Rätt till väg på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt till väg på landsbygden"

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Rätt till väg på landsbygden Britta Jansson Jenny Wilsson Examinator: Thomas Kalbro Handledare: Carl-Erik Sölscher/Lantmäteriverket STOCKHOLM (130)

2 Förord Denna avhandling är ett examensarbete gjort för Fastighetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Arbetet är utfört under hösten 2005 och omfattar 20 p av civilingenjörsutbildningen, Samhällsbyggnad (Lantmäteri). Idén till arbetet kom från Samuel Norrlin på lantmäterimyndigheten i Vetlanda i Jönköpings län. Med hjälp av Norrlin, vår handledare Carl-Erik Sölscher och examinator Thomas Karlbro har sedan detta arbete kommit till, till vilka vi vill rikta ett stort tack. Vi vill även tacka övriga personer som har ställt upp med att svara på frågor och funderingar men framförallt vill vi tacka fastighetsrådet Jan Heimersson på Ångermanlands tingsrätt som har hjälpt oss med framtagandet av åtskilliga förrättningsakter och besvarat frågor. Stockholm, december 2005 Jenny Wilsson Britta Jansson 2 (130)

3 Abstract Difficulties can arise in the interpretation of rights to roads, particularly in cases involving older roads. Deciding in unclear cases is troublesome and timeconsuming for property owners, the national land survey, the police, the enforcement service and other authorities. The object of this thesis is to clarify the laws governing rights to roads in rural areas. The work is based on studies of the law, related literature and case documents. In this thesis we will discuss form demands, how to find, solve disputes, and how to alter or revoke rights to roads. On a comparison of the laws concerning road rights, procedures for forming, altering, revoking, documenting rights, and of solving disputes are found to be largely similar. The vast majority of the laws and precedents are an application of fastighetsbildningslagen, the law of forming real estate. This thesis includes a list to illustrate our findings. 3 (130)

4 Sammanfattning Vid förrättningar men även i andra sammanhang händer ofta att äldre vägrättigheter vållar tolkningssvårigheter. Att vissa vägar har ett otydligt rättsläge ger en svår bedömningssituation för fastighetsägare, lantmäteriet, polismyndigheten, kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Syftet med examensarbetet är att åstadkomma en översikt över olika förekommande vägrättigheter på landsbygden vilka avser enskilda vägar. Enligt vår definition är landsbygd ett område som inte är tätort och inte heller omfattas av detaljplan eller äldre motsvarighet. Arbetet har i huvudsak genomförts genom litteraturstudier och genomgång av förrättningsexempel och domar. Avhandlingen bygger på en redovisning av formkrav, var rättigheten redovisas, lösning av tvist och hur rättigheten ändras och upphävs för varje rättighet. Tillvägagångssätten för bildande, ändring och upphävande av rättigheter, lösning av tvist och hur och var de redovisas skiljer sig inte mycket åt mellan de olika vägrättigheterna även om de regleras i olika lagar. Arbetet har resulterat i en sammanställning där man på ett enkelt och översiktligt sätt kan se resultaten av avhandlingen. 4 (130)

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEM SYFTE AVGRÄNSNING METOD ALLMÄN ÖVERBLICK AV LAGSTIFTNING OCH SAMMANSTÄLLNING AV VÄGRÄTTIGHETER OCH BEHANDLADE FRÅGOR Allmän överblick av lagstiftning Sammanställning av vägrättigheter och behandlade frågor REDOVISNING AV VÄGRÄTTIGHETER RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM EVL OCH AL Historik Gemensamhetsanläggning enligt AL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Vägsamfällighet enligt EVL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på vägförrättningar enligt EVL och AL (för kapitel och 3.1.4) Rättigheter enligt 49, 50, 50a, 51 och 52 AL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Motsvarande rättigheter till AL i EVL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på vägförrättningar enligt EVL och AL (för kapitel och 3.1.7) RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM FBL ELLER MOTSVARANDE ÄLDRE LAGSTIFTNING Historik Servitut enligt FBL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Andel i samfälld väg Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Servitut i stamfastighetens andel i samfälld väg (130)

6 Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Allmänt färdselservitut vid laga skifte Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på officialservitut i förrättningsakter RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM JB OCH ÄJB Historik Inskrivet avtalsservitut enligt JB Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på inskrivna avtalsservitut Oinskrivet avtalsservitut enligt JB Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Inskriven och oinskriven nyttjanderätt enligt JB Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på nyttjanderättsavtal Urminnes hävd Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM ExL Överblick Rättighet enligt ExL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM MB Historik Tvångsrätt enligt MB och tidigare VL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på tvångsrätt i domar från miljödomstolen Väg i naturreservat Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande (130)

7 3.6 RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM LL Överblick Ledningsrätt enligt LL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande Exempel på ledningsrätt i förrättningar RÄTTIGHETER SOM HAR SKAPATS GENOM AvtL Överblick Rätt med stöd av AvtL Formkrav Var finns rättigheten redovisad? Tvist Ändring och upphävande SLUTKOMMENTAR (130)

8 Förkortningar AL anläggningslagen (1973:1149) AvtL lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BB byggningabalken i 1734 års lag EVL lagen (1939:608) om enskilda vägar ESL lagen (1987:11) om exploateringssamverkan ExL expropriationslagen (1972:719) FBL fastighetsbildningslagen (1970:988) FBLP lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen FBLS lagen (1917:269) om fastighetsbildning i stad HD Högsta domstolen HovR hovrätten IF förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 12) angående inteckning i fast egendom IM inskrivningsmyndigheten JB jordabalken (1970:944) JDL lagen (1926:326) om delning av jord å landet JP lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken KöpL köplag (1990:931) LGA lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar LL ledningsrättslagen (1973:1144) LM lantmäterimyndigheten Lst länsstyrelsen LSV lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet MB miljöbalken (1998:808) NyttjL lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom ServL lagen (1907:36 s. 25) om servitut SFL lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter SkbrL lagen (1936:81) om skuldebrev VL vattenlagen (1983:291) ÄJB (äldre) jordabalken i 1734 års lag 8 (130)

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Frågor som rör huruvida en fastighet har rätt till väg över en annan fastighet uppkommer ofta. I Sverige finns mil enskilda vägar att jämföra med mil statliga vägar och mil kommunala gator och vägar. 1 Sveriges vägnät består av vägar som tillskapats på olika sätt och de har olika ägar- och ansvarsstrukturer. Rätt till väg (enskild väg) kan uppkomma på många olika sätt. Några av dessa vägrättigheter har uppkommit med stöd av lagar som reglerar vägar och vägförhållanden bland annat VägL (behandlas inte), AL, FBL och PBL (behandlas inte). Andra kan till exempel ha tillkommit genom expropriation enligt ExL, enligt MB (tidigare vattenlagen, naturvårdslagen m.fl.) eller enligt LL. De flesta vägarna är tydliga i alla avseenden, både vad gäller hur de tillskapats, vem som äger dem eller har rätt till dem, hur ansvaret är fördelat och så vidare. Vissa vägar har dock ett otydligt rättsläge i dessa avseenden. Det förekommer en del vägrätter som aldrig har tagits i anspråk för att bygga vägen. Det finns även vägar som inte kan inordnas under vare sig nuvarande eller tidigare lagstiftning p.g.a. att de tillkommit för mycket länge sedan. Problem kan uppstå när vägar med oklar rättslig grund t.ex. ska byggas om eller på annat vis hanteras. 1 (Riksförbundet Enskilda Vägar) 9 (130)

10 1.2 Problem Att vissa vägar har ett otydligt rättsläge ger problem för fastighetsägare, lantmäteriet, polismyndigheten, kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Uppgiften blir att lösa vilka formkrav som gäller för vägrättigheterna, var de finns redovisade, hur en tvist löses och vad som gäller för ändring och upphävande av vägrättigheterna. 10 (130)

11 1.3 Syfte Syftet med arbetet är att åstadkomma en översikt över olika förekommande vägrättigheter på landsbygden vilka avser enskilda vägar. Syftet är också att för olika vägtyper få svar på frågor som rör formkrav för bildandet av rättigheten, var rättigheten finns redovisad, frågor om tvist och hur rätten till väg kan ändras eller upphävas. Förrättningsakter, avtal och domar ska studeras för att se hur olika typer av rätt till väg har formulerats vid bildandet enligt olika lagar och i olika tidsepoker, samt var i akterna och avtalen vägrättigheter har redovisats. 11 (130)

