SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Blad 1 (25) Plats och tid Björken, kommunkontoret i Strömsund, klockan Beslutande Karin Stierna (c), ordförande Jan-Olof Andersson (m) Lennart Oscarsson (s) Anette Bergqvist (s) Göran Edman (rd) Anna Forsner Andersson (rd), ej tjg ersättare Övriga Ingrid Nilsson, sekreterare närvarande Anneli Svensson, kommunledningsförvaltningen, 2, Camilla Hulkki, kommunledningsförvaltningen, 1 Ann-Helen Engström, teknik- och serviceförvaltningen, 2 Vesna Jaric-Strajnic, miljö- och byggavdelningen, 5 Stig Willman, kommunledningsförvaltningen, 9 Gudrun Eriksson, kommunledningsförvaltningen, Veronica Hjorter-Stenklyft, kommunledningsförvaltningen, Utses att justera Lennart Oscarsson Justeringens Kommunkontoret, Strömsund, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 1-18 Ingrid Nilsson Organ Ordförande... Karin Stierna Justerare... Lennart Oscarsson Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Ingrid Nilsson

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Uppdragsbeskrivningar Camilla Hulkki, nämndstödsgruppen, redovisar förslag till uppdragsbeskrivningar grundade på de diskussioner nämndsledamöterna har fört i grupparbeten med anledning av det utvecklings- och budgetdokument för år 2009 samt plan , som antagits av kommunfullmäktige den 12 juni 2008 samt kommunens författningsförsamling m.m. Vid sammanträdet diskuteras upplägg och innehåll i dokumentet. Förslaget ska nu behandlas i de politiska partierna. Ambitionen är att förslag till uppdragsbeskrivningar ska kunna antas i kommunstyrelsen den 24 mars Justering (sign)

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över revisionsrapporten Granskning av delårsrapport Revisorerna har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens delårsrapport per den 31 augusti Granskningen redovisas i en rapport den 27 oktober Revisorerna emotser svar senast den 15 februari 2009 med angivande av de åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas med anledning av rapporten. Chefen för kommunledningsförvaltningen har den 29 december 2008 lämnat förslag till yttrande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges i enlighet med förslag från chefen för kommunledningsförvaltningen. Bilaga. Justering (sign)

4 STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE Granskning av delårsrapport På kommunrevisionens uppdrag har Komrev inom Öhrlings Price- WaterhouseCoopers genomfört en granskning av kommunens delårsrapport. Kommunens ambition med delårsrapporten är att den ska ge snabb och lättläst information som underlag för styrning av verksamhet och ekonomi. Analysen av framtiden sker på övergripande kommunnivå. Kommunfullmäktige får årets båda delårsrapporter, trots lagkrav om endast en. Vi har medvetet avstått viss information i rapporten för att kunna ha ett litet format på fyra sidor. Även arbetstidsmässigt är det hela tiden en avvägning hur mycket arbete som ska läggas ned utifrån vilket mervärde det ger. Noter och redovisningsprinciper har vi bedömt att de läsare som utgör vår primära målgrupp, klarar sig utan. Vilka mål som ska avrapporteras i delårsrapporten framöver är i dag inte bestämt. Fullmäktige har för 2009 antagit ett utvecklings- och budgetdokument i ny tappning där arbete nu pågår med att göra målen mer konkreta och mätbara. Kommunstyrelsens arbetsutskott får information om delårsrapporten inom tre veckor från månadsskiftet efter april respektive augusti, vilket är snabbt. Att bättre kunna synkronisera med tidplanen för sammanträden så att även kommunstyrelse och kommunfullmäktige får delårsrapporten tidigare än i dag är önskvärt. Det kan tidigast ske från Balansräkningen kommer enligt förslaget att kompletteras även med föregående bokslut.

