LexicoNordica og forfatterne

Transkript

1 LEXICONORDICA

2 LexicoNordica og forfatterne LexicoNordica er satt med Times 14 av Kristinn Jóhannesson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, og trykt hos Kursiv Grafisk rådgivning a.s Trykt med støtte av Nordens språkråd ISSN Oslo 2007

3 Innehåll Henning Bergenholtz & Sven-Göran Malmgren Nutidens och framtidens lexikon och encyklopedier... 1 Tematiska bidrag Henning Bergenholtz & Inger Bergenholtz Kvaliteten af de leksikografiske definitioner i ordbøger, leksika og encyklopædier Lars Törnqvist Språklig och encyklopedisk information i fackordlistor på Internet Chris Nyborg Wikipedia amatørenes inntog Petter Henriksen Store nordiske lexikon 2.0 En radikal omlegging av måten å drive nasjonalleksikon på Jacob Hald Pedersen og Thomas Eske Rasmussen Strategi i navigation Peter A. Sjögren Orden och världen. Lexikografens dubbla perspektiv Heikki E.S. Mattila Encyclopædia iuridica fennica Ken Farø og Adam Hyllested Ordbog, leksikon eller encyklopædi? Et koncept for et dansk lingvistisk opslagsværk Icke-tematiska bidrag Anna Helga Hannesdóttir Först och sist. Haqvin Spegel och ordförrådets förnyelse

4 Konferensrapporter Henrik Lorentzen og Lars Trap-Jensen Rapport fra den 12. internationale Euralex-kongres, Torino, september Emma Sköldberg Lexikografi i alla väder. Rapport från den 9:e konferensen om lexikografi i Norden, Akureyri, maj Recensioner Kristin Bakken Lokal ordbok med meir enn lokalt nedslagsfelt: Hollamålet i Nedre Telemark. Ord og uttrykk Lars Brink og Ken Farø Bevingede ord? I anledning af Bevingede ORD, 7. udgave Ken Farø og Henrik Gottlieb Socioleksikografi eller: Det sekundære og afledte er ordbøgerne. Ny dansk disputats Stian Hårstad Rec. av Tor Erik Jenstad: Sunndalsord Lennart Larsson En Comeniusutgåva för vår tid? Magnus Ljunggren & Sven-Göran Malmgren En ny svensk-rysk och rysk-svensk ordbok Tuija Luokkakallio En engelsk-finsk ordbok Nina Martola Den trettonde upplagan av SAOL

5 Morgan Nilsson Rec. av Zuzana Hlavičová och Jana Svatošová: Norstedts tjeckiska ordbok. Tjeckisk-svensk/Svensk-tjeckisk Sölve Ohlander Longman Exams Dictionary en ordhandbok av akademiskt intresse Loránd-Levente Pálfi & Anders Tønnesen Et nyt litteraturleksikon Loránd-Levente Pálfi & Spiros Divaris Vesterdahl Rec. av Carsten Stig Poulsen: Børsens Marketing Leksikon. 3. udgave, 1. oplag Sven Tarp Håndbog i Nudansk i leksikografisk perspektiv Bo-A. Wendt Lödigt lexikograferade göingemål Rättelse

6 1 Henning Bergenholtz & Sven-Göran Malmgren Nutidens och framtidens lexikon och encyklopedier Årets LexicoNordica-tema är Lexikon och encyklopedier i Norden. Det traditionella förberedande symposiet på Schæffergården hade samlat deltagare från alla de nordiska länderna utom Island, och även i bidragen i tidskriftens temadel är svenska, danska, norska och finska representerade. Till detta kommer, att flera av anmälningarna i detta nummer behandlar lexikon (bidragen av Pálfi & Tønnesen, Pálfi & Vesterdahl och Tarp). I inbjudan till symposiet togs de relevanta lexikografiska definitionerna i NLO till utgångspunkt (i NLO anses termerna sakordbok och lexikon vara synonyma): sakordbok ordbok som först og fremst er ment å gi informasjon om verden utenfor språket Det hörer ikke til sakordbokens formål å gi informasjon om språket, men i praksis er det ingenting til hinder for at den gjør det. De vanligste typene af språklig informasjon som gis i en sakordbok, gjelder som regel opslagsordenes ortografi, uttale og etymologi. Typiske eksempler på sakordbøker er encyklopedier, f.eks. den svenske Nationalencyklopedin, og opslagsverker over enkelte fagområder, f.eks. det svenske Sohlmans musiklexikon. = leksikon (1) / / encyklopedi sakordbok som omfatter flere saksområder, typisk beregnet på lekfolk og med ambisjon om å dekke all menneskelig kunnskap / / = konversasjonsleksikon Inbjudan fortsatte: Der findes leksikografer, som ikke anser encyklopædier og leksika for at være en del af leksikografien. Endnu tydeligere er det, at forfatterne af sådanne opslagsværker sjældent opfatter sig som leksikografer og endnu sjældnere deltager i leksikografiske sammenhænge. Disse manglende relationer skal ikke være hovedtemaet. Tværtimod går vi ud fra de leksikografiske definitioner i NLO under lemmaerne leksikografi, encyklopædi og sakordbok. Heraf kan man også se, at en ordbogs navn ikke nødvendigvis svarer til det pågældende opslagsværks reelle indhold. Med udtrykkene encyklopædier og leksika menes monolingvale op- LexicoNordica

7 2 slagsværker, der først og fremmest eller kun har leksikografiske definitioner/forklaringer som angivelser. Symposiet vil ikke stræbe efter beskrivelse af enkelte eller flere opslagsværkers historie, men at foredragsholderne tager specielle problemstillinger op, som er generelt leksikografisk relevante, fx hensyntagen til en bestemt brugergruppe (eksperter, semieksperter, lægfolk) ordbogsfunktioner (særligt hjælp i forbindelse med det kognitive behov for at vide mere, men måske også hjælp ved tekstreceptions- eller tekstproduktionsproblemer) gengivelse af viden (fejloplysninger og stærkt ufuldstændige oplysninger) særlige problemstillinger i bestemte fagområder (fx en særlig hurtig udvikling inden for et fag) særlige muligheder for Internet-leksika eller -encyklopædier NLO:s inordning av lexikon och encyklopedier under lexikografin är i själva verket ett stöd för uppfattningen att lexikografin inte är en del av lingvistiken. Utarbetandet av lexikon och encyklopedier innebär nämligen nödvändigtvis medverkan av lexikografiska kolleger som inte är lingvister och som inte ser lexikografi som en del av lingvistiken, t.ex. som tillämpad lingvistik. I den traditionella avslutande diskussionen på symposiet berördes flera generella problemställningar. Glimtar av diskussionen återges i det följande, sådan den uppfattades av symposiets arrangörer. Ordbokstypologi Ingen av deltagarna på symposiet ifrågasatte encyklopediers status som forskningsobjekt för metalexikografin, men uppdelningen mellan ordbok, lexikon och encyklopedi problematiserades flera gånger i förbindelse med den ständigt aktuella diskussionen om skillnaden mellan semantiska och encyklopediska angivelser (se härtill också temadelen i LexicoNordica 1, 1994). Något förenklat kan man säga att det finns tre olika uppfattningar här:

8 3 (1) I (allmänna) betydelseordböcker finns det semantiska upplysningar, medan det i encyklopedier och facklexikon finns encyklopediska upplysningar (2) Det finns ingen helt klar skiljelinje mellan semantiska och encyklopediska upplysningar. Man kan med Wiegand (1994) skilja mellan: a) icke-encyklopedisk betydelsekunskap b) encyklopedisk föremålskonstituerande (gegenstandskonstituierende) betydelsekunskap c) encyklopedisk betydelsekunskap I lexikografiska uppslagsverk är de lexikografiska definitionerna angivelser av den föremålskonstituerande betydelsekunskapen, och i vissa lexikon och encyklopedier anges dessutom encyklopedisk betydelsekunskap som tillägg till den lexikografiska definitionen. (3) Det finns ingen skillnad mellan semantiska och encyklopediska upplysningar. Encyklopedisk och semantisk är i lexikografiska sammanhang synonymer. Det var tydligt att det fanns en tendens att favorisera den andra (se särskilt Peter Sjögrens bidrag) eller den tredje ståndpunkten. Det blev också tydligt att icke-distinktionen som ståndpunkt (3) innebär delvis är kontraintuitiv. Men även ståndpunkt (2) är problematisk, när Wiegands raffinerade typologi för till, att t.o.m. en två sidor lång definition av en molekylärbiologisk term kan föras till kategori 2b, dvs. anses utgöra encyklopedisk föremålskonstituerande betydelsekunskap (jfr Kammerer 2000: ). Diskussionen visade tvärtom, att det verkliga problemet inte är en sådan skillnad mellan olika typer av lexikografiska definitioner (dvs. mer eller mindre encyklopediska), utan deras ändamålsenlighet, bl.a. begriplighet för olika användargrupper med hänsyn till deras behov av information. Tryckt eller elektroniskt lexikografiskt uppslagsverk Så vitt vi kan bedöma, är tryckta ordböcker och lexikon i ett eller två band fortfarande ofta en god affär för förlagen. Den tryckta en- eller tvåbandsordboken är inte död, konkurrensen från internetordböcker påverkar till synes denna marknad bara i ringa grad. Detta framgår också av att flera enbandsordböcker publiceras både som internetordböcker och i pappersform, t.ex. Nielsen/Mourier/Bergenholtz (2006) och Nielsen/Mourier/Bergenholtz (2007). Helt annorlunda är situationen för stora nordiska encyklopedier i många band, vars storhetstid med tanke på försäljningssiffror utan

9 4 tvivel är förbi. Redan i slutet av 90-talet gjordes försök att förbinda tryckta versioner av encyklopedier med kontinuerligt uppdaterade internetversioner. Denna strategi tycks inte ensam kunna rädda den tryckta encyklopedin. Huruvida de förslag Petter Henriksen lägger fram om särskilda satellitencyklopedier, till stor del upprättade av användarna, kan erbjuda en utväg återstår att se, men hans tankar är både spännande och sympatiska. De kan betecknas som bidrag till diskussionen om den företeelse som kan kallas folklexikografi (en term som Lars Törnqvist använder i sitt bidrag). Folklexikografin har redan en enorm utbredning på Internet som som framgår av Törnqvists artikel överflödar av mer eller mindre privata ordböcker och lexikon. Det är således inte först med Wikipedia som amatörerna har blivit lexikografiskt aktiva (jfr Nyborgs bidrag). Tvärtom kan man säga, att det under hela lexikografins historia har varit de konkreta användarbehoven och konkreta personliga intressen som har lett till utarbetande, ofta av entusiaster, av den största delen av alla tryckta lexikografiska uppslagsverk. Det gäller i särskilt hög grad för upplysningstiden (jfr Pálfi/Bergenholtz 2007), men också för vår egen tid även bortsett från Internet (jfr Bakkens och Wendts bidrag i recensionsdelen). Lexikografiska definitioner: korrekthet, subjektivitet, begriplighet Ordböcker, lexikon och encyklopedier betraktas av användarna ofta som orakel, som innehåller hela sanningen och inget annat än sanningen. I verkligheten innehåller de ofta förbluffande många felaktigheter, som flera av bidragen i temadelen påvisar. Frågan är, om vissa uppslagsverk har större felprocent än andra. Här pekas ofta Wikipedia ut, t.ex. i flera tidningar i Danmark i början av Exempelvis blev en sensationell Wikipedia-artikel om ledaren för Dansk Folkeparti Pia Kjærsgård förstasidesstoff vid denna tid. Det kom snart fram att uppgifterna i artikeln var helt gripna ur luften, och många ifrågasatte då att man överhuvudtaget kunde lita på en enda Wikipedia-artikel. Men i båda föredragen från Wikipedia-världen på Schæffergårdssymposiet (av vilka det ena, av Chris Nyborg, kan läsas i temadelen) påvisades, att det faktum att ett så stort antal författare ändrar, förbättrar och redigerar om artiklar i praktiken medför en hög grad av korrekthet. Denna slutsats får också stöd av Henning Bergenholtz och Inger Bergenholtz bidrag i temadelen. Detta betyder dock inte att Wikipedia kan utnämnas till den bästa encyklopedin, i så fall t.o.m. på 200 språk, däribland de fem stora nordiska språken. Men korrektheten är faktiskt ett mindre problem; två

10 5 andra problem erbjuder betydligt större utmaningar. Det ena problemet uppstår i samband med kulturellt och politiskt kontroversiella artiklar, som ofta ger uttryck för en hög grad av personlig övertygelse. I praktiken utgör sådana artiklar en liten minoritet, 5% eller mindre. Det andra problemet är begripligheten. Vi kan här särskilt hänvisa till en artikel av Chesney (2006), som redovisar en undersökning av Wikipedia-artiklars korrekthet och begriplighet. Resultatet var att Wikpedia har långt färre fel än de stora traditionella encyklopedierna, men att lekmän ofta inte hade en chans att förstå den i och för sig korrekta informationen. Wikipedia-artiklar är i stor utsträckning skrivna av och för experter, ofta inte ens för semi-experter och ännu mindre för lekmän. Chesneys resultat väckte stor uppmärksamhet. I februari 2007, några få månader efter publiceringen av den uppseendeväckande artikeln, kunde man notera inte mindre än 889 delvis långa bidrag om tesen Experts Rate Wikipedia s Accuracy Higher Than Non-experts (2006), bl.a. Anderson (2006) och Finin (2006). Vi kan t.ex. anbefalla den ca 8 sidor långa Wikipedia-artikeln om bakteriofager till läsning; här citeras inledningen av artikeln: Bacteriophages may have a lytic cycle or a lysogenic cycle, however a few viruses are capable of carrying out both. In the lytic cycle, characteristic of virulent phages such as the T4 phage, host cells will be broken open (lysed) and suffer death after immediate replication of the virion. As soon as the cell is destroyed the viruses will have to find new hosts. (Wikipedia 2007a) Informationen i detta korta utdrag är korrekt. Men artikeln är ändå misslyckad, eftersom den är obegriplig för alla läsare som inte redan är experter på molekylärbiologi. Fler undersökningar av detta slag, som kan bekräfta eller ifrågasätta Chesneys tes, vore ytterst välkomna. Hit hör också undersökningar av skillnader mellan artiklar på olika språk; man kan bl.a. se att artiklarna på de nordiska språken är både färre och mindre informativa än t.ex. artiklarna på engelska. Likväl är de inte utan vidare mer lättbegripliga, se t.ex. den danska artikeln bakteriofag:

11 6 En bakteriofag ((Græsk): phagein for spiser ; bakteriespiser ) er en virus, der reproducerer sig ved hjælp af bakterier. Opbygningen af bakteriofag T4. 1. Hovede 2. Hale 3. Arvemateriale (nukleinsyrer) 4. Capsid (ydre skal) 5. Skulder 6. Forlænger 7. Halefibre 8. Spydspidser 9. Basalplade (Wikipedia 2007b) Medverkan i lexikografiska uppslagsverk: meritvärde? Ett särskilt problem för universitetsanställda wikipedianer är att deras arbete inte ger utdelning vid forskningsevaluering, då författarnamn inte kan anges vid Wikipedia-artiklar. Det bör dock sägas att detta är en del av ett allmännare problem. Lexikografer i allmänhet har ofta svårigheter med meritvärderingen, när de visar fram medverkan i ordböcker, lexikon och encyklopedier. Sådana bidrag anses på många universitet vara populära, dvs. icke-vetenskapliga, och hur som helst anses de inte jämförbara med peer-reviewade tidskriftsbidrag, som f.ö. i större och större utsträckning bör vara skrivna på engelska. Vi vill gärna uppmana LexicoNordicas läsare att medverka till en rättvisare vetenskaplig värdering av lexikografiskt arbete, eventuellt också bidra med artiklar i Lexico- Nordica om egna erfarenheter och förslag till förbättringar. *** Efter dessa betraktelser i anslutning till tidskriftens temadel vill vi ta upp två redaktionella frågor. Den första handlar enbart om ett förtydligande av en redan fastlagd princip, nämligen principen att LexicoNordica enbart tar in bidrag som inte har publicerats tidigare. Som publicerade

12 7 räknas även bidrag som har lagts ut på författarens hemsida eller på någon annans hemsida. Man bör därför vara försiktig med att skicka sitt LexicoNordica-bidrag elektroniskt exempelvis till den författare vars verk man recenserat eller över huvudtaget till andra forskare, innan det har publicerats i LexicoNordica. Vi erinrar i det här sammanhanget också om att det bör förflyta ett år innan man lägger ut sin publicerade LexicoNordica-artikel på nätet. Den andra frågan gäller hänvisningar till Internetadresser. Vi föreslår att fullständiga Internetadresser undviks i den löpande texten och ersätts med en kort hänvisning till författaren eller en provisorisk förkortning av internetadressen som man sedan finner i bibliografin (utan understrykning). Där bör också normalt anges den tidpunkt när den aktuella texten hämtades (t.ex. december 2006), eftersom texter på Internet i- bland försvinner. Vi vill också fästa uppmärksamheten på en bibliografi i monumentalformat över metalexikografisk litteratur, som det finns anledning att återkomma till (Wiegand ). Verket kommer att omfatta fyra band, och de första två banden har redan kommit ut. Med ca referenser kommer det att bli ett oumbärligt hjälpmedel för framtida litteratursökningar, särskilt som man kan vänta sig att dess ämnesindelning kommer att svara mot indexeringen av de tre HSK-handböckerna (Wörterbücher). En titt i de båda hittills utkomna banden visar att nordiska lexikografer, inte minst LexicoNordica-författare, däribland redaktionskommittén, är väl företrädda i bibliografin, också med bidrag på de nordiska språken. Så erinrar vi om temat för de båda kommande symposierna på Schæffergården: 2008: Ordboksanvändning i Norden 2009: Ordförbindelser i enspråkiga nordiska ordböcker Till det senare symposiet tar vi gärna emot förslag om deltagare (i första hand genom den redaktionskommittémedlem som verkar i samma land som den potentielle deltagaren). Till sist vill vi tacka Nordens språkråd för finansiellt stöd både till Schæffergårdssymposiet i januari 2007 och till tryckningen av tidskriften. Vårt tack går också som många gånger förut till Rikke Hauge och till Styrelsen för Fondet for dansk-norsk samarbeid, som liksom tidigare år gjorde det möjligt att genomföra symposiet till ett mycket förmånligt pris.

13 8 Litteratur Anderson, Nate 2006: Experts rate Wikipedia s accuracy higher than non-experts. I: Arts Technica. ( (februari 2007) Chesney, Thomas. 2006: An empirical examination of Wikipedia s credibility. I: First Monday, 11/11 ( index.html) (februari 2007) Experts Rate Wikipedia's Accuracy Higher Than Non-experts (2006/ 2007): 889 forskellige meningsytringer om Chesney (2006) på adressen: _Higher_Than_Non_experts (februari 2007) Finin, Tim 2006: On evaluating the credibility of Wikipedia articles. I: (februari 2007) HSK = Wörterbücher. Dictionaries. Dictionnaires. Ein internationales Handbuch zur Lexikographie. An International Encyclopedia of Lexicography. Encyclopédie internationale de lexicographie. Hrsg. von Franz Josef Hausmann, Oskar Reichmann, Herbert Ernst Wiegand, Ladislav Zgusta. Berlin/New York: de Gruyter Erster Teilband 1989, Zweiter Teilband 1990, Dritter Teilband Kammerer, Matthias 2000: Lemmazeichentypen für deutsche Verben. Eine lexikologische und metalexikographische Untersuchung. Tübingen: Niemeyer. Nielsen, Sandro/Lise Mourier/Henning Bergenholtz under medvirken af Mia Johnsen, Rie Bobjerg Nielsen, Jóna Ellendersen, Amalie Kofoed Stender og Vibeke Vrang 2006: Den Engelsk-Danske Regnskabsordbog/English-Danish Dictionary of Accounting. Database og design: Richard Almind, implementering og kodning af hjemmesider: Caspar Thomsen. Århus: Handelshøjskolen i Århus. ( Nielsen, Sandro/Lise Mourier/Henning Bergenholtz under medvirken af Mia Johnsen, Jóna Ellendersen og Rie Bobjerg Nielsen 2007: Regnskabsordbogen engelsk-dansk. København: Thomson. NLO = Henning Bergenholtz/Ilse Cantell/Ruth V. Fjeld/Dag Gundersen/Jón Hilmar Jónsson/Bo Svensén: Nordisk leksikografisk ordbog. Oslo: Universitetsforlaget 1997.

14 9 Pálfi, Loránd-Levente/Henning Bergenholtz 2007: Dansk Glossarium til at hjelpe de Lægfolk tilrette, som gjerne gad læse en dansk Bog. I: Nomos 5.1, Wiegand, Herbert Ernst 1994: Zur Unterscheidung von semantischen und enzyklopädischen Daten in Fachwörterbüchern. I: Burkhard Schaeder/Henning Bergenholtz (Hrsg.) Fachlexikographie. Fachwissen und seine Repräsentation in Wörterbüchern. Tübingen: Narr, Wiegand, Herbert Ernst 2006: Internationale Bibliographie zur germanistischen Lexikographie und Wörterbuchforschung. Mit Berücksichtigung anglistischer, nordistischer, romanischer, slavistischer und weiterer metalexikographischer Forschung. Band 1: A H. Band 2: I R. Berlin/New York: de Gruyter. Wikipedia 2007a: (oktober 2007). Wikipedia 2007b: (oktober 2007). Henning Bergenholtz Sven-Göran Malmgren professor professor Center for Leksikografi / Lexikaliska institutet Department of Afrikaans and Dutch Institutionen för svenska språket Handelshøjskolen i Århus, Aarhus Universitet / Göteborgs universitet University of Stellenbosch Box 200 DK 8210 Århus / SA 7602 Stellenbosch SE Göteborg hb@asb.dk / hjbergen@sun.ac.za malmgren@svenska.gu.se

15 11 Henning Bergenholtz & Inger Bergenholtz Kvaliteten af de leksikografiske definitioner i ordbøger, leksika og encyklopædier The titles of lexicographic tools dictionary, lexicon or encyclopaedia are normally just names given to them by the publishers, although you may point out certain differences between certain types. At least in the nordic countries the genuine purpose of a dictionary normally is to be giving help by problems with existing texts, the so-called communicative problems. A lexicon serves a narrow field whereas an encyclopaedia serves as a tool for getting knowledge about all fields. Talking about quality in lexicographic works you may point out the lack of quality in the sense of counting errors. But from a metalexicographic point of view the errors are not important. More interesting are those definitions which are correct but not sufficient. The thesis of our paper is that even if you assume a certain completeness, you cannot achieve quality without including a) the type of the potential user being an expert, a semi-expert or a layman dealing with L1 or L2 and b) the needs which the reference work wants to fulfil helping to solve problems in reception, text production, translation, or knowledge achievement. Examples from gene technology and musicology will be given. Our own proposals are based on an Internet dictionary on musical terms, MUSIKORDBOGEN 2007, which has recently been made accessible. Titlen på dette bidrag indeholder flere problematiske termer. For det første er ordbog, leksikon, encyklopædi uklare udtryk, som ikke bruges ensartet. De er i praksis navne, som gives af leksikografer eller af forlag, fx POLITIKENS MUSIKORDBOG (1995), som forlaget mod forfatterens vilje kaldte sådan, selvom hun foretrak termen musikleksikon. Tendentielt kan man dog sige, at ordbøger primært vil give hjælp til kommunikationsrelaterede problemer (reception, tekstproduktion, oversættelse) og kun sekundært til vidensrelaterede problemer. For leksika og encyklopædier er det omvendt: De vil primært være et værktøj til hjælp ved vidensrelaterede problemer, kun sekundært ved kommunikationsrelaterede problemer, i praksis først og fremmest ved receptionsproblemer. Vi taler derfor om et referenceværk og bruger synonymt dertil udtrykket leksikografisk opslagsværk. For det andet er leksikografisk definition et misvisende udtryk, hvis der med definition forstås en definition, som skal opfylde alle videnskabsklassifikatoriske krav til en definition. Synonymt hermed bruges udtrykket betydningsangivelse eller encyklopædisk angivelse. Der skelnes således ikke mellem semantisk og encyklo- LexicoNordica

16 12 pædisk angivelse. Denne adskillelse har vi i flere artikler afvist og påvist dens manglende konsistens i relation til metaleksikografiske overvejelser, fx Bergenholtz (1994a), Bergenholtz/Kaufmann (1996). I dag vil vi sige, at diskussionen om en adskillelse er en lingvistisk diskussion, ikke en leksikografisk. En veluddannet leksikograf medtager de oplysninger, som svarer til at dække de forudsete behov for de forudsete brugere, dvs. de forudsete ordbogsfunktioner. De vil være forskellige i forskellige leksikografiske opslagsværker med forskellige ordbogsfunktioner. Ikke altid er brugergruppen dog angivet klart. I nedenstående eksempler er (1) muligvis brugbar for mange lægfolk, (2) er noget lettere at forstå for lægfolk, her bliver først og fremmest fortalt, hvad agar bruges til, (3) stammer fra en molekylærbiologisk ordbog for semieksperter, her forklares de molekylærbiologisk relevante aspekter, herunder brug ved gennemførelse af eksperimenter: (1) agar fortykningsmiddel og stabilisator udvundet af cellevæggene af en række rødalgearter. (GYLDENDALS LEKSIKON (2007), den 1., dvs. den korteste version) (2) agar gelé af pulveriserede havalger, kogt ud med vand. Fremstilles især i Japan og Californien; anvendes som stivemiddel i fødevareindustrien, som næringssubstrat for bakteriekulturer, som appretur og som tilsætning til afføringsmidler. (ASCHEHOUGS LEKSIKON 2007) (3) agar Agar er et meget sammensat polysaccharid, som udvindes af alger. Agar bliver anvendt som fast eller geléagtigt substrat til dyrkning af mikroorganismer, fx bakterier og gær. Ved temperaturer omkring 60 er agar flydende, og ved lavere temperaturer opnår den en fastere geléagtig konsistens. Agarblokke fremstilles ved at hælde flydende agar i støbeforme, der siden fjernes, når agaren er afkølet. (GENTEKNOLOGISK ORDBOG 1992) Når man skal bedømme kvaliteten af sådanne leksikografiske definitioner, er der især tre kriterier, man kan og også indtil nu har fokuseret på: 1. Er den leksikografiske definition korrekt? 2. Er den leksikografiske definition fuldstændig? 3. Er den leksikografiske definition relevant, herunder forståelig for den intenderede brugergruppe og værkets intenderede funktion(er)?

17 13 Korrekte leksikografiske definitioner I almensproglige leksikografiske opslagsværker, hvor de medvirkende leksikografer ikke selv har været og heller ikke i tilstrækkelig grad har inddraget fageksperter, kan der let påvises en stor grad af ikke-korrekte leksikografiske definitioner: chatten mit s (zwanglos) im Internet kommunizieren (DUDEN GWDS ) Når man chatter, sender man ikke s. genbank institusjon der ein registrerer og tek vare på arvestoff til bruk i framtidig foredling (NORSK ORDBOK 1994) Det drejer sig ikke om nogen institution, men om det, der også kaldes et genbibliotek, som opstilles af enkelte forskere, forskergrupper og evt. også af institutioner. Det drejer sig om følgende sammenhæng, som forklares på følgende måde i en ordbog for semieksperter: genbibliotek En samling af klonede gener, oftest indeholdende mange eller i sjældnere tilfælde alle gener af en bestemt art, kaldes et genbibliotek. Det kan foreligge som genomisk DNA-bibliotek eller cdna-bibliotek. (GENTEKNOLOGISK ORDBOG 1992) Denne betydningsangivelse er som sagt beregnet for semieksperter. For lægfolk ville følgende betydningsangivelse være korrekt (i modsætning til den i NORSK ORDBOK 1994) og (i modsætning til den i GENTEKNO- LOGISK ORDBOG 1992) også forståelig for lægfolk: genbank kollektioner af gener fra dyr, planter, svampe, bakterier og virus, der opbevares til senere brug, f.eks. i forbindelse med gensplejsning Sådan vil man sandsynligvis kunne fortsætte, for almensproglige ordbøger giver generelt ikke nøjagtige oplysninger om alle de fagtermer, de medtager; se hertil Bergenholtz (1994a) med eksempler fra danske og svenske ordbøger. Jo længere væk fra leksikografernes almenviden og tilfældige specialviden et bestemt fagområde kommer, jo større er mængden af urigtige eller utilstrækkelige oplysninger: bakteriofag submikroskopisk organisme, opfattet som virus, som snylter på og til dels oppløser og dreper bakterier (NORSK RIKSMÅLSORDBOK 1995)

18 14 Bakteriofager bliver ikke opfattet som vira, de er vira. Punktum. Hvordan den pågældende leksikograf er kommet på den forklaring, er uforståeligt. Termen kendes siden 1917, fagets egenskaber er velbeskrevne. Fejl af denne art finder man ikke blot i nordiske ordbøger, også i engelske og tyske: Bakteriophage virenähnliches Kleinstlebewesen, das Bakterien vernichtet (DUDEN GWDS ) Bakteriofager eller kort fager er ikke noget der mindes om vira, de er vira. Og de er ikke nogle mindste levende væsner. De lever ikke efter den definition, som er almindelig gældende i biologien, de har aldrig levet. Heller ikke følgende molekylærbiologiske term forklares korrekt i en almensproglig ordbog: genmutasjon mutasjon som går for seg i eit gen i ei kjønnscelle (NORSK ORDBOK 1994) En genmutation kan problemløst forklares med en mutation i et gen, men der forekommer ikke kun mutationer i kønsceller. Hvordan skulle ellers bakterier og vira (som ikke har kønsceller) kunne mutere? Men også i opslagsværker, som normalt kaldes leksika eller encyklopædier, og hvor fageksperter i højere grad har medvirket, finder man fejl. Chesneys (2006) undersøgelse kommer frem til, at 13% af alle artikler i store encyklopædier indeholder fejl eller er upræcise. Intet taler for, at danske encyklopædier skulle adskille sig fra engelsksprogede: mbira afrikansk musikinstrument af varierende størrelse, oftest bestående af en række metal- eller trætunger, der er fæstnet til en klangkasse. Tungernes frie ender vibrerer, når de knipses. Mbiraen og lignende instrumenter kendes også under fællesbetegnelsen sansa eller tommelfingerpiano. (DEN STORE DANSKE ENCYKLOPÆDI 2004) Problemet i denne artikel er oftest, idet en mbira ikke ofte, men altid har metal- eller trætunger. Vi kan her se, at Wikipedia i sådanne tilfælde er et mere nøjagtig opslagsværk, men som kritikere siger ofte bedst egnet for eksperter og semieksperter, da informationstætheden er stor og brug af fagtermer betydelig 1 : 1 Chesney (2006) har givet anledning til en voldsom diskussion på nettet; på en hjemmeside findes der fx ikke mindre end 889 bidrag til temaet Experts Rate Wikipedia's Accuracy Higher Than Non-experts (2006). En del af den berettigede kritik går på, at antallet af probander i Chesneys undersøgelse er for ringe, og at accuracy ikke defineres præcist, se hertil Anderson (2006), Finin (2006). Hvad

19 15 mbira In African music, the mbira (also known as Likembe, Mbila, Thumb Piano, Mbira Huru, Mbira Njari, Mbira Nyunga Nyunga, Marimba, Karimba or Kalimba) is a musical instrument consisting of a wooden board to which staggered metal keys have been attached. It is often fitted into a resonator. In East Africa there are many kinds of mbira, usually accompanied by the hosho. Among the Shona there are three that are very popular (see Shona music). The Mbira is usually classified as part of the lamellaphone family. ( For nu at blive inden for musikkens verden viste en anmeldelse ved Bergenholtz (1994b), at et norsk musikleksikon, MUSIKKORDBOKEN (1992), havde grove fejloplysninger ved ca. halvdelen af lemmaerne: Basso continuo er ikke en Vedvarende, liggende basstemme, men betegnelsen for cembalostemmen (kombineret med cello eller fagot) i et værk fra barokken. Alt svarer ikke til alle følgende sideordnede angivelser Altstemme/sang, dyp kvinnestemme, den høyeste mannsstemme. Med alt betegnes ikke den højeste mandsstemme, lige så lidt som den dybeste kvindestemme kaldes contralto, hvilket den leksikografiske definition ved contralto fortæller den undrende eller godtroende ordbogsbruger. Definitionen ved all'unisono To eller flere stemmer spiller samme tone kalder på smilebåndet. Der spilles ikke bare samme tone, men samme melodi eller stemme. Noget af et højdepunkt i ordbogen findes under inversjon. Den leksikografiske definition hertil er så god, at den selv efter den tiende gentagelse ikke mister noget af sin mystiske spænding. Den kan anbefales som latterbringende citat i en festtale til en musikinteresseret: Omvending av motiv ved gjentakelse hvor oppadgående og nedadgående tonerekke går motsat vei. debatten og også Chesneys grundargument viser, er først og fremmest, at Wikipedia ikke lider under manglende kvalitet. Det er ellers grundanken mod den demokratiske ordbogsredigering i Wikipedia, en kritik, der lyder plausibel, men heller ikke efter vore erfaringer kan opretholdes. Mængden af eksperter, som holder Wikipedia så nogenlunde fri for fejl, er tilsyneladende større end mængden af eksperter, som holder ordbøger og encyklopædier fri for fejl. Hvor Chesneys undersøgelse viser, at 13% af artiklerne i normale encyklopædier indeholder ukorrektheder, kan vi ud fra vores gennemsyn af danske opslagsværker bekræfte en sådan fejlprocent for danske opslagsværker uden dog at kunne sætte helt præcise procenttal på påstanden.

20 16 Ufuldstændige leksikografiske definitioner Rent metaleksikografisk er fejloplysninger i virkeligheden uinteressante. De viser kun, at et bestemt opslagsværk ikke er blevet planlagt og udarbejdet efter professionelle leksikografiske principper. Mere interessante er de definitioner, som er korrekte, men ikke fuldstændige. For man kan vende det om og sige, at en hvilken som helst leksikografisk definition er ufuldstændig, hvis man som ideal vil oplyse alt om et lemma; man vil til de fleste lemmaer kunne skrive flere bøger. Alligevel er fx følgende artikel så ufuldstændig, at man også kunne kalde den fejlagtig: mbira Shona plucked idiophone (SOUTH AFRICAN MUSIC DICTIONARY 2000) Mbiraer bliver ikke kun brugt af shonaerne, men er udbredt over hele Øst- og Sydafrika, ofte kaldes den mbira, men fx også ikembe, likembe eller mbila. På tilsvarende vis er en metallofon ikke blot et Orff-instrument, som samme ordbog mener: metallofoon Orff-instrument (SOUTH AFRICAN MUSIC DICTIONARY 2000) Der findes metallofoner i mange slags musik, lige fra gambang i gamelanmusik til vibrafoner i vestlig symfonisk musik. Vi kan kalde det en fejl, vi kan kalde det ufuldstændigt. Det afgørende er, hvilke oplysninger den forudsete brugergruppe har brug for for at få dækket de informationsbehov, ordbogen er beregnet til at dække. Dette synspunkt lyder banalt. I metaleksikografisk og i praktisk leksikografisk sammenhæng burde det være indlysende. En stor del af de bidrag, som forstår sig selv som bidrag til leksikografien, men i virkeligheden er lingvistiske bidrag til leksikologien, stiller absolutte krav som fx Wierzbicka (1985:39): An adequate definition must show fully what the word in question means. En sådan fuldstændighed er dog lingvistens viden om sproget uden inddragelse af kendskab til faget: no specialized knowledge can be regarded as part of the meaning. In other words, no fact about mugs that only potters would know should be included in the definition of mug, and no fact that only zoologists would know should be included in the definition of tiger. (Wierzbicka 1985:41). Vi har set i ovennævnte tilfælde, hvad der kan ske, når leksikografen mangler den nødvendige viden om sagen; resultatet er nødvendigvis forkerte leksikografiske definitioner. Vi er heller ikke enige med Wierzbicka (1985: ), som her redegør for, at leksikografiske definitioner nødvendigvis må være lange, for at kunne redegøre for al den