12 1.4 Avgränsning Arbetet är avgränsat till att endast behandla vägar utanför planlagt område och i huvudsak inte längre bakåt än tiden för laga skifte. Koncentrationen ska läggas på alla vägar som kan förekomma med undantag för allmänna vägar enligt VägL. Avgränsningen att endast behandla vägar utanför planlagt område gör att vägsamfällighet men inte vägförening enligt EVL kommer behandlas i arbetet. Vägföreningar låg inom byggnadsplan. Äldre upphävda lagar behandlas inte så ingående eftersom arbetet då skulle bli alltför omfattande. Dock görs valet att ta med EVL eftersom den lagen endast gällde vägar och upphörde att gälla så sent som vid utgången av år (130)

13 1.5 Metod För att komma fram till ett resultat angående hur vägrättigheter ska behandlas har vi sökt i akter där vägrättigheter har uppkommit, från olika tider. Information har sökts i lagtext, förarbeten, rättsfall och annan litteratur. Även kunniga personer inom området har hjälpt oss att finna svar. Resultatet av arbetet har utmynnat dels i en kortfattad sammanställning (kapitel 2) där det enkelt framgår vad som gäller för olika typer av vägrättigheter och dels en mer djuplodande redovisning (kapitel 3) av vad som gäller för olika vägrättigheter. Avsikten är att kapitel 2 ska fungera som ett uppslagsverk, men även som en ingång till kapitel 3 då läsaren vill ta reda på mer i vissa frågor. 13 (130)

14 2. Allmän överblick av lagstiftning och sammanställning av vägrättigheter och behandlade frågor Allmän överblick av lagstiftning Dessa lagar behandlas mer ingående i avhandlingen. Lag Giltighetstid AL 1 januari AvtL 1 januari EVL 1 januari december 1997 ExL 1 januari FBL 1 januari JB 1 januari LL 1 juli MB 1 januari NyttjL 1januari december 1971 ServL 1januari december 1971 SFL 1 januari VL 1 januari december 1998 ÄJB december (130)

15 2.1.2 Sammanställning av vägrättigheter och behandlade frågor I detta kapitel följer en sammanställning av varje vägrättighet som behandlas. För varje rättighet redogörs kort vilka resultat som framkommit i de olika frågorna i kapitel 3. Frågorna eller underrubrikerna för varje rättighet är aktualitet, formkrav, var är rättigheten redovisad?, tvist och ändring/upphävande. Med aktualitet avses vilken lag som ska tillämpas idag när rättigheten ska behandlas. Aktualitet finns inte som rubrik i kapitel 3 men vilken lag som ska tillämpas fås av texten. Rubriken formkrav avser att berätta hur rättigheten tillkommer eller har tillkommit. Sker det genom ett myndighetsbeslut eller kan det ske genom ett privat avtal och vad finns det för krav på innehållet i ett sådant beslut eller avtal? Var är rättigheten redovisad redogör för var det är möjligt att hitta information om en viss rättighet. Under rubriken tvist finns information om var och hur det är möjligt att lösa en tvist angående en vägrättighet. Slutligen under rubriken ändring/upphävande finns en redogörelse för hur det går till att ändra eller upphäva en rättighet. För varje rättighet anges vilket avsnitt i kapitel 3 som handlar om just den rättigheten. Gemensamhetsanläggning enligt AL (3.1.2) Aktualitet Formkrav AL är tillämplig. Förrättning hos LM. Beslutsinnehåll enligt 24 AL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. Information om föreningen finns i samfällighetsregistret. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt AL, i vissa fall FBL gällande servitut. Vägsamfällighet enligt EVL (3.1.3) Aktualitet Formkrav EVL är upphävd, AL:s regler tillämpas istället. Förrättning genom lst (ofta genomförd av LM). Beslutsinnehåll då enligt 33 EVL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. 15 (130)

16 Information om föreningen finns i samfällighetsregistret. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt AL, i vissa fall FBL gällande servitut AL (3.1.5) Aktualitet Formkrav AL är tillämplig. Förrättning hos LM. Beslutsinnehåll enligt 24 AL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt AL eller FBL. Motsvarande rättigheter till AL i EVL (3.1.6) Aktualitet Formkrav EVL är upphävd. AL:s regler tillämpas istället. Förrättning genom lst (oftast genomförd av LM). Beslutsinnehåll enligt 33 EVL, alternativt privat överenskommelse. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. Överenskommelser kan vara inskrivna eller inte. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt AL eller FBL. Servitut enligt FBL (3.2.2) 16 (130)

17 Aktualitet Formkrav FBL är tillämplig (även på rättigheter som bildats genom äldre motsvarande lagar). Förrättning hos LM. Beslutsinnehåll idag är enligt 4 kap. 25 FBL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt FBL. Andel i samfälld väg (3.2.3) Aktualitet Formkrav enligt FBL är tillämplig (även på rättigheter som bildats genom äldre motsvarande lagar). Förrättning hos LM. Beslutsinnehåll idag är 4 kap. 25 FBL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt FBL. Servitut i stamfastighetens andel i samfälld väg (3.2.4) Aktualitet Formkrav FBL är tillämplig (även på rättigheter som bildats genom äldre motsvarande lagar). Förrättning hos LM. Beslutsinnehåll idag är enligt 4 kap. 25 FBL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Akten förvaras hos LM. Tvist Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. 17 (130)

18 Ändring/upphävande Ny förrättning enligt FBL. Allmänt färdselservitut vid laga skifte (3.2.5) Aktualitet Formkrav FBL är idag tillämplig. Rättigheten kan inte nybildas. Bildades vid laga skifte, fanns inga regler om servitut. Var är rättigheten redovisad? Akten förvaras hos LM. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt FBL. Inskrivet avtalsservitut enligt JB (3.3.2) Aktualitet Formkrav JB är tillämplig. Privat överenskommelse. Avtalsinnehåll enligt 14 kap. 5 JB. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets inskrivningsdel. Avtalet förvaras hos IM. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL i samband med annan åtgärd. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny privat överenskommelse eller i vissa fall då fastighetsindelningen ändras. Oinskrivet avtalsservitut enligt JB, skriftligt eller muntligt (3.3.4) Aktualitet Formkrav JB är tillämplig. Privat överenskommelse. Avtalsinnehåll enligt 14 kap. 5 JB. Var är rättigheten redovisad? Dokumenten förvaras privat om sådana finns. 18 (130)

19 Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL i samband med annan åtgärd. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny privat överenskommelse eller i vissa fall då fastighetsindelningen ändras. Kan upphöra vid överlåtelse om förbehåll ej sker. Inskriven och oinskriven nyttjanderätt enligt JB (3.3.5) Aktualitet Formkrav JB är tillämplig. Privat överenskommelse, inga formkrav finns. Var är rättigheten redovisad? Inskrivna finns i Fastighetsregistrets inskrivningsdel och avtalet förvaras hos IM, oinskrivna dokument förvaras privat. Tvist Ändring/upphävande Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny privat överenskommelse eller i vissa fall då fastighetsindelningen ändras. Kan upphöra vid överlåtelse om förbehåll ej sker. Urminnes hävd enligt JB (3.3.7) Aktualitet Formkrav P.g.a. JP är ÄJB tillämplig. Inga formkrav. Var är rättigheten redovisad? Finns inga dokument. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL i samband med annan åtgärd. Annars fastställelsetalan vid allmän domstol. Fastighetsreglering vid förrättning eller hävning vid allmän domstol i fall som avses i 14 kap. 8-9 JB om servitutsrekvisiten är uppfyllda, annars privat överenskommelse. Servitut och nyttjanderätt enligt ExL (3.4.2) 19 (130)

20 Aktualitet Formkrav ExL är tillämplig. Expropriationstillståndet uppkommer hos regeringen. Stämningsmålet avgörs i fastighetsdomstol. Tillståndsinnehåll enligt 3 kap. 4 ExL. Var är rättigheten redovisad? Förvaras hos fastighetsdomstolen. Kopior finns hos LM då handlingen varit berörd av någon fastighetsbildnings- eller registreringsåtgärd. Tvist Ändring/upphävande I stämningsmål kan fastighetsdomstolen vägra eller medge expropriation av ett område vid otydlighet. Expropriationsdomen kan överklagas. Expropriationtillståndet kan av olika anledningar förfalla innan expropriationsdomen kommer. Tvångsrätt enligt MB och tidigare VL (3.5.2) Aktualitet Formkrav MB är tillämplig. Bildas hos miljödomstolen eller förrättning hos LM om tillstånd finns, beslutsinnehållet ska då vara enligt 4 kap. 25 FBL. Var är rättigheten redovisad? Förvaras hos miljödomstolen och/eller LM. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Förrättning enligt FBL eller omprövning vid miljödomstol. Väg i naturreservat enligt MB (3.5.4) Aktualitet Formkrav MB är tillämplig. Lst eller kommun meddelar beslut. Beslutsinnehåll enligt 7 kap. 5 MB. 20 (130)

