PROTOKOLL. Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

Transkript

1 STENUNGSUNDS KOMMUN Tid 08:30-11:35 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Rodret Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Inger Johnsson (C) Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP) Ersättare Pia Andell (S) Gunnar Pettersson (KD) Birgit Lövkvist (V) Övriga Noomi Holmberg vård och äldreomsorgschef Elisabeth Olsson kvalitetschef Linda Rosendahl utvecklingsledare Camilla Blomqvist socialchef Kerstin Ahlén folkhälsosamordnare 21 Ingela Sollid sekreterare Justeringsdag Paragrafer: Ingela Sollid Lillemor Arvidsson Jan Rohlén sekreterare ordförande justeringsperson BEVIS Justeringen har tillkännagivits via anslag Organ Protokollet är anslaget fr o m t o m Förvaringsplats för protokoll Kommunkansliet Ingela Sollid Justerar

2 13 Val av justeringsperson Sociala utskottet utser Jan Rohlén att justera dagens protokoll. Justeras 2

3 14 Diarienummer 0010/13 Information från Vård och äldreomsorgen Vård och äldreomsorgschefen informerar om följande: Ekonomiskt utfall just nu ser ut att vara +/- 0 men ev får vi behov av ökad bemanning inom särskilda boenden p g a ökad vårdtyngd och ökat antal ärenden inom hemtjänsten. Budgetarbetet inför Beaktar lagkrav och volymer, bemanning i särskilt boende, chef i beredskap, volymförändringar, ökningar inom hemtjänsten, särskilt boende behöver 10 nya lägenheter/år Antal beviljade ej verkställda biståndsbeslut till särskilt boende är för närvarande 8 st. 6 platser blir tillgängliga i april. Sociala utskottet beslutar att notera informationen. Justeras 3

4 15 Diarienummer 0179/13 Mål för patientsäkerhetsarbetet Sammanfattning Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), som trädde i kraft , ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Definitionen på vårdskada är: Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet. (SOSFS 2007:9) För att kunna bedriva patientsäkerhetsarbetet på ett bra sätt måste ett mål upprättas för patientsäkerhetsarbetet. Kommunen är ålagd att skicka en patientsäkerhetsberättelse till Socialstyrelsen varje år senast den 1 mars. I berättelsen ska ett målen för patientsäkerhetsarbetet beskrivas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sociala utskottet beslutar föreslå Kommunstyrelsen godkänna följande målformulering för patientsäkerhetsarbetet för Vård- och äldreomsorgen och Individ- och familjeomsorgen: Varje patient/omsorgstagare ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården/omsorgen. Varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård/omsorg kan ges. Ett kvalitetsledningssystem ska byggas vilket ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter/omsorgstagare och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Expedieras: Kommunstyrelsen Justeras 4

5 16 Diarienummer 0564/12 Yttrande över revisorernas förstudie av införandet av valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning Kommunstyrelsen har , 289, beslutat uppdra åt Sociala utskottet att: 1. kommentera de iakttagelser som görs i förstudien om införandet av valfrihet inom hemtjänsten gjord på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer 2. utreda revisorernas frågeställning huruvida det är kostnadsdrivande att valfrihetssystemet endast innefattar serviceinsatser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport juni 2012 Sociala utskottet beslutar avge följande yttrande över revisorernas förstudie av införandet av valfrihetssystem inom hemtjänsten till Kommunstyrelsen. Stenungsunds kommun har från infört LOV, lagen om valfrihet, för serviceinsatser såsom städ, tvätt och inköp. Kommunen är inte ett valbart alternativ. 1. Sociala utskottet har fått i uppdrag att kommentera de iakttagelser som görs i förstudien om införandet av valfrihet inom hemtjänsten gjord på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer Detta har revisionen brutit ner i fyra frågor. 1:1 Uppfyller utformningen av valfrihetssystem i kommunen det syfte och de intentioner (Öka valfriheten för omsorgstagarna och öka privata företagandet) som fullmäktige beslutat om för införandet? Valfriheten har ökat för den enskilde genom att de kan välja leverantör för serviceinsatser. Men att inte kunna välja kommunen som utförare av serviceinsatser kan upplevas som en nackdel av ideologiska och/eller trygghetsmässiga skäl. Det privata företagandet har ökat då mindre företag har fått en möjlighet till kunder genom införandet av LOV. Några företag har hoppat av under resans gång då de fick för få kunder. I nuläget finns det sex LOV-leverantörer att välja på. Enligt revisionsrapporten ska ett beslut ha fattats i Kommunfullmäktige om att införa LOV även gällande omsorgsinsatser. Sociala utskottet kan inte hitta något sådant beslut. Däremot har det nämnts i det politiska måldokumentet som ingår i budget 2011 (Dnr 0756/10): 2011 utvecklas LOV (Lagen Om Valfrihet) att även omfatta omvårdnadstjänster. forts Justeras 5

