Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö"

Transkript

1 Förstudie Slutrapport april 2007 Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Plats för utfallande illustration/bild samt eventuell ingress

2 Banverkets projektgrupp Ola Kromnow utredningsledare Konsultens, ÅF-Infrastruktur AB, projektgrupp Johan Meurling uppdragsledare Thomas Lange biträdande uppdragsledare För övriga medverkande och extern samrådsgrupp, se sidan 58 Foto/omslagsbilden: Foto/övriga bilder: Norrköpings kommun ÅF, Johan Meurling, Thomas Lange om inget annat anges Bilden på omslaget visar Norrköping med Händelö och Malmölandet 2 Förstudie Händelö

3 Förstudie Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö Slutrapport, april 2007 Förstudie Händelö 3

4 4 Förstudie Händelö

5 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Bakgrund, syfte och planeringsprocess 10 3 Projektets förutsättningar 13 4 Funktionsanalys 25 5 Alternativ 30 6 Effekter 41 7 Utvärdering 54 8 Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan 56 9 Banverkets ställningstagande Medverkande Referenser, underlag 59 Förstudie Händelö 5

6 6 Förstudie Händelö

7 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Norrköping är utpekad som nod i Banverkets framtidsplan och Vägverkets nationella plan. För att vidareutveckla Norrköping som central knutpunkt för transporter med båt, tåg och lastbil och för att omlastning mellan de olika transportslagen skall fungera på ett effektivt sätt finns förslag till ett antal infrastrukturprojekt i området. Norrköpings Hamn & Stuveri AB planerar att bygga en ny kombiterminal i Pampushamnen på Händelö. Det finns idag endast en spårförbindelse till Händelö, som hanterar dagens tågtrafik till Pampushamnen. Denna går västerifrån via en öppningsbar bro. En ny terminal på Händelö kommer på sikt att förändra transportflödena av gods inom Norrköping. Parallellt med denna utveckling planeras nya väg- och järnvägsförbindelser genom Norrleden respektive Ostlänken. Banverket har beslutat att, tillsammans med Norrköpings kommun, genomföra en förstudie för en ny spåranslutning till Händelö. 1.2 Förutsättningar Regional planering I det s.k. Norrköpingspaketet, som tagits fram under ledning av länsstyrelsen i Östergötlands län, anges behov av flera infrastrukturprojekt inom Norrköpings kommun. De viktigaste, som är av direkt betydelse för Norrköping som transportcentrum, är Ny spåranslutning till Pampushamnen Ny väganslutning till Norrköpings hamn (Norrleden förbindelse mellean E4 och E22) Upprustning av Rv 51 med förbifart Svärtinge Breddning av inseglingsrännan till Norrköpings hamn. Järnvägstransporter Till Norrköping kommer ca 40 godståg per vecka, flest från Hallsberg men även från Göteborg, Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Tågtrafiken i omvänd riktning, från Norrköping, är något större med 49 tåg i veckan. Trafiken till Hallsberg dominerar. I övrigt går tågen till Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Norrköpings Hamn och Stuveri AB har långtgående planer på att etablera daglig blocktågstrafik från Norrköping i syfte att på ett kostnadseffektivt sätt betjäna Stockholms- och Mälardalsregionen. Landsvägstransporter I Norrköping sammanstrålar viktiga vägar av nationellt och regionalt intresse. Norrköping passeras av E4 och är start- och målpunkt för E22, Rv 51 och Rv 55/56. Händelö har i dagsläget landförbindelse via Kardonbron i norr och Händelöbron i söder. Vägverket planerar för den nya förbindelselänken Norrleden över Händelö och vidare över eller under Lindö kanal för anslutning till Söderleden på fastlandet. Dessa förbindelser kommer att avsevärt förbättra kommunikationerna till Händelö samtidigt som E22 får en bättre länk till E4:an än vad som är fallet idag. Norrleden kommer också att minska trafiktrycket på den centrala delen av staden. Fartygstransporter Norrköpings hamn trafikeras av cirka 80 olika fartygslinjer, varav 45 utifrån regelbundna tidtabeller. Hamnen har omfattande trafik med direktanlöpande transocean linjetrafik. Hamnens marknadsområde är hela Sverige, delar av Östersjöländerna samt Norge och Finland. Export och import sker till i stort sett hela världen. Nya prognoser från SIKA: Kraftig ökning av vägtrafiken år 2020 Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har på uppdrag av regeringen tagit fram prognoser över person- och godstrafiken till år Persontransporterna väntas öka med cirka 27 procent, varav lastbiltrafiken står för den allra största ökningen i absoluta tal. Godstransporterna beräknas totalt öka med cirka 21 procent till år Godstrafiken med lastbil ökar mer än trafiken med tåg och till sjöss. De internationella transporterna ökar mer än de inhemska och godset transporteras längre sträckor. Om mer gods ska kunna transporteras med järnväg behöver godstrafiken prioriteras framför persontrafiken, och så är det inte i dag, enligt SIKA. Förstudie Händelö 7

8 1.3 Studerade alternativ UA1, upprustning och utveckling av befintligt spår UA1 innebär upprustning av befintligt Händelöspår, ett utformningsalternativ som innebär att befintlig infrastruktur ligger till grund för utformningen av anslutningarna till och på Händelö. Spårupprustningen innebär utbyggnad till dubbelspår, elektrifiering, signalstyrning samt att ett antal planskilda vägkorsningar åtgärdas. UA 1 innebär en ny Händelöbro (kompletterad för dubbelspår). UA2, ny spåranslutning norrifrån UA2 innebär en ny spåranslutning mellan Södra stambanan och Händelö via Bravikenspåret och Kardonbron inklusive ett nytt spår söder om Åby för anslutning norrut till Södra stambanan. UA2 är det anslutningsalternativ som låg som grund för kommunens utredning om läge för ny kombiterminal på Händelö. Alternativet innebär nytt spår mellan Bravikenspåret och ny kombiterminal vid Pampushamnen. Delar av Bravikenspåret upprustas. Planskilda korsningar anordnas med vägen till Braviken, till Södra stambanan norrut, med E4 och med den planerade Ostlänken. Ny järnvägsbro byggs över Motala ström vid Kardonbron. Händelöbron upprustas. Spåret elektrifieras och blir signalreglerat. 1.4 Utvärdering Ändamålet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för effektiva godstransporter på järnväg till och från Norrköping som nationellt viktig godstransportnod. Detta skapar förutsättningar för att mer gods ska transporteras på järnväg istället för på väg; på så sätt minskas påverkan på miljön. Samtidigt ges Norrköping och Östergötland möjligheter till en positiv regional utveckling. Två utredningsalternativ har identifierats som på olika sätt medger förbättrade anslutningar till och på Händelö. Emellertid har förstudien visat på betydande komplikationer föranledda av den barriäreffekt som uppstår om spåren för Ostlänken dras genom eller i direkt anslutning till befintlig godsbangård. Både UA1 och UA2 kräver betydande nybyggnationer. Denna studie visar att även JA, som normalt innebär ingen åtgärd kräver betydande nybyggnationer på grund av Ostlänken. Såväl JA som UA1 visar sig innebära stora merkostnader för att överbrygga Ostlänkens barriäreffekt. UA1 innebär också merkostnader ifall den långsiktiga utvecklingen som skisserats för Norrköping blir av. Denna innebär att gods i ökande utsträckning kommer att hanteras även på Malmölandet. I så fall tillkommer kostnader för att ändå ansluta godsbangården till Malmölandet. För JA och UA1 gäller att godstrafiken kommer att utsättas för betydande störningar under upprustnings- respektive utbyggnadsperioden. UA2, som från början byggs för att ansluta Händelö till Malmölandet via Kardonbanan har bäst kapacitet och är inte känsligt för störningar under utbyggnadsfasen eller när Ostlänken byggs i Norrköping. UA2 ger också den kortaste gångtiden mellan Händelö och Södra stambanan. Samtliga alternativ kan kompletteras med optioner (tillvalsåtgärder) som t.ex. en bro över Lindö kanal eller kompletterande enkelspår för triangelspårslösningar på några ställen på Händelö. UA 2 uppfyller ändamålet bäst, dels genom att klara en prövning mot ett tänkt visionsår 2030, dels genom att vara mest kostnadseffektivt. Därigenom kan Norrköping åta sig rollen som nationellt viktig godstransportnod. Mindre miljöpåverkan jämfört med dagens infrastruktur blir också följden av båda alternativen. Resultaten visar att jämförelsealternativet JA inte är ett nollalternativ i och med att Händelöbron upprustas. Men även om inget av utredningsalternativen (UA1 eller UA2) genomförs kommer ytterligare kostnader att bli följden för JA, nämligen då Ostlänken skall byggas genom Norrköping. Det blir då nödvändigt att anlägga någon form av planskildhet för att förbinda industrispårsystemet på Händelö och i Södra hamnen med Södra stambanan. Kostnaderna för en sådan planskildhet är redovisad som option 6a resp 6b. Både UA1 och UA2 uppfyller de kortsiktiga målet, men endast UA2 uppfyller målet att kunna vara funktionellt även år 2030, som är det målår som alternativen prövats mot. UA2 uppvisar också den klart gynnsammaste kostnadskalkylen, då det även för UA1 blir nödvändigt att anlägga någon form av planskildhet för att förbinda industrispåren på Händelö med Södra stambanan. 1.5 Länsstyrelsens och Banverkets beslut Länsstyrelsen i Östergötland har beslutat att den planerade ombyggnaden kan medföra betydande miljöpåverkan. Banverket har med stöd av genomförd förstudie och inkomna remissynpunkter beslutas att: 8 Förstudie Händelö

9 UA 2 är det enda alternativ som uppfyller uppställda mål på längre sikt och är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Nästa steg i planeringsprocessen är att alternativet UA 2 utreds vidare. Detta bör ske i en järnvägsplan. Hur det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet ska bedrivas och finansieras får avgöras i samverkan med Norrköpings kommun. Ett avtal bör upprättas som grund för arbetet med en järnvägsplan. Finansieringen av ett genomförande av den nya järnvägsanslutningen till Händelö måste vara löst innan en järnvägsplan kan antas. Likaså de framtida ansvarsgränserna för järnvägen. Funktion och lokalisering av godsbangården i Norrköping behöver utredas vidare. Samordning ska ske med den pågående utredningen för Ostlänken och med ett kommande genomförande av Ostlänken. Förstudie Händelö 9

10 2 Bakgrund, syfte och planeringsprocess 2.1 Bakgrund Norrköping är utpekad som nod i Banverkets framtidsplan och Vägverkets nationella plan. För att vidareutveckla Norrköping som intermodal nod leder Norrköpings kommun ett arbete med ett Norrköpingspaket. Syftet med detta paket är att samordna internationella, nationella, regionala och kommunala intressen samt vara ett underlag för ett långsiktigt samarbete. Målet är att Norrköping skall vara en central knutpunkt för transporter med båt, tåg och lastbil och att omlastning mellan de olika transportslagen skall fungera på ett effektivt sätt, samt att det finns en effektiv koppling till de övergripande transportstråken. I Norrköpingspaketet ingår förslag till ett antal infrastrukturprojekt som, tillsammans med befintlig infrastruktur, skall utveckla Norrköping som intermodal nod. Norrköpings Hamn & Stuveri AB (NHS) planerar att bygga den nya kombiterminalen i Pampushamnen på Händelö. NHS planerar att finansiera och bygga terminalen och terminalspåren. Det finns idag endast en spårförbindelse till Händelö. Denna går västerifrån via en öppningsbar bro. För att transporterna till och från terminalen skall kunna ske effektivt önskar NHS och Norrköpings kommun att ett nytt anslutningsspår till södra stambanan byggs, framförallt för att snabbt kunna komma norr ut på stambanan. En ny terminal på Händelö kommer på sikt att förändra transportflödena av gods inom Norrköping. Parallellt med denna utveckling planeras Ostlänken. Alla utredningsalternativ i järnvägsutredningen för Ostlänken kommer att påverka industrispåranslutningar och den befintliga godsbangården i Norrköping. Banverket har beslutat att, tillsammans med Norrköpings kommun, genomföra en förstudie för en ny spåranslutning till och på Händelö. 2.2 Ändamål med projektet Ändamålet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för effektiva godstransporter på järnväg till och från Norrköping som nationellt viktig godstransportnod. Detta skapar förutsättningar för att mer gods kan transporteras på järnväg istället för på väg; på så sätt minskas påverkan på miljön. Samtidigt ges Norrköping och Östergötland möjligheter till en positiv regional utveckling. 2.3 Projektmål Det konkreta målet är att studera hur en ny kombiterminal i Pampushamnen på Händelö skall anslutas med järnväg till Södra stambanan på det mest effektiva sättet. Samtidigt ska Norrköping även i framtiden fungera som en effektiv godstransportnod. 2.4 Planering Lagstiftning som reglerar planering av järnväg Planering av järnväg följer en process som regleras i lagen om byggande av järnväg (1995:1649). Planeringsprocessen syftar till att ge planeringen vid byggande av järnvägar en god anknytning till övrig samhällsplanering och miljölagstiftning. Genom processen tillgodoses behovet av att redan i tidiga skeden förankra planeringen av järnvägar i övriga aktörers planering. Processen ska vidare ge goda möjligheter till insyn och samråd för dem som berörs. Nedan anges två viktiga paragrafer som skall genomsyra arbetet. 1 kap 3 Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. 1 kap 4 Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stadsoch landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Miljöbalken Den centrala miljölagstiftningen finns sedan 1999 samlad i Miljöbalken. Miljöbalken innehåller många regler som kan bli aktuella vid planering och utbyggnad av järnväg. Balken innehåller också regler om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljökvalitetsnormer (MKN). Övrig lagstiftning med koppling till byggande av järnväg är Plan- och bygglagen, Väglagen och Lag om kulturminnen. 10 Förstudie Händelö

11 Banverkets planeringsprocess Planeringsprocessen omfattar tre utredningsskeden förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan, där arbetet successivt fördjupas från översiktliga studier till detaljprojekteringen. Resultat från ett skede ger utgångspunkter till nästa skede. Förstudie I förstudien står de allmänna intressena i fokus. Detta innebär att det ska klargöras om det finns ett samhällsbehov av utbyggnad av järnvägen. Förstudien ska klargöra förutsättningarna för den fortsatta planeringen och visa på genomförbara alternativ. I förstudien görs ingen absolut jämförelse eller utvärdering mellan alternativen. I förstudien ska ett tidigt samråd genomföras. Förstudien utgör vidare underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utifrån sammanvägning av konsekvenser och inkomna synpunkter tar Banverket ställning till hur arbetet med projektet ska gå vidare. Järnvägsutredning Järnvägsutredningen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva och värdera alternativa lösningar som har framkommit ur förstudien. Järnvägsutredningen utgör underlag för Banverkets ställningstagande och val av lösning samt för regeringens eventuella tillåtlighetsprövning av den valda lösningen. Järnvägsplan För det valda alternativet upprättas en järnvägsplan. Järnvägsplanens primära syfte är att klargöra vilken mark som behöver tas i anspråk för järnvägsutbyggnaden samt klargöra behovet av miljöskyddsåtgärder. Även i järnvägsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Järnvägsplanen får inte strida mot gällande detaljplanebestämmelser. Övergripande mål och krav De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål och sex delmål. Det övergripande målet: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Planeringsprocessen. De sex delmålen Ett tillgängligt transportsystem Att skapa ett tillgängligt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Tillgänglighet till järnvägen påverkas bl. a. av närhet till stationen, stationsmiljö, restid, turtäthet, och samverkan mellan transportslag. Hög transportkvalitet Transportsystemet ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Näringslivet vill ha punktliga, säkra och snabba transporter. Leveransprecision, information och förutsägbarhet är andra viktiga kvaliteter. En säker trafik Järnvägen omfattas av nollvisionen. Ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportssystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. En god miljö Järnvägssektorn ska genom transporterna, liksom vid byggande och drift av infrastrukturen, bidra till en hållbar utveckling. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En positiv regional utveckling Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Järnvägen kan ge betydande positiva regionala ef- Förstudie Händelö 11

12 fekter genom att underlätta pendling till arbetsplatser och förbättra godstransporter. Ett jämställt transportsystem Ett jämställt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att det är anpassat till både kvinnor och mäns behov och förutsättningar. Banverkets policy och mål Utifrån regeringens direktiv till Banverket och utifrån nationella mål för miljö, säkerhet och arkitektur har Banverket omsatt dessa till detaljerade mål för verksamheten som beskrivs nedan. Planeringsmål för buller Banverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram planeringsmål för buller och vibrationer för spårburen trafik. Planeringsmålen för buller redovisas i dokumentet Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik och överensstämmer med de riktvärden för god miljökvalitet som riksdagen fastställde då den beslutade om regeringens proposition 1996/97:53. Riktvärdena baseras på dagens kunskap om buller från spårburen trafik och bullrets negativa inverkan på de människor som utsätts för buller. Följande riktvärden gäller: 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad 60 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå i bostadsområdet i övrigt 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Bullerskyddsåtgärder ska vidtas med strävan att innehålla riktvärdena i den mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riktvärdena är alltså inte gränsvärden utan måste alltid sättas i relation till kostnad och miljönytta. Risk och säkerhet nollvisionen Järnvägen omfattas av nollvisionen som innebär att ingen ska allvarligt skadas eller dödas inom järnvägen. Banverket arbetar med ett antal mätbara mål av vilka följande bedöms ha betydelse för detta projekt: Riskerna i järnvägstransportsystemet ska successivt minska. Särskilt ska åtgärder som syftar till barns säkerhet prioriteras. Antalet olyckor vid plankorsningar mellan väg och järnväg ska minska i en takt som motsvarar en halvering till år 2007, räknat från 1996 års nivå Antalet elöverbryggningar per rullande femårsperiod ska minska i en takt som motsvarar en halvering till år 2005 jämfört med år Samråd Enligt Lagen om byggande av järnväg har samråd hållits i ett flertal olika former för denna förstudie. Under samrådet har Norrköpings kommun framfört sina funktionskrav för det framtida järnvägssystemet till och på Händelö. De utgår från att en ny spåranslutning byggs norrifrån till Händelö och kopplas till planerad kombiterminal vid Pampushamnen. Utbyggnaden ska även omfatta ett triangelspår vid stambanan intill Åby. Ett möte med representanter för Naturskyddsföreningen hölls den 18 oktober Diskussion fördes kring området och olika aspekter som Naturskyddsföreningen ansåg som viktiga. Man är positiv till en utveckling av kommunens arbetsliv och att fler människor kan få sysselsättning. Man är också positiv till järnvägstransporter istället för vägtransporter. Elektrifiering av en ny anslutning till terminalen ansågs vara viktig. Man påpekade att banken vid Kardonbron används för fritidsfiskare i dagsläget liksom för fågelskådning. Öppningen i Kardonbron får inte minskas så att vattenflödena försämras. Öppet hus med föredragning och skärmutställning hölls den 30 november 2005 i Norrköping. Inbjudan gjordes genom annonsering i dagspress, genom utskick till de boende längs de olika alternativen samt via Banverkets webbplats. Banverket tillhandahöll ett informationsblad och blanketter för intresserade att lämna synpunkter på. Öppet hus besöktes av ca 18 personer och såväl muntliga som skriftliga synpunkter lämnades, bl.a. om risk för grundläggningsproblem i några områden. Tre möten har hållits i en bred sammansatt referensgrupp med företrädare för Norrköpings kommun, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Vägverket, Länsstyrelsen i Östergötlands län Ett seminarium med representanter för näringslivet genomfördes den 18 januari Efter genomfört samråd har sju skriftliga synpunkter lämnats in. 12 Förstudie Händelö

13 3 Förutsättningar 3.1 Godstransportsystemet Den av regeringen utsedda godstrafikdelegationen har arbetat fram ett antal principer när det gäller godstransporter: Godstransporter bör vara marknadsstyrda Den som har varor att förflytta bör stå i centrum Statens roll bör vara att skapa förutsättningar De transportpolitiska målen bör vara styrande. Vidare menar delegationen att en mycket central utgångspunkt är samverkan mellan trafikslagen intermodaliteten. Banverket utser stråk Banverket utarbetade i sektorsprogrammet för järnvägen kriterier för val av övergripande strategiska stråk och noder. I sektorsprogrammet förslog även Banverket en stråk- och nodstruktur. Detta förslag bygger på underlag från SIKAs stråkanalys, SSCs stråkstrategi, godstransportdelegationens betänkande och Banverkets marknadsanalys. För val av stråk formulerades följande kriterier: Stråken ska långsiktigt svara för större delen av det totala godstrafikarbetet. Stråken ska utgöra pulsådror i ett nätverk som effektivt sammanbinder tunga produktions- och konsumtionsregioner med varandra samt andra viktiga transportnav. Stråken i Sverige ska vara effektivt sammankopplade med de viktigaste transportstråken i Europa och övrig omvärld via de viktigaste hamnarna och gränspassagerna Stråken ska svara mot det övergripande behovet av tillförlitliga och framkomliga vägar för tunga och skrymmande transporter I godstransportdelegationens slutbetänkande utpekas de viktigaste transportstråken med hjälp av en kartläggning och stråkanalys utförd av SIKA. Även Banverkets sektorsprogram utgår från dessa analyser. Analysen visar att det finns tydliga stråk som fångar upp över 75% av samtliga transporter. Dessa stråk är stabila och förändras inte ens under relativt kraftiga förskjutningar på efterfrågan av transporter. Aktörerna på marknaden har framhållit betydelsen av effektiva intermodala transportlösningar. Sektorsprogrammet konstaterade att aktörerna på marknaden anser det vara viktigt att järnvägssatsningarna koncentreras till de banor som betjänar de viktigaste godsstråken. Följande lägeskriterier identifierades för noder: Noder ska finnas vid stora produktions- och konsumtionsområden. De övergripande stråken och valda noder som presenteras i Banverkets framtidsplan och godstrafikdelegationens slutbetänkande. Förstudie Händelö 13

14 Noder ska finnas i de lägen som utgör naturliga start- och slutpunkter för ett eller flera transportslag inom de viktiga stråken (hamnar) och som har koppling till viktiga internationella transportstråk. Noderna ska ligga i strategiska lägen där de stora stråken möts. Noderna ska ligga där det är lätt att byta mellan transportslag och att omfördela flöden till olika destinationer. Norrköping i detta system Norrköping har i olika studier (se referenstförteckningen) pekats ut som en av lämpliga platser att vara intermodal nod för ett antal strategiskt viktiga godstransportstråk i den s.k. Nordiska triangeln. Denna är ett av EU prioriterat TEN-T-projekt som syftar till att förbättra transporter via järnväg, väg och till sjöss. Sverige har åtagit sig att genomföra sina delar av Nordiska triangeln till år Genom ett initiativ av länsstyrelsen i Östergötland och regionförbundet Östsam har det s.k. Norrköpingspaketet utvecklats. För att vidareutveckla Norrköping som intermodal nod behöver en rad infrastrukturprojekt genomföras inom kommunen. De viktigaste, som är av direkt betydelse för Norrköping som transportcentrum, är Ny spåranslutning till Pampushamnen via triangelspår, Kardonbanan, ny kombiterminal på Händelö och ny rangerbangård i lämpligt läge (i princip denna förstudie) Ny väganslutning till Norrköpings hamn (Norrleden förbindelse mellean E4 och E22) Upprustning av Rv 51 med förbifart Svärtinge Breddning av inseglingsrännan till Norrköpings hamn Ur Norrköpingspaketet rapporten om en långsiktig och hållbar svensk transportlösning, Norrköping idag Godsbangården Den befintliga godsbangården i Norrköping ligger idag strax norr om infarten till personbangården om man kommer norrifrån på södra stambanan. Godsbangården består av två delar, själva godsbangården samt den del som kallas Tallbacken. Tallbacken används framförallt för uppställning av tomma vagnar, både utrangerade vagnar som väntar på skrotning och tomvagnar som väntar på att bli lastade. På godsbangården tas godstågen emot och delas upp för vidare transport ut till de olika industriområdena. Det finns ca 15 spår på godsbangården. Fem spår används som tågspår för ankommande och avgående godståg. Övriga spår används för växling av tåg. I anslutning till godsbangården finns också en underhållsverkstad som drivs av SweMaint AB. Där sker framförallt underhåll av persontåg och vagnar. Reparationer av godståg/vagnar sker med mobila reparationsenheter. Till godsbangården ansluter de olika industrispåren i Norrköping. När lastade vagnar kommer från de olika spårområdena byggs grupper och tåg ihop på godsbangården för vidare transport till annan destination. I Norrköping sker även personalbyten på tågen, antingen vid personbangården eller vid godsbangården. Både söderut och norrut från godsbangården är det uppförbacke för tågen, vilket kan ställa till problem för godstågen när det är lövhalka. Industrispåren Industrispåren ägs av Norrköpings kommun och den totala spårlängden är omkring 35 kilometer. Det finns sex olika spårområden; Södra Hamnspåret, Norra Hamnspåret, Händelöspåret, Ingelstaspåret, Ostkustspåret och Supraspåret. Industrispårssystemet ansluter till Banverkets spår på sex platser, det ansluter också till 19 olika fastigheter, utöver Norrköpings Hamn och Stuveri AB:s fastigheter. Industrispårsystemet används aktivt av ca tio företag. I genomsnitt transporteras ca vagnar per månad till och från dessa företag. Norrköpings kommun äger och svarar för drift och underhåll av industrispåren. Connex sköter trafikledningen för industrispåren. Green Cargo är den största operatören. Det är framförallt Händelöspåret och Södra hamnspåret som används. Det anses inte finnas några stora flaskhalsar i industrispårssystemet, som det ser ut med nuvarande trafikmängder. Pampushamnen är dock ett område där kapaciteten är brist- 14 Förstudie Händelö

15 Industrispåren i Norrköping. fällig under vissa perioder när fartyg ska lastas. Vidare bedöms Händelöbron som en riskfaktor på grund av stort renoveringsbehov. Till industrispårsystemet räknas funktionellt ofta också spåret mellan Kimstad på Södra stambanan och Finspång, även om det formellt ägs och underhålls av Banverket. Industrispårsystemet i Norrköping liksom spåret mellan Kimstad och Finspång är inte elektrifierat. Alla växlingar och vagnuttagningar sker därför med dieseldriva lok. Ovan visas en karta över industrispåren, stambanan och godsbangården i Norrköping. Järnvägstransporter I dagsläget passerar ungefär 310 godståg förbi Norrköping varje vecka på Södra stambanan. Av dessa stannar eller startar ca 30 % i Norrköping. 60 % trafikerar Södra stambanan norr om Norrköping C och 40 % trafikerar Södra stambanan söder om Norrköping C. Till Norrköping kommer ca 40 godståg per vecka. Den största andelen kommer från Hallsberg med 12 tåg i veckan bestående av vagnslast- och kombitåg. I övrigt kommer tågen från Göteborg, Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Tågtrafiken i omvänd riktning, från Norrköping, är något större med 49 tåg i veckan. Trafiken till Hallsberg dominerar med 15 tåg i veckan. I övrigt går tågen till Stockholm, Eskilstuna, Malmö, Oxelösund, Skärblacka och Finspång. Sträckan Norrköping Finspång. som kan sägas vara en del av industrispårsystemet även om man använder sig av Södra stambanan Norrköping Kimstad, trafikeras med en dubbeltur per dag och sträckan Norrköping Skärblacka med en dubbeltur per dag. Operatörer med regelbundna transportupplägg till Norrköping är f.n. Green Cargo, CargoNet och TGOJ Trafik. Ett exempel på en ny operatör är Railion, som tillsammans med logistikföretaget Kuehne+Nagel och speditören Van Dieren, har påbörjat en kombipendel mellan Wanne i Ruhrområdet och kombiterminalen i Norrköping. Med fem dubbelturer per vecka och 38 vagnar per tåg innebär detta 380 nya vagnar per vecka. eller ett tillskott på motsvarande cirka TEU (om man räknar en trailer som 2 TEU). Det stora upptagningsområdet för godset vittnar om den nya kombipendelns betydelse. Kunderna återfinns i bl.a. Norrland och i Mälardalen. Norrköpings Hamn och Stuveri AB planerar att etablera daglig blocktågstrafik från Norrköping i syfte att på ett kostnadseffektivt sätt betjäna Stockholms- och Mälardalsregionen. En viktig målpunkt för järnvägstrafiken till och från Norrköping är Hallsberg som är en hubb för godstransporter i landet genom den riksbangård som finns där. Förstudie Händelö 15

16 Eskilstuna är ett nav för Intercontainers och Stockholm (Årsta) ett nav för CargoNet. Persontransporter på järnväg genom Östergötland sköts av SJ och Östgötatrafiken. Landsvägstransporter I Norrköping sammanstrålar viktiga vägar av nationellt och regionalt intresse. Norrköping passeras av väg E4 och är start- och målpunkt för vägarna E22, Rv 51 och Rv 55/56. Händelö har i dagsläget landförbindelse via Kardonbron i norr och Händelöbron i söder. Vägverket planerar för den nya förbindelselänken Norrleden över Händelö och vidare över eller under Lindö kanal för anslutning till Söderleden på fastlandet. Dessa förbindelser kommer att avsevärt förbättra kommunikationerna till Händelö samtidigt som E22 får en bättre länk till E4:an än vad som är fallet idag. Norrleden kommer också att minska trafiktrycket på den centrala staden. Fartygstransporter Norrköpings hamn trafikeras av cirka 80 olika fartygslinjer, varav 45 utifrån regelbundna tidtabeller. Hamnen har omfattande trafik med direktanlöpande transocean linjetrafik. Hamnens marknadsområde är hela Sverige, delar av Östersjöländerna samt Norge och Finland. Export och import sker till i stort sett hela världen. Av den totala godsmängden består trafiken i huvudsak av skogs-, petroleum-, stål- och jordbruksprodukter samt projektlaster, styckegods och annat högvärdigt gods. Norrköpings betydelse för Ro-Ro- och containertrafiken har ökat väsentligt. Under år 2002 integrerades en kombiterminal, Öhmansterminalen, i hamnområdet vid Norrköpings containerhamn. Kombiterminalen var den första i sitt slag i landet och gjorde Norrköpings hamn till en betydelsefull omlastningsterminal för containertransporter mellan sjöfart, väg och järnväg. Containervolymen har ökat kraftigt och förväntas senast år 2010 vara ca enheter, varvid Öhmansterminalen beräknas nå sitt kapacitetstak. För att möta denna utveckling har hamnen påbörjat planeringen för en ny kombiterminal i Pampushamnen. Händelö, miljö och landskap Utredningsområdet omfattar både boendemiljöer, omfattande industri-, logistik- och handelsverksamheter samt områden för frilufts- och båtliv. Bebyggelsen på Händeö präglas av stora tunga industribyggnader och stora hårdgjorda ytor, men ännu med bitvis ganska vidsträckta naturområden och åkrar som mellanliggande grönstruktur. Bebyggelsen har en klar tyngdpunkt åt öns östra halva med hamnanläggningar, värmekraftverk, logistikföretag och processindustri. Den förskjutningen väntas bestå. Väster om Bravikenvägen finns idag en processindustri, en mindre hamnanläggning och ett industrihotell. En ytterligare etablering av en processindustri pågår. På Händelös nordvästra spets, som kallas för Grymön, ligger ett fritidshusområde med ca 100 mindre, enklare hus. Händelös bebyggelse kontrasterar mot sin omgivning: i norr finns landsbygd dominerat av odlingslandskap; i sydost på andra sidan Lindökanalen finns Lindö med tät villabebyggelse; i sydväst ligger Slottshagen dominerad av småindustri och i väster finns Ingelstad och Herstaberg med verksamheter respektive bostäder. Mellan Grymön och övriga Händelö ligger en stor mudderdeponi, Hällaupplaget, som fortfarande används för rensmuddermassor. Upplaget utgörs av ett ca 500 x 2000 meter stort vasshav som präglar landskapet i området och samtidigt fungerar som en buffert mellan fritidshusområdet Grymön och Händelös verksamhetsområde. Bebyggelsestrukturen är ett resultat av växelverkan mellan översiktliga planer för staden (1960, 1970, 1980, 1990), tidiga etableringar, t ex Oljehamnen 1961, DOW Sverige AB 1974, Pampushamnen 1981 och Händelöverket 1982 och den infrastruktur som byggts upp kring dessa etableringar. Vägen till Braviken (1974) och senare vägen till E4 (1986) har också i viss mån bidragit till dagens struktur. Den planerade Norrleden kommer att påverka den framtida bebyggelsestrukturen både direkt och indirekt via de sekundärvägar som kommer att behövas. Grönstrukturen Grönstrukturen på Händelö formas av skogsbeklädda bergryggar och bergknallar med anslutande morän och mellanliggande åkerlandskap på djupa leror. Delar av grönstrukturen är fastlagd i gällande detaljplaner, där syftet har varit både estetik, friskvård och naturvård men också som skydd mot lukt och stoftspridning. På Händelö finns, trots begränsad yta, många olika naturtyper och områden med höga naturvärden. Detta gäller i synnerhet de mycket värdefulla ekbackarna som är Natura 2000-områden. Kulturmiljö Inom området har i historisk tid funnits tre byar i området med belägg från medeltiden. På Händelö finns idag två äldre gårdsbildningar, 16 Förstudie Händelö

17 Händelö gård och Västerbyholms gård. För närvarande finns inget skydd för dessa. Om gårdsbildningarna ska skyddas kan man anta att även byggnadernas extriör och tillhörande parktomt bevaras, vilket gör att endast lättare verksamheter är möjliga i dessa miljöer. För Händelö gård skulle det även gälla för miljön närmast väster och öster om gårdstomten. En utredning har gjorts som studerat möjligheter och konsekvenser av en utökad exploatering på sydvästra Händelö. Om ny mark tas i anspråk för verksamheter förutsätter dock detta att viss kompletteringsplantering görs för att bättre knyta ihop området med skogspartiet vid Västerbyholm. Under våren 2003 utförde Östergötlands länsmuseum en första etapp av arkeologisk utredning på Händelö med anledning av arbetet med fördjupad översiktsplan. Syftet var att ge en bild av fornoch kulturlämningsbilden i området. Vid inledningen av utredningen var tio lämningar registrerade inom området, under utredningen påträffades ytterligare tre fasta lämningar och 17 objekt som utgör kulturlämning eller presumtiv fornlämning. Kommunen bedömer att påverkan på kulturmiljön framförallt kommer att ske på landskapsnivå. Parkmiljön runt Händelö gård blir starkt påverkad Eklandskap på Händelö. Foto: Thomas Lange. och kan komma att reduceras eller försvinna helt. Kommunen gör bedömningen att exploateringsintressena väger över i detta område och prioriterar infrastruktur- och verksamhetsområden. Naturmiljö Händelö är ett mycket värdefullt naturområde med minst 35 rödlistade arter som i huvudsak är knutna till gamla grova ekar. Man bedömer att Naturvårdsintressen på Händelö och södra Malmölandet: rött = stort riksintresse, orange = nationellt intresse, gult = regionalt intresse, grönt = kommunalt intresse, blått = lokalt intresse. Foto: Norrköpings kommun, Förstudie Händelö 17

18 Illustration ur Fördjupad översiktsplan för Händelö, Norrköpings kommun. minst 160 hålekar bör finnas samlat inom ett område för att de hotade arterna skall kunna överleva på lång sikt målet för ekareal bör vara att ha mellan ha sammanhängande miljöer kring Natura 2000 och klass 1 områdena områden som är på väg att växa igen bör skötas med syfte att rädda faunan Händelös samtliga ekområden bör knytas ihop. Händelö är ett av de mest exklusiva områdena i Östergötland vad gäller insektsfaunan. En stor del av de naturvärden som finns på Händelö kommer att kunna bevaras enligt kommunens fördjupade översiktsplan. Natura 2000-områden skyddas i fastställda detaljplaner. Reservatsbildningar för de mest värdefulla områdena föreslås bli utredda. Stödplantering av ek kommer att göras för att stärka befintliga ekområden, vilket är ett framsteg för ekmiljöernas långsiktiga överlevnad. När det gäller omfattningen av planteringen är kommunen medveten om att det ur naturvårdssynpunkt kanske krävs mer ek. Förorenad mark På Händelö finns flera områden med förorenad mark. Dessa områden kräver stor uppmärksamhet då flera av områdena omfattas av kontrollprogram enligt Miljöbalken. Kommunen bedömer att utöver detta krävs inga åtgärder i nuläget. Först när en större förändring ska ske inom något av dessa områden utlöses behov av undersökning och eventuella åtgärder. Malmölandet På Malmölandet finns flera olika områden som är upptagna i kommunens Naturvårdsprogram från Det viktigaste området ur naturvårdssynpunkt finns i den nordöstra delen av Malmölandet. På södra Malmölandet finns ett antal i huvudsak mindre områden som är av regionalt, kommunalt eller lokalt intresse för naturvården. Två områden är av regionalt intresse för naturvården, två av kommunalt intresse och ett av lokalt intresse för naturvården. Hela Malmölandet utgörs i huvudsak av jordbruksmark och det finns det inget speciellt naturvårdsintresse angivet för åkermarken. Men det finns också skogsområden på halvön. Dessa återfinns främst i den sydvästra delen längs Bravikenvägen, i den nordöstra delen samt på halvöns centrala delar. Större delen av Malmölandet med undantag för de nordvästra delarna ingår i Eklandskapet. En stor del av norra Malmölandet är Intresseområden för rörligt friluftsliv och utpekat som utflyktsområde. 18 Förstudie Händelö

19 De områden på södra Malmölandet som kan vara aktuella för exploatering berörs i huvudsak inte av några naturvårdsintressen. 3.3 Utvecklingsscenarier Allmänt Det finns osäkerheter om utvecklingen de närmaste åren. Ett stort antal projekt under planering berör Norrköpingsregionen, men formella beslut är i många fall ännu inte fattade. För att komma vidare med denna studie är det därför nödvändigt med ett antal antaganden om en tänkt utveckling. Marknaden för godstransporter Norrköpings kommun gjorde under våren/sommaren 2004 en marknadsanalys, där man intervjuade knappt 40 företag i Norrköping om deras verksamhet och deras tro på framtiden. Till de tillfrågade företagen ankommer cirka ton gods per år. Fördelningen mellan trafikslag framgår av diagrammet Ankommande nedan: gods till Norrköping i ton (tusental) Bil från norr E4 Bil från söder E4/E22, Rv 40 Bil från väster Rv 51/55 Norrköping lokalt Sjöfart Järnväg norrifrån Järnväg från Hallsberg Bland transportslagen är lastbil det dominerande både för ankommande och avgående gods. Efter lastbil följer järnväg och sjöfart i nämnd ordning. Det är ca 15 procent av allt gods som ankommer till Norrköping med tåg, detta motsvarar ca ton. Kopplingen till Hallsberg är den dominerande vilket betyder att det mesta godset kommer via järnvägen därifrån. I dagsläget går den största delen Ankommande av allt godstrafik gods som till Norrköping ska till eller kommer från södra Sverige via Hallsberg. 22% 63% Ankommande godstrafik till Norrköping När det gäller avgående gods, från Norrköping, är det 20 procent som fraktas med tåg. Det är en större andel än för det ankommande godset. Mängden avgående gods motsvarar ca ton. Även för det avgående godset är kopplingen till Hallsberg den viktigaste samtidigt som Stockholm har en något större betydelse för avgående gods än Avgående godstransporter från Norrköping för ankommande. 15% tåg bil båt % 20% 1312 Ankommande gods till Norrköping i ton (tusental) tåg Avgående mängd gods, från de tillfrågade företagen i Norrköping, är något lägre och uppgår till ton. Fördelningen mellan trafikslag Avgående gods från Norrköping i ton (tusental) framgår av diagrammet nedan: bil båt % Bil från norr E4 Bil från söder E4/E22, Rv 40 Bil från väster Rv 51/55 Norrköping lokalt Sjöfart Järnväg norrifrån Järnväg från Hallsberg Avgående gods från Norrköping i ton (tusental) 1 Gods söderifrån transporteras via Hallsberg och omfattas därmed av Hallsberg i diagrammet. 2 Södergående gods transporteras via Hallsberg och omfattas därmed av Hallsberg i diagrammet. Avgående godstransporter från Norrköping Den största andelen av gods till Norrköping ankommer och avgår med lastbil. Andelen ankommande gods med lastbil utgörs av 63 procent av alla varor, vilket motsvarar ton. Den största mängden ( ton) kommer söderifrån och transporteras på vägarna E4, E22 och Rv 40. Andelarna gods som kommer norr respektive västerifrån är ungefär lika stora ( ton respektive ton) och transporteras på vägarna E4 respektive Rv 51/55. Förstudie Händelö 19

20 Mängden avgående gods med bil utgörs av ton, vilket är 68 procent av alla avgående varor. Det är i stor sett lika mycket som transporteras söderut som västerut ( ton respektive ton), på vägarna E4, E22, Rv 40 respektive Rv 51/55. Det är också en stor andel som ska vidare norrut ( ton) och som därmed transporteras på väg E4. Sjöfartstransporterna står för ungefär 22 procent av allt ankommande gods och cirka 11 procent av det avgående godset. I vikt motsvarar dessa siffror ton för ankommande respektive ton för avgående gods. Under år 2003 var det cirka fartyg som anlöpte Norrköpings hamn. Det hanterade godset i hela hamnområdet uppgick till ton, till ett betydande värde. Nya prognoser från SIKA: Kraftig ökning av vägtrafiken år 2020 Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har på uppdrag av regeringen tagit fram prognoser över person- och godstrafiken till år Persontransporterna väntas öka med cirka 27 procent, varav biltrafiken står för den allra största ökningen i absoluta tal. Godstransporterna beräknas totalt öka med cirka 21 procent till år Godstrafiken med lastbil ökar mer än trafiken med tåg och till sjöss. De internationella transporterna ökar mer än de inhemska och godset transporteras längre sträckor. Till år 2020 räknar SIKA med att andelen transporter av högvärdigt gods fortsätter att öka, till exempel elektronik och läkemedel. Ett väsentligt högre råoljepris år 2020 än dagens innebär på godssidan att tågtransporterna ökar ännu mer vid oförändrat elpris, medan trafiken med lastbil och fartyg får en dämpad ökning. Hur järnvägstransporterna utvecklas beror på elprisutvecklingen men också på hur spårkapaciteten fördelas mellan person- och godstrafiken. Om mer gods ska kunna transporteras med järnväg behöver godstrafiken prioriteras framför persontrafiken, och så är det inte i dag, enligt SIKA. väntas öka sina volymer. Andelen högvärdigt gods ökar (mätt i kr/ton). Andelen gods med container som lastbärare väntas öka. Behovet av intermodala transportlösningar och effektiva kombiterminaler väntas öka. Handeln med länder i närområdet (främst Baltikum och Polen) väntas växa. I det stora hela väntas dock inte handelsmönstren påverkas så mycket fram till De tunga godsstråkens betydelse väntas öka ytterligare. De största ökningarna väntas på den Nordiska triangeln mellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Framkomlighetsproblemen i storstäderna kommer att tillta. Den framtida fartygsflottan väntas bestå av allt större fartyg. Antalet hamnar i landet väntas minska. Antalet logistiketableringar i Norrköpingsregionen väntas öka och Norrköping blir ett allt viktigare transportalternativ för Stockholms- och Mälardalsområdet. Norrköping väntas få en roll som intermodal knutpunkt inom den Nordiska triangeln. Därigenom kommer alltmer gods att attraheras till Norrköping. Containervolymen väntas öka, främst på grund av den goda funktionaliteten vid befintlig kombiterminal vid Öhmansterminalen. En ökande mängd gods förväntas kunna transporteras till och från hamnen via järnväg. På sikt innebär dock den nuvarande lokaliseringen av kombiterminalen till Inre hamnen att expansionsmöjligheterna begränsas. Pampushamnen på Händelö får nya möjligheter att expandera genom en fördjupning och breddning av inseglingen från Djurön till Pampushamnen samt av själva hamnbassängen. Detta förväntas leda till ökad frekvens i den direktanlöpande transoceana linjetrafiken. Behovet av en väl fungerande järnvägsförbindelse till och på Händelö ökar i och med den nya kombiterminalen vid Pampushamnen. Hamnverksamheten motor för utvecklingen av godstransporter Även Norrköpings Hamn och Stuveri AB (NHS) har, med underlag från SIKA och Sjöfartens Analysinstitut, gjort bedömningar av den framtida utvecklingen i hamnen till Godsvolymen förväntas öka. Den största ökningen väntas i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Samtliga transportslag 20 Förstudie Händelö

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden

Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden Till Stockholm, 15 september 2005 SWECO VIAK AB Petra Carlén Box 34044 100 26 Stockholm Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden Sammanfattning

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

2 Förutsättningar marknad och trafik

2 Förutsättningar marknad och trafik 2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2013/34 Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: 2013-06-17 Laga kraft: 2013-07-10 Dnr TPN 2013/34 Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum 2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras? Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun

Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING Utökat samråd Maj 2005 UTREDNING FÖR VÄG 68 SAMT JÄRNVÄG FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN INLEDNING Om uppdraget Tyréns AB utreder på uppdrag av Stora Enso Fors AB

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/36 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan över Hallsberg från år 1923 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN 2013/36 Innehåll

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Miljövänliga transporter- Case study Bergsslagen- Järnvägsförbindelse Gåsgruvan Persbergs station

Miljövänliga transporter- Case study Bergsslagen- Järnvägsförbindelse Gåsgruvan Persbergs station MinBaS Område 3 Rapport nr 3:2 Mineral Ballast Sten OBS! Konfidentiell begränsad distribution MinBaS projekt nr 3,7 Miljövänliga transporter- Case study Bergsslagen- Järnvägsförbindelse Gåsgruvan Persbergs

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik 1 Bakgrund och syfte 1.1 Historik Runt år 1940 hade såväl hamnarna i Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby som i Karlskrona direkta järnvägförbindelser inåt landet. Från Olofström fanns två järnvägar söderut

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Riskhantering och måluppfyllelse

Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering Skydds- och riskobjekt Inom förstudieområdet förekommer ett antal värden som bör skyddas från intrång. Nordväst om Alunda ligger ett riksintresse för kulturmiljö

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun Vägverket Konsult Affärsområde Mitt Box 1910 65119 Karlstad Våxnäsgatan 10 www.vagverketkonsult.se Telefon: 054-140000 Texttelefon: 0243-750 90 Sara Nordmark sara.nordmark@vv.se Direkt: 054-140006 Mobil:

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling

Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling Nytt resecentrum i Linköping Ny pendeltågsstation i Malmslätt Götalandsbanan mellan Linköping och Mantorp Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling En region att växa i Götalandsbanan

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

En ny generation järnväg

En ny generation järnväg TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning

Järnvägsnätbeskrivning Gällande fr. o m: 2006-2-0 Ändrad: 2009-02- Handläggare: Alexander Johansson Utgivare: Mathias Kronberg Sidan av 3 Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön HJ Plats Åsbro kyrka Närvarande Berörd Allmänhet, totalt 125 personer varav 32 kvinnor Representanter för Banverket Östra Banregionen: Christer Fjellman Helena Nurmiranta Thomas Lindh Konsulter från SWECO

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om detaljplanen kan

Läs mer

Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE

Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE Norrköping, den 25 september 2013 Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE Ovanstående ärende har remitterats till Östsvenska Handelskammaren, ÖHK. Vi är

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland 1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat

Läs mer

Måldokument: Infrastruktur Oskarshamns tätort

Måldokument: Infrastruktur Oskarshamns tätort Måldokument: Infrastruktur Oskarshamns tätort December 2010 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syn på framtidens infrastruktur...3 3. Utredningens mål.5 4. Metod...5 4.1 Seminarier....5 5. Slutsatser...

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste

Läs mer

Förstudie. Bollebygd-Borås

Förstudie. Bollebygd-Borås Förstudie Bollebygd-Borås Beslutshandling December 2007 Innehåll 1 Inledning 5 2 Banverkets beslut 6 3 Beslutsmotivering 7 Måluppfyllelse Miljö och samhällsutveckling 7 7 4 Förstudiens förslagshandling

Läs mer

2.1 Indata för externt industribuller

2.1 Indata för externt industribuller Handläggare Manne Friman Tel +46 10 505 60 72 Mobil +46 70 184 57 72 Fax +46 10 505 00 10 manne.friman@afconsult.com 1 Bakgrund 569815 PM02 1 (5) Datum 2012-06-11 Train AllianceAB Att: Torgny Månsson Backavägen

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer