Energieffektivisering och kommunala särkrav, behövs det? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet. Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektivisering och kommunala särkrav, behövs det? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet. Inledning"

Transkript

1 Energieffektivisering och kommunala särkrav, behövs det? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet Inledning För närvarande pågår en intensiv diskussion kring energieffektivisering, framförallt som ett led i att minska utsläppen av växthusgaser. Bakgrunden till diskussionen är dels EU s energieffektiviseringsmål, dels det nationella åtgärder som diskuteras för att nå målen. Energieffektivisering i byggnader är en åtgärd som diskuteras, och i samband med detta även möjligheten att införa nya lokala byggnormer för just energieffektivisering. Det övergripande syftet med energieffektiviseringsmålet och de åtgärder som diskuteras är att via minskad energiåtgång minska utsläppen av koldioxid, och därmed bidra till att uppfylla det nationella målet om begränsad klimatpåverkan samt EU s mål med en reduktion med 20% av koldioxidutsläppen till år Syftet med denna PM är att diskutera och analysera energieffektiviseringsfrågan i allmänhet och effekter av energieffektiviseringsåtgärder inom bostadssektorn i synnerhet. Analysen är i stora delar konceptuell och utgår från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Mer konkret kommer följande frågor att behandlas konceptuellt: Hur skall man se på energieffektivisering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv? Behövs specifika energieffektiviseringsmål om det är utsläppen av koldioxid man vill begränsa? Leder energieffektiviseringsmål inom bo- och byggsektorn till lägre utsläpp av koldioxid? Är det önskvärt med möjlighet till kommunala särkrav i bygg- och planeringsprocessen inom boendesektorn? Men innan dessa specifika frågeställningar diskuteras ges en allmän bakgrund till energieffektiviseringsfrågan.

2 Energi i ett samhällsekonomiskt perspektiv Energisparande och energieffektivisering har varit viktiga ledstjärnor i energipolitiken i Sverige och många länder under lång tid. Energidebatten var särskilt aktiv under 1970-talet, ett dramatiskt årtionde ur energipolitisk synpunkt, med kärnkraftsdebatt och oljekriser. Debatten har åter tagit fart, driven inte minst av klimatfrågan och EU s energieffektiviseringsdirektiv. EG:s energieffektiviseringsdirektiv (2006/32/EG) innebär att medlemstaterna skall bli 9% energieffektivare till år Det finns också andra politiska mål för energiförsörjning som är relevanta ur vårt perspektiv. I EUs energipaket ingår för Sveriges del ett bindande 49% mål (numera höjt till 50%) beträffande andelen energi från förnybara energikällor i slutlig energianvändning (brutto) till Idag är andelen kring 40% beroende lite på hur man räknar (den officiella siffran som rapporteras till Eurostat är 39,8%). Att kritiskt granska politiken kring "energieffektivisering" kompliceras av ordets positiva laddning; vem kan egentligen vara emot att vi använder energi effektivare? Men en kritisk analys innebär inte att granskaren är motståndare till att energiresurser används på ett klokt sätt 1. Det är snarare processerna, mer specifikt de olika sätt på vilka statsmakterna (inklusive EU) försöker få oss spara energi och vara mer effektiva i nyttjandet som bör granskas. Eftersom effektiviseringsarbete är en kontinuerlig process i många dimensioner i varje hushåll och enskild organisation är det på många sätt förvånande att just energisparande förärats obetingad kärlek under årtionden. Det finns antagligen djupt liggande psykologiska mekanismer som kan förklara detta förlopp, liksom varför energi har blivit så hårt beskattat relativt de flesta andra varor och tjänster 2. Men för att undvika missförstånd och med risken för att vara övertydliga: energiomvandling är förknippad med negativa externa effekter och dessa skall givetvis hanteras inom ramen för befintliga styrmedel. Detta, att energiomvandling (eller om vi så vill, produktion och konsumtion av energi) är förknippat med negativ 1 Analysen här överensstämmer i allt väsentligt med Mäler (1973, sid 210) som uttyckte saken på följande sätt i Nationalekonomiska föreningens förhandlingar: "Jag tror vi ägnat för litet tid åt frågan huruvida vi över huvud taget skall införa en politik som syftar till att begränsa energikonsumtionen. Det finns anledning att begränsa den, nämligen om energiproduktion och energikonsumtion medför effekter som inte reflekteras i priserna, och på miljösidan har vi direkta sådana effekter. En annan anledning är om marknaderna för exempelvis råolja och uran är imperfekta -- då kan det finnas anledning för nationella regeringar att ingripa och försöka korrigera". 2 Det skulle kunna förklaras av tankar från optimal beskattning, där (i det enklaste fallet) varor bör beskattas i omvänd proportion till priselasticitet. Vi får en skatt på el 1951 och allmän energiskatt 1957.

