Lymfan. I detta nummer: Ordförandeordet, sid 3 Internationell kongress om lymfödem, sid 4 Vad är det egentligen som gör ont?, sid 6 Ur askan i elden,
|
|
- Fredrik Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lymfan Medlemsblad för Svenska Ödem Förbundet ISSN NR 3 SEP/OKT 2003 ÅRGÅNG 5 Lena Granefelt/Vårdguiden 01:2003 Lisbeth Jonsson vann över bröstcancern, men hennes svullna arm och hand gör sig påmind dygnet runt. I detta nummer: Ordförandeordet, sid 3 Internationell kongress om lymfödem, sid 4 Vad är det egentligen som gör ont?, sid 6 Ur askan i elden, sid 8 Första renodlade lymfödemmottagningen inom SPO, sid 10 Frågespalt, sid 11 Kommande medlemsmöten, sid 12
2 Annons 1/1-s Mösseberg Annonsen rep från Lymfan nr 2 sid 2 2
3 Ordförandeordet Det började med ett förfallet torp från 1700-talet, ensligt beläget i Östergötland. Ett rent impulsköp i våras, men det kostade inte så mycket. Min man och jag tänkte ha det som utflyktsmål nu när ingen av oss arbetar. Efter en kort tid kände vi att det var där vi ville bo på somrarna. Hemma i Djursholm utanför Stockholm har vi en vacker arbetskrävande trädgård och ett litet orangeri. Vi kände snabbt att det inte gick att kombinera med torpet 26 mil bort. Och torpet ville vi verkligen ha kvar. Då tog vi nästa steg och köpte en villa i Linköping, allt inom loppet av två månader och fullständigt oplanerat. Två inbitna stockholmare ska alltså lämna storstaden och flytta till en plats som vi inte har någon anknytning till. Det fantastiska är att alla vi pratar med tycks vara avundssjuka på oss för att vi satsar friskt i mogen ålder. Det känns spännande. I det här numret av Lymfan fortsätter vi att behandla frågan om lymfödem och smärta. Det är flera som har hört av sig till Lymfan med anledning av Karin Johanssons artikel i förra numret där hon säger att lymfödem inte gör ont. Men nog har vi ont. Under hösten kommer bröstcancerfrågorna att få stort utrymme i medierna. Syftet med den kampanj som börjar i oktober är bl.a. att samla in pengar till forskning om cancer och att göra kvinnor mer uppmärksamma på hur de själva kan upptäcka bröstcancer. Lymfan tar upp temat bröstcancer med en artikel om bröstcancer och lymfödem som tidigare har publicerats i tidningen Vårdguiden. I det sammanhanget vill jag påminna om att Svenska Ödem Förbundet ordnar ett möte om bröstcancer och lymfödem den 17 november i Stockholm. Missa inte heller vårt medlemsmöte den 23 oktober! MARGARETA AF WINKLERFELT Vice ordförande E-post: maf.winklerfelt@telia.com Jag tror inte jag kommer att sakna Stockholm särskilt mycket. Däremot kommer jag att sakna min fantastiska lymfterapeut Helena Janlöv-Remnerud, känd för Lymfans alla läsare. Flytten innebär också att jag lämnar Lymfan. Men jag kommer självklart att fortsätta arbeta i Svenska Ödem Förbundet. En viktig uppgift blir att starta en lokalförening i Östergötland. I dag finns det inga lokalföreningar överhuvud taget. Förbundets mål är att det ska bli åtminstone tio under de närmaste tre åren. Det är nödvändigt att många fler blir direkt involverade i verksamheten när förbundet har över 600 medlemmar. Jag hör av mig till alla er som bor i Östergötland och runt däromkring i början av det nya året. Det vore trevligt om vi kunde träffas och utbyta erfarenheter och kunskap om lymfödem och diskutera vad vi kan göra tillsammans för att förbättra ödemvården. 3
4 Internationell kongress om I juni höll European Group of Lymphology sin 29: e kongress i Malmö. Cirka hälften av de 90 deltagarna var utländska läkare och forskare, flertalet auktoriteter inom lymfologin. Från svensk sida deltog förutom läkare, även sjukgymnaster och annan vårdpersonal. Helena Janlöv- Remnerud och jag representerade Svenska Ödem Förbundet. Det var första gången kongressen hölls i Sverige. Under två dagar lyssnade vi på ett 40-tal föredrag. De behandlade allt Professor Corradino Campisi är ordförande i European Group of Lymphology. från Olof Rudbeck, lymfsystemets upptäckare på 1600-talet, till den nyaste forskningen om lymfödem och nya behandlingsmetoder såsom operation och fettsugning. Ett föredrag handlade just om fettsugning, en metod som används av dr Håkan Brorson vid Malmö Akademiska sjukhus när traditionell behandling inte räcker till för att minska armödem. Det behövs en bättre balans mellan konservativ behandling (kompression, lymfdränage m.m.) och fettsugning, sade Håkan Brorson när han öppnade kongressen. Bland andra föredrag