21 Var är rättigheten redovisad? Naturvårdsregistret. Beslutsdokumenten förvaras hos lst eller kommun. Tvist Ändring/upphävande Troligtvis allmän domstol (tvist är ovanligt om det har förekommit). Nytt beslut av lst eller kommunen. Ledningsrätt enligt LL (3.6.2) Aktualitet LL är tillämplig Formkrav Förrättning hos LM. Beslutsinnehåll enligt 22 LL. Var är rättigheten redovisad? Fastighetsregistrets allmänna del. Tvist Ändring/upphävande Fastighetsbestämning enligt FBL. Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny förrättning enligt LL. Rätt med stöd av AvtL (3.7.2) Aktualitet Formkrav AvtL är tillämplig. Privat överenskommelse. Var är rättigheten redovisad? Förvaras privat. Tvist Ändring/upphävande Fastställelsetalan vid allmän domstol. Ny överenskommelse eller allmän domstol. 21 (130)

22 22 (130)

23 3. Redovisning av vägrättigheter 3.1 Rättigheter som har skapats genom AL och EVL Historik Under slutet av 1800-talet väcktes frågan om att införa rättsregler för de vägar som inte var av betydelse för den allmänna samfärdseln. Viktiga frågor i sammanhanget var rätten att få dra fram väg över annans mark och fördelning av väghållningsbördan. 2 Efter en tid resulterade behovet i 1907 års lag om enskilda vägar på landet. Lagen gällde, precis som namnet antyder, endast enskilda vägar på landet. Den var dessutom endast tillämplig på farvägar av stadigvarande betydelse, med andra ord gällde den exempelvis inte gångvägar eller vägar för tillfälligt bruk. Genom lagen gavs rätt att dra väg över annans fastighet för den fastighet för vars ändamålsenliga brukande en väg var av synnerlig vikt och framdragandet inte orsakade märkligt men för den andres fastighet. Väghållningsskyldigheten fördelades så att varje fastighet blev ansvarig för varsin lott av vägen. 3 För att få rätt att bygga och använda en väg kunde de inblandade antingen göra en överenskommelse eller pröva frågan vid en förrättning. Länsstyrelsen utsåg förrättningsman. Den som inte var nöjd med resultatet vid en förrättning kunde klandra beslutet vid domstol. 4 Snart efter att 1907 års lag hade trätt ikraft framkom önskemål om reformer, bland annat gällande reglerna om vägunderhåll och att lagen borde omfatta även städerna. Resultatet blev 1926 års lag om enskilda vägar. Den lagen kom att omfatta såväl landet som staden i de områden som inte var planlagda för bebyggelse. Enligt de nya reglerna kunde de som var väghållningskyldiga välja att fördela ansvaret genom vägdelning (väglotter) eller att införa ett gemensamhetssystem. Enligt gemensamhetssystemet skulle en styrelse utses och stadgar antas för väghållningen. Rätten att ta beslut hade de väghållningsskyldiga på sammanträden. 5 Många bestämmelser i 1907 års lag behölls i stort sett oförändrade i 1926 års lag. En nyhet var dock att det blev möjligt att upplåta rätt att ta sand, grus eller sten för vägändamål tvångsvis. 6 I de områden som låg utanför stadsplan men som med tiden blev mer tätbebyggda, uppstod ett behov av en särskild lagstiftning. Av flera anledningar, men främst på grund av behovet i dessa områden, tillkom en ny lagstiftning, 1939 års lag om enskilda vägar. 2 Bexelius, A. s Bexelius, A. s Bexelius, A. s Bexelius, A. s Bexelius, A. s (130)

24 Lagen var tillämplig både i stad och på landsbygd, men inte i områden med stadsplan. Behovet av vägen skulle vara stadigvarande. De som var väghållningsskyldiga på landsbygden bildade vägsamfälligheter enligt 2 kap. EVL och i tätbebyggda områden utan stadsplan bildade de väghållningsskyldiga vägföreningar enligt 3 kap. EVL. 4 kap. EVL tillkom 1952 och innehöll speciella föreskrifter för skogsvägar. För skogsvägar gällde i princip 2 kap. EVL förutom vissa särbestämmelser. EVL var till skillnad mot tidigare lagstiftningar tillämplig på både farvägar och gångvägar. Dessutom kom lagen att gälla inte endast vägar av stadigvarande betydelse utan även vägar för tillfälligt bruk. 7 Rättigheter enligt EVL skapades genom beslut vid förrättning eller genom överenskommelse. 8 Förrättningsman förordnades av länsstyrelsen och var ofta en förrättningslantmätare vid lantmäterimyndigheten. 9 EVL reglerade enskilda vägar som var till nytta för en eller flera fastigheter vad gällde frågor om rätt till väg och väghållning, vägbehovet kunde vara antingen av stadigvarande eller av tillfällig karaktär. AL reglerar däremot som huvudregel bildande av gemensamhetsanläggningar för flera fastigheter och ändamålet ska vara av stadigvarande betydelse. Finns det särskilda skäl kan dock en fastighet anslutas till en gemensamhetsanläggning för väg även om anläggningen endast är avsedd för ett tillfällighet behov enligt 47 AL. 10 AL och SFL trädde i kraft den 1 juli Det blev nu möjligt att bilda gemensamhetsanläggningar enligt AL istället för vägar enligt EVL, anläggningar enligt LGA och diken enligt VL. 11 Möjligheten att bilda landsbygdsvägar och skogsvägar enligt 2 och 4 kap. EVL upphörde och istället hänvisades till att använda AL:s regler för inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtande av andra rättigheter enligt dessa kapitel. För förvaltningen av vägsamfälligheter inrättade enligt EVL fanns dock fortfarande möjligheten att använda EVL:s regler om inte vägsamfälligheten valde att övergå till SFL:s regler. 12 De resterande kapitlen 1 kap. EVL med inledande bestämmelser, 3 kap. EVL om vissa vägar inom områden med tätare bebyggelse och 5 kap. EVL med bestämmelser för att främja trafiksäkerheten behölls och gällde fram till och med 1997 då lagen upphörde. I områden där 3 kap. EVL var tillämplig var det möjligt att välja mellan AL:s eller EVL:s regler för inrättande och förvaltning så länge EVL gällde. 13 De vägar med gemensam väghållning som tillkommit genom EVL och motsvarande äldre bestämmelser anses idag vara gemensamhetsanläggningar bildade vid förrättning enligt AL. Det som bestämts vid förrättning enligt EVL eller äldre lagstiftning gäller dock fram till att en omprövning vid ny förrättning sker Bexelius, A. s. 16 och EVL och Bexelius, A. s Julstad, B. s Prop. 1996/97:92 s Prop. 1973:160 s NJA II 1997:7 s Julstad, B. s Lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar och NJA II 1997:7 s (130)

25 De vägsamfälligheter och vägföreningar som bildats enligt EVL eller motsvarande äldre bestämmelser och som kan "förvärva rättigheter att ikläda sig skyldigheter", det vill säga är juridiska personer, ska idag anses som samfällighetsföreningar enligt SFL. Föreningarnas stadgar får dock fortsätta att användas om de inte strider mot SFL:s bestämmelser. På vägsamfällighet som har tillkommit enligt äldre bestämmelser och som inte är juridisk person ska tillämpas reglerna om delägarförvaltning i SFL Lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar och NJA II 1997:7 s (130)

26 3.1.2 Gemensamhetsanläggning enligt AL En gemensamhetsanläggning är enligt 1 AL en anläggning som inrättas gemensamt för flera fastigheter för ett ändamål av stadigvarande betydelse. Ett vanligt ändamål är vägar. Gemensamhetsanläggningen förvaltas enligt SFL antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en inrättad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). 16 Från huvudprincipen, att fastigheter ska anslutas till gemensamhetsanläggningar för ett stadigvarande ändamål, finns i 47 AL ett undantag som säger att en fastighet får anslutas till en anläggning för ett tillfälligt behov om det finns särskilda skäl. 17 Kostnaden för utförande av vägen fördelas med andelstal mellan de delägande fastigheterna efter deras nytta och kostnaden för driften av vägen fördelas efter hur mycket de delägande fastigheterna beräknas använda vägen (15 AL). Utrymme för vägen får tas i anspråk av gemensamhetsanläggningen, dock får utrymmet inte vara större än vad som behövs för de fastigheter för vilka anläggningen är väsentlig. Innebär upplåtandet av mark men för den eller de fastigheter där anläggningen ska vara har ägaren av marken rätt att begära inlösen av fastigheten eller del av den (12 AL). Formkrav En gemensamhetsanläggning bildas genom en förrättning hos en lantmäterimyndighet. 18 När inget hinder finns mot att inrätta gemensamhetsanläggningen ska ett anläggningsbeslut meddelas av lantmäterimyndigheten. Beslutet ska ha ett visst innehåll enligt de krav som finns i 24 AL, där ska stå: 1. gemensamhetsanläggningens ändamål, storlek, läge samt huvudsakliga beskaffenhet i övrigt. 2. vilka fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen. 3. vilket utrymme som upplåts för anläggningen. 4. vilken/vilka fastigheter eller del av fastigheter som ska inlösas. 5. vilken byggnad eller anläggning som ska överföras till gemensamhetsanläggningen enligt 12 a AL 6. en tid för gemensamhetsanläggningens bestånd, om sådan bestäms. 7. en tid för när gemensamhetsanläggningen ska vara utförd. 8. behövliga föreskrifter för anläggningens utförande. Dessutom får också tas upp vilka andelstal gällande anläggningens utförande och drift som fastigheterna har tilldelats. I de fall en anläggningsfråga och fastighetsbildningsåtgärd tas upp gemensamt vid en förrättning kan anläggningsbeslutet upptas i fastighetsbildningsbeslutet SFL 17 Prop. 1996/97:92 s och 4 AL AL 26 (130)