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Belysning m.m. på hembygdsgården, Strömsund Ströms Hembygdsförening har i en skrivelse den 28 oktober 2008 uttryckt önskemål om att få koppla ihop hembygdsgårdens elva ljuspunkter med kommunens gatubelysning. Föreningen vill ha kommunens hjälp att minska skadegörelse inom området. Teknik- och serviceförvaltningen har den 2 december 2008 lämnat följande yttrande: Dagens gatubelysning belyser i dag kommunens gator, torg och parker. Vid en eventuell utökning av anläggningar till enskilda föreningar etc. torde det uppstå framtida problem med var gränsen går mellan vilka anläggningar som ska ligga under gatu- och markenheten och vilka som enskilda föreningar etc. ska ansvara för. Vid ett eventuellt övertagande av dessa elva ljuspunkter skulle det innebära en ökad energikostnad på ca kronor/år. Det är i dag inte undersökt om det är möjligt att koppla ihop dessa anläggningar utan att gå upp i säkringsstorlek. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ej medger att hembygdsföreningen får koppla ihop sina elva ljuspunkter med kommunens gatubelysning. Kultur- och fritidschefen har den 17 november 2008 lämnat följande yttrande: Undertecknad har tidigare tillsammans med kommunalråden och turistchefen träffat företrädare för Ströms Hembygdsförening, där de redovisade sin verksamhet, men också sina ekonomiska bekymmer samt bristen på personal. Vi var alla eniga om att föreningens verksamhet är av stor betydelse för kommunen och inte minst för besöksnäringen. Hembygdsgården är ett populärt besöksmål. Jag föreslår med anledning av detta att Ströms Hembygdsförenings ansökan behandlas positivt. Justering (sign)

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott forts. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Framställningen avslås. Justering (sign)

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken - operativ tillsyn på vattenkraftverk Strömsunds kommun har tidigare hos Länsstyrelsen i Jämtlands län begärt att få överta viss del av tillsynen över vattenverksamheten som bedrivs på samtliga vattenkraftverk i kommunen. Länsstyrelsen har i beslut den 9 juni 2008 inte överlåtit den tillsyn som kommunen begärt. Efter förslag av miljö- och byggnämnden har kommunstyrelsen den 16 september 2008, 206, beslutat att begära att länsstyrelsen överlämnar länsstyrelsens beslut den 9 juni 2008 med dnr till regeringen för avgörande. Naturvårdsverket har i yttrande den 10 december 2008 till Miljödepartementet avstyrkt överlåtelsen och instämmer i länsstyrelsens bedömning av kommunens kompetens att överta tillsyn över begärda delar av vattenkraftverk. Mot bakgrund i 10 tillsynsförordningen kan det även ifrågasättas om det är lagligen möjligt att överlåta tillsynen av en del av ett tillsynsobjekt. Miljödepartementet bereder Strömsunds kommun möjlighet att senast den 27 februari 2009 yttra sig över Naturvårdsverkets skrivelse. Miljö- och byggavdelningen har lämnat förslag till yttrande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges enligt miljö- och byggavdelningens förslag. Bilaga Justering (sign)

8 STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE Överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken operativ tillsyn på vattenkraftverk Naturvårdsverket har i sitt yttrande angående överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken (M2008/3816/R) inte förstått problemet med den uppdelning av operativ tillsyn över vattenkraftverk som länsstyrelsen i Jämtland har gjort i sitt beslut. Grundproblemet består i att tillsynsmyndigheterna har betraktat vattenkraftverk som miljöfarlig verksamhet medan domstolarna anser att det är vattenverksamhet. Skillnaden i synsättet var tydligare innan miljöbalkens ikraftträdande då det fanns en vattenlag och en miljöskyddslag. Då ansåg tillsynsmyndigheterna (länsstyrelserna och kommunerna) att tillsyn kunde bedrivas på ett vattenkraftverk med stöd av miljöskyddslagen, som en U-verksamhet med kommunerna som tillsynsmyndighet. Denna tillsyn kunde bedrivas på all verksamhet som kunde medföra utsläpp eller andra störningar i omgivningen, i praktiken allt som finns i ett vattenkraftverk med undantag av vattenföringsfrågor, vilket också har utförts. Vad som kan utläsas av miljööverdomstolens (MÖD) domar de senaste åren är att denna syn i dagsläget är felaktig. MÖD menar att denna typ av tillsyn som syftar till att begränsa omgivningspåverkan från ett vattenkraftverk skulle bedrivits utifrån vattenlagen med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Att utsläpp av oljor, hantering av avfall, rening av processvatten, kemikaliehantering m.m. inte reglerats i vattendomar har varit ett medvetet val av vattendomstolarna då detta skulle hanteras via den tillsyn som kunde bedrivas utifrån vattenlagens regler. Utifrån denna syn är all verksamhet inom fallrättsfastigheten en del av vattenverksamheten som numera regleras i miljöbalkens kap 11 med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen har i sitt beslut ( , Dnr ) om överlåtelse av tillsynsansvar gjort en egen uppdelning av tillsyn över vattenkraftverk som Strömsunds kommun anser saknar stöd i MÖDs domar. I beslutet finns fortfarande uppfattningen att det bedrivs miljöfarlig verksamhet på ett vattenkraftverk. Uppdelningen mellan vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet som länsstyrelsen har gjort går i praktiken inte att se inne i ett vattenkraftverk, se även bifogat inspektionsprotokoll, med kommentarer utifrån den uppdelning som länssty-

9 STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE relsen gjort. Det finns ingen tydlig gräns mellan vattenverksamheten och de moment som länsstyrelsen anser vara miljöfarlig verksamhet. Strömsunds kommun gör bedömningen att det endast finns två möjliga alternativ som tydligt reglerar tillsynsansvaret mellan kommunen och länsstyrelsen i fråga om vattenkraftverk. Alternativen har redovisats i tidigare skrivelser. Ett tredje tänkbart alternativ är lagändring där vattenkraftverk förs in i bilagan över miljöfarliga verksamheter i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Därmed skulle frågan om överlåtelse av tillsyn över vattenverksamhet bli överflödig. Det är inte orimligt att påstå att själva elproduktionen (ej vattenregleringen) i ett vattenkraftverk är att betrakta som miljöfarlig verksamhet med hänvisning till definitionen på miljöfarlig verksamhet, se miljöbalken kap 9 1. Oavsett krävs ett förtydligande vad som menas med vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. MÖD har i prejudicerande domar hävdat att huvudverksamheten i ett vattenkraftverk är vattenverksamhet utan att precisera gränsdragningen. Strömsunds kommuns tolkning av MÖDs domar är att hela verksamheten i vattenkraftverk skall betraktas som vattenverksamhet även om den elproducerande delen bättre passar in i definitionen över miljöfarlig verksamhet, varför kommunen begärt att få överta tillsyn över aktuell vattenverksamhet. När det gäller naturvårdsverkets kommentar om resurser och kompetens så gäller begäran om övertagande av tillsyn just de delar av tillsynen över ett vattenkraftverk som kommunen tidigare bedrivit tillsyn över, se bifogad inspektionsrapport. Tillsynen som kommunen begärt att överta är densamma oavsett om man kallar verksamheten för vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. Bilaga Inspektionsrapport

10 INSPEKTIONSRAPPORT Produktionsplats Junsterforsen Kraftverk Detta är en kopia på ett tillsynsrapport utfört på ett av kommunens vattenkraftverk. Efter varje rubrik kommenteras med et kursiv text tillsynsansvaret utifrån länsstyrelsens beslut. 1. Allmänna uppgifter Företagets namn (Kraftverksägare) Junsterforsen Kraft AB Organisationsnummer Adress c/o Holmen Kraft AB Fastighetsbeteckning Junsternäset 1:11 Postnummer Örnsköldsvik Kraftverkets byggår 1961 Telefon Kommun Strömsund Kontaktpers (Ägarens) Tfn Driftansvarig Tfn Miljöansvarig Tfn Jan Hållberg Jan Strandberg Inspektör Tomas Hedin Dammsäkerhetsansvarig Datum Driftföretag Serviceföretag Birka Service AB Birka Service AB Årsförbrukning menas den genomsnittliga mängd som fylls på i systemet per år plus mängden som genomsnittligt tappas ut. Märkning innebär om riktiga farosymboler och riskfraser används enligt KIFS. VIB är varuinformationsblad (16 punkters) som skall finnas på plats. Oljor med samma farosymbol kan summeras på samma rad. 2. Turbin Ange typ: Kaplan antal: 1 st Francis antal: st Årsmod: T1: 61 T2: T3: T4: T5: Totaleffekt: 33 MW Medelårsproduktion: MWh Kemikalie, reglerolja Kaplan Årsförbr. Tot. volym Märkning VIB smörjolja Francis Turbin 1: Regler- eller smörjolja: 200 l l Ej märk. I pärm Lager/reglerolja Mobil iso vg 68 Plikt Fett: Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommentar: Turbiner anges i bilagan under punkt 5. Drift och underhåll är Lst ansvar, vilket bör medföra att oljespill och läckage är Lst tillsyn. Upptorkat oljespill med trasor och absorptionsmedel blir dock kommunens ansvar när detta betraktas som avfall enligt punkt 14 i bilagan. Spill i anslutning av turbinen som ej härrör från drift och underhåll är också kommunens ansvar, punkt 13 i beslutet. Det är således inte oljespillet i sig som avgör tillsynsansvaret utan på vilket sätt spillet uppkommit som avgör vilken myndighet som har ansvaret.

11 3. Generator Årsmod: G1: 61 G2: G3: G4: G5: Kemikalie Årsförbr. Tot. volym Märkning VIB Generator 1: Olja: 15 l l Ej märk. I pärm Lager/reglerolja Mobil iso vg 68 Plikt Fett: Oljeläckage vid generator. Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommenater: Konstaterad brist vid tillsynen, krav på att åtgärda generatorn bör vara Lst ansvar, punkt 6 i bilagan. Omhändertagande av oljespillet är kommunens ansvar enligt punkt 14. Denna uppdelning blir svår att förklara för verksamhetsutövaren vid inspektionstillfället. 4. Transformator (transformatorer mellan turbin och ställverk) Kemikalie Årsförbr. Tot. Volym Märkning VIB Olja: T1, Mobilect l, kylolja 27 ton OK I pärm LT kg T1 inomhus, kommer att flyttas ovan jord vid ombyggnationen nästa år. LT1 saknar invallning Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommenater: Antas vara punkt 7 i bilagan. Problemställningen är densamma som för turbiner och generatorer. 5. Ställverk (t.ex. kablar, kondensatorer, nollmotstånd, transformatorer) Kemikalie Årsförbr. Tot. volym Märkning VIB Olja: T1-220-S T1-220-AV T1-220-IT T1-220-UT T1-220-F Uppgiter om oljemängd i bryatareoch strömtransformatorer saknas, står på singelbädd utan invallning. Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommentar: Antas vara kommunens tillsyn enligt punkt 15. Tillsynsansvaret för hela kedjan med hantering av oljor, lager drift och avfall ligger på kommunen. 6. Kompressorer Saknas, bromsning sker med regler olja. Kommentar: Antas ingå i punkt 10. Kommunen har tillsynsansvaret.

12 7. Klimatanläggning Saknas Kommentar: Saknas i beslutet antas dock ingå i punkt 12 med kommunen som tillsynsmyndighet. 8. Luckor (intags-, damm-, sugrörsluckor), traverser och kranar Kemikalie Årsförbr. Tot. Volym Märkning VIB Olja: Intag, utskov och sugrör ej hydraulisk 100 l Fett: Till vad används 100 l olja?9 Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommentar: Luckor i punkt 4 med Lst som tillsynsmyndighet, problemställning liknande som för turbin och generator. Traverser och kranar antas ingå i punkt 12 med kommunen som tillsynsmyndighet. 9. Verkstad inklusive kemikalieförråd Antal maskinbearbetningsplatser: 0 st. Verkstadens yta: 10 m 2 Kemikalie Årsförbr. Tot. Volym Märkning VIB Div. smörj och rostlösare Endast torr bearbetning. Några sprayburkar, ingen uppgift på mängd. Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommentar: Punkt 10 i bilagan med kommunen som tillsynsmyndighet. 10. Reservkraft Batterier: Blyack. Annat: Påfyllning av syra, dest. Vatten: Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Reservaggregat: Diesel Annat: Mobilt dieselverk ej på plats Förvaring: (Hårdgjord yta under tak, utrymme utan golvbrunn, etc.) Utan anm. Anm. Kommentar: Ej med i beslut, krävs för att reglera vattenverksamheten (punkt 4-7), oklart om det är Lst eller kommunen som är tillsynsmyndighet.

13 11. Depåer utomhus för diverse material inklusive kemikalier Typ av material Risk för förorening Om, ja åtgärdsplan Transformator Ja Särskilt ärende om EBH Plats för centrallager för oljor och andra kemikalier: Gäddede Centrallager på detta verk: Kommentar: Ej med i beslut men antas vara kommunens tillsynsansvar. 12. Övrig kemikaliehantering som inte tagits upp ovan Typ av kemikalie och fabrikat Användningsområde Bekämpningsmedel Ogräsbekämpning Mängd per år Lim Packningstätning, O-ringar Alkalisk avfettning Rengörning Saknas Kommentar: Punkt 13, kommunens tillsynsansvar. 13. Farligt avfall Typ Mängd per år Transportör/Egen Förvaring Spillolja Egen M-bodi Gde Lysrör Egen M-bodi Gde Oljetrasor Egen M-bodi Gde Övrigt Egen M-bodi Gde Mängduppgifter saknas. Förvaring på plats: Utan anm. Anm. Egentransport Anmäld Ej anmäld Till godkänd mellanlagring Ja Nej Eget lager i Gde, u.anm. Finns transportdokument Ja Nej Var? Gäddede kontor Finns PCB-olja i verksamheten? Ja Nej Var? Finns PCB-smittat material? Ja Nej Var? Finns haloner i verksamheten? Ja Nej Var? Är Hg-sanering påbörjad? Ja Nej Klar Kommentar: Punkt 14, kommuen är tillsynsmyndighet, dock svår gränsdragning när spill från drift blir avfall. 14. VA-frågor ( Ange här antal utsläppspunkter st.) Passerar avloppsvatten reningsanläggning i alla punkter? Ja Nej Oljeavskiljare: Ja Antal st. Nej Fungerande larm: Ja Nej Infiltrationsanläggning: Ja Antal st. Nej Oljerening av driftvatten från t ex pumpgrop? Ja Nej Beskriv kort hur driftvattnet renas: Anläggningen skall byggas om 2002, krav på oljeavskiljare och rening av

14 processvatten och avlopp från pers. utrymme ställs då. Kommentar: Punkt 9, kommunens ansvar. Oljeavskiljare behövs p.g.a. läckage vid drift. Problem med att ställa krav på åtgärder då brister i driften ej är kommunens tillsynsansvar. 15. Kunskapskontroll inklusive journalföring Är företaget certifierat enligt EMAS eller ISO Ja Nej Håller på Känner företaget till OBS- och begränsningslistan Ja Nej Används kemikalier som finns med på dessa listor Ja Nej Ej granskat Kännedom om VIB God Otillräcklig Finns VIB på arbetsplatsen Ja Nej, Kännedom om ämnenas hälso- och miljöfarlighet God Otillräcklig Kännedom om de allmänna hänsynsreglerna God Otillräcklig Finns inköpspolicy med miljökriterier Ja Nej Köps direktimporterade kemikalier Ja Nej Om ja, anmält till produktregistret Ja Nej Om nej, har import skett detta år Ja Nej Kommentar inköp Inköp sker via Sydkraft centralt Om ja, begär kopior på leveranshandlingar (miljösanktionsavgift) Miljöutbildning för driftpersonal Ja Nej Frekvens: Miljöutbildning för servicepersonal Ja Nej Frekvens: Kommentar utbildning Skall vara återkommande, dock ej fastställd utbilningsplan Journalföring från miljösynpunkt God Otillräcklig Planerat utbyte av hydraulolja till vegetabilisk olja: Ja Nej Om ja, vart planeras utbyte? Finns oljeabsorberingsmedel? Ja Nej Verkstad +Gde Finns oljelänsar? Ja Nej Verkstad +Gde Finns gemensam plan med räddningstjänsten för sanering Ja Nej Beredskap vid läckage av kemikalier till vatten/mark God Otillräcklig Kommentar: Systemtillsyn berörs ej i Lst beslut. Utifrån skrivningen om att vattenverksamhet är huvudverksamheten antas systemtillsynen åligga Lst. 16. Egna kommentarer Ingen oljeavskiljare, inget oljefilmslarm i pumpgrop, blir varse om läckage om oljan i nån apparat når larmnivå. (Kommentar: Denna konstaterade brist får tvådelat

15 ansvar enligt Lst beslut. Krav på oljeavskiljare är kommunens ansvar medan krav på larm på låg oljenivå troligtvis är Lst ansvar.) Turbinplan, mycket oljespill på golvet, tas omhand med trasor på golvet. (Kommentar: Denna konstaterade brist får tvådelat ansvar enligt Lst beslut. Krav på avfallsahneteringen är kommunens ansvar medan krav på turbinens drift och underhåll är Lst ansvar.) Sugrörslucka har ett oljebad för smörjning, under tråget ett avsågat oljefat ca 20 l utan spillskydd direkt ovanför utloppskanalen. (Kommentar. Detta bör vara Lst ansvar såvida oljan i oljefatet anses vara spillolja.) Bristande rutiner för uppdatering av VIB, många är ej 16 punkters VIB. (Kommentar: Är detta en brist utifrån systemtillsynen med Lst som ansvarig eller en kemikaliefråga med kommunen som tillsynsmyndighet?) Särskilt ärende med anledning av riskklassning som förorenat område av upplagsplats ovanpå bergtipp. (Kommentar: Osäkert tillsynsansvar då oljespill härrör från transformatorer vars ursprung är okänt, dock bedöms aktuellt ärende vara kommunens ansvar) Detta är ett exempel från ett tillsynsbesök på ett vattenkraftverk i Strömsunds kommun. För att kunna utföra motsvarande genomgång med länsstyrelsens uppdelning i tillsynsansvaret förutsätts att en gemensam inspektion av länsstyrelsen och kommunen genomförs. Därefter blir det en grannlaga uppgift att dela upp de konstaterade bristerna mellan myndigheterna. Det kommer även att bli svårt att förklara för verksamhetsutövaren vilken av tillsynsmyndigheterna de skall kontakta i olika frågor.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Förordnanden till skydd för landskapsbilden upphävande eller omformning I länets samtliga kommuner finns förordnanden till skydd för landskapsbilden. Dessa förordnanden meddelades med stöd av naturvårdslagen (1964:822 i dess lydelse före den 1 januari 1975). De förordnanden som meddelades i Jämtlands län tillkom mellan åren 1965 och Därefter har vissa förändringar av skyddet skett. Länsstyrelsen, Östersund, har nu gjort en genomgång av länets samtliga förordnanden till skydd för landskapsbilden som utmynnar i preliminära förslag till upphävande alternativt förslag till nytt skydd. Förslagen redovisas i promemoria den 25 november Länsstyrelsen anhåller i en skrivelse den 5 december 2008 om kommunens syn på förslaget senast den 16 februari Miljö- och byggavdelningen har den 12 januari 2009 lämnat förslag till yttrande. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för beslut den 3 februari Justering (sign)

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Eventuell senareläggning av nedläggning av Gåxsjö skola BIG Ekonomisk Förening, Bybor i Gemenskap, har i en skrivelse den 11 november 2008 framfört önskemål om att nedläggning av Gåxsjö skola senareläggs. Föreningen har tankar på att behålla skolan som friskola. En nedläggning av skolan 2009 skulle skapa ett övergångsår 2009/2010 där barnen ska gå i skola i Hammerdal under ett år för att sedan fortsätta sin skolgång i hemskolan. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har den 2 december 2008, 161, beslutat att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Om en förändring av beslutet beviljas önskar nämnden att medel tillskjuts för verksamheten, eftersom budget för 2009 redan är fastlagd. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 161/2008 vidhålls. Justering (sign)

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Ansökan om medel ur omställningspotten 2009 LSS gruppbostadsbeslut Vård- och omsorgsförvaltningen har begärt medel ur kommunfullmäktiges omställningspott med 1,2 miljoner kronor gällande LSS gruppbostadsbeslut. Socialnämnden har den 19 november 2008, 134, beslutat att ställa sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens begäran om medel ur kommunfullmäktiges omställningspott med 1,2 miljoner kronor gällande LSS gruppbostadsbeslut. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Ansökan avslås. Kostnader för att ordna gruppbostäder ska inrymmas i den budgetram som vård- och omsorgsförvaltningen erhåller. Justering (sign)

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över betänkande SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning Sveriges Kommuner och Landsting har den 21 november 2008 avgett yttrande över LSS-kommitténs betänkande och rekommenderar även de kommuner och landsting som inte är remissinstanser att lämna yttrande över betänkandet. Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande, som antagits av socialnämnden har den 14 januari 2009, 7. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Yttrande avges i enlighet med socialnämndens förslag. Bilaga. Justering (sign)

20 YTTRANDE 1 (24) Yttrande angående LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra I remissvaret redovisar Strömsunds kommun inledningsvis sitt principiella ställningstagande till LSS-kommitténs förslag i dess helhet. Därefter kommenterar kommunen varje förslag för sig för att slutligen nämna några exempel på problem med nu gällande lagstiftning som kommittén inte behandlat. Kommunens ställningstagande till förslaget i dess helhet LSS har en avgörande betydelse för den enskildes möjligheter att vara fullt delaktig i samhället, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Strömsunds kommun vill värna om LSS och dess intentioner men anser att de problem som är förknippade med LSS måste lösas. Det hade varit en fördel såväl för de personer med funktionsnedsättning som omfattas av LSS som för kommuner och landsting, om utredningsdirektiven följts i sin helhet. Kommitténs förslag är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. För att säkerställa att stödet till den enskilde fungerar så bra som möjligt bör enligt kommunens uppfattning staten överta ansvaret för finansiering och beslut om samtliga LSS-insatser, medan utförandet av verksamheten även i fortsättningen bör skötas av kommunerna och/eller privata utförare och när det gäller råd och stöd av landstingen. De verksamheter som kommunerna normalt ansvarar för karakteriseras av att det finns ett utrymme för de förtroendevalda på lokal nivå att prioritera mellan olika behov för kommunmedlemmarnas bästa. Kommunernas uppdrag på LSS-området har en annan karaktär. LSS konstruktion som rättighetslagstiftning innebär att det är riksdagen, statliga myndigheter och förvaltningsdomstolar som genom lagstiftning, föreskrifter respektive domar anger hur kommunerna ska sköta och prioritera sin verksamhet. Ett viktigt syfte med denna rättighetskonstruktion är att begränsa utrymmet för kommunerna att göra egna prioriteringar baserade på lokala ekonomiska eller politiska bedömningar, dvs. att begränsa utrymmet för kommunal självstyrelse på LSS-området. Om ansvarsutkrävandet ska fungera i en demokrati är det viktigt att den som ytterst beslutar om en offentlig verksamhet också är den som betalar för verksamheten. Det innebär att staten bör ha hela ansvaret för beslut om och finansiering av LSSverksamheten.

21 YTTRANDE 2 (24) Rättighetskonstruktionen i LSS rimmar också illa med det ekonomiska balanskravet som kommunerna lyder under. För LSS-verksamheten gäller att det är den enskildes behov och rättigheter som ska styra resurstilldelningen oavsett de tillgängliga ekonomiska resurserna. Balanskravet ställer däremot krav på kommunerna att ha en ekonomi i balans oavsett hur anspråken på verksamheten ser ut. Mycket talar för att LSS också skulle fungera bättre ur brukarnas perspektiv om individen hade sina LSS-rättigheter gentemot staten istället för gentemot kommunen. I kraft av sin storlek klarar statens ekonomi bättre av snabba kostnadsförändringar och kan därför bättre garantera att individens behov av stöd och service tillgodoses på rätt sätt. Dessutom skulle en statlig finansiering gynna flexibiliteten och underlätta för personer att röra sig över kommungränserna. Om stödet följer individen, finns möjlighet till valfrihet för individen att välja service även i en annan kommun än bosättningskommunen. Detta gynnar också etablerandet av både enskilt och offentligt bedriven verksamhet av hög kvalitet. Med dagens regler finns en risk för övervältring av kostnader mellan kommunerna. De preciseringar som LSS-kommittén föreslår när det gäller bestämmelserna om ansvarig kommun kommer att minska risken, men inte ta bort den helt. Kommittén har på ett rimligt sätt redovisat de fördelar och nackdelar som kan identifieras för olika tänkbara huvudmannaskapsförhållanden. Man har dock dragit slutsatsen att det inte i dag finns möjlighet att ändra någon del av huvudmannaskapet utöver personlig assistans, även om en större förändring inte ses som utesluten på längre sikt. Av bland annat de skäl som framgått ovan delar kommunen inte den slutsatsen. Ett statligt huvudmannaskap för hela LSS är både önskvärt och möjligt att genomföra redan nu. Sveriges kommuner och landsting har till kommittén redovisat både argumenten för en sådan lösning och konkreta förslag på hur det skulle kunna gå till. Av betänkandet framgår att kommittén har gjort en gedigen översyn när det gäller assistansersättningen. Efter många och omfattande kartläggningar, uppföljningar och analyser föreslås ändringar för att komma till rätta med en skenande kostnadsutveckling och bristande kvalitetskontroll m.m. Många av de förslag som redovisas är i och för sig bra eller åtminstone invändningsfria. Problemet är att kommittén inte i tillräcklig utsträckning har analyserat och hanterat många av de övriga problem som finns med den nuvarande lagstiftning som rör personer med funktionsnedsättningar.