fattigdom en rättighetsfråga
|
|
- Fredrik Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu
2 Fattigdom en rättighetsfråga 3 fattiga människors rättigheter måste respekteras och skyddas. Vet du att minst 963 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll? Att över en miljard människor lever i slum? Att en kvinna i minuten dör i samband med graviditet och förlossning? Att 1,3 miljarder människor saknar tillgång till grundläggande sjukvård? Att 2,5 miljarder människor inte har tillgång till acceptabel sanitet och att barn därför dör varje dag? Även om du inte känner till siffrorna vet du förstås att fattigdom är ett av världens största problem. Du känner säkert till att det finns många olika planer för hur fattigdom ska bekämpas och att åsikterna om vilka strategier som fungerar går isär. Men visste du att lösningar som bortser från mänskliga rättigheter inte leder till långsiktig förändring? Oavsett om det handlar om fattig domsbekämpning, bistånd eller utvecklingsprojekt måste fattiga människors rättigheter respekteras och skyddas. Det är inte bara möjligt det är en nödvändig del av själva lösningen. Nu vet du.
3 4 amnesty.se/nuvetdu fattigdom En fråga om mänskliga rättigheter Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter. Fattigdom en rättighetsfråga 5 Människor som lever i fattigdom saknar inte bara pengar utan även trygghet, makt och inflytande över beslut som påverkar deras liv. De exkluderas och nekas sina rättigheter. Respekt för mänskliga rättigheter är en nyckel till förändring. Det handlar om att människor ska inkluderas och ha möjlighet att göra sin röst hörd. Att mat, vatten, grundläggande hälso- och sjukvård, utbildning och bostad erkänns som rättigheter. Och att de som har makten ser till att alla människor kan leva sina liv i värdighet och utan fruktan. Det är inga orimliga krav tagna ur luften det är rättigheter som är väl förankrade i folkrätten och som ger människor verktyg att förändra maktbalansen som håller dem kvar i fattigdom. alla rättigheter måste respekteras Utveckling förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras och skyddas. Trots att många säger sig förstå sambandet mellan fattigdom och avsaknaden av mänskliga rättigheter är det alldeles för få som faktiskt agerar därefter. För många regeringar och internationella aktörer är mänskliga rättigheter bara två ord på ett papper. Därför kan projekt som bedrivs i utvecklingens namn förvärra situationen för de fattiga. Ekonomisk tillväxt är viktig, men löser inte problemen med fattigdom på egen hand. Ändå ses tillväxt ofta som den enda och mest framgångsrika lösningen även när den leder till att orättvisor ökar och trots att livet för de mest marginaliserade inte förbättras. Alltför många regeringar väljer själva vilka rättigheter de tänker främja. Vissa försvarar demokratiska rättigheter och äganderätt, och hävdar att just detta kommer att resultera i välstånd. Andra vill begränsa fri- och rättigheter och menar att stabilitet är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Amnesty International menar att alla rättigheter måste respekteras och skyddas. Millenniemålen År 2000 antogs FN:s Millenniedeklaration av 189 länder. Den ligger till grund för FN:s milleniemål, världens gemensamma plan för att bekämpa fattigdomen och förbättra levnadsvillkoren för de fattiga. En styrka med milleniemålen är att de betonar ländernas gemensamma ansvar att se till att målen uppfylls. Amnesty är dock kritisk till att målen utformats utan att ta ordentligt sikte på staters skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter. Det saknas till exempel krav på att regeringarna ska upphöra med människo rättskränkningar som leder till att människor hålls kvar i fattigdom. Trots att etniska och religiösa minoriteter, ursprungsfolk samt flickor och kvinnor utgör en oproportionerligt stor del av världens fattiga, behöver inte regeringarna rapportera om hur fattigdomen påverkar olika grupper. Det finns inte heller något system för att få regeringarna att hålla fast vid sina löften. I september 2010 samlas världens ledare i New York för att utvärdera framstegen i arbetet med att uppnå millenniemålen. Då är det viktigt att lyfta upp mänskliga rättigheter på dagordningen. Amnesty kommer bland annat att arbeta för att världens länder i sina rapporter inför mötet 2010 ska inkludera hur respektive land går tillväga för att skydda de mänskliga rättigheterna. en ung familj i mali ett av världens fattigaste länder. Amnesty International arbetar för alla mänskliga rättigheter Amnesty International har arbetat för mänskliga rättigheter i nästan 50 år. Större delen av tiden har vi fokuserat på politiska och medborgerliga rättigheter mot förtryck, tortyr, dödsstraffet med mera. Under senare år har vi breddat vårt arbetsområde och arbetar nu för alla mänskliga rättigheter. Vår erfarenhet har lärt oss att rättigheterna är odelbara och beroende av varandra. Rätten till liv är nära sammanlänkad med rätten till mat och hälsa; rätten till yttrandefrihet beroende av rätten till utbildning och aktivt deltagande och så vidare. Vi vet att människorättskränkningar leder till och förvärrar fattigdom. Och att fattigdom ofta leder till nya människorättskränkningar.