27 Var är rättigheten redovisad? Som nämnts ovan inrättas en gemensamhetsanläggning genom förrättning (1 AL). När en förrättning har avslutats och vunnit laga kraft ska alltid informationen föras in i Fastighetsregistrets allmänna del. Om förrättningen har överklagats ska den när domstolens beslut vunnit laga kraft föras in i registret. När ett förrättningsbeslut har upphört att gälla ska uppgifterna alltid tas bort. 20 För registret ansvarar lantmäteriverket. 21 I registret ska bland annat rättigheter avseende servitut enligt AL, EVL och motsvarande äldre bestämmelser föras in. För fastighet som deltar i gemensamhetsanläggning, gemensam anläggning enligt 2 eller 4 kap. EVL eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte servitut redovisas som är till förmån eller belastar fastigheten på grund av att den deltar i anläggningen. 22 Däremot redovisas om fastigheten deltar i en anläggning enligt AL. 23 Fastighetsregistret består av flera delregister varav ett är gemensamhetsanläggningsregistret (GA-registret). Redovisningsenheterna är bland annat gemensamhetsanläggningar enligt AL. För varje redovisningsenhet ska finnas uppgift om dess beteckning och administrativa tillhörighet, dess ändamål samt vilka som deltar i anläggningen. 24 En förrättning anses fullbordad i och med att den har blivit införd i Fastighetsregistret. Det betyder med andra ord att en fastighets tillkomst eller ändrade omfattning blir slutgiltig i faktiskt och rättsligt hänseende vid registreringen. 25 När en uppgift förs in i Fastighetsregistret allmänna del ska alltid beteckningen på den akt i lantmäterimyndighetens arkiv som informationen kommer från anges. 26 Fastighetsregistrets främsta syfte är att ge offentlighet åt den information som ingår i registret. 27 Registret är med andra ord en slags innehållsförteckning för det som finns i förrättningsakterna. Förrättningsakten i original är dock det dokument som har rättslig betydelse. Om en förrättning finns i Fastighetsregistret eller inte har därför ingen juridisk verkan. På motsvarande sätt är det även för den digitala registerkartan. 28 En samfällighetsförening ska registreras i samfällighetsföreningsregistret, som handhas av den statliga lantmäterimyndigheten i varje län. Genom registreringen blir en förening en juridisk person. 29 För mer information om samfällighetsföreningsregistret se nedan kapitel (Vägsamfällighet enligt EVL, Var är rättigheten redovisad? ) AL 21 Se lag (2000:224) om fastighetsregister och förordningen (2000:308) om fastighetsregister Förordning (2000:308) om fastighetsregister Förordning (2000:308) om fastighetsregister 24 Prop. 1999/2000:39 vol. 1 s Julstad, B. s Förordning (2000:308) om fastighetsregister 27 Prop. 1999/2000:39 vol. s.1 28 Sölscher, C-E SFL 27 (130)

28 Tvist Om en tvist skulle uppstå angående om en rätt enligt AL existerar, finns möjlighet att avgöra det genom fastighetsbestämning (17 AL och 14 kap. FBL). Vid fastighetsbestämning får prövas fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet, om ett servitut gäller och vilket omfång det har och om byggnader eller andra anläggningar hör till en fastighet enligt 2 kap. 1 JB. 30 Syftet med fastighetsbestämningen är att för framtiden få ett bindande och rättskraftigt beslut i dessa frågor. 31 Fastighetsbestämning gällande servitut får endast ske om det tillkommit vid avvittring eller enligt FBL, EVL, AL eller 28 kap. 10 MB eller motsvarande äldre lagstiftning. 32 Fastighetsbestämning får tillämpas om behovet finns vid en fastighetsbildningsförrättning, om förordning har skett av lantmäterimyndigheten enligt 17 AL eller 15 LL, en sakägare har ansökt om det eller en kommun har ansökt om det i vissa fall. 33 Förordnande enligt 17 AL som sker vid en förrättning enligt AL, är ett beslut som lantmäterimyndigheten tar om den anser att ett behov av fastighetsbestämning finns. Även en sakägare kan begära fastighetsbestämning i samband med en åtgärd, men det är ingen ovillkorlig rätt. En sakägare eller en kommun (i vissa fall) kan som sagt ansöka, men endast om frågan inte är uppenbart utan betydelse för sökanden. Möjligheten att fastighetsbestämma servitut är större när det sker i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd än när det sker vid fristående förrättning. 34 Är de inblandade inte nöjda med beslutet kan fastighetsbestämningen överklagas till fastighetsdomstolen enligt 15 kap. 1 FBL inom 4 veckor efter att förrättningen förklarades avslutad. 35 Det beslutet kan sedan överklagas till hovrätten och därefter till Högsta domstolen i den ordning som står i 17 och 18 kap. FBL. Ett alternativ till fastighetsbestämning är fastställelsetalan vid allmän domstol. Det som kan avgöras vid fastighetsbestämning kan även avgöras i allmän domstol. En skillnad är dock att äganderättsfrågor andra än de som avser fastighetsindelningens beskaffenhet, till exempel vem som äger en viss fastighet, är något som endast kan avgöras i allmän domstol. 36 Om en sakägare under en förrättning anser att en äganderättstvist är så pass viktig för fastighetsbildningsfrågan att ett avgörande med bindande verkan behövs utanför fastighetsbildningsärendet, kan tvisten avgöras i allmän domstol. Medan frågan behandlas i domstolen får förrättningen förklaras vilande enligt 4 kap. 39 FBL kap. 1 1 st. FBL 31 Nilsson, L., I. & Sjödin, E. s Nilsson, L., I. & Sjödin, E. s kap. 1 2 st. FBL 34 Nilsson, L., I. & Sjödin, E. s kap. 6 FBL 36 Nilsson, L., I. & Sjödin, s Nilsson, L., I. & Sjödin, s (130)

29 Ändring och upphävande Ska ett beslut angående en gemensamhetsanläggning ändras eller upphävas ska det ske vid en ny förrättning enligt huvudprincipen. Förutsättningen för att en ny förrättning ska få hållas är att ändrade förhållanden har skett som väsentligt inverkar på frågan (35 AL). De ändrade förhållandena ska ha en väsentlig inverkan på det tidigare beslutet och vara av faktisk natur, det vill säga inte endast ett annat bedömande av bestående fakta. Var den tidigare bedömningen av fakta felaktig, till exempel att anläggningen var mycket dyrare än beräknat, är det ett tillräckligt skäl att få frågan prövad vid ny förrättning. 38 Är fallet sådant att samtliga fastighetsägare anser att anläggningen borde läggas ner eller inte överhuvudtaget utföras, anses även det i regel som tillräcklig anledning för att göra en omprövning. I synnerhet om det tidigare beslutet vid förrättningen grundades på frivillighet från fastighetsägarnas sida. 39 Även om dessa omständigheter föreligger kan allmänna intressen tala för att anläggningen ska vara kvar, till exempel när en anläggning är förutsatt i en plan. 40 Även om ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på det tidigare beslutet inte har inträffat, får en ny prövning av frågan i vissa fall genomföras. Så är fallet om det i beslutet står att omprövning får göras efter viss tid, och den utgått, eller i annat fall om ett klart behov av en omprövning uppstått (35 1 st. AL). Orsaken till den förstnämnda regeln var ursprungligen ett behov av att ha en begränsad giltighetstid för andelstal i skogsvägar, men även i andra förrättningsbeslut kan det vara lämpligt att bestämma att en omprövning ska ske efter viss tid. Möjligheten avses dock användas med försiktighet. 41 Behovet av en omprövning måste i sin tur vara välgrundat. Exempel på när en omprövning kan vara möjlig är när en samfällighetsförening behöver ändra de kostnadsfördelningsprinciper som tidigare bestämts vid anläggningsförrättningen. 42 Det finns två undantag då en förändring kan genomföras utan förrättning. Det ena fallet (24a AL) är när det i beslutet är fastställt att styrelsen för samfällighetsföreningen får ändra en fastighets andelstal på grund av att dess användningssätt ändras stadigvarande. När ett sådant beslut tagits av styrelsen ska den meddela berörd fastighetsägare och lantmäteriet för införing i fastighetsregistrets allmänna del. När införing har skett får beslutet verkställas. Det andra fallet (43 AL) är när en överenskommelse gjorts mellan de delägande fastigheterna. Överenskommelsen kan gälla en fastighets inträde eller utträde ur samfällighet eller att en fastighets andelstal ska ändras. Efter godkännande av lantmäterimyndigheten har överenskommelsen verkan som förrättning. Godkännande får endast lämnas om den uppenbarligen inte strider mot AL. När godkännandet vunnit laga kraft ska uppgiften föras in i Fastighetsregistret (45 AL). Oavsett bestämmelserna i 35 AL får en ny förrättning hållas om ändringen avser en överföring av fastighetstillbehör, som ingår i en gemensamhetsanläggning men tillhör 38 Prop. 1973:160 s Prop. 1973:160 s CD fastighetsbildning 2005:1, LMV:s publikationer, Handbok AL A.35.b 41 NJA II 1974:1 s CD fastighetsbildning 2005:1, LMV:s publikationer, Handbok AL A.35.b 29 (130)

30 en enskild fastighet, till att vara samfälld för de i gemensamhetsanläggningen ingående fastigheterna (35 a 1 st. AL). Har ersättning för upplåtelse eller inlösen av mark för anläggningen eller för byggnader eller anläggningar som ska överföras till densamma inte betalats i den ordning som har beslutats inom ett år från det ersättningsbeslutet vann laga kraft, och den som ersättningen ska betalas till heller inte har begärt in ersättningen, förfaller anläggningsbeslutet. Beslutet förfaller även om anläggningen inte utförts inom den tid som bestämts i beslutet (33 1 st. AL). Har någon av dem som har rätt att begära förrättning ansökt om syssloman för att utföra anläggningsbeslutet innan tiden i beslutet utgått och det godkänts, kan dock en ny tid för utförandet bestämmas (33 a 1 st. AL). Det är även möjligt att förlänga genomförandetiden om särskilda skäl föreligger (33 3 st. AL). Ett servitut som tillkommit enligt AL eller EVL kan även ändras eller upphävas genom fastighetsreglering enligt FBL. Villkoret är att åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse (7 kap. 9 2 st. FBL). Bestämmelserna angående ändrande och upphävande av servitut enligt FBL finns i 7 kap. FBL. För mer information om ändring och upphävning genom fastighetsreglering se kapitel (Servitut enligt FBL, Ändring och upphävande ). 30 (130)

31 3.1.3 Vägsamfällighet enligt EVL Enligt 10 1 och 2 st. EVL skulle vägbyggnadsföretag vara samfällda när vägen var av synnerlig vikt för två eller flera fastigheters ändamålsenliga brukande. Likaså skulle underhållet vara samfällt då vägen var till nytta för fastigheterna. En av förutsättningarna för att en fastighet skulle bli väghållningsskyldig var att den hade eller fick rätt att använda vägen. Fastigheten kunde ha rätt till vägen genom EVL eller på någon annan grund, till exempel äganderätt till marken, upplåtelse enligt annan lag än EVL, avtal eller sakägares medgivande. 43 Hade fastighet blivit väghållningsskyldig utan att uttryckligen i förrättning eller dom få rätt till vägen, ansågs den ändå ha fått sådan rätt så länge väghållningsskyldigheten bestod (42 EVL). Arbetet med vägen som de väghållningsskyldiga ålades kunde antingen utföras gemensamt eller efter vägdelning (12 EVL). Vägdelning innebar att en eller flera av fastigheterna gemensamt ansvarade för en viss vägsträcka (väglott), att bygga respektive underhålla. Vid EVL:s upphävande var vägdelning ovanligt. 44 När arbetet skulle utföras gemensamt skulle fastigheterna för handhavandet med den gemensamma väghållningen utgöra en vägsamfällighet. Vägsamfälligheten skulle anta stadgar och utse styrelse (50 EVL). Bestämmelser gällande vägsamfälligheter fanns i 2 kap EVL. Ibland bildades en blandning av de två väghållningssystemen. Vägsamfälligheter bildades på landsbygden i motsats till vägföreningar som bildades i vissa områden med tätare bebyggelse. 45 Ingen av dem kunde dock bildas i de områden där stadsplan fastställts. 46 I och med AL:s införande den 1 juli 1974 kunde vägsamfälligheter inte längre bildas. Förvaltningen för de befintliga vägsamfälligheterna kunde dock fortfarande skötas enligt EVL:s regler om samfälligheten inte beslutade att ombildas till en samfällighetsförening enligt SFL:s regler. Även då en omprövning behövde ske på grund av ändrade förhållanden, skedde det genom AL:s regler och genom det ansågs vägen inrättad enligt AL. 47 När EVL helt upphörde vid utgången av 1997 beslutades att vägsamfälligheter skulle anses som gemensamhetsanläggningar inrättade enligt AL. Därmed blev även SFL tillämplig vad gäller förvaltningen. De beslut angående vägsamfälligheten som tidigare tagits vid förrättning enligt EVL eller motsvarande äldre bestämmelser ska dock fortsätta att gälla fram till att en omprövning sker vid ny förrättning Bexelius, A. s Prop. 1996/97:92 s Bexelius, A. s Bexelius, A. s. 173 och Groth, S. s Prop. 1996/97:92 s Lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar och NJA II 1997:7 s (130)

32 Formkrav Enligt 15 EVL skulle rätt att bygga väg eller använda befintlig väg (6 och 7 EVL) och väghållningsskyldighet (10 EVL) prövas vid förrättning. Det var även möjligt att göra privata överenskommelser angående dessa frågor, dock kunde en vägsamfällighet endast bildas vid förrättning. Vägrätt och väghållningsskyldighet rekommenderades att bildas vid förrättning för att med säkerhet bli giltiga mot tredje man, dock kunde efter prövning förrättningsmannen fastställa en överenskommelse så att den fick denna giltighet. 49 Ansökan om inrättande av vägsamfällighet ställdes till länsstyrelsen som i sin tur utsåg en förrättningsman, en lantmätare eller annan som finnes äga erforderlig kunskap och erfarenhet samt jämväl i övrigt vara till uppdraget lämplig. 50 Vanligtvis var förrättningsmannen en förrättningslantmätare anställd vid lantmäterimyndigheten. 51 Vid förrättningen skulle prövas enligt 33 EVL: Om väg fick byggas över annan fastighets område. Hur vägen skulle se ut med hänsyn till läge, sträckning, bredd, byggnadssätt och övriga anordningar. Inom vilken tid vägbygget skulle vara slutfört. Om rätt att använda befintlig väg skulle ges till fastighet. Om rätt att bygga eller använda väg skulle begränsas enligt 8 EVL (begränsa rätten att nyttja marken till viss tid, viss årstid eller visst färdsätt på grund av att upplåtelsen annars orsakar men på fastigheten). Vilka fastigheter som skulle vara ålagda att delta i vägs byggande, underhåll eller i vinterväghållning. Dessutom hur stor andel av skyldigheten som skulle tilldelas varje fastighet (andelstal). Om arbetet med vägbyggnad, vägunderhåll eller vinterväghållning skulle skötas av de väghållningsskyldiga gemensamt eller efter vägdelning. Om rätt att taga väghållningsämnen enligt 13 EVL behövs eller ej upplåtas till fastighet, vid förrättning gällande vägdelning. Var, i hur stor omfattning, på vilket sätt och av vem rätt enligt 13 EVL ska upplåtas. Om och i vilken mån inskränkning enligt 14 EVL skulle föreskrivas gällande rätten att uppsätta eller bibehålla grind eller led. Om ersättning enligt 9 1 och 2 st. EVL gällande markersättning eller 13, 14, 22 eller 23 EVL gällande andra ersättningar skulle betalas, till vilket belopp och efter vilken grund. Hur ersättning som nämnts vid förra punkten skulle fördelas mellan flera fastigheter. Om och till vilket årligt belopp ersättning skulle utgå enligt 9 EVL för fastighet som inte har väghållningsskyldighets rätt att använda befintlig väg enligt 7 EVL. Även vid vägdelning och i andra vissa fall, hur ersättningsbeloppet skulle fördelas mellan flera ersättningsberättigade. 49 Bexelius, A. s. 203 och EVL 51 Julstad, B. s (130)

33 Hur förrättningskostnaderna skulle fördelas mellan flera sökande eller andra sakägare i enlighet med bestämmelserna i 21. När alla frågor vid en förrättning hade utretts skulle förrättningsmannen ge ett förrättningsutlåtande som skulle uppläsas och framläggas för sakägarna. 52 Fördes ingen talan mot förrättningen fick förrättningsutlåtandet verkställighet som lagakraftvunnen dom. 53 Var är rättigheten redovisad? En vägsamfällighet inrättades som sagt genom en förrättning. Om förrättningen inte överklagades skulle förrättningsmannen skicka in förrättningsutlåtandet till ägodelningsdomaren som skrev ut ett bevis på att förrättningen inte överklagats. Därefter skulle förrättningsmannen inom 4 månader från förrättningens avslutande skicka in förrättningsakten till länets lantmäterikontor för förvaring, där de förvaras än idag. Hade vägen helt eller till största del legat inom stad eller samhälle där byggnadslagens bestämmelser för stad kunde tillämpas, skulle förrättningsakten skickas in till byggnadsnämnden för förvaring. 54 Om en förrättning överklagades till ägodelningsrätten skulle den när domen vunnit laga kraft skickas till förrättningsmannen om den återförvisats dit, annars skulle den skickas till länets lantmäterikontor. För väg som låg till största del inom stad eller samhälle där byggnadslagens bestämmelser för stad gällde, skulle liksom ovan förrättningsakten skickas till byggnadsnämnden. 55 En gemensamhetsanläggning enligt AL registrerades efter utgången av år 1971 i en så kallad GA-förteckning som hörde till jordregistret. Gemensamhetsanläggningen fick då en registerbeteckning. I rummet för fastighet eller samfällighet som berördes av åtgärden gjordes en hänvisning till GA-förteckningen. Utan samband med registrering enligt AL fick gemensamma anläggningar enligt 2 och 4 kap. EVL och motsvarande äldre bestämmelser redovisas i GA-förteckningen. Redovisningen fick då begränsas till de uppgifter som fanns tillgängliga. 56 Jordregister fördes på landsbygd och stadsregister i stad. I och med kungörelsen (1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m.m. som trädde i kraft den 1 juli 1968 bestämdes att dessa register successivt kommun för kommun skulle överföras till ett nytt Fastighetsregister. Till skillnad från de gamla registren som fördes manuellt var det nya ett dataregister EVL EVL och 2 st. EVL och 39 EVL 56 57a Förordning (1908:74 s. 1) angående jordregister 57 Bonde, F. s (130)

34 GA-förteckningar som redovisats för ovan upptogs i Fastighetsregistret under särskilda registerbeteckningar. 58 Fastighetsregistrets allmänna del består av flera delregister varav gemensamhetsanläggningsregistret (GA-register) är ett. 59 Då en förrättning enligt EVL var avslutad skulle den nybildade föreningen lämna in handlingar till länsstyrelsen för fastställelse. Detta genomfördes inte alltid, vilket gör att det finns vägsamfälligheter som inte har fastställda stadgar. 60 Länsstyrelsen förde förteckning över vägföreningar, vägsamfälligheter och LGA-samfälligheter. Den 1 juli 1974 i samband med att AL och SFL trädde i kraft infördes samfällighetsregistret som även det fördes av länsstyrelsen. Den 1 juli 1991 fördes samfällighetsregistret över till de statliga fastighetsregistermyndigheterna (SFRM) som övertog ansvaret. De övertog även förteckningarna som fördes över vägföreningar, vägsamfälligheter och LGAsamfälligheter. 61 I samfällighetsregistret förs uppgifter om bland annat föreningens organisationsnummer, firma, styrelse och förvaltningsobjekt (till exempel gemensamhetsanläggning eller samfälld mark). 62 När en samfällighetsförening registreras i registret blir den en juridisk person (27 SFL). Idag anses en väg som omfattas av en samfällighets väghållning enligt EVL eller motsvarande äldre bestämmelser som en gemensamhetsanläggning inrättad enligt AL som tidigare sagts i detta kapitel. De fastigheter som deltog i samfälligheten vid utgången av 1997 då EVL upphörde, anses därför idag vara de deltagande fastigheterna i gemensamhetsanläggningen. 63 Precis som för gemensamhetsanläggningar är förrättningsakten det rättsliga dokument som har betydelse för om rättighet gällande vägsamfällighet existerar eller ej. Fastighetsregistret är endast en slags innehållsförteckning för det som finns i akterna. Se ovan under kap (Gemensamhetsanläggning enligt AL, Var är rättigheten redovisad? ). Tvist En vägsamfällighet anses vara en gemensamhetsanläggning inrättad enligt AL som sagts ovan. En tvist angående rättighetens existens ska därför lösas på samma sätt som för en gemensamhetsanläggning. Tvist angående en gemensamhetsanläggnings existens löses antingen genom fastighetsbestämning enligt 14 kap. 1 FBL eller genom fastställelsetalan vid allmän domstol. Avgörande i en tvistefråga är förrättningsakten. Se ovan under kapitel (Gemensamhetsanläggning enligt AL, Tvist ) st. Kungörelse (1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m.m. 59 Prop. 1999/2000:39 vol. 1 s Nilsson, E CD fastighetsbildning 2005:1, LMV:s publikationer, 10. Handbok SFR, inledning 62 5 Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m Lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar 34 (130)

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Göran Carlsson verksamhetsutvecklare Lantmäteriet Utbildningsdag om gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp, Göteborg 2016-04-13 Innehåll Vad

Läs mer

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Finns en tydlig koppling mellan lag om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen. 1 SFL är dock tillämplig på fler samfälligheter:

Läs mer

1. Samfällighetsföreningens styrelse ändrar själv andelstal

1. Samfällighetsföreningens styrelse ändrar själv andelstal 11 ÄNDRING AV ANDELSTAL Det finns i huvudsak fyra sätt att gå tillväga på för att ändra ett andelstal - vilket alternativ som är tillämpligt beror på rådande situation: - Samfällighetsföreningens styrelse

Läs mer

L A N T M Ä T E R I M Y N D I G H E T E N. Anläggningsförrättning för omprövning av HÖRKENS VÄGFÖRENING. Med sammanträde på bygdegården i Hörken.

L A N T M Ä T E R I M Y N D I G H E T E N. Anläggningsförrättning för omprövning av HÖRKENS VÄGFÖRENING. Med sammanträde på bygdegården i Hörken. L A N T M Ä T E R I M Y N D I G H E T E N Ö R E B R O L Ä N Sida 1 (2) Protokoll Ärendenummer T04239 Förrättningslantmätare Bengt Engman Ärende Anläggningsförrättning för omprövning av HÖRKENS VÄGFÖRENING

Läs mer

Anläggningsförrättning avseende omprövning av Sandared ga:4, förvaltad av Sandareds vägförening.

Anläggningsförrättning avseende omprövning av Sandared ga:4, förvaltad av Sandareds vägförening. Lantmäterimyndigheten i Borås Stad Aktbilaga PR1 Sida 1 Protokoll - utkast 2016-09-20 Ärendenummer Förrättningslantmätare Andreas Ekman Ärende Anläggningsförrättning avseende omprövning av Sandared ga:4,

Läs mer

L A N T M Ä T E R I E T. Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter

L A N T M Ä T E R I E T. Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 (5) Protokoll 2010-06-04 Ärendenummer D091082 Förrättningslantmätare Rickard Ljunggren Ärende Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter Kommun: Nyköping,

Läs mer

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmänna platser Enskilt huvudmannaskap föreslås för allmänna platser inom planområdet. Skarpö Vägar Samfällighetsförening föreslås som huvudman för väg, lika befintligt.

Läs mer

PM Stämningsmål. Inledning

PM Stämningsmål. Inledning 1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Anläggningslag (1973:1149)

Anläggningslag (1973:1149) Sida 1 av 9 SFS 1973:1149 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1973-12-14 Omtryck: SFS 1992:1148 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:535

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna 1 Eije Sjödin Kort om bakgrunden 1918 års vattenlag Nya förrättningslagar (FBL, AL, LL) 1972-1974 Uppföljning under 1970-talet

Läs mer

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter?