3 miljöpåverkan, tycks också vara det huvudsakliga skälet till att sådant fokus läggs på energieffektivisering. Jag återkommer till detta längre fram. Att de ekonomiska lagarna är universella är för en ekonom så självklart att det knappast förtjänar någon kommentar; men för andra samhällsvetare och särskilt för ingenjörer finns andra förklaringsmodeller och alternativa sätt att förstå energikonsumtionens grundläggande drivkrafter. Det finns förmodligen inget område där teorierna kring mänskligt beteende spretar mer än vad gäller just energikonsumtion, särskilt vad gäller hushållen 3. Konsekvensen av detta har blivit, om inte en viss antagonism mellan forskare på olika områden, så i alla fall en inte fullt utvecklad förmåga att ta till sig insikter från angränsande fält. I sin tur har detta bidragit till begreppsförvirring och, i sin förlängning en i vissa avseenden illa utformad politik. Sammantaget landar resonemangen i denna PM i att stöd och subventioner till energieffektivisering väsentligen är ett slöseri med skattemedel, samt att specifika energieffektivitetsregleringar är ineffektiva och kostnadsdrivande i allmänhet och i synnerhet när de riktas mot enskilda sektorer. Ur samhällsekonomisk synpunkt är energi en vara, egentligen speciell endast eftersom den inte skapas utan bara omvandlas. Energi är, i ekonomisk mening, någonting av godo, precis på samma sätt som mjölk, potatis eller någon annan vara är till nytta för oss konsumenter. Att energiomvandling i kraftverk leder till negativa miljöeffekter beror på att vi idag inte vet hur vi skall nyttja det enorma överflöd av energi solen ger utan att förorsaka miljöskador. Dagens teknologiska kunnande innebär dock att energi är en knapp resurs, trots att solinstrålningen ger åtminstone ggr mer energi än vad vi kan tillgodogöra oss i ekonomin. Resursknappheten avspeglas i marknadspriserna, vilka därmed ger signaler om hur lönsamt det är att spara energi. I en perfekt fungerande marknadsekonomi behövs därför inga statliga ingripanden i termer av åtgärder för energieffektivisering. Skälet är helt enkelt att alla sparåtgärder som är lönsamma redan gjorda. Frågan är då om denna grundbult i håller för en närmare granskning, när vi tar hänsyn till olika marknadsmisslyckanden. 3 Konkurrensverkets yttrande Dnr 659/2008 om "Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) N2008/2573/E" illustrerar på ett utmärkt sätt tillämpningen av ekonomisk analys på förslag till energisparstöd. Utredningen utgår dock från ingenjörsperspektivet och föreställningen att energi är den enda knappa resursen i samhället.

4 Ekonomer och ingenjör tycks ofta ha olika uppfattningar kring vad som skall avses med ett marknadsmisslyckande. 4 I den samhällsekonomiska kalkylen ingår mångfald, i bemärkelsen att man på en marknad kan finna vita, röda, gula etc. kylskåp. Om ett vitt och ett gult kylskåp kostar lika mycket, med den enda skillnaden att det vita kylskåpet drar mindre el, är det inget marknadsmisslyckande om någon trots detta väljer ett gult kylskåp. Konsumenten värderar det gula kylskåpet så mycket att hon eller han accepterar merkostnaden. I många kalkyler på energiområdet studeras dock en investerings lönsamhet i endast en dimension, dvs. energiförbrukning. Med den utgångspunkten kan det finnas stora potentialer (för energibesparing). Detta synsätt har dock lite att göra med teorin kring ett effektivt nyttjande av samhällets resurser. Vi kan göra en analogi med valet av bil; om bränsleförbrukning var den enda relevanta parametern för bilköparen, skulle bilparken idag se väldigt annorlunda ut. Det är inget marknadsmisslyckande konsumenten väljer en bil som drar lite mer bensin, men samtidigt är lite säkrare och kanske bekvämare. Det är heller inget marknadsmisslyckande att hushållen inte köpte lågenergilampor i någon större utsträckning innan förbudet mot konventionella glödlampor kom. I en fungerande marknadsekonomi gör hushållen fria val. Det är återigen inget fel med att hushålla med energi, men det är heller inget fel att effektivisera en organisation i andra dimensioner. De flesta energieffektiviseringsförslag är visserligen kopplat till klimatpolitiken, men det gör det inte mindre problematiskt. Anledningen är att vi har en utsläppsmarknad/koldioxidskatt som tar hand om den externaliteten. Särskilt tydligt blir detta om vi stödjer energieffektivisering i företag som har utsläppsrätter på den europeiska marknaden, eftersom de totala utsläppen är givna och inte påverkas. Marknadsmisslyckanden Många energiinvesteringar tycks vara lönsamma vid dagens priser, men ändå genomförs de inte. Varför inte byta ut till kylskåpet när investeringen snabbt tjänas igen? Förklaringar som ges i andra litteraturer än den ekonomiska kokar ned till att det finns olika 4 Metcalf (2006) diskuterar varför ingenjörer ("energy technologists") och ekonomer har så skilda uppfattningar om kostnaden för energisparande. Enligt Metcalf fokuserar dessa två grupper (ingenjör vs ekonom) olika saker: (i) minimera energianvändning vs. maximera välfärd (ii) marknadsbarriärer (ofullständig information, kapitalmarknadsimperfektioner...) vs ej fullständigt uppmätta kostnader för energisparande samt (iii) statiskt beteende vs individuella anpassningar. Exempelvis tar ekonomen hänsyn till att en person som får ett stöd till energisparande kanske skulle gjort åtgärden utan stöd. Ett intressant exempel på skillnaderna i synsätt framkommer indirekt i Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:110). Två ekonomer i utredningen riktar stark kritik i ett särskilt yttrande.

5 "marknadsbarriärer". De enda intressanta sådana "barriärer" i en ekonomisk analys är de som kan kallas genuina marknadsmisslyckanden. Det finns ett antal sådana, relaterade till informationsbrister och osäkerhet, prisbildning och kapitalmarknadsimperfektioner. Osäkerhet om framtiden är i sig egentligen inte ett marknadsmisslyckande. Risk och osäkerhet kan, åtminstone i princip, hanteras på särskilda riskmarknader (exempelvis försäkringsmarknader, terminsmarknader, osv). Risker och osäkerheter prisas in korrekt om det finns tillräckligt många marknader för att sprida risken. Man skulle möjligen kunna argumentera för att dagens energimarknader inte är tillräckligt utvecklade för att hantera "politikmisslyckanden", så att leveranssäkerhet inte avspeglas korrekt i priserna. Vidare kan man som Mäler (1977, sid 425) med osäkerhet avse att information kring framtida prisutveckling är ojämnt fördelad i befolkningen (företag kan, på goda grunder, antas vara bättre informerade, eller åtminstone ha större möjligheter att skaffa fram relevant information). Husägaren vet kanske inte om att en expertgrupp levererat en prisprognos som gör att en energiinvestering skulle vara lönsam. En annan typ av marknadsmisslyckande innebär att vi ibland inte betalar marginalkostnaden för vårt energiutnyttjande. Exempelvis vet hyresrättinnehavaren ofta inte hur mycket energi han eller hon gör av med, därför att mätningen sker centralt. Att ta en dusch till" märks inte på hyran, vilket åtminstone på kort sikt innebär att hyresrättsinnehavare duschar för mycket. Tolkningen av marknadsmisslyckandet är att hyresgästen betalar priset noll för en "extra dusch", ett pris om därmed inte avspeglar resursutnyttjandet. Vad som händer i praktiken är antagligen att extrakostnaden vältras över på hyrorna och på sätt och vis får den sparsamme hyresgästen betala den "slösaktiges överkonsumtion". Utredningar har visat att individuell mätning ger besparingar i storleksordningen 10-30% energi. Att alla hyreshus inte har individuell mätning beror enligt Berntsson (2003) helt enkelt på att det inte är lönsamt för fastighetsägaren. En tredje typ av marknadsmisslyckande gäller kapitalmarknaden. Det kanske inte går att finansiera en lönsam investering, trots att både långivare och låntagare tjänat på ett sådant kontrakt. Orsaken kan vara genuina informationsbrister, vilka är vanliga på försäkrings- och lånemarknader. I så fall genomförs inte energisparåtgärder som är såväl privat som samhällsekonomiskt lönsamma.

6 Informationsbrister och andra typer av marknadsmisslyckanden är knappast unika för energimarknaderna. Hur viktiga de är i praktiken är snarast en empirisk fråga. Huvudslutsatsen i expertbilagan till SOU 1980:43 (sid 57) är Marknadsimperfektioner av olika slag har en obetydlig inverkan på energianvändning i bostadssektorn av vilket följer att åtgärderna skulle ha genomförts även utan de finansiella stöd som gavs till energieffektivisering 5. Denna slutsats är giltig även idag; det finns ingen anledning att ge stöd till investeringar som ändå skulle genomförts. Av ovanstående resonemang följer att subventioner till energi inte kan motiveras ur resursallokeringssynpunkt, med den givna förutsättningen att det inte finns positiva externaliteter. De finns många exempel på hur fossil energi subventioneras runt om i världen, det gäller t.ex. kol och drivmedel. 6 Subventionerna innebär verkligen ett slöseri med energi och innebär dessutom att man istället för att beskatta negativa externa effekter betalar för att få miljön förstörd. Motiven för dessa typer av subventioner är oftast fördelningspolitiska. Det är givetvis lätt att säga att Tyskland omedelbart borde avskaffa sina subventioner till kol om man inte behöver bekymra sig för sysselsättningseffekterna av detta, men ur effektivitetssynpunkt är det svårt att komma på en sämre subvention. De signaler som finns tyder dock på att Tyskland är på väg att avskaffa dem inom en inte alltför avlägsen framtid. Världsbanken har på senare tid hävdat att USA genom sitt låga bensinpris drivit fram en bilpark som är energiineffektiv. Bensinpriset är sannolikt alltför lågt i USA därför att det inte reflekterar de negativa externaliteterna, men att amerikanerna väljer "stora" bilar är dock inget egentligt problem ur samhällsekonomisk synpunkt. Vi måste återigen skilja på energianvändningen per se och de negativa följderna av denna användning. Sammantaget finns det således mycket svaga argument för mål som rör energieffektivisering, och därmed även för de åtgärder som diskuteras nationellt och i EU. Det argument för energieffektivisering som framhålls i EU s klimat och energipaket är att det ska bidra till att uppnå det uppsatta målet om begränsade utsläpp av växthusgaser. Målen som rör energieffektivisering är således inte något miljömål i sig, utan ett medel för att nå miljömålet 5 SOU 1980:43 gav bla förslag till energisparåtgärder i tre program, förändringar i ekonomiska stödet till energibespaörslag till energisparåtgärder i tre program, 6 Se tex IEA (2008, sid 4) "Removing subsidies on energy consumption, which amounted to a staggering $310 billlion the 20 largest non-oecd countriesin 2007, could make a major contribution to curbing demand and emissions growth.

7 begränsad klimatpåverkan. Det betyder i sin tur att diskussionen i allt väsentligt kokar ner till frågan huruvida energieffektivisering är ett bra medel för att nå målet om begränsad klimatpåverkan. För att besvara den frågan måste vi ha klart för oss hur klimatpolitiken är uppbyggd. Klimatpolitiken kan sägas vara uppbyggd på två hörnstenar; den nationella koldioxidskatten och det Europeiska handelssystemet för utsläppsrätter (EU-ETS). I det senare systemet ingår samtliga någorlunda stora energiförbrukande verksamheter i Sverige. I korthet innebär EU-ETS att koldioxid får ett pris för de som ingår i systemet. Ökar man utsläppen så måste man köpa rättigheter med ökade kostnader som följd; koldioxid får ett pris. På motsvarande sätt innebär den nationella koldioxidskatten att koldioxid får ett pris för de verksamheter som inte ingår i EU-ETS. Sammantaget betyder det att det pris vi betalar när vi köper bensin till våra bilar inkluderar priset på koldioxid via koldioxidskatten, och att priset på den värme och el vi köper till våra bostäder inkluderar priset på koldioxid via EU-ETS. Behövs specifika energieffektiviseringsmål i boende- och byggsektorn om det är utsläppen av koldioxid man vill begränsa? Svaret på frågan är nej. EU-ETS sätter ett pris på koldioxid för de verksamheter som ingår där, och koldioxidskatten sätter ett pris för de utsläpp som inte ingår i EU-ETS. Ett pris på koldioxid innebär att man blir koldioxideffektivare, och förmodligen också energieffektivare. Vill man från samhället minska utsläppen ytterligare så är det bara att begränsa antalet utsläppsrätter ytterligare, och/eller höja koldioxidskatten. Det brukar hävdas att eftersom priset på utsläppsrätter är så lågt så blir den styrande effekten för liten, och att vi därför måste ha fler styrmedel. Detta argument är dock felaktigt. Skälen till att priset är lågt är att den ekonomiska krisen minskat efterfrågan på utsläppsrätter, samtidigt som politikerna satt ett relativt frikostigt tak. En reglering eller annan åtgärd som tvingar till en energieffektivisering innebär en minskad energiefterfrågan och därmed minskad efterfrågan på utsläppsrätter, med följden att priset på utsläppsrätter faller ytterligare. Däremot kommer inte utsläppen nödvändigtvis att minska eftersom utbudet (tillgången) på utsläppsrätter är given. Man kan säga att marknaden för koldioxid snedvrids av energieffektiviseringsåtgärderna. Ifall energieffektiviseringsåtgärderna är mycket kraftiga kan vi få en situation där utsläppen minskar mer än det uppsatta målet, vilket betyder att utsläppsmarknaden helt tappar sin betydelse (priset på utsläppsrätter blir noll). Böhringer & Keller (2011) visar att kostnaden för att uppnå EU s utsläppsmål skiljer sig åt väsentligt beroende på om man har vad man kallar överlappande styrmedel eller inte. Man visar att

8 om målet är en 20% reduktion av CO2 utsläppen fram till 2020 så nås detta billigast med EU- ETS, och kostnaden stiger allteftersom man lägger till mål och åtgärder för förnyelsebar energi och energieffektivisering. Vidare visar man att priset på CO2 faller allteftersom man lägger på energieffektiviserings- och förnyelsebarhetskrav. Leder energieffektiviseringsmål inom bo- och byggsektorn till lägre utsläpp av koldioxid? Även svaret på denna fråga är nej. Skälet till detta är i huvudsak detsamma som ovan. Energiomvandlingssektorn ingår i det Europeiska utsläppshandelssystemet, EU-ETS. Det betyder att minskade el- och värmeleveranser till svenska bostäder och frigör utsläppsrätter som kan säljas (om energiproduktionen överhuvudtaget har något koldioxidinnehåll). Den eventuella koldioxidminskning som sker lokalt i Sverige kommer därmed att uppvägas av en lika stor ökning någon annanstans inom EU-ETS. Krav på energieffektivisering inom hela EU kommer därmed att leda till överskott på utsläppsrätter med följden att priset på utsläppsrätter faller, koldioxid får ett lägre pris som diskuterats ovan. Specifika krav på energieffektivisering i vissa sektorer, nationellt, eller inom EU motverkar således en kostnadseffektiv reduktion av koldioxidutsläpp. Skall det finnas möjlighet till kommunala särkrav avseende energiförbrukning i bostäder och lokaler? Även här är svaret nej. Specifika regleringar för energiåtgång, specifik energiteknologi etc. i syfte att minska utsläpp av koldioxid är ineffektiva. Det leder till en fördyring av byggandet utan att vi får något extra i form av miljövinster eftersom de totala utsläppen av koldioxid inte påverkas. Den så kallade byggkravsutredningen hade som ett uppdrag att kartlägga vilka skillnader i tillämpningen och tolkningen av de tekniska egenskapskraven som förekommer i landets kommuner i samband med plan- och byggprocesserna. I delbetänkadet SOU 2012:86 konstaterar man att 70% av byggbolagen anger att det mött särkrav i plan- och byggprocessen. De flesta särkraven gäller energianvändning och tillgänglighet, där krav vad gäller byggnaders energianvändning är vanligast. Kraven ställs oftast i markanvisningsavtal avseende kommunal mark, i några fall som planbestämmelse men det förekommer även exempel på att krav ställs i samband med bygglov. Speciella krav ställs även i exploateringsavtal vid byggande på privat mark. Utredningen frågade även 21 producenter

9 och säljare av byggmaterial och byggprodukter. Av dessa angav 10 att de upplevt att kommuner ställt sådana krav att vissa byggmaterial har kunnat nyttjas i en kommun men inte i en annan. Den slutsats som dras i betänkandet är att nackdelarna med kommunala särkrav är så många och stora att det bör införas en stoppbestämmelse för kommunala särkrav. Bland annat uppskattas att byggkostnaderna ökat till följd av särkrav med 10-15%, dvs. en fördyring av ett villabygge med runt kr. Det är i huvudsak tre argument som används för att motivera kommunala särkrav. Det första är informationsproblemet, dvs. producenter och konsumenter har inte fullständig information. Det andra är miljöargumentet; högre krav på energieffektivitet leder till lägre utsläpp av växthusgaser. Detta har blivit ett viktigt argument för många kommuner som valt att marknadsföra sig som en hållbar kommun. Det tredje argumentet som till och från anförs, som stöd för det miljöargumentet, är att högre krav på exempelvis energieffektivitet bidrar till innovationer och företagsutveckling, som i slutändan innebär en vinst för såväl byggföretaget, konsumenten, och kommunen (eller nationen). Att det finns marknadsmisslyckanden i form av informationsbrister, och asymmetrisk information (byggaren vet kanske mer än kunden) är mycket troligt. Ett skäl till detta är att det kan vara svårt för en lekman att bedöma egenskaperna hos ett hus eller en lägenhet som man avser att köpa. Allt från husets fundament till energiförbrukning. Att för varje objekt inhämta all väsentlig information för kunden är både svårt och kostsamt. Den här typen av informationsbrister är huvudförklaringen till att det finns grundläggande byggregler. Den här typen av informationsproblem är dock generella och torde inte skilja sig åt mellan kommuner. Kommunala särkrav är därför svåra att motivera av detta skäl. Miljöargumentet bygger på att det finns så kallade negativa externa effekter förknippade med produktion och/eller konsumtion av en produkt. Eftersom den negativa effekten i huvudsak drabbar andra så saknar producenten incitament att minska den negativa miljöpåverkan. Tillverkningen av byggmaterial påverkar kanske miljön negativt, eller konsumentens uppvärmning av huset ger upphov till utsläpp som påverkar miljön negativt för alla. Förekomsten av externa effekter motiverar någon form av reglering. Koldioxidskatten och EU-ETS är exempel på regleringar som syftar till eliminera en extern effekt, utsläpp av växthusgaser. Lokala särkrav är motiverade om det finns specifika lokala miljöproblem som inte är internaliserade av andra regleringar, eller när preferenserna för lokala kollektiva nyttigheter skiljer sig åt mellan

10 kommuner. Exempel där det kan finnas skäl för lokala normer gäller buller och luftföroreningar. Den typen av geografiskt begränsade miljöproblem kan och bör inte lösas med nationella eller internationella regleringar och krav. Effekterna på miljö och livsbetingelser av energi per se eller koldioxidutsläpp är dock inte geografiskt betingade externaliteter, dvs. det spelar ingen roll ur klimatsynpunkt var utsläppen (eller utsläppsreduktionen) sker, miljöskadan är densamma. Som redan diskuterats har vi redan idag en nationell koldioxidskatt och ett europeiskt utsläppshandelssystem som innebär att koldioxid prissätts, vilket i sin tur fördyrar energianvändning. Motivet för kommunala särkrav av klimatskäl faller därmed av två orsaker. För det första kan man inte ha lokala eller regionala (eller ens nationella) för att reglera en global externalitet. För det andra, det finns redan styrmedel på nationell och EU nivå som innebär att en lokal eller regional reglering blir fullständigt verkningslös ur miljösynpunkt, men fördyrar produktion. Innovationsargumentet, eller värdet av att gå före, har sina rötter i den så kallade Porterhypotesen. Enligt Porter-hypotesen (se exempelvis Brännlund & Kriström, 2012, Brännlund, 2007) kommer företag (eller ett land) som skärper sin miljöpolitik att få en konkurrensfördel som i slutändan leder till ökad tillväxt, sysselsättning, etc. Effekten antas gå via två kanaler. Den ena är via produktutveckling som ökar produktens värde, och den andra via process- eller produktivitetsförbättringar. Det finns numer ett mycket stort antal publikationer där man försöker testa denna hypotes (se exempelvis Ambec m.fl , Brännlund, 2007, och Brännlund & Lundgren, 2009 för en genomgång av teori och empiri). Den slutsats som kan dras från denna litteratur är att det inte finns några empiriska belägg för Porterhypotesen. Att det finns vissa enskilda företag som vinner på hårdare miljökrav är självklart, men lika självklart är att det finns företag som förlorare. Vad litteraturen i mångt och mycket visar är att Portereffekten inte finns i allmänhet. Vidare så är en slutsats, en mycket viktig sådan, att med rätt utformad miljöpolitik så kan kostnaden för miljöpolitiken bli liten, relativt det fall när miljöpolitiken utformas fel. Rätt utformad miljöpolitik i detta sammanhang är att den skall vara resultatstyrd och incitamentsbaserad. Exempel på sådan miljöpolitik är utsläppshandelssystem och miljöskatter. Exempel på det motsatta är tekniska krav och detaljregleringar. Kommunala särkrav på viss energiförbrukning etc. är ett bra exempel på styrmedel som inte uppfyller kravet på ett bra styrmedel. För det första är det mycket tveksamt om det ger några som helst positiva miljöeffekter. Med säkerhet kan man säga att det i vart fall inte bidrar någonting till att reducera utsläppen av växthusgaser, av de skäl som diskuterats ovan. För det andra bygger det på att de som utformar särkraven är bättre

11 informerade om vilka möjligheter det finns att effektivisera. Dvs., företagen som bygger, och kunden som köper vet inte sitt bästa. För det tredje torde inte företag investera i forskning och utveckling för att det finns specifika kommunala särkrav, marknaden blir helt enkelt för liten. Sammantaget kan man säga att kommunala särkrav inte är samhällsekonomiskt motiverade på grund av informationsbrister, globala externa effekter (klimatproblemet) och teknikutveckling. När det gäller informationsbrister är dessa rimligen generella, de skiljer sig knappast åt mellan olika kommuner. Klimatproblemet är ett globalt miljöproblem, och skall hanteras därefter. Dessutom finns redan väl fungerande styrmedel på klimatområdet som gör specifika regleringar på klimat- och energiområdet helt verkningslösa ur miljösynpunkt. Däremot kan det finnas lokala miljöproblem, eller skillnader i värderingar vad gäller mer lokala kollektiva nyttigheter, som motiverar särkrav av något slag. Detta gäller dock inte för särkrav på energi- och klimatområdet. Vad gäller innovationsargumentet så blir slutsatsen att rätt utformade allmänna regleringar kan vara pådrivande, men att lokala, eller kommunala, särkrav förmodligen ger motsatt resultat. Avslutningsvis bör det noteras att krav på energieffektivisering inom en viss sektor, exempelvis boende- och byggsektorn inte nödvändigtvis leder till att den totala energiförbrukningen minskar i den grad man tänkt sig. Det är till och med så att energieffektiviseringskravet i en sektor kan leda till att energiförbrukningen ökar. Skälet till detta är den så kallade rekyleffekten (rebound effect). Om ett hushåll exempelvis tvingas använda lågenergilampor med följden att man sparar energi så implicerar det att den penningbesparing man gör kommer att användas till annat, vilket innebär ökad energiförbrukning inom det området. I en litteraturöversikt drar Sorrell m.fl. (2009) slutsatsen att den direkta rekyleffekten av energieffektivitetsförbättringar i hushållssektorn är knappt 30% i OECD. Det betyder att en initial effektivisering med säg 1 KWh innebär en energibesparing på 0,7 KWh. Inkluderar man indirekta och ekonomiövergipande effekter kan man inte utesluta att energiförbrukningen faktiskt ökar, man får så kallad backfire (se Allan m.fl. 2007, Sorrell, 2009). En effektiv energi och klimatpolitik Energi är av godo. Vi behöver energi i form av mat, värme och transporter. Får vi en brist på energi i samhället så kommer det att avspeglas i priset på energi (jämför elpriset på vintern). Några ytterligare styrmedel än priset som drivkraft för att effektivisera behövs i princip inte. Forskning visar tydligt att ett högre pris på energi minskar användningen av energi. Om en viss omvandling eller användning av energi leder till utsläpp, exempelvis koldioxid, då är det dessa man skall reglera eller beskatta. Det är i ljuset av detta man skall förstå EU-ETS och koldioxidskatten. De åtgärder som nu diskuteras för energieffektivisering innebär i allt

