EI2452 Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem VT 2010 (7,5 hp)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EI2452 Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem VT 2010 (7,5 hp)"

Transkript

1 av elkraftsystem VT 2010 (7,5 hp) Kursdel 2 Föreläsning 19: Ekonomisk planering 1

2 Agenda Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter 2

3 Introduktion: Indata All form av kvantitativ analys leder till det fundamentala behovet av indata och därmed problematiken av: hög kostnad i att ta fram korrekt och användbar data, långsiktigt arbete Data skall vara tillräckligt omfattande för att uppfylla de krav metoderna har, men också avgränsade för att inte rymma onödig eller irrelevant information. Indata sätter högstanivå på hur relevant analysresultat som kan erhållas! 3

4 Introduktion: Indata Data skall reflektera och svara till de faktorer som påverkar systemets tillförlitlighet och möjliggöra analys. De skall relateras till komponentens huvudprocesser för: felinträffande och restaurerande vilket här sammanfattas inom begreppet driftstörningsstatistik. Kvaliteten av data, och resulterande tillförlitlighetsmått, beror av konfidens och relevans. 4

5 Driftstörningsstatistik: Varför? Krav från: Myndighet (Energimarknadsinspektionen, tidigare STEM) Kund Frivilligt till branschorganisation (Svensk Energi) Stöd för egen verksamhet: Kvalitetsarbete, uppföljning Beslutsunderlag, t.ex. nätplanering och riskanalys Ökade krav sedan omregleringen 1996: Ökat fokus i media efter bl.a. stormen Gudrun och oro för mer extremt väder i framtiden Omreglering av marknaden (inrapportering i samband med Nätnyttomodellen, men troligen i framtida regleringar också) Flera nya lagar, bl.a. om kundavbrottsersättning i samband men avbrott längre än 12 timmar Fler förändringar i framtiden 5

6 Driftstörningsstatistik: Vilken? Driftstörningsstatistik, signifikant skillnad mellan olika eldistributionsnät För nätplanering, använd i första hand data för egna nätet, i andra hand data för liknande nät (landsbyggd/stad, skog/öppen mark, andel luftledning, teknik etc.) Observera, var noga vad data avser: Vilka fel finns med (exempelvis alla över 3 minuter) Vad innebär fellängd (reparationstid, medelomkopplingstid, antaget schablonvärde etc.), kan ha stor betydelser Vilka komponenter antas vara perfekta Kvalitet, vad ligger till grund för data (flerårig statistik, branschgenomsnitt, egna antagna schablonvärden etc.) Gör gärna känslighetsanalys om indata är osäker 6

7 Driftstörningsstatistik: Vilken? För utveckling av metoder kan generella data och testsystem vara bättre: Underlättar att jämföra olika metoder Även programvara kan jämföras om samma system, men samma data används Forskningsresultat kan återskapas Exempel på testnät: RTS, ett större internationellt testnät, för i första hand transmission RBTS, mindre nät som innehåller mer data även på distributionsnivå Representativa testnät för svenska eldistributionsnät (Elforsk rapport 08:42): ett typiskt stadsnät och ett typiskt landsortsnät. 7

8 Intro: Lagar och regleringar Ellag (1997:857), med flera tillägg och ändringar sedan 1997 (exempelvis SFS 2005:1110) Exempel: Reglering av nättariffer. Nätnyttomodellen sedan 2003 års tariffer. Juridisk process med uppgörelse 2008 avskaffad formellt januari För närvarande diskussioner om framtida reglering, ex-ante från och med Krav på inrapportering av information (t.ex. avbrottsstatistik) till myndighet (hårdare krav enligt 2005:1110) Kundavbrottsersättning för omfattande avbrott längre än 12 timmar (gäller från och med 2006) Obligatorisk årlig risk- och sårbarhetsanalys (skulle ha gällt från 2006, kravet något försenat) Från och med 2011 får inga avbrott överstiga 24 timmar! Information till kund, exempelvis information om rätt till ersättning 8

9 Introduktion: Livslängd En typisk storleksordning på ekonomisk livslängd för komponenter i elkraftsystem är ~30 år, men stora variationer förekommer! Ekonomisk livslängd är detsamma som brukbarhetstid, ett uttryck som ibland används inom elkraftindustrin Skilj på: Teknisk livslängd Ekonomisk livslängd (aldrig längre än den tekniska) Avskrivningstid 9

10 Introduktion: Livslängd Faktorer som påverkar den ekonomiska livslängden: 1. Teknisk livslängd, förslitning. Kan bero på ålder, men även underhåll, användning (till/frånslag för frånskiljare), last etc. 2. Tekniska utvecklingen anläggningen omodern 3. Belastningsökning anläggningen blir för liten, ger ofta ett visst restvärde Ofta tillåtet och ekonomiskt fördelaktigt att ha en kortare avskrivningstid än vad den ekonomisk livslängden är. Tillåten avskrivningstiden styrs av god redovisningssed och att vissa ageranden direkt kan vara olagliga. Tillåten tid varierar mycket mellan vad som avses (exempelvis fastigheter minst 50 år, men inventarier ~3 år) 10

11 Introduktion: Kalkylränta Kalkylräntan bestäms av företagsledningen och ändvänds för att jämföra värdet på betalningar som är skilda i tid, typiska frågeställningar: Till vilken ränta kan kapital lånas för? Vilka förräntningar finns på alternativa placeringar av kapital? Vilken risk är förknippad med investeringen? Kan varierar väsentligt mellan olika företag och branscher (ofta, högriskbranch högre kalkylränta) Om en investering beräknas ge för låg utdelning, kan samma pengar lika gärna användas till annat (t.ex. betala av på skulder) 11

12 Introduktion: forts Hänsyn till inflation: Reala kalkyler: Kalkylränta där inflationen (i) inte är medräknad kallas real kalkylränta r r Nominella kalkyler: Kalkylränta där inflationen (i) är medräknad kallas nominell kalkylränta r n Följande samband gäller (1+r n ) = (1+r r )*(1+i) Ibland kan är följande approximation ok: r n r r + i Beräkning av kapitalkostnader: Exempel: Om en investering är 1 miljon, internräntan 5 % och en linjär avskrivning (vilket är vanligast) på 10 år tillämpas, blir kapitalkostnaden SEK första året, SEK andra året, SEK tredje året osv. Viktad kapitalkostnad WACC är en vanlig metod för att beräkna en finansierings kostnad. Ett viktat medelvärde mellan räntan på skulder och avkastningskrav på det egna kapitalet (aktieägarnas krav) tas fram, där aktieägarnas krav bl.a. är beroende av den ekonomiska risken och skatt & Johan Setréus STF EG209U Elkraftteknik för distributionsnätsanalys Del 3 VT

13 Kostnader Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 13

14 Kostnader: översikt EBR-katalogen viktig indata för investeringskostnader associerade till eldistributionssystem. För avbrottskostnader är ellagen och dess tillämpningar viktig indata. Anläggningskostnader Drift- och underhållskostnader Förlustkostnader Täcks till stora delar av abonnenternas nättariffer, styrs av bl.a. elpris. Nuvarande reglering ger en schablonkompensering. Avbrottskostnader (abonnent eller företagsperspektiv) Viktigare och mer signifikant kostnad för eldistributionsägarna idag, jämfört några år sådana! Mer fokus på denna kostnad! 14

15 Kostnader: anläggningskostnader Ofta: fast kostnad + rörlig kapacitetsberoende, exempel kabel: K = k 1 + (k 2 + k 3 *A)*n*m, där A är area [mm 2 ], n antal parallella och m är längd I normala fall går det att till stora delar utgå från EBR-katalogen för eldistributionsinvesteringar Kan delas in i: Kostnader för inköp, anläggningar och utrustning Arbetskostnader, extern och egen arbetskraft Administrativa kostnader Pålägg för indirekta kostnader Räntekostnader under byggtiden (om lång byggtid) Konsekvensinvesteringar, t.ex. flyttning av befintliga anläggningar och temporära anläggningar Förtidsinvestering, dvs. då ej avskriven anläggning ersättes (ej del i investeringskalkylen) 15

16 Kostnader: drift och underhåll Antas ibland som en schablonmässig procentsats av anläggningsvärdet Underhållskostnaden är ofta åldersberoende God indata ofta ett stort problem Ökat underhåll och andra investeringar kostar, men ger ofta bl.a. minskad avbrottskostnad optimering, t.ex. RCM! Ett konkret exempel är trädröjning. 16

17 Kostnader: drift och underhåll Övervakningssystem och olika diagnostiseringsmetoder (att använda för tillståndsbaserat underhåll), exempelvis CMS för vindkraft, oljeprov för transformator, diagnostisering av kabel (online eller offline). Svårt att mäta nytta och samband. Mycket pågående forskning och utveckling, bland annat på KTH. Efter underhåll: as good as new kan ibland antas men inte alltid Att tänka på: går att påverka framtida underhållskostnad vid val av komponent! 17

18 Kostnader: förlustkostnader Kan värderas utefter elpris; för företag med egen produktion på samma sätt (utebliven intäkt) med vissa undantag. Elpriset består av fler komponenter, de som påverkar förlustkostnaden kan lämpligen delas in i en energiberoende del k w [SEK/kWh] och en effektberoende del k p [SEK/kW, år] Den totala förlustkostnaden: K f [SEK] = P f *k p + W f *k w = P f *(k p + τ f *k w ), där τ f är förlusternas utnyttjningstid P f [MW] kan för en ledning exempelvis beräknas som r [ohm/km]*l [km]*(s [MVA]/U [kv]) 2 18

19 Avbrottskostnad: övergripande Ofta en kostnad per avbrott [kr/kw eller kr/abonnent] och en kostnad för avbrottslängd [kr/kwh] Exempelvis blir kostnaden hög med lång omstart för t.ex. ett pappersbruk oavsett avbrottslängd, för en livsmedelsaffär däremot förstörs varorna vid långa avbrott men inte vid korta Förenklas oftast till att vara ett tidsberoende medelvärde, även om det oftast inte stämmer Vems perspektiv? Abbonenter kostnad för utebliven leverens Kostnader för elnätsföretaget Objektiva och subjektiva 19

20 Avbrottskostnad: övergripande För abbonenter Konsumentundersökningar, vilket t.ex. nuvarande reglering delvis bygger på Olika konsumentkategorier (ex på uppdelningar hushåll eller kommersiell, stad eller landsbygd, jordbruk, industri etc.) Mycket stor spridning mellan och inom kategorierna Skillnad på frågeställning: betalningsvilja för att undvika avbrott eller önskad kompensation Tröskeleffekter, t.ex. efter x timmar är maten i frysen förstörd Ofta subjektiva och svårt att ekonomiskt uppskatta, t.ex. missa TV-program, äta middag senare etc. 20

21 Avbrottskostnad: övergripande För eldistributionsägaren Svårmätta kostnader såsom påverkan på goodwill Icke levererad energi, dvs. ENS (ofta försumbar) Reparation, dvs. personal, material etc. Kundavbrottskostnad, har gått från en försumbar andel till den dominerande kostnaden vid omfattande avbrott på några år! 21

22 Avbrottskostnad: regl. av nättariff Nätnyttomodellen utgjorde ett paradigmskifte 2003, från fokus på kostnader till fokus på kundnytta. Hög leveranssäkerhet ger ingen bonus, dock ger sämre leveranssäkerhet än förväntat ett avdrag. Hur stort detta avdrag maximalt kan bli varierar mellan olika nät, % av intäkten är ganska vanliga maxvärden. Indirekt innebär detta att regleringen kan ge en avbrottskostnad inom ett visst reglerintervall. Nätnyttomodellen tillämpas ej från och med 2008 efter domstolsprocess och uppgörelse! Även framtida reglering kommer med stor sannolikhet också ta hänsyn till leveranssäkerhet och ha kundfokus. 22

23 Avbrottskostnad: regl. av nättariff Bygger på SAIDI och SAIFI för avbrott mellan 0,05 och 12 timmar Avbrott längre än 12 timmar tas inte med eftersom separat lag finns om detta. Andra nya potentiella avbrottskostnader i framtida regleringar (finns legalt stöd för detta, men hinner nog inte komma med i första versionen av regleringen från 2012): Spänningskvalitet Administrativa brister Korta avbrott < 3 minuter 23

24 Avbrottskostnad: Avbrottsersättning Där α är den enskilda nättariffen och γ är en osäker konsekvens av att bryta mot lagen, t.ex. skadestånd (lagen börjar gälla 2011 så det finns inget praxis) Den minsta garanterade ersättningen baseras på prisbasbeloppet β och avrundas alltid upp till närmaste högre 100-tal är prisbasbeloppet SEK *0,02 = 844 SEK minsta ersättning per abonnent om 900 SEK. 24

25 Avbrottskostnad: Avbrottsersättning Alla abbonenter som har en årlig nättariff på högst 900/0,125 = 7200 SEK erhåller således minimibeloppet. Ett av de större nätbolagen beräknar att kostnaden med avseende på denna lag utgör ca 2/3 av den totala avbrottskostnaden vid omfattande storstörningar, övriga 1/3 är mestadels reparationskostnader. Innan 2006 fanns inte denna kostnad, dock en frivillig avbrottsersättning! Ger incitament till investeringar! Fortfarande osäkert vad funktionskravet på 24 timmer kommer innebära i praktiken. 25

26 Kalkylmetoder Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 26

27 Kalkylmetoder: Översikt Normalt antages att samtliga in- och utbetalningar görs vid nyårsskiftena. Är denna approximation för dålig kan året delas in i fler än ett steg. Diskontering Nuvärdesmetoden (diskonteringsmetoden) Tar hänsyn till ränta Fokus i denna kurs LCC-analys (övningsuppgift) Annuitetsmetoden (årskostnadsmetoden) Tar hänsyn till ränta Anläggningskostnaderna omräknas till årskostnader Payback-metoden (återbetalningsmetoden) Ej hänsyn till ränta Enkel, fungerar bäst vid kortsiktiga investeringar Internräntemetoden 27

28 Kalkylmetoder: Diskontering Antag att K0 är kapitalet år noll (idag) och att r är internräntan. År 1 förväntas kapitalet K1 ha ökat till K0*(1+r) med avseende på internräntan. Kapitalet år 2 blir således K1*(1+r) = K0*(1+r)(1+r) = K0 *(1+r) 2 osv. År n förväntas kapitalet Kn således ha ökat till: K0 *(1+r) n med avseende på internräntan. Tänk nu omvänt: Du kalkylerar att ha kapitalet eller kostnaden Kn år n. Hur mycket kapital K0 motsvarar detta idag år 0 om jag räknar med att kapitalet skall öka med kalkylräntan r varje år? Hur mycket K0 skall jag sätta in idag med räntan r för att få kapitalet Kn år n? Med ovan formler Kn = K0 *(1+r) n K0 = Kn* (1+r) -n Om kapital skall diskonteras (flyttas) från år n till år 0 skall detta göras med diskoneringsfaktorn (1+r) -n. 28

29 Kalkylmetoder: Diskontering Kassaflödet diskonteras dvs. flyttar framtida kapital, kostnader eller intäkter, till nutid Nuvärde (1+r) -1 (1+r) -2 (1+r) -3 29

30 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärde, grundfall Nuvärdet av ett belopp N = ett tänkt värde som måste sättas in på banken för att med en konstant ränta r % kunna betala utlägget K om n år Observera risk för förvirring med enheten %. Ekonomer brukar ange formler annorlunda än ingenjörer 1 1 N = * K = * K = Nuvf( n, r)* K n r n (1 + ) q 100 r q = (1 + ) 100 Nuvf ( n, r) är diskoneringsfaktorn för år n med ränta r 30

31 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärde, grundfall forts Exempel: r = 10 %, n = 30 år och K = 1 miljon SEK N = 1*10 6 /1, SEK Jämför t.ex. med 12 % ränta SEK. Val av ränta har stor betydelse! 31

32 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärdesumma, grundfall Det är inte ovanligt att ha en återkommande kostnad (i grundfallet antas den vara konstanta över tid) som utfaller varje år under n år. Nuvärdesumman N avser summan av nuvärdena för alla n åren: r n (1 + ) 1 n 100 q 1 Nnr (, ) = * K= * K r r n r n *(1 + ) * q n q 1 Nnr (, ) = Nusfnr (, )* K Nusf( nr, ) = r * q 100 n 32

33 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärdesumma, grundfall forts Exempel: r = 10 %, n = 10 år 10 (1,1) 1 2, ,1*1,1 0,1* 2,59 N(10,10) = * K 6,14* K 33

34 Nuvärdesmetoden Beräkning av nuvärdesumma, årlig ökning Det går inte alltid att anta att en årlig återkommande kostnad är konstant över tiden Antag att kalkylräntan är r 1 % och att kostnaden ökar konstant med r 2 % per år. K 0 är utlägget vid början av 1:a året, K 1 under början av andra osv. 34

35 Nuvärdesmetoden q Beräkning av nuvärdesumma, årlig ökning forts r1 r2 = 1 +, p = n n p*( p q ) Nrr (,, n) = * K q *( p q) 1 2 n 0 Går att göra andra antaganden, exempelvis kvadratisk årlig ökning, dvs. K 0 multipliceras med faktorn p 2 varje år: Nrr (,, n) * q *( p q) 2 2n n p *( p q ) 1 2 = K n