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Ingrid Öhlund lantmätare och senior rådgivare Division Fastighetsbildning Tel 070-57 87 211 Ingrid.ohlund@lm.se Varför?.. Dagens regelsystem

Läs mer

Extern kund-samfällighet-lantmäteriet

Extern kund-samfällighet-lantmäteriet Sid 1 (2) Anm älan om ändrat andelstal i G A (24 a AL) Kom m un, län kom m un län G em ensam hetsanläggning (1) Sam fällighetsförening (2) Nytt andelstal Styrelsen har beslutat om ändring av andelstal

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

Förrättningssammanträde Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Förrättningssammanträde Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Förrättningssammanträde 13-04-22 Dagordning Välkommen, presentation Närvaro, fullmakter Vad är en förrättning? Definitioner Bakgrund till ärendet, ansökan mm Information om tillämplig lagstiftning Genomgång

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2008:153 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg.

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Bakgrund Vid årsstämman 2014 behandlades motionen Motion gällande anläggning av trottoar, Godenius väg, Gustavsberg. Samfällighetens

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

Ledningsrättslag (1973:1144)

Ledningsrättslag (1973:1144) Ledningsrättslag (1973:1144) Utfärdad: 1973-12-14 Omtryck: SFS 1992:1148 Ändrad: t.o.m. SFS 2010:1005 Inledande bestämmelser 1 Enligt denna lag kan den som för ledning eller annan anordning vill utnyttja

Läs mer

Fredrik Warnquist Fastighetsvetenskap, Lunds Tekniska Högskola

Fredrik Warnquist Fastighetsvetenskap, Lunds Tekniska Högskola Andelsservitut De så kallade andelsservituten är lömska, framförallt för den som lever i tron att de som andra officialservitut alltid gäller. Andelsservitut är nämligen allt för ofta ogiltiga. Det kan

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

KOMMENTAR TILL STADGARNA

KOMMENTAR TILL STADGARNA KOMMENTAR TILL STADGARNA Vid hänvisning till lagrum avser SFL lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Till ingressen Till 1 Till 2 SFL innehåller tvingande regler för föreningsförvaltningen

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

Väsentlighetsvillkoren gällande servitut och gemensamhetsanläggning för brygga. Jonas Lundgren Gustav Svebring

Väsentlighetsvillkoren gällande servitut och gemensamhetsanläggning för brygga. Jonas Lundgren Gustav Svebring Väsentlighetsvillkoren gällande servitut och gemensamhetsanläggning för brygga Jonas Lundgren Gustav Svebring copyright Jonas Lundgren och Gustav Svebring, 2012 Båda författarna har gemensamt bidragit

Läs mer

Samrådshandling. Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun

Samrådshandling. Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun Samrådshandling Grebbestadsbryggan Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun Genomförandebeskrivning WSP Samhällsbyggnad februari 2010 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Grebbestad 2:1 m fl

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning

Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning Rådgivningsavdelningen informerar om Fastighetsbestämning Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck

Läs mer

Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar

Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-09-184 Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar Per Stafverfeldt Mats Söderberg Examinator: Peter Ekbäck Handledare:

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:308) om fastighetsregister; SFS 2009:207 Utkom från trycket den 31 mars 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Regeringen föreskriver att

Läs mer

Med sammanträde på lantmäterimyndighetens kontor i Skellefteå, lokal Räven.

Med sammanträde på lantmäterimyndighetens kontor i Skellefteå, lokal Räven. Lantmäterimyndigheten Skellefteå kommun Aktbilaga PR1 Sida 1 Protokoll 2017-03-01 Ärendenummer Förrättningslantmätare Jan-Olov Stålhös Ärende Ledningsrättsförrättning berörande fastigheter inom Flocktjärn,

Läs mer

Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare. Elverum, 16 februar 2016

Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare. Elverum, 16 februar 2016 Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare Elverum, 16 februar 2016 Vem är jag? Civilingenjör Lantmäteri LTH Lantmätare norra Sverige 3 år Lantmätare, Nacka kommun 6 mån Lantmätare Stockholm

Läs mer

Lag (1980:894) om jaktvårdsområden

Lag (1980:894) om jaktvårdsområden Lag (1980:894) om jaktvårdsområden [Innehåll] [Ändringar] [Fakta] [Övergångsbestämmelser] Allmänna bestämmelser 1 I syfte att främja jaktvården och jakträttsinnehavarnas gemensamma intressen genom en samordning

Läs mer

Markupplåtelseavtal- nyttjanderätt, ledningsrätt? Ingrid Öhlund Lantmäteriet Ingrid.ohlund@lm.se

Markupplåtelseavtal- nyttjanderätt, ledningsrätt? Ingrid Öhlund Lantmäteriet Ingrid.ohlund@lm.se Markupplåtelseavtal- nyttjanderätt, ledningsrätt? Ingrid Öhlund Lantmäteriet Ingrid.ohlund@lm.se Bredband på landsbygden Fastighet Marksamfällighet Fastighetsregister Lantmäteriförrättning Fastighet 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om byggande av järnväg; SFS 2012:708 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV

INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV Tångeröds Vägförening, Hövik ga:13 med Höviksnäs Vägförening, Hövik ga:12 Välkomna 2016-05-23 JNNVäg 1 Aktuell situation Plan för sammanläggning Tångeröds vägförening

Läs mer

Minnesanteckningar från arbetsmöte

Minnesanteckningar från arbetsmöte L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 Aktbilaga 4 Minnesanteckningar från arbetsmöte 2013-03-18 Ärendenummer AB124472 Förrättningslantmätare Johan Modig Ärende Anläggningsförrättning berörande Grundvik 1:125

Läs mer

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark 1 Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark Undertecknad, nedan kallad fastighetsägaren, upplåter härmed, på nedan angivna villkor, mark för ledningsdragning till Lau Fiber ekonomisk

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2014 140/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om fastighetsförrättningsavgift Utfärdad i Helsingfors den 19 februari 2014

Läs mer

L A N T M Ä T E R I E T

L A N T M Ä T E R I E T L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 (6) Akt 0582-10/20 Protokoll 2010-04-30 Ärendenummer E09383 Förrättningslantmätare Jenny Bobeck Ärende Omprövning av Lagnö GA:1 Kommun: Söderköping Län: Östergötland Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2014 T 5065-12 KLAGANDE Tjörns kommun 471 80 Skärhamn Ombud: Advokat TW MOTPARTER 1. MH 2. MJ Ombud för 2: Jur.kand. JG och jur.kand.

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 1(4) Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn

Läs mer

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Johannes Dahlström Viktor Skult 2013 Johannes Dahlström & Viktor Skult Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Institutionen

Läs mer

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Johannes Dahlström Viktor Skult 2013 Johannes Dahlström & Viktor Skult Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Institutionen

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Fastighetsrätt. Byggprocessen

Fastighetsrätt. Byggprocessen Fastighetsrätt Byggprocessen Fastighetsrätt Fast egendom och fastighetsbegreppet Köp och försäljning av fast egendom Fastighetsbildning Fast egendom Jordabalken 1 kap 1 Fast egendom är jord Denna är indelad

Läs mer

LTA - Tryckavlopp för småhus Gemensamt avlopp

LTA - Tryckavlopp för småhus Gemensamt avlopp LTA - Tryckavlopp för småhus Gemensamt avlopp Innehåll Avlopp en gemensam fråga Hur börjar man? Vad säger lagen? Olika föreningsformer Hur bildas en samfällighet? Hur drivs samfälligheten? 2 Avlopp en

Läs mer

LMV-rapport 2011:1. Beslut enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen

LMV-rapport 2011:1. Beslut enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen LMV-rapport 2011:1 Beslut enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen L A N T M Ä T E R I E T Copyright Lantmäteriet 2011-06-21 Författare: Eije Sjödin LMV-rapport 2011:1 -- ISSN 280-5731 L A N T M Ä T E R I E

Läs mer

Mall för avtal fi berförening markupplåtelse

Mall för avtal fi berförening markupplåtelse Mall för avtal fi berförening markupplåtelse Mallen ska ses som förslag till avtal och reglerar relation mellan fastighetsägaren och ledningsägaren i fråga gällande markupplåtelse. Avtalet bör ses i relation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Daniel Johansson Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5239 SE copyright

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Detaljplan för MALÖN 1:28 OCH 1:43

Detaljplan för MALÖN 1:28 OCH 1:43 Detaljplan för MALÖN 1:28 OCH 1:43 Orust kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING (UTSTÄLLNINGSHANDLING) Upprättad 2012-08-25 BO-HUS-PLAN AB Arkitekt Boo Widén ORUST KOMMUN Verksamheten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och 2:2 i Norrtälje kommun

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och 2:2 i Norrtälje kommun Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2011 Ö 1578-09 KLAGANDE 1. A T 2. T T MOTPARTER 1. M T 2. Å T Ombud för 2: A T SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och

Läs mer

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25 Förrättningskvalitet Förrättningsgranskning och kundenkät 2009 Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010 Förrättningskvalitet granskning 2009 Granskade förrättningar: Registrerade september 2008

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:71

Regeringens proposition 2014/15:71 Regeringens proposition 2014/15:71 Förenklingar i anläggningslagen Prop. 2014/15:71 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan Löfven Peter Hultqvist (Justitiedepartementet)

Läs mer

Plan- och bygglagen 1 januari Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL

Plan- och bygglagen 1 januari Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL Plan- och bygglagen 1 januari 2015 Lantmäterimyndigheternas nya uppgifter och andra lantmäterinyheter i PBL 1 Thomas Holm, PBL-samordnare Björn Hansson, Region Nord Krister Lindgren, Region Väst Samuel

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 385 Stadsbyggnadsförvaltningen 2008-02-05, reviderad 2008-04-25 Detaljplan för del av Ytterby (Isterberget) Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Dnr 152/08 Upprättad 2011-11-28 1 Reviderad 2012-05-22 Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda Mölndals stad Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING G E N O M F Ö R A N D E B E

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Fastighetsutredning vid områdesskydd enligt miljöbalken

Fastighetsutredning vid områdesskydd enligt miljöbalken VÄGLEDNING FASTIGHETSUTREDNING DNR: NV-04544-13 Fastighetsutredning vid områdesskydd enligt miljöbalken Vägledning för länsstyrelserna och Lantmäteriet B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 377 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2004-11-15, just 2005-11-01 Stadsbyggnadsenheten Detaljplan för del av Överby (Dalstigen mm) Dp 377 Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar 2013-11-08 Bilaga 1 PM Finlands-modellen: En svensk lösning! Denna PM beskriver varför den modell för hantering av ändring av andelstal i samfällighetsföreningar som används i Finland även skulle vara

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

DOM 2015-10-26 Stockholm

DOM 2015-10-26 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060302 DOM 2015-10-26 Stockholm Mål nr F 7412-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutligt beslut 2015-07-23 i mål nr F

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2013 T 2085-12 KLAGANDE Vattenfall Eldistribution AB, 556417-0800 Allén 5 172 66 Sundbyberg Ombud: DC MOTPART Inform Fastighets

Läs mer

Anläggningsåtgärd berörande Måsen 14-17, 19-20 och fastighetsreglering berörande Måsen 15-17 och 20

Anläggningsåtgärd berörande Måsen 14-17, 19-20 och fastighetsreglering berörande Måsen 15-17 och 20 Beskrivning Ärendenummer M8781 Förrättningslantmätare Kristin Håkansson Förrättningen är registrerad Registreringsdatum... Sida 1 (1) Aktbilaga BE... Ärende berörande Måsen 14-17, 19-2 och fastighetsreglering

Läs mer

Rättighetshantering vid tredimensionell fastighetsbildning. Amelie Palmgren

Rättighetshantering vid tredimensionell fastighetsbildning. Amelie Palmgren Rättighetshantering vid tredimensionell fastighetsbildning Amelie Palmgren Copyright Amelie Palmgren Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM 10/5202

Läs mer

DOM 2015-10-13 Stockholm

DOM 2015-10-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060303 DOM 2015-10-13 Stockholm Mål nr F 7731-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-13 i mål nr F 2063-15, se

Läs mer

Lantmäteriets författningssamling

Lantmäteriets författningssamling Lantmäteriets författningssamling Utgivare: Tomas Öhrn Lantmäteriets föreskrifter om ändring i föreskrifter (LMVFS 2000:2) om hur fastighetsregistrets allmänna del skall föras Utkom från trycket den 29

Läs mer

Föreningens firma är Engelsfors samfällighetsförening med organisationsnummer

Föreningens firma är Engelsfors samfällighetsförening med organisationsnummer Sida 1 (11) Aktbilaga ST STADGAR Sammanträdesdatum 2010-07- 11 Sammanträdesledare Jan Andersson Ärende Stadgar för Engelsfors samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Läs mer

DOM 2014-11-26 Stockholm

DOM 2014-11-26 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 2014-11-26 Stockholm Mål nr F 3417-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga KLAGANDE 1-7 S E m.fl.

Läs mer

1 (317) 2015-07-01. Handbok AL. Anläggningslagen. Lantmäteriet Division Fastighetsbildning 801 82 Gävle Tfn växel: 0771-63 63 63

1 (317) 2015-07-01. Handbok AL. Anläggningslagen. Lantmäteriet Division Fastighetsbildning 801 82 Gävle Tfn växel: 0771-63 63 63 1 (317) 2015-07-01 Handbok AL Anläggningslagen Lantmäteriet Division Fastighetsbildning 801 82 Gävle Tfn växel: 0771-63 63 63 2 2015-07-01 Lantmäteriet Lantmäteriet 2015-07-01 3 Ändringshistorik Versionsdatum

Läs mer

Detaljplan för, BACKSIPPEVÄGEN, OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE inom Tyresö kommun Stockholms län. Upprättad i augusti 2002.

Detaljplan för, BACKSIPPEVÄGEN, OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE inom Tyresö kommun Stockholms län. Upprättad i augusti 2002. TYRESÖ KOMMUN Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för, BACKSIPPEVÄGEN, OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE inom Tyresö kommun Stockholms län. Upprättad i augusti 2002. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING TIDSPLAN

Läs mer

Bredbandsutbyggnad på landsbygden. en jämförelse av olika föreningsformer

Bredbandsutbyggnad på landsbygden. en jämförelse av olika föreningsformer Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer Inledning Regeringen har i Bredbandsstrategi för Sverige, satt upp som mål att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär

Läs mer

STADGAR. Antagna på föreningsstämma den 27 juni 2007 (ändring 14)

STADGAR. Antagna på föreningsstämma den 27 juni 2007 (ändring 14) STADGAR Antagna på föreningsstämma den 27 juni 2007 (ändring 14) Ärende Stadgar för Hultavägens vägsamfällighet under firmaändring till Hulta samfällighetsförening, enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

Eneby-Enlunda Vägsamfällighetsförening

Eneby-Enlunda Vägsamfällighetsförening Sida 1 av 8 Sammanträdesdatum 2012-03-28 STADGAR Sammanträdesledare Joachim Lindberg Ärende Stadgar för Eneby-Enlunda Vägsamfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör !"#$ %"&!"#$%&'#()( '%(') En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som

Läs mer

GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR

GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR EVENTUELLT BILDANDE AV GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR Svärdsö Södra Sportstugeförening Årsstämma 2015-09 09-06 06 Rev 1 B502 B509 2 NY LAGSTIFTNING SFS 2013:488 gäller sedan 1 juli 2013 Nyttjanderätter, servitut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 oktober 2012 Ö 2451-11 KLAGANDE Sandtorps Villasamfällighetsförening Ombud: Advokat HG och jur.kand. JP MOTPART MS SAKEN Invändning

Läs mer

Fastighetsbestämningar

Fastighetsbestämningar Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 305 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Fastighetsbestämningar En undersökning av förekomst och användning under åren

Läs mer

SAMFÄLLIGHETS- FÖRENING

SAMFÄLLIGHETS- FÖRENING Rådgivningsavdelningen informerar om FÖRENING Gemensamhetsanläggning Anläggningssamfällighet SAMFÄLLIGHETS- Samfällighetsförening Villaägarnas Riksförbund 2012 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt

Läs mer

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen).

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Avtal mellan fastighetsägare: Namn: Person/Org. Nr. Ovan benämnda Fastighetsägare Avseende

Läs mer

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27)

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) LANTMÄTERIET 1 (5) YTTRANDE 2017-01-13 Dnr: N2016-05385-FJR '])?Y/ / OJ-;2.01f 3751- Näringsdepartementet 103 33 Stockhohn Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) Näringsdepartementets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2013 Ö 99-12 KLAGANDE 1. KL 2. PÅL Ombud för 1 och 2: LJ MOTPARTER 1. IA 2. HA Ombud för 1 och 2: AMBG SAKEN Ställning

Läs mer

LÄN. Föreningens firma är Åsa samfällighetsförening. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningar Åsa ga:6

LÄN. Föreningens firma är Åsa samfällighetsförening. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningar Åsa ga:6 L A N T M Ä T E R I M Y N D I G H E T E N LÄN Sida1 STADGAR Sammanträdesdatum Sammanträdesledare Ärende Stadgar för Åsa samfällighetsförening, enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Läs mer

STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29

STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29 STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29 Sida 1 (8) Sammanträdesledare Sven Johansson Ärende Stadgar för: Klädesholmens vägförening. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

STADGAR Björkhagen Skepparkrokens vägförening

STADGAR Björkhagen Skepparkrokens vägförening Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. 1 Firma

Läs mer