12 väsentligt att man fragmentiserar och slår sönder det goda arbetet med att bygga en effektiv klimatpolitik. Diskussionen kring kommunala särkrav för energi inom byggsektor fragmentiserar energi- och klimatpolitiken ytterligare, till ingen miljönytta, men till priset av dyrare bostäder. I figur A1 i appnedix redovisas elförbrukningen i bostads- och servicesektorn åren 1970 till Som vi kan se så har elförbrukningen ökat trendmässigt under hela perioden, men att ökningstakten minskat sedan mitten av 80-talet. Den trendmässiga ökningen fram till mitten av 80-talet kan till stor del förklaras av tillväxten i yta i boende- och servicesektorn, vilket i sin tur är en följd av ökad befolkning och ekonomisk tillväxt, i kombination med konvertering till elvärme under 70- och början på 80-talet. Från 80-talets mitt avstannade denna konvertering och en ny konvertering till fjärrvärme inleddes, vilket är en stor förklaring till stagnationen under 90- och 2000-talet. Utvecklingen de senaste 20 åren innebär de facto en mycket kraftig effektivisering av elkonsumtionen i bostads- och servicesektorn. En intressant fråga, inte minst ur energieffektiviseringspunkt, är hur priset på el påverkat den utveckling vi sett. I ett PM till finansdepartementet (Brännlund, 2013) specificeras en ekonometrisk modell för efterfrågan på el, baserad på data för perioden 1970 till I modellen bestäms efterfrågan (konsumtionen) av priset på el, inklusive skatt, inkomst (BNP), klimat (temperatur), och teknisk utveckling (tiden). Modellen är dynamisk vilket betyder att såväl kortsiktiga som långsiktiga pris- och inkomsteffekter kan uppskattas. Den kortsiktiga priselasticiteten uppskattas till -0,07, vilket skulle betyda att ett ökat elpris med 10% ett givet år (exempelvis pga höjd skatt) leder till en minskning av elkonsumtionen i sektorn med 0,7% samma år. Med andra ord är den kortsiktiga priseffekten relativt liten. Den långsiktiga effekten, när hushållen haft tid att anpassa sig fullt ut till prishöjningen, är -0,5, dvs. prishöjningen på 10% minskar elkonsumtionen med 5%. Den slutsats man kan dra är att priset har betydelse för konsumtionen, framförallt på lite sikt. Modellen kan användas till att uppskatta den energieffektivisering som skett som en följd av den energiskatt vi haft. Exempelvis kan vi göra experimentet med att ta bort elskatten, eller anpassa den till EU s miniminivå, och se vad som händer med elkonsumtionen fram till Man kan tolka resultatet från detta experiment, som presenteras i tabell 1, som den energieffektivisering som den svenska elskatten bidrar med.

13 Anpassningen av skatten innebär de facto att priset på el minskar med 33%. Som vi kan se är effekten första året, 2014, relativt modest, en ökning med 2,9% eller 2,2 TWh. Allteftersom konsumenterna anpassar sig så ökar konsumtionen ytterligare, för att år 2020 uppgå till 10,7%. Ackumulerat över perioden innebär skatteanpassningen en ökning av konsumtionen med knappt 38 TWh. Ett annat sätt att uttrycka det är att den svenska skatten kommer att bidra med en energieffektivisering på cirka 38 TWh fram till 2020, vilket motsvarar en effektivisering på 5,5%. Tabell 1. Effekter på elförbrukning av en permanent prissänkning på el med 33% (anpassning av elskatten till EU s minimiskattenivå). Δp = 33% ΔEl ΔEl ΔEl År ΔEl % TWh % TWH Ackumulerad Ackumulerad Med andra ord har priset betydelse, och därmed fungerar priset som signal till konsumenterna. Stiger priset minskar konsumtionen, och vice versa. En enkel och effektiv politik om man nu vill minska energikonsumtionen, av något skäl, är helt enkelt att höja elskatten. Som med alla andra regleringar kommer detta dock inte utan kostnad. Det innebär minskad köpkraft för hushåll och därmed försämrad välfärd, och högre kostnader för företag inom servicesektorn. I slutändan måste man därför väga eventuella vinster av en skattehöjning mot de kostnader som den är förknippad med. Vilka vinsterna med en sådan skattehöjning är dock mycket oklart eftersom det inte påverkar utsläpp av växthusgaser. Slutsatser Krav på energieffektivisering i syfte att minska utsläppen av koldioxid är ineffektivt och leder till en fördyring av klimatpolitiken. Om målet är att minska utsläppen av koldioxid så räcker det med att ha ett mål för dessa och använda direkta incitamentsbaserade styrmedel som koldioxidskatt och utsläppsrätter. Ytterligare styrmedel, i form av

14 energieffektivseringskrav, minskar effekten av dessa styrmedel och gör att målet nås till högre kostnad. Energieffektiviseringkrav inom boende- och byggsektorn leder inte till mindre utsläpp av koldioxid. Skälet är att energiomvandlingssektorn ingår i EU-ETS. Eventuellt minskade utsläpp av svenska energiproducenter innebär endast en omfördelning av utsläpp. Energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn leder inte nödvändigtvis till minskad energiförbrukning i samhället i stort. Skälet är att en effektivisering inom en sektor frigör resurser som används i någon annan sektor med ökad energiförbrukning som följd. Kommunala särkrav i bygg- och planeringsprocessen avseende byggnaders energieffektivitet är ineffektivt och leder enbart till en fördyring av byggandet. De marknadsmisslyckanden man sägs vill komma åt, informationsbrister, globala externa effekter (klimat), och teknikutveckling, kan man inte åtgärda med lokala eller regionala åtgärder. Tvärtom, den typen av marknadsmisslyckanden måste åtgärdas på minst nationell nivå. En stoppbestämmelse för kommunala särkrav som föreslås i Byggkravsutredningen ter sig därmed rimlig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kommunala särkrav vad gäller energiåtgång etc. är fördyrande, samtidigt som nyttan är obefintlig, eller till och med negativ. En effektiv klimat och energipolitik skall bygga på generella styrmedel som är incitamentsbaserade och angriper själva problemet. Bra exempel är koldioxidskatten och EU s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). Forskningen visar entydigt att prissignalen är viktig för konsumenters beteende, och att den svenska skatten på el varit starkt bidragande till en effektivisering av elanvändadet i boende- och servicesektorn. Det betyder att om man av något skäl vill minska elanvändadet så är skatten effektiv.

15 Referenser Allan, G., Hanley, N., McGregor, P., Swalesa, K. and Turner, K. (2007). The impact of increased efficiency in the industrial use of energy: A computable general equilibrium analysis for the United Kingdom. Energy Economics, Ambec,, S. Cohen, M. A., Elgie, S. and Lanoie, P. (2013). The Porter Hypothesis at 20: Can Environmental Regulation Enhance Innovation and Competitiveness? Review of environmental Economics and Policy, 7, 2-22 Berndtsson, L. (2003) Individuell värmemätning I svenska flerbostadshus- en lägesrapport. Statens Energimyndighet projekt P Opublicerat manuskript. Böhringer, C. and Keller, A (2011). Energy Security: An Impact Assessment of the EU Climate and Energy Package. Copenhagen Concensus Center, ISBN Brännlund, R. (2007). Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning av Porterhypotesen. Expergruppen för Miljöstudier, Brännlund, R. (2013). Bostadssektorns elefterfrågan i Sverige. Opublicerat PM. Brännlund, R., Lundgren, T. (2009). Environmental policy without costs? A review of the Porter hypothesis. International Review of Environmental and Resource Economics, 3, Brännlund, R. och Kriström, B. (2012). Miljöekonomi. Studentlitteratur IEA World Energy Outlook Metcalf, G. (2006). Energy Conservation in the United States: Understanding its Role in Climate Policy, MIT Program on the Science and policy of Global Change, Report 138. Mäler, K.-G. (1977). Varför energipolitik, Ekonomisk Debatt, 4, Sorrell, S. (2009). Jevons Paradox revisited: The evidence for backfire from improved energy efficiency. Energy Policy, 37, Sorrell, S., Dimitropoulos, J., and Sommerville, M. (2009). Empirical estimates of the direct rebound effect: A review. Energy Policy, 37, SOU 1980:43. Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. Fritzes, Stockholm- SOU 2008:110. Vägen till ett energieffektivare Sverige. Slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen. Fritzes, Stockholm. SOU 2012:86. Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler.

16 Appendix 80.0# 70.0# TWh$ 60.0# 50.0# 40.0# 30.0# 20.0# 10.0# 0.0# 1970# 1972# 1974# 1976# 1978# 1980# 1982# 1984# 1986# 1988# 1990# 1992# 1994# 1996# 1998# 2000# 2002# 2004# 2006# 2008# 2010# Figur A1. Elförbrukning i bostads- och servicesektorn TWh.

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Leder energieffektivisering till energibesparing?

Leder energieffektivisering till energibesparing? Leder energieffektivisering till energibesparing? Energieffektivisering har blivit ett ledord i klimat- och energipolitiken. Ofta används begreppet synonymt med minskad energianvändning och förväntas leda

Läs mer

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5)

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) Datum 2011-11-25 Till AG Energieffektivisering Svensk

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

REMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt: 2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 26 januari 2009 Dnr. 6-24-08 Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Sammanfattning

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet YTTRANDE 10 sep 2013 Dnr. 6-26-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Dnr. N2013/2837/E S A M M A N F A T

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) KKV1001, v1.0, 2008-09-15 YTTRANDE 2009-01-29 Dnr 659/2008 1 (10) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer