Domarringarna äro gravar Arne, Ture J. Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.
|
|
- Gun Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Domarringarna äro gravar Arne, Ture J. Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.se
2 DOMARRINGARNA ARO GRAVAR AV T. J. ARNE Den folkliga uppfattningen av de s. k. domarringarna tilllägger dessa en juridisk betydelse de voro tingsplatser och stenarna i ringen säten för domarna och nämnden. Denna uppfattning återges redan i»rannsakningar om Antiquiteterna » och i regel av 1700-talets och det äldre 1800-talets arkeologiskt-topografiska författare. Så yttrar kyrkoherden i Wadsbro i Södermanland år 1668 rörande en domarring i Bjudby:»Vid ändan av en grift ligga 10 ä 12 stenar, där ett domsäte eller tingsställe fordom varit haver.» Om en samling stenar i Länghems sn, Västergötland, säges det:»uppå Vagga hede stå 19 stenar nästan tillsammans; judicium vulgi arguerar Galge och Tingsplats.» Vid Lundboberg i Tortuna sn, Västmanland:»forntida tingsplats där de gamle setat och dömt, synandes ännu stenar lagda, varinom själva platsen varit och kallat Lundbobergs Tingsplats.» Vid Silleby i Västerljung, Södermanland:»Uppå dess backe stå inånga stora stenar, samtliga släta, och om dem vet ingen säja något visst, utan är meningen, att det fordom haver sittit en nämbd och enär de sedan sig hava rest, haver var och en efter sig upprest en sten.» Vid Torp i österåker, Södermanland:»Nio stenar uppreste i ordning emot varandra i en ängsbacke vid Torp och där nedanför 3 små jordhögar med skog överväxte, och säges att där skall hava varit domställe i förtiden.» Den något avlånga domarringen är uppritad av socknens kyrkoherde. Den första och den sista av dessa stensättningar kunna säkert betraktas som»domarringar», förmodligen också de övriga. I några fall omnämnas mängder av bautastenar, som förmodas utmärka gravar. Även här kan det röra sig om s. k. domarringar.
3 166 T. J. AR N E Linné omnämner en»domarring» i sin Västgötaresa (1747), och Fernow använder uttrycket Domaresäten (Beskrifning öfver Värmland, 1773). Han tror dock, att ej alla dessa på grund av deras talrikhet haft betydelse för rättskipningen utan varit»förnäma gravvårdar och bautastenar». Sjöborg talar om»domstensbanor» med domstenar och om»domaresäten», men även om domarringar (Samlingar för Nordens forn- Fig. 1. Stat. hist. mus. inv. nr Småland. älskare, 1822). Liljegren och Brunius använda benämningen domring i sina Nordiska Fornlemningar (1823). Ahlqvist nyttjar i sin Ölands beskrifning (1827) benämningen»tingscirklar» och»domarringar», och förvånar sig över att de kunna vara så många på ett ställe. I Beskrifning öfver Grefskapet Dal (1861) av A. Lignell förekommer uttrycket»tingsbanor» och hos A. E. Holmberg i Bohusläns historia och beskrivning (1867) namnet»domarkretsar». Sjöborg, som tillskrov domarringarna och tingshögarna judiciella funktioner, framdrog vissa, ännu i vår tid repeterade skäl för sin uppfattning, men använde sig huvudsakligen av den intuitiva gissningsmetoden, som även nutilldags då och då brukas jämsides med typologi och andra moderna metoder. Den förste, som på allvar representerade en avvikande uppfattning, var Herman Hofberg, vilken i sitt arbete Närkes gamla minnen (1868) och i uppsatsen Förteckning öfver Nerikes fasta fornlämningar (1871) yttrar, att domarringarna»helt enkelt äro gravminnen liksom de flesta av våra stensättningar» och att säkert är, att man på många ställen, och även här i Nerike, inom domarringarna hittat bitar av lerkrukor, kol och förbrända ben, vilket tydligen visar, att domar-
