Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö"

Transkript

1 Förstudie Slutrapport april 2007 Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Plats för utfallande illustration/bild samt eventuell ingress

2 Banverkets projektgrupp Ola Kromnow utredningsledare Konsultens, ÅF-Infrastruktur AB, projektgrupp Johan Meurling uppdragsledare Thomas Lange biträdande uppdragsledare För övriga medverkande och extern samrådsgrupp, se sidan 58 Foto/omslagsbilden: Foto/övriga bilder: Norrköpings kommun ÅF, Johan Meurling, Thomas Lange om inget annat anges Bilden på omslaget visar Norrköping med Händelö och Malmölandet 2 Förstudie Händelö

3 Förstudie Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Slutrapport, april 2007 Förstudie Händelö 3

4 4 Förstudie Händelö

5 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Bakgrund, syfte och planeringsprocess 10 3 Projektets förutsättningar 13 4 Funktionsanalys 25 5 Alternativ 30 6 Effekter 41 7 Utvärdering 54 8 Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan 56 9 Banverkets ställningstagande Medverkande Referenser, underlag 59 Förstudie Händelö 5

6 6 Förstudie Händelö

7 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Norrköping är utpekad som nod i Banverkets framtidsplan och Vägverkets nationella plan. För att vidareutveckla Norrköping som central knutpunkt för transporter med båt, tåg och lastbil och för att omlastning mellan de olika transportslagen skall fungera på ett effektivt sätt finns förslag till ett antal infrastrukturprojekt i området. Norrköpings Hamn & Stuveri AB planerar att bygga en ny kombiterminal i Pampushamnen på Händelö. Det finns idag endast en spårförbindelse till Händelö, som hanterar dagens tågtrafik till Pampushamnen. Denna går västerifrån via en öppningsbar bro. En ny terminal på Händelö kommer på sikt att förändra transportflödena av gods inom Norrköping. Parallellt med denna utveckling planeras nya väg- och järnvägsförbindelser genom Norrleden respektive Ostlänken. Banverket har beslutat att, tillsammans med Norrköpings kommun, genomföra en förstudie för en ny spåranslutning till Händelö. 1.2 Förutsättningar Regional planering I det s.k. Norrköpingspaketet, som tagits fram under ledning av länsstyrelsen i Östergötlands län, anges behov av flera infrastrukturprojekt inom Norrköpings kommun. De viktigaste, som är av direkt betydelse för Norrköping som transportcentrum, är Ny spåranslutning till Pampushamnen Ny väganslutning till Norrköpings hamn (Norrleden förbindelse mellean E4 och E22) Upprustning av Rv 51 med förbifart Svärtinge Breddning av inseglingsrännan till Norrköpings hamn. Järnvägstransporter Till Norrköping kommer ca 40 godståg per vecka, flest från Hallsberg men även från Göteborg, Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Tågtrafiken i omvänd riktning, från Norrköping, är något större med 49 tåg i veckan. Trafiken till Hallsberg dominerar. I övrigt går tågen till Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Norrköpings Hamn och Stuveri AB har långtgående planer på att etablera daglig blocktågstrafik från Norrköping i syfte att på ett kostnadseffektivt sätt betjäna Stockholms- och Mälardalsregionen. Landsvägstransporter I Norrköping sammanstrålar viktiga vägar av nationellt och regionalt intresse. Norrköping passeras av E4 och är start- och målpunkt för E22, Rv 51 och Rv 55/56. Händelö har i dagsläget landförbindelse via Kardonbron i norr och Händelöbron i söder. Vägverket planerar för den nya förbindelselänken Norrleden över Händelö och vidare över eller under Lindö kanal för anslutning till Söderleden på fastlandet. Dessa förbindelser kommer att avsevärt förbättra kommunikationerna till Händelö samtidigt som E22 får en bättre länk till E4:an än vad som är fallet idag. Norrleden kommer också att minska trafiktrycket på den centrala delen av staden. Fartygstransporter Norrköpings hamn trafikeras av cirka 80 olika fartygslinjer, varav 45 utifrån regelbundna tidtabeller. Hamnen har omfattande trafik med direktanlöpande transocean linjetrafik. Hamnens marknadsområde är hela Sverige, delar av Östersjöländerna samt Norge och Finland. Export och import sker till i stort sett hela världen. Nya prognoser från SIKA: Kraftig ökning av vägtrafiken år 2020 Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har på uppdrag av regeringen tagit fram prognoser över person- och godstrafiken till år Persontransporterna väntas öka med cirka 27 procent, varav lastbiltrafiken står för den allra största ökningen i absoluta tal. Godstransporterna beräknas totalt öka med cirka 21 procent till år Godstrafiken med lastbil ökar mer än trafiken med tåg och till sjöss. De internationella transporterna ökar mer än de inhemska och godset transporteras längre sträckor. Om mer gods ska kunna transporteras med järnväg behöver godstrafiken prioriteras framför persontrafiken, och så är det inte i dag, enligt SIKA. Förstudie Händelö 7