4 6 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 7 Otrygghet Hälsa handlar om rättigheter, inte välgörenhet. Om du lever i fattigdom hotas din egen och familjens säkerhet och trygghet varje dag. Ditt hem, dina ägodelar och ditt livsuppehälle skyddas inte av lagen. Fattiga människor har svårt att få del av socialt skydd i samband med sjukdom, dålig skörd eller arbetslöshet om sådant skydd alls existerar. Fattiga människor saknar ofta en trygg, fast anställning. De har ingen som helst makt i relation till sin arbetsgivare. Om de som bestämmer väljer att missbruka sin makt är det svårt att hitta en utväg hyresgäster är helt i händerna på sina hyresvärdar och bybor tvångsvräks för att ge plats åt annan bebyggelse, industrier eller utvecklingsprojekt. Fattiga drabbas också oproportionerligt av våld och konflikter. För dem som överlever striderna väntar en allt skörare tillvaro. Kanske har de förlorat den familjemedlem som försörjde eller tog hand om dem. Eller fått sina barn bortförda av väpnade grupper. Fattiga människor, inte minst kvinnor, utsätts också i högre grad för våld av kriminella. De nekas samma skydd från lagens och polisens sida som andra, mer välbärgade och inflytelserika medborgare ges. Eftersom våldet är ständigt närvarande blir det svårare för människor som försöker förbättra sin situation genom att arbeta, utbilda och organisera sig, att faktiskt lyckas. en ung kvinna bär sitt barn förbi en polis i rocinha, en av brasiliens största kåkstäder. Fattigdom handlar inte bara om pengar När fattiga människor berättar om sina erfarenheter pratar de inte bara om brist på mat, pengar och andra resurser. De talar lika mycket om ifall de kommer att kunna låta barnen gå i skolan; om deras hem kommer att rivas eller hur det är att leva i ständig rädsla för att utsättas för våld. De pratar om hur de behandlas som brottslingar och om att vara utestängda inte bara från delar av samhället, utan även från beslut som rör deras egna liv. De säger att ingen någonsin lyssnar på vad de har att säga. De berättar om godtyckliga arresteringar, om att förlora sin redan knappa försörjning för att ett internationellt företag bestämt sig för att utvinna resurser just där de bor. De pratar om att inte ha tillgång till någon form av rättvisa. Att bara tala om fattigdom utifrån inkomst eller utgifter är för enkelt. Höjd inkomst löser inte per automatik problemen för fattiga människor. De som lever i fattigdom menar att deras dagliga liv kännetecknas av brist på resurser, brist på säkerhet, utanförskap och att inte ha en röst att inte kunna få makthavarna att lyssna. Utanförskap Människor som lever i fattigdom stängs ofta ute från institutioner och offentlig service som de har akut behov av. Domstolar, polis, välfärdssystem, samhällsservice (vatten och el, sjukvård, sophämtning, utbildning etc) och kommunala myndigheter visar ofta förakt eller likgiltighet inför de som är fattiga. Råkar du dessutom vara kvinna riskerar du att drabbas ännu hårdare om både familj och samhälle håller dig utanför alla beslut och berövar dig din makt. Utanförskap orsakas ofta av direkt eller indirekt diskriminering. Det gäller även i rikare länder. Levnadsstandarden i afroamerikanska stadsdelar i USA, eller bland romer i Europa, är betydligt lägre än hos befolkningen i övrigt. I vissa fall har myndigheterna medvetet infört policys för att se till att romska barn får gå i sämre skolor eller inte gå i skolan alls. I andra fall struntar man i att ändra policys som tillåter orättvis behandling från polisens och domstolarnas sida. Under 2008 avslöjade the Commission on Legal Empowerment of the Poor att fyra miljarder människor en majoritet av världens befolkning lever utan rättssäkerhet. Att inte få komma till tals De som lever i fattigdom upplever att deras åsikter inte räknas. Deras försök att organisera sig möts av förtryck, viktig information undanhålls och konsultationsprocesser saknar effekt eller är uppgjorda på förhand. Oavsett om det handlar om likgiltighet eller om medvetna försök att tysta människor är resultatet alltid detsamma en överväldigande känsla av att inte kunna göra sin röst hörd. Det är ingen tillfällighet att världens fattigaste länder också hör till världens mest förtryckande och odemokratiska. Men till och med i länder som formellt ansluter sig till demokratiska principer, pekar de fattiga på svårigheter de möter när det försöker göra sin röst hörd.
5 8 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 9 Var ska man börja? De närmaste sex åren kommer Amnesty International att driva en kampanj för att stoppa människorättskränkningar som leder till och fördjupar fattigdom. Det är vår uppgift att visa att fattigdom är världens största människorättskris. Vi kommer att arbeta för att maktbalansen förskjuts, så att fattiga människor har utrymme och möjlighet att berätta om sina erfarenheter och delta i processer som avgör deras egen framtid. Till en början kommer vi att fokusera på några områden och mönster av människorättskränkningar där vi tror att vi kan bidra till positiv förändring. amnesty case: sierra leone Mödradödlighet Att vara gravid och föda barn är ingen sjukdom ändå dör en kvinna varje minut till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Det är en människorättsskandal att mer än kvinnor dör varje år trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra. Det som krävs är att kvinnor får tillgång till hälsooch sjukvård av god kvalitet. Och att kvinnors liv anses vara värda att rädda. Mödradödlighet är kanske den tydligaste måttstocken på gapet mellan fattiga och rika länder. Över 95 procent av de kvinnor och flickor som dör i samband med komplikationer till följd av graviditet lever i utvecklingsländer. Avgifter för hälso- och sjukvård, inklusive förlossningsvård, hindrar kvinnor från att få den vård de behöver. Fattiga kvinnor och kvinnor som bor i avlägsna områden har även svårt att nå fram till vården bara transportkostnaderna kan vara problem nog om vägarna ens går att ta sig fram på. Fattiga kvinnor och flickor saknar ofta tillgång till information om riskerna för komplikationer, särskilt om de inte gått i skolan eller varken kan läsa eller skriva. Tusentals gravida kvinnor dör i rika länder också de flesta kommer från marginaliserade grupper eller fattiga områden. I USA är mödradödligheten tre gånger så hög bland afroamerikanska kvinnor som bland vita kvinnor. Drygt 46 miljoner människor i USA saknar sjukförsäkring och många väntar med att söka vård på grund av kostnaderna. En del söker ingen vård alls. När en kvinna dör i samband med graviditet och förlossning lämnar hon ofta kvar en familj som kämpar för sin överlevnad över en miljon barn om året förlorar sin mamma. På så sätt blir fattigdomen en ond cirkel eftersom familjen många gånger förlorar sitt livsuppehälle och barnen inte längre har någon vuxen som tar hand om dem eller ser till att de går i skolan. kvinnors rättigheter kränks Kvinnor har rätt till liv, men ändå dör ett stort antal kvinnor på grund av fattigdom, orättvisor och maktlöshet. De diskrimineras både i samhället och inom familjen. Kvinnor och flickor tvingas ofta in i tidiga eller påtvingade äktenskap och när de väl är gifta behandlas många som rättslöst tjänstefolk, ges inte tillräckligt med mat, hålls inlåsta i sina hem eller nekas tillgång till pengar. Kvinnor har rätt till högsta möjliga uppnåeliga hälsa, men ekonomiska, kulturella och sociala hinder gör att de har svårt att få tillgång till hälso- och sjukvård. Kvinnor har rätt att själva bestämma om de vill bli gravida eller inte, men nekas ofta tillgång till såväl preventivmedel som information som skulle ge dem en möjlighet att kontrollera sin fertilitet. Många kvinnor och flickor får inte bestämma över sina egna kroppar. Gravida kvinnor väntar utanför ett så kallat maternity waiting house i Sierra Leone tals gravida saknar tillgång till vård I Sierra Leone är risken att dö i samband med graviditet och förlossning större än i nästan alla andra länder i världen. Tusentals kvinnor och flickor dör varje år och hundratusentals saknar tillgång till vård som räddar liv. Regeringen kränker kvinnors rätt till liv och hälsa eftersom de inte erbjuder livsviktig hälsovård. Sjukhus och kliniker lider av personalbrist, saknar utrustning och mediciner och ligger ofta långt ifrån de områden där stora delar av befolkningen bor. Vårdkostnaderna är ett annat problem. Kvinnorna tvingas betala ca 70 procent av kostnaderna själva, trots regeringens policy från 2001 att erbjuda kostnadsfri vård till gravida kvinnor. Kvinnorna får betala allt från registreringsavgifter till dropp, mediciner, blod och operationer. Det finns inga fasta priser utan kostnaderna blir en förhandlingsfråga. Det gör att många dör för att de inte kan betala eller för att de inte söker vård. Många dör dessutom av komplikationer till följd av osäkra aborter. Tillgång till preventivmedel skulle kunna förhindra många oönskade graviditeter.
6 10 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 11 Slum amnesty case: zimbabwe Det finns över slumområden i världen favelas, shanty towns, the hood. De flesta kännetecknas av överbefolkning, dåliga bostäder, brist på avlopp och sanitet, dåligt vatten eller inget vatten alls, liten eller ingen tillgång till el och ett utbrett våld. Samtidigt är dessa områden samhällen med egna skolor, företag, affärs verksamhet och kreativitet och utgör en viktig del av livet och ekonomin i en stad. Ändå betraktas de ofta som illegala eller informella bosättningar. De som bor i slummen riskerar ständigt att tvångsvräkas, utan förvarning eller möjlighet till kompensation. Här bor över en miljard människor, spridda över alla kontinenter. Och världens slumområden växer lavinartat om 20 år kan det röra sig om dubbelt så många människor. Människor flyr undan väpnade konflikter och naturkatastrofer. Klimatförändringar och miljöförstöring påverkar människors möjlighet att försörja sig på landsbygden och de tvingas istället söka sig till städerna. Bostadsbristen är stor och kostnaderna höga; ofta finns inga andra alternativ än att bo i slummen. Men slum finns inte bara i utvecklingsländerna utan även i och utanför såväl europeiska som amerikanska städer liksom i områden som reserverats för ursprungsbefolkningen i till exempel Kanada och Australien. Människor som lever i slumområden saknar ofta tillgång till grundläggande samhällsservice som rent vatten, sanitet, hälso- och sjukvård eller utbildning. Deras liv präglas även av otrygghet eftersom våldet är ständigt närvarande både polisvåld och våld från kriminella gäng. De får inget skydd av lagen och utmålas ofta som kriminella just för att de är fattiga. Beslut som rör dessa människor fattas utan deras medverkan de tillfrågas inte och ingen lyssnar på vad de har att säga. Att FÅ delta aktivt är en rättighet, inte välgörenhet. en familj i seke chitungwiza begraver en anhörig som avlidit av kolera. tvångsvräkningar Tvångsvräkning handlar om människor som tvingas från sina hem eller sin mark utan något rättsligt skydd eller prövning. Polisen eller andra som utför tvångsvräkningar använder ofta övervåld. I samband med tvångsvräkningar har flera människorättskränkningar rapporterats såsom våldtäkt, godtyckliga gripanden, tortyr och dödsfall. Alla vräkningar är inte olagliga tvångsvräkningar, men att vräka människor från sina hem ska alltid vara en sista utväg. Vräkningar ska alltid prövas och följa lagen. De drabbade ska erbjudas kompensation och/eller lämplig ersättningsbostad. Människor som riskerar att bli av med sina hem måste få tillgång till information och möjlighet att delta i processen, bland annat för att kunna hitta alternativa lösningar. Enligt FN Habitat tvingas uppskattningsvis sex miljoner människor flytta varje år på grund av olika utvecklings- och infrastrukturprojekt i städer. Stigande markpriser, spekulation och huggsexa på markområden bidrar också till tvångsvräkningar, liksom myndigheters försök att kriminalisera slum och förhindra inflyttning från landsbygd till städer. Ibland tvångsvräks hela samhällen för att bereda väg åt exempelvis utvinnings industrier. Det är alltid fattiga människor som drabbas. Fattiga nekas tillgång till hälso- och sjukvård 2008 svepte ett utbrott av kolera över Zimbabwe till följd av dålig sanitet och regeringens oförmåga att tillhandahålla tillräckligt med rent dricksvatten. Vården var redan tidigare i mycket dåligt skick med förfallen infrastruktur och brister både vad gällde utrustning och kunskap. De stora sjukhusen fungerade knappt och hela avdelningar liksom distriktssjukhus och kommunala kliniker hade stängts. Nu kan man inte längre hantera situationen. Omkring kvinnor per månad föder barn på allmänna sjukhus i Harare, och upp till tio procent har behov av kejsarsnitt. Ändå stängdes två regeringsfinansierade mödravårdssjukhus i Harare och mödravården på andra platser drogs in. Kvinnor utan pengar nekades akuta kejsarsnitt; de som kunde betala i dollar vände sig till privata sjukhus. Tungt beväpnad kravallpolis hindrade vårdpersonal från att lämna över ett skriftligt upprop till hälso- och barnavårdsministern, om att regeringen måste agera för återupprätta vården och göra den tillgänglig till en rimlig kostnad. Några månader senare, i februari 2009, firade president Mugabe sin födelsedag. Hans anhängare samlade in dollar till festen bara dagar efter det att landet bett sina afrikanska grannländer om bistånd på två miljarder dollar.
7 12 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 13 amnesty case: nigeria Företagens ansvar Företag och andra ekonomiska aktörer har en enorm möjlighet att påverka mänskliga rättigheter i de samhällen där de verkar. Många företag bidrar positivt, till exempel genom att skapa arbetstillfällen och öka statens intäkter. Intäkter som till exempel kan finansiera grundläggande samhällsservice. Men alltför ofta kränks människors rättigheter när företag utnyttjar länders korrupta, svaga eller obefintliga kontrollsystem. När detta händer har de som drabbas sällan möjlighet att ställa företagen till svars. Det är inte ovanligt att projekt inleds utan att man först analyserar hur de kommer att påverka de mänskliga rättigheterna i området, särskilt inom utvinnings industrin. Företags dubbelmoral i kombination med svag inhemsk reglering samt avsaknaden av effektiv internationell kontroll och ansvarsutkrävande är förödande för fattiga människor deras mark förgiftas, vattnet förorenas och många tvångsförflyttas utan att vare sig tillfrågas eller informeras i förväg. De förlorar ofta både hem och försörjning och har ingen möjlighet att ställa företagen till svars för övergreppen. Konflikter och våld kan eskalera när företag försöker skydda sina tillgångar och i värsta fall går företag och regering ihop för att tysta människors fredliga protester som riskerar att ge företagen dåligt rykte. De samhällen som drabbas berövas inte bara rätten till sina marker och vatten. De tvingas leva i osäkerhet och deras situation förvärras ytterligare av att de systematiskt nekas tillgång till information om hur företagens verksamhet inverkar på deras liv. De får sällan själva komma till tals. Regeringar vägrar ofta att ställa företagen till svars för de skador de orsakar människor och miljö. Människor vars rättigheter kränks får ingen rättvisa eller upprättelse. Det är möjligt som många av företagen själva hävdar för utvinningssektorn att bidra till hållbar utveckling och bedriva sin verksamhet på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter. Och att ställa företag till svars när de medverkar till kränkningar. brinnande gas från en oljefyndighet i nigerdeltat. Olja, fattigdom och mänskliga rättigheter I Nigerdeltat finns stora oljetillgångar som ger miljarder i avkastning. Ändå lever majoriteten av Nigerdeltats 30 miljoner invånare i extrem fattigdom. Kontrasten mellan de stora naturtillgångarna och den utbredda fattigdomen är en tydlig och inte ovanlig paradox. Oljeindustrin har inte främjat befolkningen, istället har fattigdomen förvärrats för många. Oljeutvinningen har gjorts på bekostnad av människors traditionella inkomstkällor som fiske och jordbruk och även orsakat andra människorättskränkningar förorenat miljön, skadat människors hälsa och bidragit till konflikter. Invånarna i Nigerdeltat har systematiskt nekats tillgång till information om hur de påverkas av oljeutvinningen och till upprättelse eftersom regeringen inte ställer företagen till svars ockuperade cirka 120 ungdomar från den etniska gruppen Ilaje företaget Chevrons oljeplattform och krävde bland annat ekonomisk kompensation för miljöskador på vattendrag och fiskeområden. Chevron bad säkerhetsstyrkor om hjälp och anlände tre dagar senare till oljeplattformen i helikopter tillsammans med bland annat polisen. Säkerhetsstyrkorna sköt ihjäl två demonstranter och skadade flera andra. rent vatten är en rättighet, inte välgörenhet. rikedom kan betyda fattigdom Kombinationen av naturresursrikedom och djup fattigdom kan uppfattas som en paradox. Men faktum är att många av de länder som är rikast på naturresurser också är världens fattigaste. Många regeringar har inte inkluderat skydd av mänskliga rättigheter i sina överenskommelser eller krävt att företagen står till svars för övergrepp, trots tydliga riktlinjer. Ursprungsbefolkningar är särskilt utsatta för att drabbas av människo rättskränkningar och har sällan möjlighet att påverka stora beslut som rör deras egen livssituation.
8 tejpa här 14 amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 15 Nu vet du Det går inte att utplåna fattigdom genom att enbart fokusera på ekonomisk tillväxt. Det är en viktig komponent, men inte den enda. Den globala finanskrisen har dessutom visat hur sårbara de framgångar är som enbart baseras på ekonomisk tillväxt och vi ser nu hur tillväxten i exempelvis Kina, Indien och Brasilien avtar. I de allra fattigaste länderna, särskilt i Afrika, riskerar investeringar, handel och bistånd att minska vilket får förödande effekter för människorna i dessa länder. När efterfrågan på exportvaror sjunker och utländska investeringar minskar slår det hårt mot tillväxten i fattiga länder som är beroende av att exportera varor. Även de länder som är starkt beroende av pengar som migrantarbetare skickar hem, kommer att drabbas. Och det är alltid de fattigaste människorna som drabbas hårdast de hålls som gisslan i världsekonomins upp- och nedgångar. Fattigdom är ett tecken på att stater varken respekterar eller främjar medborgerliga, kulturella, ekonomiska, politiska och sociala rättigheter. Fattigdom är inte något ofrånkomligt utan ofta ett förutsägbart resultat av beslut tagna av regeringar och ekonomiska aktörer som har makt att påverka människors liv. När fattiga människor får komma till tals, påverka beslut som rör deras eget liv och livsuppehälle, skyddas av lagen och ges möjlighet att hävda sina rättigheter då kommer också ekonomin att växa. Inte på bekostnad av, utan tack vare de som är fattiga. Nu när du vet hjälp oss att förändra världen Amnesty har alltid värnat om individens möjlighet att själv agera. Nu måste vi göra det möjligt för människor som lever i fattigdom att kräva sina mänskliga rättigheter så att de kan styra, inte drabbas av, sitt eget öde. Amnesty arbetar nu systematiskt för att stoppa människorättskränkningar som orsakar och förvärrar fattigdom. Vi anser att rätten till hälsa, bostad, rent vatten och så vidare ska vara utkrävbara i lag, precis som rösträtt och rätten till en rättvis rättegång. Det handlar om att genom information och påtryckningar få till stånd lagändringar på lokal, nationell och internationell nivå samt kräva att regeringar, företag och individer tar sitt ansvar för att begränsa och minska fattig domen världen över. Fattigdom är inte oundvikligt utan beror till största delen på ekonomiska och politiska beslut. Tillsammans kan vi påverka och förändra dessa beslut och tvinga fram ökad respekt för mänskliga rättigheter. kontaktkort riv av, fyll i, tejpa ihop och posta. amnesty står för portot. jag vill stå upp för mänskliga rättigheter. KONTAKTA mig. mina kontaktuppgifter: namn: adress: postnummer och ort: telefon dagtid/kvällstid: e-postadress: skicka gärna information om amnesty till min vän: min väns kontaktuppgifter: namn: adress: postnummer och ort: vik här frankeras ej. amnesty betalar portot. telefon dagtid/kvällstid: hjälp oss förändra världen. amnestys krav för en bättre framtid Stoppa onödiga dödsfall bland gravida kvinnor. Skydda rättigheterna för människor som lever i slum. Se till att företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och bidrar till utveckling istället för fattigdom. Ta steget från ord till handling. Du kan även sms:a AMNESTY till så bidrar du med 50 kronor* till vårt arbete för mänskliga rättigheter. Tack! *Operatörsavgiften är inräknad. Av 50 kronor går cirka 43 till Amnesty. ditt stöd kan ge någon livet tillbaka. fyll i och posta redan idag. tack. svarspost kundnummer stockholm tejpa här
9 ikstockholm.com 2009 Människorättskränkningar orsakar och förvärrar fattigdom som i sin tur leder till nya övergrepp. Nu vet du. Var med och kämpa för mänskliga rättigheter stöd Amnesty International Du som väljer att stödja Amnesty hjälper till att skapa opinion och utöva påtryckningar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla alltid. Det kommer att ge resultat, det vet vi av erfarenhet. Gå in på så får du veta mer om hur du kan vara med och stoppa kränkningar som leder till och fördjupar fattigdom. På amnesty.se kan du läsa mer om vårt övriga arbete för mänskliga rättigheter och gärna bli medlem förstås. Du kan även använda kontaktkortet. Amnesty arbetar för alla mänskliga rättigheter, bland annat rätten till hälsa Amnesty står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner Amnesty tar inte emot statligt stöd för sitt utrednings- och kampanjarbete Amnesty är helt beroende av bidrag från medlemmar och givare Ett medlemskap kostar 20 kronor i månaden detta är en del av amnesty internationals globala (((demand dignity))) -kampanj Bilder: Framsida: Maude Dorr. Sidan 2: Bobby Haas/Getty Images. Sidan 5: Peter Sherrard/Getty Images. Sidan 6: Scanpix. Sidan 9: Amnesty International. Sidan 11: Scanpix/Desmond Kwand. Sidan 12: Kadir van Lohuizen. Sidan 14: Sam D Cruz. AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONEN Box Stockholm Alsnögatan 11 T: F: E: info@amnesty.se W:
fattigdom en rättighetsfråga
fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder
Läs merfattigdom en rättighetsfråga
fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Myndigheter förnekar tvångsvräkningar I Kambodja tvångsvräker myndigheterna fattiga människor i utvecklingens namn. På senare år har antalet markkonflikter,
Läs mermödradödlighet en människorättsskandal
mödradödlighet en människorättsskandal amnesty.se/nuvetdu 95 procent Av alla kvinnor som dör i mödradödlighet, bor i fattiga länder. Mödradödlighet en rättighetsfråga 3 Varje år dör över en halv miljon
Läs merdiskussionsunderlag CITIZEN OKETCH
diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merVI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER
VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merJämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merRika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs merVÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE
VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merEmigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Läs merFörst några inledande frågor
ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET
SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor
Läs merARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merSKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE
Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla
Läs merCentralafrikanska republiken Återrapport 1/2017
Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:
Läs merSOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Mongoliet Landinfo 2017 Om Mongoliet Mongoliet är ett land med berg, öken och grästäckt böljande stäpp. Hårt klimat och långa avstånd gör landet sårbart för naturkatastrofer, svåra vintrar
Läs merÖvriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015
Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merRädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond
Rädda liv och skydda rättigheter ActionAid Sveriges Katastroffond Nödsituationer och naturkatastrofer kräver humanitära insatser Antalet människor som drabbas av naturkatastrofer och konflikter ökar Politiska
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merINNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar
Läs merVi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008
En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.
Läs merSOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017
SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: Vincent Tremeau Tack för att ni ger barn en trygg uppväxt! SOS Barnbyar arbetar i 135 länder runtom i världen. Totalt fick nästan 800 000 barn
Läs merIntroduktionstext till tipspromenaden
Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merEn lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena
Läs merAktivitetstips. Drömlandet
Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med
Läs merBarnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018
Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda 6 juli 2018 För att ge barn möjlighet att göra sina röster hörda av beslutsfattare, civilsamhällesorganisationer och andra vuxna har Sverige samarbetat
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merMorgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut
Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll
Läs mer➍ Mötas, lyssna och tala
➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Läs merBeskrivning: Börjar med två personer, från två olika delar av världen: Moses Akatugba från Nigeria och Teodora del Carmen Vasquez från El Salvador.
1. Presentation/inledning Vem är jag och varför är jag här? För att komma igång och få eleverna att vakna till kan det vara bra att inleda med en Heta stolen övning. Den enkla varianten innebär att informatören
Läs mer1 000 nya faddrar innan arets slut!
Fadder jakten 2017 1 000 nya faddrar innan arets slut! o Faddrar och givare, volontärer och socialarbetare, lärare och kökspersonal, elever och föräldrar alla är vi en del av samma fantastiska fadderfamilj.
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs merRemissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU
Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora
Läs merUr Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället
Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merDe mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 3 Introduktion I Mattecentrums sista uppdrag om barnkonventionen får eleverna fördjupa sig i barnkonventionens artikel 6 som handlar om barns rätt till liv,
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merEU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter
EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom
Läs merSomalia, Somaliland, Puntland och Galmudug
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merSOS Barnbyar Bangladesh. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Bangladesh Landinfo 2017 Om Bangladesh Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade länder med mer än 1 000 invånare per kvadratkilometer. Den fattiga nationen trängs i ett stort deltalandskap
Läs merPå rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland
På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merBARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
Läs merAndlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över
Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merhttps://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merPest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15
Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merFlickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet
Talmanus och diskussionsfrågor Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Flickor i Konflikt är en presentation som tagits fram av Svenska FN-förbundets
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Läs merSOS Barnbyar Ukraina. Landinfo 2018
SOS Barnbyar Ukraina Landinfo 2018 Fakta om Ukraina Ukraina är den största och folkrikaste av de tidigare Sovjetrepublikerna, och Europas näst största stat efter Ryssland. Stora delar av landet består
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merNu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.
Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på
Läs merDen europeiska socialundersökningen
Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta
Läs mer