kan nämnas ett som behandlade kopplingen mellan patienternas psykiska välbefinnande och en framgångsrik behandling av lymfödem. Patienterna påverkas både fysiskt och psykiskt av sitt lymfödem sade den tjeckiske professorn och lymfologen Karel Benda. Från svensk sida presenterades bl.a. de nationella riktlinjerna för behandling av lymfödem som ännu inte har publicerats. I det sammanhanget fick vi veta att det redan finns ett motsvarande program i Tyskland och att det inom kort kommer att tas fram internationella riktlinjer. Svenska Ödem Förbundet kommer att följa den här frågan extra noga eftersom den är viktig för alla våra medlemmar. Vi lyssnade även till Karin Johansson, sjukgymnast och Dr. Med.Vet som talade om bröstcancer och lymfödem och vi fick en presentation av den framgångsrika behandlingsmodell som Mösseberg Rehabcenter i Falköping använder för att behandla lymfödem. MARGARETA AF WINKLERFELT Operation kan minska risken för lymfödem 4 Italien stod för en av de intressantaste presentationerna på kongressen. På universitetssjukhuset i Genoa har man gjort en studie på kvinnor som undersöktes med lymfscintigrafi och volymmätningar redan före bröstcanceroperationen, sedan efter sju dagar, en, tre och sex månader samt efter ett respektive två år efter operationen. Genom att undersöka vilka kvinnor som hade en nedsatt lymfcirkulation kring axel- och skulderområdet redan innan operationen, kunde man tidigt fånga upp och behandla dem som efter operationen utvecklade lymfödem. Behandlingen bestod av manuellt lymfdränage, viss tilläggsbehandling med kompressionspump samt kompressionsärm i tidigt stadium. Fem kvinnor med extremt nedsatt lymfcirkulation opererades mikrokirurgiskt med lymfo-venös shunt en av dessa redan i samband med canceroperationen. Operationen innebär att man kopplar ihop lymfsystemet med venen som leder ifrån armen och på så sätt leder lymfvätskan vidare tillbaka till cirkulationen. På detta sätt kan man drastiskt minska uppkomsten av lymfödem. Denna teknik har även prövats på benödem med gott resultat. Portvaktslymfknutan? Tillbaka till lymfologin hette ett annat intressant föredrag. Många tror, att i och med att man numera ofta endast opererar bort den s.k. portvaktslymfknutan, så är problemet med lymfödem löst. Riktigt så enkelt är det inte berättade Pierre Bourgeoise från universitetssjukhuset St. Pierre i Bryssel. Det kan bland annat finnas flera lymfkärl som leder till samma lymfknuta. HELENA JANLÖV-REMNERUD
5 lymfödem Dr. Francesco Boccardo från universitetssjukhuset i Genua presenterade möjligheterna att förebygga lymfödem genom operation. Annons Sigvaris NR 1 Se Lymfan nr 1 i mars sid 3 5
6 Vad är det egentligen som gör ont? Armen eller benet känns som bly. Det är svullet och det trycker och gör ont. Kompression hjälper ibland, men ofta flyttar den bara svullnaden till en annan kroppsdel. Men vad är det egentligen som gör ont? Är det ödemet som sådant eller kan det vara spänningskänsla i vävnaderna eller musklerna, inflammationer eller nervskador? Jag har haft primärt lymfödem i nästan hela kroppen under mer än 40 år. Ibland tycker jag att mina vrister ser ut som på en elefant. Armarna och handlederna liksom resten av kroppen försöker jag dölja med snygga kläder så gott det går. Speciellt på sommaren krävs det ganska mycket fantasi. Tyngdkänslan och värken finns ständigt där och dem försöker jag också dölja. Jag kan naturligtvis inte säga med bestämdhet att det är ödemet som gör ont, men jag vet att jag har ont. Jag vet också, att när mitt ödem minskar efter behandling med manuellt lymfdränage, försvinner mycket av tyngdkänslan och smärtan. Manuellt lymfdränage är för många det bästa sättet att minska lymfödem. Det är ödemet som är det viktigaste att komma åt. Jag är inte säker på att smärtlindring är den viktigaste anledningen till att man söker behandling. Mindre smärta får man mer som en extra bonus. I förra numret av Lymfan skrev bl.a. Karin Johansson en artikel om lymfödem och smärta. Karin Johansson är sjukgymnast och Dr. Med.Vet och arbetar vid lymfödemmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund. Karin Johansson menar i sin artikel att lymfödem i sig inte gör ont utan smärtorna efter t.ex. en bröstcanceroperation har andra orsaker. Det är naturligtvis inte fel att ge manuellt lymfdränage i smärtlindrande syfte, men man skall då vara medveten om att det inte finns något samband med lymfödem. Följaktligen behöver inte beröringen heller utföras av speciellt utbildade lymfterapeuter. Beröringen kan mycket väl ges av t.ex. en anhörig eller genom egenmassage om man har lätt att nå området som gör ont skriver Karin. Svenska Ödem Förbundet har fått många reaktioner på artiklarna om lymfödem och smärta i förra numret av Lymfan. Karin Johanssons påstående att lymfödem inte gör ont och därför inte behöver behandlas av lymfterapeuter i smärtlindrande syfte har väckt både protester och frågor. MARGARETA AF WINKLERFELT Har personer med primärt lymfödem verkligen inte smärtor? Iförra numret av tidningen Lymfan läste jag en artikel som gjorde mig mycket upprörd. Sjukgymnasten Karin Johansson påstår i artikeln att det är ovanligt för att säga mycket sällsynt att patienter med primärt lymfödem har ont. Jag är en 45-årig kvinna som levt med mitt lymfödem i över trettio år. Värk, spänningar, stickningar, och mycket ömma körtlar är smärtor som jag lever med dagligen. Tidvis upplever jag fruktansvärda smärtor, och speciellt sommaren är en svår tid då jag svullnar enormt. Därför undrar jag nu om jag är ett ovanligt, sällsynt fall eftersom jag har mycket ont. Det skulle vara intressant att veta hur liten denna sällsynta grupp är, eller om jag är ensam om mina smärtor. Finns det fler av Lymfans läsare med primärt lymfödem som har ont? Jag skulle även tycka att det vore intressant att veta vad sjukgymnasten baserar sina uttalande på, och om det gjorts några vetenskapliga undersökningar som stödjer denna teori. Kanske är det dags att rent av fråga patienterna själva hur de har det och hur de upplever sin sjukdom. PETRA en av dem som reagerat. 6
7 Svenska Ödem Förbundet har låtit frågan om lymfödem och smärta gå vidare till dr Inrid Kurz. Hon är sedan lång tid utbildare i manuellt lymfdränage enligt dr Vodders metod och är en av ytterst få läkare, som själv har stor egen behandlingserfarenhet av metoden. Hon är sannolikt en av Europas mest erfarna behandlare. Hon har ett långt yrkesverksamt liv som allmänläkare och lymfologisk specialist i Walchsee i Österrike bakom sig, och lever nu som aktiv pensionär i Salzburg. Dr Kurz säger så här om smärta och lymfödem: Smärtor i en lymfödemextremitet kan givetvis ha olika orsaker, vilket avgör vilken terapi man kan använda: Den utan tvekan främsta orsaken till smärtupplevelser vid lymfödem är själva ödemet, som orsakar spänningar och tryck. Sådana uppträder främst vid stora ödem och vid ödem, som ökar snabbt i omfång. Vid sekundära lymfödem efter cancerbehandling, måste man dock alltid utesluta att en förnyad malign process föreligger. Den enda rimliga terapin vid denna typ av spänningssmärta (efter uteslutandet av aktiv malign process), är att reducera ödemet, vilket sker med manuellt lymfdränage (ML). ML är i detta fall en kausal terapi, d.v.s. den angriper smärtans orsak. ML ges med fördel dagligen och under 60 minuter tills ödemet minskar. Självklart bör hela lymfödemproblematiken behandlas enligt principen KFÖ (kombinerad fysikalisk ödemterapi). Mer sällsynta smärtorsaker är att cancerdrabbade lymfknutor i t ex axillen trycker på grenar av nervplexus eller att det bildas ärrvävnad i axillen, som efter viss tid komprimerar nerver. Smärtor uppstår givetvis även i bestrålade hudområden och områden med stramande ärr. Givetvis utlöser behandlingen med ML även beröringseffekter som genom olika välkända mekanismer har en smärtlindrande verkan (precis som andra beröringsterapier). ML är genom sin ytterst lätta, monotona och rytmiska karaktär ypperligt lämpad för smärtreduktion vid olika smärttillstånd, t ex vid behandling av smärtande ärr. Men denna smärtstillande effekt är endast en obetydlig del i MLs smärtreducerande verkan vid lymfödem. Här är själva ödemreduktionen helt avgörande. Det är möjligt att skillnaderna mellan Karin Johansson och Ingrid Kurz inte är så stora när det gäller att beskriva vad som orsakar värk. Däremot tycks skillnaderna mycket stora när det gäller behandling för att bli av med ödemet och värken. Vi hoppas kunna få en kommentar av Karin Johansson i nästa nummer av Lymfan. MARGARETA AF WINKLERFELT Annons Sigvaris NR 2 Se Lymfan nr 1 i mars 2003 sid 10 7
