Kapitel 6 Geografiska fördjupningar

Transkript

1 KULTURMILJÖPROGRAM 2014 Kapitel 6 Geografiska fördjupningar Staden Tätorten Landsbygden

2 Innehållsförteckning 6. Geografiska fördjupningar Staden Bersbrunna 59 Berthåga 61 Boländerna 63 Brillinge 65 Centrum 67 Eriksberg 69 Fjärdingen 71 Flogsta 73 Fyrislund 75 Fålhagen 77 Gamla Uppsala 79 Gottsunda 81 Gränby 83 Husbyborg 85 Håga 87 Hällby 89 Kungsgärdet 91 Kungsängen 93 Kvarnbo 95 Kvarngärdet 97 Kåbo 99 Librobäck 101 Luthagen 103 Löten 105 Norby 107 Nyby 109 Nåntuna 111 Polacksbacken 113 Rickomberga 115 Sala backe 117 Stenhagen 119 Sunnersta 121 Svarbäcken 123 Sävja 125 Tuna backar 127 Ulleråker 129 Ultuna 131 Valsätra 133 Vilan 135 Vårdsätra 137 Årsta 139 Ärna 141 Bakgrundsbilder Kapitel 6: Årike Fyris Kapitel 6.1: Uppsala slott KULTURMILJÖPROGRAM 2014

3 KULTURMILJÖPROGRAM Kapitel 6.1 Geografiska fördjupningar Staden

4 6. Geografiska fördjupningar 6.1 Staden Uppsala är en modern växande stad med stark förankring i sin historia där de äldsta byggnaderna går tillbaka så långt som till talet. Stadens karaktär har formats av dess geografiska läge, på den bördiga slätten längs med Fyrisån och Uppsalaåsen. Ett av stadens kännetecken är den begränsade höjden hos stadskärnans bebyggelse, som är till för att bevara Uppsalasiluetten, där slottet, Carolina Rediviva och domkyrkan framträder starkast. I kommande avsnitt redovisas geografiska fördjupningar av Uppsalas 42 stadsdelar som alla har sin unika karaktär och identitet beroende på tidsepok och läge i staden. I samband med inventeringen av bebyggelsen har en kulturmiljöprofil skapats för varje stadsdel som speglar dess historia och framväxt. Den stadsdelsindelning som använts bygger på det förslag som kommunen tog fram år I de fall där stadsdel och socken överlappat varandra har stadsdelen getts företräde. Riktlinjer i översiktsplanen för ärendehantering av stadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer Förändringar som berör områden med särskilt miljö- och stadsbildsvärde samt byggnader med särskilt arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde, bör utföras med varsamhet och hänsyn till bebyggelsens särdrag. Stadens karakteristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas. Bebyggelse kompletteringar ska utformas med hänsyn till stadens siluett och det omkringliggande slättlandskapet. Siktlinjer från stadens infartsvägar in mot den historiska stadskärnan ska värnas. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Riktlinjer i översiktsplanen för ärendehantering av stadens kulturhistoriskt värdefulla institutionsmiljöer När institutionsstaden kompletteras med ny bebyggelse, ska den utformas så att områden behåller sin karaktär av institutionsmiljö med parkliknande grönytor och rikligt med uppvuxna träd. Kungsängens industriområde. KULTURMILJÖPROGRAM

