EI2452 Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem VT 2010 (7,5 hp)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EI2452 Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem VT 2010 (7,5 hp)"

Transkript

1 av elkraftsystem VT 2010 (7,5 hp) Kursdel 2 Föreläsning 19: Ekonomisk planering 1

2 Agenda Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter 2

3 Introduktion: Indata All form av kvantitativ analys leder till det fundamentala behovet av indata och därmed problematiken av: hög kostnad i att ta fram korrekt och användbar data, långsiktigt arbete Data skall vara tillräckligt omfattande för att uppfylla de krav metoderna har, men också avgränsade för att inte rymma onödig eller irrelevant information. Indata sätter högstanivå på hur relevant analysresultat som kan erhållas! 3

4 Introduktion: Indata Data skall reflektera och svara till de faktorer som påverkar systemets tillförlitlighet och möjliggöra analys. De skall relateras till komponentens huvudprocesser för: felinträffande och restaurerande vilket här sammanfattas inom begreppet driftstörningsstatistik. Kvaliteten av data, och resulterande tillförlitlighetsmått, beror av konfidens och relevans. 4

5 Driftstörningsstatistik: Varför? Krav från: Myndighet (Energimarknadsinspektionen, tidigare STEM) Kund Frivilligt till branschorganisation (Svensk Energi) Stöd för egen verksamhet: Kvalitetsarbete, uppföljning Beslutsunderlag, t.ex. nätplanering och riskanalys Ökade krav sedan omregleringen 1996: Ökat fokus i media efter bl.a. stormen Gudrun och oro för mer extremt väder i framtiden Omreglering av marknaden (inrapportering i samband med Nätnyttomodellen, men troligen i framtida regleringar också) Flera nya lagar, bl.a. om kundavbrottsersättning i samband men avbrott längre än 12 timmar Fler förändringar i framtiden 5

6 Driftstörningsstatistik: Vilken? Driftstörningsstatistik, signifikant skillnad mellan olika eldistributionsnät För nätplanering, använd i första hand data för egna nätet, i andra hand data för liknande nät (landsbyggd/stad, skog/öppen mark, andel luftledning, teknik etc.) Observera, var noga vad data avser: Vilka fel finns med (exempelvis alla över 3 minuter) Vad innebär fellängd (reparationstid, medelomkopplingstid, antaget schablonvärde etc.), kan ha stor betydelser Vilka komponenter antas vara perfekta Kvalitet, vad ligger till grund för data (flerårig statistik, branschgenomsnitt, egna antagna schablonvärden etc.) Gör gärna känslighetsanalys om indata är osäker 6

7 Driftstörningsstatistik: Vilken? För utveckling av metoder kan generella data och testsystem vara bättre: Underlättar att jämföra olika metoder Även programvara kan jämföras om samma system, men samma data används Forskningsresultat kan återskapas Exempel på testnät: RTS, ett större internationellt testnät, för i första hand transmission RBTS, mindre nät som innehåller mer data även på distributionsnivå Representativa testnät för svenska eldistributionsnät (Elforsk rapport 08:42): ett typiskt stadsnät och ett typiskt landsortsnät. 7

8 Intro: Lagar och regleringar Ellag (1997:857), med flera tillägg och ändringar sedan 1997 (exempelvis SFS 2005:1110) Exempel: Reglering av nättariffer. Nätnyttomodellen sedan 2003 års tariffer. Juridisk process med uppgörelse 2008 avskaffad formellt januari För närvarande diskussioner om framtida reglering, ex-ante från och med Krav på inrapportering av information (t.ex. avbrottsstatistik) till myndighet (hårdare krav enligt 2005:1110) Kundavbrottsersättning för omfattande avbrott längre än 12 timmar (gäller från och med 2006) Obligatorisk årlig risk- och sårbarhetsanalys (skulle ha gällt från 2006, kravet något försenat) Från och med 2011 får inga avbrott överstiga 24 timmar! Information till kund, exempelvis information om rätt till ersättning 8

9 Introduktion: Livslängd En typisk storleksordning på ekonomisk livslängd för komponenter i elkraftsystem är ~30 år, men stora variationer förekommer! Ekonomisk livslängd är detsamma som brukbarhetstid, ett uttryck som ibland används inom elkraftindustrin Skilj på: Teknisk livslängd Ekonomisk livslängd (aldrig längre än den tekniska) Avskrivningstid 9

10 Introduktion: Livslängd Faktorer som påverkar den ekonomiska livslängden: 1. Teknisk livslängd, förslitning. Kan bero på ålder, men även underhåll, användning (till/frånslag för frånskiljare), last etc. 2. Tekniska utvecklingen anläggningen omodern 3. Belastningsökning anläggningen blir för liten, ger ofta ett visst restvärde Ofta tillåtet och ekonomiskt fördelaktigt att ha en kortare avskrivningstid än vad den ekonomisk livslängden är. Tillåten avskrivningstiden styrs av god redovisningssed och att vissa ageranden direkt kan vara olagliga. Tillåten tid varierar mycket mellan vad som avses (exempelvis fastigheter minst 50 år, men inventarier ~3 år) 10

11 Introduktion: Kalkylränta Kalkylräntan bestäms av företagsledningen och ändvänds för att jämföra värdet på betalningar som är skilda i tid, typiska frågeställningar: Till vilken ränta kan kapital lånas för? Vilka förräntningar finns på alternativa placeringar av kapital? Vilken risk är förknippad med investeringen? Kan varierar väsentligt mellan olika företag och branscher (ofta, högriskbranch högre kalkylränta) Om en investering beräknas ge för låg utdelning, kan samma pengar lika gärna användas till annat (t.ex. betala av på skulder) 11

12 Introduktion: forts Hänsyn till inflation: Reala kalkyler: Kalkylränta där inflationen (i) inte är medräknad kallas real kalkylränta r r Nominella kalkyler: Kalkylränta där inflationen (i) är medräknad kallas nominell kalkylränta r n Följande samband gäller (1+r n ) = (1+r r )*(1+i) Ibland kan är följande approximation ok: r n r r + i Beräkning av kapitalkostnader: Exempel: Om en investering är 1 miljon, internräntan 5 % och en linjär avskrivning (vilket är vanligast) på 10 år tillämpas, blir kapitalkostnaden SEK första året, SEK andra året, SEK tredje året osv. Viktad kapitalkostnad WACC är en vanlig metod för att beräkna en finansierings kostnad. Ett viktat medelvärde mellan räntan på skulder och avkastningskrav på det egna kapitalet (aktieägarnas krav) tas fram, där aktieägarnas krav bl.a. är beroende av den ekonomiska risken och skatt & Johan Setréus STF EG209U Elkraftteknik för distributionsnätsanalys Del 3 VT

13 Kostnader Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 13

14 Kostnader: översikt EBR-katalogen viktig indata för investeringskostnader associerade till eldistributionssystem. För avbrottskostnader är ellagen och dess tillämpningar viktig indata. Anläggningskostnader Drift- och underhållskostnader Förlustkostnader Täcks till stora delar av abonnenternas nättariffer, styrs av bl.a. elpris. Nuvarande reglering ger en schablonkompensering. Avbrottskostnader (abonnent eller företagsperspektiv) Viktigare och mer signifikant kostnad för eldistributionsägarna idag, jämfört några år sådana! Mer fokus på denna kostnad! 14

15 Kostnader: anläggningskostnader Ofta: fast kostnad + rörlig kapacitetsberoende, exempel kabel: K = k 1 + (k 2 + k 3 *A)*n*m, där A är area [mm 2 ], n antal parallella och m är längd I normala fall går det att till stora delar utgå från EBR-katalogen för eldistributionsinvesteringar Kan delas in i: Kostnader för inköp, anläggningar och utrustning Arbetskostnader, extern och egen arbetskraft Administrativa kostnader Pålägg för indirekta kostnader Räntekostnader under byggtiden (om lång byggtid) Konsekvensinvesteringar, t.ex. flyttning av befintliga anläggningar och temporära anläggningar Förtidsinvestering, dvs. då ej avskriven anläggning ersättes (ej del i investeringskalkylen) 15

