Lönsam fakturering. Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats vårteminen Handledare. Författare. Elving Gunnarsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lönsam fakturering. Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats vårteminen 2007. Handledare. Författare. Elving Gunnarsson"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats vårteminen 2007 Lönsam fakturering Handledare Elving Gunnarsson Författare Viking Johansson Johan Rutgersson Inlämningsdatum

2 Sammandrag Idag är det vanligt att företag, vid fakturering mot kund, lägger på en fakturaavgift för att täcka de kostnader som är förknippade med hantering av fakturor. Om en kund inte betalar en faktura i tid kan företag ta ut lagstadgade påminnelseavgifter samt inkassoavgifter. Författarna valde att undersöka huruvida dessa kostnader inte bara täckte de faktiska kostnaderna utan även gav ett positivt täckningsbidrag för företag. Författarna ville även undersöka vilka effekter bara fakturaavgiften har. Författarna har samarbetat med ett företag där tillgång getts till företagets affärssystem för att utvinna information om faktureringsprocessen. Det empiriska underlaget för studien har innefattat drygt fakturor. Författarna har undersökt vilka intäkter i form av avgifter och kostnader i form av kundförluster och räntekostnader som företaget haft med respektive faktura. Studien visar tydligt att det finns en konstant snittintäkt per faktura som härrör från faktureringsavgifterna. De kostnader som är förknippade med fakturering är dock direkt proportionerliga mot fakturastorleken. Sammantaget betyder det att företaget har en förtjänst på faktureringen förutsatt att snittet av fakturabeloppet understiger drygt 800 kr. Studien visar även att företaget har en förtjänst på 6,82 % av det totala fakturerade beloppet. Av denna förtjänst utgörs hälften av fakturaavgifter.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Frågeställning och problematisering Uppsatsens syfte Definitioner och förkortningar Faktureringsflöde Avgränsningar Kronofogdemyndigheten Kvalitativa aspekter av faktureringsavgifter Kringkostnader för fakturering Teoretiskt ramverk Fakturaavgift Påminnelseavgift Krav Upprättande av amorteringsplan Ersättningsbelopp Kronofogden Metod Metodval Datainsamling Insamlingsprogrammet i pseudotermer Validering av programmet Kundförluster som faktureringskostnad? Fördelning över betalningssätten Etiskt perspektiv Källkritik Betald eller ej Betalningshistorik Transparens i undersökningen Empiri Faktiska kostnader Faktureringshistorik Fakturasammansättning Betalningsfrekvens Pappersfaktura E postfaktura Autogiro Intäkter och kostnader från faktureringsavgifter samt befarade kundförluster Intäkter och kostnader för pappersfakturor Intäkter och kostnader för e postfakturor Intäkter och kostnader för autogiro Analys Betalningsfrekvens Den korrekta procentsatsen kundförluster för pappersfakturor Räntekostnader för pappersfakturor Justerade kostnader för pappersfakturor Intäkter på fakturering av pappersfakturor Faktureringsintäkter på e postfaktura Faktureringsintäkter på autogiro Totala faktureringsintäkter I en värld utan fakturaavgifter Kan denna kunskap appliceras på andra företag? Slutsats och rekommendationer Referenser Elektroniska källor Lagar och förordningar Primärdata Muntliga källor

4 1 Inledning Under 2005 konsumerades varor och tjänster för totalt 2673 miljarder kronor i Sverige 1 och varje hushåll konsumerade för genomsnittligen kr. 2 Sedan 1995 har hushållens disponibla inkomst ökat varje år, samtidigt har standardökningen under denna period varit närmre 30 %. Det är framför allt de med arbete som gynnats av denna utveckling, men även studenter och arbetslösa har ökat sin standard. 3 Detta är inte någon unik trend för de senaste åren, med undantag för lågkonjunkturen under början på 90 talet har hushållens konsumtion stadigt ökat sedan mätningarna började Historiskt sett sträcker sig denna trend betydligt längre tillbaks i tiden. I snitt fördubblas vår konsumtion var 35:e år; för varje generation fördubblas den materiella levnadsstandarden. Kombinationen av teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt har resulterat i att det som idag betraktas som normal levnadsstandard för 150 år sedan endast var förunnat kungligheter och andra exceptionellt rika medborgare. 5 Samtidigt som levnadsstandarden höjs och inkomsterna ökar så stiger hushållens skuldsättningsgrad. Skulderna ökar idag snabbare än inkomsterna något som ger hushållen en allt mindre marginal mot ökade kostnader. 6 Kronofogdemyndigheten beskriver samtidigt den ökade skuldsättningen och konsumtionen som en direkt anledning till det kraftigt ökade antalet betalningsförelägganden. Många svenskar lånar till konsumtion. De som inte har möjlighet att betala tillbaks lånen hamnar till slut hos kronofogdsmyndigheten var antalet registrerade betalningsförelägganden hos kronofogden stycken, en ökning med 56 % sedan år Företag som drabbas av kunder som inte betalar sina skulder får ökade administrativa kostnader, förluster för de skulder som aldrig betalas och i värsta fall, likviditetsbrist. Beroende på vilken typ av bransch ett företag verkar i blir effekten av kunder som inte betalar i tid olika. En nystartat bolag med liten kassa och ett fåtal stora kunder är beroende av att betalningarna sker enligt vad som avtalats. Större bolag med många små kunder har inte samma beroende av att deras fakturor inte betalas i tid. I takt med att hushållen köper allt fler tjänster och att betalningsgraden blir allt lägre så ökar företagens kostnader för hanteringen av betalningarna. När företaget Stjärn TV, nuvarande ComHem, 1992 införde en fakturaavgift på sex kronor för att täcka sina administrativa kostnader, väcktes starka reaktioner. I en artikel från TT går konsumentombudsmannen ut och avråder alla konsumenter från att betala denna avgift. 9 Konsumenternas starka reaktion väckte diskussionen huruvida det var tillåtet att ta ut denna typ av avgift. Konsumentverket menade att detta måste vara uppgjort när avtalet ingås. Idag är det betydligt vanligare att fakturaavgift tas ut, denna regleras inte i 1 SCB Nationalräkenskaper 2 SCB Hushållens utgifter 3 SBC Inkomstskillnader 4 SCB Nationalräkenskaper 5 Göteborgsposten Tillväxt för konsumtion 6 Finansinspektionen Rikare hushåll med större skulder 7 Dagens Nyheter Fogden varnar 8 Kronofogdsmyndigheten Betalningsförelägganden 9 TT Nyhetsbanken KO: VÄGRA BETALA FAKTURAAVGIFTER 2

5 lag utan styrs vanligtvis av branschpraxis. I branschorganisationen Företagarnas skrift konsten att få betalt skrivs det: 10 När avtalet bekräftas/beställningen görs, konstaterar Du att det utgår en faktureringsavgift. Faktureringsavgiften skall omnämnas i en skriftlig avtals /orderbekräftelse. Genom att ta ut avgift för faktura kan man få täckning för företagets kostnader för denna administrativa hantering. Betalas inte en faktura innan förfallodatum har fakturautställaren rätt att ta ut en påminnelseavgift. Denna avgift regleras, i lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Förfaller även påminnelsen har fakturautställaren rätten att, enligt samma lag, ta ut ytterligare en avgift för ett krav. Vidare kan avgift tas ut för upprättande av amorteringsplan samt för ränta från det ursprungliga förfallodatumet. Den ökade konsumtionen i kombination med att allt fler inte betalar sina skulder i tid ökar kraven på fungerande betalningsrutiner hos företagen. Utan väl fungerande rutiner kring fakturahantering och indrivning riskerar fordringsägaren höjda administrativa kostnader samtidigt som kundförlusterna ökar. Både autogiro och e faktura har lanserats som alternativ till den traditionella fakturan. Avsikten med dessa båda betalningssätt är att underlätta för såväl kund som fordringsägare, trots detta dominerar fortfarande den vanliga pappersfakturan. 1.1 Frågeställning och problematisering Tidigare har kostnaden för fakturering aldrig redovisats genom en fakturaavgift utan utgjorts av ett schablonpåslag på produkten eller tjänsten. Idag är det allt vanligare att företag tar ut denna del som en särredovisad kostnad. Författarnas avsikt är att undersöka huruvida fakturaavgiften avser de faktiska kostnader som kan kopplas till faktureringen eller om den lämnar ett positivt täckningsbidrag. Vidare kommer de lagstadgade avgifter som tas ut i samband med förfallna fakturor att undersökas på samma sätt. 1.2 Uppsatsens syfte Undersökningen syftar till att slutligen konstatera om fakturering är lönsam och i så fall, under vilka omständigheter. 10 Företagarnas Riksorganisation Konsten att få betalt 3

6 1.3 Definitioner och förkortningar Autogiro E postfaktura E faktura Pappersfaktura Faktureringscykel Faktureringsmetod Avskriven Återköp Betald/obetald KFM PTS En funktion från bankgirocentralen som ger en betalningsmottagare möjlighet att dra pengar från en kunds bankkonts. En faktura i PDF format som bifogas i ett e postmeddelande till kunden. En funktion från bankgirocentralen där kunden kan få sina fakturor representerade i sin Internetbank istället för på papper. En vanlig faktura på papper som skickas till kunden med posten. En period som sträcker sig från faktura till faktureringspåminnelse, till inkassofaktura och slutligen till avstängning av kund. Denna process tar ca två månader. Den typ av metod som kunden faktureras med, det vill säga en av autogiro, e postfaktura och pappersfaktura. En faktura skrivs av när kunden inte förväntas kunna betala fakturan. Det görs när företaget inte förväntar sig att få in pengarna, beroende på t ex konkurser hos kunder eller när kunden har ett stort antal mål hos kronofogdemyndigheten. Vid en avskrivning redovisas fakturabeloppet som en kundförlust. Ett återköp sker när en faktura har blivit felaktigt utställd eller när en kund kompenseras för någonting. I praktiken tas fakturan bort och det är som om den aldrig existerat. En faktura räknas som betald när den en inbetalning gjorts på fakturan och det inbetalade beloppet är det utställda beloppet plus minus 160 kr. Görs en så kallad överbetalning måste den godkännas av kundtjänstpersonal. Kronofogdemyndigheten Post och telestyrelsen 4

7 1.4 Faktureringsflöde För förstå varför författarna valt det teoretiska ramverket samt för att förstå vilka metodproblem som uppsatsen kommer att handskas med krävs en viss förståelse för hur faktureringsflödet hos fallstudieföretaget ser ut. Således placeras denna korta introduktion före det teoretiska avsnittet. Samtliga avgifter kommer att motiveras och förklaras djupare i det teoretiska avsnittet. Faktura Påminnelse Inkasso KFM Kundförlust En fakturacykel, cirka två månader Figur 1 Faktureringscykeln hos det aktuella företaget I början på varje månad skapas en faktura. En faktura har alltid förfallodatum i slutet på månaden för privatpersoner medan företag har 30 dagar på sig att betala från utställningsdatumet 11. Fakturor finns i tre lika varianter, nämligen pappersfakturor, e postfakturor eller autogirofakturor 12. I början på nästkommande månad, förutsatt att betalning inte har erhållits, ställs en påminnelsefaktura ut. Den upplyser kunden om att fakturan har förfallit och är behäftad med en lagstadgad påminnelseavgift på 50 kr. En påminnelsefaktura har alltid tio dagars förfallotid brutto 13. Givet att betalning fortfarande inte kommit företaget till handa vid förfallodatumet för påminnelsefakturan ställs en inkassofaktura ut. Den är behäftad med en lagstadgad inkassoavgift på 160 kr och har en förfallotid brutto på åtta dagar. Vid tidpunkten för inkassofakturans förfallning stängs samtliga kundens tjänster av och aktiveras inte igen förrän kunden har betalat sina utestående fordringar. Alla aktiviteter fram till detta ögonblick sker automatiskt av ekonomisystemet. Inkommer inte betalningen inom ett fåtal dagar görs en kreditupplysning på kunden. Sedan fattas ett beslut om huruvida kunden ska skickas till kronofogdemyndigheten eller skrivas av som en kundförlust. Det senare inträffar t ex om det visar sig att kunden redan har hundratusentals kronor i skuld vilket ger en låg förhoppning om att driva in pengarna. Skickas kunden till kronofogdemyndigheten läggs en kostnad av 640 kr på fakturan varav 300 kr betalas till kronofogdemyndigheten oberoende av indrivningsutfallet 14 och 340 kr tillfaller företaget. Det är således en risktagning för företaget att skicka en kund till kronofogdemyndigheten eftersom varje kundfordring som skickas dit kostar 300 kr för företaget. 11 Det datum då fakturan skapas 12 Se definitioner 13 Med brutto menar författarna att ingen hänsyn tas till helgdagar. En påminnelsefaktura utställd den 10:e förfaller således alltid den 20:e. Detta är företagets policy och är inte nödvändigtvis allmängiltigt 14 D v s huruvida kunden betalar sin fordring eller inte 5

8 1.5 Avgränsningar Kronofogdemyndigheten I och med att faktureringscykeln är avslutad och inkassofakturan förfaller kommer vissa kunder skickas till kronofogdemyndigheten. Då företaget har möjlighet att ta ut en kostnad på 340 kr från kunden för handläggandet av kronofogdemyndighetsförfarandet så det finns en möjlighet att tjäna pengar på denna del av faktureringen. Författarna har dock valt att inte fördjupa sig i denna del av indrivningsprocessen två anledningar, nämligen att antalet kunder som skickas till kronofogdemyndigheten är så få att en generalisering är omöjlig och att en förundersökning av författarna indikerade att varannan kund betalade vilket skulle implicera att det var ett nollsummespel för företaget. Författarna valde därför att helt bortse från denna del av inkassoförfarandet Kvalitativa aspekter av faktureringsavgifter Författarna har valt att helt fokusera på de finansiella aspekterna av faktureringsavgifter ur ett företagsperspektiv. Det finns även en rad mjuka värden att ta hänsyn till i relationen till kunden. Exempelvis kan kunden uppleva ett ökat värde genom att fler betalningssätt erbjuds. Kunden kan också uppleva ett negativt värde genom faktureringsavgifter och indrivning av obetalda fakturor. Författarna har dock valt att helt avstå från att vidare analysera dessa värden Kringkostnader för fakturering Fokus i undersökningen ligger på de direkta kostnaderna för faktureringen. Någon hänsyn har inte tagits till lön för de personer som är inblandade i faktureringen, kostnader för affärssystemen såväl mjukvarumässig som hårdvarumässig. Anledningen till detta är att arbetsinsatserna och resurserna för hanteringen av de aktuella frågorna är så små att de saknar relevant betydelse för resultatet. 6

9 2 Teoretiskt ramverk 2.1 Fakturaavgift Vid fakturering är det vanligt att en avgift tas ut, denna avgift ska täcka administration, kuvertering och porto. Fakturaavgiften regleras av branschpraxis och till viss del även av PTS. Företagarnas riksorganisation rekommenderar att eventuell faktureringsavgift och dess storlek tydligt framgår i samband med att avtalet ingås 15. Konsumentverket skriver att näringsidkaren i regel har rätt att ändra ett ingånget avtals villkor, förutsatt att kunden inte är bunden till köpet under en viss period. 16 PTS kan inte vidta några åtgärder mot fakturaavgiften i sig, men de reglerar att fakturaavgiften inte försämrar villkoren för konsumenten. Exempelvis är telebolagen skyldiga att erbjuda kunderna en specificerad telefonräkning utan att fakturaavgiften är högre än för den vanliga räkningen Påminnelseavgift Om inget annat avtalats gäller 30 dagars kredittid från utställandet av en faktura. Om fakturan inte betalats efter 30 dagar har borgenären rätt att ta ut referensränta 18 plus 8 %. 19 Det vill säga om referensräntan är 3 % blir det totala räntepåslaget 11 %. 20 I lagen om ersättning för inkassokostnader (1981:739) regleras att gäldenären är skyldig att betala påminnelseavgift vid skriftlig betalningspåminnelse. I 2 kan följande läsas: 2 Gäldenären är skyldig att utge ersättning för skriftlig betalningspåminnelse rörande skulden, om avtal därom har träffats senast i samband med skuldens uppkomst. Förordning (1981:1057) om ersättning för inkassokostnader m.m. reglerar den exakta ersättning som högst får tas ut vid påminnelse om inte särskilda skäl till annat finns. 1. femtio kronor för skriftlig betalningspåminnelse som avses i 2, Gäldenären är aldrig skyldig att betala för mer än en betalningspåminnelse, även om borgenären skulle skicka flera påminnelser. Detta regleras i 6 i lagen om ersättning för inkassokostnader (1981:739) 6 Avtalsvillkor, som innebär att gäldenärens skyldighet att ersätta kostnader som avses i 1 utvidgas utöver vad som följer av denna lag, är ogiltigt Företagarnas Riksorganisation Konsten att få betalt 16 Konsumentverket Faktureringsavgift 17 Post & Telestyrelsen Specificerad telefonräkning 18 Referensräntan fastställs av Riksbanken och motsvaras av reporänta vid utgången av föregående halvår. 19 Räntelag (1975:635) 20 Riksbanken Referensränta 21 Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. 7

10 2.3 Krav Om en faktura inte betalats efter betalningspåminnelsen förfallit till betalning kan borgenären skriftligen framställa krav mot gäldenären. 5 i inkassolagen (1974:182) reglerar vad som gäller vid framställande av krav. 5 Krav mot en gäldenär skall framställas skriftligt. Kravet skall innehålla tydlig uppgift om borgenärens namn och om det förhållande som fordringen grundar sig på. Är det fråga om en fordran som har överlåtits eller pantsatts och kan gäldenären på grund härav ej med befriande verkan betala till överlåtaren eller pantsättaren, skall kravet innehålla en tydlig upplysning om detta förhållande. I krav bör lämnas anvisning om lämpligt betalningssätt. I krav skall vad som fordras i kapital, ränta och ersättning för kostnader anges var för sig. I fråga om ränta skall särskilt anges beloppet av upplupen ränta, räntesatsen samt den tid och det kapitalbelopp som ligger till grund för ränteberäkningen. I samband med krav skall anges viss skälig tid inom vilken gäldenären har att betala frivilligt eller anmäla om han har någon invändning mot kravet. Lag (1981:738). Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader reglerar vilken ersättning borgenären har rätt att ta ut. Denna ersättning uppgår idag till etthundrasextio kronor enligt förordning (1981:1057). 2.4 Upprättande av amorteringsplan Vidare kan kredittagaren bli skyldig att betala ersättning om 150 kr för upprättande av en amorteringsplan. Planen ska vara skriftlig samt omfatta hela kredittagarens kvarstående skuld, ha tillkommit i samråd med kredittagaren och lämnats eller skickats till kredittagaren. 2.5 Ersättningsbelopp Storleken på ersättningsbeloppen regleras enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Samtliga inkassokostnader är befriade från moms. Beloppet justeras emellanåt (senast 1 juli 2003). Lagens regler är tvingande, kreditgivaren får alltså inte genom avtal utvidga kredittagarens skyldighet att ersätta kostnaderna. Ersättning för inkassokostnader lämnas, om det inte finns särskilda skäl till annat, med högst femtio kronor för skriftlig betalningspåminnelse som avses i 2, etthundrasextio kronor för krav som avses i 3 1, etthundrafemtio kronor för upprättande av amorteringsplan som avses i 3 2. Förordning (2003:294). 2.6 Kronofogden Betalas inte en fordran inom angiven tid eller efter att en skriftlig påminnelse kan fordringsägaren vända sig till kronofogdemyndigheten för att fastslå att betalningsskyldighet föreligger samt fordrans storlek. Ansökningsavgiften för denna tjänst är 300 kronor som läggs till skulden, kreditgivaren får utöver detta debitera 340 kronor Kronofogden Betalningsföreläggande och handräckning 8

11 3 Metod För att genomföra uppsatsens syfte har författarna fått full tillgång till ett företags ekonomisystem. Då delar av materialet är känsligt ur konkurrenssynpunkt kommer företaget att hållas anonymt. Det aktuella företaget kommer vidare i uppsatsen att refereras till som företaget. Författarna har med hjälp av ett eget programmeringsverktyg kunnat utvinna information ur företagets ekonomisystem. Företaget har fullt ut ställt upp för att underlätta författarnas arbete. Tidigare erfarenhet, hos en av medförfattarna, av ett identiskt affärssystem gav en god grundförståelse för systemets uppbyggnad och funktion. Detta gav också möjlighet att på ett tidigt stadium kunna bedöma vilken information som skulle behövas och huruvida denna var tillgänglig i systemet. 3.1 Metodval Författarna har valt att göra en kvantitativ studie av faktureringsflödet. Denna syftar till att undersöka hur många fakturor som skapas samt hur varje faktura förändras under hela faktureringsflödet. Med förändringar avser författarna bland annat om fakturan blivit modifierad, en påminnelse har skickats och huruvida den betalats eller ej. Författarna ämnar samla in information om så många fakturor som möjligt för att få ett stort underlag för analys. Det empiriska underlaget kommer således att utgöras av endast primärinformation från företagets databas. För att skapa förståelse kring företagets rutiner samt insyn i beslutsprocesser har ett flertal intervjuer samt löpande samtal skett med företagets fakturaansvarige. Om inget annat anges refererar informationen till dessa samtal. 3.2 Datainsamling I och med tillgången till företagets affärssystem och dess interna databas, med all information gällande fakturor och betalningar, kunde information utvinnas utan påverkan från en yttre part. Detta leder till att all information författarna utvinner ur systemet är opåverkad av företaget eller någon annan part. Den eftersökta informationen är i sin natur binär, antingen är en faktura betald eller inte eller antingen har det skapats en påminnelsefaktura eller inte och så vidare. Detta medför också att informationen är i sin natur tillförlitlig och att informationen som utvunnits av författarna kan bedömas vara valid. På grund av komplexiteten i databasstrukturen samt det faktum att faktureringsprocessen i sig är flerdelad är dock inte all väsentlig information lättillgänglig. En faktura kan skapas, teoretiskt sett modifieras ett oändligt antal gånger för att slutligen hamna i ett sluttillstånd som kan vara en av fyra möjliga: avskriven, återköpt, obetald eller betald. Med förändring avses att fakturabelopp eller fakturaposter ändras. En förändring kan exempelvis vara en påminnelseavgift som debiteras. För att utreda hur fakturan förändrats och vilka avgifter som förknippats med denna måste varje förändring fakturan utsätts för mätas och det slutgiltiga tillståndet på fakturan måste kontrolleras. Eftersom underlaget för studien är väldigt stort saknas möjlighet till manuell granskning av varje faktura. För att tillgodogöra sig det stora informationsunderlaget har således ett informationsutvinningsprogram, skrivet av författarna i scriptspråket Perl, skapats. Programmet används för att sortera ut givna fakturor, följa varje förändring hos respektive faktura, notera slutresultat samt summera data för det totala antalet fakturor. I uppsatsens empiriska underlag presenteras stycken fakturor som följts från faktureringsdag till sluttillstånd mellan åren Det finns möjlighet att ta ut information från 2003 och 2004 men informationen bedömdes vara snarlik den från 2005 varför författarna valde att starta på

12 3.2.1 Insamlingsprogrammet i pseudotermer Insamlingsprogrammet, nedan kallat programmet, väljer ut en delmängd av den totala mängden fakturor baserat på ett antal variabler, nämligen faktureringsmånad, högsta och lägsta fakturavärde samt faktureringsmetod och sparar ner dem i en lista. Sedan går programmet igenom listan och följer varje faktura individuellt för att kontrollera vilka förändringar som gjorts, vilka faktureringsavgifter som är debiterade samt vilket slutstadium fakturan befinner sig i. Vidare summerar det statistik för den utvalda delmängden fakturor. Ur statistiken kan författarna utläsa summan av alla obetalda fakturor, det vill säga alla befarade kundförluster och summan av respektive avgift som kommit företaget till handa Validering av programmet På grund av programmets grundläggande påverkan på det empiriska underlaget är det av stor betydelse att den output som fås ur programmet är korrekt. För att säkerställa detta har programmet brutits ned i mindre delar och varje funktion har kontrollerats för sig, dels programmeringsmässigt logiskt men också via stickprovstester. Vid stickprovstesterna har författarna redan känt till det korrekta utfallet och sedan testat huruvida programmet kommer fram till samma sak. Programmet har sedan testats i sin helhet och utsatts för systematisk stickprovskontroll. Författarna har även, i samråd med företaget, kontrollerat realismen i all output. 3.3 Kundförluster som faktureringskostnad? Kundförluster som uppkommer i ett företag behöver nödvändigtvis inte belasta faktureringsfunktionen i företaget. Rimligtvis borde denna kostnad kunna fördelas ut över fler resultatenheter i ett företag eftersom flera enheter kan påverka dessa kostnader. Säljavdelningar kan exempelvis göra kreditbedömningar av potentiella kunder och gallra ut kunder med svag betalningsförmåga. Denna proaktiva handling kan minska kundförlusterna. Ska säljavdelningen således vara skyldiga att bära en del av dessa kostnader? Författarna anser att så inte är fallet och motiverar detta med tre anledningar: 1. Företagets indrivningsrutiner torde vara det som har tyngst påverkan på huruvida indrivning av fordringar är lyckas eller ej. Till exempel ökar chansen för betalning om tiden kortas mellan det att fakturan förfaller och en påminnelse skickas ut Den andra anledningen är att se verksamheten som en process från försäljning, produktion och slutligen fakturering. Således skulle ett misslyckande att driva in pengar vid faktureringstillfället ligga faktureringsenheten närmast i flödet. Följaktligen vore det naturligt att faktureringsfunktionen bar kostnaden. 3. Den tredje anledningen av rationella skäl. I slutändan handlar detta om en internfördelning av kostnader. Författarna anser att faktureringsfunktionen för enkelhetens skull bör bära alla kostnader för kundförluster. På så sätt kan försäljningsavdelningen fokusera på försäljning och dess ökning medan faktureringsfunktionen kan specialiseras sig på vad de kan bäst indrivning Fördelning över betalningssätten Det har, i undersökningen, visat sig tydligt att kundförlusterna har en stark koppling till vilken betalningsform som kunden har valt. Författarna kunde ha valt att slå samman samtliga kundförluster, oberoende av betalningssätt, och fördela kostnaden schablonmässigt över respektive faktura. Istället valde författarna att låta de olika betalningsformerna bära kostnaden för respektive 23 Företagarnas riksorganisation Konsten att få betalt 10

13 kundförlust. Motiveringen är att åskådliggöra dessa betalningskaraktäristika hos varje betalningssätt för att skapa en ökad förståelse och tydlighet. Pappersfaktura är den fakturametod kunder ges om de inte aktivt väljer en annan betalningsform. Detta kan ha en påverkan för vilket betalningssätt som är förenat med flest kundförluster. Kunder som aktivt väljer en annan, mer förmånlig, betalningsform kan också antas vara en betalningsstark grupp. Således skulle pappersfaktura ha en överrepresentation av betalningssvaga kunder. Författarna har valt att inte gå djupare in på ämnet men vill ändå belysa detta fenomen. 3.4 Etiskt perspektiv På grund av tillgången till affärskritiska data och annan information som kan vara relevant för konkurrenter inom samma bransch kommer författarna, som nämnts ovan, att hålla företagets identitet dold. Författarna väljer således att beskriva företaget i generella termer för att en utomstående inte ska kunna skilja ut företaget. Ytterligare en anledning att hålla företaget anonymt är att faktureringsavgifter kan uppfattas negativt av kunder. Speciellt om avgifterna inte bara visar sig täcka de faktiska kostnaderna, utan även är en inkomstkälla. Företaget har själva valt att ställa upp, genom att ge författarna full tillgång till nödvändiga data, trots de etiska problem som kan uppstå. Företaget har gjort bedömningen att den information som kommer fram gör det möjligt för dem att fatta bättre finansiella beslut gällande prissättning, interna kostnader samt generella strategiska beslut. 3.5 Källkritik Betald eller ej På grund av systemets förmåga att avgöra huruvida en faktura är betald eller inte kan en inbetalning göras på fakturan som är mindre än det faktiska beloppet. Faktureringssystemet känner av det och lägger på en post på nästkommande faktura som en underskjutande inbetalning. I författarnas program tas dock inte hänsyn till denna problematik utan betalningen hanteras endast binärt, det vill säga antingen betald eller inte. 24 I teorin kan således en kund betala sin faktura utan påminnelseavgift och sedan inte betala nästkommande faktura. Då har programmet räknat faktureringsavgiften som en intäkt som inte egentligen finns. Författarna bedömer dock den påverkan som liten och menar vidare att en kund som betalar en faktura sannolikt även betalar den följande Betalningshistorik På grund av oklara rutiner hos kundtjänstpersonalen hanterades vissa kunder som inte förväntades kunna betala sina fordringar på ett felaktigt sätt under år Dessa fakturor återköptes 25 då istället för att skrivas av 26 vilket resulterade i att fakturan raderades ut ur systemet istället för att accepteras som en kundförlust. Således är siffran obetalda fakturor för låg eftersom vissa obetalda fakturor raderades ur systemet Transparens i undersökningen Den primärdata som aggregerats och presenterats i nedanstående empiriska undersökning är inte publik information. Det är således inte möjligt för en extern part att kontrollera reliabiliteten och validiteten i nedanstående data. Detta är en olycklig bieffekt av att informationen till viss del är av hemlig art då den kan utnyttjas av konkurrenter till företaget eller leda till försämrade kundrelationer. 24 Se definitioner 25 Se definitioner 26 Se definitioner 11

14 Författarna har ingen positiv eller negativ uppfattning gällande faktureringsavgifter utan är endast intresserade av att undersöka om det är möjligt att generera en större vinst genom dem. De kommer således inte att förespråka varken det ena eller det andra utan endast presentera en deskriptiv analys om huruvida detta är möjligt eller inte. 12

15 4 Empiri Företaget i vår fallstudie har till dags dato ungefär tio tusen kunder och verkar i en bransch som säljer produkter och tjänster på månadsbasis till främst privatkonsumenter. All empiri som används är hämtad ur affärssystemet i början av maj vilket sammanföll med slutet av faktureringscykeln som började i början på mars. Företaget säljer produkter och tjänster över hela Sverige men ingenting internationellt. De använder sig av en odifferentierad marknadsföring och demografiskt sett har de en heterogen kunduppsättning. Kunderna kan således inte hänföras till en specifik geografisk plats, utbildningsnivå, lönesegment eller eventuella minoriteter. Företaget har i skrivande stund 16 anställda. Alla kostnader och intäkter anges alltid i kronor. 4.1 Faktiska kostnader Teoretiskt sett kan alla kostnader som lokalkostnader, licenskostnader för mjukvara, direkt lön och direkta material såsom papper och kuvert hänföras till faktureringen. Vi kommer endast att hantera de direkta kostnaderna i form av kuvertering, utskrift, och porto samt eventuella kostnader som är förknippade med tekniska lösningar för de olika betalningssätten 27. Att skriva ut, kuvertera och frankera ett brev kostar företaget 7 kr per kund. Företaget hyr in en underleverantör för detta och kostnaden inkluderar även tryckkostnader för kuverten. För en e postfaktura är företagets kostnad per faktura 0 kr och autogiro kostar företaget 2 kr för varje dragning. Att skicka en kund en pappersfaktura, en påminnelsefaktura och en inkassofaktura kostar alltså företaget totalt 21 kr då det sker tre separata utskrifter, kuverteringar samt tre portokostnader. Påminnelsefakturor och inkassofakturor för obetalda e postfakturor och autogirofakturor skickas också per vanligt papper med post. Således kostar dessa också 7 kr per styck för företaget. 4.2 Faktureringshistorik Företaget har arbetat i sitt nuvarande affärssystem sedan Således finns historisk faktureringsinformation att tillgå från den tidpunkten och framåt. Företaget fakturerade fram till sommaren 2006 endast med vanliga pappersfakturor. Vid den tidpunkten fanns heller ingen fakturaavgift förknippad med faktureringsmetoden. Vid faktureringen i juni 2006 skedde en förändring, företaget införde nämligen två nya faktureringssätt: Autogiro samt e postfaktura. E postfakturorna togs i stordrift direkt medan autogiro utvärderades med hjälp av ett mindre antal kunder. I oktober 2006 implementerades en påminnelseavgift som debiterades på varje faktura när en fakturapåminnelse skrevs ut och skickades till kund. På samma sätt implementerades även en inkassoavgift på 160 kr som varje inkassofaktura behäftades med. Tidigare saknade alltså företaget samtliga intäkter som är förknippade med dagens faktureringsmetod. Under januari 2007 utvärderades autogirosatsningen som föreföll att vara lyckad vilket ledde till att autogiro implementerades i storskalig drift i affärssystemet. I samband med att företaget erbjöd samtliga kunder två elektroniska sätt att bli fakturerade på, det vill säga autogiro och e postfaktura, behäftades även varje pappersfaktura med en fakturaavgift på 20 kr. 27 Se avgränsningar 13

16 4.3 Fakturasammansättning Med fakturasammansättning menar författarna vilken sammansättning av olika fakturametoder som existerarr i dagsläget, det vill säga hur stor andel som använder sig av pappersfaktura, e postfaktura eller autogiro. Januari Februari Pappersfaktura Epostfaktura Pappersfaktura Epostfaktura Autogiro Autogiro Mars April Pappersfaktura Epostfaktura Pappersfaktura Epostfaktura Autogiro Autogiro Figur 2 Faktureringssammansättning hos företaget Efter faktureringen vid januari månad var det första gången företaget erbjöd autogiro till samtliga kunder. Dessa blev informerade per brev där företaget förklarade att de kunde erbjuda två elektroniska sätt attt betala på och ett per papper. De två tidigare var inte förknippad med någon kostnad men att få en pappersfaktura kostade 20 kr. Efter den informationen skedde en relativt stor förändring av fakturasammansättningen. Företaget hade dock, sedan juni månad erbjudit e postfaktura men antalet kunder med e postfaktura hade stabiliserat sig på en liknande stor andel som vid januarifaktureringen, därav visas endast januari i ovanstående grafer. Standardvalet av fakturametod är pappersfaktura, kunden har dock möjlighet att själv välja e postfaktura eller autogiro. Dessa båda alternativ finns tillgängliga exempelvis genom företagets hemsida där det går att ansökaa om e postfaktura direkt eller ladda ner ansökan om autogiro. En anmälann om autogiro som kommer in före månadsskiftet behandlas innan nästkommande fakturering. Något som inte syns i ovanstående grafer, men bör tilläggas, är attt många kunder även rör sig från e postfaktura till autogiro. Kunder rör sig alltså inte bara från pappersfaktura till de andra betalningssätten. Däremot sker i princip ingen flytt från någon elektronisk faktureringsmetod till pappersfaktura. För autogiro krävs en aktiv handling, där kunden själv skriver ut och fyller i en blankett som hon eller han senare skickar in vilket kan uppfattas som ett hinder. Av alla inkommande autogiroansökningar blir 80 % godkända. Anledningen till de 20 % som inte godkänns är att kunderna inkommer med felaktig information. 14

17 4.4 Betalningsfrekvens Företagets kunder betalar i stor utsträckning sina fakturor, men ett antal förfallna fakturor finns i regel efter varje avslutad faktureringscykel 28. Allmänt kan sägas att desto längre bakåt i tiden ju färre obetalda fakturor. Det förklaras enklast med att indrivningen i vissa fall pågår under en längre tid än en faktureringscykel, t ex i samband med avbetalningsplaner. Vissa kunder med stora skulder eller kunder som inte förväntas att kunna fullgöra sina fordringar skickas inte till kronofogden, endast en liten del av denna grupp betalar tillslut sina skulder. Det finns tydliga variationer mellan betalningsfrekvensen och vilken faktureringsmetod som används. Pappersfakturor har lägst betalningsfrekvens av de olika betalningssätten. Autogiro har högst betalningsfrekvens tätt följt av e postfaktura. Med betald faktura avses att antingen är ursprungsfakturan, påminnelsefakturan eller inkassofakturan är betalad. Nedanstående tabeller är uppdelade per faktureringsmetod och tid. Viktigt att notera i nedanstående tabeller är att återköpta fakturor inte räknas som en obetald då den är felaktigt utställd Pappersfaktura Det är en tydlig trend att desto längre bak i tiden fakturorna är utställda ju lägre andel obetalda fakturor finns det. Till och med i skrivande stund betalar kunder in fordringar som härrör till Det är tydligt att det finns ett litet antal kunder som betalar in långt efter fakturans förfallodatum. Helår Antal fakturor Obetalda i % , ,518 Tabell 1 andel betalade fakturor i procent per år Månad Antal fakturor Obetalda i % Juni ,701 Juli ,713 Augusti ,139 September ,941 Oktober ,04 November ,61 December ,05 Januari ,414 Februari ,91 Mars ,54 Tabell 2 andel betalade fakturor i procent per månad 28 Se Definitioner 29 Denna siffra är troligtvis för låg. Se källkritik. 15

18 4.4.2 E postfaktura Betalningsfrekvensen hos kunder e postfaktura sedan implementeringen juni 06. Månad Antal fakturor Obetalda i % Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari ,14 Februari ,26 Mars ,44 Tabell 3 antal betalade obetalade fakturor per månad Autogiro Betalningsfrekvens hos kunder med autogiro. Under månaderna juni 2006 till januari 2007 var detta endast möjligt för en utvald pilotgrupp. Efter januari månad erbjöds dock alla kunder denna möjlighet. Månad Antal fakturor Obetalda i % Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars ,13 Tabell 4 antal betalade obetalade fakturor per månad Sammanfattningsvis är pappersfakturor de som är behäftade med flest obetalda fakturor medan både autogiro och e postfakturor har en väldigt hög betalningsfrekvens. 4.5 Intäkter och kostnader från faktureringsavgifter samt befarade kundförluster Som föregående stycke visade är både e postfaktura och autogiro båda betalningsformer med en hög andel betalande kunder. Vidare är de dessa två betalningsformer inte heller förenade med någon fakturaavgift. Detta betyder dock inte att företaget inte har några intäkter som är förknippade med faktureringen av dessa. En del av de kunder som betalat sina fakturor har gjort så efter det att de både fått påminnelse med påminnelseavgift samt inkassohot med en inkassoavgift. Pappersfakturor är som tidigare beskrivits förbundna med en fakturaavgift. När en faktura förfaller läggs en påminnelseavgift på fakturabeloppet. Betalas fakturan ger detta företaget en extra intäkt om 50 kr. Hinner påminnelsefakturan förfalla och därmed generera en inkassofaktura har denna ett ytterligare påslag med 160 kr. Således blir summan ursprungssumman plus 210 kr. Av den anledningen ses aldrig inkassoavgiften på 160 kr utan den är alltid adderad på en 16

19 tidigare utställd påminnelseavgift. Detta är förklaringen till varför författarna i nästa stycke kommer att ange den intäkt som sker vid den tidpunkten som P+I, det vill säga påminnelse plus inkassoavgift. Med befarade kundförluster menar författarna än så länge endast fakturor som inte är betalda vid den givna tidpunkten då informationen samlades in. Detta betyder inte att kunden nödvändigtvis aldrig kommer att betala sin fordran. Författarna kommer att återkomma till denna problematik Intäkter och kostnader för pappersfakturor Eftersom varje utställd faktura kostar företaget 7 kr är denna siffra subtraherad från förtjänsten för faktureringen. Kostnaderna för utskick av påminnelsefaktura och inkassofaktura är bortdragna från respektive intäkt de producerar. Teckenförklaring Antal A Snitt P P+I K Netto Effekt Antalet utställda fakturor De nettointäkter som fakturan med fakturaavgift ger upphov Det genomsnittliga fakturavärdet i kronor De nettointäkter som påminnelsefaktura ger upphov till Nettointäkter från fakturor som gått både till påminnelse samt inkasso. Summa befarade kundförluster Summan av alla intäkter (A+P+P+I) minus (K) och minus kostnad för fakturor som var felaktigt utställda. 100*(Netto /(summa utställda fakturor summa avskrivna fakturor)) det vill säga hur många procent utöver det korrekt fakturerade beloppet som företaget får in på sin fakturering. Tabell 5 Teckenförklaring Månad Antal A P P+I K Netto Effekt i % Juni ,83 Juli ,43 Augusti ,32 September ,01 Oktober , ,91 9,42 November , ,14 0,95 December , ,68 1,65 Januari , ,57 3,84 Februari , ,23 3,84 Mars , ,62 2,28 Tabell 6 Intäkter, kostnader och effekt på pappersfakturor Författarna väljer att presentera informationen mer detaljerad för de sista två månaderna. Anledningen till detta är att undersöka exakt vilka effekter bland annat fakturaavgiften har fått för företaget. Det kommer att tydliggöras varför författarna valt att dela upp den beroende på snittfaktura längre ned i analysen. Gränserna för varje fakturaintervall som bildar det totala fakturaspektrumet kan tyckas vara godtyckliga men anledningen till att intervallen inte är jämnt fördelade är att författarna ville ha en jämförbar mängd fakturor i varje intervall. En uppdelning med lika stora intervall hade givit en betydligt större andel fakturor i intervallen i mitten på grund av att företaget ofta fakturerar dessa belopp. 17

20 Februari 07 Antal Snitt A P P+I K Netto Effekt i % kr , , , , , , , , , , , , , , , , max , , , Tabell 7 Intäkter, kostnader och effekt i februari månad Mars 07 Antal Snitt A P P+I K Netto Effekt i % kr , , , , , , , , , , , , max , , , Tabell 8 Intäkter, kostnader och effekt i mars månad Intäkter och kostnader för e postfakturor Det är tydligt i nedanstående tabeller att den tidigare visade goda betalningsfrekvensen hos kunder med e postfaktura resulterar i minimala befarade kundförluster och således skapar de relativt få påminnelseavgifterna och inkassoavgifterna en positiv resultateffekt på faktureringen. Månad Antal Snitt P P+I K Netto Effekt i % Juni , Juli , Augusti , September , Oktober , November , December , Januari , Februari , Mars , , , Tabell 9 Intäkter, kostnader och effekt på e postfakturor Februari 07 Antal Snitt P P+I K Netto Effekt i % kr , kr , kr , kr , kr , kr , max kr Tabell 10 Intäkter, kostnader och effekt i februari månad 18

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Blad 1 Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun Fastställda av kommunstyrelsen 20 juni 2012, 193 1. Inledning Dessa bestämmelser omfattar kreditgivning, avtal, fakturering och

Läs mer

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun

Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering. Motala kommun Riktlinjer för debitering, kreditering och kravhantering Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS 0231 Datum: 2012-11-26 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Datum: Gäller från:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET Antagna av kommunfullmäktige 1989-03-21. Ändrade av kommunstyrelsen 1992-08-12, 201. *) Ändrade av kommunfullmäktige 1998-03-26,

Läs mer

Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet

Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Regler för Munkedals kommun fakturerings och kravverksamhet Typ av dokument: Regler Handläggare: Ekonomichef/eknomienheten Therese Nilsson Antagen

Läs mer

Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet

Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2014-04-22 För revidering ansvarar: Ekonomienheten För eventuell

Läs mer

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning.

Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta policy för fodringsbevakning. Karlsborgs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-18 Diarienummer 1(1) Anders Johansson Ekonomichef Ekonomienheten Reviderad policy för fodrings bevakning Ekonomichefens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för fakturering och kravhantering

Riktlinjer för fakturering och kravhantering Riktlinjer för fakturering och kravhantering Antogs av fullmäktige 2013-04-15 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Riktlinjernas syfte... 1 1.2 Ansvar och Ansvarsfördelning... 1 2 Riktlinjer för fakturering...

Läs mer

Granskning av rutiner för kravverksamheten

Granskning av rutiner för kravverksamheten Revisionsrapport Granskning av rutiner för kravverksamheten Eslövs kommun December 2008 Karin Andersson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...2 2.2

Läs mer

Riktlinjer. Finansförvaltning. Beslutat av kommundirektören 2008-06-25 Uppdaterad 2013-01-31 2013-01-31 1

Riktlinjer. Finansförvaltning. Beslutat av kommundirektören 2008-06-25 Uppdaterad 2013-01-31 2013-01-31 1 Riktlinjer Finansförvaltning Beslutat av kommundirektören 2008-06-25 Uppdaterad 2013-01-31 2013-01-31 1 Riktlinjer finansförvaltning Betalningsströmmar 3 Inbetalningar 3 Utbetalningar 3 Fakturahantering

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1288-2010 PayEx Finance AB 621 88 Visby Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET

VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET VÄNERSBORGS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET Antagna av kommunstyrelsen den 11 februari 2009 INNEHÅLL SYFTE... 3 KRAV- OCH INKASSOVERKSAMHET... 3 GOD INKASSOSED... 3 ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden.

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden. Allmänt DPR Inkasso är ett program som ingår i DPR faktureringsprogram, men DPR Inkasso finns även som ett separat program. DPR INKASSO är till för dig som vill klara av att själv hantera krav som du har

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

Granskning av kommunens kravrutiner

Granskning av kommunens kravrutiner Revisionsrapport* Granskning av kommunens kravrutiner Uppvidinge kommun Februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...1 3.1

Läs mer

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering

Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering Fyra sätt att tjäna mer pengar på er fakturering Många företagare blir förvånade av vetskapen att deras faktureringsflöde är en potentiell källa för intäkter. Fokus ligger oftast på att öka försäljningen

Läs mer

Fakturerings- och kravpolicy

Fakturerings- och kravpolicy Fakturerings- och kravpolicy Policydokument för den kommunala organisationen i Bergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-24 Dnr 2014/138 2014-04-07 1 (4) Fakturerings- och kravpolicy för Bergs

Läs mer

Kompletteringar kan göras utifrån vad som är stadgat i detta reglemente och gällande lagstiftning.

Kompletteringar kan göras utifrån vad som är stadgat i detta reglemente och gällande lagstiftning. Ärendets Första gil- Diarieplandiarienummer tighetsdatum beteckning 669/93 1994-01-01 040 REGLER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET TILLÄMPNING Dessa regler gäller för kommunens kravverksamhet. Enskild nämnd

Läs mer

Värt att veta om inkasso. Datainspektionen informerar

Värt att veta om inkasso. Datainspektionen informerar Värt att veta om inkasso Datainspektionen informerar FAKTA Inkassolagen Inkassoverksamhet regleras av inkassolagen (1974:182). Den fullständiga lagtexten kan du läsa på www.riksdagen.se. Bestämmelser för

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1286-2010 Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut

Läs mer

Svedala Kommuns 1:14 Författningssamling 1(5)

Svedala Kommuns 1:14 Författningssamling 1(5) Författningssamling 1(5) Policy för kravverksamheten i Svedala kommun antagen av driftsnämnden 2000-12-20 144 Kravverksamhetens organisation Gäller från 2001-01-01 Övergripande ansvar för uppläggning av

Läs mer

====================== = = www.styrdokument.adm.gu.se. Beslutsdatum 2001-10-12

====================== = = www.styrdokument.adm.gu.se. Beslutsdatum 2001-10-12 Styrdokument Dnr B5 3874/01 Kreditpolicy Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Lars Nilsson Beslutsdatum 2001-10-12 Giltighetstid Sammanfattning Tills vidare I denna policy

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

h~ãã~êâçääéöáéí= ^aslh^qcfph^ipbkebqbk=

h~ãã~êâçääéöáéí= ^aslh^qcfph^ipbkebqbk= ^aslh^qcfph^ipbkebqbk Jens Blomquist 08-7000 825 1 (15) Inkassogruppens periodavstämning Kammarkollegiets grupp för fordringsbevakning (inkassogruppen) gör normalt periodavstämning den första arbetsdagen

Läs mer

Regler för faktura- och kravhantering. Krokoms kommun

Regler för faktura- och kravhantering. Krokoms kommun Regler för faktura- och kravhantering Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1402-2010 Lindorff Sverige AB Box 47297 100 74 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET Ks 1995-02-07, 58 Blad 1(6) ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS KRAVVERKSAMHET Inledning Kommunens kravverksamhet bedrivs i överensstämmelse med bestämmelserna i inkassolagen, lagen om betalningsföreläggande

Läs mer

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015

Villkor. Allmän information. Lån. Återbetalning och avbetalning. Kostnader. Ränta. S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Villkor S&A Sverige AB 556678-2677, januari 2015 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren) som

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datum Diarienr 2014-09-15 1358-2014 Sergel Kredittjänster AB Box 184 123 23 Farsta Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datainspektionens

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

GENERELLA VILLKOR FÖR LEVERANSER AV EXPRESSEN/GT/KVP

GENERELLA VILLKOR FÖR LEVERANSER AV EXPRESSEN/GT/KVP GENERELLA VILLKOR FÖR LEVERANSER AV EXPRESSEN/GT/KVP Gäller från den 4 april 2010 2 LEVERANSVILLKOR FÖR ÅTERFÖRSÄLJARE 1. ALLMÄNT Nedan stadgas de villkor som gäller för AB Kvällstidningen Expressens (nedan

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Uppföljning av granskningen av kommu- nens kravrutiner

Uppföljning av granskningen av kommu- nens kravrutiner Uppföljning av granskningen av kommu- nens kravrutiner Uppvidinge kommun Revisionsrapport 2011-01-31 Eva Gustafsson Innehåll Bakgrund, syfte och revisionsfråga......3 Iakttagelser......3 Arbetsgången......3

Läs mer

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18

Kronofogden FÖRELÄGGANDE. BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogden BF~ENHETEN UTBILDNINGSDATABAS Kundeenter Tel 0771-73 73 00 /Fax 026-187544 Öppet kl 8-18 Kronofogdemyndigheten GÄVLEBORGS LÄN 801 2 9 GÄVLE FÖRELÄGGANDE Datum 2010-12-29 840107*9622 Målnummer

Läs mer

Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar

Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar Elbolags indrivning av konsumenters obetalda elfordringar Denna rapport finns att ladda ner på www.datainspektionen.se/ladda-ner Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för kravverksamheten

Riktlinjer för kravverksamheten Riktlinjer för kravverksamheten Antagen av kommunstyrelsen 2013-12-10 382 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kravverksamhetens organisation... 3 3 Fordringars uppkomst... 3 4 Fakturans innehåll...

Läs mer

Nu, äntligen släpps fakturerring via astra WEB. Aktivering av tjänst

Nu, äntligen släpps fakturerring via astra WEB. Aktivering av tjänst Nu, äntligen släpps fakturerring via astra WEB. Vi kommer nu att erbjuda er en möjlighet, att fakturera era kunder via astra WEB. Denna modul, kostar inget, utan kommer att bli en standardfunktion i astra

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datum Diarienr 2014-09-15 1360-2014 Transcom Credit Management Services AB 691 77 Karlskoga Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datainspektionens

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datum Diarienr 2014-02-12 1167-2013 GodEl i Sverige AB Parkvägen 2A 169 35 Solna Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut GodEl

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Enhet för koncernekonomi Olof Hallgren 044-309 31 94

Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Enhet för koncernekonomi Olof Hallgren 044-309 31 94 Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Enhet för koncernekonomi Olof Hallgren 044-309 31 94 FÖRSLAG Datum 2015-04-23 Tillämpningsanvisningar för krav och fakturering Innehållsförteckning Tillämpningsanvisningar

Läs mer

FIRMA DAVID WIBERGH - Allmänna villkor

FIRMA DAVID WIBERGH - Allmänna villkor Detta är Firma David Wibergh:s allmänna försäljningsvillkor för konsulttjänster. Vid all kontakt med Firma David Wibergh så förutsätts kunden ha läst och godkänt dessa villkor. Dessa villkor gäller ovillkorligen

Läs mer

Nox Finans - Fakturahantering

Nox Finans - Fakturahantering Nox Finans - Fakturahantering ABONNEMANGSAVGIFT: 0 kr/ år FAKTURA, PÅMINNELSE, INKASSOKRAV Innebär att Nox Finans skickar ut fakturan till klientens kund via brev, e post eller e faktura. Nox Finans skickar

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

version 9.60 Ekonomi Bokföringsunderlag Kundreskontra Fakturabevakning Räntefakturering

version 9.60 Ekonomi Bokföringsunderlag Kundreskontra Fakturabevakning Räntefakturering version 9.60 Ekonomi Bokföringsunderlag Kundreskontra Fakturabevakning Räntefakturering Innehållsföreteckning Ekonomi... 3 Efter installation... 3 En fakturas livscykel exemplifierat... 4 Avgifter... 5

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Bilaga 5b. Faktureringsrutiner. Upphandling av IT-stöd för hantering av elevdokumentation inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 5b. Faktureringsrutiner. Upphandling av IT-stöd för hantering av elevdokumentation inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) Bilaga 5b Faktureringsrutiner Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för hantering av elevdokumentation inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan

Läs mer

Datum 2015-06-04. Regionstyrelse. Riktlinjer för Region Skånes krav- och faktureringsverksamhet

Datum 2015-06-04. Regionstyrelse. Riktlinjer för Region Skånes krav- och faktureringsverksamhet Regionstyrelsen Datum 2015-06-04 1 (4) Regionstyrelse Riktlinjer för Region Skånes krav- och faktureringsverksamhet 1. Övergripande riktlinjer Riktlinjerna skall tillämpas av alla verksamheter inom Region

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kravverksamhet kundfordringar. Botkyrka kommun. Anders Petersson och Josefin Loqvist

Revisionsrapport. Granskning av kravverksamhet kundfordringar. Botkyrka kommun. Anders Petersson och Josefin Loqvist Revisionsrapport Granskning av kravverksamhet kundfordringar Botkyrka kommun Anders Petersson och Josefin Loqvist Juni 2011 2011-06-07 Anders Petersson Projektledare Jan Nilsson Uppdragsledare Namnförtydligande

Läs mer

Riktlinje. Allmänna riktlinjer för Norrköpings kommuns fordringsbevakning 1994-06-22 KS 1994/323. Fastställd av kommunfullmäktige 1994-06-22, 97

Riktlinje. Allmänna riktlinjer för Norrköpings kommuns fordringsbevakning 1994-06-22 KS 1994/323. Fastställd av kommunfullmäktige 1994-06-22, 97 Riktlinje 1994-06-22 Allmänna riktlinjer för Norrköpings kommuns fordringsbevakning KS 1994/323 Fastställd av kommunfullmäktige 1994-06-22, 97 Föreliggande riktlinjer utgör förbehåll vid utformandet av

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Juli 2015 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 554 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det 184,67

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Indrivning av uttaxerade medel och andra avgifter till samfällighetsförening

Indrivning av uttaxerade medel och andra avgifter till samfällighetsförening Indrivning av uttaxerade medel och andra avgifter till samfällighetsförening Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

Läs mer

Arvika Kommun. Fordringar Betalningsbevakning och krav. KPMG Bohlins AB 27 januari 2007 Antal sidor: 7

Arvika Kommun. Fordringar Betalningsbevakning och krav. KPMG Bohlins AB 27 januari 2007 Antal sidor: 7 Betalningsbevakning och krav KPMG Bohlins AB 27 januari 2007 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Inledning 1 2. Sammanfattning 1 3. Rutiner 1 3.1 Regelverk 1 3.2 Verksamheterna 2 3.3 Kommunteknik, VA-och renhållningsverksamhet

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datum Diarienr 2010-11-23 1287-2010 Sergel Kredittjänster AB Box 38041 100 64 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens

Läs mer

Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning

Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning En sammanställning av svaren på de vanligast förekommande frågorna kring bokföring av transaktioner mellan Fyndiq och dig som handlare. 2 Så bokför

Läs mer

Allmänna villkor Paxo Finans AB

Allmänna villkor Paxo Finans AB Innehåll Allmänna villkor Paxo Finans AB... 2 1. Allmänt... 2 2. Kreditprövning... 2 3. Lånet... 2 4. Ränta och avgifter... 2 5. Återbetalning och avbetalning... 3 6. Kredittagarens rätt till förtidsbetalning...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Sifferunderlaget för KFA-föreläsning 1 1 Personalkostnader Företaget anställer tre personer på deltid. Under året är den normala bruttolönen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Paxo Finans AB, org.nr. 556902-7344 Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm

Läs mer

Support Frågor och svar

Support Frågor och svar e-fakturabolaget: Support Frågor och svar 1(21) Svenska e-fakturabolaget AB Support Frågor och svar Version 1.1 e-fakturabolaget: Support Frågor och svar 2(21) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Anmälan/Avanmälan...

Läs mer

Allmänna villkor för Ljungby Bredbands tjänster, FÖRETAG (Gäller fr o m 2009-10-01) 1. ALLMÄNT

Allmänna villkor för Ljungby Bredbands tjänster, FÖRETAG (Gäller fr o m 2009-10-01) 1. ALLMÄNT Allmänna villkor för Bredbands tjänster, FÖRETAG (Gäller fr o m 2009-10-01) 1. ALLMÄNT Gäller fr.o.m 2009-10-01 1.1 Inledning Dessa Allmänna villkor gäller mellan Bredband och juridisk person nedan kallad

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Rapport avseende Frisktandvården. November 2004

Rapport avseende Frisktandvården. November 2004 Rapport avseende Frisktandvården. November 2004 Innehåll Inledning...1 Redovisning av intäkter i frisktandvården...2 Granskningsansats...3 Intern kontroll...3 Substansgranskning...3 Omfattning...3 Utfört

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Riktlinjer för kravhantering inom Bengtsfors kommunkoncern

Riktlinjer för kravhantering inom Bengtsfors kommunkoncern Riktlinjer Datum Diarienummer 2013-02-14 2013.186.049 Kommunledningskontoret, ekonomienheten Antagen av Paragraf Sten-Inge Lilja Kommunfullmäktige 24 sten-inge.lilja@bengtsfors.se Sida 1(10) Riktlinjer

Läs mer

INFORMATION FRÅN VITEC. Reskontrarapporter

INFORMATION FRÅN VITEC. Reskontrarapporter INFORMATION FRÅN VITEC VITEC Reskontrarapporter Lathund, Vitec Hyra VITEC Affärsområde Fastighet www.vitec.se infofastighet@vitec.se Växel 090-15 49 00 GÖTEBORG: REDEG 1 C, 426 77 V. FRÖLUNDA KALMAR: BORGMÄSTAREGATAN

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Beräkning av nytta med e-faktura vid olika typfall. Vägledning från BEAst

Beräkning av nytta med e-faktura vid olika typfall. Vägledning från BEAst Beräkning av nytta med e-faktura vid olika typfall Vägledning från BEAst 9 maj 2014 Besparing med e-faktura www.beast.se www.ebuild.se info@beast.se Sida 1 1. Bakgrund De flesta är medvetna om att hanteringen

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning

Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning En sammanställning av svaren på de vanligast förekommande frågorna kring bokföring av transaktioner mellan Fyndiq och dig som handlare. 2 Så bokför

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datum Diarienr 2014-02-12 1179-2013 Vattenfall Kundservice AB Box 1006 901 20 Umeå Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut Vattenfall

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datum Diarienr 2014-09-15 1355-2014 Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) ny uppföljning av uppgift om grunden för fordran Datainspektionens beslut

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard

Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard Frågor och Svar Fråga: Stämmer det att det tar 10 år att betala en skuld på 20 000 SEK och att det kostar mig 11 996 SEK i ränta? Svar:

Läs mer

Allmänna villkor för Sebbex Ab Oy:s tjänster

Allmänna villkor för Sebbex Ab Oy:s tjänster Allmänna villkor för :s tjänster 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar de tjänster som finns beskrivna i avtalet och som tillhandahålls av (FO-nummer: 2348973-4). För det fall att det i avtalet eller

Läs mer

Telisol AB Jörgen Kocksgatan 9 211 20 Malmö

Telisol AB Jörgen Kocksgatan 9 211 20 Malmö Telisol AB Sida 1 5 Dessa försäljningsvillkor är gällande vid avtal där Telisol tillhandahåller varor och tjänster. Vad som nedan anges skall gälla om inget annat framgår av särskild överenskommelse i

Läs mer

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit Uppgift #23, sid 1 [10] 14 152 000 1221 152 000 BR BR 15 200 1228 15 200 30 1510 IB 128 125 128 125 1 2 80 000 12 000 10 5 60 000 80 000 18 17 200 000 48 000 21 19 890 000 70 000 31 20 70 000 25 720 27

Läs mer

Användarvillkor. 1. Information om oss. 2. Ansökan och bundenhet. 3. Priser

Användarvillkor. 1. Information om oss. 2. Ansökan och bundenhet. 3. Priser Användarvillkor Dessa villkor gäller för webbplatserna www.glossybox.se och www.themanbox.se ( Webbplatsen ), de prenumerationstjänster som erbjuds på Webbplatsen ( Prenumerationerna ) och de boxar eller

Läs mer