5 KULTURMILJÖPROGRAM

6 Bergsbrunna Stadsdelen är belägen sju kilometer sydöst om centrala Uppsala och har sitt ursprung i byn Ekeby som blev säteri vid mitten av talet. På 1860-talet delades säteriet upp i två gårdar. Den södra gården är än idag intakt med mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader, medan den norra gården har avstyckats till både fritidsoch permanentbostäder. År 1866 invigdes järnvägen mellan Uppsala och Stockholm, i samband med detta uppfördes ett stationshus i Bergsbrunna. Järnvägen underlättade för transport av varor som tillverkats i området. Som på många platser runt om i Uppsala etablerades ett tegelbruk i Bergsbrunna. Från uppförandet på talet expanderade verksamheten i etapper, för att sedan på 1980-talet avvecklas. Bergsbrunna var under en lång tid bara ett litet stationssamhälle, det var först på 1940-talet bostadsbyggandet kom igång på allvar. Egnahemsrörelsen och nya typer av bostadslån bidrog till stadsdelens expansion. Under 1970-talet var drömmen om villan stark i samhället, vilket bidrog till en förtätning i äldre villaområden, något som är väl synligt i Bergsbrunna där villorna står tätt. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna I Linnés spår Miljön kring tegelbruket Egnahems- och småhusbebyggelse Bergsbrunnas tidigare skola för huslig ekonomi och privatläroverk. KULTURMILJÖPROGRAM

7 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen berör inte riksintresse för kulturmiljövården. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelen berör inte kommunal kulturmiljö. Bergsbrunna Tegelbruk, vars signum var gult fasadtegel. KULTURMILJÖPROGRAM

8 Berthåga Berthåga ligger drygt tre km väster om centrala Uppsala. I stadsdelen finns lämningar från flera förhistoriska perioder, främst bronsålder och äldre järnålder. Berthåga by omnämndes första gången år Bytomten är lokaliserad intill ett vattendrag. Jordbruksreformen vid 1800-talets mitt innebar en stor förändring av odlingslandskapet och gårdarnas tidigare markinnehav. Systemet med inägor och utmark övergavs och vissa gårdar flyttades ut från de tidigare byplatserna och ägorna omfördelades. Under 1920-talet avstyckades tomtmark nära Berthåga by till egnahemsbebyggelse, denna utveckling fortsatte under och 40-talen. Bebyggelsen har därefter successivt förtätats. I stadsdelen finns Berthåga kyrkogård, en landskapskyrkogård som invigdes år 1965 och som utformats med inspiration från den Uppländska naturen. Här finns också en trädkyrka, med himmelen som tak, häckar som väggar och träd istället för stenpelare. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar, byar och landskap Egnahems- och småhusbebyggelse Landskapskyrkogård med trädkyrka Bostadshuset från år 1947 är ett exempel på Berthågas egnahemsbebyggelse. KULTURMILJÖPROGRAM

9 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen berör inte riksintressen för kulturmiljövården. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelen berör inte kommunal kulturmiljö. Klockstapel ritad av konstnären Olof Hellström. KULTURMILJÖPROGRAM

10 Boländerna Inom stadsdelen fanns tidigare byn Sätuna. Byn var lokaliserad i den högre terrängen runt det nuvarande vattentornet och omnämndes tidigast år På 1600-talet fanns bara en gård kvar på platsen då marken övergått till Uppsala stad. Under 1800-talet började den tidigare jordbruksmarken att bebyggas. Uppsala Kakelfabrik uppförde en fabrik vid 1800-talets mitt och hämtade lera från området runtom. Strax efter sekelskiftet 1900 var Uppsalas renhållningsverk beläget i närheten. Bebyggelsen var sparsam ända fram till 1930-talet, förutom de nämnda verksamheterna förekom bostadsbebyggelse längs Strandbodgatan och i Sofielundsområdet. Efter kriget år 1945 skedde en etablering av större och mindre verksamheter i Boländerna. Utvecklingen stannar upp med talets ekonomiska kris. När ekonomin sedan vänder förskjuts bebyggelseutvecklingen till yttre Boländerna, där ett område för storskalig externhandel utvecklas. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Bebyggelse i rutnätstadens utkant Byggnader för hantverk och småskalig industri Område för externhandel Anläggningar för kommunal teknik och service Ett av de bostadshus som uppfördes intill Strandbodgatan. KULTURMILJÖPROGRAM

11 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen norra del berör område av riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelens norra del berör kommunalt kulturmiljöområde. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekt och miljöer är skyddsvärda. Före detta grossistlager för livsmedel, uppfört år 1952 och ritat av den kände arkitekten Ralph Erskine. Typiskt för Erskine är att huset fått en indragen sockel som medför att huset till synes svävar. KULTURMILJÖPROGRAM

12 Brillinge Stadsdelens många fornlämningar visar att människor vistades där redan för 4000 år sedan. Det första kända omnämnandet av Brillinge är från år 1316, in Brellingi. Bytomten har legat på en moränholme vilket medfört att bebyggelsen höjt sig över den kringliggande slätten. Tiden efter sekelskiftet 1900 var efterfrågan stor på tomtmark när stadsbor önskade bygga ett eget hem. I Brillinge erbjöds Uppsalabor tomter till ett överkomligt pris. Trots dessa tomtavstyckningar var stadsdelens bebyggelse vid 1900-talets mitt gles och i första hand samlad kring Brillinge by när Waksala tegelbruk flyttade sin verksamhet till stadsdelen. Tegelbruket upphörde med sin produktion år 1972, strax därefter revs samtliga byggnader. Under 1960-talet planlades stadsdelen och i samband med detta tillkom de villor, kedje- och flerbostadshus som ger stadsdelen sin nuvarande karaktär, vilka också är ett uttryck för miljonprogrammets bostadspolitiska ambitioner. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar, byar och landskap Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Äldre röda trähus i Brillinge. KULTURMILJÖPROGRAM

13 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen: Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken eller som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelen ligger inom kommunal kulturmiljö och värdekärna. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till miljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårds- eller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. Bostadshus uppfört år Under 1960-talet dominerade den prefabricerade villan som levererades i färdiga väggelement. KULTURMILJÖPROGRAM

14 Centrum Stadsdelen omfattar rutnätsstadens östra del samt ett mindre område öster om Kungsgatan. Uppsalas nuvarande rutnätsplan utformades på 1640-talet och medförde att delar av den befintliga bebyggelsen fick rivas. Rutnätssystemet samlade stadens bebyggelse i en kvartersindelning och skapade Stora torget, ett nytt hörnslutet renässanstorg som ersatte Gamla torget. Med rutnätsplanen fick också Uppsala stad en tydlig gränslinje i öster och mot den omgivande landsbygden. Ännu i mitten av 1800-talet slutade stadsbebyggelsen vid Kungsgatan. Något senare började en stenstad växa fram längs järnvägen och Kungsgatan. Flera byggnader var kyrkor och skolor. Under 1900-talets senare hälft försvann en stor del av stadsdelens äldre byggnader. I deras ställe uppkom en centrumbebyggelse som bättre kunde möta handelns ökade behov av ändamålsenliga lokaler. Stadsdelens präglas idag av miljön kring Årummet, ett centralt stadsrum med promenadstråk, sittbryggor och intilliggande uteserveringar. Till vänster: Dragarbrunn magasinbyggnad uppförd år Till höger: Celsiushuset. I byggnaden som bryter innerstadens rutnätsmönster verkade Anders Celsius som här konstruerade den 100-gradiga termometern. Kulturmiljöprofil Fornlämningsområdet Uppsala stad Rutnätsstadens bebyggelse Institutionsbebyggelse i stadens utkant Den moderna stenstaden Årummet Enskilda byggnadsminnen: Gamla stationshuset och Fd Televerkets hus Statligt byggnadsminne: Linnéträdgården KULTURMILJÖPROGRAM

15 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att byggnadsminnen skyddas genom lag som anger vård och godtagbara ändringar av byggnad. Länsstyrelsen har tillsyn över enskilda byggnadsminnen (KML) och Riksantikvarieämbetet över statliga byggnadsminnen (1988:1229). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen ingår i sin helhet i område av riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Fornlämningar Hela stadsområdet väster om Kungsgatan är lagskyddad fornlämning. I samband med markarbetet skall länsstyrelsens tillstånd inhämtas innan ett arbetsföretag påbörjas. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelen ligger inom kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Till vänster: Byggnad som under åren användes av Bayerska bryggeriet. Till höger: Brännvinspalatset uppfördes år 1904 som ny lokal för Sprithandelsbolaget. KULTURMILJÖPROGRAM

16 Eriksberg Stadsdelen Eriksberg ligger knappt fyra km sydväst om centrala Uppsala. Större delen av stadsdelen ligger på en högplatå som i norr brant sluttar ner mot Ekebydalen. I öster och väster gränsar området till Stadsskogen och Hågadalen. Ortsnamnet Eriksberg gällde tidigare enbart på Uppsalasidan av kommungränsen, det vill säga mellan nuvarande Birkagatan, Karlsrogatan-Lindsbergsgatan- Norbyvägen. Merparten av marken i stadsdelen hörde ursprungligen till Ekeby by och var en del av byns utmark. Carl von Linnés Gottsundavandring berör stadsdelen. Den äldsta samlade bebyggelsen återfinns på de småhustomter Ekeby bruk sålde till sina fabriksanställda på 1920-talet. Lite senare, under 1940-talet, lät HSB uppföra flerbostadshus kring Lindsbergsgatan. Västra Eriksberg togs i anspråk till ny bebyggelse vid 1950-talets slut. I olika etapper uppfördes under och 70-talen flerbostadshus. Under denna tid fick stadsdelen också ett centrum vid Västertorg. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna I Linnés spår Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Naturreservatet Hågadalen-Nåsten För att identifiera de olika tomterna fanns krav på att varje adress skulle ha ett särskilt namn. Det här bostadshuset som uppfördes år 1926 fick namnet Granhäll. KULTURMILJÖPROGRAM

17 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelens äldre bebyggelse ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelens äldre bebyggelse ligger inom kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. De flerbostadshus som uppfördes under 1940-talet putsades i grått, vitt och bengult, vilket skulle skönjas som ett skimmer inne i skogen. KULTURMILJÖPROGRAM

18 Fjärdingen Stadsdelens namn går tillbaka till en medeltida områdesbeteckning och avsåg området öster om Fyrisån. Bebyggelsen präglades länge av kronans, kyrkans och Uppsala universitets verksamhet och anspråk talets rutnätsplan för Uppsala hade väster om ån inte samma genomslag som på Fyrisåns östra sida. Runt de stora kyrkliga och akademiska byggnaderna fick väsentliga partier av den äldre bebyggelse- och gatustrukturen vara kvar. Hantverks- och handelsgårdarna har varit förhållandevis få i stadsdelen, viss bebyggelse kring Övre Slottsgatan är dock kvar. På 1880-talet fick stadsdelen allt fler byggnader för universitetets behov, vilka gavs en påtaglig representativ framtoning. Bland nytillskotten fanns även flera av nationshusen. Stadsdelen idag utmärks av de många byggnaderna med monumental karaktär. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Rutnätsstadens bebyggelse Kyrkans, akademins och centralmaktens byggnader Den moderna stenstaden Byggnaderna i kv. Munken bildar tillsammans Uppsalas äldsta universitetsmiljöer. Bilden visar Laboratorium Chemicum. Enskilda byggnadsminnen: Gymnastikhuset Svettis, Kv. Munken, Regnellianum, Slottsbiografen, Geijersgården, Ihresgården, Atterbomska huset, Skytteanum, Ärkebispkopsgården, Akademikvarnen, Kungliga vetenskapssocieteten, Backmanska Huset, Domtrapphuset, Fd Domkapitelhuset och Förra Vice Pastorhuset. Statliga byggnadsminnen: Uppsala slott, Universitetshuset, Gustavianium, Ermanska huset, Dekanhuset och Konsistoriehuset KULTURMILJÖPROGRAM

19 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att byggnadsminnen skyddas genom lag som anger vård och godtagbara ändringar av byggnad. Länsstyrelsen har tillsyn över enskilda byggnadsminnen (KML) och Riksantikvarieämbetet över statliga byggnadsminnen (1988:1229). Till vänster: Gamla Gillets långa och skiftande historia dokumenterar sig till stora delar i murarna. Den delvis medeltida fasaden mot Valvgatan markerar ett medeltida gaturum. Bakom byggnaden skymtas domkyrkans torn. Till höger: Östgöta nation, en av Uppsalas tretton studentnationer. Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. För vissa fornlämningar har dessa områden gränslinjebestämts. Kommunala kulturmiljöområden I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till befintliga byar eller bebyggelsemiljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårds- eller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. KULTURMILJÖPROGRAM

20 Flogsta Stadsdelen Flogsta ligger cirka tre km väster om centrala Uppsala. Området tillhörde förr byarna Flogsta och Ekeby som omtalades första gången år 1316 respektive år På 1880-talet etablerades tegel- och lervaruindustrin i Ekeby. Leran i dess närhet lämpade sig utmärkt för tillverkning av alla slags tegel och kakel. Särskilda egenskaper hos råvaran bidrog till att Uppsala-Ekebys produkter fick en särställning. Tegeltillverkningen pågick till år 1937 medan en produktion av andra keramiska produkter fortsatte till år Studentbebyggelsen i Flogsta planerades efter prognoser från talet. Redan under byggnadstiden stod det klart att projektet blivit för stort. Nybyggnaden av de sexton skivhusen runt Sernanders väg fortsatte och stod klara under 1970-talets första år. Samtidigt tillkom kvarteret Hamberg som blev den sista utposten i studentbebyggelsen västerut. Under 1980-talet tillkom ny bebyggelse runt den gamla bruksmiljön. Deras röda tegelfasader anknyter till bruksområdets äldre bebyggelse. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Miljön kring tegel- och kakelfabriken Bostadsområden för studenter Kakelfabriken uppförd år Uppsala-Ekeby var en av stadens största arbetsplatser. KULTURMILJÖPROGRAM

21 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Flogstas västligaste och östra del berör riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Flogstas västligaste och östra del berör kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla miljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Stenvalvsbro. KULTURMILJÖPROGRAM

22 Fyrislund Stadsdelen har fått sitt namn från Fyrislunds gård som i äldre tid hörde till byn Gnista. Utredningar har tydliggjort element som skulle indikera ett stort historiskt djup i landskapets utnyttjande och bebyggelsespår från järnålder och senare. Landskapet och bebyggelsen är goda representanter för Mälardalens slättbygder, vad beträffar topografiskt läge, historisk utveckling och markorganisation. Därutöver finns ett flertal äldre vägar, vilka ännu genomkorsar stadsdelen, som förr sammanlänkade byarna Kumla, Norrby, Gnista och Slavsta. Stadsdelens dominerande bebyggelse är det komplex som företaget Pharmacia lät uppföra och vars huvudsakliga arkitekt är Carl Nyrén. Tre av anläggningens byggnader belönades år 1971 med Kasper Salinpriset. Priset tilldelas av Sveriges arkitekter till byggnadsverk av hög arkitektonisk klass. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar, byar och landskap Prisbelönt industriarkitektur Danmarks-Kumla i Överkumla. Området är utpekat som en kommunal kulturmiljö år 1989 och beskrivs då som en Tät bymiljö med stort miljövärde. KULTURMILJÖPROGRAM

23 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljö-mässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen berör inte riksintresse för kulturmiljövården. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelen berör kommunal kulturmiljö och värdekärnor. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till befintliga byar eller bebyggelsemiljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårdseller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. Carl Nyrén arkitektkontor står för majoriteten av Pharmacias byggnader mellan åren Tre av de första byggnaderna fick Kasper Salin-priset år 1971, den mest förnämsta utmärkelse en byggnad kan få i Sverige. KULTURMILJÖPROGRAM

24 Fålhagen Enligt en karta från år 1635 lyder Fålhagen under Sätuna. Vid denna tid var området en beteshage för fålar (unghästar). Stadsdelens västra del planlades redan år 1857 varvid Vaksala torg blev ett betydelsefullt element i stadsdelen. År 1879 anlades Vaksalas Nya Tegelbruk i Petterslund och råvaran fanns i grannskapet. Tegeltillverkningen upphörde år 1957 efter en längre tids avveckling. Omvandlingen av Fålhagen från ett industriområde i stadens utkant till bostadsområde inleddes efter sekelskiftet År 1904 uppfördes bostäder i kvarteren Vidar och Frode. Några år senare förvärvade Almqvist & Wicksell tryckeri AB ett markområde, Almtuna. Där uppförde företaget bostäder för sina anställda. Stadsplaner från år 1918 respektive år 1933 anger utvecklingstakten när nya områden tas i anspråk. Bostadsborgar följs av storgårdskvarter, lamellhus i park, småstugor och kollektiv bostadsbebyggelse. Med lervaruindusdustrins uttåg från Fålhagen frigjordes de sista större områdena för nybyggnation under och 70-talen och därmed är stadsdelen i sin helhet ianspråktagen till bebyggelse. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Bebyggelse i rutnätstadens utkant Egnahem under eget och gemensamt tak Miljonprogrammets avtryck Till vänster: Kv. Bladet Almtuna, bebyggelsen uppfördes av tryckeriföretaget Almqvist & Wiksells under åren Till höger: Almtunakyrkan är uppförd i blandat tegel, trä och glas, vilket är typiskt för arkitekten Peter Celsings kyrkobyggnader under 1950-talet. Enskilt byggnadsminne: Vaksalaskolan KULTURMILJÖPROGRAM

25 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att byggnadsminnen skyddas genom lag som anger vård och godtagbara ändringar av byggnad. Länsstyrelsen har tillsyn över enskilda byggnadsminnen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Fålhagen ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Fålhagen ligger inom kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Till vänster: Bostadshus uppfört år 1938 i Fålhagens småstugeområde. Tidstypiska detaljer är trappan i betong med stålrörsräcke och skärmtaket. Till höger: Port Arthur, uppfördes som hyreshus för järnvägsanställda år KULTURMILJÖPROGRAM

26 Gamla Uppsala Fornlämningarna i Gamla Uppsala hör till Sveriges mest kända arkeologiska monument och är ett betydelsefullt besöksmål. Gamla Uppsala var en central punkt i en förhistorisk maktstruktur och ett religiöst och politiskt centrum. År 1164 blev Gamla Uppsala Sveriges ärkebiskopssäte. Gamla Uppsala var ännu på 1500-talet en av Upplands största byar. Fram till 1800-talets slut var stadsdelen en uppodlad slättbygd genomdragen av Uppsalaåsens kullar. Järnvägsförbindelsen mellan Uppsala och Gävle delade stadsdelens bebyggelse. Från 1920-talet började egnahem uppföras i norra delen. Den tidigaste villabebyggelsen uppträder norr om Iduns väg på tomter som avstyckats under 1910-talet. Med tillkomsten av ett stort antal egnahem och villor under 1900-talet övergick stadsdelen alltmer från att vara präglad av landsbygd till att bli en förort till Uppsala stad. Bebyggelsen speglar den vardagliga villaarkitekturens utveckling och tidstypiska drag från 1920-talet och framåt. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Kyrkbyn Gårdar, byar och landskap Egnahems- och småhusbebyggelse Populärt besöksmål Gamla Uppsala Stationshus uppfördes i nygotisk stil år KULTURMILJÖPROGRAM

27 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Gamla Uppsala Kungshögar är från vendeltid ( e. kr) och vackert belägna med kringliggande promenadstråk. Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelens västra del berör riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. För vissa fornlämningar har dessa områden gränslinjebestämts. Till dessa fornlämningar hör det område som inrymmer bland annat kungshögarna. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelens västra del berör kommunal kulturmiljö och värdekärna. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till befintliga byar eller bebyggelsemiljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårdseller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. KULTURMILJÖPROGRAM

28 Gottsunda Gottsunda ligger sju kilometer från centrala Uppsala. Arkeologiska fynd visar att människor vistades i området redan under bronsåldern. Namnet Gottsunda omnämndes första gången år 1304 som Gutasand. Carl von Linnés Gottsundavandring berör stadsdelen. Omkring 1900 uppstod viss stadsliknande bebyggelse utanför Uppsala, bland annat i Gottsunda. I Norra och Södra Gottsunda tillkom ny bebyggelse genom privata initiativ. År 1965 beslutade riksdagen att en miljon lägenheter skulle byggas på tio år för att avhjälpa den dåvarande bostadsbristen i landet. Några år senare påbörjas en omfattande nybyggnation i Gottsunda. I den nya bebyggelsen ingick såväl villabebyggelse som flerbostadshus. För att erbjuda de boende en god service planerades också ett centrum. När Gottsunda centrum invigdes 1974 sågs det som Skandinaviens mest innehållsrika. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar och landskap I Linnés spår Fritidshusbebyggelse Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Gottsunda gård. Byggnaden uppfördes i timmer år På gården finns även två något nyare flygelbyggnader. KULTURMILJÖPROGRAM

29 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelens västra del berör riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelens västra del berör kommunal kulturmiljö i två avsnitt. Miljön vid Gottsunda gård har pekats ut som värdekärna. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till miljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårds- eller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. Kvarteret Blomdahl. Höga skivhus i vidsträckta förortsområden blev symboler för miljonprogrammet, trots att lameller i tre våningar och småhus var väl så vanliga. KULTURMILJÖPROGRAM

30 Gränby Gränby ligger i Uppsalas nordöstra del. Stadsdelens namn har lånats från byn Gränby som omtalades redan år Stadsdelen ansluter till det landskap som utgör en del av Uppsalaslätten och fornlämningar ingår i en förtätad och sammanhängande fornlämningsmiljö med stort historiskt djup. Kring sekelskiftet 1900 tillkom en gles egnahemsbebyggelse i anslutning till den tidigare bytomten. Ett stort handelsområde, Gränby centrum, dominerar områdets östra del sedan 1970-talet. I västra delen av stadsdelen finns ytor och anläggningar för utom- och inomhusidrotter. Bebyggelsen i stadsdelens södra del utgör goda exempel på talets bostadspolitik att bygga storskaligt med kommersiell och samhällelig service. Närheten till rekreationsanläggningar, arbetsplatser och skolor var viktig och trafiken separerades från de boende för att öka tryggheten. Stadsdelen har en koppling till Carl von Linné genom att dottern Sara Stina bodde i Gränby. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Rekreationsområde Gränby gård arrenderas sedan år 1985 av 4H. På bilden visas ett före detta bostadshus som idag används som kontor. KULTURMILJÖPROGRAM

31 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Delar av stadsdelen berör riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Delar av stadsdelen berör kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden Dess bebyggelse speglar talens statliga bostadspolitik och idéer om välfärdssamhället. KULTURMILJÖPROGRAM

32 Husbyborg Stadsdelen Husbyborg ligger cirka fyra km nordväst om centrala Uppsala. I området finns fornlämningar, främst från brons- och äldre järnålder. Under medeltiden fanns i området tre byar, Gränberga, Husby och Överby. Gränberga omnämns tidigast år 1231, Husby år 1345 och Överby år Stadsdelen har en lantlig karaktär och omfattar åkermark, kolonistugor, industribyggnader samt anläggningar som använts i elkraftsförsörjningen. Librobäck utgör ett tydligt landskapselement i stadsdelens södra del. Det finns fortfarande bebyggelse som anknyter till jordbruksnäringen även om det under 1900-talet har tillkommit egnahem, friliggande småhus och fritidshus. Sedan år 1984 arrenderar Husbyborg koloniträdgårdsförening ett område av Uppsala kommun. På området finns 98 stuglotter och två hygienbyggnader. Området har utvecklats successivt och många har byggt sina hus själva. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar och landskap Egnahems- och småhusbebyggelse Institutioner för undervisning och forskning Kolonistugeområde Bostadshuset, kallat Sörgården, uppfördes år KULTURMILJÖPROGRAM

33 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelens nordvästligaste del berör riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelens nordvästligaste del berör kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Vattenfalls transformatorstation ritades av Erik Hahr som senare blev Vattenfalls huvudarkitekt. Transformatorhuset ovan kan beskrivas som den arkitektoniskt mest gedigna och välarbetade byggnaden inom området. KULTURMILJÖPROGRAM

34 Håga Stadsdelen Håga ligger ca fyra kilometer från centrala Uppsala och är en plats med stort historiskt djup. Här finns bland annat den riksbekanta storhögen kung Björns hög från ca f.kr. Håga by omtalades år 1301 och det kan antas att byborna i första hand har haft sina odlingar på de lätta moränmarkerna, och senare även på lermarkerna. Under 1900-talet tillkom verksamheter som skulle sätta sin prägel på området och under längre tid. Dels en institutionell omsorgsverksamhet, dels ett militärt skjut- och övningsfält i anslutning till Hågadalen. När vårdverksamheten i Håga avvecklades ändrades byggnaderna till skolor eller gjordes om till bostäder. Militärens tidigare skjut- och övningsfält blev senare naturreservat. Hällens ekoby är ett av elva modellområden i Östersjöregionen där människor strävar efter att integrera ett levnadssätt i en socialt stödjande miljö med minimal miljöpåverkan. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar och landskap Vårdinstitutioner Militärens tid, övningsfältet Ekobyn Naturreservatet Hågadalen-Nåsten Den gamla hållplatsskylten påminner om den tid då järnvägen gick genom stadsdelen. KULTURMILJÖPROGRAM

35 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen berör riksintresse för kulturmiljövården. I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Stadsdelen berör kommunal kulturmiljö och i tre områden även värdekärnor. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till befintliga byar eller bebyggelsemiljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårdseller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. Hyddan är en del av Håga gård och används idag av Waldorfskolan. KULTURMILJÖPROGRAM

36 Hällby Hällby är en stadsdel belägen cirka fyra km väster om centrala Uppsala med fornlämningar från brons- och äldre järnålder. Under medeltiden fanns i området de tre byarna Gränberga, Hällby och Nyvla. Gränberga omnämns tidigast år 1231 och består idag av två bostadshus med varsin komplementbyggnad. Hällby omnämndes år 1316 och består av äldre trähus och komplementbyggnader längs med vägen som leder upp till observatoriet. Nyvla omnämndes år 1291 och består idag av ett område med samlad bebyggelse samt några friliggande hus längs med vägen. Merparten av bebyggelsen anknyter till jordbruksnäringen. Typiskt för hela stadsdelen är de rödmålade byggnaderna samt många uthus och kringbyggnader på fastigheterna med Librobäck som tydligt landskapselement i stadsdelens norra del. Vid Hällby har Uppsala universitet haft ett geodetiskt observatorium. Där finns också ett kolonistugeområde. I stadsdelen sydöstra del återfinns Stabby prästgård som var nobelpristagaren Nathan Söderbloms bostad. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Gårdar, byar och landskap Institution för utbildning och forskning Kolonistugeområde Prästgården Stabby Prästgård i sin nuvarande form är från år 1869 men under huset finns källarvalv vars äldsta delar är från 1500-talet. KULTURMILJÖPROGRAM

37 Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Riksintresse Stadsdelen berör inte riksintresse för kulturmiljövården. Kommunala kulturmiljöområden En liten del i väster av stadsdelen, området kring Stabby prästgård, berör kommunal kulturmiljö. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilken utsträckning miljön är skyddsvärd. Geodetiskt centrum som användes för att bestämma positioner för stjärnor och nebulosor. På området finns rester efter antenner som användes i utvecklingen av satellitnavigeringssystem, långt innan GPS fanns. KULTURMILJÖPROGRAM