16 Kostnader: drift och underhåll Antas ibland som en schablonmässig procentsats av anläggningsvärdet Underhållskostnaden är ofta åldersberoende God indata ofta ett stort problem Ökat underhåll och andra investeringar kostar, men ger ofta bl.a. minskad avbrottskostnad optimering, t.ex. RCM! Ett konkret exempel är trädröjning. 16

17 Kostnader: drift och underhåll Övervakningssystem och olika diagnostiseringsmetoder (att använda för tillståndsbaserat underhåll), exempelvis CMS för vindkraft, oljeprov för transformator, diagnostisering av kabel (online eller offline). Svårt att mäta nytta och samband. Mycket pågående forskning och utveckling, bland annat på KTH. Efter underhåll: as good as new kan ibland antas men inte alltid Att tänka på: går att påverka framtida underhållskostnad vid val av komponent! 17

18 Kostnader: förlustkostnader Kan värderas utefter elpris; för företag med egen produktion på samma sätt (utebliven intäkt) med vissa undantag. Elpriset består av fler komponenter, de som påverkar förlustkostnaden kan lämpligen delas in i en energiberoende del k w [SEK/kWh] och en effektberoende del k p [SEK/kW, år] Den totala förlustkostnaden: K f [SEK] = P f *k p + W f *k w = P f *(k p + τ f *k w ), där τ f är förlusternas utnyttjningstid P f [MW] kan för en ledning exempelvis beräknas som r [ohm/km]*l [km]*(s [MVA]/U [kv]) 2 18

19 Avbrottskostnad: övergripande Ofta en kostnad per avbrott [kr/kw eller kr/abonnent] och en kostnad för avbrottslängd [kr/kwh] Exempelvis blir kostnaden hög med lång omstart för t.ex. ett pappersbruk oavsett avbrottslängd, för en livsmedelsaffär däremot förstörs varorna vid långa avbrott men inte vid korta Förenklas oftast till att vara ett tidsberoende medelvärde, även om det oftast inte stämmer Vems perspektiv? Abbonenter kostnad för utebliven leverens Kostnader för elnätsföretaget Objektiva och subjektiva 19

20 Avbrottskostnad: övergripande För abbonenter Konsumentundersökningar, vilket t.ex. nuvarande reglering delvis bygger på Olika konsumentkategorier (ex på uppdelningar hushåll eller kommersiell, stad eller landsbygd, jordbruk, industri etc.) Mycket stor spridning mellan och inom kategorierna Skillnad på frågeställning: betalningsvilja för att undvika avbrott eller önskad kompensation Tröskeleffekter, t.ex. efter x timmar är maten i frysen förstörd Ofta subjektiva och svårt att ekonomiskt uppskatta, t.ex. missa TV-program, äta middag senare etc. 20

21 Avbrottskostnad: övergripande För eldistributionsägaren Svårmätta kostnader såsom påverkan på goodwill Icke levererad energi, dvs. ENS (ofta försumbar) Reparation, dvs. personal, material etc. Kundavbrottskostnad, har gått från en försumbar andel till den dominerande kostnaden vid omfattande avbrott på några år! 21

22 Avbrottskostnad: regl. av nättariff Nätnyttomodellen utgjorde ett paradigmskifte 2003, från fokus på kostnader till fokus på kundnytta. Hög leveranssäkerhet ger ingen bonus, dock ger sämre leveranssäkerhet än förväntat ett avdrag. Hur stort detta avdrag maximalt kan bli varierar mellan olika nät, % av intäkten är ganska vanliga maxvärden. Indirekt innebär detta att regleringen kan ge en avbrottskostnad inom ett visst reglerintervall. Nätnyttomodellen tillämpas ej från och med 2008 efter domstolsprocess och uppgörelse! Även framtida reglering kommer med stor sannolikhet också ta hänsyn till leveranssäkerhet och ha kundfokus. 22

23 Avbrottskostnad: regl. av nättariff Bygger på SAIDI och SAIFI för avbrott mellan 0,05 och 12 timmar Avbrott längre än 12 timmar tas inte med eftersom separat lag finns om detta. Andra nya potentiella avbrottskostnader i framtida regleringar (finns legalt stöd för detta, men hinner nog inte komma med i första versionen av regleringen från 2012): Spänningskvalitet Administrativa brister Korta avbrott < 3 minuter 23

24 Avbrottskostnad: Avbrottsersättning Där α är den enskilda nättariffen och γ är en osäker konsekvens av att bryta mot lagen, t.ex. skadestånd (lagen börjar gälla 2011 så det finns inget praxis) Den minsta garanterade ersättningen baseras på prisbasbeloppet β och avrundas alltid upp till närmaste högre 100-tal är prisbasbeloppet SEK *0,02 = 844 SEK minsta ersättning per abonnent om 900 SEK. 24

25 Avbrottskostnad: Avbrottsersättning Alla abbonenter som har en årlig nättariff på högst 900/0,125 = 7200 SEK erhåller således minimibeloppet. Ett av de större nätbolagen beräknar att kostnaden med avseende på denna lag utgör ca 2/3 av den totala avbrottskostnaden vid omfattande storstörningar, övriga 1/3 är mestadels reparationskostnader. Innan 2006 fanns inte denna kostnad, dock en frivillig avbrottsersättning! Ger incitament till investeringar! Fortfarande osäkert vad funktionskravet på 24 timmer kommer innebära i praktiken. 25

26 Kalkylmetoder Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 26

27 Kalkylmetoder: Översikt Normalt antages att samtliga in- och utbetalningar görs vid nyårsskiftena. Är denna approximation för dålig kan året delas in i fler än ett steg. Diskontering Nuvärdesmetoden (diskonteringsmetoden) Tar hänsyn till ränta Fokus i denna kurs LCC-analys (övningsuppgift) Annuitetsmetoden (årskostnadsmetoden) Tar hänsyn till ränta Anläggningskostnaderna omräknas till årskostnader Payback-metoden (återbetalningsmetoden) Ej hänsyn till ränta Enkel, fungerar bäst vid kortsiktiga investeringar Internräntemetoden 27

28 Kalkylmetoder: Diskontering Antag att K0 är kapitalet år noll (idag) och att r är internräntan. År 1 förväntas kapitalet K1 ha ökat till K0*(1+r) med avseende på internräntan. Kapitalet år 2 blir således K1*(1+r) = K0*(1+r)(1+r) = K0 *(1+r) 2 osv. År n förväntas kapitalet Kn således ha ökat till: K0 *(1+r) n med avseende på internräntan. Tänk nu omvänt: Du kalkylerar att ha kapitalet eller kostnaden Kn år n. Hur mycket kapital K0 motsvarar detta idag år 0 om jag räknar med att kapitalet skall öka med kalkylräntan r varje år? Hur mycket K0 skall jag sätta in idag med räntan r för att få kapitalet Kn år n? Med ovan formler Kn = K0 *(1+r) n K0 = Kn* (1+r) -n Om kapital skall diskonteras (flyttas) från år n till år 0 skall detta göras med diskoneringsfaktorn (1+r) -n. 28

29 Kalkylmetoder: Diskontering Kassaflödet diskonteras dvs. flyttar framtida kapital, kostnader eller intäkter, till nutid Nuvärde (1+r) -1 (1+r) -2 (1+r) -3 29

30 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärde, grundfall Nuvärdet av ett belopp N = ett tänkt värde som måste sättas in på banken för att med en konstant ränta r % kunna betala utlägget K om n år Observera risk för förvirring med enheten %. Ekonomer brukar ange formler annorlunda än ingenjörer 1 1 N = * K = * K = Nuvf( n, r)* K n r n (1 + ) q 100 r q = (1 + ) 100 Nuvf ( n, r) är diskoneringsfaktorn för år n med ränta r 30

31 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärde, grundfall forts Exempel: r = 10 %, n = 30 år och K = 1 miljon SEK N = 1*10 6 /1, SEK Jämför t.ex. med 12 % ränta SEK. Val av ränta har stor betydelse! 31

32 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärdesumma, grundfall Det är inte ovanligt att ha en återkommande kostnad (i grundfallet antas den vara konstanta över tid) som utfaller varje år under n år. Nuvärdesumman N avser summan av nuvärdena för alla n åren: r n (1 + ) 1 n 100 q 1 Nnr (, ) = * K= * K r r n r n *(1 + ) * q n q 1 Nnr (, ) = Nusfnr (, )* K Nusf( nr, ) = r * q 100 n 32

33 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärdesumma, grundfall forts Exempel: r = 10 %, n = 10 år 10 (1,1) 1 2, ,1*1,1 0,1* 2,59 N(10,10) = * K 6,14* K 33

34 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärdesumma, årlig ökning Det går inte alltid att anta att en årlig återkommande kostnad är konstant över tiden Antag att kalkylräntan är r 1 % och att kostnaden ökar konstant med r 2 % per år. K 0 är utlägget vid början av 1:a året, K 1 under början av andra osv. 34

35 Nuvärdesmetoden q Beräkning av nuvärdesumma, årlig ökning forts r1 r2 = 1 +, p = n n p*( p q ) Nrr (,, n) = * K q *( p q) 1 2 n 0 Går att göra andra antaganden, exempelvis kvadratisk årlig ökning, dvs. K 0 multipliceras med faktorn p 2 varje år: Nrr (,, n) * q *( p q) 2 2n n p *( p q ) 1 2 = K n

36 Nuvärdesmetoden Tillämpning på eldistributionssystem, förlustkostnad Definitioner: Belastingsökning: Effekt/energikostnadsökning: Förlusteffekt vid år i: P z Förlustkostnad vid år i b zb % pb = zl zl% pl = { } = förlusterna ökar med faktorn p = P *p 2 2i f, i b f,0 b [ ] [ ] K kr P k K p p 2i i f, i = f, i* * s, i = f,0* b * l där k kr/ kw = k * p ; i si, s,0 l 36

37 Nuvärdesmetoden Tillämpning på eldistributionssystem, förlustkostnad forts Beräkning av nukostnad: Nukostnad N f, i för år i: N p * 2i b f, i= K f,0* i q p Nukostnad N f för summa n år: i l N n n p * p (( p * p ) q ) 2 2 b l b l f = K f,0 * n 2 b l q (( p * p ) q) 37

38 Nuvärdesmetoden Tillämpning, investering under kalkylperioden Ett inte ovanligt scenario: En investering görs år n 0. Antaganden och modellering för drift- och förlustkostnader samt andra kostnader fram till år n k görs. Vid år n k görs nya investeringar (förstärkning, underhåll etc.) kostnader och kostnadsutveckling ser därefter annorlunda ut efteråt, exempelvis lägre driftkostnader. Lösning: Diskonera respektive periods kostnad till respektive periods början Beräkna därefter nuvärdet för år noll från alla perioder Se figur med exempel för två perioder (en investering mitt i kalkylperioden) på nästa sida 38

39 Nuvärdesmetoden Tillämpning, investering under kalkylperioden forts k 39

40 Annuitetsmetoden Annuitet är ett periodiskt belopp för att täcka avbetalning på lån och ränta r under en bestämd period n år. Ofta beräknas ett konstant årligt belopp, konstant annuitet a, på ränta + avskrivningar: r konstant (, ) 100 r a r n ==, q = 1+ n 1 q 100 Detta ger en årskostnad bestående av annuitet på investeringskostnaden K plus löpande drift- och underhållskostnader (och ev. övriga kostnader) 40

41 Annuitetsmetoden Investering Annuitet Drift och underhåll Exempel r = 7 %, n = 10 år ger a 0,1424; antag K = SEK och årliga konstanta drift och underhållskostnader på SEK, se figur Observera: K*a*10 = SEK 41

42 Payback-metoden Även Payoff-metoden, återbetalnings-metoden Uppskattar hur snabbt en investering betalar sig Återbetalningstid = Grundinvesteringskostnad dividerat på årligt inbetalningsöverskott (inbetalningar - utbetalningar) Om återbetalningstiden uppskattas vara kortare än den ekonomiska livslängden anses investeringen vara lönsam Tar ej hänsyn till ränta, passar därför bäst på relativt kortsiktiga projekt eller i en första grovsållning Exempelvis lämplig för att göra en snabb översiktlig uppskattning av ett projekt 42

43 Payback-metoden Antag att återbetalningstiden är T, grundinvesteringen G och det årliga inbetalningsöverskottet konstant a/år. Om det årliga inbetalningsöverskottet kan ses som konstant kan följande formel användas: Antag att intäkterna och kostnaderna varierar från år till år; C i är alla intäkter minus alla kostnad under år i (C i kan ha ett negativt värde). Grundinvesteringskostnaden räknas in under det första året vilket gör att C 1 nästan alltid får ett negativt värde (om inte är T mindre än ett år). Då beräknas T genom att sätta: T = G a T i= 1 C i = 0 43

44 Internräntemetoden Besläktad med nuvärdesmetoden. Internräntan definieras som den ränta i nuvärdesmetoden som ger summa nettonuvärde lika med noll, dvs. nuvärdet av framtida inbetalningsöverskott minus grundinvestering lika med noll. C i definieras på samma sätt som payback-metoden. Detta innebär att internräntan är den ränta som sätter gränsen för hur hög internränta som krävs för att projektet skall vara lönsamt. Fördelar: n C Ger ett lättbegripligt resultat i = i Lätt att jämföra projekt i= 1 (1 + internränta) Nackdelar: Svårt att räkna ut analytiskt och kan i vissa fall ge flera lösningar (flergradsekvationer!) Kan ge orimliga resultat eller resultat som inte är rättvisande vilket gör att metoden bör kompletteras med andra kalkylmetoder; tar även inte alltid hänsyn till vissa viktiga aspekter såsom att skilja på in- och utlåning 0 44

45 LCC-analys Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 45

46 LCC: introduktion Total kostnad för ett tekniskt system innefattar allt från: projektering, inköp, drift/produktion, underhåll till avveckling. Investeringar görs tidigt och kostnaderna utvecklas i tiden (observera att ev. intäkter kan tas med i beräkningen som negativa kostnader) LCC är en ekonomisk kalkylmetod för att beräkna total kostnad för ett tekniskt system över dess livslängd Målet med LCC är att minimera den totala livstidskostnaden Metoden kan t.ex. användas för att jämföra olika investeringsalternativ Teori, metoder etc. som behövs för en LCC analys har tidigare introducerats i kursen: kostnader, nuvärdesberäkningar etc. 46

47 LCC: definition 1* Livstidskostnad är köparens, eller användarens totala kostnad för att köpa, använda, underhålla och kassera/avyttra teknisk utrustning, anläggning eller system Life Cycle Cost Anskaffningskostnader Life Acquisition Cost Driftoch underhållskostnader Life Support Cost LCC = LAC + LSC * Enligt UTEK Svensk riksorganisation inom driftsäkerhet, underhåll och kapitalvård 47

48 LCC: definition 2** LCC är summan av alla kostnader (nuvärden) som en anläggning belastas med under sin livstid dvs för varje år T=1 tom år n. LCC N i = T = 1 där är nuvärde av: Anläggningskostnad Underhållskostnad Förlustkostnad Avbrottskostnad n N A + n T = 1 N U + n T = 1 N F + n T = 1 N S ** Enligt kursmaterial i STF-kurs 48

49 LCC: definition 3*** LCC = I + D + U + S - R där: I = Initialkostnad D = Driftkostnad U = Underhållskostnad S = Stilleståndskostnad R = Restvärde Observera, restvärdet kan både vara positivt (t.ex. skrotvärde) och negativt (t.ex. saneringskostnader) *** Enligt Swedpower (numera Vattenfall Power Consultant) 49

50 LCC: definition 4**** N r CLCC = CI + ( Ci Ri ) ( RV RV ), q i = N i= 1 q q 100 C LCC is the total Life Cycle Cost of a project taking the interest into consideration, r is the interest rate determinate by the company, C I is the investment cost year 0, C i is the estimated sum of all increased costs compared with doing nothing during year i according to the project, R i is the estimated sum of all incomes from the projects during year i (i.e. decreased costs, revenues etc.), RV + is positive rest values, i.e. incomes after the economical life time and RV - is negative rest values, i.e. costs after the economical life time. **** Enligt Lic.avh.: C J Wallnerström, On Risk Management of Electrical Distribution Systems and the Impact of Regulations, KTH,

51 Osäkerheter och riskanalys Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 51

52 Hänsyn till osäkerheter Ingen kalkyl kan bli bättre än vad underlaget medger! Osäkerheter: 1. Osäkerhetsfaktorer i använda beräkningsparametrar. Kan minskas genom bättre planering, mer detaljerad information, mer avancerade metoder etc. Val av metod 2. Framtida antaganden som utvecklas på annat sett än som förutses. Svår att minska. Vanliga lösning är att ha marginal: Öka kalkylräntan Skärpa kravet på t.ex. ökad återbetalningstid Dessa metoder innebär dock ett mer eller mindre stort ingrepp i kalkylmetoden Konsekvens om det går helt fel med investeringen? Relevant kostnad att avveckla eller ändra inriktning vid misslyckat projekt? 52

53 Hänsyn till osäkerheter Osäkerheter i grunddata t.ex. beroende av: planeringsunderlag kostnader projekttid belastningar Osäkerheter i antaganden t.ex. beroende av: belastningsutveckling elprisutveckling teknisk utveckling Brukbarhetstid Hantering av osäkerheter: 1. Statistisk metod t.ex. genom att: ändra kalkylränta, inbetalningsöverskott, eller maximal återbetalningstid 2. Känslighetsanalys: genom att undersöka hur känsligt kalkylresultatet är för förändringar i beräkningsparametrar 3. Risk- och sårbarhetsanalys (föreläsning 22a) 53

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning

Läs mer

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016 Central Hotel, Stockholm 1 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 2012-10-01 Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Lidingö stad Stockholmsvägen 50 08-731 30 00 vx lidingo.stad@lidingo.se Stadshuset FAX INTERNET 181 82 Lidingö

Läs mer

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter Upplysningar om

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8

Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 1 Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 Ändringar nedan i fet stil. Har även gjort kommentarer före respektive uppgift Fel summering till nuvärde i uppgift 7.6, vilket gör att svaren

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo

Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo Temadager Regional- og sentralnett 30. og 31. mai i Oslo Hur branschen i Sverige ser på nätregleringen framöver. Hva har de gjort etter stormen Gudrun? Anders Richert Chef Nätenheten www.svenskenergi.se

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkylering. Daniel Nordström Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens

Läs mer

ANALYS AV MODELL FÖR FÖRANDSREGLERING AV NÄTTARIFFER Val av avskrivningsmetod och WACC tillämpat på ett verkligt exempel

ANALYS AV MODELL FÖR FÖRANDSREGLERING AV NÄTTARIFFER Val av avskrivningsmetod och WACC tillämpat på ett verkligt exempel PM UPPDRAG Analys av nätregleringen UPPDRAGSLEDARE Pär Lydén DATUM UPPDRAGSNUMMER 5465090 UPPRÄTTAD AV Pär Lydén Stefan Svensson Peter Fritz Val av avskrivningsmetod och WACC tillämpat på ett verkligt

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK

Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Uppgift 1 (10p) Svar uppgift a: Rättningsmallen till denna uppgift utgår från att studenterna övergripande har sorterat de olika begreppen rätt. Med övergripande

Läs mer

Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Nässjö Affärsverk Elnät AB, REL00141 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö 1 Ny regleringsmodell från 2012 Fyraåriga regleringsperioder Ansökan om tillåten intäkt och beslut av Energimarknadsinspektionen (EI) ska ske i förväg, utvärdering

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan) Exempeltentamen Sid 1 Byggprocessen VBEA10 Tentamenstid: 5 timmar Tentamen omfattar 60 poäng. Namn: Personnummer: Resultat Uppnådda poäng på tentamen: Betyg: Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling

Läs mer

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning 1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan) Exempeltentamen Sid 1 Byggprocessen VBEA05 Tentamenstid: 5 timmar Tentamen omfattar 50 poäng. Namn: Personnummer: Resultat Uppnådda poäng på tentamen: Betyg: Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, REL00035 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Strategiskt arbete kring livscykelkostnader

Strategiskt arbete kring livscykelkostnader Strategiskt arbete kring livscykelkostnader Genom att tillämpa ett ekonomiskt livscykelperspektiv i offentlig upphandling tar du inte enbart hänsyn till inköpspris, utan till produktens totala kostnad

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan) Exempeltentamen Sid 1 Byggprocessen VBE Tentamenstid: 5 timmar Tentamen omfattar 60 poäng. Namn: Personnummer: Resultat Uppnådda poäng på tentamen: Betyg: Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling

Läs mer

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning

Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 E.ON Elnät Stockholm AB, REL00571 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att

Läs mer

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden

Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden BILAGA 1 1 (9) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Smedjebacken Energi Nät AB, REL00171 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för

Läs mer

LCCA Life Cycle Cost Analys

LCCA Life Cycle Cost Analys LCCA Life Cycle Cost Analys Solskyddstekniker 2014 Fördjupningsarbete Av. Olof Ahlberg och Magnus Melander 1 Sammanfattning: LCC-Analys är en metod för att bestämma ett system eller en produkts kostnad

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät 2015-11-25 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Det finns många Byanät som redan är klara och befinner sig i en förvaltningsfas

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan) 110426 Sid 1 Byggprocessen VBEA10 Tentamenstid: 5 timmar Tentamen omfattar 60 poäng. Namn: Personnummer: Resultat Uppnådda poäng på tentamen: Betyg: Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling

Läs mer

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Att göra investeringskalkyler med hjälp av MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Elnätsreglering. Hearing

Elnätsreglering. Hearing Elnätsreglering Hearing 2013-04-03 Agenda 13.00 14.00 Ei presenterar Tankar kring utvecklingen av regleringen inför andra tillsynsperioden Förslag till ändringar i ellagen Diskussion 14.00 15.30 Utvecklingen

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Hjälpmedel: Kalkylator Instruktioner: 1. Dina svar lämnas på svarsblanketten som finns sist i skrivningen. Kladdar får (och bör) lämnas

Läs mer

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin 2006-10-25 Agneta Persson WSP Environmental agneta.persson@wspgroup.se Hur väljer man den effektivaste utrustningen?

Läs mer

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2: KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Erik Alm Livåterförsäkringschef Hannover Life Re Sweden Stockholm November 2007 Fondförsäkring Kostnader Nuvärde Portoföljtänkande Känslighetsanalys Tillstånd Portföljvärde

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Teracom. KPMG Corporate Finance 23 april 2009

Teracom. KPMG Corporate Finance 23 april 2009 Teracom Analys av prissättningsmodell för Teracom föreslagen av PTS i Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät KPMG Corporate Finance 23 april 2009 2009 KPMG AB,

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [14] investeringskalkylering - facit, nivå C

Övningsuppgifter, sid 1 [14] investeringskalkylering - facit, nivå C Övningsuppgifter, sid 1 [14] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108

Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 FacitKMInvOvn Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om investeringskalkyler samt genomförandet

Läs mer

LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning

LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning LCC-analyser för vattenavledning och bergförstärkning Magnus Eriksson, Statens Geotekniska Institut Martin Edelman, Ramböll Sverige AB BeFo rapport 134, 2014 Sammanfattning Livscykelkostnader (LCC) är

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

Föreläsning. Fastighetsvärdering

Föreläsning. Fastighetsvärdering Föreläsning Fastighetsvärdering Varför måste vi värdera fastigheter Köp eller försäljning Underlag för kreditgivning Ekonomisk styrning Effektivitetsanalyser Samhällsintressen Redovisning Värdering Värden

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden

Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden BESLUT 1 (9) Datum Nässjö Affärsverk Elnät AB 571 80 NÄSSJÖ Omprövning och fastställande av slutlig intäktsram för tillsynsperioden 2012 2015 Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) ändrar den tidigare

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer

Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering

Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering Investment calculation for a new saw line A report of investment calculation Per Hoflund Jon Snögren Arbetsrapport 328 2011 Examensarbete

Läs mer