6 forts 16 Gällande kundnöjdheten så kan vi se utifrån enkätsvar att omsorgstagarna på det stora hela är nöjda. En ny enkät kommer att skickas ut under mars månad I de fall omsorgstagaren är beviljad både service- och omsorgsinsatser kan den enskilde möta fler personer och uppleva en sämre kontinuitet. 1:2 Hur har prissättningen av tjänster inom hemtjänsten tagits fram och hur ser kommunens ersättningsmodell till utförare av hemtjänst ut? Rörande prissättningen av tjänster så har ersättningsmodeller tagits fram på liknande sätt som vid införandet och nytt avtal gäller från Nytt timpris blir 299 kr och kommer från och med 2013 vara indexreglerat. 1:3 Har kommunens kostnader för hemtjänst inom serviceområdet påverkats av införandet av valfrihetssystemet? Se fråga 2 1:4 Vilken uppföljning gör kommunstyrelsen av utförare av hemtjänst, både externa och interna? Uppföljning gjordes 2011 i form av en enkät till omsorgstagare, medarbetare och LOVföretag och kommer nu åter att ske under våren 2013, denna gång är inte medarbetarna med. Detta kommer sedan göras vartannat år. Regelbundna träffar har skett med leverantörerna, detta kommer fortsättningsvis att ske minst två gånger per år. Från och med 2013 kommer resultatet av uppföljningen publiceras på kommunens hemsida. 2. Sociala utskottet har fått i uppdrag att utreda revisorernas frågeställning huruvida det är kostnadsdrivande att valfrihetssystemet endast innefattar serviceinsatser. De ökade kostnader som blev i samband med införandet av LOV kan härledas till omställningsproblematik i ett inledande skede. Serviceinsatser utförs oftast på tid då omsorgstagaren inte har behov av hjälp med personnära tjänster. När serviceinsatserna försvann fick det till följd att tiden då dessa insatser hade utförts inte kunde användas till annat vilket ledde till en ökad kostnad. Arbete bedrivs för att genom förändrad schemaläggning samt införande av planeringsinstrument minimera konsekvenserna av införandet av LOV rörande serviceinsatser. Det ekonomiska resultatet 2012 visar att man nu kan se effekterna av det förändrade sättet att planera och schemalägga verksamheten efter införandet av LOV. Sociala utskottet anser inte att införandet av LOV medför ökade kostnader för kommunen. forts Justeras 6

7 forts 16 Ledamöterna Janette Olsson (S) och Jan Rohlén (S) anser att införandet av LOV och det faktum att kommunen inte fick vara valbart alternativ, har medfört ökade kostnader såsom revisionsrapporten visar. Det har också medfört stora försämringar för personalen vad gäller arbetsmiljön. Expedieras: Kommunstyrelsen Justeras 7

8 17 Diarienummer 0126/13 Information om bokslut och årsredovisning VÄO Vård och äldreomsorgschefen informerar om bokslutet Viktiga händelser under 2012 är bl a att den nya ledningsorganisationen är bemannad och klar. Det finns många utmaningar inför framtiden. Hur ska man styra (och mäta) så att medlen räcker till de behov som finns. Hur många, hur mycket och hur ofta? Ansvaret för vården förskjuts från sjukhus till hemmen, från landsting till kommunen. Sammanhållen vård/omsorg om de mest sjuka äldre - en överenskommelse mellan regering och Sveriges kommuner och landsting. Sociala utskottet noterar informationen. Justeras 8

9 18 Diarienummer 0011/13 Information från Individ och familjeomsorgen Socialchefen informerar om följande Psykiatriboende Utredning kring boendet är avslutad. LSS-boenden olika lösningar Alla ansökningar (7 st) är hanterade. SIMBA kompetensutveckling Slutrapport kommer under våren. Budget 2014 Verksamhetsförändringar utifrån nya lagkrav och volymökningar. Sociala utskottet noterar informationen. Justeras 9

10 19 Diarienummer 0900/12 Kvinnojouren i Stenungsund Sammanfattning Kvinnojouren i Stenungsund aviserade i november 2012 att de avser avsluta Kvinnojourens verksamhet vid årsmötet i mars Anledningen är att flertalet av de kvinnor som arbetar ideellt i föreningen har varit engagerade i många år och det är svårt att rekrytera nya krafter. Kvinnojourens verksamhet har funnits i Stenungsund sedan Man har en komplett utrustad lägenhet om 4 r.o.k. En anställd finns på dagtid för att möta de kvinnor och deras barn som söker hjälp. Beläggningen ökar och allt fler söker hjälp genom Kvinnojouren. Socialtjänstlagens 5 kap. 11 lyder: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Lag (2012:776). Socialstyrelsen har också en pågående utredning där man särskilt ser över kommunens ansvar för dessa grupper. Med anledning av ovanstående bör kommunen se till att det finns ett skyddat boende i kommunen för misshandlade kvinnor och deras barn. Kommunen kommer dock inte kunna ersätta den ideella som har kunnat bemanna telefonen och ta emot kvinnor under kvällar och helger. Kvinnojouren har inte ansökt om några verksamhetsbidrag för 2013 hos kommunen. Kvinnojouren uppger dock att de ekonomiska medlen som finns kvar inom föreningen skall tillfalla Stenungsunds kommun för att driva det skyddade boendet vidare, ca 300 tkr. Dessa kommer att finansiera kostnaderna för resterande delen av De senaste åren har Kvinnojouren erhållit 350 tkr/år i verksamhetsbidrag från Stenungsunds kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse , reviderad Forts Justeras 10

11 Forts 19 Sociala utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att Stenungsunds kommun tar över delar av Kvinnojourens verksamhet i form av det skyddade boendet, inventarier, den anställning som är kopplad till boendet samt ta emot de återstående medel som Kvinnojouren avser att ge som gåva till Stenungsunds kommun. Finansiering avseende 2013 görs genom den ekonomiska gåvan från Kvinnojouren. Finansiering av 2014 och framåt görs genom den ekonomiska verksamhetsbidraget kommunen tidigare gett Kvinnojouren genom en ramförstärkning av samma belopp till Individ- och familjeomsorgen. Expedieras: Kommunstyrelsen Justeras 11

12 20 Diarienummer 0126/13 Information om bokslut och årsredovisning IFO Bokslut 2012 redovisades utförligt på bokslutsdagen den 27 februari. Underskottet blev tkr, varav tkr avsåg försörjningsstöd. Socialchefen kommenterar viktiga händelser under året 2012 och måluppfyllelse av verksamhetsmålen, nyckeltal och framtidsfrågor. Sociala utskottet noterar informationen. Justeras 12

13 21 Diarienummer 0117/13 Remiss - Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Sammanfattning Regionstyrelsen för Västra Götaland beslutade följande: Folkhälsokommittén får i uppdrag att remittera handlingsplanen till de 49 kommunerna i Västra Götaland. Remisstiden ska vara fram till 15 mars Efter remissomgången ska kommittén tillsätta en beredning med en representant från varje parti i regionstyrelsen samt representanter för folkhälsokommittén. Remissförfarandet syftar till att dels få kommunernas synpunkter på handlingsplanens intention, dels att undersöka intresset bland kommunerna att, tillsammans med andra kommuner, myndigheter, idéburna organisationer m fl, påverka hälsoskillnaderna i Västra Götaland i gynnsam riktning med handlingsplanen som ett ramverk/plattform. Remissens följande frågor är av övergripande karaktär. Synpunkter på enskilda åtgärder bör endast ske i undantagsfall. 1. Hur kan handlingsplanen, enligt kommunens uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning? 2. Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningar, myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland? 3. Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i de avtal gällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns det förslag på andra former av samverkan? Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remisshandling Sociala utskottet beslutar att lämna följande synpunkter på remissen Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland har en ansats som belyser regionens och kommunernas utmaningar för social hållbarhet. Handlingsplanens fokus på tre av de folkhälsopolitiska utmaningarna; Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökat arbetsdeltagande och Åldrande med livskvalité, med ett livslopps-perspektiv ger tydlighet och struktur. De övriga utmaningarna i regionens folkhälsopolitiska policy, Goda levnadsvanor och Livslångt lärande är integrerade i de ovan nämnda utmaningarna. Förslagen på åtgärder visar på möjlig konkretisering av folkhälsoarbetet vilket många gånger är svårt och inte alltid greppbart. forts Justeras 13

14 Forts 21 Samverkan över verksamhetsgränser är en förutsättning för framgångsrikt folkhälsoarbete med fokus på jämlik hälsa i befolkningen. Detta markeras på flera ställen i handlingsplanens text vilket synliggör själva grunden för ett hållbart och långsiktigt folkhälsoarbete. Positivt att lyfta fram Malmö stads kommission för ett hållbart Malmö samt SKL:s nätverk som inspirationskällor. Fråga 1. Handlingsplanen kan utifrån sin ansats med de tre valda utmaningarna utgöra en plattform för ett framgångsrikt lokalt folkhälsoarbete utifrån förslagna åtgärder. Dessa ska naturligtvis prioriteras utifrån lokal förutsättningar, resurser, behov och önskemål från kommuninvånarna. Det ska också finnas mätbara indikatorer, kvantitativ och/eller kvalitativ data, för uppföljning och utvärdering av insatser, metoder etc. En gemensam handlingsplan i regionen för jämlik hälsa blir ett bra gemensamt verktyg att luta sig mot. Dock viktigt att denna handlingsplan är väl förankrad och känd både politiskt, i verksamheterna och hos allmänheten samt hålls aktuell och levande. Handlingsplanen markerar att det som redan görs och den kunskap vi redan besitter är en utmärkt grund för fortsatta insatser för att förbättra hälsotillståndet i de befolkningsgrupper vars hälsa idag är orättfärdigt lågt. Reflektion: Inte heller kan skillnader i individernas levnadsvanor förklara skillnader i hälsa (första textstycket). Stämmer detta enligt studier/forskning? Stenungsunds kommuns Folkhälsoplan har idag samtliga sex folkhälsopolitiska utmaningarna som riktlinje för det lokala folkhälsoarbetet. I verksamhetsplanen 2013 är Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Åldrande med livskvalitet och Goda levnadsvanor de valda utmaningarna med prioriterade inriktningsområden under respektive utmaning. Detta sätt att strukturera folkhälsoarbetet samspelar i stora drag med handlingsplanens intentioner för jämlik hälsa. Verksamhetsplanen är ett levande dokument och ska vara utvecklingsbart utifrån nya idéer, perspektiv och kunskapsområden. Fråga 2. Deltagande i olika nätverk med syfte att minska hälsoskillnader i regionen är av stort värde. Samordning av insatser kan vara både kostnadseffektivt och kunskapsmässigt värdefullt. Handlingsplanen uttrycker tydligt att tvärsektoriell samverkan är en förutsättning för social hållbarhet. Idag deltar Stenungsunds kommun i olika samverkansformer. Det finns stor erfarenhet av samordnings- och samverkansarbete över huvudmannaskapsgränser, kommunal samverkan, samverkan mellan kommun och region, samverkan över kommungränser osv. Olika samverkansformer kan många gånger effektiviseras och utvecklas med hjälp av struktur, organisering och uppföljning. Samordning av samverkan också värdefull. Fort Justeras 14

15 Forts 21 Fråga 3. Samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa finns inte idag formulerat i Folkhälsoavtalet mellan Kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Följande begrepp finns med i avtalstexten: Tvärsektoriella insatser, samordna, övergripande samordning, samverka. Ord/begrepp som jämlik hälsa, minska hälsoskillnader osv finns inte med. Avtalet borde kunna innehålla formuleringar som visar på att folkhälsoinsatser bör ske i samverkan i syfte att minska skillnader i hälsa. Folkhälsoavtalet för används idag som ett grunddokument och vägvisare för Folkhälsorådet. Det avslutande avsnittet belyser olika förutsättningar som krävs för genomförande av handlingsplanen. Sociala investeringsfonder (reflektion: perspektiv istället för fond?) lyfts fram som möjligt verktyg för långsiktigt tänkande. Även begreppet avsiktsförklaringar framhålls för att samverkande partners ska kunna formulera sina mål och resurser/medel via en formell samverkansstruktur. Handlingsplanen bör även förankras i kommunens högsta politiska instanser. Samtliga tre ovan nämnda faktorer är aktuella vägar, framåt, mot social hållbarhet. Expedieras: Västra Götalandsregionen Justeras 15