4 DOMARRINGARNA ÄRO GRAVAR 167 Fig. 2. Domarringar (»Richterkreise») på Vi Alvar, Källa sn, Öland. ringarna även och kanske ursprungligen varit gravplatser. Det är, menar Hofberg, icke omöjligt, att våra förfäder där senare hållit ting, efter rättskipningen i äldsta tider hölls under bar himmel, vanligen på eller i närheten av fädernas gravar. Hofbergs synpunkter ha i vår tid upptagits av K. E. Sahlström, som i en uppsats i Fornvännen 1924 påpekar osannolikheten av att de i stort antal på ett ställe samlade domarringarna skulle ha tjänat judiciella ändamål. Om man inte gjort så många gravfynd inom domarringarna, kan det bero på, att graven lagts utanför ringen, eller att denna tjänat begravningskulten. I Gudhems härads fornminnen (1932) förklarar Sahlström:»Helt visst äro domarringarna i sin helhet att betrakta som gravmonument, vid vars uppförande gängse rituella föreställningar förestavat de enhetliga dragen i konstruktionen, även om en och annan av dessa, senare till följd av sitt allmänt kända läge och platsens egen lämplighet kommit att bli den samlingsplats, dit bygdens folk sammankom till förhandlingar.» I Kåkinds härads fornminnen (1928) har Sahlström tidigare yttrat:»jag håller därför sannolikast, att domarringarna äro uppförda för
5 168 T. J. AR S E något i samband med gravskicket stående bruk och att de kunna betraktas som verkliga gravmonument.» Sahlström känner även fynd av begravningsrester inom ringarna, men tror, att de ej äro vanliga. Han för de äldre domarringarna tillbaka i tiden till omkring Kr. f. ^ t Fig. 3. Stat. hist. mus. inv. nr Vi Alvar, Öland. Ur grav 257. O. Almgren framställer i»sveriges fasta fornlämningar» den meningen, att domarringarna tjänat dels religiösa, dels juridiska ändamål. Den traditionella tolkliga uppfattningen förfäktas i våra dagar med ungefär samma argument som på Sjöborgs tid av Sune Lindqvist, senast i en uppsats om Ättebackar och domarringar i Västergötland (Sv. Turistföreningens årsskrift 1924) och i det stora arbetet Uppsala högar, Många av ringarna ha enligt Lindqvist endast varit avsedda för bystämmor och många ha förmodligen anlagts»rentav i onödan»(!). Med anledning av att ibland ombyte av tingsplats skett ett par gånger, yttrar Lindqvist:»Den erfarenhet, som dessa dokument ge, bör beaktas exempelvis av dem som anse, att Västergötlands domarringar förekomma i så stort antal och dessutom i många fall på så nära varandra belägna platser, att de omöjligen skulle kunna varit avsedda för det ändamål, som det folkliga namnet antyder.» (Uppsala högar, 1936, sid. 17.)
6 DOMARRINGARNA ÄRO GRAVAR 169 Den enklaste och mest effektiva metoden att bringa klarhet i frågan grav eller minnesmärke av annan art är att anställa en arkeologisk utgrävning. Sahlström och andra arkeologer ha redan i enstaka fall med en viss framgång utfört dylika undersökningar i domarringar. Här kan först nämnas följande, som ej omnämnts i Sahlströms arbete om Kåkinds härads fornminnen, 1928, men vilka han antecknat och ställt till mitt förfogande. & <3^ 3 IQ Z Al". A*.'» t.r, 3 läriåffti», IfCajéil. I I I SM. Fig. 4. I)oniarring(»Ricliterkreis»)nr 188 på Vi Alvar, Öland. Fig. 5. Stat. hist. mus. inv. nr Vi Alvar, Öland. Ur grav Jungs by och sn, Skånings hd, Västergötland, anträffades 1 e r- k lin i n g, krukskärvor och f 1 i n t a v f a 11 (St. H. M ). Förefaller att ha anlagts på en boplats. Vid Evenröd i Kville sn, Bohuslän, hittades krukskärvor och brända ben i 2 domarringar vid undersökning av A. Enqvist (St. H. M ). Vid Amstad i Tåby sn, Östergötland, fann A. Norden i en domarring brända ben (St. H. M ). Vid Göstorp i Veinge sn, Halland, anträffade V. Ewald vid restaurering av en domarring med 24 stenar i centrum av ringen lerkärlsfragment samt brända ben (St. H. M ). Vid Revleskog, Brunnsnäs i Brunn sn, Västergötland, fann doktor K. E. Sahlström inom ett domarringskomplex krukskärvor, brända ben och kol (St. H. M ). Samma forskare fann vid Brunnstorp i Hållstads sn, Västergötland, i ett restaurerat domarringskomplex brända ben och kol (St. H. M ).
7 170 T. J. ARNE Vid Tjuvbackama, Svaneberg, Kalmar stad, Småland, påträffades av E. Bellander vid grävning i mitten av en domarring med 7 stenar en bågfibula av järn, brända ben, flintspån för eldslagning och ett stycke sandstensbryne (St. H. M Fig. 1). 4 Gp >..; Q^ t^p i SM I. kr ie^ glaspärlor 3 tfftw ftftvnn *'* ** * *"* n S' Fig. 6. Domarring (»Richterkreis») nr 124 på Vi Alvar, Öland. Ett fynd föreligger från Anneberg i Dimbo sn, Västergötland, där Hilding Svensson vid restaurering av en domarring med 9 stenar i mitten under en kalkhäll påträffade lerkärlsbitar och vita brända ben (St. H. M ). Slutligen kan omnämnas ett fynd från Bräcke i St. Lundby sn, Göteborg, ur en domarring med 5 stenar. Under en mindre stenplatta i gravens mitt stod ett lågt lerkärl med brända ben. (Göteborgs museum, årstryck 1935.) Somrarna 1936 och 1937 har undertecknad på Öland undersökt 7 domarringar, samtliga gravar. Av dessa befunno sig 4 på Vi Alvar i Källa sn, och 3 på klinten väster om Köpings kyrka. Det stora gravfältet på Vi Alvar räknar över 300 gravar av olika slag, kistor under flat mark (200-talet), jordblandade rosen (300
8 DOMARRINGARNA ÄRO GRAVAR ) samt domarringar (fig. 2). En hel del av de senare äro skadade, men de ha ursprungligen uppgått till över 80. Gravfältet har kartlagts av antikvarien K. A. Gustawsson. De stora blocken i de öländska domarringarna vila ofta eller ha vilat på underliggaro (stenkulor), vanligen 3 till antalet. Nu saknas ofta några av dessa underliggare. Fig. 7. Stat. hist. mus. inv. nr Vi Alvar, Öland. Ur grav 124. De här nedan beskrivna domarringarna äro numrerade i överensstämmelse med beteckningarna på Gustawssons karta. Nr 257. Består av 7 stenblock, av vilka 4 vilat på 3 underliggare. 2 på 2 och 1 på en. (Underliggarna ha ibland glidit utanför blocket.) Diametern är 9,15 m. Mitt i denna domarring fanns under grästorven ett runt brandlager, cm i vidd. I detta lågo en mängd brända ben, 3 små järnspikar, 3 vinkelböjd a sk r i nh a n d t a g(?) av järn t en samt ett järnbeslag till träkista(?) bestående av 2 i varandra inhakade märlor. Slutligen fanns här en gul glasflusspärla samt käkbenet av en hund (St. H. M , fig. 3). Nr 188. Består av 8 granitblock, av vilka 6 äro försedda med fotkulor. 3 block ha vartdera 3 underliggare och 3 vartdera 2, från vilka dock samtliga glidit ned (fig. 4). Blockens höjd växlar mellan 35 och 60 cm. Domarringens diameter är 7,60 m. Inom densamma fanns under grästorven ett lager något kolhaltig mylla, c:a 2,5 m i vidd och tillsammans med grästorven av 10 cms tjocklek. Därunder började kalkstensgrunden. På hällen och i mullen anträffades spridda brända ben, ett halvrunt, rektangulärt järnbleck med nithål
9 172 T..1. A R N E Fig. 8. Domarring (»Ricbterkreis») nr 53 på Vi Alvar, Öland. järn- i ändarna, en järnkniv med ornament, en fragmentarisk nål (St. H. M , fig. 5). AV 124. Består av 7 stenblock, vart och ett med 3 underliggare (fig. 6). Diam. 13,40 in. Stenarnas höjd växlar mellan 0,45 och 0,80 m. I det gräsbevuxna mittpartiet fanns ett ända till 20 cm tjockt jordlager. Vanligen mätte det dock högst 1 dm i tjocklek. Strax norr om mitten hittades en del brända ben, 3 bitar av en tunn bronsfingerring, 9 glaspärlor, dels enkla, dels dubbel- eller trippelpärlor, vidare 5 bitar av ett skifferbryne. Bland de brända benen märkes ett fågelben (St. H. M , fig. 7). Nr 53. Består av 7 stenar, vardera med 3 fotkulor, en av dessa nu förflyttad till domarringens mitt. Stenarnas höjd växlar mellan 0,63 och 1,11 m. Diameter 16 m. I högens mitt hittades brända ben. Detta var en av de ståtligaste domarringarna, liggande intill stora landsvägen (St. H. M , fig. 8). På klinten å Kolstads ägor strax söder om landsvägen mellan Köpings kyrka och Borgholm och ovanför Köpings badort ligga åt-
