Detaljplan 401 BILAGA 6 BYGGANVISNINGAR SAMT ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM PBN STST ; SF

Transkript

1 Detaljplan 401 BILAGA 6 BYGGANVISNINGAR SAMT ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM PBN STST ; SF Västra åstranden, Fortsättning på den moderna trästaden Stadsdel 22, kvarteren 440, och , gatu- och parkområdena samt vattenområde 1

2 Borgå stad stadsplaneringsavdelningen INNELHÅLL ALLMÄNT 3 DE STADSBILDSMÄSSIGA MÅLEN 3 KVARTER 447 En spegling av den moderna trästaden 4 söder om Engelsparken KVARTER 440 Det kraftigt exploaterade kvarteret 8 som gränsar i Alexandersbågen KVARTER 448 Strandkvarteret som gränsar i 13 åstranden och Västra Alexandersgaten KVARTER 454 En lätt strandpaviljong 18 KVARTER 455 En vinterbonad strandrestaurang 20 ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM 22 Pärm: illustration, ca 1 :

3 ALLMÄNT Bygganvisningarna och översiktsplanen för offentliga rum berör kvarteren 440, och samt gatu- och parkområdena i stadsdelen 22 på västra åstranden. Därutöver ingår en del av vattenområdet i Borgå å i detaljplanen. Den sammanräknade våningsytan i planområdet är m2. Området gränsar i centrumområdets centrala matarledar, Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen, i den s.k. moderna trästaden samt i öster i en bred strandpark vid Borgå å. Området utvecklas med iakttagande av detaljplanen och dessa anvisningar. Det är fråga om minimikrav på byggnadernas, gårdsplanernas och de offentliga rummens kvalitet med avseende på stadsbilden. Vid utarbetandet av dessa anvisningar har man i tillämpliga delar utnyttjat bygganvisningarna och planen för offentliga rum för det moderna trästadsområdet. Senare kan avvikelser från anvisningarna ske på punkter som specificeras i mera detalj, förutsatt att sådana lösningsmodeller som garanterar ett minst likvärdigt slutresultat står att finna i samband med konkurrensutsättningen av tomtöverlåtelser i området. DE STADSBILDSMÄSSIGA MÅLEN Stadsstyrelsens och planläggnings- och byggnadsnämndens målsättning avseende dimensionering, mångsidighet och miljökvalitet är utgångspunkter för detaljerna i utförandet. Syftet med detaljplanen är att trygga områdets centrumlika, representativa och särpräglade karaktär, behovet av vägförbindelser samt en maximal kvalitetsnivå vid byggandet. Som dimensioneringsgrund används en tät stadsstruktur, men i mänsklig skala. Området fortsätter det 2000-talets modernistiska stadsbyggande som man tillämpat i den moderna trästaden och som tolkar det traditionella träbyggandet på ett nytt, fräscht sätt. användning av lutande innertak, balkonger med en utformning som liknar en takterrass och andra planeringslösningar som framhäver den översta våningens speciella karaktär för att åstadkomma högklassiga och stiliga lösningar för boende. I de delar av kvarteret som är utsatt för trafikbuller rekommenderas det att i bostäder som består av flera plan möjligheten att placera vistelseutrymmena på de översta våningarna övervägs. Med hjälp av balkongerna kan man sträva efter att även bostäderna som finns inne i kvarteren kan få en utsikt till ån. Utöver den våningsyta som anvisas för kvartersområdet är det tillåtet att bygga högst 2,6 meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger, terrasser och loftgångar. Med detaljplanen har man därmed velat sporra till sammankoppling av vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmda till bostadsutrymmen inom det centrumliknande området, där möjligheterna att använda gårdsplanerna till egentlig vistelse kan vara begränsade. Byggnaderna i området är småhuslikande i 2-2 2/3 våningar som kan antingen vara radhus eller höghus. Vid Alexandersbågen placeras två punkthus i 3 2/3 våningar. I strandparken finns två byggplatser för högklassiga, paviljongliknande restaurangoch cafébyggnader samt eventuellt även för en byggnad för hamnservice vilka kompletterar serviceutbudet på åstranden. Den ena av strandpaviljongerna kan vara i åretrunt- bruk och dess golvnivå ligger ovanför den teoretiska översvämningsnivån. Den andra paviljongen placeras i omedelbar närhet av ån för att kunna ansluta en bryggliknande terrass. En byggnads golvnivå i den betydande kulturmiljön vid Borgå å kan dock inte höjas ovanför den teoretiska översvämningsnivån och därför måste byggnaden byggas på det sättet att den i extremfall kortvarigt kan ligga under vatten. En byggnad som är säsongbetonad, inte uppvärmd, lätt och välskött till exteriör är lämplig på detta ställe. Avvikande från den moderna trästaden behövs det i området mindre affärs-, kontors- eller verkstadslokaler som höjer gatubilden och områdets servicenivå vid Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen. Särskild vikt fästs vid byggande vid åstranden och områdets anpassning till kulturmiljön vid Borgå å. Man rekommenderar att det huvudsakliga fasadmaterialet i området är trä som kompletteras av naturstensbeläggning på socklar och gatufasader. Även i stomkonstruktionerna skall trä i mån av möjlighet gynnas. En- och tvåvåningsbyggnaderna skall ha trästomme och brädfodring. Det rekommenderas att man vid planeringen av lokaliteter på de översta våningarna överväger 3

4 KVARTER 447 En spegling av den moderna trästaden söder om Engelsparken Fasader Det huvudsakliga fasadmaterialet är finsågat eller hyvlat trä. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. I fasadytornas disposition används enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. Fälten skall vara minst lika höga som våningen. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Träfasaderna behandlas med kokt färg. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan. Balkonger och terrasser är i huvudsak infällda. I övrigt eftersträvas byggnadsmassor med en enkel grundform och endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. PLANERING AV BYGGNADER Allmänt Med tanke på stadsstrukturen utgör kvarteret söder om Engelsparken en motpol till kvarteret 446 i den moderna trästaden. Utgångspunkten för bygganvisningarna för kvarteret har varit bygganvisningarna för kvarteret 446 (detaljplan 330) för den moderna trästaden tillämpat efter väderstrecken. Bostadsrummens golvnivå i den första våningen skall ligga minst 0,7 m högre än det intilliggande gatuplanet eller parkgången, dock minst på nivå +3,0. Kvarteret uppdelas i brandtekniska grupper på högst m2-vy på samma sätt som i den moderna trästaden. En sådan grupp kan med tanke på brandtekniken behandlas på samma sätt som en lika stor byggnad av klass P3. Om avståndet mellan byggnaderna är under 8 m skall åtminstone en av byggnaderna ha en dubbelsidig brandvägg av klass EI 30. Ytterligare uppgifter om väggarnas öppningar finns i Finlands byggbestämmelsesamling, del E1, samt i miljöministeriets miljöhandledning nr 39 (Rakennusten paloturvallisuus & Paloturvallisuus korjausrakentamisessa). Byggnaden skall byggas så att den bildar en enhetlig massa vars delar inte får vara högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter från markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. Ingångar Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Takform Byggnaderna vid stranden har sadeltak, på de övriga byggnadsytorna kan taket även vara ett brutet sadeltak. Taklutningen är 1 : 2 och takåsens riktning den samma som i den moderna trästaden, dvs. vinkelrätt mot östra åstranden. Takmaterialet är maskinfalsad slät svart plåt. Takplåten på taket mot söder kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en enhetlig och lugn helhet där det inte får finnas utskjutande delar. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får förses med brädfodring. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen.. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING, INGÄRDNING Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med bostadsbyggnaderna skall de bilda en till karaktär, material, färgsättning och höjdförhållanden enhetlig miljö. De utförs i huvudsak med trästomme. Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak. De synliga takfallen är, på samma sätt som i bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart. Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. 4

5 Parkeringsområdet byggs på en sådan nivå att det naturligt ansluter kvartersgården till gatans höjdläge. Parkeringsområdet omges med en mur av obrännbart byggmaterial som får vara högst 2,3 meter hög på parkeringsområdets sida. Muren skall ha en finslipad yta. Muren anpassas till staketet runt kvartersområdet och till byggnaderna genom att använda träspaljéer och motsvarande konstruktioner. Bilplatserna enligt kravet på bilplatser i kvarteret bör absolut byggas över. Det är tillåtet att i tillägg till den anvisade byggrätten bygga garage i kvartersområdet. Eventuella extra bilplatser, så som till exempel gästplatser, behöver inte byggas över. Sophusen placeras så att tömning utan besvär kan ske från gatan. Sophusen förses med betongbotten. Inne i kvartersområdet är det inte tillåtet att bygga staket mellan tomterna. Principerna för byggande av staket beskrivs nedan under rubriken Sammanpassning av kvartersområde och offentligt rum. PLANERING AV KVARTERSGÅRDAR Allmänt Kvartersgårdar anläggs vid en nivå som är högre än gatans eller parkens marknivå, så att höjdskillnaden mellan gatans eller parkens marknivå och bostadens golvnivå jämnas ut. Små höjdvariationer används för att bilda uterum med varierande grad av offentlig karaktär. Tillgänglighetsaspekten bör dock tas i beaktande vid planeringen av gångrutter, även med tanke på höjdskillnaderna. Bild 1. Raden av fasader i kvarteret. Kvartersgårdarna bör bilda enhetliga rum där olika byggnaders gårdsplaner inte separeras från varandra. Gårdsfunktioner som orsakar störning, t.ex. piskställningar och avfallsbehållare bör avskärmas från den övriga gårdsplanen med häck eller galler. Remsan vid byggnadssockeln skall beläggas med stenar. Innan gårdsplanen anläggs, är marksättning att vänta. Sättningen kan vara olika stor på olika delar av gårdsplanen. Alla de vattniga svackor som då bildas bör jämnas ut, så att regnvattnet kan avledas till gårdsplanens dräneringssystem. En bostads andel av gårdsplanen De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena skall fördelas på ett entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen sköter. Bostadsgårdarna skall avgränsas med häckar. Finns det en terrass, används till avgränsning också ett galler som delvis ansluter sig till terrassen. Vid gallret planteras klängväxter. Det privata området får inte ingärdas med ett staket som man inte kan se igenom. Vid avgränsning av privat område får gallrets andel vara högst 1/3 av längden på det privata områdets gräns. Bild 2: Kvarteret 446 i den moderna trästaden. Ett staket ansluter sig till byggnadernas socklar och fasader. Dess övre del ger ett luftigt intryck och i staketet finns en öppning genom vilken man kan se till gården. Porten i staketet framhävs med en försynt belysning. Lyktstolpen på bilden belyser bostäderna och är därför inte ett gott exempel. 5

6 Till häck bör användas buskar som förblir låga, under 1,5 meter. Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera buskarter vid sidan av den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter höga blommande buskar eller små träd eller vintergröna pelarformiga buskar och små träd. Ytor som planteras Tomterna skall planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan användas till lek eller andra gårdsfunktioner. De planterade vegetationen skall vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta uppfyller inte kravet. Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Ordnar man plats för torkning eller vädring av kläder, bilplats eller servicerutt på en yta med planteringar, skall platsen beläggas med gräsarmeringsstenar eller med plattor med gräsfogar. Det sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom disposition och planering och med hjälp olika material och läggningsmönster skapa ett uttrycksfullt resultat. Bild 3. Tvärsektion av gångvägens struktur på gården. Träd, buskar och marktäckande växter på gården På kvartersgården skall rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Gräsmattor och planterade ytor skall avskiljas från gångrutten med kantstöd. Kantstöden bör bestå av naturstenar eller kantstödselement av betong och de skall tåla maskinell snöplogning. Kantstöden bör vara minst 5 cm höga. Rutterna för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. Ytorna framför ingången på gårdssidan skall beläggas med sten eller plattor så att man åstadkommer ett representativt resultat. I anslutning till ingången bör man placera något igenkännbart personligt element, t.ex. en bänk, en planteringskruka med växter enligt säsong, eller ett galler med klängväxter. Ingången och ytan framför den bör förses med en behaglig belysning. Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten från bostäderna till lekplatsen skall vara god. Lekplatsen på gården skall förses med lekredskap och sittgrupp. I anslutning till lekplatsen skall placeras en liten spelplats, t.ex. 5x10 meter, med yta av konstgräs. Vistelseutrymmet på kvartersgården skall placeras på en plats med sol på eftermiddagen och kvällen. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. Bild 4. Hur man avskiljer en bilplats utan tak från gårdsplanen. 6

7 Träd, buskar och marktäckande växter på gården Det befintliga trädbeståndet bör i mån av möjlighet bevaras. Kvartersgårdarna är tämligen små, och där finns inte plats för många stora träd. De större träden skall vara ädelträd. Mindre prydnadsträd kan man ha flera på samma gård. Arter och sorter som rekommenderas är prydnadsäppel och körsbär. På gårdarna får planteras också några smala och lågväxta barrträd och -buskar, exempelvis pelartuja. De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage eller en ekonomibyggnad. Gårdarna skall planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från gårdsrummet. I anslutning till vistelseplatserna och i bakgrunden till dem bör anläggas vackra planteringar med många arter av buskar, perenner eller klängväxter. Ytorna vid planterade buskar bör planteras med en undervegetation bestående av vintergröna marktäckande växter. Detta underlättar skötseln av buskarna och gör det lättare att hålla ytorna snygga också under den snöfria tiden på vintern. Arter som rekommenderas till undervegetationen är bl.a. jordreva, waldsteinia, krypginst och sugor. Också vid roten rekommenderas plantering av marktäckande växter så att det blir lättare att sköta gräsmattan och så att trädstommarna inte skadas när man klipper gräset. Buskplanteringarna bör förses med låga skyddsstaket som kan avlägsnas när buskarna har blivit större. På ställen där planterade buskar gränsar till gångvägens innerkurva, bör man utöver kantstödet använda också andra körhinder eller pollare för att skydda buskarna. Körhindren skall passa ihop med de övriga gårdsmöblerna. SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH OFFENTLIGT RUM Byggnaderna placeras i regel fast i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs upp en aning från gatan, strandvägen eller Engelsparken och vid tomtgränserna byggs en stödmur, en vall som stenläggs, en låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och med omsorg utförd konstruktion som på ett naturligt sätt ansluter sig till byggnadernas sockel av natursten. Nivåskillnaden får inte jämnas ut med en ramp. Vid de delar av tomtgränsen där byggnaderna inte avgränsar tomten byggs på stödmuren ett staket som till anblick och färgsättning är lämpligt för fasaderna. Staketet skall vara minst 2,1 meter högt från gatan eller marknivån i parken. Det rekommenderas att det finns öppningar i staketet för varierande utsikter mellan det privata och det offentliga rummet. Staketet som finns på strandens sida skall ha tillräckligt med öppningar så att man kan se ån även från kvarterets inre delar. Gången till tomterna sker via portarna i staketet. Porten framhävs med belysning och planteringar som gränsar gaturummet. Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. I gatufasaderna kan man genom diskret belysning plocka fram sådana detaljer som framhäver kvarterets speciella betydelse. Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför lagerbyggnaderna skall förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen skall i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. 7

8 KVARTER 440 Det kraftigt exploaterade kvarteret som gränsar i Alexandersbågen PLANERING AV BYGGNADER Bild 5. Punkthusen vid Alexandersbågen. Allmänt De två punkthusen vid Alexandersbågen är en fortsättning på stadsstrukturen och byggsättet i kvarteren 441 och 444 i den moderna trästaden. De lamelliknande husen i kvarterets östra delar kopplar kvarteret både till småhuskvarteren i den moderna trästaden och till kvartersstrukturen i empirecentrumet på den andra sidan av ån. I bostäder som placeras på bottenvåningen skall golvnivån ligga minst 0,7 m över gatans nivå. I affärslokaler kan golvnivån ligga på gatunivån. Med undantag av punkthusen vid Alexandersbågen skall byggnaderna bilda en enhetlig massa vars delar inte får vara högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter då våningstalet är två, 8 meter då våningstalet är 2 2/3 och 11 meter då våningstalet är 3 1/2, mätt från markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. Ingångar Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Ingång till affärslokaler vid Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen ordnas direkt från gatan. Fasader I gatuplan bör fasaderna mot gatan i huvudsak utföras på ett sätt som avviker från de övre våningarna. För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man använda stora fönster samt högklassiga material och metoder. Bild 6. I gatuplanet i bostadshuset vid Alexandersbågen finns kontors- och affärslokaler. Ovanför fönstren finns skärmtak som fästs vid fasaden ovan. Gaturummet kan göras livligare också med en planteringslåda och en sits i anslutning till byggnadens sockel. 8

9 Vid ingångar till affärs- och kontorslokaler kan användas ett lätt skärmtak för att i höjdled avgränsa gaturummet för fotgängare. Skärmtaket fästs vid fasaden ovanför. Taket bör också i tillräcklig mån skydda mot regn. Den fria höjden på takets nedre kant bör enligt Byggbestämmelsesamlingen, del F2, vara minst 2,2 meter. Takmaterialet bör släppa igenom ljus. Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som monteras på väggen. Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är trä eller, med undantag av punkthusen vid Alexandersbågen, tunn rappning. Tvåvåningsbyggnaderna skall ha trästomme och brädfodring. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. Fasadytorna disponeras med enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek.. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Fasaderna på punkthusen vid Alexandersbågen skall vara av trä som behandlats med kokt målfärg. De övriga byggnadernas träfasader behandlas med halvmatt högtäckande färg. Den rappade fasadytan utgör högst 50 % av byggnadernas fasader på tomten med undantag av ekonomibyggnaderna och de täckta bilplatserna. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av detaljplanebeskrivningens illustrationer. Balkonger och terrasser är i huvudsak infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform och endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet..takform Taket skall vara ett sadeltak eller ett brutet sadeltak. Taklutningen är minst 1 : 3 och högst 1 : 1,5. Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. Punkthusen vid Alexandersbågen skall ha platt tak. Bild 7. Fasader vid Västra Alexandersgatan. 9

10 Som takmaterial bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet. Vid takfallen tillåts en högst 1,6 m bred taklykta per 10 meter tak. Taklyktan bör ha en klar och enkel utformning, beklädd på sidorna och ovanpå med takplåt. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. I de översta våningarna kan man bygga även indragna utsiktsbalkonger som blir bostädernas utevistelseplatser mot den livligt trafikerade Västra Alexandersgatan, ett gynnsamt vädersträck. I mitten av kvarteret är det möjligt att ha utsikter mot ån över taken på de hus som ligger närmare ån. Då en takbalkong byggs, skall den förses med ett takskägg som ett spänstgivande element som i enlighet med illustrationen avbryter fasaden i höjdriktning och placeras så högt att ett separat balkongräcke inte behövs. Eventuell inglasning av balkonger skall utföras så att de fasta konstruktionerna inte stiger ovanför takfallet. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen. I kvartersområdet har man anvisat byggnadsytor för gemensamma rum för invånarna, daghem osv. Dessa servicelokaler byggs med beaktande av anvisningarna nedan. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med bostadsbyggnaderna skall de bilda en till karaktär, material, färgsättning och höjdförhållanden enhetlig miljö. De utförs i huvudsak med trästomme. Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak, sadeltak eller brutet sadeltak. De synliga takfallen är, på samma sätt som i bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart eller mörkgrå. Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. Parkeringsområdets höjd anpassas så att den naturligt ansluter sig till gatans höjdläge. Bilplatserna enligt kravet på bilplatser i kvarteret bör absolut byggas över. Takskägget på de täckta bilplatserna och garagen utanför parkeringsområdet får vara högst 2,1 meter ovanför jordytan. Det är tillåtet att bygga garage i kvartersområdet i tillägg till den anvisade byggrätten. Det är inte nödvändigt att bygga ett tak över eventuella extra parkeringsplatser så som gästplatser. De täckta bilplatserna och garagen brädfodras med finsågat eller hyvlat trä eller byggs av sten. Träytorna målas med målfärg som är lika glansigt som kokt färg, med en nyans som motsvarar rödmylle eller med mellangrått. Stenmuren beläggs så att den blir grå. Sophusen placeras så att tömning utan besvär kan ske från gatan. Sophusen förses med betongbotten. PLANERING AV KVARTERSGÅRDAR Allmänt Kvartersgårdar anläggs vid en nivå som är högre än gatans eller parkens marknivå, så att höjdskillnaden mellan gatans eller parkens marknivå och bostadens golvnivå jämnas ut. Små höjdvariationer används för att bilda uterum med varierande grad av offentlig karaktär. Tillgänglighetsaspekten bör dock tas i beaktande vid planeringen av gångrutter, även med tanke på höjdskillnaderna. Kvartersgårdarna bör bilda enhetliga rum där olika byggnaders gårdsplaner inte separeras från varandra. Gårdsfunktioner som orsakar störning, t.ex. piskställningar och avfallsbehållare bör avskärmas från den övriga gårdsplanen med häck eller galler. Remsan vid byggnadssockeln skall beläggas med stenar. Innan gårdsplanen anläggs, är marksättning att vänta. Sättningen kan vara olika stor på olika delar av gårdsplanen. Alla de vattniga svackor som då bildas bör jämnas ut, så att regnvattnet kan avledas till gårdsplanens dräneringssystem. En bostads andel av gårdsplanen För bostäder på bottenvåningen byggs en bostadsgård i anslutning till kvartersgården, vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena skall fördelas på ett entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen sköter. Bostadsgårdarna skall avgränsas med häckar. Finns det en terrass, används till avgränsning också ett galler som delvis ansluter sig till terrassen. Vid gallret planteras klängväxter. Det privata området får inte ingärdas med ett staket som man inte kan se igenom. Vid avgränsning av privat område får gallrets andel vara högst 1/3 av längden på det privata områdets gräns. Till häck bör användas buskar som förblir låga, under 1,5 meter. Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera buskarter utöver den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter höga blommande buskar eller små träd eller vintergröna pelarformiga buskar och små träd. 10

11 Ytor som planteras Tomterna skall planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan användas till lek eller andra gårdsfunktioner. Den planterade vegetationen skall vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta uppfyller inte kravet. Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Ordnar man plats för torkning eller vädring av kläder, bilplats eller servicerutt på en yta med planteringar, skall platsen beläggas med gräsarmeringsstenar eller med plattor med gräsfogar. Det sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom disposition och planering och med hjälp av olika material och läggningsmönster skapa ett uttrycksfullt resultat. Gångrutter på gårdsplanen På kvartersgården skall rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Gräsmattor och planterade ytor skall avskiljas från gångrutten med kantstöd. Kantstöden bör bestå av naturstenar eller kantstödselement av betong och de skall tåla maskinell snöplogning. Kantstöden bör vara minst 5 cm höga. Rutterna för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. Bild 8. Tvärsektion av gångvägen på gården.. Ytorna framför ingången på gårdssidan skall beläggas med sten eller plattor så att man åstadkommer ett representativt resultat. I anslutning till ingången bör man placera något igenkännbart personligt element, t.ex. en bänk, en planteringskruka med växter enligt säsong, eller ett galler med klängväxter. Ingången och ytan framför den bör förses med en behaglig belysning.. Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten från bostäderna till lekplatsen skall vara god. Lekplatsen på gården skall förses med lekredskap och sittgrupp. I anslutning till lekplatsen skall placeras en liten spelplats, t.ex. 5x10 meter, med yta av konstgräs. Vistelseutrymmet på kvartersgården skall placeras på en plats med sol på eftermiddagen och kvällen. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. Träd, buskar och marktäckande växter på gården Det befintliga trädbeståndet bör i mån av möjlighet bevaras. Kvartersgårdarna är tämligen små, och det finns inte plats för många stora träd. De större träden skall vara ädelträd. Mindre prydnadsträd kan man ha flera på samma gård. Arter och sorter som rekommenderas är prydnadsäppel och körsbär. På gårdarna får planteras också några smala och lågväxta barrträd och -buskar, exempelvis pelartuja. Bild 9. Hur man avskiljer en bilplats utan tak från gårdsplanen. De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage eller en ekonomibyggnad. 11

12 Gårdarna skall planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från gårdsrummet. I anslutning till vistelseplatserna och i bakgrunden till dem bör anläggas vackra planteringar med många arter av buskar, perenner eller klängväxter. Ytorna vid planterade buskar bör planteras med en undervegetation bestående av vintergröna marktäckande växter. Detta underlättar skötseln av buskarna och gör det lättare att hålla ytorna snygga också under den snöfria tiden på vintern. Arter som rekommenderas till undervegetationen är bl.a. jordreva, waldsteinia, krypginst och sugor. Också vid roten rekommenderas plantering av marktäckande växter så att det blir lättare att sköta gräsmattan och så att trädstommarna inte skadas när man klipper gräset. Buskplanteringarna bör förses med låga skyddsstaket som kan avlägsnas när buskarna har blivit större. På ställen där planterade buskar gränsar till gångvägens innerkurva, bör man utöver kantstödet använda också andra körhinder eller pollare för att skydda buskarna. Körhindren skall passa ihop med de övriga gårdsmöblerna. Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför lagerbyggnaderna skall förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. privata och det offentliga rummet. Vid Västra Alexandersgatan byggs en takliknande konstruktion på staketet för att anpassa det till form och material till de utskjutande takskäggen på de intilliggande byggnaderna. Gången till tomterna sker via portarna i staketet. Porten framhävs med belysning och planteringar som gränsar gaturummet. Nivåskillnaden vid gången jämnas ut med en ramp. För bostäder på bottenvåningen byggs en bostadsgård i anslutning till kvartersgården, vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. Höjdskillnaden jämnas ut med en stödmur, inte en ramp. Bostadsgårdarna gränsas med ett lågt, högst 1,2 meter högt staket eller häck som ansluts i stödmuren. I kvarterets inre delar får staket mellan tomter inte byggas. Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. I gatufasaderna vid Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan kan man genom diskret belysning plocka fram sådana detaljer i raden av fasader som gör gaturummet livigare.. En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen skall i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH OFFENTLIGT RUM Byggnaderna placeras i huvudsak fast i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs upp en aning från gatan, och vid tomtgränserna byggs en stödmur, en vall som stenläggs, en låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och med omsorg utförd konstruktion som anvisar tomtgränsen. Nivåskillnaden får inte jämnas ut med en ramp. Vid de delar av tomtgränsen där byggnaderna inte avgränsar tomten byggs på stödmuren ett staket som till anblick och färgsättning är lämpligt för fasaderna. Staketet skall vara minst 2,1 meter högt från gatan eller marknivån i parken. Det rekommenderas att det finns öppningar i staketet för varierande utsikter mellan det Bild 10. Fasaderna i punkthusen i kvarteret 441 i den moderna trästaden framhävs med tvådelade armaturer. 12

13 KVARTER 448 Strandkvarteret som gränsar i åstranden och Västra Alexandersgatan PLANERING AV BYGGNADER Allmänt Med massorna av lamellhus i de slutna kvarteren kopplas kvarteret både till småhuskvarteren i den moderna trästaden och till kvartersstrukturen i empirecentrumet på den andra sidan av ån. I bostäder som placeras på bottenvåningen skall golvnivån ligga minst 0,7 m över gatans eller parkgångens nivå. Den lägsta golnivån i bostäder är dock + 3,0. I affärslokaler kan golvnivån ligga på gatunivån. Byggnaden skall byggas så att den bildar en enhetlig massa vars delar inte får vara högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter då våningstalet är två och 8 meter då våningstalet är 2 1/2 eller 2 2/3, mätt från markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. Ingångar Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Ingång till affärslokalerna vid Västra Alexandersgatan ordnas direkt från gatan.. Fasader I gatuplan bör fasaderna mot gatan i huvudsak utföras på ett sätt som avviker från de övre våningarna. För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man använda stora fönster samt högklassiga material och metoder. Vid ingångar till affärs- och kontorslokaler kan användas ett lätt skärmtak för att i höjdled avgränsa gaturummet för fotgängare. Skärmtaket fästs vid fasaden ovanför. Bild 11. Västra Alexandersgatan. Längst till vänster finns planteringslådan vid hussockeln. I mitten den höga porten i ändan av Alexisstigen. I byggnaden till höger finns en infälld utsiktsbalkong i vindsvåningen. Taket bör också i tillräcklig mån skydda mot regn. Den fria höjden på takets nedre kant bör enligt Byggbestämmelsesamlingen, del F2, vara minst 2,2 meter. Takmaterialet bör släppa igenom ljus. Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som monteras på väggen. Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är trä eller tunn rappning. Tvåvåningsbyggnaderna skall ha trästomme och brädfodring. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. Fasadytorna disponeras med enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. De övriga byggnadernas träfasader behandlas med halvmatt högtäckande färg. Den rappade fasadytan utgör minst 50 % av byggnadernas fasader på tomten med undantag av ekonomibyggnaderna och de täckta bilplatserna. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan. 13

14 Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av detaljplanebeskrivningens illustrationer. Balkonger och terrasser är i huvudsak infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform och endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. Takform Taket skall vara ett sadeltak eller ett brutet sadeltak. Taklutningen är minst 1 : 3 och högst 1 : 1,5. Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. Som takmaterial bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet. Vid takfallen mot norr och öster tillåts en högst 1,6 m bred taklykta per 10 meter tak. Taklyktan bör ha en klar och enkel utformning, beklädd på sidorna och ovanpå med takplåt. Taklyktor tillåts dock inte på fasaderna mot stranden. Takskägget en bildar en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. Parkeringsområdets höjd anpassas så att den naturligt ansluter sig till gatans höjdläge. Det skall absolut byggas ett tak över bilplatserna enligt kravet på bilplatser i kvartersområdet. Takskägget på de täckta bilplatserna och garagen utanför parkeringsområdet får vara högst 2,1 meter ovanför jordytan. Det är tillåtet att bygga garage i kvartersområdet i tillägg till den anvisade byggrätten. Det är inte nödvändigt att bygga ett tak över eventuella extra parkeringsplatser så som gästplatser. De täckta bilplatserna och garagen brädfodras med finsågat eller hyvlat trä eller byggs av sten. Träytorna målas med målfärg som är lika glansigt som kokt färg, med en nyans som motsvarar rödmylle eller med mellangrått. Stenmuren beläggs så att den blir grå. Sophusen placeras så att tömning utan besvär kan ske från gatan. Sophusen förses med betongbotten. I de översta våningarna kan man bygga även indragna utsiktsbalkonger som blir bostädernas utevistelseplatser mot den livligt trafikerade Västra Alexandersgatan, ett gynnsamt vädersträck. I mitten av kvarteret är det möjligt att ha utsikter mot ån över taken på de hus som ligger närmare ån. Då en takbalkong byggs, skall den förses med ett takskägg som ett spänstgivande element som i enlighet med illustrationen avbryter fasaden i höjdriktning och placeras så högt att ett separat balkongräcke inte behövs. Eventuell inglasning av balkonger skall utföras så att de fasta konstruktionerna inte stiger ovanför takfallet. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen. I kvartersområdet har man anvisat byggnadsytor för gemensamma rum för invånarna, daghem osv. Dessa servicelokaler byggs med beaktande av anvisningarna nedan.. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med bostadsbyggnaderna skall de bilda en till karaktär, material, färgsättning och höjdförhållanden enhetlig miljö. De utförs i huvudsak med trästomme. Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak, sadeltak eller brutet sadeltak. De synliga takfallen är, på samma sätt som i bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart eller mörkgrå. Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. Bild 12. Utsikt från gården. För bostäder byggs en terrass vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. I mitten ett kvartershus för gemensamt bruk.. 14

15 PLANERING AV KVARTERSGÅRDAR Allmänt Kvartersgårdar anläggs vid en nivå som är högre än gatans eller parkens marknivå, så att höjdskillnaden mellan gatans eller parkens marknivå och bostadens golvnivå jämnas ut. Små höjdvariationer används för att bilda uterum med varierande grad av offentlig karaktär. Tillgänglighetsaspekten bör dock tas i beaktande vid planeringen av gångrutter, även med tanke på höjdskillnaderna. Kvartersgårdarna bör bilda enhetliga rum där olika byggnaders gårdsplaner inte separeras från varandra. Gårdsfunktioner som orsakar störning, t.ex. piskställningar och avfallsbehållare bör avskärmas från den övriga gårdsplanen med häck eller galler. Remsan vid byggnadssockeln skall beläggas med stenar. Innan gårdsplanen anläggs, är marksättning att vänta. Sättningen kan vara olika stor på olika delar av gårdsplanen. Alla de vattniga svackor som då bildas bör jämnas ut, så att regnvattnet kan avledas till gårdsplanens dräneringssystem. Bild13. Tvärsektion av gångvägen på gården. En bostads andel av gårdsplanen För bostäder på bottenvåningen byggs en bostadsgård i anslutning till kvartersgården, vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena skall fördelas på ett entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen sköter. Bostadsgårdarna skall avgränsas med häckar. Finns det en terrass, används till avgränsning också ett galler som delvis ansluter sig till terrassen. Vid gallret planteras klängväxter. Det privata området får inte ingärdas med ett staket som man inte kan se igenom. Vid avgränsning av privat område får gallrets andel vara högst 1/3 av längden på det privata områdets gräns. Till häck bör användas buskar som förblir låga, under 1,5 meter. Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera buskarter utöver den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter höga blommande buskar eller små träd eller vintergröna pelarformiga buskar och små träd.. Ytor som planteras Tomterna skall planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan användas till lek eller andra gårdsfunktioner. De planterade vegetationen skall vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta uppfyller inte kravet. Bild 14. Hur man avskiljer en bilplats utan tak från gårdsplanen. Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Ordnar man plats för torkning eller vädring av kläder, bilplats eller servicerutt på en yta med planteringar, skall platsen beläggas med gräsarmeringsstenar eller med plattor med gräsfogar. Det sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom disposition och planering och med hjälp av olika material och läggningsmönster skapa ett uttrycksfullt resultat. 15

16 Gångrutter på gårdsplanen På kvartersgården skall rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Gräsmattor och planterade ytor skall avskiljas från gångrutten med kantstöd. Kantstöden bör bestå av naturstenar eller kantstödselement av betong och de skall tåla maskinell snöplogning. Kantstöden bör vara minst 5 cm höga. Rutterna för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. Ytorna framför ingången på gårdssidan skall beläggas med sten eller plattor så att man åstadkommer ett representativt resultat. I anslutning till ingången bör man placera något igenkännbart personligt element, t.ex. en bänk, en planteringskruka med växter enligt säsong, eller ett galler med klängväxter. Ingången och ytan framför den bör förses med en behaglig belysning. Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten från bostäderna till lekplatsen skall vara god. Lekplatsen på gården skall förses med lekredskap och sittgrupp. I anslutning till lekplatsen skall placeras en liten spelplats, t.ex. 5x10 meter, med yta av konstgräs. Vistelseutrymmet på kvartersgården skall placeras på en plats med sol på eftermiddagen och kvällen. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. Träd, buskar och marktäckande växter på gården Det befintliga trädbeståndet bör i mån av möjlighet bevaras. Kvartersgårdarna är tämligen små, och det finns inte plats för många stora träd. De större träden skall vara ädelträd. Mindre prydnadsträd kan man ha flera på samma gård. Arter och sorter som rekommenderas är prydnadsäppel och körsbär. På gårdarna får planteras också några smala och lågväxta barrträd och -buskar, exempelvis pelartuja. De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage eller en ekonomibyggnad. Gårdarna skall planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från gårdsrummet. I anslutning till vistelseplatserna och i bakgrunden till dem bör anläggas vackra planteringar med många arter av buskar, perenner eller klängväxter. Ytorna vid planterade buskar bör planteras med en undervegetation bestående av vintergröna marktäckande växter. Detta underlättar skötseln av buskarna och gör det lättare att hålla ytorna snygga också under den snöfria tiden på vintern. Arter som rekommenderas till undervegetationen är bl.a. jordreva, waldsteinia, krypginst och sugor. Också vid roten rekommenderas plantering av marktäckande växter så att det blir lättare att sköta gräsmattan och så att trädstommarna inte skadas när man klipper gräset. Buskplanteringarna bör förses med låga skyddsstaket som kan avlägsnas när buskarna har blivit större. På ställen där planterade buskar gränsar till gångvägens innerkurva, bör man utöver kantstödet använda också andra körhinder eller pollare för att skydda buskarna. Körhindren skall passa ihop med de övriga gårdsmöblerna.. Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför lagerbyggnaderna skall förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen skall i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också att ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH OFFENTLIGT RUM, INGÄRDNING Byggnaderna placeras i huvudsak fast i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs upp en aning från gatan, och vid tomtgränserna byggs en stödmur, en vall som stenläggs, en låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och med omsorg utförd konstruktion som anvisar tomtgränsen. Nivåskillnaden får inte jämnas ut med en ramp. Vid de delar av tomtgränsen där byggnaderna inte avgränsar tomten byggs på stödmuren ett staket som till anblick och färgsättning är lämpligt för fasaderna. Staketet skall vara minst 2,1 meter högt från gatan eller marknivån i parken. Det rekommenderas att det finns öppningar i staketet för varierande utsikter mellan det privata och offentliga rummet samt speciellt från de inre delarna i kvarteret vid stranden till ån. Vid Västra Alexandersgatan och vid stranden byggs en takliknande konstruktion på staketet för att anpassa det till form och material till de utskjutande takskäggen på de intilliggande byggnaderna. Gången till tomterna sker via portarna i staketet. Porten framhävs med belysning och planteringar som avgränsar gaturummet. Nivåskillnaden vid gången jämnas ut med en ramp. 16

17 Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. I gatufasaderna vid Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan kan man genom diskret belysning plocka fram sådana detaljer i raden av fasader som gör gaturummet livigare. Bild 15. Detaljplaneområdet i fågelperspektiv.. 17

18 KVARTER 454 En lätt strandpaviljong Terrassen skall i huvudsak ha träyta och den skall vara lätt och bryggliknande. En del av terrassen kan sträcka sig över vattnet och den kan vara flytande. Serveringsområdena skall disponeras så att en allmän gång- och cykelväg som är minst fyra meter bred kan leda längs stranden vid den fasta terrassen. För att garantera att den visuella gatusträckningen fortsätter från Stadshusgatan över ån till Lagmansgatan får man inte i byggnadens norra gavel bygga delar som skjuter ut norr om södra gränsen av kvartersområdet för bilplatser som ligger vid Lagmansgatan och söder om gatan. PLANERING AV BYGGNADEN Allmänt Paviljongen placeras invid vattnet, varvid en bryggliknande terrass kan anslutas till den. Golvnivån i en byggnad som placeras i den betydande kulturmiljön vid Borgå å kan dock inte höjas ovanför den teoretiska översvämningsnivån. Därför måste byggnaden byggas på det sättet att den i extremfall kortvarigt kan ligga under vatten. En snygg och lätt byggnad som periodvis är öppen och inte uppvärms är lämplig för detta ställe. Avsikten är att byggnaden och dess gård smidigt ansluter sig till strandparken även om man i detaljplanen anvisat en klar gräns för kvartersområdet. Området får inte ingärdas och gården inte utvidgas till strandparken till exempel med planteringar. Ingångar Ingången ordnas så att byggnaden ser öppen och inbjudande ut både från Lagmansgatan och från ån. Fasader och terrass Trä och glas är de huvudsakliga fasadmaterialen. Byggnaden skall till intrycket vara lätt, genomskinlig och paviljongliknande. Den genomskinliga delen av fasaden utgör minst 60 %. Genom användning av trä ansluts byggnaden till lokala traditioner och strandmiljön. Takform Taket kan utformas av takåsar som står vinkelrätt mot stranden och som har en taklutning på 1:2. Alternativt kan taket vara ett pulpettak med långa takskägg som ger ett lätt och luftigt intryck. Takmaterialet är maskinfalsad slät svart plåt. Ett flackt pulpettak kan vara också av tjärpapp. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet, utskjutande delar tillåts inte. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. Om man använder pulpettak, kan man med hjälp av bärande konstruktioner ge ett intryck av lätthet. Terrassen kan täckas med markiser eller parasoller. Parasollerna skall dock vara tillräckligt stora, minst 5 x 5 meter, för att ge ett lugnt helhetsintryck. Servicelokaler Förvaringen av avfallsbehållare och övriga varor ordnas inne i byggnadsmassan, i ändamålsenliga avfalls- och lagerrum. På en så synlig och värdefull plats kan fristående avfallsbehållare eller lagring av varor utomhus inte tillåtas. Uteområden Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. Träet skall i huvudsak vara brunt eller grått beroende på behandlingen. Byggnaden skall vara modern, inte i något fall historisk. I fall delar av byggnaden har timmerkonstruktion, tillåts knuttimring inte. Paviljongen skall bilda en lämplig kontrast till formerna i de bakomliggande kvarteren 447 och

19 SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH OFFENTLIGT RUM Byggnaden byggs på samma nivå som strandparken eller högst 40 cm högre. På det sättet ligger byggnaden ovanför den teoretiska översvämningsnivån vilket skall beaktas vid byggnadens användningsändamål och konstruktionslösningar. Oberoende dessa utgångspunkter är byggnaden nödvändigtvis inte speciellt långlivad även om den eventuellt måste repareras flera gånger. Byggnaden kan även vara flytande men i så fall måste detta beaktas i strandmurens konstruktion. Tomten får inte ingärdas. Parkering i området skall undvikas. Kundparkeringen sker i kvartersområdet för bilplatser som ingår i det invidliggande kvarteret 448. Om en tillfällig parkeringsplats närmast för personalen och servicetrafiken byggs, beläggs den med grå naturstensplattor som har gräsfog. På tomten, med undantag av gångrutterna, anläggs en gräsmatta som ansluter tomten till det omgivande parkområdet. Byggnaden kan med planteringar skyddas på några ställen men man skall sträva efter att gränsen mellan tomten och parkområdet i övrigt inte är synlig. Det är önskvärt att byggnaderna förses med en diskret belysning så att de blir en representativ del av strandparken.. Bild 16. Till den lätta strandpaviljongen kan anslutas en bryggliknande terrass, genom vilken en allmän gångförbindelse leder längs stranden. Takformen kan även vara ett pulpettak parallellt med stranden.. 19

20 PLANERING AV BYGGNADEN KVARTER 455 En vinterbonad strandrestaurang Allmänt Byggnadsytan ligger över 20 meter från ån, varvid byggnaden kan och måste ligga ovanför översvämningsnivån. I samband med byggnadsplaneringen skall höjdnivån undersökas noggrannare fall för fall. Restaurangen kunde ligga en aning lägre än de invidliggande bostadskvarteren för att den inte skall skymma utsikten till ån från bostäderna. Enligt utkastet till byggnadsordning är den lägsta golvnivån i bostadskvarteren +3,00. Den högsta översvämningen hittills var i januari 2005 då vattnet steg ungefär till nivån +1,75. Det kan således rekommenderas att byggnadens golvnivå är +2, ,50, varvid också de höga kraven på att anpassa byggnaden till sin omgivning beaktas. Restaurangen skall planeras noggrant, eftersom den placeras i den nationellt värdefulla kulturmiljön i Borgå ådal samt i närheten av Alexandersgatans bro vars form skall beaktas vid byggandet. Avsikten är att byggnaden och dess gård smidigt ansluter sig till strandparken även om man i detaljplanen anvisat en klar gräns för kvartersområdet. Området får inte ingärdas och gården inte utvidgas till strandparken till exempel med planteringar. Byggnaden skall vara modern, inte i något fall historisk. Den skall passa till formerna i det bakomliggande kvarteret 448 samt till Alexandersgatans bro. Fasadens trädelar målas med högtäckande färg av en nyans som lämpar sig i miljön. För att ge ett lätt intryck kan eventuella spaljéer behandlas också med lasyrfärg. Terrassen skall i mån av möjlighet ha stenläggning (natur- eller betongsten) eller träyta. Om terrassen har stenläggning, skall speciell uppmärksamhet fästas vid att terrasskanterna smidigt ansluter sig till strandparkens gräsmatta, dvs. att användning av sockel bör undvikas. Eftersom byggnaden och terrassen måste byggas högre än den övriga strandparken (helst högst på samma nivå som gångoch cykelvägen väster om byggplatsen), skall nivåskillnaden mellan terrassen och strandparken speciellt noggrant undersökas genom att använda till exempel bryggliknande trappor, gräsarmeringsstenar, låga buskar eller motsvarande. I praktiken måste terrassen antagligen byggas i olika nivåer. Takform Takformen är ett flackt pulpettak med långa takskägg som ger ett lätt och luftigt intryck och som mot stranden kan göras lättare även med separata takskägg. Takmaterialet är maskinfalsad slät plåt eller tjärpapp. Taket skall vara svart. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Terrassen kan täckas med ett fartfyllt segeltak som gör den behärskade helheten livligare. Terrassen kan även täckas med markiser eller parasoller. Parasollerna skall dock vara tillräckligt stora, minst 5 x 5 meter, för att ge ett lugnt helhetsintryck. Servicelokaler Förvaringen av avfallsbehållare och övriga varor ordnas inne i byggnadsmassan, i ändamålsenliga avfalls- och lagerrum. På en så synlig och värdefull plats kan fristående avfallsbehållare eller lagring av varor utomhus inte tillåtas. Uteområden Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. Ingångar Ingången ordnas så att byggnaden nås både från väst från gångvägen och från ån. Fasader och terrass Trä och glas är de huvudsakliga fasadmaterialen. Byggnaden skall till intrycket vara lätt, genomskinlig och paviljongliknande. Den genomskinliga delen av fasaden utgör minst 50 %. Genom användning av trä ansluts byggnaden till lokala traditioner och strandmiljön. 20