DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN

Transkript

1 ArchiMAG DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN 10 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK Learning from Budapest BIM skræddersyet til arkitekter 3 BIG BIM for konceptuelle tegnestuer 6 Jag känner ett historiskt ansvar för gamla byggnader 8 Store prosjekter med ArchiCAD 10 Teamwork och gemensam hjärna 11 BIM fra første skitse 14 Svenskanpassning Solibri Model Checker 16 Enklere 3D-printing med ArchiCAD ArchiCAD och simplebim överlägsen toppduo 20 Kommadesign udvikler retail-løsninger ved hjælp af BIM-teknologi 22 Inbrix lanserar Inbrixsolutions Cloud Service 24 Visualisering med ArchiCAD 26 Lotsning av ny upphandlingsmodell i Träskända 28 Hade man varit extremt okreativ hade man fortfarande haft dass ute på gården 30 Världsförbättrande semester på Haiti

2 Learning from Budapest BIM skræddersyet til arkitekter På det danske marked for BIM-programmer har der de seneste år været en tendens til, at rådgiverne har valgt ét program, som skal være i stand til at dække hele projektforløbet for alle parter. Dette ses mest tydeligt i de mange igangværende hospitalsprojekter, hvor alle fag-rådgivere tvinges til at arbejde i Revit-programmet Men nu ser det ud til, at der er ved at udvikle sig en modsatrettet tendens, hvor eksempelvis ingeniører går tilbage til programmer som Tekla og MagiCAD. Det samme gør sig gældende blandt arkitekterne, hvor den tvungne implementering af Revit betyder, at arkitekterne tager afstand fra BIM-projektet og skitserer adskilt fra BIM. ArchiMAG ArchiMAG är en nordisk tidskrift för byggbranchen. Utgivare M.A.D. Kägelstranden Esbo Finland Tel: mad@mad.fi Huvudredaktör Severi Virolainen severi@mad.fi Redaktion M.A.D. Graphisoft Sverige Graphisoft Norge BIM Equity A/S Lay-out Maija Nikunen info@mainostuli.fi Tryckeri Rannikon Laatupaino Oy Vihanti, Finland Pärmbild Almennyttige boliger på Dortheavej, Bjarke Ingels Group I København har en håndfuld anerkendte tegnestuer valgt ikke at acceptere, at BIM skal være så kompliceret, at arkitekterne ikke kan/vil arbejde med det. Alle tegnestuerne har allerede købt Revit, men vurderer nu, at der er bedre og andre muligheder for at arbejde med BIM. Fordelene er blandt andet at kunne formgive friere, få flottere grafiske tegninger og arbejde i en brugerflade, der ikke er ligeså kompliceret som den man støder ind i, når man skal udfylde sine skattepapirer. Der er ingen tvivl om, at det ville være rart, hvis vi bare kunne sige, at ArchiCAD løser alle problemer, men det er nok ikke hele sandheden. ArchiCAD er helt sikkert tættere på arkitektens behov end andre eksisterende BIM-programmer. Samtidig accepterer GRAPHISOFT, at de ikke kan være den bedste løsning til alle brugere og på alle opgaver. De kreative design-tegnestuer er vant til at skitsere i programmer som Rhino og Grashopper, hvilket giver dem mulighed for at kunne formgive og visualisere, uden at tænke på, hvad der er vægge og vinduer. GRAPHISOFT har derfor valgt at udvikle plugins, der gør det muligt at eksportere modeller i form af BIM-objekter, direkte fra designprogrammer til ArchiCAD. Samtidig er det muligt at importere og eksportere et utal af andre fil-formater (særligt IFC) til og fra ArchiCAD, hvilket understøtter arkitekternes arbejdsmetoder, valgfrihed og individuelle workflows. Derudover indeholder ARCHCAD en lang række plugins til Cinema 4D, Revit, Solibri Model Checker, Artlantis, Maxwell og mange andre programmer, der arbejder direkte sammen med programmet. Når arkitekter benytter BIM er det afgørende, at de ikke føler sig bundet af rigide brugerflader og begrænsede funktioner. Når de først opdager, hvordan ArchiCAD har et indbygget workflow, hvor Morph-værktøjer er perfekt til indledende volumenstudier, Shell-værktøjer frigør formgivnings-mulighederne, BIMx visualiserer over for bygherre, Renoverings-paletten indbygger sammen med Energi-Evaluering en skræddersyet løsning for energirenovering og projekteringsværktøjer som mængdeudtræk, BIM Server og Publisher griber langt ind i skitseringen, får de øje på, at ArchiCAD arbejder med dem frem for at være en udfordring. De beholder fri-form arbejdet i en række designværktøjer, der kobles med arbejdet i ArchiCAD. Hermed får arkitekterne den tryghed der skal til, for at lade sig inspirere til at benytte de BIM-værktøjer, der er lavet af arkitekter til arkitekter. BIM Equity besøgte fornyligt GRAPHISOFT med et udvalg af danske arkitekter. Det var bemærkelsesværdigt at se en dedikeret software-udvikler, der gennem to dages møder, spækket med toppen af virksomhedens ledelse, hvor stort set alle ansatte er uddannet arkitekter, insisterer på at stille brugerne i centrum. GRAPHISOFT er interesserede i at integrere de besøgendes ønsker, men viste samtidig hvordan ArchiCAD vil udvikle sig over de næste versioner deres målsætning er kontinuerligt at udvikle det bedste BIM-værktøj for arkitekter. Måske sker der i Danmark i disse år det samme, som for mange år siden skete i vores nabolande, hvor arkitekterne løbende vælger det værktøj, der passer deres behov bedst. Det viser sig, at ingeniørernes modeller let kan integreres og forbindelsen til entreprenøren og driftsherre ligeledes nemt kan etableres. Kun når vi elsker at arbejde, skaber vi fantastiske projekter. Softwaren bør understøtte arkitektens fagkompetencer og aldrig stå i vejen i processen! ISSN ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och oregistrerade varumärken av olika företag. Jonas N. Salih Managing Director BIM Equity A/S

3 Thomas Graabæk BIG BIG BIM for konceptuelle tegnestuer En arkitekttegnestues unikke DNA afhænger bl.a. af, om tegnestuen er en større eller mindre virksomhed, om den primært er lokalt eller internationalt orienteret, og om den hovedsagligt beskæftiger sig med renoveringsopgaver, masterplaner eller nye byggeprojekter. Derudover er der stor forskel på om en given tegnestues tilgang er konceptuel, pragmatisk eller forankret i udførelse med den allerstørste nidkærhed over for detaljerne. BIG Bjarke Ingels Group er en stor, international, konceptuel tegnestue med kontorer i København og New York. De seneste år har BIG høstet global anerkendelse for en perlerække af arkitektoniske værker fra det prisbelønnede 8-tallet i Ørestad over Den Danske Pavillon til verdensudstillingen i Shanghai til højhus-projektet West 57 ud mod Hudson floden i Mahattan, der blander danske kvaliteter med amerikansk storslåethed. Det er ikke underligt at Bjarke Ingels og BIG nyder stjernestatus i arkitekturkredse. Ligesom resten af byggebranchen har BIG gennem de seneste år indledt en omstilling fra traditionelle 2D og 3D-værktøjer til moderne BIM-software. Tegnestuen er stærkt afhængig af at kunne formgive uden begrænsninger, samt af at konstant kunne udvikle nye forslag og kunstnerisk visualiserede afprøvninger på ingen tid. Derfor er 3D-programmet Rhino - i kombination med tillægsprogrammet Grashopper, der formgiver på baggrund af parametrisk programmering, en uundværlig del af tegnestuens workflow. Det er en tendens, der kendetegner mange af de mest kreative design-tegnestuer i Danmark. Jakob Andreassen er BIM-manager hos BIG og har ansvaret for at knytte en bro mellem konceptudviklings- og projekteringsfaserne hos BIG, i takt med at tegnestuen vil fokusere mere og mere på projektering. Koncept og dokumentation er i dag to forskellige verdener. Vores mål er, at ArchiCAD skal være med til at samle disse forskellige opgaver i ét sammenhængende workflow, forklarer Jakob Andreassen. Implementeringen af BIM har af forskellige årsager ikke været helt problemfri for BIG. Valget af BIM-software var faldet på Revit, som arkitekterne synes er for begrænsende og svært foreneligt med skitsering. Samtidig var det svært at implementere og udvikle et godt workflow mellem Rhino og Revit. For bedst muligt at udnytte de åbenlyse fordele ved BIM, har BIG nu valgt at skifte Revit ud med ArchiCAD på tegnestuens nye projekter. ArchiCAD er et mere fleksibelt BIM-værktøj, som er udviklet af arkitekter til arkitekter med fokus på grafisk præsentation og med et indbygget bibliotek af generelle bygningsdele: Det gør det væsentligt hurtigere for BIG, at benytte ArchiCAD som projekterings-værktøj. ArchiMAG Scandinavian

4 Samtidig er der sket et skift med hensyn til hvordan BIG ser på BIMværktøjer. Jakob Andreassen mener ikke længere, at man kan satse på, at ét værktøj vil være det bedste til alle dele af et godt workflow for arkitekterne: Hvor vi for 4 år siden mente at alt skulle ind i ét BIMprogram, er vi nu overbevist om, at der er mange specifikke værktøjer, der hver især løser specifikke delopgaver på den bedste måde. ArchiCAD er specialiseret til arkitekter, men kan kædes sammen med andre programmer, som eksempelvis ingeniørerne anvender til at udvikle modeller. For at sikre at investeringen i BIM ikke ender med indkøb af programmer, der står ubrugte på hylderne, samtidig med at en række medarbejdere tager kurser, de aldrig får brugt i praksis, har BIG i samarbejde med BIM Equity lagt en strategi om implementeringen af BIM i form af en række præcise og skarpe pilot-projekter. Det indebærer konkret, at tegnestuen uddanner projekteringsteamet på hvert projekt, sideløbende med at projekteringen starter, og de første måneder låner tegnestuen software-licenser uden beregning, mens BIM Equity sørger for rigeligt med support til medarbejderne. Først når projektet er løbet i gang, betales licenserne på denne måde er BIG sikrede mod at investere i forkerte eller for mange licenser. Denne metode medfører, at BIM tilfører værdi i form af forbedrede arbejdsgange fra første dag. BIG har projekteret 4 projekter i Revit i Danmark, og er nu i gang med at projektere 2 projekter med ArchiCAD. Første projekt som teg- BIG 4 ArchiMAG Scandinavian

5 BIG nestuen projekterer som pilotprojekt med ArchiCAD, er et boligprojekt på Dong-grunden i København et usædvanligt projekt på mange måder. Projektet lukrerer på et stærkt formgivningskoncept i form af boligkasser, der stables ovenpå hinanden, hvilket vidner om at der ikke er tale om et konventionelt, alment boligprojekt. Samtidig bygges der i 5 etager med præfabrikerede træ-elementer. Boligerne udstyres med store glaspartier og én eller flere altaner, hvilket alt sammen gør projektet til endnu et stærkt arkitektonisk værk fra BIGs side. Kombinationen af træelementer og forskudte etager for hver bolig-kasse, gør det svært at gennemskue alle bygningens knudepunkter og konstruktioner. Samtidig er der fra starten krav om en tæt samarbejde mellem arkitekter og ingeniører, som i dette tilfælde er MOE. Det krævede tætte samarbejde mellem de involverede rådgivere gør i sammenhæng med bygningens kompleksitet BIM en nødvendig metode for projekteringen af dette konkrette byggeri. Men på lang sigt er det BIGs strategi, at flytte al deres projektering til BIM i ArchiCAD. Allerede nu oplever Jakob Andreassen, at arkitekterne har meget lettere ved at lære ArchiCAD end Revit, hvilket har gjort det lettere at arbejde fleksibelt med BIM. Samtidig har GRAPHISOFT, der udvikler ArchiCAD, leveret et plugin til Rhino, der smidiggør overførslen af objekter mellem programmerne. Alt dette betyder, at BIG ser BIM som en strategi, der med tiden vil samle alle projektinformationer og gøre det lettere at fokusere på arkitekturen i BIGs fremtidige projekter. MAG BIG ArchiMAG Scandinavian

6 Åsa Örtengren Jag känner ett historiskt ansvar för gamla byggnader Mats Fahlander tycker det är viktigt att notera i vilken slags kontext huset han ritar är. Jag vill gärna förstå vad jag är på för plats och hur känslan ska kännas kring huset. Inte för att det måste vara så men man kan hämta näring och inspiration från omgivningen. Den svarta Villa Maria ritade Mats och med hjälp av Thomas Marcks. Huset nominerades för Träpriset och har vunnit Rödfärgspriset. Huset är karaktäristiskt med sin svarta fasad i sin avskalade enkelhet på en klippavsats. Från början hade vi tänkt att huset skulle vara falurött men insåg att det skulle passa husets arkitektur att vara falusvart istället. Att huset senare vann pris för Rödfärgspriset tyckte vi var roligt, säger Mats Andra projekt Mats Fahlander blivit uppmärksammad för är Villa Slävik på den Bohusländska kusten. Villa Slävik är ritad åt vännerna Mats och Kersti. Villan är inspirerad av den Bohusländska kustlinjens saltstänkta klippor. Villornas fasad är gjord i fibercement för att smälta in i kustlandskapet. Vi ville lämna klipporna orörda så långt det gick, och bygga ett hus som kunde klara det kärva klimatet utan alltför mycket underhåll. Jag är intresserad av arkitekturhistoria och jobbar ibland med renoveringar av till exempel kulturbyggnader och industrilandskap, berättar Mats. Ett exempel på det är det gamla Djurgårdsvarvet, som sträcker sig från Gröna Lund till Beckholmsbron. Tanken var att varvet skulle rivas för att ge plats åt bostäder, men efter några turer då Kungl. Djurgårdsförvaltningen blivit ägare beslöt de att renovera varvet istället för att riva. Mats Fahlander blev inkopplad som ansvarig arkitekt och nästan sju år av renoveringar kunde börja. 6 ArchiMAG Scandinavian

7 När vi jobbar med mindre projekt som att till exempel renovera ett gammalt hus kan jag känna att det finns ett historiskt ansvar säger Mats. Det fanns ett zammalt slipskjul närmast Beckholmsbron som inte omfattades av renoveringsplanerna. De pratade om att det kanske borde rivas och ersättas med ett klubbhus, en krog eller liknade men de skisser som hade gjorts tidigare gillade inte Stadsmuseum och staden riktigt, så istället presenterade jag ett förslag för styrelsen på hur en krog kunde inhysas i det befintliga skjulet. Tyvärr visade det sig att slipskjulet var i så pass dåligt skick att det fick rivas ändå. Det fattades ett beslut att rita upp en ny byggnad som skulle fungera som kroglokal och arkitekten Agneta Pettersson kopplades in till arbetet. Hennes erfarenhet från att ha jobbat med inredning för restaurang Pontus! kom väl till pass och tillsammans ritade Mats och Agneta upp en byggnad med huvudvolymen från den gamla som utgångspunkt, men med större biytor lämpliga för en restaurang. De fick kontakt med krögarna Agneta Green och Magnus Ek som letade ny miljö för sin verksamhet, Oaxen Skärgårdskrog. Arbetet med Oaxen var väldigt intensivt. Vi har varit involverade i hela processen, från visionsarbete och detaljplaneunderlag till själva projekteringen av både byggnad och inredning, säger Mats. Tanken var också att istället för att bygga ett hus och sen lägga till en inredning, har vi projekterat in inredningen redan från början, säger Agneta. Mats berättar att teamworkfunktionen i ArchiCAD varit väldigt behjälplig under arbetet med Oaxen. Det är en säkerhet att alla jobbar i samma fil och ritningsunderlag, och att den hålls konstant uppdaterad. Mats och Agneta berättar att det var användbart att kunna jobba på samma husmodell på geografiskt olika platser. Till exempel satte de upp hela projekteringsfilen tillsammans med Västeråsbaserade konsulten Henrik Kaasgaard, och det underlättade såklart att de kunde arbeta ifrån sina egna kontor. Samarbetet med Oaxen Krog & Slip blev lyckat. Agneta Green och Magnus Ek har haft en tydlig vision med vad de velat ha. I vårt yrke är det avgörande vem som är beställaren. Är den aktiv och deltagande sätter den mer spår. Personligen tycker jag det är roligare och intressantare att jobba med någon som är engagerade, säger Mats. MAG ArchiMAG Scandinavian

8 Cecilie Remøy Store prosjekter med ArchiCAD Over en periode på 30 år har AMB arkitekter AS vokst til å bli et av de største arkitektkontorene i Norge med en bred og mangfoldig portefølje, både nasjonalt og internasjonalt. Hovedkontoret ligger i Oslo og sysselsetter i dag 43 ansatte fra 20 forskjellige nasjoner. De har en filial i Riga i Latvia også som sysselsetter ytterligere seks medlemmer av staben. Det kulturrike designteamet gir en ekstra innsikt og evne til å skape noe spesielt i hvert prosjekt. AMB arkitekter AS har vært fornøyde ArchiCAD-brukere i 2 år. Arkitektene syns overgangen fra 2D-prosjektering med Vectorworks til 3D-prosjektering med ArchiCAD gikk fint. Spesielt drar de nytte av funksjoner for lister, skjema, utskrifter og BIM. Fornebu S AMB arkitekter AS har lang erfaring med store prosjekter. Et av de siste prosjektene er Fornebu S som er det første kjøpesenteret i verden som har mottatt sertifikat for Design og Prosjekteringsfasen med høyeste miljøklassifisering Outstanding. Fornebu S er et BIM-prosjekt hvor også de andre involverte fagene har prosjekter i 3D. Det har blitt utvekslet filer i både IFC, DWG og PDF. For å kvalitetssikre, visualisere og analysere effektiv samhandling i prosjektet ble det også brukt Solibri Model Checker. Programmet kan gjennomføre både kollisjonskontroll og regelsjekker konflikter og brudd på standarder og regler. En egen link mellom Solibri Model Checker og ArchiCAD gjør verktøyene til en sterk kombinasjon. 8 ArchiMAG Scandinavian

9 Underveis i prosjekteringen benyttet kontoret seg av support fra Graphisoft Norge og var fornøyd med hjelpen de fikk der. Miljøvennlig profil Fornebu S er et lokalsenter som skal være et handelstilbud for befolkningen på Fornebulandet og Snarøya. Senter- og næringsdelen er prosjektert i henhold til BREEAM NOR Outstanding i tillegg til passivhusstandard mens leilighetene følger TEK 10. Senteret vil få både ladestasjoner for elbil og over 100 plasser for sykkelparkering. Prosjektets fokus er rettet mot gode løsninger som skal bidra til høy livskvalitet og gi attraktive, funksjonelle og universelt utformede omgivelser og løsninger. Det kreves en rekke vurderinger i forhold til materialbruk for å bli et miljøvennlig kjøpesenter. Arkitektene konkluderte med at tre var den beste løsningen for Fornebu S. Tre er det materialet med minst CO2-utslipp ved produksjon, og kort transportvei. I tillegg symboliserer tre naturen best, og synliggjør natur- og miljøbevisstheten til besøkende. Arkitektene ønsker å oppmuntre og sette fokus mot bærekraftig utvikling for fremtidige kjøpesentre. Universellutforming Universell Utforming under mottoet; Bra for alle og nødvendig for noen, ligger til grunn for prosjekteringen. Elementer som rulletrapper, rullebånd, heiser, trapper, ramper, stasjonsområder, tekniske rom og lederlinjer ivaretar strenge krav i henhold til norsk lov. Fornebu S består av to etasjer med parkeringskjeller, tre 2-etasjes hus og fire 3-etasjes høye boligbygg på taket av hus B og C. Hus A og B er tenkt som kjøpesentre. Bygg C er tiltenkt kontor og forretninger. Hus C planlegges over 2 plan med 3 etasjers boligblokk på taket. Veiaksen som skiller hus A fra hus B blir dekket med et glasstak og det vil fremstå som en lys og åpen glassgate. Gaten skal benyttes som hovedinngang og hovedforbindelse mellom torget og veikrysset Snarøyveien/ Dagny Bergers vei. Det vil komme restauranter og caféer rundt torget i senterets første etasje. Slik får man mulighet til å gå direkte via spisesteder ut på torget. Spisestedene planlegges med glass både på utsiden og innvendig mot fellesareal slik en stor del av senteret føles som et innvendig torg. MAG Fornebu S Sted / adresse: Fornebu S, Snarøya, Gnr/Bnr 41/861 Byggeår: 2013/2014 Byggherre: KLP Arkitekt: AMB arkitekter AS Landskapsarkitekt: Bjørbekk & Lindheim A ArchiMAG Scandinavian

10 KOLUMN Severi Virolainen Översättning från finska: Henrik Nederström Teamwork och gemensam hjärna E volutionen handlar i stor utsträckning om punktvis sammanfogande av enheter. Den här tanken föddes någon gång för ett tjugotal år sedan hos mig av arkitekt Aaro Söderlund när vi satt på bänken vid M.A.D:s strandbastu i Bruksstrand och drack bastuöl. Och så är det ju: Mikroskopiska varelser gick ihop och formade allt större organismer i något skede encelliga. Därefter blev cellerna till ännu mer komplexa enheter och slutligen djur. Det var frågan om liv och död; man kunde överleva endast genom att gå ihop. Sammanslagningens fördelar är det också frågan om när det gäller byar, städer, Förenta staterna och EU. Har du någonsin funderat på en röd blodkropps motiv till att frakta syre? Det gemensamma hos röda blodkroppar i alla varelser som hittills överlevt är att om motivet inte finns sker ingen fortplantning. Endast en sådan art som är motiverad till att föra livet vidare kan överhuvudtaget existera i en längre tidsperiod. Det har för ett tjugotal år sedan uppstått ett ständigt utvecklande nervnätverk på jorden. Det kallas allmänt för internet. Internet, flygtrafiken och gsm kopplar människor till varandra på samma sätt som nervbanor kopplar samman människans olika muskler. Vi börjar så småningom fungera som en varelse, fast vi kanske inte uppfattar det mycket bättre än en röd blodkropp. Jordklotet kommer att ha sin egen vilja och medvetenhet, som vi inte kan förstå. Analogin kan föras ytterligare ett steg vidare. Vi kan se det som att jordklotets olika kroppsdelar specialiserar sig på olika ändamål: en övervakar andra, en annan är kreativ, en tredje är pragmatisk, en fjärde arbetar och så vidare. Vi kan även föreställa oss följande steg, där planeternas existensiella medvetande kopplas samman till solsystemsvarelser och vidare till mäktiga universella medvetanden i galaktiska storlekar. 10 ArchiMAG Scandinavian Men låt oss återvända till vår vardagliga ArchiCAD-värld. ArchiCAD är också ett steg mot sammankopplande. ArchiCADs Teamwork möjliggör projektering och samarbete och samtidigt. De kommande IFC-applikationerna ska vidareutveckla samarbetet till ett gemensamt arbete av de olika disciplinerna, försäljningen, kalkylen, upphandlingen, byggandet och de blivande brukarna. Det finns ingen annan begränsning än människan. Jag var nyligen på lunch med min kollega Vesa Putkonen och arkitekt Markku Lappalainen. Det kom på tal om människans långsamma aklimatiseringa av att anamma nya saker. Vi var överens om att överförandet av nya möjligheter till massornas glädje och nytta tar ungefär en generation, alltså ett kvartssekel. Så är det också med Teamwork. Vi förmår inte projektera tillsammans, för vi i synnerhet arkitekter är lärda individualister. Hjärnan och sättet att samarbeta med andra människor formas redan i en tidig ålder. Därför borde det vara viktigt att redan i förskolan öva på att göra saker tillsammans och i synnerhet tänka tillsammans. Att utforma tillsammans och speciellt lyckas tillsammans borde fortsätta i grundskolan och under resten av livet, för det finns i den moderna världen för mycket information och ting för till och med sådana undantagsindivider som Leonardo da Vinci. Lyckligtvis vet den följande generationen på något mystiskt sätt vad den kommer att krävas på. Därför hänger de unga på webben och nätverkar och allierar med främlingar för att kämpa mot en annan, lika okänd allians. Våra egna barn skapar internationella grupper och samarbetar smidigt med likadana, helt okända grupper dagligen. Det är en bra sak. Pärlor av den kommande tidens pionjärer är de som med en minimal budget skapar filmer och musik, som i bästa fall utmanar Hollywoods pengar och enstaka talanger. Så kommer det att ske även inom arkitekturen. MAG

11 Thomas Graabæk BIM fra første skitse Metropolis For arkitekterne hos Danielsen Architecture er BIM en helt naturlig måde at arbejde på. De implementerede nemlig Bygnings Informations Modeller som arbejdsmetode for mere end 20 år siden, og bortset fra en smule Sketchupmodeller sideløbende med BIM-projektets opstart, foregår alt arbejde udelukkende i BIM. Tegnestuen er moderne indrettet, lokalerne er lyse og luftige, og så ligger de i hjertet af København. Hér sidder lidt mere end 20 medarbejdere. De fleste er arkitekter, en håndfuld er bygningskonstruktører og en lille gruppe på fire personer er dedikeret til spaceplanning, som er indretning af kontorlokaler. Med mange store projekter i porteføljen de mest kendte er indenrigsterminalen i Københavns Lufthavn og Metropolis i Københavns Sydhavn er der travlt på tegnestuen. De fleste projekter er boliger i Danmark, men tegnestuen arbejder også på erhvervsprojekter og internationale projekter i Norge og Sverige. Det er ofte de samme bygherrer der kommer igen, og én af de aktive sager på tegnestuen lige nu, er netop et renoveringsprojekt i en erhvervsejendom i Strandgade på Christianshavn for C.W. Obel Ejendomme. En bevaringsværdig bygning, hvor det meste af interiøret fjernes, nye elevatorer etableres og nye kontorlandskaber opføres. Selv om det er et renoveringsprojekt, skitseres og projekteres det i BIM. Da Danielsen Architecture bruger ArchiCAD som BIM-værktøj på alle projekter, er renoveringsværktøjet vigtigt, for at kunne tegne projektet effektivt. Alle projekter kører i 3D, og vi er rigtig glade for ArchiCAD s renoveringsværktøj, udtaler Christian Hellstrøm, der er BIM-ansvarlig på tegnestuen. Han fortsætter: Vi er ellers ikke altid så gode til at udnytte al den automatik, der ligger i ArchiCAD. Det hænger bl.a. sammen med, at tegnestuen ikke ønsker at påtage sig andre opgaver end hvad der typisk er en del af arkitektens ydel- Halfdansgade ArchiMAG Scandinavian

12 Kajkanten ser. Hvis vi pludselig leverer mængder, energiberegninger og lignende er vi også ansvarlige for at det hele er korrekt, og vi har det fint med at overlade det ansvar til entreprenøren og de andre rådgivere, siger Hellstrøm. Det er i god tråd med en snusfornuftig tilgang til BIM, hvor det bare er et værktøj til at lade arkitekten skabe sine projekter på den mest effektive måde. Derfor bruges ArchiCAD også fra de første skitser på projektet, men ofte laves der sideløbende en model i Sketchup, fordi programmet er så hurtigt til at lave præsentable skitsemodeller, Men med de nye Morph-funktioner i ArchiCAD 17, tror jeg Sketchup ryger ud, fortæller Hellstrøm. Han referer til, at Morph-værktøjet i ArchiCAD 17 automatisk snapper til etagehøjder og at man kan udregne etagemeter direkte fra ét volumen på tværs af flere etager. Kun at modellere i ArchiCAD, vil blandt andet gøre det lettere at dele modellen mellem flere medarbejdere og overdrage den til en anden afdeling, når projektet for eksempel skifter fase. Terminal forbindelse, Københavns Lufthavn by Danielsen Architecture 12 ArchiMAG Scandinavian

13 Kajkanten Også når projektet skal deles med andre rådgivere, er det en fordel at have alle informationer i én model. Det er dog oftest 2D DWG-tegninger der ønskes fra medrådgiverne. Til spørgsmålet om det giver problemer at udveksle BIM-projektet til andre programmer end ArchiCAD svarer Hellstrøm: Vi har aldrig problemer med at levere de fil-formater vi bliver spurgt om. Det dækker over, at tegnestuen i enkelte tilfælde har eksporteret IFC-filer, men oftest er det 2D-CAD og 3D-geometri der efterspørges, da der er mange der stadig ikke arbejder fuldt ud med BIM. Det kunne være sjovt at deltage i et projekt, hvor man vil drage større nytte af BIM-konceptets muligheder i et tværfagligt samarbejde, men vi mangler de helt store projekter, hvor alle parterne teknisk set er mere modne, udtaler Christian Hellstrøm. Han antyder igen en svag frustration over alle de muligheder der er indenfor rækkevidde, men som der sjældent er ressourcer til at lære at udnytte. Det er netop også årsagen til, at Sketchup ikke er helt udryddet endnu. I de første skitsefaser kører ArchiCAD-modellen med Zones og Morph, mens Sketchup og Photoshop leverer et overraskende hurtigt resultat til visualiseringer. Sketchup er også det foretrukne værktøj hos de nyuddannede arkitekter, der ikke stifter bekendtskab med BIM under uddannelsen. Når det kommer til BIM og den indbyggede automatik, er det hovedsageligt arealudtræk tegnestuen udnytter. Det sværeste ved at arbejde med BIM er, at der næsten er en ny metode for modellens struktur for hvert enkelt projekt. Vi mangler en fælles struktur, så vi lettere kan arbejde på hinandens modeller. Nogle er bedre end andre til at udnytte automatikken, men vi har masser af plads til at gro med ArchiCAD, siger Hellstrøm. Ligesom mange andre programmer, kan ArchiCAD væsentligt mere end de fleste udnytter, men hos Danielsen Architecture drager de stor fordel af at have brugt det samme program i mere end 20 år! Når en tegnestue benytter BIM, har de også brug for en ildsjæl, der er med på beatet, for at sikre, at de udnytter mest muligt af det potentiale BIM besidder. Værktøjerne er blevet så fyldestgørende for projektet, at der er brug for nogen, til at håndtere programmerne. Især i modsætning til 2D-CAD, hvor det bare var streger man tegnede, mener Christian Hellstrøm, der, lidt bittert, tilføjer: De nye vil have en direkte tilgang til programmerne. Det skal bare være nemt! Men BIM er meget kompliceret. Dog kan han samtidig sagtens se styrken ved ArchiCAD. De nyuddannede arkitekter lærer det nemlig lynhurtigt. Hvis du vil vide mere om Danielsen Architecture, kan du finde deres hjemmeside hér: MAG ArchiMAG Scandinavian

14 Torbjörn Kjellström Svenskanpassning Solibri Model Checker Ett rör som ligger inom en dörrs område. Solibri Model Checker är ett verktyg som analyserar BIM-modellernas tillgänglighet, kvalitet och säkerhet. Systemet erbjuder visuella kontroller med en intuitiv walk-through -funktionalitet. Solibri Model Checker analyserar byggnaden och avslöjar eventuella brister och svagheter i konstruktionen, byggdelskollisioner, och kontrollerar att modellen uppfyller normer och eventuella regler som är utformade för olika byggnormer. Bakgrund De funktioner som finns i den internationella versionen av SMC är inte anpassade att fungera optimalt med modeller som är skapade och inställda för den svenska marknaden. De internationella reglerna och klassificeringarna är på engelska och skapade för att kontrollera engelsk byggnormsstruktur och på namngivning av element i projekt. Svenskanpassning Graphisofts anpassning och rulesets (regler som används vid kontroll av modellen) är på svenska och anpssad efter den svenska byggnormen. Svensk terminologi gör att du arbetar effektivare utan att fundera på vad de engelska begreppen innebär när du kontrollerar Klassificering av elements projekt status. 14 ArchiMAG Scandinavian

15 Dubbletter av element. en modell. Regler på svenska gör det enklare att anpassa till just dina egna önskemål när du ska kvalitetskontrollera en BIM-modell. På den svenska byggmarknaden finns det ett antal CAD-program som används inom BIM-projektering. Den minsta gemensamma nämnaren inom dessa programvaror är att alla kan använda sig av BSAB- och AMA-koder för att definiera elementens tillhörigheter i modellerna. All programvara som ingår i ett BIM-projekt ska kunna läsa dessa parametrar, oavsett vilket program som skapat elementen. Detta sker genom export eller import av IFC-filer. Den svenska anpassningen (inkl. reglerna) av SMC gör att modeller som importeras oavsett ursprung av programvara - kommer att klassificeras enligt det svenska byggsystemet för att underlätta analyser av modeller. Analysen görs med hjälp av de befintliga reglerna, anpassade för att de fungerar tillsammans med klassificering av modellen i Sverige, som hanterar BSAB- och AMA-koder från bland annat ArchiCAD, Magicad, Revit och Tekla. MAG Klassificering av elmodell med hjälp av lager. ArchiMAG Scandinavian

16 Cecilie Remøy Enklere 3D-printing med ArchiCAD 17 3D-printing er en hurtig prosess som lagvis bygger opp en fysisk prototype eller modell. Prosessen tilføyer lag for lag med nytt materiale i flytende form eller pulverform og fikserer dette i den ønskede konturen. Hele prosessen styres av et dataprogram som er knyttet til 3D-skriveren. Forutsetningen for å kunne produsere en prototype på en 3D-skriver er en 3D-datafil av den delen som skal lages. Dette kan enkelt genereres fra ArchiCAD 17 med den nye stl-eksporten. Fordelen med 3D-printing er at man ut fra 3D-datafilen kan lage en fysisk del raskt og kostnadsgunstig, og uten bruk av støpeverktøy. 3D-printing skiller seg fra andre typer produksjon ved at den ikke benytter noen form for kutting eller drilling. En 3D-printer kan bruke mange forskjellige materialer; mest brukt er plast (Wikipedia). SPINN Arkitekter AS er ArchiCAD-brukere og har gått til innkjøp av egen 3D-printer for å visualisere prosjektene sine for kunden. Når man har satt seg litt inn i hvordan printeren fungerer, er det et godt og relativt rimelig alternativ til å lage modeller for egen hånd, forteller James Dodson. Printeren kostet omtrent kr 15000,- og printer i plast. Et kilo plast koster litt under kr 1000,- og finnes i mange farger. Man trenger ikke så mye materiale for å lage en modell, så det er ingen kostbar sak. Veggtykkelsene for modellen settes i ArchiCAD. Man eksporterer deretter modellen videre til et eget program som blir levert med printeren. Her kan man editere modellen før printingen starter. Modellene kan printes i flere farger, men bare en farge om gangen. Fordelen med en plastprinter er at modellene ikke blir like skjøre som når man f.eks. bruker pulver. MAG Inspirasjon 16 ArchiMAG Scandinavian

17 Sakari Lehtinen Översättning från finska: Henrik Nederström ArchiCAD och simplebim överlägsen toppduo Som ArchiCAD-användare stöter du allt oftare på IFC dataöverföring, som du på ett eller annat sätt ska hantera. IFC kan i värsta fall bli en komplicerad, vag och opålitlig resursslösare. Genom att komplettera din verktygslåda med simplebimprogrammet kan du behärska IFC-arbetsflödet och producera pålitliga och fungerande IFC-filer utan att behöva känna till IFC:s komplexa struktur. Är inte ArchiCADs egenskaper tillräckliga? ArchiCAD har de mest kompletta IFC-egenskaperna inom branschen. Är du IFC-expert kan du mycket noggrant justera vilken information som skrivs in i IFC-filen och vilka IFCdatabasstrukturer som används. Det är ändå inte rationellt att kräva att alla ArchiCAD-användare skall känna till IFC:s mysterier. I simplebim hanteras informationen med valda namngivelser som du förstår. Vägg heter vägg och konstruktionstyp heter konstruktionstyp och inte IfcWallStandardCase. Pset_WallCommon. Reference som den uttrycks i IFC-databasen. Som ArchiCAD-användare kan du koncentrera dig på att projektera och utveckla modellens informationsinnehåll. Simplebim håller koll på att IFC:s strukturella krav uppfylls. Det saknas i ArchiCAD såsom i de övriga modelleringsprogramvarorna även verktyg för att hantera IFC-filers pålitlighet och kvalitet. Det finns ingen förhandsvisning av IFC-filer, ingen validering av informationsinnehållet eller informationsstrukturen och ingen möjlighet att redigera informationsinnehållet eller informationsstrukturen för varje bestämt bruksändamål. Simplebim ger dig de här saknande verktygen. Sparande av IFC-filer i ArchiCAD med hjälp av simplebim Dataöverföring av IFC-filer är precis likadan som vilken annan professionell dataöverföring. Innan du skickar datapaketet till mottagaren skall du se till att det uppfyller de krav som bruksändamålet avser. Det här sker i ArchiCAD simplebim-arbetsprocessen genom följande faser: 1. Spara IFC-filen i ArchiCAD. Grundinställningarna av IFC-exporten är oftast väl anpassad för ändamålen. Det är viktigt att hålla koll på att alla de objekt som bruksändamålet kräver skrivs in i IFC-filen. Det är enklast att i ArchiCAD skapa IFC-inställningar som i praktiken alltid skriver all möjlig information in i IFC-filen. Övriga val kan alltid göras i simplebim. 2. Öppna IFC-filen i simplebim. Vid öppnandet väljer du bruksändamålet, som i bildens exempel är analysering av projektet med IDA-ICE-energianalysprogrammet. 3. Vid öppnandet validerar simplebim automatiskt modellen enligt kraven av det valda ändamålet och visar resultaten i ett lättförståeligt användargränssnitt. Simplebim uppger bland annat om modellen har al- ArchiMAG Scandinavian

18 la begärda objekt, objektens alla begärda egenskaper och egenskaperna alla begärda värden. Du behöver alltså inte veta vad det mottagande programmet kräver, utan simplebim tar hand om kraven till dig. 4. Om valideringen hittar fel i modellen kan du med simplebims verktyg redigera modellens informationsinnehåll och -strukturer för att motsvara kraven. I bildens exempel flyttas informationen om konstruktionstypen till det ställe i IFC-filen som krävs av IDA-ICE. Här förändras inte projektet, utan det existerande informationsinnehållet och dess struktur redigeras enligt kraven. 5. Till slut förhandsgranskar du IFC-filen. När du är övertygad om att IFC-filen uppfyller kraven kan du publicera den slutgiltiga versionen som en ny IFC-fil och leverera den enligt standard till mottagaren, exempelvis via projektbanken. En IFC-fil som är hanterad av simplebim har bara den information som bruksändamålet kräver, och filens storlek minskas ofta upp till 90 procent av det ursprungliga storleken. Ännu viktigare är att du nu faktiskt har kontroll över information du delar med andra parter. Eftersom du har säkerställt att ingen information saknas och modellen exempelvis inte innehåller förinställda värden kan mottagaren lita på den information som IFC-modellen innehåller, och den fungerar dessutom tekniskt bättre i det mottagande programmet. Användning av andra parters IFC-filer i ArchiCAD Det finns i ArchiCAD ett antal effektiva redskap för att dra nytta av IFC-filer som andra parter producerat. Nyttjandet av de här redskapen förutsätter ändå att de IFC-filer du fått av andra är korrekta. Om de inte är det kan ArchiCAD inte automatiskt göra informationen pålitlig, och dataöverföringen blir i praktiken nästan värdelös. Om det exempelvis inte finns information om att om en vägg är bärande eller inte kan den här informationen inte användas för att filtrera modellen med ArchiCAD:s IFC-import. Detsamma gäller exempelvis även information om lager och material. Med hjälp av simplebim kan du först förhandsgranska de IFC-filer du fått av andra parter och kolla om informationskraven överhuvudtaget är tillgängligt. Dessutom uppger simplebim om den här informationen ligger i rätt informationsstruktur och framför allt om den är korrekt. Liksom vid sparandet av dina egna IFC-filer kan du vid behov gallra och redigera modellen för att passa ditt ändamål bättre och först därefter läsa den in i ArchiCAD. Inverkan på IFC-arbetsprocessen Att ställa tillräckligt detaljerade krav och hålla sig därtill optimerar inte enbart dataöverföringens tekniska funktionalitet utan gör också avtals- och produktionsmässiga ärenden smidigare att hantera. Det är lätt att bifoga IFC-filens bruksändamål väjs i simplebim:s inledningsfönster. Validering i realtid styr användaren till att redigera modellen enligt mottagarens krav. Den begärda informationen finns vanligen i modellen men på fel ställe. Property editor möjliggör bland annat förflyttande av informationen till det ställe i IFC-databasen som det mottagande programmet kräver. 18 ArchiMAG Scandinavian

19 Med hjälp av simplebim är det lätt att säkerställa att ArchiCADs IFC-information är pålitlig. tydliga och realistiska krav på dataöverföring i projekteringsavtal. Kravenlighet av IFC-filer kan entydigt fastställas. Ifall kraven uppfylls och dataöverföring det till trots inte fungerar kan man genast leta efter lösningen någon annanstans. På så sätt förenklas ansvarsuppdelningen och tid slösas inte på frustrerande jäktande och sökande efter de skyldiga. Tydliga krav möjliggör även att de resurser dataöverföringen kräver noggrant kan förutses och beaktas i avtal så att alla parter blir nöjda. När de IFC-filer som överförs mellan parterna har ett tydligt bruksändamål kan deras tillgångsrättigheter vid behov hanteras mycket noggrant. Skyddet av rättigheterna i modellen behöver inte baseras på allmän upphovsrätt, utan det kan hanteras från fall till fall, till exempel baserat på ändamålet, användaren eller användningstidpunkten. Genom att använda simplebim kan man vara säker på att de krav som ställs på dataöverföringen uppfylls. På så sätt förvandlas IFC-dataöverföring från en extra börda till en motiverande del av den dagliga uppgifter och normal produktionsverksamhet. Sammafattning ArchiCAD och simplebim bildar en överlägsen toppduo för att nyttja och publicera tekniskt fungerande och innehållsmässigt pålitliga IFCfiler. Med simplebim behöver du praktiskt taget inte veta någonting om IFC:s detaljer och ändå kan du använda och producera de bästa möjliga IFC-filerna för dig och projektets andra parter. När tillräckligt noggranna krav på dataöverföring tas med som en del av IFC-arbetsmönstret förtydligas också frågorna kring produktionsprocessen, resurser och ansvar. MAG Simplebim Med simplebim behöver du praktiskt taget inte veta någonting om IFC:s detaljer. Simplebim:s hemsidor: Simplebim-tutorialer: Fråga mer: mad@mad.fi, ArchiMAG Scandinavian

20 Thomas Graabæk Pawel Antoni Lange Egetæpper by kommadesign ressourcer effektivt og produktivt, så alle får mest ud af det, fortæller Nicolai Aaboe, og BIM-teknologien har en meget positiv effekt på vores arbejde. For at kunne tilbyde de bedste løsninger til rette pris og kvalitet til deres nationale, såvel internationale kunder, har kommadesign udviklet deres egen model for, hvordan de løser deres opgaver. Metoden består af fire overordnede faser, hvor første fase, Idéen, er der hvor idéer skabes ved hjælp af blandet andet interne workshops og kreativitets-udviklingsseancer. Fase 2, Indblik, består i en detaljeret kortlægning af virksomheden, deres kunder og det marked, kunderne opererer på. 3. fase er Idéudvikling og tager udgangspunkt i de informationer og fakta, som blev generet i fase 2. I denne fase benytter kommadesign sig af BIM til at udvikle skitser, 3D-modeller og prototyper. Ved at kommadesign allerede på skitsestadiet anvender BIM-teknologien sparer de efterfølgende en del ressourcer, når de kommer over til den sidste og 4. fase, der er Implementering, hvor idéen bliver til virkelighed. Når vi sammen med vores klienter er nået til ideudviklingsfasen, begynder BIM-teknokommadesign udvikler retail-løsninger ved hjælp af BIM-teknologi kommadesign er en ung, visionær virksomhed med fokus på retail-industrien med over 15 års erfaring inden for retail-solutions, produktdesign og udvikling, showrooms og messedesign. Blandt kommadesigns kunder finder man internationale virksomheder som adidas, Timberland, Menu, Sony, egetæpper og vifa denmark. I anledning af egetæppers 75 års jubilæum har kommadesign udviklet et showroom for ege museum, der fortæller virksomhedens historie fra starten af 1938 frem til i dag. kommadesign har været ansvarlig for hele projektet fra den indledende ideudvikling over produktion/montage til indholdsproduktion af grafik og video, og opgaven er som alle andre af kommadesigns opgaver - løst ved hjælp af BIM, der har sikret, at proces og realisering er forløbet med en tæt kundekontakt, hvor egetæpper fra starten har fået et realistisk billede af, hvordan deres jubilæums-rum ville tage sig ud. Men hvordan ser en virksomhed som kommadesign på BIM-teknologien generelt og ArchiCAD som konkret værktøj? Nicolai Aaboe er ejer og fungerer som konceptudvikler i kommadesign, som han startede tilbage i Virksomheden opererer på et stærkt konkurrencepræget marked, og derfor er fokus på opgaverne og kvalitetssikring af den samlede proces helt afgørende for kommadesigns arbejdsflow. I dette marked er det essentielt, at vi bruger vores 20 ArchiMAG Scandinavian