8 Ur askan i elden? Lisbeth Jonsson fick lymfödem i armen efter en bröstcanceroperation Hittills har det inte funnits tillräckliga resurser att vårda denna patientgrupp men nu har ytterligare 30 lymfterapeuter utbildats i Stockholms län. ldag omfattas sjukdomen också av vårdgarantin. Lisbeth Jonsson måste hålla armen högt och i konstant rörelse. Kompressionsstrumpan gör ont och gör det svårt att arbeta. 8 Rubrikens fråga infinner sig osökt när man hör Lisbeth Jonssons historia drabbades hon av ärftlig bröstcancer. Hennes mormor, mor och två yngre systrar har alla dött i sjukdomen. Lisbeth fick bröstet och ett antal lymfkörtlar bortopererade och genomgick strålbehandling. Hon överlevde. Men i samband med strålbehandlingen fick hon lymfödem, en kronisk lokal svullnad som beror på att lymfsystemet skadats så att lymfvätskan inte kan cirkulera i tillräcklig omfattning. När jag opererades var kunskapen om bra behandlingsmetoder för att motverka ödem inte lika stor som i dag, säger Lisbeth. 1 varje armhåla sitter lymfkörtlar, vars uppgift är att transportera och rena vävnadsvätska till cellerna. Körtlarna kan angripas av cancer. Svårigheten är att få bort bara de som är angripna. Drabbar olika Lymfödem kan drabba olika kraftigt. En del har kanske bara en tyngdkänsla i armen medan När jag har fått behandling två gånger om dagen i två veckor minskar armen minst ett halvt kilo i vikt och flera centimeter i omfång. andra kan bli som jag, säger Lisbeth och visar upp sin kraftigt svullna arm och hand. Som aktiv inom bröstcancerföreningen Amazona bedömer hon att mellan 15 och 20 procent av bröstcancerpatienterna drabbas av en besvärligare form av lymfödem. Vilket innebär ett liv med många begränsningar. Jag fick byta arbetsuppgifter, eftersom det inte går att skriva maskin när jag har kompressionsstrumpan på arm och hand, säger Lisbeth. Hon försöker hålla armen i högläge eller rörelse så ofta som möjligt. Vilket inte fungerar så bra på till exempel resor, bio eller teater. De flesta kläder måste också sys om. Som om det inte vore nog finns en vanlig komplikation vid lymfödem: Ros, även kallat Rosfeber, en streptokockinfektion. Det kan räcka med ett litet sår på nagelbandet för att hela armen ska infekteras och den komplikationen har Lisbeth drabbats ofta av. Det är fruktansvärt! Armen blir röd och het, det gör ont, jag får feber, frossa, blir illamående, ja, helt utslagen. Och måste ta stora doser antibiotika.
9 Minska besvären Även om lymfödem inte går att bota så finns det i dag metoder för att minska besvären. Problemet, menar Lisbeth Jonsson, är att de flesta lymfödempatienter med svåra problem hittills inte har fått någon regelbunden underhållsbehandling. Det har handlat om punktinsatser och sedan skickas man hem. Det har inte funnits resurser för något mer. Tills nu. Stockholms läns landsting har nyligen utbildat 30 nya sjukgymnaster i ödemterapi. Tack och lov! Det är underbart att man har tagit det beslutet, säger Lisbeth. De 30 lymfterapeuterna har bland annat utbildats av Pia Bergholm, som arbetat med så kallat manuellt lymfdränage sedan, 1995 och nu arbetar vid den fristående kliniken H2O på Gärdet i Stockholm. Tidigare har nästan bara cancerpatienter med lymfödem fått vård. Andra har tvingats betala 6oo 8oo kronor ur egen ficka per behandling. Nu behöver de bara betala 120 kronor vid första behandlingen och 6o kronor för de efterföljande, säger hon. Manuellt lymfdränage är en sorts specialmassage där man först aktiverar de friska lymfkörtlarna och får fart på systemet, därefter bearbetas svullnaden. Lisbeth Jonsson måste hålla armen högt och i konstant rörelse. Kompressionsstrumpan gör ont och gör det svårt att arbeta. Metoden ger otroligt bra resultat om den kombineras med information om egenbehandling, kompressionsstrumpa, bandagering, hudvård samt rörelseträning. Men det är viktigt att en intensivbehandling följs upp av regelbunden underhållsbehandling, säger Pia Bergholm. Lisbeth instämmer helt. När jag har fått behandling två gånger om dagen i två veckor minskar armen minst ett halvt kilo i vikt och flera centimeter i omfång. Tro mig, det är mycket! Tycker Lisbeth själv att hon har kommit ur askan i elden? Jag har överlevt och jag klarar att hantera armen. Men jag tänker på och känner av den hela tiden, även nattetid. Mycket är så jobbigt på grund av den och vissa saker måste jag avstå helt ifrån. Det finns faktiskt de som säger: "Bröstcancern var väl ingenting men ödemet..." Rehabilitering Ulla Sten-Zupànc är medicinsk rehabiliteringsläkare och en av landets få experter på lymfödem. Det senaste året har hon dragit liv i lymfödemverksamheten på Röda Korsets sjukhus, där man i dag har dagvård, slutenvård och rehabiliteringsteam med bland annat lymfterapeuter, sjukgymnaster, arbetsterapeut och kurator. Eftersom den här sjukdomen kan ha så vittgående konsekvenser är det viktigt att även ha personal med kunskap om arbetslivsanpassning, så att man kan behålla sitt jobb eller hitta ett lämpligt alternativ. Det är också viktigt att man tidigt söker hjälp, menar Ulla Sten-Zupànc. Ju senare, desto mer utspänd blir huden, och desto lättare ar det att få sprickor som kan ge infektion.på lymfavdelningen på Röda Korsets sjukhus tar man bara emot patienter som har remiss från läkare. Behandlingen pågår i två till tre veckor och upprepas efter behov. Patientföreningarna har varit med och utformat behandlingsprogrammet. TEXT JOACHIM STOKSTAD FOTO LENA GRANEFELT VÅRDGUIDEN FAKTA / LYMFÖDEM Lymfödem är ett kroniskt tillstånd som beror på ökad mängd lymfvätska i vävnaden och yttrar sig i svullnad, oftast i armar eller ben, men det kan uppträda även på andra kroppsdelar, Såvida sjukdomen inte är medfödd beror problemen på att lymfans flöde har dämts upp bakom skadade eller blockerade dränagevägar vid infektion, trauma, operation eller strålning vid cancer. Lymfödem kan ännu inte botas, men kan lindras genom bland annat lymfdränage, kompressionsstrumpa och bandagering. Vårdgarantin för den som har lymfödem gäller såväl öppenvård som dag- och slutenvård. Till öppenvården kan patienten själv söka, där är remiss från läkare inget krav, men för dag- och slutenvård krävs remiss. Garantin innebär att man har rätt till behandling inom tre månader från beslut om behandling. MER INFORMATION Svenska Ödemförbundet, Internet: telefon Bröstcancerföreningen Arnazona i Stockholms län, internet: telefon På Vårdguiden på internet - finns en lista över de sjukgymnaster i Stockholms län som är utbildade lymfterapeuter. 9
10 NY MOTTAGNING VID PARAMEDICIN VÄSTRA Första renodlade lymfödem mottagningen inom SPO (Stockholms produktionsområde) Lymfödem är en ofta kronisk åkomma som kan medföra stora fysiska, psykiska och sociala problem för den som drabbas. Det är därför viktigt att behandla ett lymfödem så snart som möjligt. På lymfödemmottagningen vid Paramedicin västra i Beckomberga Sim- och idrottshall behandlar man patienter från hela SPO. Lymfödemmottagningen vid Paramedicin västra i Beckomberga Sim- och idrottshall är den enda renodlade lymfödemmottagningen inom primärvården i Stockholm. Mottagningen, som startades upp av sjukgymnasten och lymfterapeuten Siv Dannersten har varit igång sedan november förra året. Från den 1 april har Siv fått hjälp till 85 procent av ytterligare en sjukgymnast och lymfterapeut, Sirkka Koukkuluoma. Stockholms läns landsting lät 30 sjukgymnaster genomgå utbildning till lymfterapeut förra året. Utbildningen bedrevs här i Stockholm av Dr Vodderskolan från Östersund. Tyvärr ges många av dem som utbildade sig inte möjlighet att ägna sig, annat än sporadiskt, åt patienter med lymfödemproblem; det är oftast en tidskrävande behandling. Men behovet är stort, säger Siv. Primärt och sekundärt lymfödem Det finns två slag av lymfödem, primärt och sekundärt. Primärt lymfödem kan uppstå på grund av medfödd missbildning eller svaghet i lymfkärlen och kan drabba både barn och vuxna; det vanligaste är att det debuterar i tonåren eller senare. Den vanligaste orsaken till sekundärt lymfödem är cancerbehandling, utrymning av lymfkörtlar och strålbehandling. Ett lymfödem kan exempelvis uppstå i armen efter bröstcancerbehandling och i benet efter behandling vid gynekologisk cancer och prostatacancer. Det som händer är att lymfsystemets kapacitet minskar varvid cirkulationen inte fungerar som den ska. Detta leder till ansamling av lymfvätska i exempelvis armen och till att denna svullnar. Symtomen kan yttra sig som tyngdkänsla, trötthets- och domningskänslor, stickningar, rörelseinskränkning, omfångsökning, sensibilitetsförändringar och ibland även smärta. Lymfödem leder till förändringar i vävnaden, vilket ökar risken för bakterieinfektion rosfeber. Som lymfterapeut arbetar man enligt den så kallade "Kombinerade Fysikaliska Ödemterapin, KFÖ". Den består av fem komponenter: råd och regim, hudvård, manuellt lymfdränage, kompression samt rörelseövningar. Det är oerhört viktigt att informera och instruera patienten i egenvård, för att livskvaliteten ska bli så hög som möjligt. Behandlingar och uppföljningar planeras helt utifrån varje enskild patients behov. "Manuellt lymfdränage enligt Dr Vodder" Grepptekniken som används vid manuellt lymfdränage är mycket speciell och förekommer inte vid någon annan massageteknik. Lymfmotoriken stimuleras och lymfvätska som trängt ut i vävnaden tas upp i lymfsystemet igen. Manuellt lymfdränage kan kombineras med bandagering av den sjuka kroppsdelen för att öka vävnadstrycket och uppsugningen i blodkärlen. Trycket effektiviserar muskelpumpen och förbättrar lymftransporten. Behandlingen kan pågå dagligen under ett par veckors tid. Därefter mäts den behandlade kroppsdelen och en måttsydd kompressionsstrumpa beställs. Behovet av kompression är oftast livslångt; patienterna återkommer för behandling vid behov och för beställning av nya kompressionsstrumpor. Lymfödem kan vara svårbehandlat och går sällan att bota helt. Från den 1 juni 2002 finns vårdgaranti för denna patientgrupp, säger Siv. Många läkare känner inte till att den här behandlingsmetoden finns och många patienter får därför inte den behandling de behöver. Jag hoppas att kunskapen sprider sig och att fler lymfterapeuter ges större möjlighet att hjälpa alla som drabbas. ROLAND KARLSSON Ur tidningen insikt & utveckling nr
11 Frågespalt MEDLEMMAR UPPMANAS ATT SKICKA IN FRÅGOR, FLER FRÅGOR OCH SVAR FINNS PÅ Lymfterapeuten Helena Janlöv-Remnerud svarar på frågor FRÅGA: Jag har lymfödem i en arm. När jag har kompressionsstrumpan som jag fått av min lymfterapeut så svullnar handen. När jag tar av den och gör mina egenövningar och egenmassage så försvinner svullnaden i handen. Terapeuten säger att jag måste bära kompressionsstrumpan men jag vill inte ha en svullen hand. Hur ska jag göra? GUNILLA SVAR: Jag får ofta den här frågan. Om du har mycket vätska i armen blir vätsketrycket i armen högt. Din kompressionsärm har också ett tryck. Kanske just det tryck som gör att vätsketransporten från armen stängs av så att handen svullnar. När du gör din egenbehandling ökar du motoriken i lymfkärlen så att de pumpar bort mer vätska från handen. Detta är det naturliga sättet för kroppen att transportera vätska. En armstrumpa ska aldrig stoppa flödet från handen. Det hjälper inte om man försöker trycka bort svullnaden i handen med en handske. Man trycker endast svullnaden fram till stoppet i armen det kommer aldrig att gå att trycka det igenom stoppet. Resultatet blir då att din svullnad i handen fortsätter att öka trots att du bär både arm och handske. Jag föreslår att du gör så mycket egenbehandling som du kan och ser till att få en strumpa utprovad som inte åstadkommer svullnad i handen. 11
12 Kommande aktiviteter INFORMATIONSMÖTE I UDDEVALLA Lymfödem går att behandla Helena Janlöv-Remnerud berättar om lymfödem och dess behandling. Datum: 2 oktober 2003 Tid: kl. 15.oo Plats: Uddevalla Museum MEDLEMSMÖTE Svenska Ödem Förbundet informerar om verksamheten. Dorotea Bromberg berättar om sitt arbete som förläggare och lite om höstens böcker. Böcker säljs till rabatterat pris. Välkommen till en trevlig kväll! Anmäl deltagande till Birgitta Dickson på tel: Datum: 23 oktober Tid: kl Plats: Röda Korsets Sjukhus, Matsalen, Brinellv. 2 i Stockholm. MEDLEMSMÖTE Lymfödem efter bröstcancer Svenska Ödem Förbundet informerar om lymfödem, vilka rättigheter man har som patient, m.m. Datum: 17 november 2003 Tid: kl Plats: Hamburgersalen, Brygghuset Norrtullsgatan 12 N i Stockholm LYMFTRÄFF FÖR LYMFTERAPEUTER Datum: Onsdag 5 november 2003 Syfte: Att en gång om året träffa så många kolleger som möjligt för att utbyta tankar och kunskaper kring dagens lymfterapi. 1. Genomgång av det nya vårdprogrammet. Hur påverkas den framtida lymfterapin? 2. Demonstration av kompressionsmaterial. 3. Diskussion av patientfall m m. ANMÄLAN SENAST 30 SEPTEMBER BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER FÖRST TILL KVARN... MÖSSEBERG MILJÖ & HÄLSA FÖR HELA MÄNNISKAN Svenska Ödem Förbundet c/o Sundström, Rådjursvägen 2, Nacka tel: , fax: kwn630i@tninet.se Postgiro: Bankgiro: Tidningen Lymfan Prenumeration: 160 kr per år Lymfan utkommer med 4 nummer per år Preliminär utgivning: mars, juni, september och december Annonspriser: 1/1 sida 1 000: (h265 b174 mm) 1/2 sida 750 kr (h132 b174 mm) 1/4 sida 500 kr (h 132 b 87 mm) Ansvarig utgivare: Redaktion: LYMFAN PÅ NÄTET: Svenska Ödem Förbundet Maria Wiklund- Karlsson, ordförande Lillemor Greborn Susy Strindberg Eva Sundström Maria Wiklund- Karlsson Ann Charlott Ågren Manusstopp för nr 4/03: 15 november Enstaka nummer kan beställas från kansliet tel Redaktionen ansvarar ej för insänt material. Gäller även annonser. För signerade bidrag svarar författarna. Resultatet av puplicerade studier innebär inget ställningstagande från SÖF.
Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM
INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar
Läs merRörelseövningar efter bröstoperation
Rörelseövningar efter bröstoperation VO Rehabilitering och smärtcentrum Rörelseövningar efter bröstoperation Information från fysioterapeuten Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00
Läs merLymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut
Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!
Läs merCancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi
Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Ulrika Ehn Leg arbetsterapeut/ dipl lymfterapeut Arbetsterapi Specialistvård Gävle Sjukhus 026-154773 ulrika.ehn@ Arbetar i slutenvården inom Arbetsterapi
Läs merLymfödem kräver holistiskt förhållningssätt
Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Vi behöver ha ett holistiskt förhållningsätt som tar hänsyn till hela patientens situation, sade Professor Neil Piller på SÖFs medlemskonferens i september.
Läs merTill dig som vill veta mer om. Lymfödem
Till dig som vill veta mer om Lymfödem Fjärilen är en internationell symbol för lymfödemsjukdom. Symbolen representerar att fjärilen vaknar upp från mörkret i sin kokong och kommer ut i ljuset, det vill
Läs merVad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.
Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Målet är att du ska kunna använda armen som innan operationen. Daglig rörelseträning
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen efter
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merNationellt vårdprogram för lymfödem klart
Nummer 4 Årgång 5 2003 Nationellt vårdprogram för lymfödem klart I detta nummer: Ordförandeordet 3 Sammanfattning nationellt vårdprogram lymfödem 4 Lymfödemkonferens Malmö juni 2003 Lymfträff på Mösseberg
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Läs merValberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag
Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar Lillemor Sivemark Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Jag vill medverka att hjälpa personer med ödem av alla
Läs merKvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling
Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling Dagmar Anders Zorn 1 2 En undersökning om kvinnors välbefinnande efter strålbehandling Undersökningen utförs vid Klinisk Cancerepidemiologi, Sahlgrenska
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation - axillutrymning
Information och träningsprogram efter bröstoperation - axillutrymning Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merPatientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik
Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merNavelbråck. Information inför operation av navelbråck
Navelbråck Information inför operation av navelbråck Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 Allmänt Navelbråck är en ofarlig åkomma som uppkommer då en medfödd
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merBukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merPersonliga betraktelser över behandlingsupplägg
Personliga betraktelser över behandlingsupplägg Jag står här idag för att jag fått äran att inför er utveckla mina personliga erfarenheter och tankar kring behandlingsupplägg av lymfödem. Denna min erfarenhet
Läs merBröstcancer. strålreaktioner på huden
Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken
Läs merSjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest
Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i
Läs merI detta nummer: Ordföranden har ordet. Årsmöte SFL 4 Peter Mortimer 7 Temakväll 10 Professor Hutzschenreuther in memoriam
Nummer 1 Årgång 8 2006 I detta nummer: Ordföranden har ordet 3 Årsmöte SFL 4 Peter Mortimer 7 Temakväll 10 Professor Hutzschenreuther in memoriam 11 Genmäle 12 Svar på genmäle 14 Stärk ditt lymfsystem
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merMassage. Fördjupningsarbete Amatörtränare steg 3 ht-2015 Lotta Möller
Massage Fördjupningsarbete Amatörtränare steg 3 ht-2015 Lotta Möller Inledning Jag är diplomerad massör på häst och hund. Jag gick på Axelsons Animal massage school och blev färdig 1996 på häst. Jag har
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merVad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?
BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En
Läs merDet finns inte många ställen i Sverige med samlad lymfödembehandling. De två mest kända är Mössebergs Kurort och Röda Korsets sjukhus.
Nummer 2 Årgång 3 2001 Ordförandeordet I detta nummer: Ordförandeordet 1 Årsmöte svensk Förening för lymfologi Lymfödem i ben efter gyncaner Egenbehandling ben 3 Frågespalt 3 Årsmöte 4 Samtal med Kerstin
Läs merLEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015
LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merMargretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag
Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt
Läs merNavelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merI detta nummer. RKS special. Sydney. Årsmöte. Klaga! Rehabilitering på Röda Korsets sjukhus. 22nd International Congress of Lymphology
ÅRGÅNG 11 NUMMER 4-2009 I detta nummer RKS special Rehabilitering på Röda Korsets sjukhus Sydney 22nd International Congress of Lymphology Årsmöte Dags att boka in årsmöte för 2010 Klaga! Maila till patientnämnden!
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs merOM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas
OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med
Läs merMastektomi med direktrekonstruktion
Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk
Läs merI detta nummer: Ordföranden har ordet
Nummer 3 Årgång 8 2006 I detta nummer: Ordföranden har ordet 3 SÖF:s årsmöte 4 Vårdgaranti 6 Laserterapi 6 Lymfödemvård i 8 Australien Remissfrihet 10 Lymfterapi i palliativ vård 11 Sprid kunskap 12 Europeisk
Läs merI detta nummer: Ordföranden har ordet. RehabCenter Mösseberg. SÖF:s årsmöte 6 Presentation 7 Naglarna en del av foten
Nummer 2 Årgång 9 2007 I detta nummer: Ordföranden har ordet 3 RehabCenter Mösseberg 4 SÖF:s årsmöte 6 Presentation 7 Naglarna en del av foten 8 Lymflyftet 8 Nagelsvamp 8 Kirsten Törsleff 10 Övning ger
Läs merRubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta
Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merLjumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
Läs merLymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum
Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Inledning Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor
Läs merInformation och träningsprogram efter bröstoperation
Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med så kallad mastektomi, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen
Läs merTill dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand
o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merTriggerfinger/-tumme
till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan
Läs merAtt leva med SRS segmentell rörelsesmärta
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merI detta nummer: Ordföranden har ordet. SÖF:s årsmöte 4 Vårdgaranti 5 Symposium 7. Förhindra lymfödem 8 Lymfkörtelutrymning 8
Nummer 2 Årgång 8 2006 I detta nummer: Ordföranden har ordet 3 SÖF:s årsmöte 4 Vårdgaranti 5 Symposium 7 Förhindra lymfödem 8 Lymfkörtelutrymning 8 Sprid kunskap 9 Genitala lymfödem 10 Venös insufficiens
Läs merMösseberg certifieras i högsta kvalitetsklassen
Nummer 2 Årgång 6 2004 Mösseberg certifieras i högsta kvalitetsklassen I detta nummer: Ordförandeordet 3 Mösseberg certifieras 4 Kurs lymfterapeuter 4 Nordisk konferens 6 Handikappersättning 8 Praktisk
Läs merHudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling
Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merkliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merRegin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet Agenda Rehabilitering och träning av cytostatika patienter vid Arvika Sjukhus. Patient Case, erfarenhet på fysioterapi av
Läs merTill dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer
Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder
Läs merDenna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).
Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merPsoriasis - en ärftlig folksjukdom
Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merOrtopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merSpeciellt korta & klara nyheter från landstinget
!!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merSår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud
Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merSmärta efter bröstcancerbehandling (MC)
Smärta efter bröstcancerbehandling (MC) Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och under 2015 fick drygt 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer (1). Det utgör ungefär 30 procent
Läs merMindre risk för fettbildning och fibros om lymfödem behandlas i tid
Artur Tenenbaum, överläkare, Mösseberg Rehabiliteringscenter, Falköping, Hälsan och arbetslivet, Västra Götalandsregionen artur.tenenbaum@vgregion.se Håkan Brorson, med dr, överläkare, plastikkirurgiska
Läs merDÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merNagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R
Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merPATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)
PATIENTINFORMATION Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab) Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot
Läs merInformation från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips
Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast
Läs merTråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merApotekets råd om. Mensbesvär
Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns
Läs merBarn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs mer