8 1.3 Studerade alternativ UA1, upprustning och utveckling av befintligt spår UA1 innebär upprustning av befintligt Händelöspår, ett utformningsalternativ som innebär att befintlig infrastruktur ligger till grund för utformningen av anslutningarna till och på Händelö. Spårupprustningen innebär utbyggnad till dubbelspår, elektrifiering, signalstyrning samt att ett antal planskilda vägkorsningar åtgärdas. UA 1 innebär en ny Händelöbro (kompletterad för dubbelspår). UA2, ny spåranslutning norrifrån UA2 innebär en ny spåranslutning mellan Södra stambanan och Händelö via Bravikenspåret och Kardonbron inklusive ett nytt spår söder om Åby för anslutning norrut till Södra stambanan. UA2 är det anslutningsalternativ som låg som grund för kommunens utredning om läge för ny kombiterminal på Händelö. Alternativet innebär nytt spår mellan Bravikenspåret och ny kombiterminal vid Pampushamnen. Delar av Bravikenspåret upprustas. Planskilda korsningar anordnas med vägen till Braviken, till Södra stambanan norrut, med E4 och med den planerade Ostlänken. Ny järnvägsbro byggs över Motala ström vid Kardonbron. Händelöbron upprustas. Spåret elektrifieras och blir signalreglerat. 1.4 Utvärdering Ändamålet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för effektiva godstransporter på järnväg till och från Norrköping som nationellt viktig godstransportnod. Detta skapar förutsättningar för att mer gods ska transporteras på järnväg istället för på väg; på så sätt minskas påverkan på miljön. Samtidigt ges Norrköping och Östergötland möjligheter till en positiv regional utveckling. Två utredningsalternativ har identifierats som på olika sätt medger förbättrade anslutningar till och på Händelö. Emellertid har förstudien visat på betydande komplikationer föranledda av den barriäreffekt som uppstår om spåren för Ostlänken dras genom eller i direkt anslutning till befintlig godsbangård. Både UA1 och UA2 kräver betydande nybyggnationer. Denna studie visar att även JA, som normalt innebär ingen åtgärd kräver betydande nybyggnationer på grund av Ostlänken. Såväl JA som UA1 visar sig innebära stora merkostnader för att överbrygga Ostlänkens barriäreffekt. UA1 innebär också merkostnader ifall den långsiktiga utvecklingen som skisserats för Norrköping blir av. Denna innebär att gods i ökande utsträckning kommer att hanteras även på Malmölandet. I så fall tillkommer kostnader för att ändå ansluta godsbangården till Malmölandet. För JA och UA1 gäller att godstrafiken kommer att utsättas för betydande störningar under upprustnings- respektive utbyggnadsperioden. UA2, som från början byggs för att ansluta Händelö till Malmölandet via Kardonbanan har bäst kapacitet och är inte känsligt för störningar under utbyggnadsfasen eller när Ostlänken byggs i Norrköping. UA2 ger också den kortaste gångtiden mellan Händelö och Södra stambanan. Samtliga alternativ kan kompletteras med optioner (tillvalsåtgärder) som t.ex. en bro över Lindö kanal eller kompletterande enkelspår för triangelspårslösningar på några ställen på Händelö. UA 2 uppfyller ändamålet bäst, dels genom att klara en prövning mot ett tänkt visionsår 2030, dels genom att vara mest kostnadseffektivt. Därigenom kan Norrköping åta sig rollen som nationellt viktig godstransportnod. Mindre miljöpåverkan jämfört med dagens infrastruktur blir också följden av båda alternativen. Resultaten visar att jämförelsealternativet JA inte är ett nollalternativ i och med att Händelöbron upprustas. Men även om inget av utredningsalternativen (UA1 eller UA2) genomförs kommer ytterligare kostnader att bli följden för JA, nämligen då Ostlänken skall byggas genom Norrköping. Det blir då nödvändigt att anlägga någon form av planskildhet för att förbinda industrispårsystemet på Händelö och i Södra hamnen med Södra stambanan. Kostnaderna för en sådan planskildhet är redovisad som option 6a resp 6b. Både UA1 och UA2 uppfyller de kortsiktiga målet, men endast UA2 uppfyller målet att kunna vara funktionellt även år 2030, som är det målår som alternativen prövats mot. UA2 uppvisar också den klart gynnsammaste kostnadskalkylen, då det även för UA1 blir nödvändigt att anlägga någon form av planskildhet för att förbinda industrispåren på Händelö med Södra stambanan. 1.5 Länsstyrelsens och Banverkets beslut Länsstyrelsen i Östergötland har beslutat att den planerade ombyggnaden kan medföra betydande miljöpåverkan. Banverket har med stöd av genomförd förstudie och inkomna remissynpunkter beslutas att: 8 Förstudie Händelö

9 UA 2 är det enda alternativ som uppfyller uppställda mål på längre sikt och är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Nästa steg i planeringsprocessen är att alternativet UA 2 utreds vidare. Detta bör ske i en järnvägsplan. Hur det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet ska bedrivas och finansieras får avgöras i samverkan med Norrköpings kommun. Ett avtal bör upprättas som grund för arbetet med en järnvägsplan. Finansieringen av ett genomförande av den nya järnvägsanslutningen till Händelö måste vara löst innan en järnvägsplan kan antas. Likaså de framtida ansvarsgränserna för järnvägen. Funktion och lokalisering av godsbangården i Norrköping behöver utredas vidare. Samordning ska ske med den pågående utredningen för Ostlänken och med ett kommande genomförande av Ostlänken. Förstudie Händelö 9

10 2 Bakgrund, syfte och planeringsprocess 2.1 Bakgrund Norrköping är utpekad som nod i Banverkets framtidsplan och Vägverkets nationella plan. För att vidareutveckla Norrköping som intermodal nod leder Norrköpings kommun ett arbete med ett Norrköpingspaket. Syftet med detta paket är att samordna internationella, nationella, regionala och kommunala intressen samt vara ett underlag för ett långsiktigt samarbete. Målet är att Norrköping skall vara en central knutpunkt för transporter med båt, tåg och lastbil och att omlastning mellan de olika transportslagen skall fungera på ett effektivt sätt, samt att det finns en effektiv koppling till de övergripande transportstråken. I Norrköpingspaketet ingår förslag till ett antal infrastrukturprojekt som, tillsammans med befintlig infrastruktur, skall utveckla Norrköping som intermodal nod. Norrköpings Hamn & Stuveri AB (NHS) planerar att bygga den nya kombiterminalen i Pampushamnen på Händelö. NHS planerar att finansiera och bygga terminalen och terminalspåren. Det finns idag endast en spårförbindelse till Händelö. Denna går västerifrån via en öppningsbar bro. För att transporterna till och från terminalen skall kunna ske effektivt önskar NHS och Norrköpings kommun att ett nytt anslutningsspår till södra stambanan byggs, framförallt för att snabbt kunna komma norr ut på stambanan. En ny terminal på Händelö kommer på sikt att förändra transportflödena av gods inom Norrköping. Parallellt med denna utveckling planeras Ostlänken. Alla utredningsalternativ i järnvägsutredningen för Ostlänken kommer att påverka industrispåranslutningar och den befintliga godsbangården i Norrköping. Banverket har beslutat att, tillsammans med Norrköpings kommun, genomföra en förstudie för en ny spåranslutning till och på Händelö. 2.2 Ändamål med projektet Ändamålet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för effektiva godstransporter på järnväg till och från Norrköping som nationellt viktig godstransportnod. Detta skapar förutsättningar för att mer gods kan transporteras på järnväg istället för på väg; på så sätt minskas påverkan på miljön. Samtidigt ges Norrköping och Östergötland möjligheter till en positiv regional utveckling. 2.3 Projektmål Det konkreta målet är att studera hur en ny kombiterminal i Pampushamnen på Händelö skall anslutas med järnväg till Södra stambanan på det mest effektiva sättet. Samtidigt ska Norrköping även i framtiden fungera som en effektiv godstransportnod. 2.4 Planering Lagstiftning som reglerar planering av järnväg Planering av järnväg följer en process som regleras i lagen om byggande av järnväg (1995:1649). Planeringsprocessen syftar till att ge planeringen vid byggande av järnvägar en god anknytning till övrig samhällsplanering och miljölagstiftning. Genom processen tillgodoses behovet av att redan i tidiga skeden förankra planeringen av järnvägar i övriga aktörers planering. Processen ska vidare ge goda möjligheter till insyn och samråd för dem som berörs. Nedan anges två viktiga paragrafer som skall genomsyra arbetet. 1 kap 3 Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. 1 kap 4 Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stadsoch landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Miljöbalken Den centrala miljölagstiftningen finns sedan 1999 samlad i Miljöbalken. Miljöbalken innehåller många regler som kan bli aktuella vid planering och utbyggnad av järnväg. Balken innehåller också regler om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljökvalitetsnormer (MKN). Övrig lagstiftning med koppling till byggande av järnväg är Plan- och bygglagen, Väglagen och Lag om kulturminnen. 10 Förstudie Händelö

11 Banverkets planeringsprocess Planeringsprocessen omfattar tre utredningsskeden förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan, där arbetet successivt fördjupas från översiktliga studier till detaljprojekteringen. Resultat från ett skede ger utgångspunkter till nästa skede. Förstudie I förstudien står de allmänna intressena i fokus. Detta innebär att det ska klargöras om det finns ett samhällsbehov av utbyggnad av järnvägen. Förstudien ska klargöra förutsättningarna för den fortsatta planeringen och visa på genomförbara alternativ. I förstudien görs ingen absolut jämförelse eller utvärdering mellan alternativen. I förstudien ska ett tidigt samråd genomföras. Förstudien utgör vidare underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utifrån sammanvägning av konsekvenser och inkomna synpunkter tar Banverket ställning till hur arbetet med projektet ska gå vidare. Järnvägsutredning Järnvägsutredningen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva och värdera alternativa lösningar som har framkommit ur förstudien. Järnvägsutredningen utgör underlag för Banverkets ställningstagande och val av lösning samt för regeringens eventuella tillåtlighetsprövning av den valda lösningen. Järnvägsplan För det valda alternativet upprättas en järnvägsplan. Järnvägsplanens primära syfte är att klargöra vilken mark som behöver tas i anspråk för järnvägsutbyggnaden samt klargöra behovet av miljöskyddsåtgärder. Även i järnvägsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Järnvägsplanen får inte strida mot gällande detaljplanebestämmelser. Övergripande mål och krav De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål och sex delmål. Det övergripande målet: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Planeringsprocessen. De sex delmålen Ett tillgängligt transportsystem Att skapa ett tillgängligt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Tillgänglighet till järnvägen påverkas bl. a. av närhet till stationen, stationsmiljö, restid, turtäthet, och samverkan mellan transportslag. Hög transportkvalitet Transportsystemet ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Näringslivet vill ha punktliga, säkra och snabba transporter. Leveransprecision, information och förutsägbarhet är andra viktiga kvaliteter. En säker trafik Järnvägen omfattas av nollvisionen. Ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportssystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. En god miljö Järnvägssektorn ska genom transporterna, liksom vid byggande och drift av infrastrukturen, bidra till en hållbar utveckling. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En positiv regional utveckling Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Järnvägen kan ge betydande positiva regionala ef- Förstudie Händelö 11

12 fekter genom att underlätta pendling till arbetsplatser och förbättra godstransporter. Ett jämställt transportsystem Ett jämställt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att det är anpassat till både kvinnor och mäns behov och förutsättningar. Banverkets policy och mål Utifrån regeringens direktiv till Banverket och utifrån nationella mål för miljö, säkerhet och arkitektur har Banverket omsatt dessa till detaljerade mål för verksamheten som beskrivs nedan. Planeringsmål för buller Banverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram planeringsmål för buller och vibrationer för spårburen trafik. Planeringsmålen för buller redovisas i dokumentet Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik och överensstämmer med de riktvärden för god miljökvalitet som riksdagen fastställde då den beslutade om regeringens proposition 1996/97:53. Riktvärdena baseras på dagens kunskap om buller från spårburen trafik och bullrets negativa inverkan på de människor som utsätts för buller. Följande riktvärden gäller: 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad 60 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå i bostadsområdet i övrigt 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Bullerskyddsåtgärder ska vidtas med strävan att innehålla riktvärdena i den mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riktvärdena är alltså inte gränsvärden utan måste alltid sättas i relation till kostnad och miljönytta. Risk och säkerhet nollvisionen Järnvägen omfattas av nollvisionen som innebär att ingen ska allvarligt skadas eller dödas inom järnvägen. Banverket arbetar med ett antal mätbara mål av vilka följande bedöms ha betydelse för detta projekt: Riskerna i järnvägstransportsystemet ska successivt minska. Särskilt ska åtgärder som syftar till barns säkerhet prioriteras. Antalet olyckor vid plankorsningar mellan väg och järnväg ska minska i en takt som motsvarar en halvering till år 2007, räknat från 1996 års nivå Antalet elöverbryggningar per rullande femårsperiod ska minska i en takt som motsvarar en halvering till år 2005 jämfört med år Samråd Enligt Lagen om byggande av järnväg har samråd hållits i ett flertal olika former för denna förstudie. Under samrådet har Norrköpings kommun framfört sina funktionskrav för det framtida järnvägssystemet till och på Händelö. De utgår från att en ny spåranslutning byggs norrifrån till Händelö och kopplas till planerad kombiterminal vid Pampushamnen. Utbyggnaden ska även omfatta ett triangelspår vid stambanan intill Åby. Ett möte med representanter för Naturskyddsföreningen hölls den 18 oktober Diskussion fördes kring området och olika aspekter som Naturskyddsföreningen ansåg som viktiga. Man är positiv till en utveckling av kommunens arbetsliv och att fler människor kan få sysselsättning. Man är också positiv till järnvägstransporter istället för vägtransporter. Elektrifiering av en ny anslutning till terminalen ansågs vara viktig. Man påpekade att banken vid Kardonbron används för fritidsfiskare i dagsläget liksom för fågelskådning. Öppningen i Kardonbron får inte minskas så att vattenflödena försämras. Öppet hus med föredragning och skärmutställning hölls den 30 november 2005 i Norrköping. Inbjudan gjordes genom annonsering i dagspress, genom utskick till de boende längs de olika alternativen samt via Banverkets webbplats. Banverket tillhandahöll ett informationsblad och blanketter för intresserade att lämna synpunkter på. Öppet hus besöktes av ca 18 personer och såväl muntliga som skriftliga synpunkter lämnades, bl.a. om risk för grundläggningsproblem i några områden. Tre möten har hållits i en bred sammansatt referensgrupp med företrädare för Norrköpings kommun, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Vägverket, Länsstyrelsen i Östergötlands län Ett seminarium med representanter för näringslivet genomfördes den 18 januari Efter genomfört samråd har sju skriftliga synpunkter lämnats in. 12 Förstudie Händelö

13 3 Förutsättningar 3.1 Godstransportsystemet Den av regeringen utsedda godstrafikdelegationen har arbetat fram ett antal principer när det gäller godstransporter: Godstransporter bör vara marknadsstyrda Den som har varor att förflytta bör stå i centrum Statens roll bör vara att skapa förutsättningar De transportpolitiska målen bör vara styrande. Vidare menar delegationen att en mycket central utgångspunkt är samverkan mellan trafikslagen intermodaliteten. Banverket utser stråk Banverket utarbetade i sektorsprogrammet för järnvägen kriterier för val av övergripande strategiska stråk och noder. I sektorsprogrammet förslog även Banverket en stråk- och nodstruktur. Detta förslag bygger på underlag från SIKAs stråkanalys, SSCs stråkstrategi, godstransportdelegationens betänkande och Banverkets marknadsanalys. För val av stråk formulerades följande kriterier: Stråken ska långsiktigt svara för större delen av det totala godstrafikarbetet. Stråken ska utgöra pulsådror i ett nätverk som effektivt sammanbinder tunga produktions- och konsumtionsregioner med varandra samt andra viktiga transportnav. Stråken i Sverige ska vara effektivt sammankopplade med de viktigaste transportstråken i Europa och övrig omvärld via de viktigaste hamnarna och gränspassagerna Stråken ska svara mot det övergripande behovet av tillförlitliga och framkomliga vägar för tunga och skrymmande transporter I godstransportdelegationens slutbetänkande utpekas de viktigaste transportstråken med hjälp av en kartläggning och stråkanalys utförd av SIKA. Även Banverkets sektorsprogram utgår från dessa analyser. Analysen visar att det finns tydliga stråk som fångar upp över 75% av samtliga transporter. Dessa stråk är stabila och förändras inte ens under relativt kraftiga förskjutningar på efterfrågan av transporter. Aktörerna på marknaden har framhållit betydelsen av effektiva intermodala transportlösningar. Sektorsprogrammet konstaterade att aktörerna på marknaden anser det vara viktigt att järnvägssatsningarna koncentreras till de banor som betjänar de viktigaste godsstråken. Följande lägeskriterier identifierades för noder: Noder ska finnas vid stora produktions- och konsumtionsområden. De övergripande stråken och valda noder som presenteras i Banverkets framtidsplan och godstrafikdelegationens slutbetänkande. Förstudie Händelö 13

14 Noder ska finnas i de lägen som utgör naturliga start- och slutpunkter för ett eller flera transportslag inom de viktiga stråken (hamnar) och som har koppling till viktiga internationella transportstråk. Noderna ska ligga i strategiska lägen där de stora stråken möts. Noderna ska ligga där det är lätt att byta mellan transportslag och att omfördela flöden till olika destinationer. Norrköping i detta system Norrköping har i olika studier (se referenstförteckningen) pekats ut som en av lämpliga platser att vara intermodal nod för ett antal strategiskt viktiga godstransportstråk i den s.k. Nordiska triangeln. Denna är ett av EU prioriterat TEN-T-projekt som syftar till att förbättra transporter via järnväg, väg och till sjöss. Sverige har åtagit sig att genomföra sina delar av Nordiska triangeln till år Genom ett initiativ av länsstyrelsen i Östergötland och regionförbundet Östsam har det s.k. Norrköpingspaketet utvecklats. För att vidareutveckla Norrköping som intermodal nod behöver en rad infrastrukturprojekt genomföras inom kommunen. De viktigaste, som är av direkt betydelse för Norrköping som transportcentrum, är Ny spåranslutning till Pampushamnen via triangelspår, Kardonbanan, ny kombiterminal på Händelö och ny rangerbangård i lämpligt läge (i princip denna förstudie) Ny väganslutning till Norrköpings hamn (Norrleden förbindelse mellean E4 och E22) Upprustning av Rv 51 med förbifart Svärtinge Breddning av inseglingsrännan till Norrköpings hamn Ur Norrköpingspaketet rapporten om en långsiktig och hållbar svensk transportlösning, Norrköping idag Godsbangården Den befintliga godsbangården i Norrköping ligger idag strax norr om infarten till personbangården om man kommer norrifrån på södra stambanan. Godsbangården består av två delar, själva godsbangården samt den del som kallas Tallbacken. Tallbacken används framförallt för uppställning av tomma vagnar, både utrangerade vagnar som väntar på skrotning och tomvagnar som väntar på att bli lastade. På godsbangården tas godstågen emot och delas upp för vidare transport ut till de olika industriområdena. Det finns ca 15 spår på godsbangården. Fem spår används som tågspår för ankommande och avgående godståg. Övriga spår används för växling av tåg. I anslutning till godsbangården finns också en underhållsverkstad som drivs av SweMaint AB. Där sker framförallt underhåll av persontåg och vagnar. Reparationer av godståg/vagnar sker med mobila reparationsenheter. Till godsbangården ansluter de olika industrispåren i Norrköping. När lastade vagnar kommer från de olika spårområdena byggs grupper och tåg ihop på godsbangården för vidare transport till annan destination. I Norrköping sker även personalbyten på tågen, antingen vid personbangården eller vid godsbangården. Både söderut och norrut från godsbangården är det uppförbacke för tågen, vilket kan ställa till problem för godstågen när det är lövhalka. Industrispåren Industrispåren ägs av Norrköpings kommun och den totala spårlängden är omkring 35 kilometer. Det finns sex olika spårområden; Södra Hamnspåret, Norra Hamnspåret, Händelöspåret, Ingelstaspåret, Ostkustspåret och Supraspåret. Industrispårssystemet ansluter till Banverkets spår på sex platser, det ansluter också till 19 olika fastigheter, utöver Norrköpings Hamn och Stuveri AB:s fastigheter. Industrispårsystemet används aktivt av ca tio företag. I genomsnitt transporteras ca vagnar per månad till och från dessa företag. Norrköpings kommun äger och svarar för drift och underhåll av industrispåren. Connex sköter trafikledningen för industrispåren. Green Cargo är den största operatören. Det är framförallt Händelöspåret och Södra hamnspåret som används. Det anses inte finnas några stora flaskhalsar i industrispårssystemet, som det ser ut med nuvarande trafikmängder. Pampushamnen är dock ett område där kapaciteten är brist- 14 Förstudie Händelö