36 Nuvärdesmetoden Tillämpning på eldistributionssystem, förlustkostnad Definitioner: Belastingsökning: Effekt/energikostnadsökning: Förlusteffekt vid år i: P z Förlustkostnad vid år i b zb % pb = zl zl% pl = { } = förlusterna ökar med faktorn p = P *p 2 2i f, i b f,0 b [ ] [ ] K kr P k K p p 2i i f, i = f, i* * s, i = f,0* b * l där k kr/ kw = k * p ; i si, s,0 l 36

37 Nuvärdesmetoden Tillämpning på eldistributionssystem, förlustkostnad forts Beräkning av nukostnad: Nukostnad N f, i för år i: N p * 2i b f, i= K f,0* i q p Nukostnad N f för summa n år: i l N n n p * p (( p * p ) q ) 2 2 b l b l f = K f,0 * n 2 b l q (( p * p ) q) 37

38 Nuvärdesmetoden Tillämpning, investering under kalkylperioden Ett inte ovanligt scenario: En investering görs år n 0. Antaganden och modellering för drift- och förlustkostnader samt andra kostnader fram till år n k görs. Vid år n k görs nya investeringar (förstärkning, underhåll etc.) kostnader och kostnadsutveckling ser därefter annorlunda ut efteråt, exempelvis lägre driftkostnader. Lösning: Diskonera respektive periods kostnad till respektive periods början Beräkna därefter nuvärdet för år noll från alla perioder Se figur med exempel för två perioder (en investering mitt i kalkylperioden) på nästa sida 38

39 Nuvärdesmetoden Tillämpning, investering under kalkylperioden forts k 39

40 Annuitetsmetoden Annuitet är ett periodiskt belopp för att täcka avbetalning på lån och ränta r under en bestämd period n år. Ofta beräknas ett konstant årligt belopp, konstant annuitet a, på ränta + avskrivningar: r konstant (, ) 100 r a r n ==, q = 1+ n 1 q 100 Detta ger en årskostnad bestående av annuitet på investeringskostnaden K plus löpande drift- och underhållskostnader (och ev. övriga kostnader) 40

41 Annuitetsmetoden Investering Annuitet Drift och underhåll Exempel r = 7 %, n = 10 år ger a 0,1424; antag K = SEK och årliga konstanta drift och underhållskostnader på SEK, se figur Observera: K*a*10 = SEK 41

42 Payback-metoden Även Payoff-metoden, återbetalnings-metoden Uppskattar hur snabbt en investering betalar sig Återbetalningstid = Grundinvesteringskostnad dividerat på årligt inbetalningsöverskott (inbetalningar - utbetalningar) Om återbetalningstiden uppskattas vara kortare än den ekonomiska livslängden anses investeringen vara lönsam Tar ej hänsyn till ränta, passar därför bäst på relativt kortsiktiga projekt eller i en första grovsållning Exempelvis lämplig för att göra en snabb översiktlig uppskattning av ett projekt 42

43 Payback-metoden Antag att återbetalningstiden är T, grundinvesteringen G och det årliga inbetalningsöverskottet konstant a/år. Om det årliga inbetalningsöverskottet kan ses som konstant kan följande formel användas: Antag att intäkterna och kostnaderna varierar från år till år; C i är alla intäkter minus alla kostnad under år i (C i kan ha ett negativt värde). Grundinvesteringskostnaden räknas in under det första året vilket gör att C 1 nästan alltid får ett negativt värde (om inte är T mindre än ett år). Då beräknas T genom att sätta: T = G a T i= 1 C i = 0 43

44 Internräntemetoden Besläktad med nuvärdesmetoden. Internräntan definieras som den ränta i nuvärdesmetoden som ger summa nettonuvärde lika med noll, dvs. nuvärdet av framtida inbetalningsöverskott minus grundinvestering lika med noll. C i definieras på samma sätt som payback-metoden. Detta innebär att internräntan är den ränta som sätter gränsen för hur hög internränta som krävs för att projektet skall vara lönsamt. Fördelar: n C Ger ett lättbegripligt resultat i = i Lätt att jämföra projekt i= 1 (1 + internränta) Nackdelar: Svårt att räkna ut analytiskt och kan i vissa fall ge flera lösningar (flergradsekvationer!) Kan ge orimliga resultat eller resultat som inte är rättvisande vilket gör att metoden bör kompletteras med andra kalkylmetoder; tar även inte alltid hänsyn till vissa viktiga aspekter såsom att skilja på in- och utlåning 0 44

45 LCC-analys Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 45

46 LCC: introduktion Total kostnad för ett tekniskt system innefattar allt från: projektering, inköp, drift/produktion, underhåll till avveckling. Investeringar görs tidigt och kostnaderna utvecklas i tiden (observera att ev. intäkter kan tas med i beräkningen som negativa kostnader) LCC är en ekonomisk kalkylmetod för att beräkna total kostnad för ett tekniskt system över dess livslängd Målet med LCC är att minimera den totala livstidskostnaden Metoden kan t.ex. användas för att jämföra olika investeringsalternativ Teori, metoder etc. som behövs för en LCC analys har tidigare introducerats i kursen: kostnader, nuvärdesberäkningar etc. 46

47 LCC: definition 1* Livstidskostnad är köparens, eller användarens totala kostnad för att köpa, använda, underhålla och kassera/avyttra teknisk utrustning, anläggning eller system Life Cycle Cost Anskaffningskostnader Life Acquisition Cost Driftoch underhållskostnader Life Support Cost LCC = LAC + LSC * Enligt UTEK Svensk riksorganisation inom driftsäkerhet, underhåll och kapitalvård 47

48 LCC: definition 2** LCC är summan av alla kostnader (nuvärden) som en anläggning belastas med under sin livstid dvs för varje år T=1 tom år n. LCC N i = T = 1 där är nuvärde av: Anläggningskostnad Underhållskostnad Förlustkostnad Avbrottskostnad n N A + n T = 1 N U + n T = 1 N F + n T = 1 N S ** Enligt kursmaterial i STF-kurs 48

49 LCC: definition 3*** LCC = I + D + U + S - R där: I = Initialkostnad D = Driftkostnad U = Underhållskostnad S = Stilleståndskostnad R = Restvärde Observera, restvärdet kan både vara positivt (t.ex. skrotvärde) och negativt (t.ex. saneringskostnader) *** Enligt Swedpower (numera Vattenfall Power Consultant) 49

50 LCC: definition 4**** N r CLCC = CI + ( Ci Ri ) ( RV RV ), q i = N i= 1 q q 100 C LCC is the total Life Cycle Cost of a project taking the interest into consideration, r is the interest rate determinate by the company, C I is the investment cost year 0, C i is the estimated sum of all increased costs compared with doing nothing during year i according to the project, R i is the estimated sum of all incomes from the projects during year i (i.e. decreased costs, revenues etc.), RV + is positive rest values, i.e. incomes after the economical life time and RV - is negative rest values, i.e. costs after the economical life time. **** Enligt Lic.avh.: C J Wallnerström, On Risk Management of Electrical Distribution Systems and the Impact of Regulations, KTH,

51 Osäkerheter och riskanalys Introduktion Indata Lagar och regleringar Livslängd Kalkylränta Kostnader Kalkylmetoder Översikt Nuvärdesmetoden, generellt Nuvärdesmetoden, tillämpning på eldistributionsnät Payback-metoden Internräntemetoden LCC-analys Hänsyn till osäkerheter och riskanalys 51

52 Hänsyn till osäkerheter Ingen kalkyl kan bli bättre än vad underlaget medger! Osäkerheter: 1. Osäkerhetsfaktorer i använda beräkningsparametrar. Kan minskas genom bättre planering, mer detaljerad information, mer avancerade metoder etc. Val av metod 2. Framtida antaganden som utvecklas på annat sett än som förutses. Svår att minska. Vanliga lösning är att ha marginal: Öka kalkylräntan Skärpa kravet på t.ex. ökad återbetalningstid Dessa metoder innebär dock ett mer eller mindre stort ingrepp i kalkylmetoden Konsekvens om det går helt fel med investeringen? Relevant kostnad att avveckla eller ändra inriktning vid misslyckat projekt? 52

53 Hänsyn till osäkerheter Osäkerheter i grunddata t.ex. beroende av: planeringsunderlag kostnader projekttid belastningar Osäkerheter i antaganden t.ex. beroende av: belastningsutveckling elprisutveckling teknisk utveckling Brukbarhetstid Hantering av osäkerheter: 1. Statistisk metod t.ex. genom att: ändra kalkylränta, inbetalningsöverskott, eller maximal återbetalningstid 2. Känslighetsanalys: genom att undersöka hur känsligt kalkylresultatet är för förändringar i beräkningsparametrar 3. Risk- och sårbarhetsanalys (föreläsning 22a) 53

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter

Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet. övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter FOU-fonden för fastighetsfrågor Kalkyler för offentlig fastighetsverksamhet övningsuppgifter Upplysningar om

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

ANALYS AV MODELL FÖR FÖRANDSREGLERING AV NÄTTARIFFER Val av avskrivningsmetod och WACC tillämpat på ett verkligt exempel

ANALYS AV MODELL FÖR FÖRANDSREGLERING AV NÄTTARIFFER Val av avskrivningsmetod och WACC tillämpat på ett verkligt exempel PM UPPDRAG Analys av nätregleringen UPPDRAGSLEDARE Pär Lydén DATUM UPPDRAGSNUMMER 5465090 UPPRÄTTAD AV Pär Lydén Stefan Svensson Peter Fritz Val av avskrivningsmetod och WACC tillämpat på ett verkligt

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan)

Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling bifogas tentan) Exempeltentamen Sid 1 Byggprocessen VBEA10 Tentamenstid: 5 timmar Tentamen omfattar 60 poäng. Namn: Personnummer: Resultat Uppnådda poäng på tentamen: Betyg: Tillåtna hjälpmedel: Penna, räknedosa (formelsamling

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

LCCA Life Cycle Cost Analys

LCCA Life Cycle Cost Analys LCCA Life Cycle Cost Analys Solskyddstekniker 2014 Fördjupningsarbete Av. Olof Ahlberg och Magnus Melander 1 Sammanfattning: LCC-Analys är en metod för att bestämma ett system eller en produkts kostnad

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys

Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Livåterförsäkring II Lönsamhetsanalys Erik Alm Livåterförsäkringschef Hannover Life Re Sweden Stockholm November 2007 Fondförsäkring Kostnader Nuvärde Portoföljtänkande Känslighetsanalys Tillstånd Portföljvärde

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

CIBECO Lönsamhetsstyrning

CIBECO Lönsamhetsstyrning CIBECO Lönsamhetsstyrning Lönsamhetsstyrningsprogrammet genomförs i samarbete med ledningsgrupp och nyckelpersoner som ledningen i företaget utser. Målet är att ta fram en handlingsplan med åtgärder som

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

LATHUND. Tillämpning av instrumentavtalet. Fr.o.m. 2012-01-01 Framtagen av SYMF och SvS gemensamt. STRÅKINSTRUMENT

LATHUND. Tillämpning av instrumentavtalet. Fr.o.m. 2012-01-01 Framtagen av SYMF och SvS gemensamt. STRÅKINSTRUMENT LATHUND Tillämpning av instrumentavtalet. Fr.o.m. 01-01-01 Framtagen av SYMF och SvS gemensamt. STRÅKINSTRUMENT Vi använder två stråkmusiker som exempel: Anna är anställd innan det nya avtalet trädde i

Läs mer

Vad är nytt i Invest for Excel 3.6

Vad är nytt i Invest for Excel 3.6 Vad är nytt i Invest for Excel 3.6 Fungerar i följande Microsoft Excel versioner... 2 Rysk handbok... 2 Digitalt signerad programkod... 2 Mallkataloger... 2 Option: Goodwill-avskrivning är avdragningsbar

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT. Per Eriksson Hanna Söderqvist. Chaos Paintball. En Investerings och Finansieringsbedömning

Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT. Per Eriksson Hanna Söderqvist. Chaos Paintball. En Investerings och Finansieringsbedömning Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Per Eriksson Hanna Söderqvist Chaos Paintball En Investerings och Finansieringsbedömning Chaos Paintball -An Investment and Finance evaluation Företagsekonomi

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering

Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering Investeringskalkyl för en ny såglinje En rapport om investeringskalkylering Investment calculation for a new saw line A report of investment calculation Per Hoflund Jon Snögren Arbetsrapport 328 2011 Examensarbete

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

KONTENTAN 249 S. Ekonomi för chefer av Mikael Carlson & Jonas Bernhardsson 9/2007

KONTENTAN 249 S. Ekonomi för chefer av Mikael Carlson & Jonas Bernhardsson 9/2007 KONTENTAN 184 Ekonomi för chefer av Mikael Carlson & Jonas Bernhardsson 9/2007 249 S om chef har du ett ekonomiskt ansvar. Därför behöver du kunskaper i affärsekonomi. Du må arbeta med produktutveckling,

Läs mer

B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p).

B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p). Uppgift/Fråga: 1 (6p) A. Fyll i perspektiven (enligt Whittington) på rätt plats i bilden (2 p): B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p). --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB

Investeringsaktiebolaget Cobond AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Allmänt om bolaget 4 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

LÖSNINGSFÖRLAG 2010-10-27

LÖSNINGSFÖRLAG 2010-10-27 Linköpings universitet 100928 IEI/Nek Bo Sjö LÖSNINGSFÖRLAG 2010-10-27 Tentamen 2010-10-01, kl. 08:00-13:00 Finansiell ekonomi, 7,5Hp Affärsjuridiska programmet (730G32) Skrivningen består av 4 uppgifter

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Karin Persson Gustaf Posse Marina Rosner Investeringsbedömning -En studie om investeringsbedömningen i ett antal svenska tillverkande företag- Företagsekonomi

Läs mer

Samhällets ökande beroende av ett leveranssäkert elkraftsystem

Samhällets ökande beroende av ett leveranssäkert elkraftsystem Samhällets ökande beroende av ett leveranssäkert elkraftsystem PRIVAD Seminarium för kritiska beroenden och viktiga samhällsfunktioner, 28 november 2013 Carl Johan Wallnerström, postdoc vid KTH Kungliga

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Bilaga 11 Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Diskonteringsränta har valts till 3,5% i nuvärdeskalkylerna (enl ASEK 5) 0,5 % utgörs av en riskkomponent Basfliken Bas-scenario

Läs mer

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder Rapport 2014:1 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder en översikt HANS LIND 2 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder: en översikt Hans Lind Sustainable Integrated Renovation Rapport 2014:1

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader.

För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden adderas kapitalkostnader och löpande kostnader. we i Energimarknadsinspektionen imo Swedish Energy Markets Inspectorate 1(5) Bilaga 3 Beräknad intäktsram för REL00136 Schablonmetoden För att beräkna intäktsram för elnätsverksamhet med schablonmetoden

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING

FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING www.concordia.jakobstad.fi BERÄKNING AV EN INVESTERING INNEHÅLL SIDA 1. PLANERING AV EN INVESTERING 3 1.1 Finansiering av investeringarna 3 1.2 Klassificering av investeringarna

Läs mer

STYRNING OCH STRATEGI (SOS) 7,5 högskolepoäng

STYRNING OCH STRATEGI (SOS) 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Tentamen STYRNING OCH STRATEGI (SOS) 7,5 högskolepoäng Datum: 2014-10-29 Skrivningstid: 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, med tömt minne.

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Investeringskalkyl för AB Karl Hedin. sågverk

Investeringskalkyl för AB Karl Hedin. sågverk Investeringskalkyl för AB Karl Hedin - investering av brädscanner på Karbenning sågverk Investment calculation for AB Karl Hedin - investment of a board scanner at Karbenning sawmill Carl Henrik Ahlbäck

Läs mer

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Luleå tekniska universitet Instutionen för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Avd. för Företagsekonomi och Verksamhetsutveckling Magnus Konradsson (Uppgift 1 6) Kent Nilsson (Uppgift 7) Ted Karlsson

Läs mer

Vad är nytt i Invest for Excel 3.5

Vad är nytt i Invest for Excel 3.5 Vad är nytt i Invest for Excel 3.5 Excel 2007 menyraden...2 Ryska språket...3 Mera rader i Nyckeltal -tabellen...3 Definitionen av Nuvärdekvoten (PI) har ändrats...3 Lönsamhetskalkyl baserad på Fritt kassaflöde

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Kalkylhandbok för fastighetsföretaget

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Kalkylhandbok för fastighetsföretaget Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Kalkylhandbok för fastighetsföretaget Kalkyl handbok för fastighets företaget Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Läs mer

Tenta menskvitto. Handelshögskolan vid Örebro universitet. Företagsekonomi A, Företagets affärer och styrning (FÖ1020)

Tenta menskvitto. Handelshögskolan vid Örebro universitet. Företagsekonomi A, Företagets affärer och styrning (FÖ1020) Tentamensadministration på institution Sida l av l Tenta menskvitto Institution/ cademy Handelshögskolan vid Örebro universitet Kurs/ou rse Företagsekonomi, Företagets affärer och styrning (FÖ1020) Prov

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

Yttrande avseende PM Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet av professor Jan Bergstrand

Yttrande avseende PM Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet av professor Jan Bergstrand 1 Stefan Yard 100304 Yttrande avseende PM Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet av professor Jan Bergstrand Sammanfattning Slutsatsen i analysen av professor Jan Bergstrand (JB) framstår som

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt om bolaget 7 2 Kvartalsrapport

Läs mer