10 D O M A R It I N G A R N A ÄRO GRAVAR 173 minstone ett 10-tal domarringar samt diverse jordblandade rosen. Tre av de östligaste domarringarna undersöktes 1937 och visade sig samtliga vara gravar. 1. Den östligaste domarringen bestod av 7 block och mätte i genomskärning 13,05 X 12,25 m. 5 av stenarna hade ännu bevarade sina Q TÖ _i5m t. br ci. S. tasnbitar. Fig. 9. Domarring (»Ricbterkreis») nr 1 i Köpings sn, Öland. 3 underliggare (fig. 9). Deras höjd växlade mellan 0,75 och 1,10 m. I mitten anträffades en del flata kalkhällar och bland dessa brända ben och 7 bitar av en långsträckt, sammansatt kam med nithål och punktkretsar mellan längslöpande linjer (St. H. M. inv fig. 10). 2. Domarring av ursprungligen 7 stenar. En saknas numera; blott 2 underliggare kvarligga. Även i övrigt saknade 2 block några av de 3 underliggarna. Diameter 13,5X11,5 m. I mitten anträffades något kolblandad jord samt brända ben. 3. Mindre domarring av 6 stenar, söder om de båda andra. Diam. 11X8,50 m. I mitten hittades ett fåtal brända ben på 14 cm:s djup (St. H. M ). Av kandidat L. G. Kindström undersöktes sommaren 1937 några domarringar i Närke, samtliga med gravinnehåll.
11 174 T. J. AR N B 1. Vinala, Sköllersta sn, Närke. Bestod ursprungligen av 6 stenar, av vilka fem finnas kvar. Ungefär l 1^, m söder om den norra stenen fanns byggt ett litet röse i en 60 cm djup grop. Dess i ring lagda stenar omslöto en lerurna av grovt, kvartskornblandat gods, täckt med eldskadade stenskärvor. I urnan funnos brända ben, Fig. 10. Stat. bist. mus. inv. nr Köpings sn, Öland. Urgräv 1. Fig 11. Stat. hist. mus. inv. nr Sköllersta sn, Närke. föga k o 1 samt bitar av en mindre, enkel benkam med ornering av streck och punktkretsar (c:a 500 e. Kr.) (St. H. M , fig. 11). 2. Fjugesta, Knista sn, Närke. Beslår av 7 stenar. Inom ringen som varit upplöjd, hittades dock en lerkruksskärva och spridda kol (St. H. M ). 3. Vinön, Lännäs sn, Närke. Domarring av 5 stenar. I en stensättning inom ringen av 2 X 1 m:s diam. låg cn samling brända ben, ett järnfragment och en bit bearbetat ben (St. H. M ). Här föreligga alltså 20 domarringar eller åtminstone 19, som under det sista decenniet blivit undersökta och alla innehållit begravningsrester. Det råder intet tvivel om, att alla domarringar förhålla sig på samma sätt. Naturligtvis kan det inträffa, att man av en eller annan anledning icke gör något fynd i en domarring, men så förhåller det sig stundom även med våra högar från yngre järnåldern utan att det dock faller någon in att förneka deras karaktär av gravmonument. De problem, som ännu icke kunna anses fullt lösta, röra domarringarnas kronologi och utvecklingshistoria. Vid en undersökning, som 1907 utfördes i Närke av O. Almgren och S. Lindqvist, utgrävdes vid Snarvi komministergård i Edsbergs sn en domarring av 7 stenar och 8 m:s diameter. Spridda överallt inom ringen lågo brända ben och kol, bitar av en grön glasbägare med inslipade ovaler, stycken av en svärdsknapp av brons, en sölja, 2 söndriga pilspetsar, ett kläppliknande föremål, ett böjt beslag, 5 nilnaglar och ett par fragment av sådana, allt av järn (Fornvännen 1908, sid. 299). Dessa föremåls
12 DOMARRINGARNA ÄRO GRAVAR 175 nedläggningstid kunde dateras tidigast till 400-talet, troligare dock till början av 500-talet. (Jfr Nerman, Die Völkerwanderungszeit Gotlands. Taf. 55, 588 och Taf. 57, 64.) Emellertid låg strax norr om mitten en grop i den naturliga älven, innehållande en rund hartstätning med brända ben. Man har i allmänhet funnit dylika hartstätningar till träkärl i gravar tillhörande laténetid och romersk järnålder. Att de hittats i gravar från 300-talet är emellertid säkert, t. ex. på ett gravfält vid Ytter-Restad i Halta sn, Bohuslän (Alin och Sarauw, Götaälvsområdets fornminnen, s ). Men de tyckas även sträcka sig in på 400- och 500-talen (vid Norrbacka i Solna sn hittades 1931 dels i högar, dels i stensättningar under flat mark en mängd hartstätningar tillsammans med metallföremål från folkvandringstid, mest 500-talet) (St. H. M ), och jag är hågad att tro, att hela gravinnehållet från Snarvi härrör från en enda begravning. Denna domarring bör alltså närmast tillhöra 400-talet eller början av 500-talet. Från tiden omkring 500 härrör uppenbarligen domarringen vid Vinala i Sköllersta sn, Närke. Kammen företer, såsom påpekats av kandidat L. G. Kindström i hans grävningsberättelse, nära likhet med en daterad kam från Hovgården i Vendels sn (Fornvännen 1932, sid. 9, fig. 7 e). Av gravarna från Vi Alvar synes nr 124 böra föras till 600-talet, men kan vara något tidigare eller något yngre. Det är pärlorna, som ge denna datering, en röd glasflusspärla, blåa trippelpärlor o. s. v. Den ornerade kniven i grav 188 på Vi Alvar äger motstycken i Finland, där A. Hackman närmast synes vilja datera dem till tiden omkring 500 e. Kr. (Die ältere Eisenzeit in Finnland, Taf. 12:10, 13: 3, sid. 233). Även från Sverige föreligga ornerade knivblad från senast 600-talet (Fv. 1908, tillväxten fig. 87). Den bladformiga järnfibulan från Svaneberg vid Kalmar är svår att tidsbestämma. Den är fragmentarisk och saknar nu nål och nålhylsa. Möjligen kan den uppfattas som en variant av de på Björkö i Mälaren talrika välvda järnspännena med inböjda sidor (ett exemplar med utskott på sidornas mitt är även funnet). Dessa härstamma från vikingatiden. Troligare är dock, att fibulan utgör en sen utveckling av bågspännen från romersk järnålder. Skärvorna av den med kretsomgivna punkter ornerade benkaminen i Nr 1 på Köpings Klint kunna ej bestämmas närmare än till sen folkvandringstid eller till vikingatid.
13 176 T. J. ARNE Den grova keramiken, som så talrikt funnits, torde tillhöra vendeltid och vikingatid. E. Nygren har efter Fernow gjort uppmärksam på, att vid Järsberg i Varnums sn, Värmland, tidigare stått ett par domarringar med resp. 8 och 9 stenar. Invid den ena lär den bekanta Järsbergsstenen med inskrift i äldre runor ha stått. I den förstörda graven har kanske stenens ErilaR vilat, och graven kan då anses jämnårig med runstenen, förmodligen 500-talet. Av det föregående framgår, att man ej med säkerhet kan datera någon domarring tidigare än c:a 400 e. Kr., att de framför allt anlades under folkvandringstiden och kanske levde in i vikingatiden. Det är antagligt, att domarringarna utvecklats ur äldre gravformer, närmast en låg hög med stenring i kanten. Var detta skett, kan ej utrönas utan ytterligare undersökningar. 1 den nya eller Karlskrönikan berättas om bondeplågaren Jösse Eriksson, att han flytt till Wadstena men där greps av bönderna i Aska härad vilka»fördhen swa til Mothala tingh och satthen midh i then ring och dömdhe ther strax domen sa ath han skuldhe frän hwdhit ga». Det är inte sannolikt, att det här är fråga om en»domarring». Motala blev enligt Styffe tingsställe först efter Lika litet behöver det gamla uttrycket i Dala- och Västmannalagarna: a ping oc a ring syfta på en genom stenar avgränsad plats. Om doraarringarna och deras omgivning använts som tingsplatser, så är detta bruk av senare datum. Detsamma torde vara förhållandet med de s. k. tingshögarna. De äro ursprungliga gravhögar, som ibland fått en ny användning. Så förhåller det sig säkerligen också med den tyvärr ej undersökta tingshögen vid Gamla Uppsala. Styffe, Skandinavien under unionstiden, 3 uppl., sid. 248.
14 DOMARRINGARNA ÄRO GRAVAR 177 ZUSAMMENFASSUNG T. J ARNE: Die»Richterkreise» sind Gräber. Es gibt in Schweden zahlreiche Monumente die aus einem Kreise von grossen Steinen bestehen, 6, 7, 8, 9, 12 öder mehr an der Zahl. Das Innere des Kreises ist meistens ganz flach. Die Kreise liegen nicht seiten in grosser Anzahl (zuweilen uber 80) auf demselben Platze vereinigt, oft aber auch vereinzelt. Sie trägen den Namen»Domarringar» (Richterkreise) und das Volk ebenso wie viele Wissenschaftler in älterer Zeit haben sie fur Gerichtsplätze gehalten, wo die Rechtspflege ausgeubt wurde. Einzelne Forscher haben sich gegen diese Ansicht opponiert, und der Verfasser fuhrt nicht weniger als 20»Richterkreise» an, in deren Mitte er und andere Ausgräber Funde von verbrannten Knochen und anderem Inventar angetroffen haben. Es hat sich herausgestellt, dass alle»richterkreise» Gräber sind, und dass sie vor allem der Zeit um nach Chr. angehören und bisweilen vielleicht noch junger sind.»domarringar» die älter wären kennt man noch nicht mit Sicherkeit und auch nicht ihren Ursprung und ihre Entwicklung. 12 Fornvännen 1938.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt
Läs merEtt unikt bronsspänne från Uppland Sörling, Erik Fornvännen Ingår i: samla.raa.
Ett unikt bronsspänne från Uppland Sörling, Erik Fornvännen 165-168 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1943_165 Ingår i: samla.raa.se ETT UNIKT BRONSSPÄNNE FRÅN UPPLAND AV ERIK SÖRLING Vid en
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merGrävning för elkabel på gravfält
arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning
Läs merHAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.
HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av
Läs merNorra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
Läs merSTENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merNättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning
Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),
Läs merE4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merEn bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, Ingår i: samla.raa.
En bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, 243-246 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_243 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN 248 tala för att det är Holmetorpsbrakteaten
Läs merEtt kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, Ingår i: samla.raa.
Ett kammargravfält i Västergötland Floderus, Erik Fornvännen 33, 360-364 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1938_360 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN KTT KAMMABCrmAVFALT I vastkh«iötlam)
Läs merFynd från två järnåldersgravfält i Dalsland Bagge, Axel Fornvännen 21, Ingår i:
Fynd från två järnåldersgravfält i Dalsland Bagge, Axel Fornvännen 21, 340-344 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1926_340 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. Fynd från två järnäldersgravfält
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merDet stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Läs merUrnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merKLAUSE 1:5. Rapport Arendus 2014:9. Arkeologisk förundersökning. Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014
Rapport Arendus 2014:9 KLAUSE 1:5 Arkeologisk förundersökning Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Kabelschaktet vid Klause sett från
Läs merSYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr
Läs merRAPPORTSAMMANSTÄLLNING
Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:
Läs merListerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman
Listerby 4:1 Listerby socken, Ronneby kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Den aktuella fornlämningen upptäcktes i samband
Läs merRapportsammanställning
Plats för stämpel: Undersökning: Arkeologisk förundersökning Lst:s dnr: Ansvarig institution: RAGU Eget dnr: 2014-399-1 Ansvarig för undersökningen: Anna-Lena Gerdin Fynd: Ja Nej Ekonomiskt kartblad: 6J
Läs merRapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.
KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,
Läs mer======== kunde undersöka ett par rösen i Vörå, beslöt jag, att för. detta ändamål välja de av mig senaste höst på Lågpeltkangas
V ö r å. ======== Då av mitt stipendium ännu återstod så mycket, att jag kunde undersöka ett par rösen i Vörå, beslöt jag, att för detta ändamål välja de av mig senaste höst på Lågpeltkangas upptäckta
Läs merDränering invid ett äldre järnåldersgravfält
Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U
Läs merInför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Läs merNybyggnation vid Orlunda skola
Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merInnehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta
Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon
Läs merEns NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Läs merSchaktning i Segersjö
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:64 ARKEOLOGISK KONTROLL Schaktning i Segersjö Arkeologisk kontroll vid arbeten invid fornlämning Lännäs 50:1, Lännäs socken, Örebro kommun, Närke Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merNågra Gravfält, Kyrkor och minnesmonument
Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga
Läs merRapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd
Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Raä 56:1, 138, Hultungs 1:6, Bunge socken, Gotland Ett plundrat kulturarv Lst. Dnr: 431-5845-08 Rapport ArkeoDok 2011:60 ArkeoDok
Läs merRapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 15 Årgång 5 maj 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall
Läs merFigurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt
Läs merRapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län
Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 19 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merWIESELGRENSGATAN. Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad. Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142
WIESELGRENSGATAN Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142 Hans Oreheim Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Bakgrund/anledning
Läs merLundby 333, boplatslämningar
boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merEn gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Läs merEn grav vid Lilla Bjärs i Stenkyrka från romersk järnålder!
Dnr: 2015-63 En grav vid Lilla Bjärs i Stenkyrka från romersk järnålder! Rapport efter en arkeologisk förundersökning i Stenkyrka socken, Gotlands län och region. Länsstyrelsens diarienummer 431-476-15!
Läs merRunrapport från Riksantikvarieämbetet. Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-12-01 Dnr
Läs merJordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa
Jordbrogravfältet en tvåtusenårig tidsresa 1 Du står i norra änden av Jordbrogravfältet. De tretton numrerade skyltarna visar dig många av de olika gravtyperna som finns här. Du får också en glimt av människors
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Läs merMeddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav. Inledning. Gravarna i Norum
Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav Caroline Arcini, Riksantikvarieämbetet, UV Syd Caroline.arcini@raa.se Marianne Lönn, Riksantikvarieämbetet, UV Väst Marianne.lonn@raa.se Inledning När
Läs merKyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merÄnnu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:
Ännu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen 312-315 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_312 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN ÄNNU EN KONISK PRAKTHJÄLM
Läs merSärskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland
Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark
Läs merDragonbacken STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Peter Bratt Rapport 2001:14. Gravfältet vid
Gravfältet vid Dragonbacken Slutundersökning av gravfält RAÄ 20+67, Kalvshälla, Järfälla socken och kommun, Uppland Peter Bratt Rapport 2001:14 Del 2 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Gravfältet vid Dragonbacken
Läs merHällristningar i Blekinge Agdatorp-Bjärby
Hällristningar i Blekinge Agdatorp-Bjärby Nättraby socken, Karlskrona kommun Inventering och dokumentation Blekinge museum rapport 2009:13 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2
Läs merHärdar i Berg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:81. Arkeologisk förundersökning
Rapport 2013:81 Arkeologisk förundersökning Härdar i Berg Kungsbro 1:767 och 1:768 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders Lundberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M
Läs merKvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Läs merRapportsammanställning
Rapportsammanställning Plats för stämpel: Undersökning: Arkeologisk undersökning Lst:s dnr: Ansvarig institution: RAGU Eget dnr: 2014-288-1 Ansvarig för undersökningen: Mats Lundgren Fynd: Ja Nej Ekonomiskt
Läs merLänsstyrelsens dnr: VISBY GM dnr: Johan Norderäng Per Widerström
AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2018 07 12 GM dnr: 2018 120 Arkeologisk undersökningsrapport efter schaktningsövervakning på fastigheterna Lilla
Läs merStena vid Li-gravfältet
UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST
Läs merDepåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, Ingår i:
Depåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, 112-115 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_112 Ingår i: samla.raa.se 112 Smärre meddelanden. som domareringen: den
Läs merSchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.
PRODUCENTER: Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3. Lösungen PRODUCENTER: 1. Vokabeln zur Sendung eher unbekannt schwierig auf dem Lande
Läs merFornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender
Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 5 Årgång 5 maj 2013 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Nu
Läs merGravfält i Glottra ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2018:27 ARKEOLOGISK KONTROLL
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2018:27 ARKEOLOGISK KONTROLL Gravfält i Glottra RAÄ-nr Svennevad 17:1 fastighet Glottra 1:17 Svennevads socken Hallsbergs kommun Närke Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO
Läs merKista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1
Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
Läs merarkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Läs merFORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8) - 2 (8) Lill-Telsar 3 (8) Äyräpää 1936 KM 10247: 1 5, 10437: 1 13 År 1935 hittade Elis och Erik Åberg på gården av sitt hem Åberg i Övermalax i ett
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 4 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,
Läs merSkogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
Läs merEn GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.
MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren
Läs merGång och cykelväg i Hall
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:56 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Gång och cykelväg i Hall Östertälje 110:1 Hall 4:4, Östertälje, Södertälje kommun, Stockholms län, Södermanland
Läs merBilagor. Bilaga 1. Gravbeskrivningar A523. Figur 62. Lodfoto över A523 med gravens avgränsning markerad. Skala 1:40.
Bilagor Bilaga 1. Gravbeskrivningar A523 Ingående objekt Brandlager (8176), kantkedja (1000536), mantel (8594), stenkrets (1000535). Övergripande beskrivning Typ: Grav Undertyp: Lergrav Form: Oregelbundet
Läs merRapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken
Läs merEn ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:47 En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna Schaktningsövervakning Fornlämning Sollentuna 268:1 Vinättikan 5 Sollentuna socken Sollentuna kommun Uppland
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merBredband mellan Sya och Västra Harg
Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders
Läs merhttp://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Läs merSunnersta kyrktomt. Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län. sau rapport 2009:3
Sunnersta kyrktomt Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län sau rapport 2009:3 Tony Engström sau rapporter 2009:3 issn 1404-8493 sau 2009 utgivning
Läs merSäby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9
Läs merRapport efter en arkeologisk förundersökning på fastigheten Västerhejde Vibble 1:2, Gotland. Länsstyrelsens dnr
AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2015-09-30 DNR AD2014-190 Rapport efter en arkeologisk förundersökning på fastigheten Västerhejde Vibble 1:2,
Läs merDen svenska runstenen från ön Berezanj utanför Dnjeprmynningen : referat efter prof. F. Brauns redogörelse i Ryska arkeol. kommissionens meddelanden
Den svenska runstenen från ön Berezanj utanför Dnjeprmynningen : referat efter prof. F. Brauns redogörelse i Ryska arkeol. kommissionens meddelanden 1907 Braun, F. Fornvännen 9, 44-48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1914_044
Läs merRONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1
Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på
Läs merSymboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, Ingår i:
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, 39-42 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_039 Ingår i: samla.raa.se Fig. 5. Bärnsten. V v SYMBOLISKA MINIATYRYXOR
Läs merGasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Läs merSchaktkontroll Spånga
Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.
Läs merMarielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi
Marielund 3:2 Särskild utredning Nättraby socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 2 Fältarbetets genomförande...
Läs merEtt härdområde i Västeråkers-Lunda
Ett härdområde i Västeråkers-Lunda Arkeologisk utredning Raä Västeråker 21:1 & 16:1 Västeråkers-Lunda 1:1 Uppsala kommun Uppland Malin Lucas 2 Upplandsmuseets rapporter 2018:18 Ett härdområde i Västeråkers-Lunda
Läs merTid: Nyare tid Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719
BROMMA 100. ALVIK SSM 20 867-77 Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719 Mynten påträffades av Arvid Norlin under grävning. SVERIGE: U E, Stockholm,
Läs merSlaka skola Samlingsrapport
Rapport 2008:113 Arkeologiska undersökningar Slaka skola Samlingsrapport RAÄ 299 Slaka socken Linköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E
Läs mer