15 Industrispåren i Norrköping. fällig under vissa perioder när fartyg ska lastas. Vidare bedöms Händelöbron som en riskfaktor på grund av stort renoveringsbehov. Till industrispårsystemet räknas funktionellt ofta också spåret mellan Kimstad på Södra stambanan och Finspång, även om det formellt ägs och underhålls av Banverket. Industrispårsystemet i Norrköping liksom spåret mellan Kimstad och Finspång är inte elektrifierat. Alla växlingar och vagnuttagningar sker därför med dieseldriva lok. Ovan visas en karta över industrispåren, stambanan och godsbangården i Norrköping. Järnvägstransporter I dagsläget passerar ungefär 310 godståg förbi Norrköping varje vecka på Södra stambanan. Av dessa stannar eller startar ca 30 % i Norrköping. 60 % trafikerar Södra stambanan norr om Norrköping C och 40 % trafikerar Södra stambanan söder om Norrköping C. Till Norrköping kommer ca 40 godståg per vecka. Den största andelen kommer från Hallsberg med 12 tåg i veckan bestående av vagnslast- och kombitåg. I övrigt kommer tågen från Göteborg, Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Tågtrafiken i omvänd riktning, från Norrköping, är något större med 49 tåg i veckan. Trafiken till Hallsberg dominerar med 15 tåg i veckan. I övrigt går tågen till Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Sträckan Norrköping Finspång. som kan sägas vara en del av industrispårsystemet även om man använder sig av Södra stambanan Norrköping Kimstad, trafikeras med en dubbeltur per dag och sträckan Norrköping Skärblacka med en dubbeltur per dag. Operatörer med regelbundna transportupplägg till Norrköping är f.n. Green Cargo, CargoNet och TGOJ Trafik. Ett exempel på en ny operatör är Railion, som tillsammans med logistikföretaget Kuehne+Nagel och speditören Van Dieren, har påbörjat en kombipendel mellan Wanne i Ruhrområdet och kombiterminalen i Norrköping. Med fem dubbelturer per vecka och 38 vagnar per tåg innebär detta 380 nya vagnar per vecka. eller ett tillskott på motsvarande cirka TEU (om man räknar en trailer som 2 TEU). Det stora upptagningsområdet för godset vittnar om den nya kombipendelns betydelse. Kunderna återfinns i bl.a. Norrland och i Mälardalen. Norrköpings Hamn och Stuveri AB planerar att etablera daglig blocktågstrafik från Norrköping i syfte att på ett kostnadseffektivt sätt betjäna Stockholms- och Mälardalsregionen. En viktig målpunkt för järnvägstrafiken till och från Norrköping är Hallsberg som är en hubb för godstransporter i landet genom den riksbangård som finns där. Förstudie Händelö 15

16 Eskilstuna är ett nav för Intercontainers och Stockholm (Årsta) ett nav för CargoNet. Persontransporter på järnväg genom Östergötland sköts av SJ och Östgötatrafiken. Landsvägstransporter I Norrköping sammanstrålar viktiga vägar av nationellt och regionalt intresse. Norrköping passeras av väg E4 och är start- och målpunkt för vägarna E22, Rv 51 och Rv 55/56. Händelö har i dagsläget landförbindelse via Kardonbron i norr och Händelöbron i söder. Vägverket planerar för den nya förbindelselänken Norrleden över Händelö och vidare över eller under Lindö kanal för anslutning till Söderleden på fastlandet. Dessa förbindelser kommer att avsevärt förbättra kommunikationerna till Händelö samtidigt som E22 får en bättre länk till E4:an än vad som är fallet idag. Norrleden kommer också att minska trafiktrycket på den centrala staden. Fartygstransporter Norrköpings hamn trafikeras av cirka 80 olika fartygslinjer, varav 45 utifrån regelbundna tidtabeller. Hamnen har omfattande trafik med direktanlöpande transocean linjetrafik. Hamnens marknadsområde är hela Sverige, delar av Östersjöländerna samt Norge och Finland. Export och import sker till i stort sett hela världen. Av den totala godsmängden består trafiken i huvudsak av skogs-, petroleum-, stål- och jordbruksprodukter samt projektlaster, styckegods och annat högvärdigt gods. Norrköpings betydelse för Ro-Ro- och containertrafiken har ökat väsentligt. Under år 2002 integrerades en kombiterminal, Öhmansterminalen, i hamnområdet vid Norrköpings containerhamn. Kombiterminalen var den första i sitt slag i landet och gjorde Norrköpings hamn till en betydelsefull omlastningsterminal för containertransporter mellan sjöfart, väg och järnväg. Containervolymen har ökat kraftigt och förväntas senast år 2010 vara ca enheter, varvid Öhmansterminalen beräknas nå sitt kapacitetstak. För att möta denna utveckling har hamnen påbörjat planeringen för en ny kombiterminal i Pampushamnen. Händelö, miljö och landskap Utredningsområdet omfattar både boendemiljöer, omfattande industri-, logistik- och handelsverksamheter samt områden för frilufts- och båtliv. Bebyggelsen på Händeö präglas av stora tunga industribyggnader och stora hårdgjorda ytor, men ännu med bitvis ganska vidsträckta naturområden och åkrar som mellanliggande grönstruktur. Bebyggelsen har en klar tyngdpunkt åt öns östra halva med hamnanläggningar, värmekraftverk, logistikföretag och processindustri. Den förskjutningen väntas bestå. Väster om Bravikenvägen finns idag en processindustri, en mindre hamnanläggning och ett industrihotell. En ytterligare etablering av en processindustri pågår. På Händelös nordvästra spets, som kallas för Grymön, ligger ett fritidshusområde med ca 100 mindre, enklare hus. Händelös bebyggelse kontrasterar mot sin omgivning: i norr finns landsbygd dominerat av odlingslandskap; i sydost på andra sidan Lindökanalen finns Lindö med tät villabebyggelse; i sydväst ligger Slottshagen dominerad av småindustri och i väster finns Ingelstad och Herstaberg med verksamheter respektive bostäder. Mellan Grymön och övriga Händelö ligger en stor mudderdeponi, Hällaupplaget, som fortfarande används för rensmuddermassor. Upplaget utgörs av ett ca 500 x 2000 meter stort vasshav som präglar landskapet i området och samtidigt fungerar som en buffert mellan fritidshusområdet Grymön och Händelös verksamhetsområde. Bebyggelsestrukturen är ett resultat av växelverkan mellan översiktliga planer för staden (1960, 1970, 1980, 1990), tidiga etableringar, t ex Oljehamnen 1961, DOW Sverige AB 1974, Pampushamnen 1981 och Händelöverket 1982 och den infrastruktur som byggts upp kring dessa etableringar. Vägen till Braviken (1974) och senare vägen till E4 (1986) har också i viss mån bidragit till dagens struktur. Den planerade Norrleden kommer att påverka den framtida bebyggelsestrukturen både direkt och indirekt via de sekundärvägar som kommer att behövas. Grönstrukturen Grönstrukturen på Händelö formas av skogsbeklädda bergryggar och bergknallar med anslutande morän och mellanliggande åkerlandskap på djupa leror. Delar av grönstrukturen är fastlagd i gällande detaljplaner, där syftet har varit både estetik, friskvård och naturvård men också som skydd mot lukt och stoftspridning. På Händelö finns, trots begränsad yta, många olika naturtyper och områden med höga naturvärden. Detta gäller i synnerhet de mycket värdefulla ekbackarna som är Natura 2000-områden. Kulturmiljö Inom området har i historisk tid funnits tre byar i området med belägg från medeltiden. På Händelö finns idag två äldre gårdsbildningar, 16 Förstudie Händelö

17 Händelö gård och Västerbyholms gård. För närvarande finns inget skydd för dessa. Om gårdsbildningarna ska skyddas kan man anta att även byggnadernas extriör och tillhörande parktomt bevaras, vilket gör att endast lättare verksamheter är möjliga i dessa miljöer. För Händelö gård skulle det även gälla för miljön närmast väster och öster om gårdstomten. En utredning har gjorts som studerat möjligheter och konsekvenser av en utökad exploatering på sydvästra Händelö. Om ny mark tas i anspråk för verksamheter förutsätter dock detta att viss kompletteringsplantering görs för att bättre knyta ihop området med skogspartiet vid Västerbyholm. Under våren 2003 utförde Östergötlands länsmuseum en första etapp av arkeologisk utredning på Händelö med anledning av arbetet med fördjupad översiktsplan. Syftet var att ge en bild av fornoch kulturlämningsbilden i området. Vid inledningen av utredningen var tio lämningar registrerade inom området, under utredningen påträffades ytterligare tre fasta lämningar och 17 objekt som utgör kulturlämning eller presumtiv fornlämning. Kommunen bedömer att påverkan på kulturmiljön framförallt kommer att ske på landskapsnivå. Parkmiljön runt Händelö gård blir starkt påverkad Eklandskap på Händelö. Foto: Thomas Lange. och kan komma att reduceras eller försvinna helt. Kommunen gör bedömningen att exploateringsintressena väger över i detta område och prioriterar infrastruktur- och verksamhetsområden. Naturmiljö Händelö är ett mycket värdefullt naturområde med minst 35 rödlistade arter som i huvudsak är knutna till gamla grova ekar. Man bedömer att Naturvårdsintressen på Händelö och södra Malmölandet: rött = stort riksintresse, orange = nationellt intresse, gult = regionalt intresse, grönt = kommunalt intresse, blått = lokalt intresse. Foto: Norrköpings kommun, Förstudie Händelö 17

18 Illustration ur Fördjupad översiktsplan för Händelö, Norrköpings kommun. minst 160 hålekar bör finnas samlat inom ett område för att de hotade arterna skall kunna överleva på lång sikt målet för ekareal bör vara att ha mellan ha sammanhängande miljöer kring Natura 2000 och klass 1 områdena områden som är på väg att växa igen bör skötas med syfte att rädda faunan Händelös samtliga ekområden bör knytas ihop. Händelö är ett av de mest exklusiva områdena i Östergötland vad gäller insektsfaunan. En stor del av de naturvärden som finns på Händelö kommer att kunna bevaras enligt kommunens fördjupade översiktsplan. Natura 2000-områden skyddas i fastställda detaljplaner. Reservatsbildningar för de mest värdefulla områdena föreslås bli utredda. Stödplantering av ek kommer att göras för att stärka befintliga ekområden, vilket är ett framsteg för ekmiljöernas långsiktiga överlevnad. När det gäller omfattningen av planteringen är kommunen medveten om att det ur naturvårdssynpunkt kanske krävs mer ek. Förorenad mark På Händelö finns flera områden med förorenad mark. Dessa områden kräver stor uppmärksamhet då flera av områdena omfattas av kontrollprogram enligt Miljöbalken. Kommunen bedömer att utöver detta krävs inga åtgärder i nuläget. Först när en större förändring ska ske inom något av dessa områden utlöses behov av undersökning och eventuella åtgärder. Malmölandet På Malmölandet finns flera olika områden som är upptagna i kommunens Naturvårdsprogram från Det viktigaste området ur naturvårdssynpunkt finns i den nordöstra delen av Malmölandet. På södra Malmölandet finns ett antal i huvudsak mindre områden som är av regionalt, kommunalt eller lokalt intresse för naturvården. Två områden är av regionalt intresse för naturvården, två av kommunalt intresse och ett av lokalt intresse för naturvården. Hela Malmölandet utgörs i huvudsak av jordbruksmark och det finns det inget speciellt naturvårdsintresse angivet för åkermarken. Men det finns också skogsområden på halvön. Dessa återfinns främst i den sydvästra delen längs Bravikenvägen, i den nordöstra delen samt på halvöns centrala delar. Större delen av Malmölandet med undantag för de nordvästra delarna ingår i Eklandskapet. En stor del av norra Malmölandet är Intresseområden för rörligt friluftsliv och utpekat som utflyktsområde. 18 Förstudie Händelö

19 De områden på södra Malmölandet som kan vara aktuella för exploatering berörs i huvudsak inte av några naturvårdsintressen. 3.3 Utvecklingsscenarier Allmänt Det finns osäkerheter om utvecklingen de närmaste åren. Ett stort antal projekt under planering berör Norrköpingsregionen, men formella beslut är i många fall ännu inte fattade. För att komma vidare med denna studie är det därför nödvändigt med ett antal antaganden om en tänkt utveckling. Marknaden för godstransporter Norrköpings kommun gjorde under våren/sommaren 2004 en marknadsanalys, där man intervjuade knappt 40 företag i Norrköping om deras verksamhet och deras tro på framtiden. Till de tillfrågade företagen ankommer cirka ton gods per år. Fördelningen mellan trafikslag framgår av diagrammet Ankommande nedan: gods till Norrköping i ton (tusental) Bil från norr E4 Bil från söder E4/E22, Rv 40 Bil från väster Rv 51/55 Norrköping lokalt Sjöfart Järnväg norrifrån Järnväg från Hallsberg Bland transportslagen är lastbil det dominerande både för ankommande och avgående gods. Efter lastbil följer järnväg och sjöfart i nämnd ordning. Det är ca 15 procent av allt gods som ankommer till Norrköping med tåg, detta motsvarar ca ton. Kopplingen till Hallsberg är den dominerande vilket betyder att det mesta godset kommer via järnvägen därifrån. I dagsläget går den största delen Ankommande av allt godstrafik gods som till Norrköping ska till eller kommer från södra Sverige via Hallsberg. 22% 63% Ankommande godstrafik till Norrköping När det gäller avgående gods, från Norrköping, är det 20 procent som fraktas med tåg. Det är en större andel än för det ankommande godset. Mängden avgående gods motsvarar ca ton. Även för det avgående godset är kopplingen till Hallsberg den viktigaste samtidigt som Stockholm har en något större betydelse för avgående gods än Avgående godstransporter från Norrköping för ankommande. 15% tåg bil båt % 20% 1312 Ankommande gods till Norrköping i ton (tusental) tåg Avgående mängd gods, från de tillfrågade företagen i Norrköping, är något lägre och uppgår till ton. Fördelningen mellan trafikslag Avgående gods från Norrköping i ton (tusental) framgår av diagrammet nedan: bil båt % Bil från norr E4 Bil från söder E4/E22, Rv 40 Bil från väster Rv 51/55 Norrköping lokalt Sjöfart Järnväg norrifrån Järnväg från Hallsberg Avgående gods från Norrköping i ton (tusental) 1 Gods söderifrån transporteras via Hallsberg och omfattas därmed av Hallsberg i diagrammet. 2 Södergående gods transporteras via Hallsberg och omfattas därmed av Hallsberg i diagrammet. Avgående godstransporter från Norrköping Den största andelen av gods till Norrköping ankommer och avgår med lastbil. Andelen ankommande gods med lastbil utgörs av 63 procent av alla varor, vilket motsvarar ton. Den största mängden ( ton) kommer söderifrån och transporteras på vägarna E4, E22 och Rv 40. Andelarna gods som kommer norr respektive västerifrån är ungefär lika stora ( ton respektive ton) och transporteras på vägarna E4 respektive Rv 51/55. Förstudie Händelö 19

20 Mängden avgående gods med bil utgörs av ton, vilket är 68 procent av alla avgående varor. Det är i stor sett lika mycket som transporteras söderut som västerut ( ton respektive ton), på vägarna E4, E22, Rv 40 respektive Rv 51/55. Det är också en stor andel som ska vidare norrut ( ton) och som därmed transporteras på väg E4. Sjöfartstransporterna står för ungefär 22 procent av allt ankommande gods och cirka 11 procent av det avgående godset. I vikt motsvarar dessa siffror ton för ankommande respektive ton för avgående gods. Under år 2003 var det cirka fartyg som anlöpte Norrköpings hamn. Det hanterade godset i hela hamnområdet uppgick till ton, till ett betydande värde. Nya prognoser från SIKA: Kraftig ökning av vägtrafiken år 2020 Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har på uppdrag av regeringen tagit fram prognoser över person- och godstrafiken till år Persontransporterna väntas öka med cirka 27 procent, varav biltrafiken står för den allra största ökningen i absoluta tal. Godstransporterna beräknas totalt öka med cirka 21 procent till år Godstrafiken med lastbil ökar mer än trafiken med tåg och till sjöss. De internationella transporterna ökar mer än de inhemska och godset transporteras längre sträckor. Till år 2020 räknar SIKA med att andelen transporter av högvärdigt gods fortsätter att öka, till exempel elektronik och läkemedel. Ett väsentligt högre råoljepris år 2020 än dagens innebär på godssidan att tågtransporterna ökar ännu mer vid oförändrat elpris, medan trafiken med lastbil och fartyg får en dämpad ökning. Hur järnvägstransporterna utvecklas beror på elprisutvecklingen men också på hur spårkapaciteten fördelas mellan person- och godstrafiken. Om mer gods ska kunna transporteras med järnväg behöver godstrafiken prioriteras framför persontrafiken, och så är det inte i dag, enligt SIKA. väntas öka sina volymer. Andelen högvärdigt gods ökar (mätt i kr/ton). Andelen gods med container som lastbärare väntas öka. Behovet av intermodala transportlösningar och effektiva kombiterminaler väntas öka. Handeln med länder i närområdet (främst Baltikum och Polen) väntas växa. I det stora hela väntas dock inte handelsmönstren påverkas så mycket fram till De tunga godsstråkens betydelse väntas öka ytterligare. De största ökningarna väntas på den Nordiska triangeln mellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Framkomlighetsproblemen i storstäderna kommer att tillta. Den framtida fartygsflottan väntas bestå av allt större fartyg. Antalet hamnar i landet väntas minska. Antalet logistiketableringar i Norrköpingsregionen väntas öka och Norrköping blir ett allt viktigare transportalternativ för Stockholms- och Mälardalsområdet. Norrköping väntas få en roll som intermodal knutpunkt inom den Nordiska triangeln. Därigenom kommer alltmer gods att attraheras till Norrköping. Containervolymen väntas öka, främst på grund av den goda funktionaliteten vid befintlig kombiterminal vid Öhmansterminalen. En ökande mängd gods förväntas kunna transporteras till och från hamnen via järnväg. På sikt innebär dock den nuvarande lokaliseringen av kombiterminalen till Inre hamnen att expansionsmöjligheterna begränsas. Pampushamnen på Händelö får nya möjligheter att expandera genom en fördjupning och breddning av inseglingen från Djurön till Pampushamnen samt av själva hamnbassängen. Detta förväntas leda till ökad frekvens i den direktanlöpande transoceana linjetrafiken. Behovet av en väl fungerande järnvägsförbindelse till och på Händelö ökar i och med den nya kombiterminalen vid Pampushamnen. Hamnverksamheten motor för utvecklingen av godstransporter Även Norrköpings Hamn och Stuveri AB (NHS) har, med underlag från SIKA och Sjöfartens Analysinstitut, gjort bedömningar av den framtida utvecklingen i hamnen till Godsvolymen förväntas öka. Den största ökningen väntas i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Samtliga transportslag 20 Förstudie Händelö

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön HJ Plats Åsbro kyrka Närvarande Berörd Allmänhet, totalt 125 personer varav 32 kvinnor Representanter för Banverket Östra Banregionen: Christer Fjellman Helena Nurmiranta Thomas Lindh Konsulter från SWECO

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

YTTRANDE 2010-09-17 Dnr 548-4041-10 Rv. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2010-09-17 Dnr 548-4041-10 Rv. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-09-17 Dnr 548-4041-10 Rv Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 10319-09 angående ansökan om tillstånd till

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 Medverkande Trafikverket Projektledning Cecilia Cederloo, projektledare

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Utredning av ytbehov för framtida kombiterminal Stockholm syd

Utredning av ytbehov för framtida kombiterminal Stockholm syd PM 2014-09-23 Utredning av ytbehov för framtida kombiterminal Stockholm syd - Delutredning i samband med framtagande av detaljplan för Mörby del 5 Medverkande vid framtagande av denna utredning har från

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) TILL DETALJPLAN FÖR SMÖRBOLLEN 53 I MALMÖ

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) TILL DETALJPLAN FÖR SMÖRBOLLEN 53 I MALMÖ JARNUNG KONSULT AB 2012-03-17 Carola Jarnung Rev 2012-09-11 Civilingenjör MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) TILL DETALJPLAN FÖR SMÖRBOLLEN 53 I MALMÖ Syfte med detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

RAPPORT Idéstudie Södertälje hamn

RAPPORT Idéstudie Södertälje hamn RAPPORT Idéstudie Södertälje hamn Behovs- och åtgärdsanalys för godstrafiken på järnväg Titel: Idéstudie Södertälje hamn Behovs- och åtgärdsanalys för godstrafiken på järnväg Publikationsnummer: 2011:115

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009 1 Pressmeddelande 2009-02-03 Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 3 februari 2009 Ärende 1 Yttrande; Banverkets järnvägsutredning I kommunens yttrande framhålls Ostlänkens betydelse för

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 4047-A / Revidering: 2012-06-08 (5) Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer., Uddevalla beräkning av buller inför nybyggnation av bostäder Till denna rapport hör bullerkartor 4047-112,

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp [Delprodukt] Skapad av: Fackansvarig: Dokumentdatum: 2013-11-20 Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Anna-Karin Ekström, Tyréns AB Anna-Karin Ekström, Tyréns AB/Ansvarig MKB Cristiano Piga, Tyréns

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Boden kommuns järnvägsanläggning:

Boden kommuns järnvägsanläggning: Bodens kommun Järnvägsnätsbeskrivning 070101 Boden kommuns järnvägsanläggning: Moråsen Torpgärdan Avdelningschef Gatuavdelningen: Mats Elgcrona mats.elgcrona@boden.se 0921-62326 Bodens kommun, 961 86 Boden.

Läs mer

PM 10120552.01 2009-03-31

PM 10120552.01 2009-03-31 Uppdragsnr: 10120552 1 (6) PM 10120552.01 2009-03-31 Godsterminal Kils kommun Bullerutredning Sammanfattning LBC Frakt Värmland AB och Kils kommun har för avsikt att anlägga en terminal för förvaring och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Kombiterminaler i Östra Mellansverige

Kombiterminaler i Östra Mellansverige Kombiterminaler i Östra Mellansverige Banverket, Östra banregionen BRÖT PM 38/2005 Kombiterminaler i Östra Mellansverige Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer