Verksamhetsberättelser per enhet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelser per enhet 2012"

Transkript

1 Socialnämnden Verksamhetsberättelser per enhet 2012 Socialnämnden

2 Innehållsförteckning Avdelning FoS - Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri 3 Fridhem och Dragaregatan 4 Fritidsverksamhet 8 Daglig verksamhet / sysselsättning och boendestöd 12 Korttids- och gruppboende Bellabacken 14 Palmelydersgatan, Ängsklockan och Bellevuevägen Blåtand, Lykkegatan och Kommendörsgatan 19 Socialpsykiatri 22 Handläggare inom Socialpsykiatri 26 LSS-handläggare 27 Parkeringstillståndsenheten 29 Anhörigstöd 30 Avdelning för Individ och Familjeomsorg 32 Barn och familjeenheten 33 Familjerådgivningen i Sjöbos, Skurups och Ystads kommuner 39 Arbete och försörjningsenheten 41 Rådgivningsbyrån och Fältgruppen 48 Boendet för ensamkommande barn/ungdomar 59 FINSAM, Aktiva 4 61 Avdelning för Vård och Omsorg 81 Resursenheten, Anhörigcenter m m 82 Hvita briggens dagcentral, hemtjänstgrupp och Natt patrullen väster 86 Bellevue Särskilt boende 89 Kristallen 92 Centrum Hemtjänst 96 Ejdern och Hälsobackens hemtjänst 101 Ö Förstaden 105 Solbacken 110 Enhet Svarte, Boende och hemtjänst 112 Demensteamet och Lycktans gruppboende 115 Löderupsgården 122 Anhörigcenter 126 Biståndshandläggare 128 Hälso och sjukvård 130 Årsrapport från MAS 131 Handikappskonsulent 135 Entreprenader 138 Vigs Ängar och hemtjänst 139 VH Assistans 148

3 Avdelning FoS - Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri Verksamhetsberättelser

4 Personlig assistans, poolresurs och serviceboende Fridhem och Dragaregatan Fridhemsserviceboende Poolverksamheten Sammanfattning Inom ansvarsområdet finns två serviceboende, poolverksamhet och personligassistans. Enheten har ingen verkställighet när det gäller assistansen utan är endast kostnadsansvarig. Kostnaden är helt opåverkbar och står för enhetens stora underskott. Marknaden för alternativa assistansanordnare ökar och kommunens andelar sjunker. Försäkringskassan blir allt hårdare i sin bedömning när det gäller statlig assistanersättning och kostnaden hamnar istället på kommunen. Fridhem har stora utmaningar med att arbeta med ny kompetens för att möta boende med andra funktionsnedsättningar och annan problematik än traditionellt. Bemanningsverktyget TelMe är nu implementerad i verksamheten och möjliggör ett samarbete i samordningen mellan kommunens tre poolresurser. Personalgrupperna är stabila men har en för låg frisknärvaro som beror på ett flertal långtidssjukskrivningar. Fridhemsserviceboende Här bor elva boende i olika åldrar och med olika funktionsnedsättningar. Personalgruppen består 7,25 årsarbetare med vaken natt. Under året har vi fått ny boende med neuropsykiatriskfunktionsnedsättning och med svår ADHD-problematik. Personen kom direkt till Fridhem från ett behandlingshem. Detta kräver mer personal och annan kompetens än tidigare. Vi har därför fått personalförstärkning med specialkompetens med 1,0 årsarbetare under ett år, denna förstärkning är inte budgeterad. För att kunna möta denna målgrupp har även hela personalgruppen varit på Bo Hejlskov Elvéns föreläsning. Problem skapande beteende. Hela personalgruppen har även läst hans bok problem skapande beteende. De har även gått på Riksförbundet Attentions föreläsning Vad innebär ADHD för flickor, hur kan man upptäcka, hjälpa och stödja med Maria Andersson som föreläsare. Det är en engagerad, stabil och kompetent personalgrupp som har en lång yrkeserfarenhet av personer med utvecklingstörning men nu när nya målgruppen flyttar in krävs det att man fyller på med annan komptens. I boendet finns en personallägenhet, som är kombinerad med en gemensamhetslokal, där vi har gemensamma aktiviteter för boende vissa dagar i veckan. Alla boende har en aktuell genomförandeplan. Dragaregatans Serviceboende På Dragaregatan bor det sex boende. Personalgruppen består av 4,22 årsarbetare varav två har jourbiträdestjänster. Alla boende har sina egna lägenheter i olika Huskroppar. Flertalet av boende är yngre aktiva personer med lindrig utvecklingsstörning. En boende med Aspberger problematik som vägrade släppa in personal i lägenheten flyttade ut från boendet i början av Innan ny boende hade möjlighet att flytta in fick lägenheten totalrenoveras. Detta innebar en kostnad för verksamheten. Nu har vi villkorat alla hyresavtal så att personal alltid skall ha möjlighet att komma in i lägenheten, förhoppningsvis skall förstörelse av lägenheter därmed förhindras i framtiden. Vi erbjuder grupp och enskilda aktiviteter till de boende tyvärr saknar vi gemensamhetslokal. Personallägenheten är liten och det finns inte utrymme för alla boende samtidigt. Personalgruppen är stabil, engagerad och har en lång yrkeserfarenhet. Alla boende har en aktuell genomförandeplan med uppsatta mål. Ett av målen för många är att tillaga sin mat så självständigt som möjligt. Det finns det en viss svårighet för personalen att hjälpa dem att uppnå sina mål när det gäller kvällsmaten, eftersom man arbetar en till två personer samtidigt. Att då kunna hjälpa och stödja 6 boende i olika lägenheter som kommer hem från sin dagliga sysselsättning nästan samtidigt med för avancerad matlagning är svårt. 4

5 Under året har verksamheterna haft planeringsdagar där vi arbetat fram vår handlingsplan. Handlingsplanen innehåller bl.a. verksamhetsmål, värdegrund, rutiner, säkerhet, internkontroll, dokumentation, verksamhetsutveckling, bemötandepolicy, kompetensutveckling. HLR utbildning görs årligen. Personalen ansvarar för egna ansvarsområden för att höja säkerhet och kvalité. Skyddsrond och riskanalys är genomförda. SBAuppföljning görs årligen av brandskyddskontrollant och enhetschef. Vi hanterar brukarens privata medel utifrån avdelningens framtagna riktlinjer. Poolresurs Ansvaret för poolresursen ligger under två enhetschefer. Personalgruppen består av 12 personer som är schemalaggda. Sex timanställda är kopplade till poolen. 0,5 årsarbetare är budgeterad för samordningen. Det innebär 4 tim/dag. I dagsläget arbetar samordnaren ca 5.5 tim/dag. Vårt bemanningsverktyg TelMe har underlättat administrationen och vi har därför kunnat utveckla poolen. I dag kör vi alla timlistor till samtliga vikarier i TelMe, vilket är positivt för våra löneassistenter, dock kör vi inte debiteringen fullt ut. Personalgruppen skall täcka all korttidsfrånvaro på 15 olika enheter. Behovet fluktuerar och därför behövs det ett antal timanställda, förutom de sex som tillhör poolen, som kan hjälpa till vid toppar. Vi planerar att koppla alla enheters timanställda till poolen. I dagsläget kommer alla beställningar in i TelMe och verkställs av vår samordnare och genererar en timlista men vi debiterar endast enheten när beställningen verkställs av personal som är kopplade till poolen. Detta ger en missvisande bild i bokföringsordern, därför skall vi planera för att alla beställningar också skall debiteras. Även här har vi en stabil och engagerad personalgrupp och det ställs höga krav på kompetens och flexibilitet. Under året har vi haft planeringsdagar där vi arbetat fram vår handlingsplan. Handlingsplanen innehåller bl.a. verksamhetsmål, värdegrund, rutiner, säkerhet, internkontroll, dokumentation, verksamhetsutveckling, bemötandepolicy, kompetensutveckling. HLR utbildning görs årligen. Personlig assistans All assistans som kommunen är annordnare för är utlagd på entreprenad till VH-Assistans. Kvalitetsuppföljning görs var sjätte vecka med kvalitetsplanen som underlag. Kostnaden för entreprenadärenden ligger under ansvar 311. Alla övriga ärende faller under 312. Alltså alla som valt andra assistansanordnare. Kommunen har alltid kostnad för 87 tim/mån, tillfällig utökning, all sjukersättning och alla timmar för de ärenden som inta har beviljats statlig assistansersättning (socialförsäkringsbalken, SFB). Alltså de ärende som endast har ett LSS beslut från våra handläggare. Dessa kostnader hamnar under ansvar 312 och är opåverkbara. Vad vi kan se är att försäkringskassan blir allt hårdare i sin bedömning när det gäller att bevilja statlig assistansersättning. Behovet kvarstår och kostnaden faller på kommunen. Brukare med personlig assistans Totalt beviljade brukare med personlig assistans kommunen ass.anordnare. From 1 jun 2011 VH-assistans som utföra Övriga ass.anordnare Endast LSS 5

6 Marknaden för alternativ assistans annordnare ökar och kommunens andelar sjunker. Det finns också en ökning när det gäller ärende som endast har LSS.(Kommunen står för hela kostnaden) Ekonomi Enheten har ett stort underskott där personlig assistans i princip står för hela underkottet. Underskottet beror på att nya ärenden har verkställts men är inte budgeterade. I två ärenden har den statliga ersättningen dragits in och kommunen står för hela kostnaden. Kommunen står också för hela kostnaden när det gäller tillfällig utökning av assistans och merkostnader vid sjukfrånvaro till alla assistans annordnare. Dessa kostnader är helt opåverkbara. Fridhems service boende har ett underskott som beror på att det gjordes en personalförstärkning med 1,0 årsarbetare under ett år. p.g.a. att vi fick en ny boende med svår problematik direkt från ett behandlingshem. Kostnaden för denna boende har varit 351tkr, vilket kan jämföras med vad ett behandlingshem för denna persona skulle kosta. Drar man bort 351tkr så hamnar Fridhem på ett överskott. I dagsläget finns det ett överskott i poolen. Avstämning på årsarbetstiden kommer att göras den 1 april. Ett flertal av personalen har ett överskott på arbetade timmar som skall regleras i april och då kommer överskottet att minska. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Pers Assistenter Enl Lss Gruppboende, Omsorgen Enhetsgemensamma Kostn Lss Poolresurs Summa Framtid Utmaningen på boenden är att möta den nya målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra diagnoser, där man inte kan arbeta på samma sätt som med personer med utvecklingstörning. Det handlar också om att kunna erbjuda aktiviteter i våra boende till denna målgrupp som har ett motstånd till att befinna sig i samma lokaler som personer med utvecklingstörning. Jag ser framemot samarbetet med vårt nystartade resursteam. Ett bra samarbete mellan våra avdelningar är också en förutsättning om vi skall lyckas. Vi skall även fortsätta att arbeta för att samordningen inom kommunens poolverksamheter utvecklas. Vi måste också ha fortsatta täta kvalitetsuppföljningar när det gäller assistansen så vi kan säkra att entreprenaden utför uppdraget så som det är utlovat. Måluppfyllelse Bemanningsverktyget TelMe är implementerat i verksamheten vilket möjliggör samordningsvinster mellan våra tre poolverksamheter i kommunen. Våra olika poolavtal är reviderade för att de skal vara så lika som möjligt. Vi träffas kontinuerligt mellan avdelningarna för att förbättra Telme samstämmigt. Alla boende har sina individuella genomförandeplaner. Vi ska fortsätta att utveckla och förbättra kvalitén i den sociala dokumentationen. Fallrapporter och avvikelsehanteringen dokumenteras nu i Procapita. Vi har uppdaterade handlingsplaner i alla enheter. Vi har en dagordning på våra APT, där bl.a. värdegrund, SAM,SBA och miljöfrågor är stående punkter. 6

7 Personal Personalgrupperna är stabila och inga nyrekryteringar till tillsvidaretjänster är gjorda. Tyvärr har vi en hög sjukfrånvaro som i stor del beror på fyra långtidssjukskrivningar. Rehabiliteringsmöten tillsammans med försäkringskassan är gjorda. Det är också viktigt att medarbetaren inte tappar kontakten med kolleger och chef. Därför finns alltid ett erbjudande till att vara med på APT och planeringsdagar så att medarbetaren är uppdaterad på vad som händer på arbetsplatsen. Vi har haft riktade utbildningar under året som t.ex. föreläsningar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, självskydd, diabetesutbildningar, lindningsteknik och handledning i en personalgrupp. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec Ystad den 18 januari Eva Bergman Enhetschef FoS 7

8 Fritidsverksamhet Älgsafari Sammanfattning Fritiden riktar sig till personer från 12 år och uppåt. Det innebär att behov, förväntningar och önskemål är väldigt olika. Mötesplatser inom och utanför kommunen är fortfarande en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa, delaktighet, brukarinflytande och öka möjligheten för sociala kontakter. Samarbetet med Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad fortsätter såväl kring arbetsfördelningen när det gäller fritidsprogram, fritidsalternativet, resor och lägerverksamhet samt i olika gruppaktiviteter och samarrangemang. Det fortsatta arbetet att stötta, ge kunskap och vägleda föreningarna i sitt arbete för integration och anpassade aktiviteter är ytterligare en möjlighet för brukarna att få en meningsfull fritid. Fritidsverksamheten har en 80 % tjänst varav 5 % går till arbetsledning av ledsagar och avlösarservice. En 50 % tjänst finansieras av timpotten och ett tjugotal timanställda fritidsledare för olika aktiviteter som läger, resor, utflykter, konserter, mötesplatser, danser, disco m.m. Fyrtiotre timanställda ledsagare har varit anställda och sex timanställda avlösare fram tom 1 april då arbetsfördelningen ändrades mellan enhetscheferna beträffande ledsagare och avlösare. Hos Fritid LSS blev det cirka trettio ledsagare kvar som är anställda för insatsen ledsagarservice för personer upp till fyrtio år. Främst är det ungdomar från år som har insatsen ledagarservice. FF Österlen är en fritidsförening som har flera idrottsaktiviteter som bowling och motionsgymnastik. Grunden Sydöstra Skåne är en förening för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Grunden behöver en lokal och en heltidsanställd coach som kan arbeta i de fem kommunerna. Fyra fritidskonsulenter coachar idag i sina ordinarie tjänster Grundens medlemmar. Fritiden har i stort sett uppnått sina mål och ekonomin har följt budget. Det beräknade underskottet för ledsagarservice är cirka 274 tkr och för avlösarservice cirka 230 tkr. Fler personer sökte insatsen och fler timmar användes. Inventering av brukare har gjorts under Vi saknar uppgradering från Skurup och Sjöbo då det gäller personer som bor i eget boende eller i föräldrahem. Vi vill fortsätta att arbeta med attityder och stödja Grunden Sydöstra Skåne i deras arbete. Göra en hemsida, fortsätta med återträffar och olika mötesplatser. Mötesplats för äldre är en uppskattad verksamhet. Nio personer har deltagit under året. Mötesplats för personer med Aspergers syndrom har blivit en permanent mötesplats i Sjöbo. Ungdomarna är från 15 år och uppåt och har beslutata att döpa mötesplatsen till Kompisgänget. Basaktiviteterna i fritidsprogrammet och föreningslivet är viktiga att arbeta med. Viktigt är att vi som enhet är lyhörda för andras tankar och idéer som kan vara utvecklande för våra brukare och personal. Verksamhet Fritiden riktar sig till personer från 12 år och uppåt. Det innebär att behov, förväntningar och önskemål är väldigt olika. Mötesplatser. Fritidsverksamhetens fortsatta arbete med att skapa förutsättningar för sociala kontakter genom olika mötesplatser för brukarna är viktigt. Grunden Sydöstra Skåne har fortsatt med sitt Kulturcafé i samarbete med Västervångskolans elevråd, personal samt med coaching från FoS Fritid. Personal från olika gruppboende, korttidsboende, ledsagare och fritidspersonal inom LSS tycker att det är viktigt att stötta denna verksamhet. Besökssnittet har varit (inklusive personal) allt från femton till trettio personer. Eftersom brukarna själva ska utforma denna verksamhet så blir processen längre. Grunden behöver fler medlemmar och stödjande i att klara av arbetsuppgifterna själva. Vi vet att detta är grundläggande för en vidareutveckling. Andra mötesplatser är Gummifabriken i Skurup där antalet besökare varierat mellan tio till tjugo 8

9 personer med möjlighet för många olika aktiviteter. Café Blentarp med cirka femton deltagare per gång. Denna verksamhet lades ner hösten 2012 men ledarna behöll några av aktiviteterna som kompiscupen (en fortsättning på Lions cup, förenklade idrottsgrenar), vildsvinssafari och julfest. Café Backsippan i Ystad är ett bra exempel på samarbete där medlemmar från Grunden kunnat baka med personalen från Backsippan till Kulturcafét på Västervång. Vinsten är flera: samarbetet med olika enheter och verksamheter, samhörighet och förståelse och utveckling för den enskilde som leder till ekonomiska vinster för samhället. Mötesplats för äldre för personer över 55 år har varit uppskattat för dess ledare, innehåll och läge. Deltagarna i genomsnitt nio per gång har träffats en gång i veckan på Lanchasterskolan i Ystad. Mötesplats för personer med Aspergers syndrom från 15 år har fortsatt och blivit en permanent verksamhet i Sjöbo. Fem personer deltog från Ystad, Tomelilla och Sjöbo. Fritiden ansökte om fondmedel även detta år och fick 4000 kronor till uteaktiviteter från Eslövs Folkhögskola. Verksamheten kommer att fortsätta och utvecklas utifrån brukarnas intressen och behov. Hälsokampanj diskuterades under året och i slutet av december 2012 skickades Röda tråden medverkan, påverkan, samverkan ut. En kampanj för hälsan. Kampanjen skall fortgå fram till och med 15 maj Avslutning blir den 25 maj på Kulturcaféet med diplom och priser. Samarbete med andra kommuner Fritidsombudsträffar genomförs fyra gånger per år i Sjöbo, Skurup och Ystad. Här ingår olika representanter från olika enheter inom LSS. Yrkesträffar genomförs fyra gånger per år. I nätverket ingår fritidskonsulenter/ fritidsutvecklare som arbetar inom kommuner och Barn - och Ungdomshabiliteringen i Skåne. Fritidskonsulenterna för Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad och fritidskonsulenten för Barn - och Ungdomshabiliteringen träffas en till två gånger per år för att ge varandra information om behov och annat som kan bidra till att fler ungdomar får en meningsfull fritid. Fritid LSS i Ystad, Sjöbo, Skurup, Simrishamn och Tomelilla samverkar kring gemensamma arbetsuppgifter vilket underlättar och effektiviserar arbetet på sikt genom attitydförändringar: Fritidsprogrammet som är ett komplement till det övriga utbudet i samhället och ges ut tre gånger per år och är basen för arbetet. Fritidsalternativet är en sammanställning av de föreningar som har en anpassad verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning men också information om kurser och gemensamma mötesplatser. Res och lägerprogram ges ut inför sommaren. Lägerverksamhet. Under sommaren är det resor och läger som är mest intressant. Det erbjuds fyra lägerveckor. Under två veckor är det Se Österlen. Det lägret riktar sig till vuxna personer med utvecklingsstörning. Ungdomsläger erbjuds en vecka med inriktning musik, skapande och idrott för personer med utvecklingsstörning. Ystad sex deltagare, Skurup två deltagare och Sjöbo sju deltagare. Lägervecka för ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom har varit populärt och Ystad hade tre deltagare, Skuruptvå deltagare och Sjöbo fem deltagare. De två sistnämnda lägren har sökts som korttidsvistelse för lägervistelse. Det har gjorts en tydlig arbetsfördelning mellan fritidskonsulenterna när det gäller lägret för personer med Aspergers syndrom. Resor Sommarens. Resmål blev High Chaparall där Ystad hade sju deltagare, Kryssning på Immeln där en person deltog från Ystad, Älgsafari där tre personer deltog från Ystad. Detta tyckte brukarna var en fantastisk upplevelse och endagarstur till Bornholm där fyra personer deltog från Ystad. Alla resor samarrangeras av de fem kommunerna. Under oktober månad åkte fem personer från Bellevue15 och en person i eget boende till Lalandia. Samarrangemang med Fritid LSS. Aktiviteter. Brukaren kan delta i olika gruppaktiviteter som eftermiddagsdanser, disco, midsommarfest, julfest, utflykter, konserter och mycket annat. Vid återkommande aktiviteter som bowling, motionsgymnastik, simning och kurser är det oftast ett studieförbund eller förening som är arrangör. Öja FF genomförde tillsammans med Fritid LSS och Grunden Sydöstra Skåne en dansfest med mat och orkestern Arvingarna Trehundrasjuttio personer deltog från många kommuner i Skåne. Föreningen Grunden Sydöstra Skåne har fortsatt sitt arbete. Deltagarna är personer med en intellektuell 9

10 funktionsnedsättning. Grunden har cirka fyrtio medlemmar. Styrelsemedlemmarna coachas av Fritid LSS i Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Grunden fick fondmedel 6000 kronor från Eslövs Folkhögskola till kamera och för att starta en reportagegrupp Fler medlemmarna har också fått möjlighet att gå på allmän datorkurs för att kunna möta samhällets utveckling. FF Österlen har många medlemmar tillhörande LSS. Föreningen har olika idrottsaktiviteter i Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Bowling har flyttats från Ystad till Tomelilla då Österporthallen stängdes. FF Österlen får fortsatt bidrag av Ystads kommun för transportkostnad till Tomelilla för brukarna. FF Österlen har en hel idrottsanläggning som medlemmar och personal har möjlighet att använda utan kostnad. Julfesten blev även i år integrerad i Surbrunnsparken. Ett initiativ från ägaren i parken förra året som blev mycket uppskattad gjorde att vi fortsatte med detta arrangemang. Tjugoåtta personer deltog från Ystad och fyra från Skurup. I år arrangerade vi också en julfest endast för personer med insats från LSS och cirka etthundratjugo personer. Det arrangerades också en mindre julfest i Blentarp på Storkskolan och där cirka åttio personer deltog från Skurup, Sjöbo och Ystad. Ledsagar och avlösarservice. Sammanlagt har fyrtionio brukare haft ledsagar eller avlösarservice. Trettiofyra brukare med lättare funktionsnedsättning har ledsagare och deltar mycket i Fritid LSS men gör också egna aktiviteter. Nio brukare med svåra sjukdomar och större funktionsnedsättning har kombinerad ledsagar - och avlösarservice och hemtjänst vilket har belastat budget. Ny arbetsfördelning mellan enhetscheferna har gjorts from 1 april. Fritid LSS har cirka ett trettiotal ledsagare timanställda för personer från tolv till fyrtio år. Avlösarservice hade sex personer. From den 1 april flyttades avfösarservice över till annan enhetschef. Kvalitetssäkring och rutiner. Kvalitetssäkring i fritiden är att brukaren får en skriftlig bekräftelse inför en aktivitet, att avfärd, hemkomst, information om priser, tider, aktiviteter med musik, mat och underhållning blir vad som är utlovat. Skriftlig bekräftelse eller mail har vi blivit bättre på. Problemet är att brukarna anmäler sig för sent och det blir tidsbrist för att hinna med att bekräfta i god tid. Att personalen bemöter brukaren på ett trevligt sätt, förklarar, vägleder, entusiasmerar och förstår brukarens behov. Personalen i fritidsverksamheten måste känna trygghet när de arbetar. Samordning sker mellan kommunerna och personalen i olika enheter för att undvika ensamarbete vid aktiviteter. Vid aktiviteter i olika lokaler skall personalen informera om nödutgångar. Timanställd personal vid återkommande aktivitet har gått brandskyddsutbildning. All personal i fritidsverksamheten blir visade hur bussar och bilar fungerar och kör en provrunda innan de arbetar första gången. Kvalitetssäkring är en ständigt pågående process. Därför behövs återkommande möten med berörd personal. Ekonomi Under 2012 har ledsagar - och avlösarservice varit ganska stabilt. Fler personer tillhörande personkrets två och tre ansöker om ledsagning och behöver ledsagning flera gånger per vecka. Det beräknade underskottet för ledsagarservice är cirka 200 tkr och för avlösarservice cirka 240 tkr. Sex personer har avlösarservice, de har fler timmar och förbrukar sina timmar. (Budgeten för detta ligger numera under ansvar 311.) Beräknad budget för korttidsvistelse Asperger/Ungdomsläger har följts. Ekonomin för fritidsverksamheten har följt budget. Behovet av arbetsledning för ledsagar och avlösarservice ökar. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Fritidsverksamhet Summa Framtid Att arbeta för tillgänglighet, delaktighet, brukarinflytande och fortsatt skapande av mötesplatser är viktigt. Grunden Sydöstra Skåne behöver en egen lokal och en anställd coach som arbetar övergripande i de fem kommunerna. Fortsatt samarbete med Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad där arbetsfördelningen bidrar till att vi kan fortsätta att ha ett brett utbud av aktiviteter inom fritidsverksamheten och arbeta både med gruppaktiviteter och individuella lösningar är ett måste. Det är både effektivt ekonomiskt och när det gäller personalbemanningen. Det behövs en gemensam hemsida för att kunna ge mer och snabbare information. Fritidsprogrammet. Vi kommer att göra en ny layout och samla alla aktiviteter i ett program inklusive föreningsaktiviteter. Erbjudande om resor och läger kommer att fortsätta ges ut gemensamt för de fem kommunerna. Det är en bra lösning och det skapas nya kontakter för brukarna. Fritiden behöver inventera vilka/hur många 10

11 brukare som är intresserade av att få information, vilka som är aktiva respektive passiva. Vad orsakerna är till att brukarna är passiva. Finns transportproblem, för lite coaching eller eget val, är nöjd och har annan sysselsättning. Mötesplats för Asperger syndrom/högfungerande autism kommer att fortsätta och arbetet med att utveckla denna verksamhet är viktigt. Vårt fortsatta arbete med att uppmuntra, ge kunskap och stöd till olika föreningar för att driva integrerad eller anpassad verksamhet för våra brukare är viktigt. FF Österlen behöver fler intresserade brukare, fler föräldrar och anhöriga som kan ställa upp vid olika arrangemang. Mötesplatser. Viktigt att samarbeta kring dessa i alla fem kommunerna. Kampanj för Hälsan. Arbeta med hälsobefrämjande aktiviteter. Attityder och Utveckling. Viktigt är att vi som enhet är lyhörda för andras tankar och idéer som kan vara utvecklande för våra brukare och personal. Att vi som enhet är medvetna om att attityder påverkar brukarnas möjlighet till utveckling och självständighet i samhället. Måluppfyllelse Fritid LSS har arbetat målmedvetet med delaktighet, brukarinflytande och inflytande i aktiviteter och verksamhet. Vi ser att det har gett resultat i att brukarna kommer med fler egna ideér, mailar synpunkter och frågor till oss samt ringer mer och anmäler sig själva till aktiviteter. Fler brukare kunde ha använt datorer men har ingen egen. Brukarna åker och går mer själva till aktiviteter inom Ystad. Här har ledsagarservice gett resultat i att brukarna har provat aktiviteter och efterhand vågat att delta själva utan ledsagare eller personal. Fritid LSS är noga med att högsta service och kvalitet erbjuds vid alla arrangemang. Vi har inte fått några klagomål under det gångna året. Värdegrunden diskuteras i samband med anställning av personal och i arbetet med och kring brukaren i olika aktiviteter. Samarbetet mellan de fem kommunerna har varit bra för att tydliggöra men också försöka få ner stressituationen i arbetet. Statistik har gjorts över alla aktiviteter under året. I den kan vi utläsa hur många aktiviteter och arrangemang som personal från olika enheter har arbetat i fritidsaktiviteter. Ett led i förbättringsarbetet är att bjuda in ledsagare och avlösare till träffar en till två gånger per år för att ge information om LSS, anställning, timlistor, värdegrunden men också få möjligheten att ha ett utbyte av idéer och samordna intresset kring aktiviteter för brukarna. Liknande möten behövs för fritidsledarna inom fritidsverksamheten. Personal Fritidsverksamheten har en 80 % tjänst där fritiden har 75 % (Skurup och Sjöbo köper viss % av tjänsten). Övriga 5 % av tjänsten är arbetsledning för ledsagar- och avlösarservice. Nystarttjänsten är 50 % och är finansierad av timpotten för fritidsledare och har blivit en tillsvidaretjänst. Fritiden har haft cirka ett tjugotal timanställda fritidsledare för olika aktiviteter som läger, resor, utflykter, mötesplatser, konserter, danser, disco m.m. fyrtiotre ledsagare har varit timanställda och sex personer har varit timanställda som avlösare. Eva Åkesson Fritidskonsulent 11

12 Daglig verksamhet/sysselsättning och boendestöd Sammanfattning Antalet personer i daglig verksamhet har under året vid något tillfälle varit över 100 brukare. Två platser har även köpts av närkommun. Daglig verksamhet har under året vidareutvecklat tre underavdelningar med olika inriktningar. Avdelningen har arbetat enligt kommunens övergripande riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet och har gjort den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet ute på enheterna enligt de mallar och checklistor som är framtagna. Brukar inflytande sker genom brukarråd och stormöten. Skyddsrond har genomförts med representant från fastighetsavdelningen. Årets bokslut visar på ett överskott med 847 tkr. Med en verksamhet som ständigt växer och med brukarnas många olika behov behövs bland annat en utökad samverkan inom den egna förvaltningens olika avdelningar. Detta för att använda sig av resurser på ett optimalt sätt, säkra en kvalitativ verksamhet och för att inte kostaderna ska skena iväg. Enheterna har i väsentlighet uppnått de uppsatta målen i handlingsplanerna. Personalfrånvaron har varit oförändrad och enheterna har inte haft några rehabiliteringsärenden. Verksamhet Antalet personer som har beslut om daglig verksamhet har under året tangerat 104 personer. Inom daglig verksamhet har nu organisationen med de tre olika verksamhetsinriktningarna, aktivitet och sysselsättning, utflyttad verksamhet och individuella placeringar börjat ta konkret form. Det arbete som påbörjades under förra året har förfinats och brukarna inom aktivitet och sysselsättning kan nu i allt större utstäckning få sina förstahandsval av aktiviteter. Inriktningen på aktiviteterna är estetisk verksamhet, fysisk aktivitet och media. Utöver detta är köksverksamheten en viktig del som utökat antalet dagar där lunchen lagas istället för att beställa från kommunens kök. Företagsförlagd gruppverksamhet med handlare som är mycket uppskattad av de brukare som deltar. I den utflyttade verksamheten är det fortfarande återvinningshantering till företag och Café Zäta-verksamheten som är de mest uppskattade och där det är stor efterfrågan på våra tjänster. De individuella placeringarna är den del av verksamheten som ökar mest i dagsläget (32 stycken) och innebär hög belastning på våra arbetskonsulenter. Två praktikplatser har övergått i lönebidragsanställning under året. På Ängsklockans dagliga verksamhet har personalen arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetet enligt TEACH metodiken för att om möjligt få ner antalet hot och våldsituationer. Arbetskonsulenterna har samverkan med kollegor i närkommunområdet och försöker hitta gemensamma aktiviter för en del brukare. Två platser inom daglig verksamhet köps för närvarande av Sjöbo kommun. Vi har även ett samarbete med Sjöbo kommun för en av våra deltagare där de scannar in gamla vykort för arkivering. Vi har en gemensam friluftsdag tillsammans med SÖSK- Årets tema var COWBOY där det spelades levande musik, olika friskvårdsaktiviteter detta är mycket uppskattat. Intern kontroll Avdelningens övergripande handlingsplan har brutits ner till enhetsnivå med uppsatta mål för verksamheten. Planeringsdagar med personalen med mål och måluppfyllelse har genomförts på de olika enheterna. Avdelningen har arbetat enligt kommunens övergripande riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet och har gjort den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet ute på enheterna enligt de mallar och checklistor som är framtagna. Systematiskt arbetsmiljöarbete och systematiskt brandskyddsarbete är stående punkter på arbetsplatsträffar och frågor förs vid behov vidare i organisationen via LOSAM och FÖSAM. Skyddsrond genomförs årligen med representant från fastighetsavdelningen. Det systematiska brandskyddsmaterialet är uppdaterat och brandskyddsansvarig/brandskyddskontrollanter gör sedan hösten tremånaderskontroller. Skyddsrond genomförs en gång om året med representant från fastighetsavdelningen. Brukarinflytande i verksamheten sker genom brukarråd med fyra valda brukarrepresentanter och två personal samt enhetschef vid stormöten. Ekonomi Resultatet ger ett överskott med 847 tkr. Överskottet beror till största delen på en vakant tjänst på dagligverksamhet samt föräldraledighet, försäljning av två platser till närkommun samt intäkter från försäljning och tjänster från vår egen verksamhet. 12

13 Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Daglig Verksamhet Enhetsgemensamma Kostn Lss Summa Framtid Daglig verksamhet är en lagstadgad rättighetsinsats för de personer som tillhör personkretsen, allt från multihandikappade personer, personer med grav, måttlig eller lindrig utvecklingsstörning till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är en utmaning att utifrån varje enskild brukare hitta rätt sysselsättning, på rätt nivå och på rätt plats. Speciallösningar krävs när det gäller insatsen, gruppsammansättningar, lokallösningar och personal med rätt kompetens. Mer arbete krävs för att få gruppsammansättningen så optimal som möjligt. Företagsförlagd verksamhet med handledare är en form som är uppskattad av brukarna och bör därför vidareutvecklas. Utmaningen ligger i att hitta individuella praktikplatser med arbetsgivare som kan tänka sig att ta emot praktikanter som i bästa fall kan leda till en lönebidragsanställning. Några frågeställningar vi kommer att arbeta med är: De äldre 50+ bör ha en annan form av verksamhet än den som finns idag. De unga behöver mer stimulans för att kunna bli attraktiva på arbetsmarknaden. Företagsförlagd verksamhet med handledare är en form som bör vidareutvecklas. I år är det vår tur att ha friluftsdagen som är mycket uppskattat av brukare i kommunerna inom SÖSK. Måluppfyllelse Enheterna har använt sig av avdelnings övergripande måldokument och handlingsplan för året. Handlingsplanen har därefter brutits ner och anpassats till enheterna som i väsentlighet har uppfyllt målen. Uppföljningar har skett vid planeringsdagar. Personal Ny enhetschef började den 1 juli och även nya handledare. Belastningen på arbetskonsulenterna är hög och kommer troligen att bli mer ansträngd under 2013 då det är de individuella placeringarna som ökar mest och att målet med att få ut brukare på öppna arbetsmarknaden sätts i fokus. En tjänst från daglig verksamheten har flyttats till resursteamet för att kunna bidra till specialkunskap och handledning av personal. Utvecklingsledartjänsten har flyttats till FoS ledningsgrupp så alla enhetschefer får stöd i sin verksamhet främst när det gäller Procapita. Kompetensutveckling har skett främst genom resursteamet som ger stöd till handledarna samt tydliggörande pedagogik. Det kunde då även konstateras att mycket underhåll är eftersatt i lokalen på Hyllegatan vilket resulterat i en planering för fortsatt underhållsarbete så att inte arbetsmiljöproblem uppstår. Sjukfrånvaron har varit oförändrad och det finns inga pågående rehabiliteringsärenden. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec Lena Lindstedt Enhetschef för daglig verksamhet 13

14 Korttidsboende och gruppboende Backsippan, Bellabacken, Alrunan Sammanfattning Beläggningen på korttidsenheterna är som tidigare mellan 75 till 80 %. fördelningen är som förut att Sjöbo köper mest och Tomelilla har numera köpt två platser. Med den nya lagstiftningen på barn som är fosterhemsplacerade köper Malmö kommun en plats och Landskrona en plats på Bellabacken. Under året har en person slutat på grund av att han gått ut gymnasiet. En person har börjat på en annan skola vilket medföljt att han inte kan ha korttidsboende hos oss. På Bellabacken har ytterligare två barn slutat. Totalt har sex nya barn börjat varav två på Backsippan och fyra på Bellabacken. På Bellabacken har vi numera även fritidsverksamhet för barn över 12 år tillsammans med skolan. Denna verksamhet har slagit mycket väl ut och alla tycker det är givande. Det är visserligen trångt vissa dagar men vi delar på oss så att det har gått bra för alla. Golven på Bellabacken är fortfarande ett problem. Trots att de blev åtgärdade under 2012 har vi fortfarande problem med torr luft och irriterande röda ögon på såväl barn som personal. På Alrunan har vi nu tre permanent boende och fem ungdomar på korttid där två från Sjöbo kommun som köper platserna av oss och tre Ystad ungdomar. Sommarresan på Alrunan gick i år till Stockholm med besök på platser i närheten. Detta var en mycket uppskattad resa och alla som har korttid där blev inbjudna att följa med. Verksamhet Alrunan På personalsituationen är det lugnt vi har struktur på verksamheten och arbetar efter samma mål. Mycket tid läggs på att få verksamheten med de som är på korttid att fungera med schema och annat. Semesterresan blev mycket lyckad. Vi hade som vanligt ett anhörigmöte inför semestern men till julen var det bara brukarna och vi själva som hade julfest. Vi bestämde att vi tar ett möte till våren med grillning och någon aktivitet med anhöriga. Värdegrundsorden har vi fortsatt att diskutera under året. Alla personal har gått de obligatoriska utbildningar som har funnits. Arbetsmiljön är numera bra efter det att huset blev uppfräschat under fjolåret. Har haft både brandsyn och miljösyn på Alrunan. Alla brukare har uppdaterade genomförande planer. Backsippan Beläggningen har under året varit cirka 75 % Två nya barn har börjat där. Vi har fortsatt med att ha caféverksamhet på måndagar med olika aktiviteter som bakning till Grunden, olika typer av spel, pyssel, matcirklar och att bara sitta ned och prata med varandra- Detta är en öppen verksamhet mellan klockan som fungerar jättebra nu. Vi har fortsatt gått samarbete med de andra kommunerna kring barnen. Alla barn/ ungdomar har aktuella genomförande planer. På APT har vi haft fortsatta värdegrunds diskussioner. Även här har vi haft brand och miljösyn. Vidare har personalen gått de utbildningar som är obligatoriska. Bellabacken Beläggningen har varit cirka 80 % Ett nytt barn från Skurup och tre nya Ystadbarn har börjat. Ett barn har slutat för att han slutade skolan och två har slutat av annan anledning. Vi har fortsatt bra samarbete med kultur och utbildning kring fritidsverksamheten för barn över tolv år. Det enda problemet är att vid vissa tillfällen är vi väldigt trångbodda. Vi har tittat på de gamla hjälpmedelslokarna som ligger tvärs över Bellabacken, de hade fungerat utmärkt för vår verksamhet. Detta är något vi för arbeta med i år förhoppningen är att vi skall få detta utrymme så att vi kan ha aktiviter som kräver lite mer utrymme och att man inte behöver vara rädd för att förstöra. Vidare har vi mycket gått samarbete med barnhabiliteringen personalen är i regel med på uppföljningar och möte med dem. Under våren, sommaren och en bit in på hösten hade vi ett barn som var på Bellabacken på heltid där vi hade mycket kontakt med barnkliniken denna kontakt fungerade mycket bra och personalen fick stöd, hjälp och utbildningen från Lund. Vi som personal lärde mycket av att ha ett barn och hennes föräldrar boende hos oss. Alla barn/ungdomar har aktuella genomförandeplaner. Även här har vi haft värdeordsdiskussioner på APT. Samma ronder som på de andra ställena. Personalen har gått obligatoriska utbildningar. 14

15 Ekonomi Budgeten har ett överskott på totalt cirka1,5 mkr Trots att vi inte har täckning för jourbiträdes tjänsterna på Bellabacken klarar vi personalbudgeten där. Vi kommer att få in mer pengar till Bellabacken eftersom vi säljer platser till andra kommuner. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Korttidsboende Gruppboende, Omsorgen Korttidsvistelse vuxna Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Samarbete med skolan i våra lokaler på Bellabacken har fortsatt. Fortfarande är det inte löst med utrymmet utanför Bellabacken så att vi kan använda det tillsammans med fritiden. Detta kommer vi att ägna tid så att verksamhetan kommer igång där. På Backsippan har vi fortsatt med vår måndagsverksamhet som har blivet mycket populär och samarbetet med vår fritidsverksamhet har vidareutvecklats så att man bakar till deras arrangemang vi skall även vidarutveckla grupper med matlagning. På Alrunan arbetar vi vidare med den utökade vuxna korttiden och att få bättre struktur på den. Vi lägger ner mycket tid på att förberedda ungdomarna på att de skall flytta hemifrån med ADL-träning i hushållsarbete och annat. Måluppfyllelse Vi arbetar vidare på att förbättra genomförande planer och vårt miljötänk. Har en levande diskussion om värdeorden på APT. Skall förbättra vårt brandskyddsdokumentation och ha träffar med de som är brandskyddsombud under våren. Personal Sjukfrånvaron är på det hela tagit låg. Det som tynger ner den är att 2 personer på Bellabacken har varit 50 % sjukskrivna under del av året. Nyrekryteringsbehovet är lågt. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec Kerstin Mårtensson Enhetschef 15

16 Gruppboende Palmelydersgatan, Ängsklockan och Bellevuevägen 15 Sammanfattning. Under året 2012 har undertecknad haft skyddsrond, brandskydd och planeringsdagar för alla gruppbostäder i verksamheten, allt enligt uppgjord handlingsplan för Under planeringsdagarna har diskussioner förts gällande verksamhetens mål, värdegrund samt brukarna. Under 2012 har verksamheten haft två längre sjukskrivningar samt några fler tillfällen med korttidsfrånvaro än I dagsläget finns det ingen långtidssjukskriven. Verksamheten har en frisknärvaro på glädjande 98 %. Budgeten för 2012 hamnade på ett negativt resultat på ca 376 tkr. Detta är dock en förbättring mot 2011 med ca 80 tkr. Underskottet i verksamheten beror till största del på merkostnader gällande personalförstärkning både dag som nattetid, uppförande av ett plank samt en förhöjning av grindar på en av undertecknads verksamheter. Enbart plank och förhöjning av grindar kostade ca 80 tkr. Underskottet beror även på att det krävs en längre bredvidgång på gruppbostaden Ängsklockan samt kostnaderna för en lägenhet i gruppbostaden där vi ej kunnat ta ut någon hyra för 6 månader (ca 30 tkr). Verksamhet Gruppbostad Palme Lydersgatan Under 2012 har vi haft skyddsrond, brandskyddsrond, arbetsplatsträffar (ca 1 gång i månaden) samt planeringsdagar för gruppbostaden och dess verksamhet. Där har bland annat diskussioner förts gällande handlingsplan för 2012, social dokumentation, genomförandeplaner och brukarna. Personalen har efterfrågat handledning och har i slutet av året börjat få detta gällande neuropsykiatri/bemötande, vilket uppskattats. Under 2012 har inte alla brukare haft dagligverksamhet, vilket inneburit att vi fått en tillfällig utökning av personalbemanningen med en tjänst på 25 %. Utökningen gäller så länge behovet kvarstår. Totalt under 2012 har gruppbostaden ett resultat i balans. Undertecknad har inte haft full täckning i budget för förbrukningsinventarier och material (- 18 tkr). Under 2012 har verksamheten tillsammans med Ystadbostäder renoverat och skapat en bättre arbetsmiljö för personalen genom att skapa ett nytt personalutrymme. Verksamheten har stått för materialkostnaden på ca 10 tkr och arbetskostnaderna har Ystadbostäder stått för. Extra positivt är att verksamheten för andra året i rad haft en mycket hög frisknärvaro. Den har varit på glädjande 99,4 %. Gruppbostad Vitsippan/Blåsippan Under 2012 har riskbedömningar och rutiner gjorts eller uppdaterats för att skapa en bättre säkerhet för personalen. Larmsystemet är utbytt och nattetid går larmet vidare till ett larmbolag. Detta var ett krav efter tillsyn från arbetsmiljöverket Personalen på Vitsippan har haft grupphandledningen från Previa. Den är avslutad och har skapat ett bättre arbetsklimat. Ny handledning med extern handledare kommer att starta i början av 2013 samt direkthandledning gällande tydliggörandepedagogik. Under 2012 har verksamheten haft en långtidssjukskriven, dock har det varit fler tillfällen med korttidsfrånvaro. Frisknärvaron på Ängsklockan var under 2012 på 96,7 % mot 97,3 % Alltså en liten försämring. Totalt har verksamheten gått minus med 710 tkr. En stor del av underskottet beror på en förändring bland de boende, varpå personalförstärkning behövts både dag och natt. Även en förhöjning av grindana in till området, ett plank samt att hyra ej kunnat debiteras för lägenhet under 6 månader har tyngt budgeten med ca 110 tkr. För att klara av arbetet på Ängsklockan med dess brukarproblematik, krävs det bredvidgång med 4 tillfällen på Vitsippan samt vid 3 tillfällen på Blåsippan. I denna verksamhet finns det inte möjlighet att avvara en personal vid sjukdom, semester etc. på grund av säkerhetsskäl. 16

17 Gruppbostad Bellevue 15 Under 2012 har vi haft apt-möten cirka en gång i månaden samt planeringsdagar, där handlingsplan, genomförandeplaner och mål för verksamheten diskuterats. Vi har tagit emot studiebesök från Simrishamn och andra verksamheter inom FoS. Under året som gått har ett antal utflykter, konserter, biografbesök med boende och personal genomförts. Bland annat har 1 av de boende på Bellevue 15, tillsammans med en personal varit på semester i Turkiet. Den 9 december var det dags för adventsfika på Bellevue 15. Personal och brukare hade bakat och gjort julgodis i mängder som Godemän, förvaltare och anhöriga fick njuta av. På grund av snöstorm blev uppslutningen inte så stor, dock är det en härlig tradition som kommer att återkomma med lite olika inslag och teman. Bellevue 15 har ett positivt resultat för året på 336 tkr, vilket beror på olika faktorer. Verksamheten har under året minskat personalstyrkan med en tjänst på 85 %. Denna tjänst flyttades istället till en annan verksamhet inom FoS. Intäkter i form av bidrag har också gjort att verksamheten gått med ett kraftigt överskott. Under året 2012 så har verksamheten haft full täckning i budget för förbrukningsinventarier och material (+ 20 tkr). Under året som gått har vi haft en längre sjukskrivning samt enbart ett fåtal korttidsfrånvaro. Glädjande är att Bellevue 15 har en frisknärvaro på 98,5%, vilket också har bidragit till överskottet. Intern kontroll Under 2012 har undertecknad eller samordnaren på boendet haft uppföljning av privata medel vid lite olika tillfällen. När året är slut tar kontaktpersonen till en brukare och samlar ihop alla kvitton för året och lägger till undertecknad som sedan lägger ner dessa i arkivet i källaren på Socialförvaltningen. I genomsnitt kontrollerar undertecknad eller samordnaren privata medel vid ca 4 tillfällen per år och ibland tillsammans med godman/förvaltare. Tråkigt är att det skett en stöld från en av brukarnas privata medel under Händelsen polisanmäldes omgående och pengarna är återbetalda till brukaren samt att säkerheten för brukarnas privata medel förstärkts. Undertecknad har också ett konto där brukarna på Blåsippan/Ängsklockan sätter in medel varje månad för matinköp. Detta konto kontrolleras varje månad genom att undertecknad jämför inköpskvitto mot en transaktionsredovisning från Nordea. Detta sköter personalen utmärkt, då inga anmärkningar finns att göra. Undertecknad har också tillgång till ett First Card kort. Där tar undertecknad alla uttagskvitto samt kvitto från inköp från kortet och sätter in i en pärm månadsvis. Undertecknad lämnar ut medel till handkassor på Bellevue 15, Ängsklockan och Palmelyders. Alla kvitto från inköp ifrån handkassan samlas ihop och redovisas till Kassan. Ur en av handkassorna har det tyvärr stulits pengar. Denna händelse är polisanmäld och rutinerna är förändrade i verksamheten. Undertecknad har också haft skyddsrond, brandöversyn på samtliga gruppbostäder under

18 Ekonomi Under 2012 har verksamheten ett negativt resultat på ca tkr. Underskottet beror till störst del av kostnader för personalförstärkning i en av verksamheterna samt förbättringsåtgärder i form av uppförande av ett plank, förhöjning av grindar samt renovering av personalutrymme. Kostnaderna för bredvidgången som behövs på Ängsklockan, en renovering av lägenhet samt kostnader för att vi ej kunnat ta ut någon lägenhetshyra för 6 månader ligger också till grund för det negativa resultatet. Merparten av budgetunderskottet är opåverkbara kostnader. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Gruppboende, Omsorgen Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Verksamheten kommer under 2013 att arbeta med att förbättra personalens kunskaper i tydliggörande pedagogik, neuropsykiatri/bemötande genom direkthandledning i personalgrupperna. Enligt personalen är detta uppskattat. Målet är att hela tiden förbättra verksamheten och det gör vi tillsammans med olika aktörer såsom boende, anhöriga, ställföreträdande, anställda, övriga aktörer inom Ystads Kommun med flera. Måluppfyllelse Undertecknad har under året 2012 haft planeringsdagar och gjort handlingsplaner för varje verksamhet, haft Apt-möte i genomsnitt en gång per månad och arbetsplats, årlig skyddsrond och brandöversyn. Gått igenom brukarnas ekonomi och arkiverat deras kvitto. Undertecknad har haft medarbetarsamtal och lönesamtal med alla anställda. Genomförandeplaner, riskbedömningar, handlingsplaner, säkerhetsrutiner är gjorda eller uppdaterade under De synpunkter som arbetsmiljöverket hade 2011 är uppfyllda under Personal Stabilitet har genomsyrat verksamheten de senaste tre åren och under 2012 har endast en nyanställning gjorts. Under året har sjukfrånvaron varit mycket låg, endast två längre sjukskrivningar. Sjukfrånvaron för hela verksamheten låg på ca 2 %. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec Ola Sandell Enhetschef 18

19 Gruppboende Blåtand, Lykkegatan och Kommendörsgatan Sammanfattning De brukare som bor på Lykkegatans gruppbostad har stora funktionshinder, både fysiskt och begåvningsmässigt. De har omfattande hjälp och stödbehov som de senaste åren ökat och förväntas öka ytterligare. En ökning av problematik kring demenssjukdomar kan ses på alla tre enheterna. På Kommendörsgatan har ett förändringsarbete inletts och i det första steget har arbetsgrupperna delats och bemanningen utökats. Arbetet med genomförandeplanerna flyter på och samtliga är uppdaterade enligt tidsatta mål. Personalsituationen har varit stabil. Endast några få nyrekryteringar har gjorts till vikariat och en nyanställning på en tillsvidaretjänst. Tillsammans har personalen arbetat med FoS verksamhetens mål och brutit ner dessa till egna. Totalt har ansvar 317 ett underskott -604,0. Skyddsronder har skett på alla arbetsplatser och arbetsmiljöfrågorna finns som en punkt på varje APT möte. Särskild vikt har lagts vid att bibehålla kontakten med de medarbetare som varit sjukskrivna genom regelbundna träffar med enhetschefen, telefonsamtal, uppmuntran till övriga medarbetare att hålla kontakt samt bjuda in till träffar. Framöver är det viktigt att fortsätta arbetet med FoS avdelningens värdeord. De ska implementeras ytterligare i verksamheterna och omsättas i det dagliga arbetet med brukarna. Två enheter kommer att få handledning i arbetsmetodik och tydliggörande pedagogik. Verksamhet Blåtand Tillsammans har brukare och personal fortsatt sitt arbete i trädgården. Nya rabatter ha planterats och pumpor odlades till halloween. Flera av brukaren tycker det är roligt att se årstiderna skifta i trädgården och följa växterna från frö till planta och skörd. Under 2012 dominerade frågor kring bemötande och förhållningssätt gentemot brukarna. Några förändringar gjordes, bland annat bestämmer brukarna nu dag för dag var måltiderna ska intas. Antingen inne i den egna lägenheten eller i det gemensamma köket. Personalen sitter med vid måltiden ute i gemensamhetsköket. Lykkegatan De brukare som bor på Lykkegatans gruppbostad har stora funktionshinder, både fysiskt och begåvningsmässigt. De har omfattande stöd och hjälpbehov som de senaste åren ökat. Flera brukare är på grund av sviktande hälsa mer hemma på gruppbostaden och mindre tid på Dagcenter. Detta har i sin tur lett till en ökad arbetsbelastning för personalgruppen. Här bor också brukare med demensutveckling. Personalgruppen har under året haft handledning med silviasyster. Kommendörsgatan Denna enhet har under lång tid varit på entreprenad med Attendo Care som uppdragsgivare. Verksamheten kom tillbaks till kommunal regi Våren 2012 gjordes omstruktureringar inom FoS verksamheten och Kommendörsgatan lades då under ansvar 317. Förändringsbehovet har varit stort. Personalgruppen arbetade med båda brukargrupperna och förflyttade sig mellan dessa. Brukarna upplevde mycket spring från personal och personalen kände sig stressade. Personaltätheten var för låg med tanke på de omfattande hjälpbehoven brukarna har. Det första steget i förändringsprocessen genomfördes i maj månad, då arbetsgruppen delades till två. Efter förändringen arbetar ena arbetsgruppen med de brukare som bor på Ankaret och den andra arbetar med de brukare som bor på Ekan. Det tillfördes också mer personal, totalt 1,25 årsarbetare efter omfördelningar från andra verksamheter inom FoS. Planeringsarbete för att få struktur i arbetet har pågått under året. Arbetsmiljön har varit i fokus då Kommendörsgatans fysiska miljö varit kraftigt nedsliten. Under oktober och november genomfördes måleriarbete i hela fastigheten. Linoleumgolven är felaktigt skötta och nedslitna. Ingen ytbehandling har gjorts sedan huset byggdes. Tyvärr blev detta inte åtgärdat 2012, då det saknades pengar. Personalen upplever golven svårskötta och tröga samt att det ibland avger stark doft. Möblerna på 19

20 Kommendörsgatan är slitna och behöver bytas ut. Köksmöbler fick köpas in akut, för övriga inköp är en mer långsiktig planering gjord. I slutet av året byttes också larmsystemet ut. På samtliga enheter fortsätter arbetet med Procapita och social dokumentation. Trots att många medarbetare känner det tungt, fortskrider det på ett positivt sätt framåt. Ekonomi Totalt har enheten ett underskott -661tkr. Kommendörsgatan -779 tkr På grund av tung arbetsbelastning och låg bemanning krävdes extraresurser under januari tom maj månad. Sjukfrånvaron har varit relativt hög. All frånvaro ersätts eftersom arbetsbelastningen är hög. Vissa inköp har varit nödvändiga att göra bland annat möbler till ena köket, två tv apparater och larm. Lykkegatan -330tkr. Blåtand 152 tkr. Arbetstyngden har här varit lite lägre. Sjukfrånvaron låg och frånvaro ersätts inte fullt ut. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Gruppboende, Omsorgen Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtiden Både på Lykkegatan och Kommendörsgatan har brukarna stora omvårdnadsbehov. Flera brukare har också utvecklat någon form av demenssjukdom. Denna problematik kommer öka i vår verksamhet. Särskilt bör belysas de svårigheter som andra medboende kan uppleva genom att leva nära en dement person. Under det närmsta året är det viktigt att fortsätta arbetet med FoS avdelningens värdeord. De måste befästas ytterligare i verksamheterna och omsättas direkt i det dagliga arbetet med brukarna. För att förstärka arbetet med de etiska frågeställningarna, kommer enheterna fortsätta bevaka socialstyrelsens etiska råd och belysa dessa på APT-mötena. Blåtand kommer under året att få handledning i arbetsmetodik och tydliggörande pedagogik. På Lykkegatan kommer handledningen ske kring en specifik brukare. Frågor kring självbestämmande och respekt för den enskilde är fortsatt mycket viktiga frågor för framtiden. Måluppfyllelse På lykkegatan har samtliga medarbetare, som en fortsättning på Demens ABC haft handledning av silviasyster. På Blåtand har personalen försökt förbättra kontakten med andra enheter för att på så sätt skapa en mer varierad fritid för brukarna. Man har bland annat haft halloweenfest och nyårsfest med andra enheter. Blåtands personal har också arbetat med och gjort förändringar som från brukarnas sida sett ska öka upplevelsen av självbestämmande. Skyddsronder har skett på samtliga enheter och arbetsmiljöfrågor är en punkt på varje APT möte. Enhetschefen har haft möte med Ystad Bostäders representant för att diskutera åtgärder gällande fastigheterna. Genomförandeplanerna är uppdatarede enligt de mål som sattes för Ett miljöombud per enhet är utsedd på gruppbostäderna. Både Blåtand och Lykkegatan har börjat sopsortera genom Il Recycling. 20

21 Personal På gruppbostäderna är personalsituationen stabil. Några få nyrekryteringar har gjorts till vikariat och en tillsvidareanställning. Generellt har det inte varit några problem att rekrytera ny personal. Det är många sökande med bra kompetens även till vikariat. För de medarbetare som varit långtidssjukskrivna har fokus varit att bibehålla kontakten genom regelbundna träffar med enhetschefen, telefonsamtal, uppmuntra andra medarbetare att kontakta den sjukskrivne och bjuda in till arbetsplatsträffar. Sjukfrånvaron har varit relativt hög på Lykkegatan, med två medarbetare som varit långtidssjukskrivna. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec Arbetsplatsträffarna är regelbundna med fast dagordning, ordförande och sekreterare. Boende konferenserna hålls för sig och behandlar enbart frågor kring den enskilde brukaren. Samtliga medarbetare har haft både utvecklingssamtal och lönesamtal med enhetschefen. Katarina Thulin Enhetschef 21

22 Socialpsykiatri Sammanfattning Verksamhet Socialpsykiatri har under 2012 bestått av fyra delar: Träffpunkten på Aulingatan, med social gemenskap och sysselsättning. Basgruppen på Apgränd med planerad sysselsättning/social gemenskap och möjlighet till arbetsrehabilitering på den öppna arbetsmarknaden. Boendestödet ger stöd i det egna boendet för att brukarna skall få en fungerande vardag. Boendet på Pantzargatan, ger stöd i egen lägenhet med personalstöd dygnet runt. Socialpsykiatrin har fortsatt att utveckla sin verksamhet till en mera sammanhållen verksamhet där delarna kompletterar varandra väl. Våra honnörsord är stort brukarinflytande och återhämtningsinriktat arbete. Verksamhet Boendet på Pantzargatan har fortsatt sin utveckling med att ge god omvårdnad och stöd, dygnet runt, med så stort brukarinflytande som möjligt. Hos flera av vår brukare ser vi redan en stor personlig utveckling och framsteg till ett mera självständigt liv att kunna hantera sin vardag. Träffpunktverksamheten fortsätter att vara ett mycket bra komplement i socialpsykiatrin och har under december månad flyttat till nya lokaler vid Vita Briggen. En personal har gått i pension. Boendestödet har en tillgänglighet veckans alla dagar. LSS-Boendestöd med fem personal har under året tillhört enheten, men beslutats att återgå till enheten för daglig verksamhet. Boendestödet har flyttat och utgår sedan början av 2012 från Bellevue. Verksamheten har idag 23 personal anställda förutom enhetschef. Tjänsten med 0,5 handläggartjänst/biståndsbedömare, har varit till stor nytta för verksamheten och ger våra brukare en ökad rättssäkerhet. Dessutom har vår dokumentation i Procapita med utredning, beslut, uppföljningar, genomförandeplaner och de individuella planerna markant förbättrats Våra arbetskonsulenter har återgått till att utgå ifrån vår Basgrupp. Under året har en arbetskonsulent gått i pension. Vi känner oss väl hemma i vår organisation inom FOS och har mycket gemensamt med övriga verksamheter på vår avdelning. Vi har under året arbetat med 85 personer med en funktionsnedsättning på olika nivåer och tider inom socialpsykiatrin. LSS-boendestöd har arbetat med ca 30 personer. Vi ser på funktionshindret och beslutar insatser därefter. Personer med en psykiatrisk diagnos med psykosinslag hör väl till den egentliga gruppen samt dubbeldiagnos med missbruk, men funktionsnedsättningen är styrande för beslut av insats. Återhämtningsinriktat arbete med stort brukarinflytande är ledstjärnor i vår vardag samt ett mycket gott bemötande mot våra brukare och medarbetare. Samverkan med övriga enheter inom kommunen ser vi som mycket viktigt. Konsultativt kan vi alltid hjälpa till med bedömning, råd och stöd och eventuellt ta över ärenden. Ett nära samarbete med Rådgivningsbyrån angående missbruk sker regelbundet. Under året har vi arbetat med ett 20 tal personer. Samverkan med den psykiatriska verksamheten, Carema öppenvårdsmottning och avdelningsvården i Malmö sker regelbundet och planerat. Samverkansgruppen med Micael von Wowern och de fem kommunerna i SÖSK, Carema psykiatri och primärvården fungerar bra och här har vi en hel del statliga pengar för kompetensutveckling som kommer väl tillgodo för personalen och brukarna. Samverka med det Personliga Ombudet sker regelbundet. Nästan samtliga personal på vår enhet har nu gåt Case Management utbildning samt några har gått spetsutbildning. All personal är utbildad och dokumenterar nu i vårt datasystem Procapita. Genomförandeplaner är under uppförande med hög prioritet likaså de gemensamma individuella vårdplanerna. Personalen har i övrigt deltaget i avdelningens utbildningsutbud, både den obligatoriska och den inte obligatoriska delen. Arbetsmiljön och brandskyddsarbetet finns alltid på agendan vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar, likaså våra värdegrundsfrågor. All personal har deltagit i medarbetarsamtal. Ekonomiskt har verksamheten inte klarat sin budget. Placeringar på privata vårdhem och personligt ombud är där vi har vårt största underskott samt vikarie ersättare vid utbildning som varit en stor satsning via samverkansprojektet och den del långtidssjukskrivningar. 22

23 Träffpunkten Träffpunkten på Aulingatan vänder sig till kommunens alla invånare och besöks av personer med olika bakgrund och en blandad problematik. Där erbjuds en mötesplats med goda möjligheter att utöka sitt sociala nätverk, att få känna sig välkommen och vara delaktig i en social gemenskap. Deltagandet är på frivillig basis och ingen registrering förekommer. Verksamheten är öppen dagtid måndag till fredag med kvällsöppet på torsdagar. Deltagarna tillsammans med personalen utformar verksamhetens innehåll, vilket leder till ökad självständighet och en stärkt självtillit som gör deltagaren mindre beroende av andra insatser och förmåga till omsorg om sig själv. Träffpunkten har funnits i kommunen sedan 1986 och har genom åren skapat en trygghet och kontinuitet för att besökarna sätts i centrum och att man upprätthåller en god kvalitet. Träffpunkten har person som besöker verksamheten dagligen. Träffpunkten har under december månad flytta till nya lokaler bredvid Vita Briggen. Vi ser fram emot detta. På verksamheten arbetar en föreståndare 0,75 % samt två socialsekreterare 0,75 %. En personal 0,50 % har under året gått i pension. Basgruppen Basgruppen på Apgränd mitt i centrum, vänder sig till personer med en psykiatrisk funktionsnedsättning. Här erbjuds möjlighet till en planerad sysselsättning/social gemenskap enskilt eller i grupp för att bryta isolering och stigmatisering av sin sjukdom. Verksamheten är biståndsbedömd. Ett 30-tal brukare har ett beviljat beslut att delta i olika former inom Basgruppen vilket omfattar planerad sysselsättning/arbetsträning. Tillsammans med deltagarna upprättas en genomförandeplan för sysselsättning och i vilken omfattning och i vilken form. Ett återhämtningsinriktat arbete och med ett stort brukarinflytande och regelbundna uppföljningar är mycket viktigt för arbetet på basgruppen. På basgruppen arbetar två skötare på 100 % vardera samt en arbetskonsulent på 100 %. Basgruppens lokaler används under vissa tider av brukarnas föreningar till möten och samkväm, vilket har skett med stort ansvarstagande. Som ett led i arbetsrehabiliteringen har två arbetskonsulenter tillsammans med brukaren skapat möjlighet till förberedande arbetsträning/sysselsättning genom träffar med aktiviteter och motion samt föreläsningar på kvällstid. Detta gör att brukarna i förlängningen vågar sig ut på en arbetsrehabilitering på den öppna marknaden. Arbetskonsulenterna har ett 40-tal arbetsplatser att tillgå för arbetsträning/studier och ger deltagarna och arbetsgivarna ett regelbundet stöd. Arbetskonsulenten arbetar med ett 20 tal personer utanför Basgruppens lokaler. En arbetskonsulent har under året gått i pension. Basgruppen med arbetskonsulent har funnits i kommunen i 18 år och på Apgränd i 11 år och har en stor erfarenhet och kompetens för målgruppen. God kvalitet, en hög tillgänglighet och ett gott bemötande ger en stor trygghet med stor möjlighet för deltagarna att utvecklas och bli självständiga i sin vardag och därmed få en större möjlighet till återhämtning. Boendestöd Boendestödet har sedan början på året flyttat till lokaler på Bellevue. Dom vänder sig till personer med en psykiatrisk funktionsnedsättning. Här erbjuds stöd till personer i ett eget boende. Verksamheten är biståndsbedömd. Sju skötare har under året arbetat med att ge stöd åt brukarna i det egna boende för att få en fungerande vardag. Stödet handlar om allt från ADL till städning, matinköp, motion och social gemenskap. Som personal finns man med, visar på och motiverar brukaren till egna initiativ för att motverka isolering och stigmatisering av sjukdomen. I en genomförandeplan gör den boende och boendestödet upp hur stödet ska utformas och hur man kan arbeta mot en större självständighet och återhämtning. Tät samverkan har skett med rådgivningsbyrån för att arbeta mot brukare med samsjuklighet och missbruk. Ett 60-tal personer får stöd i olika former från Boendestödet. Här arbetar 7 st. personal LSS-Boendestöd med 5 personal kommer organisatoriskt att återgå till Daglig verksamhet2013. Gruppboende Boendet på Pantzargatan erbjuder boende i egen lägenhet med stöd av personal dygnet runt. Verksamheten vänder sig till personer med en psykiatrisk funktionsnedsättning och är biståndsbedömd. I en genomförandeplan gör den boende och handledaren upp hur stödet skall utformas för att arbeta mot en större självständighet och återhämtning, för att klara ett eget boende. Utmaningen är att förhindra ett institutionellt boende så långt som möjligt. De boende hyr sin egen lägenhet och har tillgång till gemensamhetsutrymme och personalstöd. 23

24 Under året har en brukare flyttat hem från placering på vårdhem till egen lägenhet på Pantzargatan. I boendet finns åtta lägenheter samt en sattelitlägenhet. 9 personer bor i dessa lägenheter, varav ett par. Här arbetar nio handledare. Ekonomi Verksamheten har under 2012 haft en budget på miljoner kronor. Minusposterna har varit placeringar på främmande vårdhem, vikariekostnader på boendet och viss del köp av personligt ombud. Resultatet slutar med ungefär 462 tusen kronor i underskott. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Personliga Ombud Boendestöd, Skottegatan Basgruppen(Psyk Funktionshind) Gruppboende, Omsorgen Boendestöd LSS Främmande Vårdhem, Psyk Äldre Främmande Vårdhem, Psyk Funktionshindrade Träffpunkten Enhetsgemensamma Kostn Lss Summa Framtid Socialpsykiatrin har nu acklimatiserat sig till avdelningen Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri. Inom verksamheten har det funnits en stor oro att socialpsykiatrin skulle marginaliseras jämfört med de andra verksamheten. Så har det inte blivit utan tvärtom ser vi att socialpsykiatrin har stärkts och att vi har många gemensamma utvecklingsområden framför oss i vår nya organisation. Vi kommer att fortsätta med ett återhämtningsinriktat arbete och utveckla brukarinflytandet samt hålla bemötandet av brukarna på en hög nivå. Dom fyra benen som bildar vår verksamhet kommer ytterligare att svetsas samman till en verksamhet så att våra brukare får den vård och omsorg s man har rätt att få. Boendet på Pantzargatan har varit igång knappt tre år. Här har vi en stor utmaning till utveckling och att minimera risken för institutionalisering och stigmatisering. Genom vårt samverkansprojekt och tillgången till statliga medel får vi stora möjligheter till kompetensutveckling och att utöka samverkan med övriga. Dokumentationen i Procapita har kommit igång och målet är att samtliga brukare har gåtts igen och beviljats bistånd samt har en genomförandeplan och därmed säkrat rättssäkerheten för våra brukare. Måluppfyllelse Ystad kommun har idag de verksamheter inom socialpsykiatrin som kan anses skäliga och lite till. Endast ett fåtal platser måste köpas. Socialstyrelsens krav på en utökad verksamhet mot samsjuklighet och missbruk har man svarat upp mot. Ett stort brukarinflytande och ett återhämtningsinriktat arbete finns med som ledstjärnor i vårt arbete. Tillgängligheten för våra brukare är hög. Socialpsykiatrin finns i någon form tillgänglig alla årets dagar. Varje del i vår verksamhet har regelbundet arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Den psykiska och sociala arbetsmiljön finns alltid med på dessa möten. Kompetensutvecklingen med Case Manage utbildning till all personal fortsätter med spetsutbildning och handledning i olika former. 24

25 Personal Året 2012 har fört socialpsykiatrin framåt i Ystad kommun. 1.0 arbetskonsulent harunder året bekostas av projektmedel för att förstärka möjligheten till arbete/sysselsättning. 0,5 tjänst som handläggare/biståndsbedömare som vi fick i slutet av 2011 har ytterligare stärkt verksamheten Vår frisknärvaro ligger i snitt på ca 93 % för året och får väl anses acceptabelt. Vi har haft några långtidssjukskrivningar under året men arbetar för att personerna skall kunna återgå i arbete. Medarbetarsamtal har skett med all personal. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec Bengt Gustavsson Enhetschef Socialpsykiatrin 25

26 Handläggare inom Socialpsykiatri Sammanfattning Under 2012 har det inkommit 85 stycken ansökningar, 56 ansökningar om insatsen boendestöd och 29 stycken ansökningar om insatsen arbete/sysselsättning. Av alla ansökningar var 15 stycken ansökningar gjorda av personer som inte är kända inom kommunen socialpsykiatrin sedan tidigare. Idag har 33 personer insatsen boendestöd och 29 personer insatsen arbete/sysselsättning enligt 4 kap1 Socialtjänstlagen (SoL). Åtta personer är beviljade och bor på särskilt boende inom kommunen. En person är beviljad enligt SoL och sju stycken enligt Lagen om särskilt stöd (LSS). Till det särskilda boendet hör en satellitlägenhet, där det bor en person som är beviljad enligt LSS. Fyra personer är beviljade särskilda boende utanför kommunen, alla enligt SoL. Verksamhet anställdes en handläggare för socialpsykiatrin. Handläggaren arbetar halvtid med handläggningen. Alla brukare som hade stöd av kommunens socialpsykiatri hade då, inte ett aktuellet beslut. Under år 2012 har handläggaren träffat alla som har stöd av boendestödet, deltar i Basgruppens verksamhet och/eller har sysselsättning förlagd utanför Basgruppens verksamhet. Alla har nu fått en utredning, bedömning där det tydligt framgår vilka insatser som beviljats och vad målen är och ett tidsbegränsat beslut. Alla har erbjudits att få beslut som fattas under en period på tre månader, sex månader eller ett år. Många har valt att få ett beslut som fattas på tre månader och att träffa handläggaren för en uppföljning inom dessa tre månader. Alla ansökningar som görs av personer som inte är kända inom kommunens socialpsykiatri, får sitt första beslut under en tre månads period, med uppföljning av handläggaren. Under 2012 har det inkommit 85 stycken ansökningar (här inräknas ansökningar gjorda vid uppföljningsmöten), 56 ansökningar om insatsen boendestöd och 29 stycken ansökningar om insatsen arbete/sysselsättning. Av alla ansökningar var 15 stycken ansökningar gjorda av personer som inte är kända inom kommunen socialpsykiatrin sedan tidigare. Sex personer har avslutat insatsen boendestöd och en person insatsen arbete/sysselsättning. 33 personer har idag boendestöd och 21 personer har arbete/sysselsättning enligt 4 kap 1 SoL. Två stycken ansökningar om insatsen arbete/sysselsättning avslogs, de överklagades inte. Två ansökningar om kontaktperson enligt LSS, har gjorts av personer som är bosatta på gruppboendet på Pantzargatan. En ansökan beviljades och en avslogs. Ingen överklagan har inkommit. En ansökan gjorts om särskilt boende enligt SoL och beviljats på ett externt boende. Åtta personer är beviljade och bor på särskilt boende inom kommunen. En person är beviljad enligt SoL och sju stycken enligt LSS. Till det särskilda boendet hör en satellitlägenhet där det bor en person som är beviljad enligt LSS. Socialpsykiatrin har fyra personer som är placerade på särskilda boende utanför Ystads kommun, alla fyra enligt SoL. Uppföljningsbesök på de externa särskilda boende görs två gånger om året. Inom socialpsykiatrin har man gjort en begäran om överflyttning av ett ärende enligt 2 a kap 11 SoL till Simrishamns kommun. Ärendet ska nu avgöras i högsta förvaltningsdomstolen. Socialpsykiatrin har mottagit två stycken begäran om överflyttning av ett ärende enligt 2 a kap 11 SoL. Den ena ansökan togs tillbaka och den ena avskrevs, då den sökande avled. Framtid Är att fortsätta ha en hög kvalitet på handläggning av ärenden. Alla som ansöker ska fått en utredning, bedömning där det tydligt framgår vilka insatser som beviljats och vad målen är och ett tidsbegränsat beslut. Vid avslag ska en tydlig motivering till avslaget framgå. Arbeta klart tydliga riktlinjer gällande socialpsykiatrin. Hålla sig ajour i utvecklingen inom socialpsykiatrin. Göra uppföljningsbesök till dem som är bosatta på gruppbondet på Pantzargatan, under år

27 LSS-handläggare Sammanfattning Antalet personer med LSS- och SoL-insatser är i stort sett oförändrat från föregående år. I dagsläget har vi cirka 200 aktuella ärenden. De vanligaste förekommande insatserna är daglig verksamhet, LSS-boende och ledsagning. Personerna som har insatser från oss är mellan 4 och 77 år. Verksamhet Inom vår avdelning arbetar två LSS-handläggare på heltid. Drygt 200 personer är aktuella för insatser och de flesta har flera olika beslut. De vanligaste förekommande insatserna är daglig verksamhet (93), LSS-boende i kommunens regi (67) och ledsagning (35). Under året har cirka 100 beslut fattats om olika insatser. Handläggarna har även utrett och fattat beslut för personer som inte tillhör LSS personkrets. Antal beslut som överklagats till förvaltningsrätten är 1 och det har dömts till vår fördel. Uppföljningar har genomförts på 75 % av alla aktuella ärenden. Handläggarna har fattat 5 nya beslut på LSS-boende varav 1 är förhandsbesked (ansökan från person bosatta i annan kommun). Tre av besluten har verkställts under året. Under kvartal 4 rapporterades 10 stycken ej verkställda beslut om boende (9 9) till Socialstyrelsen. De har begärt in yttrande i sex av ärendena. En dom har inkommit från förvaltningsrätten som ålagt Ystads kommun att till staten betala en särskild avgift om kronor. Detta beslut är nu verkställt sedan brukare har i dagsläget individuella planer enligt LSS. Nya regler om ansvarsfördelning mellan kommuner gäller från och med maj månad Det har medfört att vi också handlägger ärenden för personer som är folkbokförda i andra kommuner. I dag verkställer avdelningen 5 beslut utifrån de nya bestämmelserna. Vi har två ärenden där vi verkställer beslut från Sjöbo kommun om daglig verksamhet och korttidsvistelse. Som ett led i vår kompetensutveckling har vi handledning tillsammans med närliggande kommuner. Vi har också nätverk med LSS-handläggare inom SÖSK samt Trelleborgs kommun. 27

28 Måluppfyllelse Under året har vi deltagit i två utbildningsdagar angående barn med funktionshinder. Vi har fördjupat oss i barnperspektivet eftersom det förtydligats i lagstiftningen. Vi har informerat och rapporterat över ärenden till de olika enhetscheferna inom vår avdelning när det gäller kontaktperson, stödfamilj, ledsagare och avlösare. Vi har också haft gemensamma träffar med uppdragstagare/personal. Vi har regelbunden samverkan med försäkringskassan, barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen, arbetsförmedlingen, skolan och inom vår egen organisation. Framtid Försäkringskassan genomför fler omprövningar av assistansärenden. Deras hårdare bedömning kan innebära att fler ärenden går över till kommunen. Vi fortsätter arbetet med att hålla oss informerade om förändringar i lagstiftningen, nya allmänna råd och prejudicerande domstolsbeslut. Vi kommer att arbeta vidare för en bättre samverkan inom social omsorg och med aktörer utanför vår egen verksamhet. Individuell plan kommer även i fortsättningen att erbjudas den enskilde. Uppföljningar av insatserna kontaktperson, ledsagning, avlösarservice och stödfamilj ska prioriteras. 28

29 Handläggare för parkeringstillstånd för rörelsehindrade Sammanfattning Avseende handläggningen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade har arbetet fortsatt på inslagen väg med en handläggningstid på cirka en månad och med hög kvalitet på utredning och beslut, enligt Transportstyrelsens riktlinjer. Verksamhet Arbetssituationen rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade har också varit fullt acceptabel. Då dåvarande färdtjänstenheten tog över handläggningen från Trafiknämnden år 2006, kallades alla sökanden, oavsett om det var en nyansökan eller ansökan om förnyat parkeringstillstånd till personligt möte. Sedan 2009 har dock de flesta som ansökt om förnyat tillstånd redan träffat handläggare på avdelningen Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri (FoS) och därmed finns oftast inget behov av ett nytt personligt möte. Dokumentation och utredning samt beslut finns hos oss och därmed också tydliga grunder för tidigare beslut. De som ansöker och tidigare inte har varit beviljade parkeringstillstånd för rörelsehindrade, kallas till ett personligt möte. Handläggningstiden för parkeringstillstånd för rörelsehindrade har legat på cirka 1 månad. År 2012 inkom 169 ansökningar om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Av dessa ansökningar bifölls 127 som förare och 28 som passagerare. Åtta ansökningar om parkeringstillstånd som förare avslog och sex avslogs som passagerare. Fyra stycken som fick avslag som förare och en som fick avslag som passagerare överklagade och avslogs av Länsstyrelsen. En överklagan till Transportstyrelsen som förare avslogs. Inga överklagande fick bifall av Länsstyrelsen eller Transportstyrelsen. Måluppfyllelse Målsättningen för handläggning av Parkeringstillstånd för rörelsehindrade är, att fortsätta ha hög kvalitet på handläggningen och bedömningen och att nära följa utvecklingen på området. 29

30 Anhörigstöd FoS Sammanfattning Året har gått enligt planen. Anhörigstöd avd. FoS är under ständig utveckling och fortfarande under uppbyggnad. Uppsökande verksamhet har minskat och antalen samtal med anhöriga har ökat. En anhöriggupp-lss har startat. Vi träffas en gång i månaden. Inom socialpsykiatrin planeras det anhörigträffar under våren Det finns 17 stycken anhörigombud inom FoS nu. Dom har fått en heldag utbildning under hösten och två av dem var med på anhörigriksdag i Maj. Uppföljning och fördjupning av deras utbildningsdag sker fyra gånger under Jag har ett ständigt och bra samarbete med Boel Nordin (anhörigsamordnare för VOO). Vi ordnar öppet hus, nationella anhörigdagen och gjorde reklamfilm tillsammans. Jag använder ibland hennes lokaler på Hvita Briggen. Verksamhet Anhörigstöd avd. FoS erbjuder samtal till anhöriga. Grupp, enskilda eller par samtal. Jag gör även hembesök. Personalgrupperna inom FoS har utsett ett anhörigombud på varje enhet. Anhörigombuden fungerar som en länk mellan anhörigsamordnaren-personal och anhöriga. Anhörigsamordnaren stödjer och engagerar ombuden på de olika enheterna. Samverkan mellan Anhörigcentrum, andra yrkesgrupper, avdelningar, förvaltningar och organisationer. Det ingår i uppdraget att aktivt samverka med avdelningschef och övriga enhetschefer och handläggare för att utveckla FoS- avdelningens verksamhet i ett helhetsperspektiv och med brukar och anhörigperspektiven i centrum. Anhörigombuden Under 2012 finns ett anhörigombud på varje enhet. Sammanlagt 17 stycken. Dom har fått enskild information om vad anhörigstöd innebär och riktlinjer för deras uppdrag. Syftet med att ha anhörigombud är att de ska fungera som en länk mellan anhörigsamordnaren personalen och anhöriga. För att ombuden ska få en ökad insikt och se de anhöriga som en viktig del i arbetet har de fått en utbildning. En heldag med Gunilla Matheny som föreläsare. Utbildningen leder till uppföljning då ombuden och jag träffas fyra gånger nästa år. Då fortsätter vi och går igenom och fördjupar oss i det utbildningsmaterial som vi fick av Gunilla. Utbildning Den 6 februari var jag på utbildning 3 dagar i Höör på Frostavallen. Det var Gunilla Matheny som höll i den utbildningen. 12 september hade Röda Korset nätträff. En heldags utbildning i Giraffspråket. (Ett empatiskt sätt att lyssna och tala). Ann-Christine Smith var föreläsare den dagen. Uppsökande verksamhet Under våren gjorde jag och Boel Nordin en reklamfilm tillsammans. Den visades på Willys och ICA Qvantum i tre månader. Det var ADINQ (add-in-kju) reklam i kö som gjorde reklamfilmen. Syftet var att göra oss synliga för invånarna i kommunen. Någon märkbar större efterfrågan har inte märkts efter att filmen visats. Tidningen I Ystad gjorde en artikel där jag var med och presenterade mig själv och anhörigstöd för avd. FoS. Syftet och resultatet var det samma som ovan. Boel Nordin och jag var på Näringslivfrukost och presenterade våra verksamheter den 17 September. Detta hölls på Saltsjöbaden i Ystad. 30

31 Övrig marknadsföring har varit bland annat SKPF, Forum Ystad och internt synliggöra anhörigstöd. Öppet Hus Hvita Briggen Tillsammans med Boel Nordin (anhörigsamordnare VOO) ordnade vi öppet hus på Hvita Briggen 14 April. Gäster den dagen - Karin Cebrenius berättade om de nya boendena som håller på att byggas i Ystad kommun. Marianne Stellin pratade matprat. Micael Von Wovern pratade om återhämtning. Vi hade Ca 40 besökande. Nationella Anhörigdagen Återigen arrangerade Boel och jag nationella anhörigdagen. Denna gång på Hvita Briggen. Dagen gick i hälsans tecken och vi erbjöd bland annat massage, fotvård och mindfullness. Ca 45 anhöriga besökte arrangemanget. Anhörigriksdag Den Maj åkte vi på anhörigriksdag i Varberg. Lena Larsson och Jane Fridh (anhörigombud) följde med mig dit. Ombudens var med för att få näring i sitt fortsatta arbete som ombud, och för att de ska informera övrig personal om vad de varit med om i Varberg. LSS anhöriggrupp Under hösten startade en anhöriggrupp för anhöriga till någon nårstående inom LSS. Vi var fem deltagare som deltog kontinuerligt. Träffarna är på Hvita Briggen en gång i månaden på Onsdagkvällar. Framtid Under 2013 ska anhörigombuden och jag följa upp utbildningen vi hade med Gunilla Matheny den 26 November Det blir fyra träffar sammanlagt. Efter önskemål av gruppen fortsätter vi LSS-anhöriggruppen under våren. Det blir 5 träffar sammanlagt. Och om gruppen önskar fortsätter vi även på hösten. Det startar även anhörigträffar inom Socialpsykiatrin. Vi planerar att träffas tre gånger under våren. Jag planerar att skapa kontakt och samarbete med Region Skåne, Vårdcentralerna och Orup under nästa år. Även att hålla kontakten med vår egen verksamhet igång och vara med på till exempel tillfällen som öppet hus på DC och andra evenemang. Måluppfyllelse Målet för 2012 var att få igång ett väl fungerande samarbete med personalen inom FoS. Jag tycker det fungerar tillfredställande nu. I år satsar vi på att det blir ännu bättre, med fler träffar och aktiviteter med anhörigombuden. Jag ska själv vara med på aktiviteter som ordnas ute på de olika enheterna. Utvecklingen och trenden tyder på att det är fler samtal med anhöriga i slutet av året än i början på året. En väl fungerande och stabil grupp för anhöriga till närstående inom LSS startade under hösten. Gertie Hansen Anhörigsamordnare avd. FoS 31

32 Avdelningen för Individ och Familjeomsorg Verksamhetsberättelser

33 Barn och familjeenheten Sammanfattning Året har varit arbetsamt med en kraftig ökning av antalet anmälningar och utredningar. Anmälningarna kommer framförallt från polisen och från skolan. En tydlig tendens är att anmälningarna har ökat från övrig hälso- och sjukvård medan de fortfarande är få från mödra- och barnhälsovård samt från BUP. Anmälningarna från förskolan är mycket få. Belastningen har varit stor på såväl utredande socialsekreterare som Långgatans personal. All personal i enheten har tagit ett stort ansvar för att utföra arbetet på bästa sätt. Engagemanget är stort och kompetensen likaså. Bedömningen är att det finns ett bra samarbete inom avdelningen samt med olika samarbetspartners såsom skola, BUP och polis. Antalet LVU-ansökningar har ökat kraftigt under året, avseende barn och ungdomar i alla åldersgrupper. Fem mindre barn har varit placerade på utredningshem tillsammans med en eller två av sina föräldrar. Tre av dessa barn har därefter placerats i familjehem, varav två med stöd av LVU. Även de frivilliga familjehemsplaceringarna har ökat under året. Under året har många anmälningar rört ungdomar som röker cannabis. Detta har inneburit ett tätt samarbete mellan personal från Barn- och ungdomsenheten och Rådgivningsbyrån inklusive Fältgruppen. Samarbetet har uppfattats som positivt. Vissa förändringar av arbetsuppgifter har skett under året. I mars inrättades en ny familjehemssekreterartjänst, och i september en tjänst som mottagningssekreterare. Dessa förändringar har skett inom budgetram. I och med den ökande trenden av familjehemsplaceringar innebar den nya familjehemstjänsten inte den avlastning som vi hade hoppats på, utan arbetet fick inriktas på att hitta nya hem. Inrättandet av en mottagningsfunktion uppfattas som positivt av de utredande socialsekreterarna som slipper förhandsbedömningarna. Att alla förhandsbedömningar görs av en och samma person borgar för mer likvärdiga bedömningar. När det gäller Öppenvårdsverksamheten Långgatan har biståndsärendena ökat samtidigt som projektanställningen av en socialsekreterare har upphört. Även Råd och stödverksamheten har ökat. Detta har inneburit att de inte har kunnat delta i lika många Resursmöten som tidigare. Det är av största vikt att Öppenvårdsverksamheten Långgatan snarast får ändamålsenliga lokaler. Gällande Familjerättsverksamheten så ser man en kraftigt uppgående trend gällande snabbyttrandena till Tingsrätten. Detta är en trend över hela landet. Verksamhet Enheten ingår i avdelningen för individ- och familjeomsorg. Till enhetens ansvarsområde hör utredning, råd och stöd samt behandling gällande barn och unga 0 20 år, familjerätt samt öppenvårdsverksamheten Långgatan. Familjerätten faderskapsärenden vårdnads-, umgänges- och boendeutredning, antal barn Samarbetssamtal, antal barn Snabbyttranden, antal barn medgivandeutredning Under året har det skett en markant ökning av snabbyttrandena, en fördubbling. Detta är en tendens i hela landet. Flera av dessa ärenden har resulterat i beslut av domstolen om umgängesstöd. Det är komplicerade ärenden, där det t.ex. kan ha förekommit våld i familjen eller missbruk. Det har skett en viss ökning av vårdnads-boende och umgängesutredningarna. Det är komplicerade och svåra utredningar som är mycket krävande. 33

34 Det är också en ökning av samarbetssamtalen. De föräldrapar vi träffar har oftast endast ett barn. Barnen är för det mesta i förskoleåldern. Det är en minskning av antalet par som söker medgivande för internationell adoption. Detta beror på att färre barn i utlandet är tillgängliga för adoption beroende på att barnen i allt större utsträckning adopteras inhemskt. De barn som blir tillgängliga för andra länder är barn med särskilda behov. Dessa barn är oftast lite äldre och kan ha någon form av funktionshinder eller sjukdom. Faderskapsärendena är ungefär lika många år efter år. Familjerätten har extern handledning av en psykolog gemensamt med familjerätterna i Trelleborg och Tomelilla, vilket upplevs mycket positivt och kompetenshöjande. Barnavårdsarbetet Anmälningar Egna ansökningar Inledda utredningar Yttranden enl LUL till åk Anledning till anmälan alkohol eller drogmissbruk hos vårdnadshavare familjevåld misstanke om fysiskt och/eller psykiskt eller sexuellt övergrepp mot barnet vanvård/fysisk eller psykisk försummelse skolsociala problem psykisk ohälsa (barnet) Alkohol el narkotikabrott (barnet) snatterier/förseelser eller annan kriminalitet Var anmälan kommit ifrån bl a polisen skola/skolbarnomsorg förskola BUP mödravård/barnhälsovård annan hälso- och sjukvård Under hösten har en mottagningsfunktion inrättas inom befintlig ram. En av socialsekreterarna ansvarar för förhandsbedömningarna gällande inkomna anmälningar i ej pågående ärenden. I hennes arbetsuppgifter ingår även att skriva yttrande gällande unga lagöverträdare i ej aktuella ärenden. Socialnämnden har ansökt om vård jml LVU gällande tio barn och ungdomar hos förvaltningsrätten, jämfört med fyra ansökningar Förvaltningsrätten har bifallit nämndens ansökan i samtliga fall. Kammarrätten upphävde beslutet om vård gällande två syskon, i domskälen framgår att rätten gjorde bedömningen att det fanns samtycke till frivilliga insatser. Fem ungdomar har dömts till ungdomstjänst. Insatser Som ett övergripande mål har socialnämnden slagit fast att behandlingsmålen i första hand skall uppnås genom öppenvårdsinsatser. De flesta föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap erbjuds detta genom öppenvårdsverksamheten Långgatan. 34

35 Öppenvårdsverksamheten Långgatan Aktuella ärenden Biståndsärenden Råd och stöd Under året har insatsen beviljats som bistånd enligt 4 kap 1 SoL efter avslutad utredning i 31 ärenden samt ytterligare 11 ärenden som påbörjats under 2011 eller tidigare. Totalt har Långgatan haft 42 ärenden [35 mammor, 30 pappor, 68 barn (varav 22 tonårspojkar och 11 tonårsflickor), 1 plastmamma och 4 plastpappor ]. Av dessa ärenden har tre varit umgängesärenden. Långgatans målsättning är att i möjligaste mån arbeta med hela familjen. Unga föräldrar Under höstterminen har det varit 2 träffar/vecka, totalt har 10 mammor samt 11 barn deltagit. Gruppen har varit förlagd i lokaler på Ungdomens hus. Föräldragrupp, äldre Denna grupp bedrevs endast under vårterminen och bestod av utflykter/promenader, detta p.g.a. lokalbrist. Gruppen har träffats 1 gång/vecka, totalt har 7 mammor och 9 barn deltagit. Mammorna i denna grupp har stora behov av vägledning i sitt föräldraskap. Föräldrautbildningen Småbarnsliv Under året har föräldrautbildning genomförts riktad till en enskild familj. Föräldrautbildning Cope Under året har föräldrautbildningen genomförts riktad till två enskilda familjer samt en Cope-utbildning på Backaskolan, denna riktad till allmänheten. Råd och stöd Lättillgängligt stöd kan sedan våren 2009 erbjudas föräldrar utan biståndsbedömning. Familjer kan själva ta kontakt direkt med Långgatans råd och stöd och få max 5 råd- och stödsamtal. Råd- och stödverksamheten har vuxit under året. Sammanlagt har, förutom ett antal telefonrådgivningar, 57 familjer haft kontakt med råd och stöd (37 Mammor, 31 Pappor, 21 tonårsflickor och 9 tonårspojkar). Fyra av ärendena har remitterats vidare för utredning av handläggare och sedan beviljats fortsatt insats på Långgatan. Barngruppen Macken En grupp har hållits under våren för barn i åldern år som lever i familjer med missbruk samt psykisk ohälsa. Gruppen har träffats vid 16 tillfällen. Övriga insatser Verkställighet av beviljat bistånd enl 4 kap 1 SoL skall ske inom 3 månader. Socialnämndens mål för arbetet med barn och unga är att insatserna i första hand skall utformas i öppna vårdformer. Det är först när öppenvård har prövats eller bedömts som otillräckligt som placering utanför det egna hemmet skall användas. Insats/antal barn Kontaktfamilj/person Familjehemsplacering någon gång under året HVB placering någon gång under året Kommunerna i SÖSK har tillgång till två jourfamiljehem, ett för barn 0 12 år samt ett för ungdomar år. 8 barn/ungdomar från Ystads kommun har varit placerade i jourfamiljerna. Då platserna inte har räckt till har vi vid tre tillfällen fått utnyttja andra familjehem som jourhem. HVB-placeringarna omfattar även barn placerade på skolveckohem. Under året har tre ungdomar utretts på SIS-institution. 35

36 Öppenvård, specialinsats För familjer som varit i behov av mycket omfattande insats i hemmet har kvalificerad öppenvård köpts in från Familjeforum i Lund och Resursforum i Lund. Specialinsatser har även köpts in från Off Clinic och Aleris Ung Plan samt från Mansjouren i Trelleborg. Tendenser Det har skett en dramatisk ökning av antalet anmälningar. Antalet anmälningar har ökat med 31 % sedan föregående år och med 110 % på två år. Den största ökningen gäller missbruk, både hos föräldrar och hos ungdomar. I båda grupperna har missbruket ökat med drygt 100 %. Hos ungdomarna är det framförallt cannabis och spice som missbrukas, medan anmälningarna gällande föräldrarna främst avser alkohol. Det ökade missbruket har bidragit till ett tätt samarbete mellan personal på rådgivningsbyrån och på barn- och familjeenheten. Antalet anmälningar från polis samt skola/skolbarnomsorg är fortsatt höga. Det fortsätter komma in mycket få anmälningar från barnomsorg samt från mödrahälsovård och barnhälsovård. Anmälningarna från annan hälso-och sjukvård har däremot ökat till antalet. Under våren och sommaren inkom många anmälningar gällande ett omfattande cannabisanvändande bland ungdomar. Detta ledde till att många utredningar inleddes och att samarbetet mellan barn- och familjeenheten och rådgivningsbyrån intensifierades. Utredningarna har genomförts av en handläggare från vardera enheten vilket har varit framgångsrikt. Ungdomarnas föräldrar fick också möjlighet att delta i en föräldragrupp under ledning av fältgruppen. Under våren fick samtliga föräldrar i Ystad med barn i högstadiet och gymnasiet en inbjudan till en informationsdag om cannabis på Ystad kommun. Efter den allmänna informationen fanns möjlighet att ställa enskilda frågor till föreläsarna samt till personal från socialtjänsten. Samtliga högstadieskolor har inbjudits till möten på Rådgivningsbyrån för att diskutera kring vad vi tillsammans ska göra för att förebygga testandet och användandet av narkotika bland ungdomarna. En av socialsekreterarna i Barn- och familjeenheten ingår i projektet småkommuner mot cannabis som initierats av Rådgivningsbyrån. Fem barn har under året varit placerade på VOB utredningshem. Två av dem var placerade med båda sina föräldrar och tre tillsammans med sin mamma. Tre av barnen var spädbarn, där visade det sig att föräldraförmågan var otillräcklig. Två av barnen placerades i familjehem med stöd av LVU och ett med stöd av SoL. Samverkan Brott mot barn Under hösten infördes en ny rutin gällande arbetet runt barn som utsätts för våld. Varje onsdagseftermiddag finns personal från polisen, åklagarmyndigheten och BUP tillgängliga hos polisen för samråd. Alla SÖSK-kommunerna har möjlighet att anmäla ärenden och föredra dem. Det är stora fördelar med att ha en fast tid varje vecka och att åklagare alltid deltar så att man vid sittande bord kan planera handläggningen av ärendet och om förhör ska hållas. Resursmöten I Ystads kommun har förvaltningschefer för Kultur och utbildning samt socialförvaltningen beslutat att resursmöte som metod och mötesstruktur är den modell vi inom kommunen skall använda oss av, i största möjliga utsträckning, i mötet med barn/ungdomar och deras familj för att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Antalet resursmöten under året har varit 21 stycken att jämföra med 10 under förra året. Personalen från Långgatan har deltagit i två resursmöten under våren Under hösten ökade deras arbetsbelastning gällande biståndsärendena i sådan omfattning, att de inte hade möjlighet att ta på sig fler resursmöten. Under 2011 deltog de totalt i sex resursmöten. 36

37 Måluppfyllelse Varje familjehemsplacering skall betraktas som den enda placeringen. Under året har ingen omplacering skett gällande de familjehemsplacerade barnen. Behandlingsmålen uppnås i första hand genom öppenvårdsinsatser och behovet av externa vårdplatser ska minska. Merparten av insatserna ges i öppenvård. För de barn/ungdomar som placerats bedömdes öppenvårdsinsatser som otillräckliga. Det ökade antalet ansökningar om vård med stöd av LVU har bidragit till att behovet av placeringar har ökat. Antalet dygn som barn/ungdomar varit placerade i familjehem och på HVB har ökat jämfört med föregående år uppgick antalet vårddygn på HVB till 2831 och under 2012 var det Motsvarande siffror för familjehem är jämfört med Utvärdering av Verksamhetsplan för 2012 Utveckling av det lättillgängliga stödet till familjer Antalet råd och stöd ärenden på Långgatan har ökat kraftigt under året trots att insatsen inte har marknadsförts och den avsatta tiden på 10 tim/v till råd och stöd har inte räckt till. Under våren 2012 utbildades en av Långgatans personal till barngruppsledare och under hösten har en Mackengrupp hållits. Ledare har varit en personal från Långgatan tillsammans med ansvarig för förebyggande arbetet. Gruppledaren från skolan har varit långtidssjukskriven men är åter i tjänst. Hon kommer inte att kunna vara gruppledare under nästa läsår heller. Två av Långgatans personal, ansvarig för förebyggande insatser och en handläggare som numera arbetar på AFÖ har genomgått gruppledarutbildningen. Det finns behov av att utbilda fler ledare som faktiskt har möjlighet att leda barngrupper. Under 2011, till och med oktober, fanns en extra tjänst på Långgatan som utgjorde att förstärkning i arbetet med bl a barngrupper samt råd och stöd. Denna tjänst finns ej längre kvar och det innebär att arbetsbelastningen på övrig personal har ökat. Det är synnerligen viktigt att det finns en kontinuitet i möjligheten att erbjuda barngruppen Macken till barn som lever i familjer med missbruk, psykisk ohälsa och våld. För att utvecklingen av öppenvården ska kunna fortgå är det nödvändig med en snar lösning av ändamålsenlig lokal för Långgatans verksamhet. Stödet till placerade barn Revisionen genomförde en granskning av arbetet med placerade barn och unga. Resultatet av denna har följts upp under året. Förstärkning av familjehemsfunktionen skedde i mars genom tillsättandet av en halv tjänst. På grund av det ökade behovet av familjehem innebar det inte någon avlastning för tidigare personal utan den nye familjehemssekreteraren fick åta sig alla nya placeringar. Det visade sig snart att halvtidstjänsten inte räckte till utan hela tjänsten fick tas i anspråk. En rutin och checklista att användas i samband med rekrytering av familjehem har tagits fram och finns på intranätet. I november 2012 antogs förändringar i Socialtjänstlagen som bland annat innebär att alla familjehemsplacerade barn ska ha en egen barnsekreterare som följer placeringen. Lagen trädde i kraft och hur det praktiskt ska lösas är ännu inte klart. Under hösten 2012 beslutade vi oss för att delta i Socialstyrelsens projekt gällande BRA-fam. En metod för att underlätta socialtjänstens rekrytering av lämpliga familjehem. Metoden fokuserar främst på risker för att i ett tidigt skede identifiera familjer som kan komma att bedömas som olämpliga. BRA-fam tydliggör även socialtjänstens förväntningar på familjehemmet och de åliggande som ingår i uppdraget. Metoden ska nu introduceras i reguljär verksamhet under ett år. Utifrån frågeformulär, manual och bedömningsmall gör socialtjänsten en bedömning av det intresserade familjehemmet. Tanken är att utifrån forskning och praktikers erfarenhet utveckla en metod som ger bra stöd vid bedömning av familjehem och dessutom kunna bidra med mer enhetliga och genomlysande utredningar. BBIC ska vara implementerad enlig plan. BBIC är implementerad och permanent licens har beviljats av Socialstyrelsen. 37

38 Personal Personalen utgörs av 7,0 socialsekreterare varav en arbetar som mottagningssekreterare, 2,0 familjehemssekreterare, 1,75 familjerättssekreterare, 4 familjearbetare, samt 1,0 enhetschef. Enheten har administrativt stöd av 1,0 assistenttjänst. Alla socialsekreterare, familjehemssekreterare och familjerättssekreterare är socionomer. Två socialsekreterare slutade i januari och två nyrekryteringar har därför skett. Socialsekreterren som tidigare handlagt de ensamkommande flyktingbarnen återkom från föräldraledighet i mars månad och övergick då till att arbeta som familjehemssekreterare. I maj beviljades en av familjerättssekreterare tjänstledigt för att arbeta på Kriscentrum. En av socialsekreterarna övergick då till tjänsten som familjerättssekreterare. I juli och i november var en av socialsekreterarna sjukskriven och på grund av den ökande arbetsbelastningen lades fem utredningar ut på Socionomkonsult i Skåne AB. Lokaler Letandet efter mer ändamålsenliga lokaler till Långgatans verksamhet har fortsatt utan att hittills ha fått en lösning. Behovet av nya lokaler får bedömas som akut för att verksamheten ska kunna fungera med ett optimalt resursutnyttjande och med det datorstöd som krävs. Under höstterminen har Unga föräldragruppen haft verksamheten förlagd till Ungdomens hus men detta är inte möjligt under vårterminen Detta innebär att det inte är möjligt att bedriva den verksamheten under våren. Kvalitetsfrågor Arbetet sker utifrån socialnämndens riktlinjer och stor vikt läggs vid bemötande, tydlighet och respekt. Kompetensutveckling Någon mer omfattande kompetensutveckling har inte skett under året, det har främst handlat om deltagande i halvdags eller heldagskonferenser. Enhetens personal har extern handledning. Fyra socialsekreterare har deltagit i en heldagsutbildning i cannabiskunskap. Två socialsekreterare har deltagit i en föreläsning om vuxna barn till missbrukare. Tre socialsekreterare har deltagit i en föreläsning om anknytning/marte Meo. Fyra socialsekreterare deltagit vid föreläsning om kompetensutveckling i krisstöd. En socialsekreterare har deltagit i två heldagar om våld och förtryck i hederns namn. En socialsekreterare har deltagit i en konferens om barnkonventionen. Två socialsekreterare samt enhetschefen har deltagit vid Region Skånes avslutningskonferens gällande barn som far illa. En av familjerättssekreterarna har deltagit i familjerättsdagarna. Båda familjerättssekreterarna har deltagit i en konferens om den nya handboken i vårdnad, boende och umgänge. Båda familjehemssekreterarna har deltagit i en konferens placerade barn ny lagstiftning. En av Långgatans personal har genomgått utbildning för att leda barngruppen Macken. En av Långgatans personal har deltagit i utbildning för koordinatorer/resursmöten. Ystad Eva Skogö Enhetschef 38

39 Familjerådgivningen i Sjöbos, Skurups och Ystads kommuner Organisation och personal Familjerådgivningen är organisatoriskt tillhörande IFO i Ystad kommun och startade som en ny enhet Personalen består av en familjerådgivare med 100 % anställning. Nuvarande familjerådgivare är Martin Hagelin. Tjänsten delas mellan Ystads, Sjöbos och Skurups kommuner. Förutom familjerådgivning ingår att genomföra frivilliga samarbetssamtal för Skurups kommun. Under 2012 har innehavaren av tjänsten bytts och från april fram till augusti skedde ett ytterst begränsat intag av nya ärenden. Under två månader i vår/sommar var familjerådgivningen obemannad. Detta har påverkat årets siffror vad gäller antal samtal och eventuellt antal ärenden. Den nya innehavaren av tjänsten har under höstterminen 2012 också studerat på deltid vilket inneburit mindre total arbetstid på tjänsten. Detta sammantaget har förmodligen, tillsammans med en faktisk ökning av antalet sökande under hösten, lett fram till den kösituation som varit under hösten och början av vintern. Lokal Familjerådgivningen finns i lokal på Lilla Östergatan i Ystad. Uppdraget och verksamheten Huvuduppdraget är att ta emot företrädesvis par från ovan nämnda kommuner och på ett professionellt sätt hjälpa dem att antingen gå vidare i relationen eller att få till stånd en separation på ett så bra sätt som möjligt. Samtalen har alltid fokus på relationen. Jobbet innefattar arbete med alla typer av relationer, först och främst parrelationer, men också förälder barnrelationer, svärföräldrarelationer och andra förekommande relationsproblem. I de flesta fall är det endast de vuxna, som deltar i samtalen, men ibland är också barn och ungdomar med. Det är också möjligt att komma ensam, om t ex partnern inte vill delta eller om man på egen hand vill bearbeta en separation, så länge problemet har relationsanknytning. Familjerådgivningen för inga journaler. Man kan söka anonymt och blir inte registrerad någonstans. Man söker på eget initiativ och det finns inget remissförfarande. I viss mån förekommer utåtriktat arbete i förebyggande och informativt syfte. Besöksavgift Besöksavgiften betalas kontant vid besöket och är 100 kr/tillfälle. Besökstider och väntetid Familjerådgivningen är öppen dagtid men erbjuder kvällstider två gånger i veckan. Alla par som ringer till familjerådgivningen och önskar ett besök, erbjuds normalt en tid vid första telefonsamtalet. Väntetiden är beroende av om paret kan komma under dagtid eller om de önskar kvällstid. En dagtid kan normalt erbjudas inom två veckor. Om man vill komma på kvällen kan man få vänta upp till fyra veckor. Akuttider finns inte, men om man är beredd att ta en återbudstid kan man vanligtvis komma inom ett par dagar. Under hösten har många sökt rådgivning och väntetiderna har varit upp till fem veckor till den första tid som kunnat erbjudas. I december medförde detta att par som sökte rådgivning inte kunde få en tid vid första telefonsamtalet utan blev uppsatta i kö. Detta gjordes för att undvika allt för långa väntetider mellan samtalen. I slutet av november och hela december har dock antalet par som söker hjälp minskat markant vilket gjort att antalet par i rådgivning i nuläget minskar. Varför söker man familjerådgivning/arbetsmetod Vanliga svårigheter, som man söker för är - kommunikationsproblem - otrohet - separationer - kulturkrockar - sex - föräldraskap - styvfamiljsproblem 39

40 Varje samtal varar minuter. Alla par har bilder och förväntningar på hur förhållandet och familjelivet ska fungera. Det är ett mål att försöka få till stånd ett samtal där dessa bilder och förväntningar blir tydliga för båda parter. Arbetet med paret går alltid ut på - att i lugn och ro få paret att samtala med varandra om det som känns svårt - att öppna upp låsta positioner - att tillsammans finna vägar till förändring - att öka förståelsen för egna/varandras behov Antal par/besök Under 2012 har 34 nya par från Sjöbo, 52 par från Skurup och 55 par från Ystad besökt familjerådgivningen (sammanlagt 141 nya par). Dessutom har 46 par som började gå på mottagningen tidigare fortsatt under Totalt har alltså 187 par varit aktuella under Jämfört med 2011 innebär detta en minskning med 16 nya par från Sjöbo, 26 par från Ystad samt en ökning med 22 par från Skurup. Totalt en minskning av nybesöken med 20 par (=14%) och totala antalet aktuella par med 31 st. (=14%). Det har genomförts 99 samtal för Sjöbo (2011, 129 samtal och 2010, 68 samtal), 141 samtal för Skurup (2011, 77 samtal och 2010, 85 samtal) och 165 för Ystad (2011, 258 samtal och 2010, 224 samtal). Totalt 405 samtal, vilket är en minskning med 59 samtal jämfört med 2011 (=13%). Återbudsfrekvensen ligger på ca.30 %, vilket är ungefär samma nivå som 2010 och Paren uppger som orsak till återbuden sjukdom, sjuka barn, ingen barnvakt, kunde inte komma ifrån jobbet, glömt bort tiden,. Dessutom har det genomförts 29 samarbetssamtal för Skurups räkning, 5 för Sjöbo och 2 för Ystad, vilket är 11 fler än under I vilken ålder söker man familjerådgivning? Av dem som sökt familjerådgivning 2011 är den yngste 19 år och den äldste 71 år. Det stora flertalet är mellan år (65 %). 17 % är under 30 år och 18 % är över 45 år. Hur många gånger kommer paren till familjerådgivningen? De flesta besöker familjerådgivningen 2-4 gånger. Några par går betydligt fler gånger och andra kommer bara en gång. Barnperspektivet Sammantaget har paren, som sökt familjerådgivning under 2012, 225 st. barn under 18 år. Detta är en minskning från 2011 då 318 barn berördes. Barnen drabbas i allra högsta grad om föräldrarna inte mår bra i sin relation. Även om familjerådgivningen skall ha fokus på den vuxna parrelationen är det viktigt att också tala om föräldraskapet och på det sättet vidga perspektivet för dem som kommer. Ofta är man i en kris när man söker och i de situationerna regredierar många och har svårt att se barnen och deras behov. Om problemen mer direkt gäller barnen, hänvisas familjen att vända sig till kommunernas respektive råd-och stödverksamheter (Långgatan i Ystad, Familjegården i Sjöbo, Familjecentrum i Skurup) eller till BUP. Många uppmanas också att ta del av kommunernas olika föräldrautbildningar. Familjerådgivare har anmälningsplikt om de får veta att barn blir misshandlade eller får bevittna misshandel mellan sina föräldrar. Unga familjer Regelbundet görs besök hos grupper för unga föräldrar i Skurup. Där diskuterar vi relationer, föräldraskap och vilka påfrestningar det kan innebära att bli förälder. Detta är ett viktigt förebyggande arbete och kan också underlätta för de unga paren att ta egen kontakt om de skulle behöva. Ystad Martin Hagelin familjerådgivare 40

41 Arbete och försöjningsenheten Sammanfattning Antal hushåll och personer med försörjningsstöd ökar om än i långsam takt. Sedan 2007 har en ökning av biståndshushåll skett varje år. Mellan åren 2009 och 2010 sjönk basbeloppet med 400 kr för att 2011 höjas igen med 400 kr. För 2012 höjdes basbeloppet med 1200 kr. Även hyresnivån i allmännyttan steg med 2,8 %. Detta medför att det varit motsvarande höjning av nivån på utbetalat försörjningsstöd. Riksnormen bestäms av regeringen varje år och följer denna baseras på basbeloppet och konsumentverkets beräkningar av hushållens kostnader. Arbetsbelastningen har ökat. Tyngden på ärendena har ökat. Totalt antal nyöppnade ärenden under året är 390 (351)*. Av de som öppnats är 263 (258) socialbidrag, 4 (4) socialbidrag/flykting, 44 (30) är utredning/ vuxna, 3 (0) institutionsplacering vuxna (skyddat boende), 33 (17) öppenvård/vuxna (Polstjärnan, Bruket, Återbruket, Finsamprojekt, kontaktperson), 10 (8) servicekonton och 33 (33) omprövningar/yttranden. Under 2012 har 326 (378) ärenden avslutats och 695 (683) är kvarstående. *Siffror inom parentes avser 2011 Störst andel av försörjningsstödet har betalats till den grupp som kodats som arbetslösa, ca 48 %. De kan vara arbetslösa utan ersättning, i väntan på ersättning, med otillräcklig ersättning eller flyktingar i introduktion. Vid en närmare titt på de som är registrerade som arbetslösa kan konstateras att flertalet har en lång väg att gå för att komma in på arbetsmarknaden. Flera av de arbetslösa har en del fysiska begränsningar och nedsättningar, flertalet har varit från arbetsmarknaden lång tid. Det är ofta okvalificerade arbeten som söks. De okvalificerade jobben blir allt färre. De som kodats ha arbetshinder, sociala skäl och de som är sjukskrivna med läkarintyg är de som fått näst störst andel av utbetalat försörjningsstöd, ca % av totalt utbetalt bistånd. Härefter är det de som kodats ha sjuk- eller aktivitetsersättning, annat försörjningshinder, deltidsarbetande, föräldralediga, de som kodats ha språkhinder, heltidsarbetande med otillräckliga inkomster eller i väntan på inkomst, och utan försörjningshinder i nu nämnd ordning. Förändringar i andra trygghetssystem de senaste åren har medfört att fler människor får sin försörjning från socialtjänsten infördes högre avgifter i a-kassorna och arbetskrav och överhoppningsbar tid förändrades, vilket gjort det svårare att kvalificera sig för ersättning från systemet. Enligt en undersökning från arbetslöshetskassornas samorganisation är var tredje arbetslös utan ersättning från a-kassa. Detta är en tredubbling på fyra år. Endast 1 av 10 har en ersättning som täcker 80 % av tidigare lön. Sänkningar och förändringar i aktivitetsstödet genomförs samtidigt som innebär att efter 200 dagar med ersättning sänks denna till max 70 % av den tidigare fastställda dagsförtjänsten och efter 300 dagar ersätts endast 65 %. Från juli 2007 upphör ersättningen med 65 % och istället upphör möjligheten till ersättning efter 300 dagar (450 om du har barn under 18 år). För många som deltar i arbetsmarknadsåtgärd eller i arbetsmarknadsutbildning räcker inte aktivitetsstödet till den egna försörjningen. Försörjningsstöd beviljas därför i större utsträckning även under studier, vilket är en förskjutning av statens kostnader till kommunen. Från 2008 införs en tidsbegränsning för sjukpenning och förlängd sjukpenning på maximalt 550 dagar. Vissa undantag vid mycket allvarlig sjukdom kan ges. Rehabiliteringskedja införs som reglerar att den första sjukperioden ska arbetsförmågans nedsättning bedömas i förhållande till det vanliga arbetet och fr o m 181:a dagen ska bedömningen göras utifrån arbete på hela den reguljära arbetsmarknaden ändras detta så att prövningen mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp om det bedöms oskäligt. Från 2010 kan sjukpenning ges med 80 % av sjukpenninggrundande inkomst även efter 364 dagar vid mycket allvarlig sjukdom. Sjukersättning kan endast komma ifråga om arbetsförmågan är stadigvarande (dvs för all framtid). Arbetslivsintroduktion med stöd av Arbetsförmedlingen med rätt till aktivitetsstöd införs. Arbetsförmedlingen arbetar idag även med stöd till personer som står allt längre från arbete på den reguljära arbetsmarknaden och behoven av samverkan med flera parter kring individen är allt större. Fler möten med individ, försäkringskassa, sjukvård, arbetsförmedling och socialtjänst krävs. Samverkan tar tid och med fler individer som behöver försörjningsstöd blir det allt svårare att göra ett bra arbete med rätt prioriteringar. Verksamhet Försörjningsstöd Arbete och försörjningsenheten arbetar med att på olika sätt hjälpa individer att klara sin försörjning och att stödja individer till en självständig social trygghet. I arbetet med försörjningsstöd ingår att göra ekonomiska utredningar av hushållsekonomi, göra bedömningar om rimliga bokostnader och elkostnader samt ibland även bedöma tillfälligt försörjningsstöd för egenföretagare eller personer med fria yrken. En del av stödet kring hushållsekonomi innefattar även bistånd med servicekonton för den som inte på egen hand kan fördela den egna inkomsten så att den räcker till. Målet är dock alltid att det är tidsbegränsad hjälp i ett akut skede eller tills att god man kunnat tillsättas. 41

42 Stöd och rådgivning kring ekonomin ges även av enhetens budget- och skuldrådgivare, se nedan. Här ges också stöd när skuldsanering kan vara aktuellt. Skuldsanering har tidigare varit förbehållet privatpersoner men numera finns även viss möjlighet för en småföretagare att få skuldsanering. Socialsekreterare i team 1tar emot alla nybesök för att utreda och fatta beslut om det föreligger rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen och att i så fall, bistå när den egna ekonomin inte räcker till. Vid alla nybesök görs en grundutredning, där förutsättningar för framtida egen försörjning tas fram tillsammans med klienten. Individer kontaktar socialtjänsten även med frågor som inte i första hand avser ekonomi. Socialsekreteraren i team 1 är ofta den som lotsar vidare till rätt instans eller själv ger det stöd som behövs. Exempel på ärenden är misshandlade eller hotade kvinnor som behöver stöd både praktiskt, ekonomiskt och på andra sätt, bostadslösa som inte har tak över huvudet, personer eller familjer som ska vräkas från sitt boende, yngre personer som blivit utkastade hemifrån, äldre personer som saknar stödinsatser där vardagen inte längre fungerar m m. Socialsekreterare i team 2 ger fortsatt bistånd med försörjningsstöd när behov av försörjning bedömts fortsätta en längre tid. Huvuduppgiften är dock att i samarbete med individen och med övriga resurser som finns kring individen planera insatser och stöd mot en självförsörjning. Detta arbete förutsätter samverkan med sjukvård, psykiatri, arbetsförmedling, försäkringskassa och med socialtjänstens andra verksamheter. Inom Arbete och försörjningsenhetens verksamheter finns olika rehabiliterande inslag. Verksamheter för arbetsträning och sysselsättning som finns inom Arbete och försörjningsenheten är Polstjärnan, Bruket och Återbruket. Se nedan. Sedan slutet av augusti 2012 har enheten även en anställd arbetskonsulent (studie- och yrkesvägledare), se nedan. Vi samarbetar även med Hermes i Simrishamn, ett privat rehabiliteringsinitiativ med stöd av Europeiska socialfonden och med Finsamprojektet Aktiva 4. Arbetskonsulent Arbetskonsulenten började sitt arbete i slutet av augusti. Via nybesöksteamet har några personer som identifierats ha kort väg att komma ut på arbetsmarknaden fått möjlighet att träffa arbetskonsulent för att tiden med försörjningsstöd ska kunna göras så kort som möjligt. Vi har även identifierat personer som gått arbetslösa en tid och där arbetsförmedlingens insatser varit obefintliga. De har fått träffa arbetskonsulent några gånger för att göra en planering mot arbete. De har fått stöd att göra en ansökan och skriva en meritförteckning/cv. De ges även stöd i hur man söker arbete/kontaktar arbetsgivare och var man hittar jobb/ förslag som kan utvidga jobbsöket samt stöd i hur man hanterar intervjutillfällen. Några personer har fått hjälp med att få praktikplats och de har fått hjälp i kontakten med arbetsförmedlingen för att de ska få det stöd de har rätt till därifrån. Arbetskonsulent följer regelbundet upp praktikplatser och gör arbetsplatsbesök både inom kommunen och på privata företag för att bygga ett kontaktnät när praktikplats eller arbete behövs. Under hösten gavs även möjlighet att få hjälp att skriva ansökan och cv i en tillfällig gruppverksamhet som träffades vid tre tillfällen. Flyktingmottagning Kommunens avtal om flyktingmottagning handläggs på Arbete och försörjningsenheten. Kommunen har en löpande överenskommelse om mottagande av 25 personer per år. En svårighet de senaste två åren har varit att få bostäder för att kunna ta emot familjer. Sedan etableringsreformen la huvudansvaret för nyanländas etablering på arbetsförmedlingen har handläggarresurser tagits bort och under 2012 har flyktingsekreteraren arbetat mer med de ensamkommande flyktingbarnen (huvudansvaret i Barn och familjeenheten) och det har funnits mindre tid för ett övergripande och aktivt arbete med övriga nyanlända. Under 2012 tog vi emot 15 individer, 8 vuxna och 7 barn. Kommunen har en skyldighet att erbjuda nyanlända samhällsinformation om minst 60 tim per individ. Denna insats köps av Forum Ystad och utbildningen är en samverkan med Simrishamn och Tomelilla kommuner. Budget och skuldrådgivning Under året har 31 skuldsaneringar förberetts och lämnats in till Kronofogden för beslut. 17 skuldsaneringar av dessa är avslutade, 12 väntar fortfarande på beslut, 1 inväntar uppgift från Försäkringskassan om slutlig skuld på bostadsbidrag och kommer sedan att lämnas in. 1 ung man har fått avslag, då han inte har levt upp till Kronofogdens krav på att aktivt försöka få heltidsinkomst. Av de som söker skuldsanering kan urskiljas två grupper, en grupp mellan år och en grupp från 65 år och uppåt. I denna grupp är kvinnorna i majoritet. 6 klienter har fått hjälp med omprövning av pågående 42

43 skuldsaneringsbeslut. Budgetrådgivning ges vid enstaka tillfällen eller ibland med flera kontakter under en kortare tid. I december pågår 9 rådgivningsärenden med en mer regelbunden kontakt. När en klient tar kontakt för att söka skuldsanering behövs oftast ett antal möten för att under en period samla in uppgifter om vilka skulder som finns och handlingar som behövs för att kunna söka skuldsanering. Stöd ges även under denna process. Budget och skuldrådgivare är även dödsbohandläggare. Under 2012 har 35 dödsboanmälningar lämnats till Skatteverket. Två av de dödsbon som avvisats har krävt en del arbete för att leta rätt på anhöriga, då det saknades uppgift om dessa. Vi har avslagit begäran om att upprätta dödsboanmälan i 8 ärenden, dels på grund av att det funnits för mycket tillgångar i boet, dels på grund av att boet varit svårt att utreda och i ett fall fanns misstanke om oegentligheter. Verksamheter för arbetsträning, sysselsättning Polstjärnan Polstjärnan tar emot deltagare från 18 år upp till ca 50 år. Den övre gränsen är något flytande efter behov. Polstjärnan utför arbeten till kommunens olika förvaltningar och bolag. De utför lättare målnings- och underhållsarbeten, tillverkar stadens utsmyckning vid olika högtider, t ex tomtar, påskris, de utför flyttningar och transporter, vissa städuppdrag, sömnadsarbeten, lagningar, tvätt m m. De har även samarbete med Emmaus Björkå. Polstjärnan tömmer och samlar in textil och kläder ifrån de uppsamlingscontainrar som finns i staden. Insamlat material hämtas på Polstjärnan av Emmaus. En plats på Polstjärnan föregås av en social utredning med ett biståndsbeslut. Många deltagare saknar helt arbetslivserfarenhet och/eller har av olika orsaker haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Verksamheten använder arbetet som grund för att stärka deltagarens kompetens. Att arbeta tillsammans med andra ger också en utveckling av den sociala kompetensen. Under 2012 har 36 elever varit inskrivna och vid årsskiftet var 14 elever kvar i verksamheten. Under året har 22 utskrivningar gjorts. Genomsnittlig inskrivningstid har varit 9 månader. Orsaker till utskrivning under året: 1 har fått arbete 1 har påbörjat studier 7 gått vidare till åtgärd via Arbetsförmedlingen 6 har avslutat för annan planering 5 har skrivits ut pga avbruten planering 2 har blivit långtidssjukskrivna Under 2012 har de flesta varit i åldern 30 år och uppåt. Endast 8 personer var under 25 år. Av de inskrivna var 19 män och 17 kvinnor. Bruket Verksamheten riktar sig främst mot äldre missbrukare men enstaka inskrivningar av äldre personer med annan eller okänd problematik förekommer. Syftet är att öka livskvalitet och hälsa för deltagarna. Med en meningsfull daglig sysselsättning skapas gemenskap och sammanhang, vilket leder till ett minskat missbruk och därmed färre institutionsplaceringar. Verksamheten utför underhållsarbete, målning, snickeri, trädgårdsarbeten etc åt kommunens förvaltningar och bolag. Arbetsuppgifterna anpassas individuellt och varje deltagare får handledning utifrån sina behov. Under 2012 har totalt 12 män varit inskrivna i verksamheten inom åldersspannet år och vid årsskiftet var 7 av dessa fortfarande inskrivna. Av deltagarna har 3 en offentligt skyddad anställning, OSA (Lön utgår med kr för heltid på en OSAanställning och merparten av lönen täcks med bidrag från arbetsförmedlingen.) Övriga har försörjningsstöd eller pension, sjukersättning. Fem utskrivningar har gjorts under året: 1 har fått arbete, 1 har gått i pension, 1 har flyttat från kommunen, 1 har blivit långtidssjukskriven och en skrevs ut pga avbruten planering. Återbruket Verksamheten är en insamlingsverksamhet av varor för återbruk. Samverkan sker mellan Polstjärnan, Bruket och Återbruket. När utrymme finns hämtas möbler och andra varor till Återbruket av de andra verksamheterna. Återbruket sorterar, packar ner varor och säljer varor som de får in. Verksamheten drivs av Lions Ystad, som också skänker en del insamlat material till länder på andra sidan Östersjön. Intäkterna går till 43

44 Lions hjälpverksamhet. Social omsorg har en anställd, som handleder deltagare som står långt från arbetsmarknaden. Syftet är att skapa meningsfull sysselsättning och struktur för deltagare som inte varit i arbete på mycket lång tid eller som varit långtidssjukskrivna. Under 2012 har 12 personer varit inskrivna. 4 av dessa är fortfarande kvar i verksamheten. Orsaker till utskrivning är: 1 har fått anställning i Malmö 2 har fått sjukersättning 1 har fått annan åtgärd via AF 1 har påbörjat högskolestudier 1 har flyttat från kommunen 1 har börjat på Polstjärnan 1 har fått annan praktik via kommunen Andra samverkansprojekt Samverkan finns också inom ramen för FINSAM, projekt Aktiva 4 (finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) och med HERMES-projektet i Simrishamn som är en privat utredning och rehabilitering som finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. HERMES-projektet avslutas i början av Aktiva 4/Finsam-projekt Detta projekt gjorde en omstart i augusti 2011 (efter förändringar och byte av projektledare) och har fungerat i nuvarande form sedan dess. Antal inskrivna är ca 20 individer samtidigt. Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Social Omsorg samt sjukvården kan remittera individer till verksamheten. En viktig del i projektet är att utveckla samverkan mellan de olika projektägarna. Verksamheten är ett bra komplement till de övriga verksamheter som finns för arbetsträning och sysselsättning. Deltagarna i Aktiva 4 står ofta långt från arbetsmarknaden och för vissa finns behov av kompletterande utredningar och insatser, ofta från psykiatrin. Hermes/Privat aktör med projektmedel från Europeiska socialfonden Under året har 6 individer med försörjningsstöd deltagit i projektet. Hermesprojektet har utrett arbetsförmåga och gett viss arbetsträning. Trots att det kräver resor till annan kommun har deltagandet varit bra. Det är ofta deltagare med olika fysiska nedsättningar som har utretts och fått arbetsträna inom projektet. Flertalet har fått tillräckligt underlag för att kunna få sjukersättning på hel- eller deltid. En person kommer att avslutas under början av I HERMES-projektet finns läkare, sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut som ser olika delar av individen och individens förmåga att klara ett arbete. Ekonomi/Orsaker för utbetalat bistånd Försörjningsstödet har fortsatt att öka under Utbetalat bistånd netto som rapporterats till SCB är kr. Det är i huvudsak arbetslöshet som är orsak till behov av försörjningsstöd, 42 % av de som får bistånd är arbetssökande. Försörjningsstöd på grund av ohälsa har 21 %, försörjningshinder på grund av sociala skäl har 22 %. Övriga grupper är t ex föräldralediga med otillräcklig inkomst eller väntar på inkomst, arbetande på hel- eller deltid med otillräcklig inkomst, språkhinder, inget försörjningshinder eller annat försörjningshinder (dödsbon med brist i boet till begravningskostnader t ex). (Siffrorna är hämtade från vårt system för ärendehantering, Isox.) 44

45 Försörjningshinder ska registreras på individnivå och registreras för samtliga vuxna i ett hushåll. Olika försörjningshinder kan alltså förekomma i ett och samma hushåll. Denna kodning har bestämts av och rapporteras till Socialstyrelsen varje månad. Det är det först kodade försörjningshindret i månaden som rapporteras. I kategorin arbetslösa finns de som står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete. Här ingår personer som deltar i verksamheter för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och här ingår även de som deltar i arbetspraktik, arbetssökarverksamhet och de som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Under annat försörjningshinder registreras en person som av försäkringskassan bedömts sakna arbetsförmåga men som inte har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning, t ex utrikesfödd som redan vid ankomsten till Sverige är sjuk. Arbetshinder, sociala skäl är en person som inte står till arbetsmarknadens förfogande eller vars arbetsförmåga inte är klarlagd, exempelvis den som är i aktivt missbruk. Språkhinder kan den ha, som efter avslutad introduktion behöver fortsatt svenskundervisning för att kunna komma in på arbetsmarknaden. I gruppen arbetslösa finns idag personer med psykiska och fysiska nedsättningar. För de som varit arbetslösa under lång tid kan låg självkänsla och osäkerhet ibland bidra till att man sjukskriver sig eller uteblir när möjlighet ges till praktik eller arbete. Stödinsatser och täta kontakter från socialtjänsten och från arbetsförmedlingen är viktiga insatser för att komma tillbaka till arbetslivet. 45

46 Framtid Enligt arbetsförmedlingens prognoser är fortsatt ökning av arbetslösheten att förvänta även 2013 och Arbetsförmedlingens prognoser säger att 2013 och 2014 kommer färre att vara sysselsatta. Det är främst inom industri och byggverksamhet som sysselsättningen bedöms minska. Gruppen långtidsarbetslösa ökar och i Ystad har ungdomsarbetslösheten ökat under hösten Denna ökning på ungdomssidan har inte visats när det gäller försörjningsstödet men kommer troligtvis att märkas under våren Både socialtjänsten och arbetsförmedlingens uppdrag har idag en större tyngd på rehabilitering då de långtidsarbetslösa ofta har en längre väg att gå för att komma åter på arbetsmarknaden. En fortsatt utökad samverkan är nödvändig. Samverkan är tidskrävande och arbetstempot i socialsekreterargruppen är högt med en ökande stress som följd. Under 2013 är det angeläget att följa utvecklingen för att inte riskera sjukskrivningar på grund av för tung arbetsbelastning. Bristen på bostäder i kommunen kommer även fortsättningsvis att innebära behov av tillfälliga boendelösningar som t ex boende på vandrarhem, hotellbonde och boende i husvagn eller bostäder med rivningskontrakt. Det är allt vanligare att individer flyttar in hos vänner eller flyttar runt hos olika släktingar och vänner. Måluppfyllelse Ärendemängden har fortsatt att öka och tyngden i ärendena har ökat. Trots detta har tjänstegarantierna hållits i de flesta ärenden. Den som sökt bistånd har kunnat få en tid inom 14 dagar och om alla uppgifter som begärts in till utredningen är inkomna har den sökande fått beslut inom 3 dagar. Det är endast i en handfull ärenden som längre tider har varit nödvändiga. 33 yttranden har avgetts till förvaltningsrätten. I 1 ärende har förvaltningsrätten gett den klagande helt rätt och bistånd har betalats ut. 3 ärenden har återförvisats för ny bedömning. I övriga ärenden har socialnämndens beslut stått fast. Vi har haft 3 ärenden i högsta förvaltningsrätten. Inget har fått prövningstillstånd, varför socialnämndens beslut stått fast. På grund av den ökade belastningen hinns inte all dokumentation med i samband med beslut och utbetalning av bistånd eller beslut om avslag. De flesta utbetalningar och beslut sker runt 25-28:e i månaden och skriftligt beslut kan i vissa fall få dröja 2-3 veckor. Muntligt besked ges dock inom 3 dagar. Arbete och försörjningsenheten med arbetsplats på Blekegatan har haft 7 protokollförda arbetsplatsträffar under året och de arbetstagare som arbetar utanför huset, dvs anställda i verksamheterna har arbetsplats- 46

47 träffar en gång per månad med undantag för sommarmånader. Den årliga enkätundersökningen om bemötande m m har inte gjorts under Vi har dock under höstterminen haft socionomkandidat från socialhögskolan. Hon har som en del i sin praktik tagit fram en enkät med bemötandefrågor. Denna lämnades ut under en vecka i december till alla besökare som sökt försörjningsstöd. Svaren gav ett genomgående högt betyg. De flesta tyckte att de fått god hjälp och blivit lyssnade på. Några var dock missnöjda med nivån på biståndet och önskade ett högre bistånd. Personal I socialsekreterargruppen har viss rörlighet skett under året och vakanser har funnits under kortare perioder vid rekrytering. I februari fick enheten en ny medarbetare från Barn och familjeenheten och i augusti lämnade en medarbetare oss för en tjänst på Rådgivningsbyrån. Hennes tjänst tillsattses med en socialsekreterare som redan arbetade på ett föräldraledighetsvikariat. Ytterligare en vikarie har börjat i oktober, också det ett föräldraledighetsvikariat. För att täcka vakanta timmar har en medarbetare som gått i pension timanställts. I augusti fick enheten en ny tjänst som arbetskonsulent och denna tillsattes med en studie- och yrkesvägledare med arbetserfarenheter inom både skola och arbetsförmedling och är därmed en förstärkning av våra kompetenser i att ge stöd för att komma i egen försörjning. Övrig personal i enheten är 2 assistenter varav 1 ansvarar för hela förvaltningens reception samt en datahandledare som även denne ger support till personal inom hela socialförvaltningen. Tjänsten på budget och skuldrådgivning (jurist) är på halvtid. I våra verksamheter nyanställdes en handledare på Polstjärnan i början av året men i övrigt har inga förändringar skett i verksamheternas personalgrupper. Under 2012 har socialsekreterargruppen haft extern handledning med MI (motivating interview) som grund. Detta för att ta tillvara och bygga vidare den grundutbildning som de gått tidigare. 4 socialsekreterare samt enhetschef deltog i konferens om försörjningsstöd (2 dagar) i Kalmar, 2 medarbetare har deltagit i en endagsutbildning om cannabis, 3 medarbetare har deltagit i konferens om våld i nära relationer och 2 har deltagit i konferens om hedersrelaterat våld. Sjukfrånvaron är låg och i arbetsgruppen finns god kompetens. Det finns i gruppen en positiv inställning till arbetet och en trivsel i arbetsgruppen. Siv Lindell Malmer Enhetschef 47

48 Rådgivningsbyrån och Fältgruppen Organisation och personal Enheten ingår i avdelningen för individ och familjeomsorg och vänder sig till kommuninvånare som har problem med alkohol, narkotika och spelberoende och deras anhöriga och har följande ansvarsområden: Att ta emot och utreda biståndsansökningar avseende missbruks- och anhörigproblem Att utreda vård enligt LVM Att utforma och utföra öppenvårdsinatser Att utreda ansökningar avseende försörjningsstöd samt i förekommande fall administrera servicekonton Att utföra utredningar/yttranden till transportstyrelsen, försäkringskassan och andra aktuella myndigheter Att bedriva tobaks- alkohol- och drogförebyggande verksamhet med inriktning på barn och unga Personalen utgörs av sex socialsekreterare, två fältsekreterare, 0,75 assistent samt en enhetschef. Under årets första del var två socialsekreterare och en fältsekreterare föräldralediga. Två socialsekreterare har slutat sina anställningar och gått vidare till nya verksamheter. Bägge dessa tjänster har rekryterats internt. Detta innebär att samtliga tjänster har varit besatta under året vilket är ovanligt då verksamheten ofta dragits med vakanser under olika perioder. Kvalitetsfrågor Inom enheten arbetar vi utifrån socialnämndens riktlinjer med avseende på kvalitetsfrågorna. Härvid betonas bemötande, tillgänglighet, god service och kvalitet i insatserna samt kompetens. Brukarenkäter genomförs vartannat år, senast 2011, som just belyser dessa frågor. Kompetensutveckling Under året har kompetensfrågorna getts en inriktning mot att utveckla de öppenvårdsinsatser som verksamheten skall kunna erbjuda kommuninvånarna. Med öppenvård i detta sammanhanavses evidensbaserade och beprövade metoder som skall ligga till grund för insatserna. Satsningen på MI (Motiverande samtal) har fortsatt under året. Gruppen har nu genomgått kvalificerad utbildning i Motiverande Samtal med stöd av en utbildare från Inomakademin. Med denna utbildning som grund kommer Rådgivningsbyrån nu att kunna erbjuda strukturerade öppenvårdssamtal enligt MI. Med MI och ASI (addiction severe index) som grund har ett speciellt alkoholprogram utarbetats som vänder sig till människor med risk- och/eller missbruk. För att kunna erbjuda lämpligt stöd för unga och vuxna som har fastnat i ett cannabismissbruk har två personal genomgått utbildning i Lund i Rådgivningsbyråns haschavvänjningsprogram (Hap). Detta program som finns i två versioner kan nu erbjudas. Tre personal har genomgått utbildning i Återfallasprevention (ÅP) som skall kunna erbjudas såväl enskilt som i grupp. Cannabismissbruket har fått stor uppmärksamhet under året och länsstyrelsen har anordnat två stora informationsdagar som personalen har deltagit i. Rådgivningsbyrån i Lund har anordnat föreläsningar om spice vilka vår personal har bevistat. Länsstyrelsen har anordnat utbildningsdagar i tobaksfrågor vilka framförallt har vänt sig till skolpersonal. Fältgruppen har deltagit i en sådan utbildning. Drogsamordnaren (fältgruppen) har deltagit i länsstyrelsens kompetensdagar kring drogförebyggande frågor. 48

49 Utöver detta har personal deltagit i lokalt anordnade möten och föreläsningar inom olika kompetensområden. Sösk-samarbetet Detta samarbete startade 2003 med anledning av den då aktuella drogsituationen på gymnasieskolan och har sedan dess utvecklats och funnit sin fasta form. Teman för samarbetet är informationsfrågor, kompetensfrågor, metodfrågor som ASI, statistik, erfarenhetsutbyte etc. Träffar på chefs- och handläggarnivå äger rum fyra gånger per år. Träffarna alternerar mellan kommunerna och dagordning och protokoll upprättas i vanlig ordning. Under hösten har en del fokus lagts på samarbetet med Carema och cannabissituationen i området Inledande sonderingar har gjorts för att starta upp ett gemensamt cannabisprojekt i Sösk-området efter modell Småkommuner mot droger. Uppdraget och verksamheten Rådgivningsbyråns uppdrag är att utifrån socialtjänstlagen och lagen om vård av missbrukare bistå och hjälpa kommuninvånarer som har olika former av missbruksproblem. Uppdraget innefattar även stöd och hjälp till anhöriga. Fältgruppens uppdrag är att arbeta förebyggande gentemot barn och unga samt att bedriva viss uppsökande verksamhet. Arbetet innefattar utredning och behandling i öppna såväl som slutna former, akuta insatser, droganalyser, anhörigstöd, yttrande gällande körkort och vapeninnehav, stöd till arbetsgivare, informationsinsatser etc. Under året har insatserna fördelats enligt följande: Förhandsbedömningar 23 Yttranden 11 Socialbidrag 79 Utredning/ unga /Sol 6 Utredning/vuxna/Sol 70 Utredning/ 7 LVM 14 LVM-placeringar 5 Öppenvårdsinsatser/unga 1 Institutionsplacering/vuxna 30 Öppenvårdsinsatser/vuxna 100 Servicekonto 33 Omprövning/yttrande 5 Institutionsplaceringarna är något färre än föregående år. Sammanlagt 18 personer har genomgått institutionsbehandling under året varav nio är kvinnor. Fem personer har varit föremål för LVM-vård vilket är samma som förra året. Nämndemansgården är vår största utförare av behandling, med åtta placeringar. Så kallade återhämtningsplaceringar enligt Sol blev 4 under året. Tillströmningen av nya klienter har fortsatt att öka. Under 2011 aktualiserades 60 nya ärenden. För 2012 är siffran 105 nytillkomna klienter. Delvis kan ökningen förklaras med att det var många ungdomar som aktualiserades av polisen i samband med den så kallade cannabishärvan i mars Vid ett tillfälle anmäldes 30 ungdomar av polisen som ett resultat av det omfattande spaningsarbete som polisen hade lagt ner. Med all den uppmärksamhet som följde på detta har orosanmälningar avseende ungdomar fortsatt strömma in under sommaren och hösten. Flertalet av de ungdomar som blev aktuella var inte tidigare kända av socialtjänsten. Årets nytillkomna klienter, som således var 105 personer, fördelas procentuellt med avseende på ålder, kön, problem och hur ärendet blev aktuellt, enligt diagrammen som följer: 49

50 Figur 1. Könsfördelningen av nytillkomna ärenden under Figur 2. Vilken typ av ärende man sökt för. Diagrammet visar vilket problem man har sökt för. Att andelen narkotika är så hög speglar den cannabisvåg som har kommit upp till ytan under året. 50

51 Figur 3. Åldersfördelning. Diagrammet visar åldersfördelningen på nytillkomna sökanden under året. Ungdomarna utgör naturligt en stor andel av dessa. Figur 4. Från vem kom anmälan/ansökan Antalet anmälningar har ökat stort under året vilket framförallt förklaras av polisens aktivitet. Samarbetet med Bof avseende ungdomar under 18 år med missbruk har intensifierats under året. 51

52 LOB; lagen om omhändertagande av berusad person. Polismyndigheten anmäler Lob-omhändertagna personer till socialtjänsten. Enligt vår rutin informeras alla över 25 år brevledes om Rådgivningsbyrån och om möjligheterna att ta kontakt om man vill ha hjälp. Unga under 25 år kontaktas och erbjuds besökstid. Är man under 18 år erbjuds alltid vårdnadshavare att vara med vid besöket. I de fall de omhändertagna är vårdnadshavare är det Bof som tar den inledande kontakten. Antalet omhändertagna har ökat under året, från 95 omhändertaganden år 2011 till 141 år 2012 fördelat på 103 personer varav endast tio är kvinnor. 21 personer har blivit omhändertagna mer än en gång. 15 av de omhändertagna är vårdnadshavare vilket är ett viktigt observandum. Ungdomsmissbruk Efter flera års arbete med att uppmärksamma skolan på ett tilltagande cannabismissbruk långt ner i åldrarna, fick vi ett kraftigt genomslag när polisen under tidig vår nystade upp enomfattande cannabishärva. Vid ett tillfälle gjorde polisen 30 orosanmälningar till socialtjänsten avseende misstänkt cannabismissbruk hos ungdomar i åldern år. Med detta bekräftades våra farhågor att cannabismissbruket hade fått ett ordentligt fäste bland ungdomar i Ystad såväl som i övriga landet. Hos många ungdomar finns en uttalad uppfattning att cannabis är en relativt ofarlig och harmlös drog och i många avseenden bättre än alkohol. Samtidigt finns det forskning som visar att ungdomar som använder cannabis som rekreationsdrog under några år riskerar allvarliga och kroniska skador i sina kognitiva funktioner. Ett omfattande arbete drogs igång för att nå dessa 30 ungdomar och deras föräldrar samtidigt som ett stort opinionsarbete genomfördes: Nyhetsbrev med cannabisinformation skickades hem till föräldrar med barn i högstadiet. Informationsmöte anordnades tillsammans med polisen på Ystads teater lördagen den 14 april som bevistades av ca 200 föräldrar. Föräldraföreningen mot narkotika, FMN, startade upp kontaktverksamhet i Ystad under hösten. Möte med polisen för påtryckning för fortsatt störande polisarbete bland ungdomar. Ett antal informationsmöten för föräldrar och lärare genomfördes under hösten. Således lyckades vi nå ut med information till föräldrar och skolorna om situationen men den stora utmaningen låg i hur vi på ett trovärdigt sätt skulle få ut kunskap till ungdomar om att cannabis inte är en ofarlig och harmlös drog för att därigenom förändra inställningen till drogen. Sonderingar inleddes med Sösk-kommunerna och några av de kommuner som var med i det tidigare projektet Småkommuner mot droger för att se om det var möjligt att få igång ett samarbete kring detta problem. Kontakt togs också med Jan Linell som var projektledare i det tidigare projektet. Efter ett antal möten där det konstaterades att problemen var identiska i de olika kommunerna bestämdes att driva frågan vidare för att under våren 2013 försöka starta ett ungdomsprojekt kring cannabis-problematiken. Boendefrågor Boendefrågor för klienter med svåra missbruksproblem och samsjuklighet är ständigt och fortsatt aktuell. Tack vare ett gott samarbete med det kommunala bostadsföretaget och ett par privata hyresvärdar har behoven kunnat tillfredsställas något så när. Framförallt har vi kunnat erbjuda ett godtagbart boendealternativ i samband med utsluss från institutionsvård. Härvid utgör boendestödet en viktig resurs för att bistå människor att upprätthålla och bibehålla ett boende. Sammanlagt 25 personer har under året fått stöd med sitt boende i form av andra hands-kontrakt, genom boendeavtal kommunalt eller privat eller genom stödboende på annan ort. Cirka fem av dessa har numera förvärvat eget hyreskontrakt. Cirka 21 personer har eller har haft boendestöd som bistånd. Detta stöd har som främsta uppgift att hjälpa människor att bo så att störningar, social misär eller dylikt inte uppstår. Folkestorpsboendet utgör numera en relativ stabil boendeform för den idag aktuella gruppen. Boendet förstärktes för två år sedan med en liten inredd bod som tyvärr förstördes i slutet av året genom en brand. Sammanlagt har fyra personer bott på Folkestorp under året. Tre av dessa har bott där i många år. Boendet har viss tillsyn av en socialsekreterare på Rådgivningsbyrån. 52

53 Gruppen med behov av särskilt stöd för att få sitt boende tillgodosett är relativt konstant genom åren, knappt 50 personer i Ystad. Färre än en handfull personer har vid årets slut ingen tillfredsställande lösning på sina boendebehov. Forskningssamverkan Genom centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SORAD) deltar Rådgivningsbyrån i ett flerårigt forskningsprojekt som omfattar flera regioner i Sverige. Man arbetar efter en metod som mäter vilken betydelse klientens upplevelse av relationen till sin socialsekreterare har för utfallet av öppenvårdskontakten. Forskningen skulle presentera sin slutrapport våren 2013 men är förlängt ett halvår så att rapporten kommer tidigast hösten Anhörigstöd Antalet kommuninvånare som ansöker om stöd i sin anhörigsituation har blivit något fler. Anhöriga till missbrukare lever i en mycket utsatt situation som innebär att deras hälsa och mående kan utsättas för svåra påfrestningar. Samarbetet med FMN innebär att möjligheterna för föräldrar till unga missbrukare att få stöd har ökat. Försöksverksamheten med FMN är satt till ett år och har en utannonserad kontaktdag i veckan då människor kan komma spontant och/eller beställa tid. Hittills har utfallet varit positivt. ASI och ASI-net Asi är ett bedömnings- och skattningsinstrument som används sedan flera år i utrednings-arbetet. Det syftar till att på ett bättre sätt matcha rätt insats till rätt person och vid rätt tidpunkt. Med andra ord så kan vi avsevärt förbättra vårdplaneringen med Asi som grund. Den här utredningsmetoden är numer spridd till de flesta missbruksenheter i Skåne. Till Asi finns också ett statistikmaterial som ger viktig information med avseende på missbrukarnas sociala, ekonomiska, hälsomässiga och missbruksmässiga svårigheter och deras förutsättningar för återhämtning och rehabilitering. Följande diagram visar på några frågor som Asi-net kan ge svar på. Åren 2011 och 2012 har sammanlagt 71 intervjuer gjorts med missbrukare i Ystad. Figur 5. Könsfördelning Männen är i majoritet bland de intervjuade. Av totalt 71 är 42 män och 29 kvinnor. 53

54 Figur 6. Boendesituationen Drygt 60 % har egen bostad, något fler bland kvinnorna. Det innebär att drygt 30 % bor under tillfälliga och provisoriska omständigheter. Det måste betraktas som en stark avvikelse från en normalpopulation. Figur 7. Försörjningskälla. Av männen är lön det vanligaste försörjningssättet medan det för kvinnorna är försörjningsstöd tätt följt av ersättning från Försäkringskassan 54

55 Figur 8. Ålder för första berusning. Debutåldern för berusningsdrickande är låg för såväl män som för kvinnor Figur 9. Långvariga kroppsliga skador/sjukdomar. Figur 10. Hepatit C. Diagrammen visar på en förhållandevis utsatt hälsomässig situation för både män och kvinnor. Det är något förvånande att det är fler kvinnor än män som har hepatit C. 55

56 Figur 11. HIV-testats. Den här bilden visar måhända att man har insikt att man utsätter sig för risker. Det är knappast så stor andel av en normalgrupp som låter testa sig. Figur 12. Självmordsförsök. Nästan hälften av de kvinnliga klienterna har mått så dåligt tidigare i livet att de har försökt begå självmord. Antalet är lägre hos männen men ändå högre än i en normalpopulation. 56

57 Figur 13. Blivit misshandlad. Figur 14. Utsatt för sexuellt våld. Dessa diagram ger en tydlig bild av att utsatthet för våld och sexuella övergrepp är en del av livet för många människor med missbruksproblem. Det här var ett litet axplock av faktorer och variabler som man kan ta fram med hjälp av Asi-net. Det är viktigt att framhålla att syftet med statistiken är att skapa förståelse för den här klientgruppens utsatthet samt ge vägledning för hur verkningsfulla hjälpinsatser för människor med missbruksproblem kan utformas. Den kan således utgöra ett bra hjälpmedel för planering av missbruksvården framåt. Förebyggande arbete Socialtjänsten har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Viktiga byggstenar i detta är samarbete och samordning vilket är ett av fältgruppens uppdrag. En av fältsekreterana ingår i Länsstyrelsens nätverk för drogförebyggande frågor. Under året har det förebyggande arbetet mot det tilltagande cannabismissbruket bland ungdomar getts en självklar prioritering. Likaså har arbetet med utvecklingen av ungdomsdemokratiarbetet getts mycket uppmärksamhet. 57

58 I övrigt har fältgruppens arbete bland annat bestått av nedan uppräknade insatser: Fortsatt arbete med ungdomsföreningar som har anti-drog på sitt program; Ungdomskraft, Ungdomens nykterhetsförbund (UNF) med flera Anordning av nattvandringar med föräldrar i samband med större helger som lucia, skolavslutningar med mera Skolbesök i årskurs sex med information, diskussion, värderingsövningar m.m. Samarbete med högstadieskolorna och gymnasieskolorna. Bistått Rotary/Lions antidroggrupp med antilagningskampanjer. Fältgruppen arbetar som utbildare i Absolut förälder. Utöver detta har fältgruppen bedrivit sedvanligt uppsökande arbete på kvällar och nätter. Sammanlagt 14 fredagskvällar/nätter till kl har man presterat. Dessa aktiviteter dokumenteras och barn och familjeenheten ges kontinuerlig information av det som är av vikt för deras verksamhet. Tendenser Fortsatt stor tillströmning av klienter. Cannabis- och spiceproblematiken har kommit upp till ytan och tagit mycket resurser i anspråk. Sannolikt kommer vi att se en fortsatt tillströmning av ungdomar med missbruk genom anmälningar från föräldrar, skolor med flera. Fortsatt stort hjälpbehov hos gruppen klienter med samsjuklighet. Deras behov är svårt att tillgodose på hemmaplan, således i perioder behov av externa insatser i slutna former. Fortsatt behov av återhämtningsplaceringar med omfattning en till två månader. Slutord Arbetet med att utforma bra öppenvårdsinsatser har under året getts stor prioritet. Personal har kompetensutvecklat sig i Motiverande samtal, Haschavvänjningsprogram (Hap ), Återfallsprevention (Åp) samt Prime for life. Med detta som grund har speciella tidssatta behandlingsprogram utarbetats vilka erbjuds våra klienter. Information om dessa program kommer efter hand att läggas ut på hemsidan. Denna satsning har möjliggjorts tack vare en stabil personalsituation då vi nu har två år bakom oss med alla tjänster tillsatta. Cannabisvågen slog ner som en väntad bomb och föranledde mycket och intensivt arbete på såväl individplanet som på samhällsnivå. Detta jobb möjliggjordes tack vare ett stort engagemang hos såväl handläggare som förvaltningsledningen och socialnämndens politiska ledning. Detta arbete fortsätter nu under 2013 som ett prioriterat uppdrag. Utmaningen blir att hitta förebyggande arbetsformer så att vi på ett trovärdigt sätt kan närma oss ungdomarna och deras föräldrar och få ut forskningsbaserad kunskap kring cannabis och andra ungdomsdroger för att förändra rådande synsätt att cannabis, spice med mera är ofarliga och harmlösa droger. Arbetet med att utveckla metoderna för boendestöd för gruppen missbrukare har fortsatt under året och har ännu inte funnit sin optimala form. Här återstår mycket att göra för att förebygga behov av externa placeringar och inte minst för det vräkningsförebyggande arbetet. Individ och Familjeomsorg Rådgivningsbyrån Thomas Flinck Enhetschef 58

59 Boendet för ensamkommande barn/ungdomar Verksamhet Boendet är beläget i Löderup, ca 2 mil öster om Ystad, och har plats för 8 pojkar i åldrarna år. På boendet finns både ungdomar med PUT (permanent uppehålltillstånd) och ungdomar som fortfarande är asylsökande. Ungdomarna som bor på boendet kommer från Afghanistan och Somalia, vilket är de länderna som flertalet av de ensamkommande barnen/ungdomarna kommer från. Boendet är bemannat dygnet runt. Personal Personal består av 8 deltidstjänster med varierande tjänstgöringsgrad, (7,83 heltidstjänster) 5 män och 3 kvinnor. Personalen arbetar på rullande 6-veckors schema, med vaken natt. Personalen har skiftande utbildning och erfarenheter, socionomer, lärare eller likvärdig utbildning, och med den breda kompetensen kompletterar personalen varandra väl. I personalgruppen ingår även en sovande nattjänst, så kallade jourbiträdestjänst, för att bistå den vakna nattpersonalen om behov uppstår. Detta är även en förstärkning som ska kunna användas av ungdomarna i utslussen, eftersom det inte finns bemanning nattetid i utslussen. Denna tjänst delas av 2 personal, som arbetar på 2-veckors schema. Sedan denna tjänst tillsattes upplever personalen att nätterna blivit lugnare, och man känner en ökad trygghet i att vara 2 personal även nattetid. Ungdomarna Vid början av året bestod verksamheten av 8 pojkar på boendet och 6 pojkar i utslusslägenheter. Då hade samtliga ungdomar fått PUT (permanent uppehållstillstånd) Vid årets slut hade verksamheten vuxit ytterligare och bestod av 11 ungdomar i utslussen och 8 pojkar på boendet. Då var det endast 2 av ungdomarna på boendet som hade PUT, övriga 6 var asylsökande. Ungdomarna kommer från Afghanistan och Somalia. Varje ungdom har 2 kontaktpersoner, som bl a håller samtal med ungdomen med fokus på den individuella genomförandeplanen, som grundar sig på ungdomens behov. Det är, och har varit, en stor utmaning att hitta lägenheter till ungdomarna som har fått sina PUT och bedöms vara färdiga på boendet i Löderup. Vår uppfattning är att ungdomar som bor för länge på boendet riskerar att bli institutionaliserade, och detta gynnar inte deras integration i Sverige. En personal i utslussen har haft ansvar över och kontakt med hyresvärdar i kommunen och detta har visat sig vara en lyckosam strategi för att få fram lägenheter. Ungdomarna går i skola inne i Ystad, antingen på Västervångskolan (grundskola) eller Sydskånska gymnasiet. De som går på Västervång börjar i förberedelse klass, men flyttar över till vanlig klass när läraren bedömer att ungdomen förstår svenskan tillräckligt bra. Eleverna som är 16 år eller äldre, börjar på Sydskånska gymnasiets språkintroduktion för nyanlända. Det finns ingen maxgräns för hur länge ungdomarna kan gå på språkintroduktion, men för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram krävs 8 respektive 12 godkända betyg vilket är mycket svårt för ungdomarna som kommer till Sverige utan skolbakgrund. Byalaget i Löderup har hjälpt till med läxhjälp ett par tillfällen i veckan, men ungdomarnas intresse av att ta vara på denna extra hjälp har varierat. En av ungdomarna har skrivits ut från verksamheten eftersom hans familj fick uppehållstillstånd i Sverige. Ungdomarna på boendet får ett Jo-Jo kort varje månad som gör det möjligt för dem att resa obehindrat i hela Skåne under kvällar och helger. För att få detta kort behöver ungdomen göra sin del av den gemensamma städningen på helgen. När det inte går buss mellan Löderup och Ystad, skjutsar personalen enligt ett uppgjort körschema. Ungdomarna som har PUT får jobba om de vill, medan de som är asylsökande inte har tillstånd till det. Detta innebär att samtliga ungdomar med PUT fick sommarjobb via kommunen under 3 eller 4 veckor på sommarlovet. Detta skötte ungdomarna mycket bra, och de fick positiva omdömen från arbetsplatserna. Två av utslussens ungdomar fick sommarjobb på Ystads Saltsjöbad, och eftersom de skötte sitt arbete bra, har de arbetat extra på helgerna, även under terminen. Ungdomarna som är under 18 år har en god man, och för dem som har PUT utses en särskild förordnad vårdnadshavare som ska tillvarata ungdomens intressen. Det innebär bl a att delta vid uppförandet av genomförandeplaner och uppföljningsmöten. Dessa möten hålls av föreståndaren, tillsammans med socialsekreterare och ungdomens kontaktperson. Dessutom besöker god man ungdomen på boendet, för regelbundna samtal med kontaktperson och ungdom. Samarbetet mellan personal, handläggare/chefer och dessa gode män/ särskild.förordnad vårdnadshavare har fungerat bra under året. Föreståndare och 59

60 avdelningschef har bjudit in till informationsträff 1 gång/termin, där även handläggande socialsekreterare och överförmyndare deltagit. Dessa träffar har varit uppskattade av gode män, dels för att få information från ledningen, men även utbyta erfarenheter i sitt uppdrag som god man. Utslussverksamheten. Som sagts tidigare har verksamheten vuxit under året, och det har inneburit att personalstyrkan utökats. I dagsläget arbetar 3 personal i utslussen, schemalagd arbetstid kvällar och helger. Eftersom ungdomarnas skolgång är mycket viktig, läggs mycket tid och resurser för att hjälpa ungdomarna med detta. Man har t e x läxhjälp på Ungdomens Hus två kvällar i veckan, varav den ena kvällen även Rädda Barnen finns på plats för att hjälpa till. I takt med att antalet ungdomar blir fler, behövs personalstyrkan förstärkas ytterligare. Två av ungdomarna går på nationellt program på gymnasiet fullt ut, men flertalet går på yrkesintroduktion eller språkintroduktion. Skolan har även försökt göra individuella lösningar för flera av ungdomarna vilket gör att några går delvis på det nationella programmet, men får extra stöd för att få godkänt i svenskan. Flera av ungdomarna har ingen eller mycket bristfällig skolgång från hemlandet, och som analfabet är det svårt att lära sig läsa och skriva på ett nytt språk. De flesta ungdomarna är dock mycket motiverade och vill gärna gå i skolan. Utslussen arbetar utifrån varje ungdoms genomförandeplan, liksom personalen gör på boendet, och den svåraste uppgiften är att skapa nätverk runt ungdomen som inte är beroende av verksamhetens personal. Vissa av ungdomarna har vänner och bekanta som inte tillhör den egna gruppen, medan andra inte kommit lika långt, i vissa fall beroende på sämre språkkunskaper i svenska. Utslussen har erbjudit de ungdomar som visat sig vara motiverade, att övningsköra med personal. Som krav ställs att ungdomen sköter skolan, och skriver in sig på körskola. Detta har ett par av ungdomarna gjort, och de sparar pengar för att ha råd att ta körkort. Aktiviteter Verksamheten försöker som tidigare nämnts, individualisera ungdomarna och därför får varje ungdom välja en betald aktivitet som just han vill ägna sig åt. Det kan t ex vara Taekwando, brottning, Friskis& Svettis, fotboll eller liknande. Utöver detta hyr boendet och utslussen tillsammans Sydskånska gymnasiets gymnastiksal på söndagar, då man oftast spelar inomhusfotboll. Utslussen hyr dessutom tisdag kvällar i samma gymnastiksal, då man spelar tillsammans med ett integrationsgäng bestående av svenskar och invandrare i varierande åldrar. Denna aktivitet är mycket uppskattad av ungdomarna och flertalet deltar. Ungdomarna på boendet bjuds på inträdet till badet i Ystad om man är intresserad av detta, och boendet har vid flera tillfällen även besökt andra badhus, t ex i Hörby och Malmö. Boendet har erbjudit ungdomarna att följa med på bowling, bio, restaurang besök m.m under året. Man har även åkt skridskor på Kockums Fritid, vilket varit mycket uppskattat Personal som är engagerad i Borrby Ridklubb, har tagit med några av ungdomarna till stallet där de har fått prova på att rida. Samtliga ungdomar, både från utslussen och från boendet, åker ofta till Ungdomens Hus, och spelar biljard och umgås med andra ungdomar. De ungdomar som tränar på Friskis & Svettis går ofta in på Ungdomens Hus efter träningen på kvällen. Ekonomi Kostnaden för verksamheten, både boendet och utslussen slås samman, och räknas som en dygnskostnad som återsöks hos Migrationsverket. Socialstyrelsen har gjort tillsyn 2 gånger under året, en planerad och en oanmäld. Gabriella Clemedtson Föreståndare Järnvägsgatans ungdomsboende och utslussverksamhet 60

61 2012 Finsam Individsamverkan projekt Aktiva 4 Författare Irina Wesslén Projektledare [VERKSAMHETSBERÄTTELSE] Innehåller sammanfattning av verksamheten Finsam individsamverkan Aktiva 4, Ystad som bedrivs i projektform i finansiell samverkan av Sydöstra Skånes samordningsförbund. 61

62 1 SYFTE OCH INRIKTNING 1.1 Inledning: Sydöstra Skånes Samordningsförbunds styrelse beslutade att bevilja ekonomiskt stöd till projektet Individsamverkansteam, med Ystad kommun som projektägare. 1.2 Syftet med verksamheten är att de lokala resurserna som finns kring varje individ knyts till individens rehabiliteringsprocess och förkortar på så vis tiden att få till stånd allsidiga utredningar med syfte att individen ska komma närmare i egen försörjning. Syftet är även att det team som byggs kring varje individ har erfarenhetsutbyte och utvecklar samverkan mellan deltagande parter, vilket kan leda till samverkan och kompetensutveckling även utanför Finsams arbete. 1.3 Målet med verksamheten är bland annat att individen kommer närmare en egen försörjning/permanent lösning än om parterna arbetat var för sig. Samtliga deltagare som fullföljer planeringen ska ha ökat sitt välmående och ha bättre kunskaper om sina egna resurser och behov. Ingen förändring har skett med syfte eller mål under ORGANISATION/ARBETSFÖRDELNING 2.1 Operativt i projektet 2 anställda Projektledare på 100 % Coach på 100 % Projektledaren och coachen delar ansvaret för gruppverksamheten samt kartläggningen av de individuella behoven för varje deltagare, driver det dagliga arbetet i projektet och gemensamt ha ansvar för kontakterna mellan samverkansparter. I uppdraget ingår även administrativa arbetsuppgifter, planering, utvärdering, uppföljning och utveckling av projekt. Framtagandet av lämpliga arbetsmetoder och verktyg för ovan nämnda ändamål. Projektledare deltar i styrgruppsmöten samt Individsamverkansteams möten. Projektledaren har budgetansvar. 2.2 Styrgrupp Styrgruppen för projektet består av ansvariga tjänstemän från varje samverkande myndighet. Social omsorg Ystad kommun: Yvonne Nilsson, Siv Lindell-Malmer Arbetsförmedlingen: Christine Ekdahl-Persson Region Skåne: Leena Jönsson Carema psykiatri: Cecilia Löfgren Försäkringskassan: Bengt Persson Novakliniken: Pål Svensson, endast som kontakt och inte fysiskt närvarande Styrgruppen har under året träffats regelbundet c. var 5-6 vecka 62

63 Styrgruppen Svarar för större beslut och innehåll i projektet. Svarar för informationen om fattade beslut och implementeringen av samverkan i de egna verksamheterna. Svarar för uppfyllande av mål och riktlinjer från Sydöstra Skånes samordningsförbund. Svarar för projektanställdas uppdrag. Carema psykiatri har haft stora förändringar i sin organisation under hösten. Pga. långvarig sjukskrivning har ingen deltagit i styrgruppsmöten under hösten. 2.3 Individsamverkans team Individsamverkans team, IST finns och har representant från AF, FK, Socialförvaltning samt Novakliniken. Försäkringskassan har under året bytt ut sin representant och Novakliniken har bidragit med en representant. Social omsorg Ystad kommun: Socialsekreterare Pia Nilsson Arbetsförmedlingen: Handläggare AnnSofie Wedberg Försäkringskassan: Handläggare Ingela Kron Novakliniken: Samtalsterapeut Carina Persson Carema psykiatri: Maria Pettersson, arbetsterapeut avslutades under hösten 2012, ingen ersättare Gruppen träffas regelbundet var tredje måndag och behandlar individärenden, svarar för samverkansinformation inom sina verksamheter och bildar länk ut i sina verksamheter mellan handläggare, individ samt projektanställda. Gruppen har kännedom över sina egna verksamheters olika program och förmedlar dessa när behov uppstår i deltagarens handlingsplan. Gruppen kan också gemensamt identifiera framgångsfaktorer som samverkande insatser kan ge och även identifiera sk. systemfel som öppnar upp för diskussion i gruppen för att identifiera hinder i samverkan. Dessa hinder kan användas för metodutveckling av samverkan och kan på så sätt ses som framgångsfaktorer. Andra arbetsgrupper finns runt individen och består då av team/nätverksmöten som kan kallas samman i samråd med individen. Dessa möten sammankallas av coacherna i projektet. Under året har samverkansmöten kallats samman allt efter de individuella behoven som deltagarna har haft. 2:4 Implementering och samverkan Samverkan sker redan mellan olika myndigheter på olika nivåer genom chefsmöten tvärsektoriellt. Medlemmarna har upprättat olika typer av överenskommelser och finns bla. mellan kommun och Region, Arbetsförmedling och Försäkringskassan för att nämna några. Hur dessa avtal och överenskommelser ser ut har under 2012 delvis diskuterats även i våra styrgruppsmöten samt i beredningsgruppen för att lämna arbetet vidare med syfte att undersöka om samma metoder kan användas i Finsamarbetet. Den här typen av samarbete som redan finns inkluderas inte i vår egen Implementeringsprocess av valda metoder kartläggning och gemensam handlingsplan då den metoden är mera individinriktad. Det finns villighet att samverka. Medlemmarna i styrgruppen har en förståelse och to- 63

64 lerans att samverkan är mångfacetterad. Det är svårt i det praktiska arbetet att genomföra, det är tidskrävande och kräver ett långsiktigt arbete. Framgångsfaktorer är upptäckten av de positiva effekter som samverkan ger. Upptäckten av brister i samverkan ger underlag för metodutveckling. Under året har metodval, identifiering av systemfel och samverkansformer varit återkommande punkter i dagordningen på mötena. Implementering av metoder i projektet har beslutats av Förbundets styrelse och vidare i beredningsgruppen. I styrgruppen är inte medlemmarna med i samma planering och det beslutades i årets sista sammanträde att kartläggningsprocessen inte är möjlig att implementera i de ordinarie verksamheterna. Handläggarna från IST deltog i samma möte och var på samma linje, att implementering av kartläggningsprocessen inte kommer att kunna genomföras i de ordinarie verksamheterna. Metoder och arbetsordning har arbetats fram i IST för att förbättra samverkan och förslag har lämnats till styrgruppen för vidare beredning och beslut. Det största hindret för en långsiktig planering kring en deltagare upplevs vara olika regelverk hos de olika medlemmarna. Var och en har direktiv uppifrån för mål, resultat och metoder som är knutna till de regelverk som styr verksamheterna. Möjligheterna att arbeta annorlunda i projektet ger projektpersonal friare händer då myndighetsutövning saknas och deltagaren ges tid på ett helt annat sätt än det är möjligt i de ordinarie verksamheterna. Handläggarna upplever också att inom Finsam går informationen inte fram hela vägen då det finns många beslutande delstationer i processen. Handläggarna har inte getts möjlighet att träffa och samtala med Finsams styrelse och framföra sina åsikter om upplevda framgångsfaktorer och hinder. Inte heller kommer de beslutade punkterna från beredningsgruppen fram på handläggarnivå hos alla myndigheterna. Detta beror nog på vilka som sitter i beredningsgruppen från de olika myndigheterna och vilken förankring dessa har till sina handläggare. Med undantag av socialförvaltning, känner inte alla medarbetare hos de olika medlemmarna till Finsam och vad Finsamprojekt erbjuder. Sammanfattningsvis kan konstateras att implementering av en vald metod inte kan vara möjlig fullt ut innan förarbetet är grundligt förankrad i hela organisationer dvs. hos alla medlemmars medarbetare. Förståelse måste finnas hos alla varför denna metod (kartläggning och en gemensam handlingsplan) är bra, förarbetet behöver också kunna svara på frågor: när, hur, av vem, för vem, beslutat av vem, osv. Enligt Karin Gulbrandssons forskning av Implementeringsprocess går det att läsa bla. De mest basala kraven är att det finns ett uttalat behov och att den metod som föreslås är den rätta i sammanhanget. Övriga grunddrag är att metoden har synliga fördelar, stämmer med den implementerandeorganisationens normer, värderingar och arbetssätt, är enkel att använda, kan testas i liten skala, kan anpassas till mottagarens behov och 64

65 erbjuder kunskap som kan generaliseras till andra sammanhang. Hela forskningsrapporten går att beställa från Folkhälsoinstitutet FHI med namnet Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma konst av Karin Gulbrandsson. 3 MÅLGRUPP / RESULTAT Under början av 2011 beslutade styrgruppen om omstrukturering av projektet och målgruppen bestämdes till vuxna upp till 64 år som kan ha behov av för rehabilitering. Omprioritering gjordes från den tidigare beslutade målgruppen unga vuxna upp till 29 år då behovet av projekt för målgruppen upp till 64 år ansågs vara större. Inga ändringar har skett under Behovet är fortfarande mycket stort för stödinstaser i samverkan för personer i åldersgruppen år. Förbundet har under senare delen av 2012 aviserat att prioritering i förbundet är ungdomar upp till 29 år vilket då inte stämmer med det verkliga behovet hos medlemmar som remitterar till Aktiva 4. 3:1 gemensamt i målgruppen I de flesta fallen ser vi en långvarig psykosocial problematik. Psykiatriska diagnoser där deltagaren saknar insikten i sin sjukdom och långvariga depressioner som gemensam nämnare för en stor del av deltagare. I samtliga fall har vid ingången till projektet kunnat konstateras avsaknad av skriftliga handlingsplaner innehållande ansvarsfördelning på åtgärder, insatser och huvudmannaskapet. Tidsramen för insatsen har varit oklara. Samtliga deltagare har vid ingången haft flera kontakter med en eller flera av medlemmars handläggare under många år och det är inte ovanligt att en deltagare har haft planerade och avbrutna handlingsplaner hos samtliga medlemmar som inte följts upp. En annan vanlig gemensam bild är också kontakter med vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där sjukpenning och arbetsförmåga har prövats i vissa fall under års tid utan att avslutande beslut är fattat. 3.2 Deltagarmatris och kommentarer Möjlighet till diagram och olika typer av statistikmöjligheter är i utvecklingsstadiet och kommer att utvecklas vidare allt eftersom informationsbehov identifieras. Idag kan vi få fram statistik över remittenter till deltagare, samverkansparter, åldersfördelning, könsfördelning samt insatser i samverkan. 65

66 I projektet har under året deltagit 42 personer (39 registrerade samt 3 anonyma) Inskrivna under Utskrivna under Avbrutna under Figur 1. Visar fördelningen mellan män och kvinnor inskrivna under In remitterade deltagare under året har främst varit män Figur 2. Visar åldersfördelningen. Flest deltagare under 2012 i åldersspann år Figur 3. Visar fördelningen mellan remittenter. Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen remitterar ungefär lika mycket var. Försäkringskassan har remitterad några under året. Regionen har inte remitterad några nya under året utan har aktiva deltagare från

67 Figur 4. Visar samverkans part på individnivå och samverkan sker mest mot regionen där Carema psykiatri är den största Resultat för 2012 Följande resultat för 11 utskrivna under 2012 där kommunen varit remittent: Kvinna: samarbetspart AF vidare till kommunens arbetsterapeut för planering för praktik Kvinna: samarbetspart AF + regionen VC vidare till utredning inom vården samt arbetsträning Kvinna: samarbetspart AF vidare till SIUS arbetsplastförlagda studier kommunens arbetsterapeut inkopplad Kvinna: samarbetspart AF + region Carema psykiatri vidare till diagnos samt arbetsterapeut, SIUS har sedan flyttat från kommunen Kvinna: samarbete AF + region VC + Carema vidare till stöd genom vården, studier genom AF, flyttat från kommunen Kvinna: samarbetspart AF + Carema psykiatri vidare till FK och sjukskriven samt vidare stöd inom Carema psykiatri Kvinna: samarbetspart AF vidare till arbete Kvinna: samarbetspart AF vidare till arbete med tidsbestämd anställning Kvinna: samarbetspart Region Carema psykiatri vidare till utredning inom psykiatri samt kontakt med arbetsterapeut inom psykiatrin Man: samarbetspart AF vidare rehab till rådgivningsbyrå samt kommunens arbetsterapeut Man: samarbetspart AF vidare till arbetslivsinriktad utbildning Följande resultat för 11 utskrivna under 2012 där AF varit remittent Man: dyslexiutredning vidare till studier Man: efter kartläggning arbetsprövning vidare till FK och sjukskriven Man: efter kartläggning åter till FK med vidare utredning inför ansökan om sjukersättning Man: samarbetspart Socialförvaltning plats inom industriell utbildning hoppar av Kvinna: samarbetspart regionen Carema + VC + FK vidare till SIUS och arbetsprövning leder till Samhall 1 år Kvinna: samarbetspart regionen VC + FK vidare arbetsprövning leder till åter till FK sjukskrivning Kvinna: samarbetspart soc + region + Carema psykiatri avbryter alla hjälpinsatser och börjar arbeta Kvinna: samarbetspart Carema psykiatri + region Nova leder till arbetsprövning samt 67

68 samhall 1 år Kvinna: samarbetspart Carema psykiatri samt region VC leder till praktik 50% samt åter till FK för ansökan om sjukersättning 50% Kvinna: Kartläggning studier Kvinnan: samarbetspart regionen Carema psykiatri + soc +FK leder till diagnos och tillhörighet i personkrets 3 samt speciell kodning på AF arbetsprövning samt arbetsförmåga bestämning. Söker arbete 50% samt sjukersättning 50% Kvinna: samarbetspart regionen privatläkare leder till avbruten i projektet Kvinna: samarbetspart regionen Nova + FK leder till arbetsprövning och åter till FK för ansökan om sjukersättning Följande resultat för 1 utskrivna under 2012 där FK varit remittent Kvinna: samverkanspart AF + regionen Carema psykiatri leder till åter till FK samt ansökan om sjukersättning 100% Deltagarnas försörjning före insats hämtad ur SUS för 2012 Totalt antal deltagare (ej anonyma) som startat (registrerats in): 25 Observera att en deltagare kan ha flera olika försörjningskällor vid start- och sluttillfället! Totalsumman av antalet försörjningar nedan kommer därför vanligtvis vara högre än antalet deltagare Antal Försörjning deltagare Andel Sjukpenning/Rehabpenning 6 24% Sjuk-/Aktivitetersättning 1 4% A-kassa 2 8% Aktivitetsstöd 9 36% Försörjningsstöd 13 52% Annan offentlig försörjning 2 8% Deltagarnas försörjning efter insats Totalt antal deltagare (ej anonyma) som avslutat (registrerats ut): 28 Observera att en deltagare kan ha flera olika försörjningskällor vid start- och sluttillfället! Totalsumman av antalet försörjningar nedan kommer därför vanligtvis vara högre än antalet deltagare För de deltagare som avslutas med avslutsanledning utan mätning eller medgivande återtaget registreras inte någon försörjning efter insats. Tabellen nedan visar endast deltagare som avslutat insats Försörjning Uppgift saknas Antal deltagare före insats Andel före Antal deltagare efter insats 1 Andel efter 4% Förändring 1 Förändring i % Sjukpenning/Rehabpenning 3 11% 6 21% 3 100% Sjuk-/Aktivitetersättning A-kassa % 4% 1 4% % -100% Aktivitetsstöd 11 39% 7 25% -4-36% Försörjningsstöd 11 39% 7 25% -4-36% 68

69 Studiestöd/Studiemedel 4 14% 4 Annan offentlig försörjning 1 4% 1 Ingen offentlig försörjning 1 4% 4 14% 3 300% 4 VERKSAMHET / AKTIVITETSUTBUD / DELMOMENT Omstrukturering av projektet beslutades av styrgruppen i början av 2011 och projektinnehållet ändrades från Friskvårdsbegreppet till Livsstilsförändrande innehåll. Gruppverksamhet startades i februari på nytt med strukturerat innehåll. Reglerna för närvaro ändrades och kartläggningsmaterial med medföljande behovsanalysunderlag togs fram. S.k. Matchningsmodell styr kartläggningen till handlingsplan för varje deltagare individuellt. Deltagarprocess i projektet fastställdes till 6 månader samt 12 månaders uppföljning efter utskrivning. Under senast 6 månader skall samverkan och handlingsplan för deltagaren i samverkan ha kommit igång. Förändringarna gjordes för att projektet åter skulle kunna vara attraktivt för remittenten och deltagaren samt bättre motsvara kraven från Finsam om samverkan. Matchningsmodellen med strukturerad kartläggning för deltagarens olika livsområden lyfter fram tidigare dolda behov och ger information om deltagarens motivation till förändring. 4:1 Matchningsmodellen i kartläggning och individens process Underlaget och modifieringen till underlag är hämtade ur Matchningsmodellen enligt Lennart Bergström, 1999 Jellinekinstitutet. Denna modell baseras på sedan 20 tal år, internationellt sätt, i projekt med uppgift att samordna diagnostiska åtgärder, planering av behandling och val av behandlingsinsatser. T.ex. Minnesotamodellens samarbetsmodell, Core-Shell systemet, E.M Pattisons Pathway approach samt från primärvårdens och socialtjänstens olika projekt under senare år i Sverige och utomlands. Stor vikt i Bergströms modell ligger på personer i missbruk men vi har i vårt arbete identifierat så många användbara instrument att användas även i kartläggning av personer utan känd missbruk att vi valt att använda dessa underlag i vår kartläggning. 69

70 Figur 5 visar flödet i projektet och arbetsföljden i den individuella kartläggningen och Matchningen till insatser i samverkan 4.2:1 Kommentarer till kartläggning: Det framkommer behov av kompletterande uppgifter om redan gjorda insatser, teammöten tvärsektoriellt och förtydligande av ansvarsområden mellan samverkansparter. Det visar sig också att det kan finnas parallella planeringar oberoende av varandra som inte matchar individens behov fullt ut. Projektet arbetar med kartläggning, matchning och tidsbestämda tydliga handlingsplaner för deltagare och de s.k. mjuka värden i evalueringen påvisar en ökning på deltagarens egna upplevelser av projektet som positiva. Kartläggningen ger information om tidigare dolda områden som kan vara viktiga att 70

71 veta för deltagarens handlingsplan och ses som framgångsfaktorer av handläggarna. Kartläggningen och Matchningsmodellen visar också individens behov av hjälpinsatser inom flera olika livsområden samtidigt som inte tas hänsyn till i samma utsträckning i de ordinarie verksamheterna då alla myndigheter arbetar utifrån sina egna uppdrag och mål. Projektet synliggör också via Matchningsmodellen bristerna i de olika verksamheterna att insatser saknas som matchar individens behov. Rehabiliterande platser saknas. Anpassade program som passar denna målgrupp saknas. Insatser finns helt enkelt inte i dagens samhälle som matchar målgruppens behov. 4:2 Gruppverksamhet, en del i kartläggningen - Arbetsmetod i samverkan? Gruppen träffas måndag till torsdag Innehållet i gruppverksamheten varierar beroende på deltagarens behov men håller sig i teman här under 4.2:1 Hälsa, Kost och motion: Information, föreläsningar och studiebesök Onsdagar gemensam frukost samt tema i diskussion kost, hälsa Projektet inhandlar externt Qigong ledare för träning av Qigong fortlöpande varje torsdag Mindfulness har lagts till i programmet och leds av Coachen som har utbildning i att leda Mindfulness i grupp. Deltagarna har möjlighet att på egen hand träna kondition och styrka på Friskis och Svettis, motionssimma i badhuset i Ystad eller göra annan aktivitet individbaserat utifrån behovet och förmågan. Aktiviteterna ingår i den individuella handlingsplan som varje deltagare har och planeras gemensamt med coachen i projektet. 4.2:2 Motivation/självkänsla: Strukturerat motivationsarbete samt andra tekniker hämtade ur lösningsfokuserad arbetssätt, MI och KBT. Gruppverksamheten anpassas att matcha deltagarnas behov och kan variera från grupp till grupp, men innehållet behåller sin struktur. Innehållet och planeringen sköts av projektpersonal som också leder gruppen. 4.2:3 Kultur/Samhälle: Gruppdiskussioner om våra normer och värderingar, skyldigheter och rättigheter i samhället, nutidsorientering, delaktighet i samhället. Innehållet och planeringen sköts av projektpersonal som också leder gruppen. Även externa föreläsare eller informatörer från t.ex. Kronofogden, kommunens olika myndigheter, föreningsliv mm. har anlitats allt efter behovet och önskemål av deltagare. 4.2:4 Arbete/Studier: Externa föreläsare från AF, yrkesvägledare, coach från externt coachbolag mm. kan anlitas efter behov när deltagarnas motivation ligger i linje med dessa insatser. 4.3:5 Individuella samtal En del av deltagare klarar inte av att delta i gruppverksamheten av olika anledningar och erbjuds då endast individuella samtal i syfte med att göra kartläggning och ge stödjande 71

72 samtal i livsstilsförändrande process. Innehåll och metod som ovan. Arbetsmetod i samverkan? Både IST samt övriga team kring individen och Styrgruppen ser projektets arbetsmetoder som framgångsrika. Alla är överens om att metoden med Kartläggning /Matchning / gruppverksamhet ger resultat och information om individen som annars inte kan fås i de ordinarie verksamheterna. Alla är överens om att den här typen av verksamhet behövs men samtidigt inser alla i de olika verksamheterna att denna metod inte är överförbar i de olika medlemmars ordinarie verksamheter. Som hinder tas upp bla. ekonomiska möjligheter. Ansvarsfördelning. Behov av att skapa ny verksamhet/insats vem tar det ansvaret? Frågan kommer upp i möten men ingen vill direkt beröra frågan vidare. 5 UPPFÖLJNING / UTVÄRDERINGS INSTRUMENT / SYSTEMFEL 5:1 Utvärdering Uppföljning och utvärdering sker med frågeformulär, evalueringsinstrument som används vid inskrivning, under projekttiden samt efter utskrivning. Evalueringsinstrument fungerar även i projektet som kvalitetssäkring för arbetsmetoder, samverkan och utveckling av dessa. Evalueringsinstrumentet ger svar på de s.k. mjuka värden Evalueringsinstrument innehåller strukturerade frågor och mäts med Vas skala 1 till 10. Individen som deltar i projektet: Ökar sitt fysiska och psykiska välmående med minst 2 enheter Har kunskap om de egna resurser och eventuella stödbehov Anser att erfarenhetsutbytet mellan aktörerna gagnar dem Upplever sig ha en tydlig planering och uppföljning i samverkan Har efter 6 månader en färdig kartläggning Upplever gruppaktiviteten som välkomnande 50 % har en egen försörjning Upplever samverkan positivt med en ökning med minst 2 enheter Denna evaluering är i gång och hanteras f.n. manuellt. Deltagarna svarar genomgående med en ökning på den 10 gradiga skalan och upplever samverkan som positivt. Se bilaga 1 72

73 Att 50 % av deltagarna erhåller egen försörjning genom arbete kan snarare ses som en vision än nåbar då deltagarna ofta befinner sig långt från en anställningsbarhet. SUS används som inregistreringsinstrument och påvisar antalet deltagare, kommuntillhörighet och tiden i projektet samt ger möjligheten att få fram olika rapporter. Från SUS kan förbundschef inhämta rapporter regelbundet beträffande antalet inskrivna, antalet utskrivna månadsvis och få fram matriser som kan svara på försörjning, antalet månader i projektet mm. Samma tillgång till denna information har även Försäkringskassans representant. 5:2 Utvecklingsområden Under 2012 har Implementeringsprocess varit utvecklingsområde som mest har arbetats kring. 73

74 Projektpersonal har träffat Förbundchef och de andra 2 projektsets personal för gemensamma träffar under året för diskussioner kring Implementering. Denna process har diskuterats också i styrgruppsmöten och i IST. 5:3 utvecklingsområden/systemfel Då målgruppen i projektets individuella arbetsdel är vuxna personer med en mångårig mångfacetterad problembild kan det ses som största systemfel och utvecklingsområde i sig. Helhetssyn på individens problematik saknas. Samhället är inte rustat för att möta den här typen av behov som de flesta av våra deltagare har. Hela samhällsstrukturen bygger på tanken detta kan vi erbjuda inte på vad skulle du behöva. D.v.s. individen förväntas passa in i de åtgärder som bestäms av beslutsfattare istället för att anpassas efter individens unika behov. Stort problemområde är ett samhälle som varit omhändertagande och många av våra deltagare är så vana att placeras från den ena åtgärden till den andra utan att själva behöva ta ansvar för sin egen utveckling och skapat sig en sk. trygghetszon i att någon tar hand om mig inom någon myndighet. Då krav börjar ställas på individen att själv lösa sina problem, söka arbetsprövningsplatser, praktikplatser osv. saknar många deltagare i vårt projekt förmågan till det. Försäkringskassan kan kräva arbetsprövning i en anpassad arbetsmiljö men har inget eget system för att skaffa fram dessa platser och så kan det se ut även hos Arbetsförmedlingen. Kontakter med vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där sjukpenning och arbetsförmåga har prövats i vissa fall under års tid utan att avslutande beslut är fattat. 6 KOMPETENSUTVECKLING Under 2012 har projektpersonal deltagit i kompetenshöjande seminarier och föreläsningar. Alla handläggare på IST erbjöds att gå 2 heldagar för coachning av personer med ADHD och Asberger syndrom men ingen anmälde sig. Föreläsning om ADHD och coachning av personer med ADHD och Asberger 2 heldagar under året Coachen har genomgått en 2 x 2 dagars kompletterande utbildning i samtalsteknik ACT Projektpersonal har träffats tillsammans med Karin Englund och Marika Fröberg för planering av implementeringsprocess Handledning av psykolog Paul Benér vid 9 x 2 tim. tillfällen under året Redovisning av ekonomi med kommentarer 74

75 Aktiva 4 Budgeterade kostnader Budget 2012 Utfall 2012 Bu 2013 Projektledare 1, Coach 1, Sa: personalkostnader uppräknat 2 % Arbetsledning Handledning/komputveckling Hyra Dator/skrivare Inventarier, träningsredskap Telefon Aktiviteter/föredrag gruppverksamhet Städning ggr/v Förbrukningsmaterial Köp av tjänster Sa övriga kostnader Total Ram Resultat Ram om 10 % besparing Projektet redovisar ett överskott på tkr. 75

76 Då vi vid ingången till 2012 uppmanades till sparande av medel har några inköp av externa tjänster inte gjorts har alla utredningar, terapeutiska samtal och andra rehabiliterande åtgärder som deltagaren kan vara i behov av aktualiserats i samverkan. Projektledaren och coachen svarar för gruppverksamhetens innehåll och har den kompetensen som denna del av verksamheten kräver utan behov av externa aktörer. Kompletterande aktörer specifikt för samhällsinformation mm. anlitas inom samverkan av personal från AF, FK, Soc, Kommun, Kronofogden mm. och som då är kostnadsfria. Inga inventarier har köpts in under Telefon och datorkostnader har minskat till häften då de mobila internetabonnemangen kunde sägas upp och vi kunde ansluta oss till det kommunala nätverket. Projektet har till 2013 fått ytterliga sparkrav och förväntas spara 10% av det budgeterade anslaget. Denna besparing kommer att vara svår att nå då det inte finns så mycket kvar att spara på. Projektpersonal har bytt handledare och kommer att spara 31903:-. Marginalen för köp av externa tjänster finns då inte kvar längre. Ingen kompetensutveckling kan ske under 2013 och den planerade friskvårdsinsatsen behöver dras in helt från deltagare om målet kan nås. Projektet har inte möjlighet att föra överskottet från 2012 till sin egen verksamhet för 2013, utan det överskott kommer att komma hela Förbundet tillhanda för 2013 i Förbundets rambudget. 76

77 Bilaga 1 Upplevelsen av det fysiska måendet innan projekt och nuläge efter 6 månader i projektet ökning 18,28 % Upplevelsen av det psykiska måendet innan projektet och nuläget efter 6 månader i projektet ökning 32,7 % 77

78 Kunskap över egna resurser och eventuella stödbehov ökning 35,5 % Kunskap om egna resurser och eventuella stödbehov ökning 68,5 % Stödbehov i samverkan 75 % 78

79 Upplevelsen av samverkan ökning 28,6 % Delaktighet i sin egen process ökning med 32,1 % Tilltron på sin egen förmåga att lösa sina egna problem ökning 29,4 % 79

80 Upplevd vinst i att delta i projektet 100 % Upplevelsen av samverkan och bemötandet av handläggare i samverkan ökning 9,4 % Alla upplever en förbättrad planering och uppföljning i samverkan efter inskrivning i projektet men inte innan. Alla har inte efter 6 månader i projektet en genomtäckande kartläggning. Orsaken är oftast lång väntetid för externa utredningar eller annan typ av kartläggande insats tex. bedömning av arbetsförmåga eller annan specialistinsats. Totalt har 23 personer svarat på evalueringen under st deltagare har inte svarat på efterläge och därför inte kunnat läggas in. 80

81 Avdelningen för Vård och Omsorg Verksamhetsberättelser

82 Resursenheten Sammanfattning Resursenheten går mot ett överskott 2012 och det har en del olika förklaringar. Vi har gjort en del förändringar i verksamheten under året. En del är att resurspersonalen är bokade på arbete i större utsträckning idag än de var under fjolåret. Vårdambassadörs-verksamheten går mot ett överskott även i år om än mindre än i fjol. En av anledningarna till det minskade överskottet är att det under 2012 anställts en Vårdambassadör på 10 % som har den sammankallande rollen mot de andra 4 ambassadörerna. Hennes lönekostnad belastar Vårdambassadörskontot. På resursenheten så har jag det senaste halvåret haft problem att rekrytera personer med omvårdnadsutbildning till kortare vikariat. Man har under de senaste åren pratat om att det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera personer med formell utbildning, och kanske är vi där nu? En strategi kan vara att utöka antalet tillsvidareanställda i resursenheten med en tredjedel för att möte behovet från verksamheterna. Ekonomi Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Resursenheten Handledarprojekt Enhetsgemensamma kostnader Summa

83 Resursenheten Resursenheten går mot ett överskott 2012 och detta har dels med att göra att det gjorts en del verksamhetsförändringar under det gångna året. Resurspersonal har varit bokade i större utsträckning än föregående år då vi avskaffade systemet att resurspersonal låg oplacerade för att assistenterna skulle ha någon personal att tillgå under den kritiska period på morgonen då timvikarier inte svarar eller tackar nej till arbetstillfälle. Det är inte så att situationen förändrats under året, men ett nytt system har sjösatts i form av att 7 timvikarier varit bokade på 14-dagars schema med 7 arbetspass på denna period. De har alltså visst att de ska arbeta, men inte var och inte hur länge. Detta har fallit väl ut, både för personerna som ingår i projektet och för Resursenheten. Under hösten 2011 sjösattes det nya bokningsprogrammet Telme där de timanställda har möjlighet att lägga sin tillgängliga tid samt även lägga när de är otillgängliga. Under hösten 2012 kallades alla 216 timanställda registrerade i vårt bokningsprogram till en gemensam genomgång av systemet i Filmsalen på Regemenstsområdet. 70 personer deltog på detta. På detta möte presenterades nya riktlinjer för timanställda inom vård och omsorg. De nya riktlinjerna innebär att om personen lagt sig tillgänglig i systemet förväntas det att de tar de pass de tilldelas. Om den timanställde tackar nej på tillgängliga pass kommer de att avaktiveras och inte vara aktuella för en timanställning inom vård och omsorg längre. Detta hade vi önskat gav större effekt än det gjorde, men alla nya arbetssätt tar tid att implementera. Efter denna satsning i Filmsalen fick alla ett SMS med samma information som gavs under mötet, så alla har fått informationen antingen skriftligt via SMS eller muntligt på mötet. Resursenheten har avslutat c:a 5 personer som inte har följt de nya riktlinjerna. Dessa åtgärder är samtliga gjorda för att förbättra Resursenhetens ekonomi. Resursenheten har under året sålt timmar vilket är en ökning mot i fjol då det såldes timmar. Detta är en ökning med sålda timmar för Jag ser detta som en direkt följd av de förändringar som gjorts under året och som jag beskrivet ovan. Vårdambassadörs verksamheten Vårdambassadörs-verksamheten går mot ett överskott även i år om än mindre än i fjol. En av anledningarna till det minskade överskottet är att det under 2012 anställts en Vårdambassadör på 10 % som har den sammankallande rollen i förhållande till de andra 3 ambassadörerna. Hennes lönekostnad belastar Vårdambassadörskontot. En annan anledning till att överskottet är mindre i år är att vi utförde Mötesplats vård och omsorg i samregim med Kommunförbundet Skåne och 19 skånska kommuner på Stadium mässan i Malmö. Dit skickade vi 40 medarbetare och varje biljett kostade 500 kronor. Vårdambassadörerna hade satt ihop ett seminarium tillsammans med Simrishamns kommun som handlade om hur vi ska göra för att bli ett attraktivt yrke. Ambassadörer från Simrishamn och Ystad satte ihop ett material som varade i ca 40 minuter på detta ämne. Förutom det satte de även ihop en monter där syftet var att visa vad Ystads Kommun har att erbjuda inom vård och Omsorg. Denna monter bemannades av ambassadörerna i dagarna tre och gjorde det med stor finess och mycket engagemang. Utöver detta har vårdambassadörerna varit ute på olika skolor och representerat vård och omsorgs- verksamheten. Under våren hade vi ambassadörsrepresentanter både på Österportsgymnasiet och på arbetsförmedlingen för att rekrytera medarbetare till sommarperioderna. Framtid På resursenheten så har jag det senaste halvåret haft problem att rekrytera personer med omvårdnadsutbildning till kortare vikariat. Man har under de senaste åren pratat om att det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera personer med formell utbildning, och kanske är vi där nu? En strategi kan vara att utöka antalet tillsvidareanställda i resursenheten med en tredjedel för att möte behovet från verksamheterna. Under 2013 kommer vi även att utöka antalet timanställda på schema (schematimmisar) som är beskrivet ovan eftersom detta har slagit väl ut och för att kunna möta behovet av timvikarier. Vi kommer att expan- 83

84 dera inom den närmaste framtiden med tanke på att vi under 2013 tar tillbaka driften av Ljuskällan samt att Väderleksvägen kommer att starta under senare delen av En annan anledning är för att rekryteringen av timanställda är kostsamt om det är så att de inte stannar mer än några månader. Introduktion, läkemedelsutbildning, delegeringstillfälle, intervjutid och allt annat som krävs för att göra timanställda redo för arbete kostar mycket både tid och resurser. Därför arbetar vi för att vi i framtiden ska kunna göra timanställningen mer attraktiv så att människor kan se fördelarna med detta sätt att vara anställd under en period av livet. Ett sätt är det ovanstående projektet med schematimmisar där många timanställda påpekat att de har svårt att förhålla sig till anställningsformen eftersom man inte alls vet hur många arbetspass man kommer att bli bokad på under en månad. I detta nya sätt att arbeta hoppas vi att vi kan tillgodose dessa redan anställda personer med 14 dagars-schema och på detta sätt göra det mer attraktivt att vara här ett tag. Med dessa glasögon hoppas jag att vi ska kunna minska kostnaderna för introduktion ute i verksamheterna. Under januari månad i år kommer vi att samlokalisera oss med FoS. Detta har vi stor förhoppning på att vi kommer att tjäna på med anledning av att vi använder oss av samma bokningsprogram telme. Detta gör att vi ser möjligheter att samarbeta när det gäller assistenterna och att vi ska kunna varandras verksamheter så pass väl att assistenterna ska kunna täcka för varandra vid sjukdom eller annan frånvaro. Måluppfyllelse Resursenheten Resursenheten har arbetat med våra mål under hela året. Det som vi inte lyckades med är att ha en närmare kontakt med sjuksköterskan för enhetens kompetensutveckling. Enhetens KUL-handledare deltog i vård och omsorgs gemensamma målpresentation under hösten. Vi har även under året arbetat med våra gemensamma mål på arbetsplatsträffar. Personal Personalförsörjning Att rekrytera undersköterskor till längre vikariat har inte varit något problem under Det kommer in många intresseanmälningar från personer som är intresserade av att arbeta inom äldreomsorgen. Tyvärr är ca 75 % av dem utan utbildning eller erfarenhet från området och saknar körkort vilket är en förutsättning för många hemtjänstgrupper. Konsekvensen blir ibland att vi inte är nöjda med arbetsprestationen eller att den nyanställde inte trivs med arbetet och väljer att avsluta anställningen. Avdelningen VoO har haft två gemensamma annonseringar under året på tillsvidareanställningar. Till vårens rekrytering så sökte vi ungefär 10 nya medarbetare och fick 117 sökanden. Höstens rekrytering sökte vi 12 nya medarbetare och hade cirka 163 sökanden. Med det vårdviktingssystem vi har inom VoO så kräver den periodvis mycket mer personalresurser än vad vi ibland har tillgång till. Problemet är att det är med kort varsel och arbetstiderna är korta t.ex eller Dessa arbetstider är inte attraktiva för våra timanställda. Vid årets slut hade vi 23 personer som är LAS2000 anställda varav 11 saknar formell utbildning. Alla är placerade på längre vikariat. Nyrekrytering Tre nya medarbetare har nyrekryterats under året till Resursenheten. 1 medarbetare har valt att avsluta sin anställning i Resursenheten. Därtill kommer ca 143 nya timvikarier. I denna siffra inkluderas även sommarrekryteringen. Kompetensutveckling Resursenheten har haft en gemensam planeringsdag Övrig utbildning: Lindningsteknik alla Bemötande till personer med psykisk ohälsa alla Målpresentation alla Samtals caféer 4st per tillfälle 84

85 Sjukfrånvaro I skrivande stund har vår sjukfrånvaro ökat marginellt i jämförelse med året tidigare. Sjukfrånvaron beror till stor del av korttidsfrånvaro, men vi har även haft 2 sjukskrivningar under det gångna året varav den ena har lett till en succesiv upptrappning för att återgå i tjänst. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Malin Gustafsson Enhetschef 85

86 Hvita briggens hemtjänst och dagcentral Sammanfattning Verksamheten har under året genomfört en hel del organisationsförändringar. I början av året var det åter dags för chefsbyte, vilket är fjärde bytet på kort tid. Nattpatrullen Väster har delats i tre grupper och tillhör tre olika verksamheter, en del kom att tillhöra Briggen/Svarte och är verksam under ansvar 340. Verksamheten har även gjort en del administrativa förändringar, då man gått från tre till två samordnare. Man har även gjort en del schematekniska förändringar under dag och kväll, baserat på underlaget för vårdviktningen. Årets ekonomiska resultat visar på fortsatt underskott, dock visar det sig att de förändringar som genomförts under hösten har gett resultat. Under året har vi arbetat aktivt för ett socialt synsätt och brukarfokus, vi har även arbetat med mångfald och jämställdhet. Verksamhet I början av året var det åter dags för ett chefsbyte, vilket innebär att det är fjärde chefen på drygt två år. Detta har påverkat både personalen och verksamheten. Första halvan av året har varit en tid att lära känna varandra. Hemtjänst Briggen Verksamheten har under året fokuserat på vårdviktningen och arbetat med att anpassa verksamheten och personalresurser efter denna, för att på sikt kunna få bukt på det ständiga underskottet. Under hösten har en hel del förändringar genomförts i verksamheten. Hemtjänstgrupperna på dagtid har gått från att ha arbetsplatsträff en gång/vecka till en gång var femte vecka enligt schema. Detta har resulterat i att grupperna får ca 400 timmar ytterligare i brukartid per år. Man har även gjort en större administrativ förändring då man har reducerat antalet samordnare från 3 till 2, vilka samordnar dag, kväll och natt. Kvällsgruppen har även de gjort förändringar, då vårdtyngden minskat har man gjort indragningar i schema. Antalet brukare med insatser har varit relativt stabil, en viss ökning har skett under slutet av året. På grund av ökningen i slutet av året har man varit i behov av extra personal vid ett par tillfällen för att kunna verkställa insatserna. Den största andelen brukare tillhörande Briggens hemtjänst har insatser i steg 1 vilket innebär hjälp med praktiska göromål i hemmet som städ, klädvård, inköp och ärende. Briggens hemtjänst har utfört 365 timmar avlösning och ledsagning under 2012, vilket är en minskning i jämförelse med 480 timmar I sommar bjöd Kulturhandledarna in brukarna i området Briggen på midsommarfika. Man träffades i dagcentralens lokaler. Där serverades kaffe och tårta till självkostnadspris. Under hösten genomfördes mätning vad gäller nattfasta hos brukare som har hjälp med kvällsmat och/ eller mellanmål samt frukost. Kostombuden vid enheten ansvarade för utförandet av denna mätning. Nattfastan mättes under tre dygn. Enligt rekommendationer så ska nattfastan ej överstiga 11 timmar. Resultatet visade att många av brukarna har mer än 11 timmars nattfasta. Resultatet av detta har diskuterats vid arbetsplatsträff och brukarmöte. Dock är detta något som vi ska fortsätta diskutera och även fundera kring hur vi gör brukaren uppmärksam på riskerna kring för lång nattfasta. 86

87 Briggen/Svarte natt Nattpatrullen Västers delades under våren 2012 upp i tre grupper, för att tillhöra olika hemtjänstgrupper. Sex medarbetare fick placering på Briggen, med tjänstgöring i området Briggen/Svarte. Delningen skedde som ett projekt, men efter positiv utvärdering beslutades om en permanent uppdelning. Denna delning har varit positiv och det har resulterat i att gruppen känner en tillhörighet till dag och kvällspersonal och samarbetet har förbättrats. Dagcentral Hvita Briggens dagcentral har haft kontinuerlig verksamhet under året och lokalerna har utnyttjats även av olika arrangörer. Interna kontroller Brandsskydds kontroller och skyddsronder har utförts. Kontroll av dokumentation av verkställigheten och de individuella genomförande planerna sker kontinuerligt av chef och samordnare. Olika rutiner har kontinuerligt följts upp under året på arbetsplatsträffar. Ekonomi Totalt har hela enheten ett underskott. Briggen/Svarte natt har gått med ett överskott, medan Briggen dag och kväll har gått med ett underskott. Dock visar resultatet på att de åtgärder som genomförts i verksamheten har resulterat i att flödet kunnat stoppas och att det bådar gott för framtiden. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Dagcental Enhetsgemens Summa Framtid På Briggen kommer vi under 2013 att arbeta med att tydliggöra rutiner och riktlinjer. Vi kommer även att arbeta med att förbättra den sociala dokumentationen och utförandet av genomförandeplaner, för att utveckla och förbättra kvalitén på utförandet. Briggen kommer även att arbeta med att öka samarbetet och arbeta fram en gemensam samsyn i vårt arbetssätt gentemot våra brukare under dygnets alla timmar. Måluppfyllelse Vi har även detta år arbetat med vård och omsorgs mål, Brukarfokus, Socialt synsätt, Mångfald/Jämställdhet, Eget ansvar, Delen och Helhet. Vi har haft löpande diskussioner kring detta under våra arbetsplatsträffar. Kvalitetshandledarna har haft träffar under hösten, för att planera och diskutera kring specifikt Mångfald/ Jämställdhet. Kvalitetshandledarna var med och planerade höstens planeringsdag. De hade en halvdag för att arbeta i tvärgrupper med vad Mångfald/Jämställdhet innebär för medarbetare och brukare på Briggen och hur vi arbetar med det i gruppen. Resultatet av detta arbete presenterades sedan för medarbetare på andra enheter vid en gemensam målpresentation för Vård och Omsorg. Under planeringsdagen arbetade man även med socialdokumentation, då dokumentation och genomförandeplan är ett viktigt verktyg för att säkra och förbättra utförandet och kvalitén för brukarna. Klagomål som kommit till enheten under åtet har mestadels berört tillgänglighet, bemötande och kvalitét på utförande. Detta har lyfts med berörd personal och i arbetsgrupperna. Flera brukare och anhöriga har också framfört beröm och att man är mycket nöjd över de insatser man fått. Enheten har haft26 avvikelser gällande läkemedelshandräckning under året. Dessa har i största utsträckning berott på den mänskliga faktorn, glömska. Regelbundet under året har vi diskuterat Vård och Omsorgs värdegrund och Omsorgs/ tjänstegarantin. Personal från hemtjänstgruppen, enhetschef, sjuksköterskor, och rehab personal har brukarmöte en gång/ vecka för att säkerställa utförandet och med det kvalitén för brukare. En gång/ månad träffas samordnare från hemtjänstgruppen, representant från nattpatrullen, enhetschef, sjuksköterska, rehab personal och biståndshandläggare vilket också är ett forum för att säkerställa kvalitén. 87

88 Miljö I grupplokalen källsorteras matrester, papper, glas och kartong. I den mån det är möjligt så används cykel som transportmedel. Personal på kvällen och natt använder bilar som är miljövänliga. Personal Personalförsörjning nyrekrytering Det har skett en del förändringar under året, i februari fick enheten ny enhetschef. Inga nyrekryteringar har gjorts under året, dock är det två föräldraledigheter som avslutats och en ny föräldraledighet har påbörjats. En personal är tjänstledig för att arbeta på annan enhet, en person är tjänstledig för studier. Under våren hade vi en medarbetare som gick i pension. Vid behov av extra personal har det kunnat säkerställas med vikarier från resursenheten. Vi har dock haft vissa bekymmer under hösten vilket resulterat i att vi behövt beordra vid en del frånvaro. Under senare delen av året har resursenheten arbetat med att rekrytera och introducera nya timvikarier på Briggen. Kompetensutveckling All personal har varit på föreläsning Att möta människor med psykiatrisk diagnos. Nattpersonalen har gått demensutbildning, Demens Abc, med kommunens Silviasyster. Under planeringsdagen hade vi undervisning för alla i Lindningsteknik. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågor är en central punkt på arbetsplatsträffar, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Även brukarmöten är forum för att diskutera arbetsmiljön hemma hos brukare. Finns det behov av hjälpmedel diskuterar man fram en lösning tillsammans med arbetsterapeut och sjukgymnast. Arbetsklimatet på Briggen upplevs tillfredsställande. Dock har det varit en del oroligheter under året, på grund av ytterligare ett chefsbyte, men även på grund av de schematekniska förändringar som genomfördes under hösten. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ha varit måttlig, det visar på en liten minskning från tidigare år. Under året har en del kortare sjukskrivningar förekommit, men inga långtidssjukskrivningar. Till största del består frånvaron i korttidsfrånvaro, vid två ärende har man även haft företagshälsovården inkopplad. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Helen Göransson Enhetschef 88

89 Bellevue särskilt boende Sammanfattning Bellevue har under året arbetat mycket med kvalitetsfrågor med lite nya infallsvinklar. Ekonomin är i balans men vi brottas jämt med konsekvensen av en lägre bemanning än övriga kommunala äldreboende i Ystad. Det innebär att vi aldrig kan låta bli att ersätta personal vid utbildning, frånvaro, möten mm. Medarbetarna har hög känsla av trivsel och den psykosociala arbetsmiljön upplevs som bra. Verksamhet Anhörigstöd Under året har Bellevues tre anhörigombud startat anhörigcafé. Ett tillfälle i maj och ett i november. Vid det första tillfället kom 10 anhöriga och vid höstens tillfälle kom 17. Vid dessa tillfällen har anhöriga till brukare på Bellevue möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Anhörigombuden har också bett anhöriga om förbättringsområden som vi kan arbeta med tillsammans med kollegorna på APT. Aktiviteter Under hösten har Bellevue fått en egen biograf. Det har vid två tillfällen visats film och serverats tilltugg. Detta har blivit mycket uppskattat med ca 25 åskådare vid varje tillfälle. Vi kommer att fortsätta Istället för en sommarfest så har flera enheter gjort restaurang besök. Detta har brukarna verkligen uppskattat. Några har varit på Jakten, Norra Promenaden och Surbrunnsparken. Brukarna har även erbjudits studiecirklar, underhållning, dans, spá och massage. På enheterna så spelas det Fia med knuff, ordspråkslekar, gymnastik, promenader, högläsning mm. Genomförandeplaner Under året har vi arbetat mycket med genomförandeplaner. Resultatet är brukarfokus på hela dygnet, även nattetid som annars ofta glöms bort. 89

90 Caresam Bellevue ingår i ett projekt där syftet är kunskap och erfarenhetsutbyte i Öresundsregionen. Detta har inneburit att enhetschef och en medarbetare har deltaget vid flera seminarier med representanter från Danmark. Vi har tillsammans med kollegor på Bellevue sett en film The last station från Betaniahemmet i Fredriksberg. Vi har haft tre danska kollegor som hospiterat hos oss under tre dagar och en medarbetare från Bellevue har gjort detsamma i Köpenhamn. Intern kontroll Ny rutin gällande nyckelhanteringen på brukarnas värdeskåp har införts. Numera finns verksamhetens exemplar av nycklar, insatta i vårt nyckelskåp och alla medarbetare har en personlig kod för att ta ut en nyckel så säkerheten är nu så hög som möjligt. Uppföljning av genomförandeplaner har gjorts två gånger under året. Skyddsrond gjordes under våren. En kvalitetsuppföljning har gjorts av kostombuden på alla enheterna. Ekonomi Årets resultat Verksamheten går med ett litet överskott. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Särskilt boende Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Det vi vill i framtiden är att ge brukarna möjligheten att påverka HUR insatserna ges och en meningsfull tillvaro. Detta kommer att göras i form av inflyttningssamtal, tydliga genomförandeplaner och dokumentation. Måluppfyllelse Våra gemensamma mål för Bellevue särskilda boendet under 2012 har varit Inflyttningssamtal Genomförandeplanen Aktiviteter Av de nyinflyttade under året så har 50 % haft inflyttningssamtal. Denna låga siffra beror på att det är en ny arbetsuppgift och med det följer en osäkerhet hos medarbetarna. Vi kommer fortsätta med arbetet 2013 och hoppas på en högre måluppfyllelse. Alla brukare har en genomförandeplan. Vi har inte mätt målluppfyllelsen på aktiviteter men uppfattningen är att det har ökat. Vårt sämsta betyg i 2012 års brukarenkät fick vi på frågan; Kan du påverka när och hur du får hjälpen? På en tiogradig skala där 10 är i hög grad så fick verksamheten ett medelvärde på 7,52. Vårt högsta betyg var på 8,56; Hur blir du bemött av personalen? Detta är mycket glädjande för oss. Det var 27 av 58 brukare som svarat på enkäten. Av de 26 så har 16 besvarats av närstående eller god man. Klagomål eller synpunkter på verksamheten hanteras enligt gällande rutiner för systematisk klagomålshantering. Varje klagomål och synpunkter som inkommer utreds av enhetschef och diskuteras med berörd personal och återför sedan svar till boende/anhörig skriftligt eller muntligt. Sju klagomål har framkommit under året och de flesta handlar om bemötande och synpunkter på bemanningen. Miljö Sedan år 2004 har Bellevue arbetat med källsortering. Våren 2009 började vi med sorteringen av matavfall. De tvätt- och rengöringsmedel som används väljs av vår beställare med målsättningen så låg miljöpåverkan som möjligt. Rengöringsmedel användes endast vid städ av toaletter. Övriga städ görs med mikroduk. 90

91 Personal Sjukfrånvaron är 6,66% Under 2012 har fyra medarbetare varit långtidssjukskrivna d.v.s. längre än 3 månader. I nuläget krävs inga rehabiliteringsinsatser. Personalomsättningen är låg. Två medarbetare har slutat. Under året har arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal, lönesamtal och team möten hållits kontinuerligt. Under 2012 har enheten genomgått utbildning i livsmedelshygien, kost och nutrition, läkemedel och delegation, planeringsdag och bemötande vid psykisk ohälsa. Några har också gått utbildning i diabetes, deltagit på Vård och omsorgsmässan samt work-shops kring målarbetet Dessutom har man som ombud för vissa områden deltagit i småseminarier som rör respektive ansvarsområde. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Camilla Andersson Enhetschef 91

92 Kortidsboende Kristallen och Bärnstenen, dagverksamhet Utsikten, fixarservice Sammanfattning Kristallens korttidsenhet Kristallens korttidsenhet är uppdelad på två enheter med 10 platser vardera. Kristallen 1 är ämnad för brukare med demenssjukdomar och Kristallen 2 för palliativ vård samt brukare med somatiska sjukdomar/ rehabilitering. Enligt budget förväntas Kristallen producera 80 % beläggning, årets resultat visar på en beläggning på 99,0%. Det ekonomiska utfallet visar på ett litet underskott. Bärnstenens korttidsenhet Enheten har 8 platser vilka är ämnade till brukare som är på korttidsenhet i väntan på Säbo och som har mindre eller ringa behov av HSL insatser. Utsiktens dagverksamhet Utsikten tar emot 86 brukare/vecka, 42 träningsplatser (Rehab), 36 Social-dags (Sol) platser per helgfri vecka samt närståendegruppen med 8 platser. Totalt under året var 3498 besök planerade och bokade, varav 832 besök uteblev. Detta resulterar i 81% närvaro på Rehab, 80% på Solverksamheten samt 84% på Närståendegruppen Det ekonomiska utfallet visar på ett överskott Fixarservice Har som målgrupp pensionärer och funktionshindrade och under året har 366 uppdrag genomförts i ordinärt boende hos pensionärer. I mån av tidsutrymme har fixarservicen även nyttjats till andra aktiviteter/ uppdrag inom särskilt boende och för hemtjänsten. Det ekonomiska utfallet visar på ett överskott. Verksamhet Kristalllens korttidsenhet (20 platser) Verksamheten har detta år klarat sig från sjukdomar som tex Calici vilket syns i resultatet. From att Bärnstenen öppnades har även beläggningen kunnat hållas till de tänkta 20 platserna vilket har varit gynnande för verksamheten. Bärnstenens korttidsenhet (8 platser) I mars månad öppnades Bärnstenens korttidsenhet. Enheten är förlagd på Simrishamns Sjukhus. Bortsett från första månaden har det varit full beläggning på Bärnstenens 8 platser. I slutet av december tvingades verksamheten flytta från Simrishamn till nya lokaler i Ystad. Detta innebär att den maximala beläggningen kommer att hamna på 4-5 platser. Projektet Kunskapslyftet som påbörjades 2011 för korttidsenheternas personal har fortsatt. Kunskapslyftet syftar till att höja personalens kunskapsnivå men också till att bredda den inom områden de behöver/ vill förkovra sig. Personalen uttrycker sig mycket nöjd utbildningen. 92

93 Utsiktens dagverksamhet Trots snömängden och de svårigheterna för brukarna att komma till dagverksamheten i slutet av året har deltagandet varit bra. Även detta år stängdes verksamheten en vecka under sommarens semesterperiod. Projektet som startade i oktober 2011tillsammans med anhörigcentrum som syftade till att ge anhöriga avlösning, övergick i oktober 2012 till permanent verksamhet. I samband med detta ändrades antal platser på Rehab från 48 till 42 och Sol från 40 till 36. Beläggningen av platserna på Utsikten har varit 82% under hela året. Social dag Genomförda besök Bokade, uteblivna besök Rehab / träning Genomförda besök Bokade, uteblivna besök Närståendegrupp 2012 Genomförda besök 104 Bokade, uteblivna besök 19 Fixarservice Vaktmästaren har varit sjukskriven aug-nov och ingen ersättare har satts in för denne. Fixarservice har totalt under året genomfört 366 uppdrag hos målgruppen pensionärer och funktionshindrade i ordinärt boende. I mån av tidsutrymme har fixarservicen även nyttjats till andra aktiviteter/uppdrag inom särskilt boende, sjuksköterskorna på Bellevue och för hemtjänsten. Verksamheten tar hela kostnaden för bränsle, tvätt samt reparation av den bil som är knuten till Fixarservice. Marknadsföringen har fortlöpt kontinuerligt under året till olika intressenter. Fixarservice träffar återkommande personer i andra kommuner där man har liknande verksamhet för att utbyta erfarenheter Genomförda besök Rutiner tas ständigt upp till diskussion och omprövning inom verksamheterna. Rutiner finns framtagna dels för avdelningen Vård och Omsorg dels lokalt för ansvarsområdets enheter. Egenkontrollen genomförs fortlöpande. Kontroll av brandskydd sker kontinuerligt. Skyddsrond har genomförts på alla verksamheterna med arbetsgivare och skyddsombud. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön tas upp på varje arbetsplatsträff. Ekonomi Årets resultat för verksamheterna exklusive Bärnstenen visar på ett överskott. Överskottet har framför allt sin förklaring i att Bärnstenen öppnades och att det således inte behövde överbeläggas på Kristallen samt att inga nyinvesteringar gjorts, trots behov. Verksamheten (9297) husgemensamma kostnader ligger under ansvar 352 vilket innebär att de kostnader som är knutna till denna, syns som tillhörande ansvar 352. Under denna verksamhet finns tex mattor, mikrofoner m m till konferensrummen. 93

94 Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Dagvård Korttidsboende Kristallen Korttidsboende Bärnstenen Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Trenden för korttidsverksamheten visar på en fortsatt stor efterfrågan på platser. I och med flytten av Bärnstenen förlorar vi 3-4 korttidsplatser vilket kommer att påverka Kristallens beläggning under året. Under hösten har en arbetsgrupp sammanställt underlag för att ett projekt, kallat Hemtagningsteamet, skall sättas igång. Detta kommer att sjösättas under våren 2013 och målet med projektet är att förkorta tiden som brukaren vistas på korttidsenhet. Måluppfyllelse Kvalitet För varje nyinflyttad brukare uppförs en individuell genomförandeplan. Denna plan görs av personal och brukaren tillsammans om så är möjligt. Kontaktmannaskapet vid korttidsenheten utgår ifrån respektive rum. På korttidsenheten finns en informationspärm i varje rum med information till brukare/anhöriga om verksamheten och hur de kan framföra synpunkter/klagomål. Avvikelser och fallrapporter skrivs kontinuerligt. Omsorgsgarantierna, information om Lex Sarah och Lex Maria har tagits upp på arbetsplatsträffar, vilka hålls kontinuerligt en gång i månaden med undantag för semestermånaderna. På dagordningen har SAM och SBA en stående punkt. Så har även de olika ombuden i verksamheterna som ex. Kostombud, Kvalitetshandledare, Anhörigombud och Kulturombud. Miljö Arbetsmiljö finns som en ständig punkt på dagordningen (SAM). Brister i lokalerna, som upptäckts har utan dröjsmål vidarebefordrats till Samhällsbyggnad för åtgärd. Likaså mindre åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Källsortering och sortering av matavfall sker på enheterna. Egenkontrollen genomförs och sköts kontinuerligt. 94

95 Personal Personalen vid Kristallen utgörs av undersköterskor, samtliga med adekvat utbildning. Samtliga arbetar schemalagt, enligt tvättstuge-modell. Personalen använder sig av schemaläggnings program Time-Care då de lägger sitt schema var sjätte vecka. Ett sjukvårdsbiträde finns som aktiverar vårdtagarna till en viss del samt har hand om tvätt, lokalvård och städning av rum vid utflyttning. Personalen vid dagverksamheten Utsikten utgörs av undersköterskor och ett arbetsterapibiträde. Samtliga har utbildning/erfarenhet från rehabiliterande arbetssätt. All personal använder självserviceprogrammet Personec. Regelbundna fastslagna möte har hållits med Bistånds- och Rehabenheten. Samtliga medarbetare har haft utvecklingssamtal. Genomförda gemensamma utbildningsinsatser under 2012 har varit storföreläsning Bemötande av personer med psykisk ohälsa av Catrin Fryklund. Genom kost och KUL-projekt har det också getts tillfälle till ett flertal utbildningar för ombuden. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Thea Ånmark Enhetschef 95

96 Centrum hemtjänst och Göken Dagcentral / Trygghetslarm/ Personallås Sammanfattning Centrum Hemtjänst är hemtjänstgruppen som riktar sig till större delen av tätortens kärna. En arbetsplats med ca 40 personer anställda, som med mycket erfarenhet och kunskap dagligen under 2012 mött upp till i genomsnitt 110 brukares behov. Centrum Hemtjänst har utökat sin personalgrupp i och med organisationsförändringen för nattpatrullen som gjordes under året, då en tredje del av nattpatrullen knöts till denna verksamhet. Under 2012 har vi enligt plan fortsatt vårt arbete med Vård och Omsorgs övergripande målformulering, Brukarfokus, Socialt synsätt, Eget ansvar, Delen och Helheten, Mångfald/jämställdhet. Dagcentralen Gökens verksamheter, trygghetslarm, dagcentralen och personallås hade en intensiv inledning på året, då trygghetslarmen kopplades över till Trygghetscentralen i Örebro och dagcentralen renoverades. Ekonomiskt har året varit påfrestande men i skrivande stund ser det slutliga totala resultatet för verksamheterna att landa på ett mindre överskott. Verksamhet Centrum Hemtjänst Året 2012 i Centrum Hemtjänst har varit svårt att planera resursmässigt i förhållande till brukarnas behov/ insatser. Insatser hos brukare med missbruksproblematik och psykisk ohälsa, samt ett stort antal fall är problematiskt för hemtjänsten att hantera planeringsmässigt. Resursfördelningssystemet och viktningsunderlaget justerades i maj och ytterligare en gång i november och resultatet av detta arbete upplevs genomtänkt och adekvat. Under hösten gjordes ett nytt personalschema för att matcha resursunderlaget vilket även medförde förändringar för brukarna som tyvärr ledde till en del ledsamheter och klagomål. Fokusen i målarbetet la vi under året på Eget Ansvar, kommunikation, mötesstruktur och förhållningssätt/ bemötande. Kreativiteten har varit stor och utmärkt i personalgruppen och ledde till en säkerhetsåtgärd för att skydda sekretess uppgifter och en checklista för att säkra kvalitén, idéer/lösningar som delats till övriga verksamheter i kommunen. Arbetet/resultaten med verksamhetsmålen presenterades i november månad inom Vård och Omsorg och alla verksamheter fick där dela sina idéer och få till sig nya idéer, vilket var mycket lyckat och intressant. Den första maj startades en organisationsförändring på prov, en tredjedel, fem personal, av dåvarande 96

97 nattpatrull fick sin placering och tillhörighet till Centrum Hemtjänst med arbetsområde Centrums Hemtjänst område och Hälsobackens hemtjänstområde. Upplevelsen och resultatet av denna organisationsförändring upplevs som god i alla hemtjänstområden, utifrån att närheten och tillhörigheten till ett begränsat område ger möjligheter till bättre kvalité i omsorgsarbetet. I december 2012 beslutades att permanenta organisationsförändringen av nattpatrullen till tre nattgrupper. Centrum Hemtjänst bjöd traditionellt även denna sommar in brukarna till en sommarträff på Bäckahästen, och även detta år var uppslutningen var god. Kontinuerligt har vi också under året arbetat med fallprevention, kostfrågor och med att förbättra mötesstrukturen på brukar- och teammöten. Vi har under året haft ett gott sammarbete med Hälso- och sjukvårdsavdelningens sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast, FoS och Silviasystrarna. Sistnämnda har vi främst haft inkopplade kring de brukarna med mer omfattande beteende problematik som stadigvarande enl. min upplevelse ökar med åren. Tidspressen för alla professioner i verksamheten har dock lett till att arbetet med kvalitets registrering, Senior Alert, inte nått önskvärt resultat. Genomsnittligt antal brukare i Centrum Hemtjänst År /månad År /månad (under 2010 riktade Centrum Hemtjänst sig till ytterligare ett område) År /månad År /månad Dagcentralen Göken/Trygghetslarm/Personallås Den 2/ genomfördes den planerade övergången av trygghetslarm från kommunens trygghetslarmcentral till Trygghetscentralen i Örebro. Övergången var ett välplanerat arbete som trots allt satte personal och ansvariga i hård prövning under tre månader. Tekniska problem som inte kunnat förutsägas från vår verksamhet ledde till att personalen på Göken fick en tidspress som inte var beräknad. Personalens uppmärksamhet, engagemang, lösningsfokusering samt god samverkan med hemtjänstgrupperna gjorde att tryggheten för brukarna med trygghetslarm aldrig äventyrades under denna tidsperiod. Äldre trygghetstelefoner byttes också ut under våren -12 och uppdatering av förnyelsebehovet framöver kartlagdes. Det fanns en del oro och många frågor inför övergången till Trygghetscentralen i Örebro bland medborgarna i kommunen. Ett studiebesök i Örebro på Trygghetscentralen gjordes, där vi satte oss in i hur trygghetslarmen hanterades innan de kommer ut till hemtjänstområdena i Ystad Kommun. Informationsträffar och möjligheten att ställa frågor sammataget med det goda bemötandet som trygghetslarmsanvändaran sedan fick möta från personalen på Trygghetscentralen i Örebro, gjorde att förändringen fick ett gott slutomdöme. Vi har också under hela året jobbat med att hantera och följa samhällets tekniska utveckling, där den digitala kommunikationsvägen alltmer tar över den analoga kommunikationsvägen. Fiberoptik, öppet statsnät, GSM, G-nät, IP-telefoni och mobiloperatörernas utvecklingsarbete har gett verksamheten mycket att lösa och förhålla sig till. I verksamheten Personallås rekryterade Jonas Hedgate som systemansvarig. Även i den verksamheten har det varit mycket arbete med att uppmärksamma och lösa teknikens föränderlighet, främst mobiloperatörernas uppdateringar gentemot personallås systemet Smithlock och med det, leda handhavandet ute på arbetsfältet. Avtalet för personallås förlängdes i två år och förväntningarna på att minska väntetider ute i hemtjänstarbetet med hjälp av nyckelfrihemtjänst är stor och vi estimerar att de förväntningarna kan nås med nya mobiltelefonmodeller. Dagcentralen Göken fick i mars månad nytt golv i entrén och gästtoaletterna renoverades, vilket var efterfrågat och efterlängtat. Dagcentralen är välbesökt, aktiviteter så som biljardspelande herrar och vävande damer samt spontana pratstunder mellan både boende i huset och utanför sågs ofta under det gångna året. Gymnastikträffar i gymnastikhallen i källaren och träffar med minneslådor har anordnats och det har varit god uppslutning på dessa. Lokalerna hyrs/lånas ut flitigt till olika pensionärsföreningars aktiviteter. Lokalerna upprustades under året med internetuppkopplingar och en av dem med de tekniska hjälpmedel som efterfrågas i dagens mötesformer. Personallås och Trygghetslarm presenterades på årets Seniorernas säkerhetsmässa Peppar Peppar. 97

98 Statistik från trygghetslarmscentralen År 2010 År 2011 År 2012 Antal installerade larm Antal hembesök för service Att verksamheten utfört mindre antal hembesök för service under 2012 beror troligen på arbetet med att byta ut äldre trygghetslarmenheterna och klockorna när omprogrammeringen gjordes vid övergången till Trygghetscentralen i Örebrounder våren -12. Totalt har vi i skrivande stund 851 trygghetslarm ut i bruk. Statistik Personallås År 2012 Installerade personallås 10 Nermonterade personallås 43 (10 pga. säkerhetsdörrar) Serviceärende 103 Totalt har vi 178 personallås monterade, och 88 Entrace Units är uppsatta (lösning för portar i flerfamiljshus) Interna kontroller Skyddsrond och brandskyddsronder har utförts i Centrum Hemtjänst lokal och på Trygghetslarm/Dagcentralen Göken. Anmärkningar som framkom, har åtgärdats och planer finns för dem som ska åtgärdas. All personal med tillsvidare anställningar har gjort kunskapstest för delegeringar enl. HSL. Kontroll av dokumentation av verkställigheten och de individuella genomförande planerna sker kontinuerligt av chef och samordnare. Ekonomi Det preliminära bokslutet pekar i skrivande stund på ett mindre ekonomiskt överskott totalt för verksamheterna. Vi har inte nått målet ett ekonomiskt plus minus noll -resultat i Hemtjänstgruppen Centrum. Det har varit svårt att nå god kvalité på servicen/omvårdnad samt att ha framförhållning gällande personalresurser/kompetens för kommande skiftande behov under verksamhetsåret. Verksamheterna Dagcentralen Göken, Trygghetslarm och Personallås har ett sammantagit ekonomiskt överskott som härledds till samordningsvinsterna i personalplaneringen och minskade kostnader för tjänsten trygghetslarm. Personallås har ett underskott som beror på högre personalkostnader utifrån för lågt beräknat behov. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Dagcentral Hemtjänst lås Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Min analys av framtiden inom de verksamheterna jag leder i dag, ger mig en tydlig bild av teknikens betydelse och möjlighet inom äldreomsorgen. Min uppfattning är att äldreomsorgen behöver med hjälp av omvärldsanalyser rigga för framtiden inom äldreomsorgen. Levnadsvillkor och samhällsutvecklingen inom kommunikation, teknik och personalkompetens upplever jag som viktigta parametrar för att möta äldres behov i framtiden. Demenssjukdomar, psykisk ohälsa men också allmän ålderskörhet, antas redan i dag att vård och omsorg kommer behöva ha en bättre beredskap inför. I Centrum Hemtjänstområde registrerades under år 2012, 230 st. fallavvikelser, brukare som fallit i sitt hem, vilket kan tänkas vara en parameter att följa upp för framtidens äldreomsorg. Kompetensutveckling av olika professioner, yrkeskategorier inom vård och omsorgs verksamheter, tänker jag kommer bli nödvändigt i framtiden utifrån de i dag satta kompetenskraven som i vissa perioder också är svåra att uppnå. Centrum Hemtjänst och Gökens verksamheter kommer under nästa år satsa på lärande i arbetet och kunskapsutbyte mellan kollegor och verksamheter. 98

99 Måluppfyllelse Centrum Hemtjänst Under detta år har vi främst haft fokus på Vård och Omsorgs mål, Eget Ansvar och Delen och Helheten. Arbetet resulterade i en gemensam presentation från alla enheter inom Vård och Omsorg i början av november. Arbetsplatsträffarna och planeringsdagen har haft fokus på det som personal kan förändra, förbättra i det enskilda mötet med brukaren, och med det sitt eget ansvar och sina egna möjligheter. Dokumentation, genomförandeplaner och uppföljningar har under året varit instrument för att säkra och förbättra brukarnöjdheten och kvalitén. Brukarundersökningen från föregående år har varit vägledande för förbättringsvägar och dessa har vi jobbat med. Min uppfattning är att omsorgsgarantierna uppfylls väl. Verksamheten har uppmärksammat brister genom egen rapportering och genom klagomål/synpunkter från brukare och eller anhöriga. Under 2012 hade vi 50 st. läkemedelsavvikelser, vilket är en ökning som varit observerad och behandlad under året. 26 st. SoL avvikelser/klagomål/synpunkter har kommit in under året, några av dem härledds till bemanningssvårigheter som lett till ej utförda insatser, och en större del till förseningar och dålig kvalitet på utförandet av insatserna. Verksamheten fick också en hel del beröm, 10 st., men det har varit betydligt fler som nått oss och inte dokumenterats. Alla avvikelser gås igenom med berörd personal. Dagcentralen Göken/Trygghetslarm/Personallås Verksamheten Trygghetslarm/dagcentral har nått de verksamhets mål som var satta. Trygghetslarmsverksamheten har skapat en välfungerande och effektiv verksamhet utifrån den nya sammarbetspartnern Trygghetscentralen Örebro, och nya arbetsrutiner har till skapats och dokumenterats. Dagcentralen har rustats upp och erbjuder möjlighet till aktiviteter. Verksamheten Personallås övergick i egen regi, när projektfasen med Tunstall avslutandes vid halvårskiftet. Förlängning av avtalen för personallås gjordes, med krav som möjliggör stöd i framtiden av leverantören av systemet. Fokus på Vård och Omsorg övergripande mål har speglat hela året, kundens behov har format nya arbetsrutiner och aktiviteter i alla verksamheter på Göken. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågor som uppstår i brukarens hem har vi lyft och löst på brukarmöten, oftast med hjälp av sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. En återkommande arbetsmiljöfråga i verksamheten är också de tunga inköp som utförs. Under året har fem tillbudsrapporter dokumenterats utifrån hot och våld, arbetsgruppen har fått stödsamtal både individuellt och i grupp. Personal Tre föräldralediga medarbetare, två längre tjänstledigheter, har under året lett till en del vikarieanställningar på enheten under året. En medarbetare avslutade sin tjänst i december på grund av nytt jobb i hemkommunen. Två mindre tjänster har under året varit vakanta och vi har tyvärr inte kunnat tillsvidareanställa på dessa. Kompetensutveckling CareSam projektet (tre årigt samverkansprojekt mellan Malmö högskola, Kommunförbundet Skåne, Roskilde universitet och Köpenhamns kommun) har under 2012 haft utbytersdagar av svensk och dansk omvårdnadspersonal, tre personal från vardera sida var två dagar i Köpenhamn respektive Ystad. Projektgruppen från Ystad gjorde också en omstrukturering under 2012, två ursprungsmedlemar ersattes av två nya medlemmar för att även inkludera representanter för särskilt boende i Ystad kommun. 99

100 Vidareutbildningar/föreläsningar 2012 Ergonomiutbildning (halva personal gruppen) Föreläsning bemötande till personer med psykisk ohälsa, Catrin Fryklund. Demens ABS utbildning Handledning i beteende problematik, Silviasystrarna Ystad Kommun. Kontinuerlig fortbildning Personallås/trygghetslarm Kontinuerlig fortbildning diabetes Kontinuerlig fortbildning lindningsteknik Planeringsdag Enhetschefen deltog 2012 i ledarskapsutvecklingsprogrammet för Vård och Omsorgs ledningsgrupp. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har ökat under 2012, två långtidsjukskrivning, två deltidssjukrivningar och två personal med upprepad korttidsfrånvaro, har ökat genomsnittliga sjukfrånvaron något under Korttidsfrånvaron har konsulterats med företagshälsovården Previa. Sjukfrånvaro i genomsnitt år , 9,7 % 2009, 8,0 % ,2 % ,5 % ,9 % Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Therese A Lindström Enhetschef 100

101 Ejdern och Hälsobackens hemtjänst Sammanfattning Under 2012 har Hälsobackens hemtjänstgrupp flyttat till nya lokaler på Bellevue. Gruppen har delats i två mindre grupper och arbetat med att ta fram nya brukarscheman. På Ejdern har man arbetat mycket med kulturkalendern och med små aktiviteter som är brukarfokuserade. Personalen på Ejdern har även detta år satsat mycket på kost. Det positiva är att arbetet med den sociala dokumentationen och de individuella målplanerna har gått framåt. Verksamhet Ejdern På Ejdern har det flyttat in 10 nya hyresgäster Vid inflyttningarna har vi haft ankomstsamtal tillsammans med brukare, eventuellt anhöriga, kontaktperson, sjuksköterska och enhetschef. Under dessa samtal har vi pratat om önskemål, behov av omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser. Vi har även lämnat ut underlag för levnadsberättelse till brukare/anhörig eller bett dem att revidera om det redan funnits en. Alla brukare på Ejdern har en individuell genomförandeplan. Personalens kunskaper kring den individuella geniomförandeplanen har blivit mycket bättre under året och rutinen är väl implementerad. En anhörigträff anordnades under våren både på Ejdern 1 och Ejdern 2. Vi grillade på balkongen och fikade. Det var bra uppslutning och vår Silviasyster var med och svarade på frågor från anhöriga på Ejdern 1. Ejderns personal har även detta år arbetat med Kulturkalendern som arbetades fram Kulturkalendern bygger på årets högtider som vi lägger stor vikt vid att fira med framförallt god mat och trevligt umgänge. De flesta av brukarna på Ejdern har uppnått en ganska så hög ålder och orkar inte längre delta vid större händelser och evenemang, därför satsar vi mycket på maten och gör detta till höjdpunkter. I år har Ejdern satsat på att kunna erbjuda brukarna små aktiviteter. Under våren har vi haft musikstunder en gång i veckan, bokläsning en gång i veckan både vår och höst och tidningsläsning varje dag. Vi har köpt in bowlingsett, pussel, bollar, riskuddar och gjorde egna bingobrickor. Bingo spelades några gånger under våren och några gånger under hösten. Ejdern 2 erbjuder gymnastik två gånger per vecka och Ejdern 1 har individanpassad gymnastik för brukarna. 101

102 Vi har fortsatt detta år med hemmalagade måltider på Ejdern. Detta är mycket uppskattat av så väl de boende som personal. Det är en kvalitetsfaktor som vi kan erbjuda brukarna. Matlagningen är även en kvalitets faktor för att arbeta på Ejdern. Många av brukarna på Ejdern 2 har under året haft önskemåltider. De delar med sig av sina egna recept och personalen lagar maten. Det har varigt mycket uppskattat. Under hela våren har en av kommunens Silviasyster handlett personalen på Ejdern 1 och vid ett tillfälle på Ejdern 2. Teamträffar har genomförts under året och fungerat mer eller minder bra. Det har fallit sig så att Ejdern har fått byta sjuksköterska tre gånger under året. Det innebär att de nya sjuksköterskorna har fått sätta sig in i rutiner och lära känna brukarna och detta har påverkat baspersonalen på ett negativt sätt. Detta har även påverkat arbetet med införandet av Senior Alert. Vi har haft en brandskyddskontroll under året där utfallet blev mycket positivt. Alla kontroller av brandskyddet är genomförda samt uppdatering av SBA pärmen. Det vi fick anmärkning på var rutinen för utbildning. En handlingsplan är framtagen. Även krispärmen är uppdaterad. Vi har fortsatt arbeta med dokumentation av fallraporter i ProCapita och rutinen kring detta. Vi har även följt rutinen kring medicin avvikelser. Under året har Ejderns personal arbetat med social dokumentation i ProCapita genom att vi har haft återkommande diskussioner kring detta både i det dagliga arbetet och på APT. Personalen har förbättrat sina kunskaper kring detta under året. Hälsobackens hemtjänst Hälsobacken flyttade till nya lokaler på Bellevue under våren. Gruppen har delats i två personalgrupper, Hälsobacken Söder och Hälsobacken Norr. Vi har arbetat fram nya personalscheman och arbetat fram nya brukarscheman. De nya brukarschemana har visat sig vara bra. Personalschemat fick vi dock göra om på grund av ökad belastning under morgonrunderna. Personalen har fått öka antalet pass på helgerna från 2,5 helg på sex veckor till var annan helg. Under 2012 har brukarantalet legat ganska stabilt med en liten ökning i slutet av året och det visar ingen tendens att minska. I samband med Hälsobackens flytt ändrade vi frekvensen på brukarmötena till varannan vecka från att ha haft möte varje vecka. I stället har vi APT möten var annan vecka. Sammarbetet med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har fungerat bra. En plan för införandet av Senor alert 2013 har satts igång. Hälsobackens hemtjänst var den grupp som var först ut med att börja använda personallås under Det har visat sig var en del problem kring detta under året, både vad det gäller handhavandefel och problem med programvaran. Det har även varit svårt att få en del personal att använda personallås. Vi har fortsatt att arbeta med den sociala dokumentationen, det går sakta men säkert framåt. Personalen har blivit duktigare på att dokumentera men vi är inte framme vid mål än. Rutinen kring avvikelsehanterningen har blivit mycket bättre. Vad det gäller att dokumentera i Genomförandeplanerna har personalen blivit bättre men även där finns jobb kvar att göra. Den 11/12 hade vi luciafirande för brukarna i hemtjänstområdet. Idén med luciafirande kom från en av medarbetarna i hälsobacken Norr. Det kom ett 20 tal brukare och så var Ystads dagmammor på besök med barnen. De sjöng lite julsånger och var med och fikade tillsammans med brukarna. Det var mycket uppskattat från både brukare och barnen. Eftersom det blev så uppskattat och en bra uppslutning har vi tänkt fortsätta med att ha två brukarträffar per år. En träff på våren och en på hösten. Ekonomi Ejdern ligger med ett preliminärt plus på personalkostnader och på ett underskott när det gäller förbrukning och kosthåll. Preliminärt blir det ett litet underskott på Ejdern. När det gäller Hälsobackens hemtjänst ligger med ett preliminärt plus på personalkostnader och ett underskott på förbrukning. Kostnaderna för värksamhetens tre bilar i hemtjänsten går med ett ganska stort underskott. Preliminärt på Hälsobacken går vi med ett plus. Totalt för enheten slutar det preliminära resultat med ett litet överskott. 102

103 Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Särskild boendeform Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Nästkommande år kommer Hälsobackens hemtjänst fortsätta arbeta med att tydliggöra rutiner och riktlinjer, vi kommer arbeta med samarbete och tidseffektivitet. Vi kommer även att arbeta med grupputveckling och gruppdynamik både på Hälsobacken och på Ejdern. Ejdern gruppboende kommer fortsätta arbetet med brukarfokuserade aktiviteter. På Ejdern kommer vi även se över personalscheman och frekvensen på APT möten. Måluppfyllelse Under året har vi haft planeringsdagar där vi arbetat fram mål för året. De huvidsakliga målen handlade om brukarfokus, eget ansvar och delen och helheten. De olika grupperna tog fram ett antal mål inom varje kategori som sen har följts upp på våra APT. I och med att Hälsobackens stora grupp delades i två mindre grupper har vi sett att ansvarsfrågan blivit bättre och bättre. Medarbetarna har vågat ta mer ansvar, plats och uttrycka mer åsikter. På Ejdern är personalgruppen väl inarbetad och alla har hittat sina roller och det fungerar bra. Alla vågar och tar plats och uttrycka sina åsikter och tankar. Personalgruppens samansättning på Hälsocken innehåller mångfaldens olika delar. Vi har olika åldrar, kvinnor, män, olika kulturella bakgrunder representerade i gruppen. Ejdern däremot har inga män anställda och medelåldern är ganska hög. Både Ejdern och Hälsobacken har arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbetet. På arbetsplatsträffarna finns det en fast punkt på dagordning där det diskuteras olika arbetsmiljörelaterade frågor. Under året har det kommit upp några viktiga diskussioner som vi har arbetat med och åtgärdat. Under hösten hade KUL-handledarna en workshop för ett antal medarbetare. Denna workshop var som ett avslut på års målarbete. Ejdern och Hälsobackens KUL-handledare presenterade hur man kan se på ett socialt synsätt kring mat och måltider. 103

104 Utbildning/kompetensutveckling Alla medarbetare har varit på storföreläsning i ämnet bemötande till personer med psykisk ohälsa. Medarbetare som inte hade grundutbildning i kost och nutrition har gått denna utbildning under året. Nattpersonalen på Ejdern har gått städutbildning, kostombuden har varit på kostombudsträffar, en del medarbetare har gått på Målpresentation och fyra medarbetare har varit i Malmö på Mötesplats Vård och omsorg. Sjukfrånvaro/arbetsmiljö Vad gäller sjukfrånvaro så har den stigit sedan Verksamheten har en långtidssjukskriven där en rehabiliteringsplan finns, en som har varit sjukskriven mer än tre månader och som är åter i arbete och några personer som har varit sjukskrivna mer än sex gånger på ett år. Kortidsfrånvaron har följts upp med var och en av medarbetarna. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Else-Marie Edfors Enhetschef 104

105 Östra Förstaden hemtjänst Fikastund på Göken med musik av Lucas Johansson (gitarr) och Elin Nilsson (sång) Sammanfattning Under året har verksamheten fokuserat på att få stabilitet i verksamheten efter organisationsförändringen Vård och omsorgstyngden har fluktuerat en hel del. En stark nedgång på antalet brukare skedde i november månad däremot så ökade antalet dubbelbemanningar, på de med högst vårdtyngd, drastiskt. Precis som övriga år så är Göken speciellt resurskrävande. Då större delen av personalen är ny inom den kommunala verksamheten finns det även i år ett stort behov av genomgång av alla de måldokument, riktlinjer och rutiner som Ystad kommun arbetar efter. En del klagomål från både brukare och anhöriga har inkommit framförallt under den första halvan av året. I takt med att förändringsarbete har genomförts avseende den dagliga planeringen av verksamheten och efter att arbetsklimatet i enheten har förbättrats så har klagomålen på verksamheten minskat drastiskt under årets senare hälft. HSL-avvikelserna har minskat sedan 2011 med ca 75 %. En medarbetare misskötte sitt arbete så grovt under året att den fick avsluta sin anställning med omedelbar verkan. Vi har aktivt arbetat med att ha brukarfokus och att tydliggöra medarbetarnas ansvar för att säkerställa att brukarna är nöjda och upplever kvalitet i de insatser som vi ålagts att utföra. Liksom föregående år har enheten vid sidan om det ordinära hemtjänstarbetet haft två specialärenden att arbeta med. Ett av dessa ärenden avslutades under våren 2012 och det andra avslutades vid årsskiftet. Totalt gjorde enheten ett ekonomiskt underskott 103 tkr. Personalkostnaderna gjorde ett mindre överskott medan övrig verksamhet såsom bilar, och förbrukningsmaterial gick med underskott. Anhörigvård gick med underskott på 4 tkr. Enheten har inte fått budget eller full täckning för denna verksamhet. Verksamhet Östra Förstadens hemtjänst Under året 2012 har fokus legat på att få en stabil verksamhet i Ö. förstadens hemtjänstområde efter den stora omorganiseringen som inleddes år Stor kraft har legat på att utveckla brukarschema så att det ska vara tydligt för all personal, ordinarie liksom vikarier, vilka arbetsuppgifter som ska utföras under arbetspassen. I detta arbete ligger också att säkerställa personkontinuiteten så lång möjligt. Att ha tydliga arbetsscheman där alla vet vad, när och hur de ska utföra brukarnas insatser borgar för att brukarna får en vård och omsorg med hög kvalitet. Detta som ett led i målarbetet med brukarfokus. Enheten har lagt mycket arbete på att skriva ned lokala rutiner och riktlinjer som är enhetsspecifika för att alla ska veta vad som gäller just på denna enhet. Dessa har, tillsammans med övergripande gemensamma riktlinjer sedan gjorts tillgängliga på ett sådant sätt att alla snabbt och lätt ska kunna ta del av dem och därigenom få vägledning i en problematisk frågeställning. 105

106 Brukarmöten har genomförts kontinuerligt varje vecka och teammöten varje månad tillsammans med sköterskor och rehab personal. Många frågor har lyfts på dessa möten för att förbättra brukarnas vardag men även frågor ur arbetsmiljöperspektiv har kunnat behandlas och åtgärdas under dessa möten. Kostombuden på enheten har haft ett brinnande intresse för kostfrågorna och har mycket aktivt arbetat med att hålla frågor kring kost och nutrition levande. Kostombuden har varit innovatörer och utvecklat system för att brukare som inte själv kan genomföra inköp får se bilder på varor som finns i affären och förhoppningsvis därmed kunna göra ett mer varierande val av vad de vill ha handlat. Kostombuden har, med tillåtelse av näringsidkaren, gått runt i affären och fotograferat olika produkter inom olika varuområden. Dessa foton har de sedan skrivit ut på papper, klippts till kort och laminerats. Kontaktpersoner tar med sig korten till brukaren inför inköpet och kan då samtala om vilka produkter brukaren vill ha. Kulturombuden har tillsammans med kultursamordnaren aktivt arbetat med att försöka berika brukarnas vardag. En musik- och fikastund arrangerades på Göken för brukarna inom hemtjänsten. En anhöriganställning och en personlig assistent anställning enligt SoL har bedrivits under året. I februari 2012 började larmcentralen i Örebro att skicka ut larmstatistik/månad över området. Utav denna kan man utläsa att en stor del av larmen aldrig skickas ut till personalen utan stannar på larmcentralen. Av de larm som skickades vidare gick det i genomsnitt ut 12 larm/dygn i ÖF syd och 12 larm/dygn i nord, alltså 24 larm/dygn, vilket genererar i genomsnitt 2,2 årsarbetare. Larmen genererar ingen ersättning i resursfördelningssystemet. Enheten har också drabbats av tråkigheter under året då det uppdagades att en medarbetarel systematiskt misskött sitt arbete och därmed satt en brukare i en besvärlig situation. Medarbetaren fick sluta sin anställning med omedelbar verkan. Vård och Omsorgstyngd Ö. Förstadens hemtjänstområde är ett vård- och omsorgskrävande område. Göken bidrar en stor del till detta. Brukarantalet har dock fluktuerat mycket. Totalt har 57 nya brukare kommit till under året och 73 brukare avslutat sina insatser. De avslutade insatsera fördelade sig på följande orsaker. En relativt stor del av brukarantalet rehabiliteras tillbaks till självständighet. Orsaker till att brukare lämnat hemtjänsten Orsaker Avlidna Flytt till SÄBO Flytt till dmensteam Avslut pga minskat behov Antal brukare Området har haft en stor andel multisjuka brukare som åkt mycket in och ut på sjukhus, De som blivit inlagda har varit fortsatt inskrivna i verksamheten men inte genererat någon ersättning i resursfördelningssystemet pga. 20 dagarsregeln. Från juni månad ändras resursfördelningssystemet och denna regel till att gälla 16 dagar vilket betydde större möjlighet att få ekonomiska resurser till det arbete som i praktiken utfördes. Antalet brukare och fördelningen har sett ut enligt följande: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Sol+HSL HSL Summa Antal brukare/mån I genomsnitt har Ö. förstadens hemtjänst utfört insatser till 122 brukare/månad fördelat på insatser enligt SoL till 118 brukare/månad och ren HSL till 4 brukare/mån. Under årets senaste månader har antalet brukare sjunkit. Under dessa månader har istället dubbelbemanningarna ökat radikalt. Området har idag ca 10 dubbelbemanningar. Förutom den rent praktiska hjälp i vardagen som brukarna behöver är många beviljade ledsagning varför många ledsagningstimmar har utförts. Totalt 1973 timmar under året vilket motsvarar 164 timmar/månad. Endast en brukare har haft avlösning under året motsvarande totalt 75 timmar. Palliativ vård med vak har utförts till 2 brukare motsvarande totalt 91 timmar. 106

107 Interkontroll Grundläggande verksamhetsnära riktlinjer och rutiner har diskuterats kontinuerligt på APT träffar eller verksamhetsmöte som genomförs 1 ggr/vecka. Samtlig personal i hemtjänstgruppen medverkade vid planeringsdag under hösten. Då gick vi igenom den lagstiftning som på ett eller annat sätt påverkar yrkesområdet. Rutinen kring hantering av privata medel har reviderats och tydliggjorts. Hantrering av brukarnas privata medel diskuteras kontinuerligt. Dokumentationen i Procapita kring brukarna fungerar tillfredställande. Upprättande och uppföljning av genomförandeplanerna sker kontinuerligt. 53 SoL- klagomål/avvikelser har inkommit från brukarna under året. Dessa fördelar sig enligt följande: Larm 2 Icke verkställda insatser 19 Stressad personal 2 Kvalitet på utförda insatser 13 Saknade pengar 6 Vill ej att specifik personal kommer 2 Personkontinuitet 3 Tillgänglighet 2 Maten 2 Bemötande 1 Utöver detta har 32 HSL avvikelser rapporterats. Detta är en klar förbättring mot föregående år då 126 medicinska avvikelser rapporterades, alltså en minskning med ca 75 %. Att personalen glömt att ge medicin eller att signera är här de främsta orsakerna. I fyra fall har det rapporterats att narkotikaklassade mediciner eller plåster har saknats hemma hos någon brukare. Utredning av detta liksom utredning i de fall när brukare har saknat pengar har genomförts. Endast i ett fall, då gällande pengar, har en skyldig person kunnat utses. De som anmält saknade pengar har uppmanats att vända sig till polisen. Enheten gjorde själv en polisanmälen i slutet på juni i 5 fall av inrapporterade saknade pengar. Ingen gärningsman har stått att finna. Enheten har fått ta emot 2 skriftliga beröm. SAM och SBA bedrivs kontinuerligt. Samverkansavtalet FAS följs enligt avtal. Arbetsmiljöfrågan är en central punkt på APT, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Ekonomi Totalt sett gör enheten ett underskott på motsvarande kronor för år Personalkostnaderna har gjort ett överskott på kronor medan bilar och övriga kostnader gått med underskott. Anhörigvården har genererat ett mindre underskott på 4000 kronor. För denna verksamhet finns ingen budget och omfördelningen av pengar har varit mindre än vad verksamheten kostade. Vårdtyngden har, som tidigare nämnts fluktuerat mycket under året och vissa månader har många brukare varit inlagda på sjukhus och därmed inte genererat några intäkter. Trots detta har personalbudgeten gått ihop. Enheten blev inte budgeterad till den volym som den faktiskt beräknades ha År 2011 budgeterades enheten till den volym som enheten hade i övertagandet från Attendo, 24 medarbetare och ca 95 brukare. Den 1 april 2011utökades denna volym till 34 medarbetare och ca 120 brukare i samband med att den kommunalstyrda delen av Ö. förstadens område kopplades till enheten. Budgeten för år 2012 blev i princip densamma som Enhetsgemensamma kostnader De enhetsgemensamma kostnaderna har överskridits, en del av detta kan relateras till att enheten fortfarande varit i ett utvecklingsskede efter organisationsförändringen år Enheten har köpt in kylskåp och cyklar med medel som egentligen skulle ha äskats från den övergripande investeringsbudgeten, Då medel från denna ströps som en besparingsåtgärd fick enheten själv ta dessa kostnader. Enheten har även köpt in rökslukare som placerats hos brukare ur arbetsmiljöskäl, något som inte heller fanns budgeterade medel för. 107

108 Östra förstadens hemtjänst Planeringen av bemanningen i förhållande till vårdtyngden verkar hålla även detta år om än med mindre marginaler. I nuläget upplevs det som att vi har hittat en nivå på grundbemanningen som ligger lite under vad enheten genererar i intäkter till personalkostnaderna. Detta gör att vi vid behov kan förstärka vid så kallade vårdtyngdstoppar och på så sätt lättare följa svängningarna i verksamheten. De kostnadsställen som gått med underskott i hemtjänstverksamheten kan även i år relateras till utvecklingen av verksamheten efter övertagandet och nystarten av verksamheten Bilar Kontot för leasingbilarna visar på ett underskott. Verksamheten var från början underfinansierad. Till detta kommer att verksamheten har orsakat en del bilskador under året, som genererat kostnader för dels självrisker och dels inhyrning av andra bilar. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Vi i Ö. Förstadens hemtjänst ser med tillförsikt fram emot året som kommer. Vi upplever att vi har lyckats skapa en någorlunda stabil verksamhet med god kvalitet, nöjda brukare och fungerande arbetsgrupper. Allt man gör kan dock alltid bli bättre. Utmaningen år 2013 blir att utforma och implementera värdighetsgarantier så att dessa blir möjliga att efterleva inom ramen för befintliga ekonomiska resurser. Implementering av ett digitalt planeringsystem i verksamheten ser vi fram emot Måluppfyllelse Verksamhetsmål Arbetsgrupperna har aktivt deltagit i det övergripande målarbete som inleddes år 2011 och som bygger på socialt synsätt, brukarfokus, egen ansvar, delen och helheten, mångfald och team. De nya begreppen inom verksamheten som hänvisar till det sociala synsättet är väl förankrade. Personalen har själv fått definiera innehållet under de övriga målen så att det har blivit tydligt för alla. Enhetens mål för året har varit att stabilisera den nya organisationen. Det känns som att vi har lyckats väl med detta då det under hösten 2012 varit mycket lugnt i verksamheten även om vårdtyngden har varit hög periodvis. Få brukare och anhöriga har kontaktat enhetschefen för att uttrycka missnöje, Som sagt hälsan tiger still. Kvalitet Kvalitetsfrågor har regelbundet diskuterats på APT, brukarmöten och teammöten. Problem som har uppstått har analyserats och förändringsarbete har genomförts där det har behövts. Omsorgsgarantierna är ett levande dokument i verksamheten och alla garantier beaktas så långt det är möjligt. Garantin om att meddela brukaren vid förseningar är den som är svårast att leva upp till. Att ringa runt till bukarna ute på fältet och meddela detta skulle generera att man blev än mer försenad. Avikelser som man kan se på förhand meddelas alltid brukaren. Cirka 40 av områdets i genomsnitt 122 brukare har besvarat årets brukarenkät. Detta motsvarar en svarsfrekvens på ca 33 %. Med tanke på den låga svarsfrekvensen kan validiteten i undersökningen ifrågasättas. Av svaren som inkommit har i genomsnitt ca 66 % svarat mellan 8-10 på frågorna. Sämst fick frågan om kvaliteten på den färdiglagade maten från Bellevue, där 43,7 % svarat Bäst fick frågan om personalens bemötande där 85 % har svarat

109 Personal Personalsituationen har varit stabil under året med mycket liten omsättning. Omsättningen kan främst relateras till föräldraledigheter i samband med barns födsel. Lönesamtal genomfördes med samtliga medarbetare under våren 2012 Arbetsmiljö Personalsituationen i verksamheten kan vid årets slut betraktas som god och arbetsklimatet är tillfredställande. Under våren 2012 fanns det en större konflikthärva i ÖF nord av psykosocial karaktär. Ett gediget arbete lades ned på detta för att komma åt problemen. Enhetschefen tog stöd och fick handledning av beteendevetare på Previa för att leda processen mot ett bättre arbetsklimat. Detta redde till slut ut sig och arbetsklimatet stabiliserades. En del smärre konflikter har funnits mellan olika personal men detta har kunnat hanteras i verksamheten. Arbetsmiljöfrågor diskuteras kontinuerligt i det dagliga arbetet och på APT och brukarmöten. Arbetsmiljöproblem av fysisk karaktär kan som regel undanröjas relativt snabbt. Previa har vid några tillfällen varit behjälpliga med arbetsmiljö bedömningar hemma hos enskilda brukare. Tre st. anmälningar om arbetsskador och en st. anmälan om tillbud har lämnats in under året Kompetensutveckling Kompetensutveckling har genomförts inom psykisk ohälsa. Samtliga personal har genomgått utbildning i HLR och Kost. Enhetschef har deltagit i demensutbildning och ledarskapsutveckling under året. Rekrytering Inga nyrekryteringar har förekommit. Personalbemanningen har i de allra flesta fall kunnat säkerställas med vikarier från resursenheten. Vid en del tillfällen har dock ordinarie personal fått beordras in då det inte funnits möjlighet att få vikarier från resursenheten. Personalplaneringen inför semesterperioden föll väl ut även om rekryteringen pågick in i det sista. Enheten överanställde semestervikarier vilket visade sig vara ett lyckokast, då frånvaron bland vissa semestervikarier var hög, samt att någon vikarie gick in en långtidssjukskrivning. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har varit något högre än 2011 och legat på ca 7,5 %. Två längre sjukskrivningar har förekommit under året varav den ena medarbetaen sade upp sig på egen begäran. Ett fåtal medarbetare har genererat kortare sjukskrivningsperioder. Några medarbetare har haft en relativt frekvent korttidsfrånvaro. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Anna Larsson Enhetschef 109

110 Solbacken Sammanfattning Solbacken har ett överskott i skrivande stund. Kostprojektet har varit verksamhetens stora arbete under Många förändringar har gjorts och måltidsmiljön har blivit till det bättre. På alla enheter har köken fått en avlastningsskänk. Personalen på demens enheten har gått en utbildning i måltidsmiljö och brukarfokus som Carina Nilsson, silviasyster och Helena Pettersson, projektledare har hållit i. Sjukskrivningen har ökat med 2 %. Verksamhet Beläggningen på Solbacken har under 2012 varit 97 % På Solbacken detta år har vi haft 10 inflyttningar. Kostprojektet Kostprojektet som började 2007 har genom kostombuden fortsatt sitt arbetat med att förebygga och behandla undernäring hos våra äldre genom kontinuerlig vägning och mätning av nattfastan. Kostombuden har även gjort en revision på varandras avdelningar för att se om vi följer de riktlinjer som vi har under måltidssituationerna på Solbacken. Kostombuden har under året arbetat mycket med måltidssituationerna med start genom en utbildning som Carina Nilsson, silviasyster och Helena Petersson, projektledare har hållit i. Utbildningen har handlat om brukarfokus och målet har varit att ta fram ett måltidskoncept som innebär en lugn och trygg måltidsmiljö. Resultatet av kostprojektet har blivit att man har byggt en arbetsskänk i alla kök på enheterna. Inne på demensenheten har man satt upp ljuddämpande tavlor för att sänka ljudnivån Och istället för att sitta på två delar av enheten och äta sitter nu brukarna tillsammans vid fyra bord med en personal vid varje bord. Aktiviteter På Solbacken finns det en aktivitetsgrupp som planerar hela årets underhållning och alla aktiviteter. På enheterna har vi även olika aktiviteter såsom högläsning utevistelse eller bara sitta och prata. Klagomålshantering Klagomål på verksamheten hanteras enligt gällande rutiner för systematisk klagomålshantering. Klagomål som framkommit under året har berört kontinuitet. Däremot så har vi haft anhörigträff där det framkom att de var väldigt nöjda med Solbacken. 110

111 Ekonomi Verksamheten har genererat ett litet överskott. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Särskilt boende Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid En tendens som vi kan se under de senare åren på särskilda boende i detta fall på Solbacken är brukarnas skiftande behov och kringliggande problematik då det handlar om brukare med psykiskt eller/och missbruksproblematik. Dessa personer finns och insatserna behöver vara något helt annat än vad man kan erbjuda på ett särskilt boende. Dessutom innebär ett särskilt boende av automatik ett kollektivt boende, vilket innebär att brukarna lever tillsammans väldigt tätt och därför påverkas av de andras sinnesläge och framförallt av deras agerande. Måluppfyllelse Dokumentation i Procapita Personalen har under året haft en genomgång av hur man ska dokumentera och en handbok finns nu att ta hjälp av på alla enheters kontor. Ökad kvalité på vår verksamhet Kostprojektet har tagit en stor del av vår förbättringstid och många förbättringar har gjorts. Metod Vi har arbetat med de rutiner och riktlinjer som finns inom Vård och omsorgsförvaltningen. Vissa av dessa tas upp till diskussion och implementeras vid våra APT träffar under året. På Solbacken har vi arbetsplatsträffar var femte vecka. Först har vi 1,5 timme vårdtagaremöte där vi tillsammans med rehab personal och sjuksköterska diskuterar förändringar och vilka förbättringar vi kan göra för våra brukare. Efter det har vi arbetsplatsträff i 1,5 timme. Dagordningen utgörs tillsammans med vissa stående punkter även av teman som t ex arbetsmiljö, verksamhetsutveckling, ekonomi och värdegrundsarbete. Miljö På Solbacken sorterar vi papper, glas, plast och plåt. Vi har kompost för matavfall. Dagcenters utegrupp kommer en gång i veckan och hämtar pappersavfallen hos oss på Solbacken. Personal Arbetsmiljöfrågor Frågor som under året har kommit upp angående arbetsmiljö har varit värmen och den torra luften på grupp1-2. Planen är den att ett kylaggregat ska installeras som ett provprojekt inne på 1-2:an som ska reglera kyl och värmetemperatur. Den torra luften har vi kontrollerat och den var bra men behöver kontrolleras kontinuerligt. Årets sjukfrånvaro representeras av framförallt korttidssjukskrivningar men även en del kortare sjukskrivningar. Givetvis är målet att den ska sjunka ännu mer än vad den har gjort tidigare. Procent Frisknärvaro Mars April Aug Okt Dec Antal Tillsvidareanställda heltid Mars April Aug Okt Dec

112 Enhet Svarte, boende och hemtjänst Sammanfattning Svarte Boende är en värld i värden med en inriktning mot demens. Här bor personer mellan år med olika sorters demenser, ångest, aggrivisitet och oro. När dessa personer bor bredvid varandra så skapas det ibland konflikter och oro vilket vi som personal skall försöka att parera så gott vi kan. Demenssjukdomen gör att människor retarderar tillbaka i sin ålder. Ibland skall vi möta personer som har känslor och beteende som om de var ca 2-4år i en vuxen kropp. Hemtjänstens brukarantal har varit i snitt 35 brukare per månad. Vi har under året haft 6 st (0,17%) brukare enl ASIH vilket medförde hög arbetsbelastning i gruppen. De var långt gångna i sin sjukdom och krävde många insatser från hemtjänsten. Två brukare som bor i pensionärslägenheterna går in på boendet och äter middag varje dag. Verksamhet Svarte boende har idag flera yngre brukare. Under 2012 har vi haft 5 st personer mellan år. De yngre brukarna har helt andra behov än de som har uppnått högre ålder. Här är det hjärnan som skrumpnar ihop och inte fungerar men den övriga kroppen har sin biologiska ålder och kvickhet, de är ofta vandrare för de har en oro i sin kropp. De har full rörlighet i armar och ben men är i sina känslor 2-4 år. De klarar inga instruktioner, t ex tvätta sina händer, hittar inte till toaletten och klarar inte av instruktioner eftersom de inte förstår. Hot och Våld har ökat och deras inre aggrivisitet går ut över andra boende eller personalen. De är vandrare och de går ofta in till varandra och rör i andra boendes lägenheter, detta skapar stor oro. Vi lever som en Domino bricka med att när en blir orolig så skapar även det oro hos övriga boende. De yngre har även ett lägre sömnbehov än de äldre. De äldre dementa blir oroliga eller aggressiva mot de yngre dementa när de ställer sig framför TV mm. De äldre har ingen förståelse för de yngres situaion. 112

113 I oktober månad startade vi arbetet med Senior Alert vilket är ett IT baserat, nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Senior Alert gör en riskbedömning och registrerar fall, undernäring och trycksår. Skulle det framkomma att det finns en risk så erbjuds man förebyggande åtgärder. Hemtjänstgruppen är en liten arbetsgrupp men väl fungerande. Samverkan mellan hemtjänsten och boendet ger en klar fördel när arbetsmängden ökar. Flera gånger under året har boende personal hjälpt till ute i hemtjänsten. Många samverkansvinster uppnås även ekonomiskt. Under en period under året ökade arbetsmängden radikalt och en person hann inte med utan vi behövde förstärka på kvällen Utbildning Den ordinarie personalen har under året genomgått den årliga 3 årskontrollen vad avser delegation av läkemedel. Pia Rosdal har även varit och föreläst om diabetes. I filmsalen har det varit en föreläsning om att vara bipolär. Fall avvikelser På boendet har det skrivits fallavikelser på 16 personer med i genomsnitt 3 fall per person. Av dessa fall har 5 incidenter lett till sjukhusvård. Vi arbetar kontinuerligt fallförebyggande men vid vissa incidenter härrör fallen till deras demens sjukdom. I hemtjänsten har det rapporterats att 8 personer har fallit. Avvikelser På boendet har 8 läkemedels avvikelser inrapporterats, vilket har gällt att man glömt ge medicin eller svårighet att ge. I hemtjänsten har 3 personer rapporterats. Vi arbetar kontinuerligt med Genombrottsmetoden, en metod där vi går igenom vad brukaren behöver just nu för att allt skall fungera så bra som möjligt. Metoden betyder att all personal arbetar och möter individen på samma sätt. Allt dokumenteras för att ge ett så gott flöde som möjligt. Så länge detta fungerar bra fortsätter vi på samma sätt. Vid en förändring i brukarens liv skapas ett nytt Genombrott. Ekonomi Ansvarsområde Boendet Svarte och Hemtjänsten Svarte genererar ett överskott mot budget för år Under året har 10 st lägenheter bytt ägare. De boende som lämnat boende hade bott där mellan 3-6 år. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Särskild boendeform Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid De yngre dementa har ett större behov av personalresurser och de har ofta någon typ av funktionsstörning i form av utåt agerande aggressivitet, förlorat sitt tal och istället sjunger man högt hela dagarna, flyttar alla inventarier runt i huset. Personalen är psykosocialt trötta eftersom det finns en hög ljud och oros nivå. 113

114 Måluppfyllelse Livskvalitet är att leva i en hemkänsla, att man blir sedd utifrån sina egna behov och förutsättningar. Kort och gott, att känna sig trygg Varje individ bör bli sedd för att vi skall kunna skapa den bästa livskvalitet till varje individ där den är just nu i livet och efter de behov den har just nu. Att ha formell utbildning ger ett kunnande för människans åldrande och dess sjukdomar. Till detta behövs en social kompetens och en empati för andra människor. När man blir äldre har man haft ett långt liv med olika händelser Detta kommer ofta fram senare i livet, speciellt när sjukdom kommer in i bilden. Dina gamla upplevelser tar ibland över ditt handlande och vi som personal måste möta dig där du är just nu. I detta moment är social kompetens och bemötande en mycket viktig parameter i arbetet med människan. Att se till hela människans behov är vad som behövs för att varje individ skall må så bra som möjligt. Personal Under året har personalen gått på ett s.k. löparschema, tanken har varit att lära känna varandra som kolleger och varandras arbetsuppgifter och vårdtyngd. De fick gå runt och vikariera för varandra och känna sig nyanställd på sin egen arbetsplats. Efter löpartiden har varje anställd fått skriva ner och komma med förslag på hur vi skall arbeta med bemötande, introduktion, brukarfocus, social synsätt, information mm. Det utmynnade i en planeringsdag där vi gick igenom vad som hade kommit fram under året. Under 2013 skall vi fortsätta att arbeta med dessa frågor. Vi måste skapa en arbetsglädje i vårt dagliga arbete vilket kan vara svårt när personalen känner sig psykosocialt trött. Detta påverkar oss själva som medarbetare och framförallt våra brukare. Då vi arbetar med demens sjuka personer så känner de av vårt kroppsspråk, vårt tonläge och bemötande mycket starkt. Vikarie problematiken är att de som kommer in som timvikarier inte har någon vårdutbildning eller någon erfarenhet att arbeta med äldre och framförallt inte med demenssjuka personer. Skolan lär inte ut detta utan de anser att detta skall man lära ut på arbetsplatsen De resurserna har vi inte för tillfället. Detta skapar problem med att det är många nya timvikarier och vår ordinarie personalbemanning är låg vilket ger en hög sjukfrånvaro på den ordinarie personalen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har varit hög under 2012 och många är trötta framförallt psyko socialt. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec

115 Demensteamet, Lyktans gruppboende, Hvita Briggens dagverksamhet och Gläntans dagverksamhet Midsommar på Gläntans dagverksamhet Sammanfattning Demensteamet har i februari 2013 funnits i fem år och under 2012 har det inte skett någon större ökning av antalet brukare i jämförelse med föregående år. Antalet har dock ökat avsevärt om man ser några år tillbaka Eftersom vårdtyngden har ökat har även behovet av personal ökat vilket har medfört en större kostnad för verksamheten eftersom resursfördelningssystemet inte har täckt alla kostnader. Silviasystrarna har varit mycket efterfrågade och har under året haft en mängd olika arbetsuppgifter. Främst är det anhöriga som behöver mycket stöd och hjälp samt ABC-utbildningen, vilken nu har genomförts i de flesta verksamheter. Lyktan har under hösten haft en utbildning av Silviasystrarna med fokus på brukar-perspektivet och olika verktyg som kan användas inom demensvården och vid BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Den var mycket uppskattad av personalen. Det har varit något större omsättning på platserna än förra året. Totalt är det åtta nya personer som har fått ett boende på Lyktan. I en av lägenheterna finns det ett äkta par som bor tillsammans. På dagverksamheterna Gläntan och Hvita Briggen har det varit en hög beläggning under året med i genomsnitt 21 gäster inskrivna i månaden. Hvita Briggen startade i februari månad med att under en dag i veckan endast ha yngre gäster som har en demenssjukdom. Årets resultat för verksamheterna visar på ett underskott och det är i demensteamet som det största underskottet finns. 115

116 Verksamhet Demensteamet Antalet brukare med en demensdiagnos som har varit i behov av stöd från demensteamet har varierat under året men en topp märktes under sommaren. Det bestämdes på våren att demensteamet ska ha ett max antal brukare som vi kan utföra insatser till. Antalet bestämdes till 60 brukare. På våra teammöten går vi igenom vilka brukare som är i behov av teamet och skulle det bli kö (vilket ännu inte har inträffat) så får personen vänta tills det finns en plats. På landet är det tre brukare som demensteamet utför insatser till. Som tidigare år är det märktbart att många av brukarna är i behov av ökade insatser då de blir sämre i sin sjukdom och de bor hemma längre innan de kommer till ett särskilt boende. För demensteamets personal innebär det att de behöver mer tid hos brukarna för att genomföra de insatser som brukaren behöver. Detta har medfört att det periodvis behövts sättas in extra personal på morgonen, kvällen och ibland även på helgerna för att hinna med alla brukare som behöver deras stöd och hjälp. Genomsnittlig beräkning av personaltäthet brukare 49 brukare 45 brukare 13,08 årsarbetare 14,7 årsarbetare 15,76 årsarbetare Personaltäthet 0,28 Personaltäthet 0,30 Personaltäthet 0,35 Eftersom belastningen har ökat på demensteamet, har behovet av extra personal varit stort. Det har medfört att det har varit många vikarier insatta och det har varit svårt att hålla den kontinuitet som det hade varit önskvärd hos brukarna. Det är dock något som vi ständigt diskuterar och försöker förbättra så mycket som möjligt. De klagomål som demensteamet fått under året har varit på kontinuiteten och det har även inkommit klagomål på utförda insatser som brukaren eller anhöriga inte varit nöjda med. Det har främst gällt städning som man ansett inte varit bra utförd. Leveransen av matportioner har minskat något jämfört med föregående år. Under året har i genomsnitt 508 portioner mat delats ut per månad, det innebär ca 17 portioner per dag. År 2011 lämnades det ut 668 portioner. Antal brukare som har måltidsstöd, där personalen sitter kvar medan brukaren äter sin middag, har också minskat från i genomsnitt 10 brukare till 5 brukare per dag. Utförda avlösning och ledsagnings timmar har under året varit Jämfört med 2011 är det en ökning med 112 timmar då antalet var Ökningen beror på att det finns ett stort behov av avlastning för anhöriga samt att vi fått ett ökat antal brukare. Avlösning/ledsagning har ökat stadigt de senaste åren och är mycket viktigt för att möjliggöra för den demenssjuke att kunna bo kvar i sitt hem och har stor betydelse för den anhörige som behöver avlastning. Antal HSL besök som utfördes till dem som inte har insatser enl. SoL, samt till dem som har insatser enl. SoL i steg 1, enl. resursfördelningssystemet har minskat sedan föregående år. Under 2012 utfördes i genomsnitt 307 HSL besök i månaden jämfört med 2011 då 449 HSL besök utfördes i månaden. Demensteamet har under året haft kontinuerlig handledning av Silviasystrarna. Personalen har då tagit upp och diskuterat speciellt svåra situationer som kan uppstå i arbetet med brukarna. Detta är mycket viktigt och behövligt för personalen. Varje vecka har demensteamet haft brukarmöten tillsammans med rehab personal och demenssjuksköterskor, då vi går igenom alla brukare som har insatser. En gång i månaden är det teammöte, då deltar även personal från nattpatrullen och biståndshandläggare. I mitten av november anordnade demensteamet tillsammans med dagverksamheten Hvita Briggen en anhörigträff. Alla personalkategorier i teamet samt på dagverksamheten presenterade sig och berättade hur vi arbetar och alla fick en möjlighet att ställa frågor. Det blev en mycket uppskattad träff och det var många besökare som kom. 116

117 Silviasyster verksamhet I demensteamet arbetar två Silviasystrar, Marie Engström och Carina Nilsson. Deras arbetsbörda har liksom förra året varit hög under året eftersom deras kompetens efterfrågas från många olika håll. Antalet personer som har en demenssjukdom har ökat i antal och vi ser även en ökning av yngre dementa personer. Många anhöriga hör av sig, eftersom de är i stort behov av hjälp och stöd. De gör även många hembesök, anordnar grupper för anhöriga, är med på vårdplaneringar samt har hand om inskrivningen av gäster till dagverksamheterna. De har även fortsatt att undervisa verksamheter i demens ABC som är en webbutbildning i nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Denna utbildning ska genomföras i alla verksamheter inom social omsorg. Målet var att den skulle slutföras under 2012 men pga tidsbrist har det inte funnits möjlighet att nå det målet utan den kommer istället att slutföras under Här nedan redovisas vilka större arbetsinsatser som Silviasystrarna har utfört under året: ABC-utbildning inom tolv verksamheter samt delar av Ljuskällans personal. Utbildning för Lyktans personal med fokus på brukarperspektiv. Stöd för anhöriga dels i hemmet och dels på anhörigcenter. Anhörigutbildningar både dag och kvällstid. Vårdplaneringar i hemmet tillsammans med biståndshandläggare. Kost demensutbildning tillsammans med dietisten Helena Pettersson, kostprojektet. Handledning av Prästkragens personal samt i demensteamet. Kontinuerliga möten med dagverksamhetens personal vid introduktion av nya gäster. Anhörigträffar på både SÄBO och i ordinärt boende. Par träffar och andra anhöriggrupper på anhörigcenter. Handledning inom LSS efter önskemål av enhetschef på boende. Föreläsningar inom bemötande för vårdelever på skolor. Metodhandledning och medverkan vid olika teamträffar och brukarmöten. Medverkan vid hemtagning av brukare som placerats på boende i annan kommun. Lyktans gruppboende Lyktan har under året haft en högre omsättning på antal brukare. Under året har beläggningen varit 102,5 %, vilket är högre än förra året då det var 98,7 %. Detta beror på att det i en lägenhet på Lyktan 2 bor ett par tillsammans. När en ny person flyttar in på Lyktan träffas anhöriga, kontaktman, enhetschef och brukaren för ett ankomstsamtal. Vid mötet tas olika önskemål och rutiner upp för att diskuteras, detta möte är av stor vikt för att boendet ska bli så bra som möjligt för brukaren. Antal vårddagar och beläggning per månad: Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec ,6% 100,2% 101% 103,3% 105,6% 101,3% 103,6% 102,5% 103,5% 98,8% 99,6% 103,8% År 2012 Antal möjliga vårddagar 6588 Utnyttjade vårddagar 6751 Beläggning i procent 102,5% Att vardagen ska vara meningsfull för de boende är av stor betydelse och personalen har anordnat olika aktiviteter som t. ex fester, musikarrangemang, gjort utflykter och uppmärksammat årets högtider. Trädgården används flitigt under den varma årstiden och en del av brukarna vill gärna gå på promenader i omgivningen. En söndag i december bjöds anhöriga in till Lyktan på anhörigkaffe, det var många som kom och åt av de hembakade kakorna och det blev mycket uppskattat. Både Lyktan 1 och 2 har under hela året haft brukarmöten en gång i månaden. Även rehabpersonalen och sjuksköterskan har varit närvarande för att gå igenom brukarnas behov. Det har varit en del byte av rehabpersonal och även sjuksköterska på Lyktan under året. 117

118 Hvita Briggens dagverksamhet Hvita Briggen dagverksamhet riktar sig till personer som har en demenssjukdom. Verksamheten erbjuder 45 dagplatser per vecka. Under året har det varit inbokade 1676 besök på Hvita Briggen, uteblivna besök har varit 255 besök. Detta ger ett resultat på 85 % närvaro på platserna under året. Det är också möjligt att komma till dagverksamheten på s.k. dropp in. Det är gäster som har sina inbokade dagar på Hvita Briggen men som kommer dit en extra dag, då det finns ett behov för det. Under 2012 var det 49 besök som kom på dropp in och de 49 ingår i de 1676 besöken. Genomförda besök Bokade, uteblivna besök I februari startade Hvita Briggen med att ha en dag i veckan med fem platser för yngre personer som har en demenssjukdom. Det har i snitt varit fyra personer per dag och det har visat sig vara mycket positivt för de gästerna att vistas i en mindre grupp och till en viss del har de gjort andra aktiviteter än vanligtvis. Under året är det många aktiviteter som skett på Hvita Briggen med gästerna. Av alla aktiviteter kan nämnas påsk vernissage för gäster och anhöriga, alla högtider samt fettisdag, kanelbullens dag, alla hjärtans dag, prinsessans dop och nationaldag har uppmärksammats. Midsommar firades tillsammans med Gläntans dagverksamhet på Bellevue. Det har även gjorts en del utflykter i omgivningen bl.a. till Solrummet och djurens dag i Löderup, middag på Jakten och Fritidsbaren, besök i blomsterträdgårdar, skogspromenader för att plocka svamp. Det finns också ett samarbete med en förskola som finns i närheten av dagverksamheten. Gästerna har träffat barnen för att sjunga tillsammans och barnen lussade för gästerna vid Lucia. En uppskattad utflykt är när de åker till Marietorp i Nybrostrand för att grilla korv och gå promenader i skogen. Detta har Hvita Briggen gjort tre gånger under hösten varav en gång med Gläntans dagverksamhet. Dagverksamheten har fått möjligheten att ta över ett rum som tidigare har tillhört anhörig center. Detta har underlättat mycket eftersom dagverksamheten var i stort behov av större plats att vistas på i sin lokal. I mitten av november hade dagverksamheten en anhörigträff tillsammans med demensteamet. Under året har det varit regelbundna möten med Silviasyster Carina Nilsson för att diskutera hur det fungerar med gästerna och Carina ger information om nya gäster. Gläntans dagverksamhet Verksamheten är en dagverksamhet för personer med en demenssjukdom. Verksamheten erbjuder 45 dagplatser per vecka. Under året har det totalt varit 1636 besök inbokade, uteblivna besök har varit 338 besök. Detta resultat ger en närvaro på 80 % på platserna under året. Det är också möjligt att få komma till Gläntan på dropp in dock har det inte varit lika frekvent som på Hvita Briggen. Under året var det 12 besök som kom extra till Gläntan. Genomförda besök Bokade, uteblivna besök Även på Gläntan har det anordnats många aktiviteter under året såsom utflykter, promenader, bakning, högläsning m.m. Alla högtider och speciella dagar har också uppmärksammas och firats på Gläntan. Personalen på Gläntan och Hvita Briggen har haft gemensamma planeringstider för att planera de aktiviter som de gör tillsammans under året. De aktiviter som man har träffats gemensamt med gästerna på har varit påskfest, valborgsfirande och midsommarfirande, restaurangbesök och de har även lyssnat på musik underhållning tillsammans. Det är viktigt att personalen på de olika dagverksamheterna samarbetar och kan ge varandra uppslag och idéer för att förbättra verksamheterna. På våren bjöds alla anhöriga in till en anhörigträff på Gläntan. Under en vecka på hösten var det öppet hus för alla anhöriga. Detta blev mycket uppskattat. Under året har det varit regelbunda träffar med Silviasyster Marie Engström som informerar om nya gäster och man diskuterar även alla inskrivna gäster. 118

119 Handledning/utbildning Demensteamet har haft kontinuerlig handledning av Silviasystrarna Marie och Carina. Lyktans personal har under hösten haft en speciell utbildning med fokus på brukare-perspektiv, verktyg att använda i förhållningssättet i arbetet med demenssjuka. Lindningsteknik har flertalet av demensteamets personal fått undervisning i. Storföreläsning om förhållningssätt till personer med en psykisk sjukdom i filmsalen. Grundutbildning i kost och nutrition för de personal som inte gått den tidigare. Flera av personalen på Lyktan har gjort studiebesök på andra verksamheter t ex på dagverksamheterna, i demensteamet och varit med Silviasystrarna för att se hur de arbetar. Silviasyster Carina har gått på kurs om utvecklingsstörning och demens. Anhörigombudet i demensteamet och Silviasyster Marie har varit på föreläsning om unga anhöriga. Ekonomi Det preliminära bokslutet pekar på ett underskott för verksamheterna. Demensteamet har ett underskott som beror på ökade personalkostnader som blivit på grund av att antal brukare har ökat och därmed har också arbetsbelastningen ökat. Resurs och timanställd personal har använts i högre utsträckning och även den ordinarie personalen har fått gå in för att arbeta extra. Från juni månad blev dock resursfördelningen förändrad och det innebar för demensteamet en ökad summa pengar för insatser som utförs till de brukare som har en BPSD-problematik. Det finns också ett underskott vad gäller bilarna i demensteamet. Det har bl.a. inträffat ett flertal krockskador på bilarna vilket har medfört ökade kostnader. Silviasystrarnas budget har ett överskott. Lyktan har ett litet underskott. Gläntan och Hvita Briggen har båda gått med ett litet överskott. Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Silviasyster Särskild boendeform Enhetsgemensamma kostnader Dagvård Summa Internkontroll Brandskyddskontroller och skyddsronder har utförts. Sydöstra Skånes Räddningsförbund var på hösten och kontrollerade brandskyddsarbetet på Lyktan. De anmärkningar som gjordes på det systematiska brandskyddsarbetet är åtgärdade. Räddningsförbundet har också påbörjat ett projekt för att minska brandrisken i ordinärt boende. Demensteamet och Ö Förstadens hemtjänsts område är pilotfall och har fått checklistor som har fyllts i av personalen tillsammans med brukaren hur brandsäkerheten är i brukarnas hem. Dessa har sedan skickats in och sammanställts av räddningsförbundet. SBA pärmarna på alla verksamheterna har blivit uppdaterade. Egenkontrollen genomförs kontinuerligt. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön tas upp på varje arbetsplatsträff. Arbetsmiljöverket genomförde ett besök i november månad på Lyktan för att kontrollera anmälningar av tillbud. Lyktan fick kritik för att det var för få anmälningar gjorda under året. Det har informerats på APTmöte att all personal måste tänka på att göra fler anmälningar då ett tillbud sker. Framtid Silviasystrarna har en stor uppgift med handledning och utbildning till både tillsvidareanställd personal och vikarier som är i behov av stöd. De har många olika arbetsuppgifter att utföra och behövs i många verksamheter. En önskan hade varit att få ytterligare en Silviasyster då behovet bara blir större och större. Hvita briggen dagverksamhet kommer att vistas så ofta de har möjlighet ute i Marietorp, Nybrostrand, efter- 119

120 som gästerna uppskattar mycket att vistas ute i naturen. Tanken är att utöka antalet besök där under De kommer att fortsätta med att ha en dag i veckan för yngre gäster. Gläntans dagverksamhet är i stort behov av nya möbler och kommer att göra del omändringar för att få en trevligare och trivsammare miljö att vistas i. I början av 2013 kommer Lyktans medarbetare att börja på ett traditionellt schema och därmed lämna 2-3 modellen som de haft i många år. En önskan från flertalet av personalen har funnits att övergå till ett vanligt schema. Även på demensteamet börjar medarbetarna på ett nytt schema. Detta för att utnyttja personalresurserna bättre samt att tider lagts in schemat som varit utanför tidigare. Målet är att få ner kostnaderna på personalsidan och inte beställa in så mycket vikarier. Förhoppningen är också att få lite bättre kontinuitet hos brukarna. Senior alert ska också påbörjas med början i januari i hemtjänsten. Måluppfyllese Verksamhetsmål De mål som var satta för verksamheterna har till största del uppfyllts. På Lyktan har medarbetarna blivit mycket duktiga på att dokumentera och se till så att genomförande planerna är gjorda och blir uppdaterade. Målet var även att aktivera de boende mer, både i och utanför boendet. Det gör personalen så mycket de hinner men det sista halvåret har det varit brukare som behövt mycket insatser eftersom de är ofta ganska dåliga då de flyttar in. Det viktiga är dock att personalen ger var och en brukare en liten stund av uppmärksamhet, det behöver inte alltid vara så stora saker som ska ske i vardagen. På Gläntan var målet att samarbetet skulle bli bättre mellan personalen. Detta har vi arbetat mycket med under året och det har blivit en stor förändring till det bättre. Demensteamets mål har inte helt uppfyllts. Att alla vikarier ska gå ABC-utbildningen innan de börjar i teamet har inte gått att genomföra. Brukarfokus är något som ofta tas upp och diskuteras i grupperna, målet är givetvis att vi ständigt ska tänka på det. Kvalitet En kvalitets handledare från demensteamet, två från Lyktan samt en från Hvita Briggen har träffats tillsammans med enhetschef kontinuerligt under året. Under träffarna har det diskuteras vad deras kommande arbetsuppgifter ska utgöra. Det har inneburit att de ska vara bärare av värdegrundsorden, hålla i introduktion för sommarvikarierna och de har även planerat för workshopen som alla enheter deltog i under tre gånger i november. Kvalitetshandledarna på Lyktan och demensteamet valde att spela teater då de skulle förmedla hur verksamheterna arbetat med främst brukarfokus under året. De gjorde det på ett mycket bra och roligt sätt. Kvaliten i arbetet och gentemot brukarna är något som ofta kommer upp i arbetet och på arbetsplatsträffarna diskuteras detta. I demensteamet tar personalen ofta upp att de inte hinner ge den kvalité som man hade önskat pga. av tidsbrist. För att få det att fungera har extra personal satts in periodvis. Som tidigare nämnts har de klagomål som kommit in gällt kontinuiteten och att insatsen städning har varit dåligt utfört. I stort sett är dock de flesta nöjda med demensteamet och de får mycket beröm gällande bemötande och deras professionella förhållningssätt. På Lyktan har kostombud och enhetschef tillsammans med dietist Helena Pettersson gjort en måltidspolicy med riktlinjer för mat och måltider. Detta för att ny personal och vikarier ska få vetskap om vad som är viktigt att tänka på vid måltiderna. Totalt har 42 avvikelserapporteringar lämnats in gällande läkemedel. De flesta avvikelserna har berott på att personalen glömt att ge medicinen samt att det inte har signerats på medicinlistorna. Ett stort problem är alla fallolyckor som sker både i ordinärt och särskilt boende. Fallolyckor tas upp på brukarmötena men oftast är det svårt att hitta lösningar på problemet. På Lyktan har Senior alert påbörjats för att kartlägga samt registrera fall, nutrition och förekomsten av sår. En enkät har skickats ut till de gäster som går på dagverksamheterna för att få vetskap om hur de trivs. Alla är mycket positiva och nöjda. Någon enstaka var missnöjd med färdtjänsten och en gäst önskade mer variation i aktiviteterna. 120

121 Personal Schemalagda arbetsplatsträffar har genomförts i alla verksamheter en gång i månaden med undantag för sommaren. Dagordning skickas ut med punkter som ska tas upp på mötet. Under året har det varit speciella möten med nattpersonalen på Lyktan vid fyra tillfällen. Alla verksamheter har haft vars en planeringsdag under året. All personal inom verksamheterna har haft lönesamtal. Medarbetarsamtal har inte genomförts eftersom det bestämdes under 2012 att det ska genomföras ett gemensamt medarbetarsamtal/lönesamtal i början av Totalt har under 2012 sjukfrånvaron uppgått till 5,9 %. Det är något lägre än föregående år då den låg på 7,1 %. Två medarbetare har varit långtidssjukskrivna. Personalomsättningen är mycket låg. Inga medarbetare har slutat sin anställning under Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Karin Kirsten Enhetschef 121

122 Löderupsgården Sammanfattning Vad kommer vi att minnas från 2012? Ett år som gick oerhört snabbt utan några större och allvarligare incidenter. Tack vare vårt solrum kunde vi erbjuda solljus även i somras då solen lös med sin frånvaro utomhus. Detta har även kunnat glädja personer utanför Löderupsgården. En ny arbetsgrupp av personliga assistenter startades upp och denna grupp har nu arbetat sig samman och fungerar väl. Det som nu ligger framför oss är en omfattande renovering av våra somatiska enheter. Verksamhet Särskilt boende Vi har under året haft en hög beläggning trots många dödsfall. Inte sedan 2010 har antalet dödsfall varit så många. Några brukare har flyttat till andra boende i kommunen. Periodvis har vi behövt en hel del extrapersonal, dels på grund av vård i livets slutskede men även extrabemanning på demensenheterna på grund av den problematik som kan uppstå hos personer med demenssjukdom, såsom exempelvis ökad oro. Solrummet har varit flitigt besökt även av personer utifrån. Genom teambaserat arbete har vi börjat arbeta förebyggande för att minska risken för trycksår, undernäring och fall hos varje enskild brukare. Detta görs med hjälp av Senior Alert, ett nationellt kvalitetsregister. Omsättningen på platser Beläggning 94 % 97 % 97 % 97 % 98 % 96,2% Antal dödsfall

123 Prästkragen Fördelningen mellan korttid och växelvård har varit omkring fyra platser korttid och sex platser växelboende. Vi märker att det finns ett mycket stort behov av växelboende, dock har vi oftast kunnat tillgodose behovet. Systemet med att anhöriga själv ringer och bokar har fallit väl ut och verkar vara något som fungerar väl för de anhöriga Beläggning 80 % 92 % 94 % 94,3% Hemtjänsten Under våren rekryterades en ny arbetsgrupp av personliga assistenter till en brukare i området som behöver hjälp av personal dygnet runt. Vårdviktningen är det som påverkar verksamheten och för att ligga i balans med personalresurser har det varit nödvändigt att genomföra schemaförändringar ett par gånger under året. Antalet brukare i hemtjänsten har fluktuerat under året, men läget verkar ändå ha stabiliserats. Ekonomi Hemtjänsten Hemtjänsten genererar även i år ett stort överskott. Anledningen till detta är ett stort planeringsarbete samt god hushållning med resurserna. Personliga assistenter var bara delvis finansierade i budgeten och uppgick till ett underskott med 1 032,0 tkr. Särskilt boende Ekonomin på det särskilda boendet visar i skrivande stund mot ett underskott, en förklaring till detta är den extra bemanning vi har behövt på våra demensenheter. Prästkragen Vi har 50 % bemanning som ligger vakant för att kunna möta toppar och resurskrävande brukare. Bemanningen regleras också efter antal brukare. Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Hemtjänst Korttidsboende Särskilt boende Enhetsgemensamma kostnader Summa Framtid Renovering Det största behovet inför den närmaste framtiden är en totalrenovering av Backsippan och Solrosen. Hygienutrymmena är för trånga och matsalen är inte dimensionerad för antalet brukare som bor på enheten. Renoveringen som skulle påbörjats under 2012 sköts fram till 2013 då det nya särskilda boendet i Västra Sjöstaden öppnar. Planen är att flytta brukarna från Backsippan till Västra Sjöstaden när det öppnar för att kunna renovera Backsippan. Det är idag attraktivt att bo på Löderupsgården vilket medför att vi måste hålla hög standard på lokalerna då verksamheten pågår dygnet runt. Hemtjänst Ett eventuellt införande av LOV kommer innebära förändringar. När brukarna har större möjlighet att välja utförare är det viktigt att vi marknadsför oss för att klara konkurrensen. Vi tror att vi kan svara mot dessa förväntningar eftersom vi har stor kompetens och erfarenhet. Vi står också inför ett eventuellt införande av ett datasystem som optimerar rutterna. Detta kommer innebära förändringar i planering, område och effektivisering. 123

124 Måluppfyllelse Vi har arbetat med sex verksamhetsmål de senaste två åren: brukarfokus, socialt synsätt, eget ansvar, delen och helheten, jämställdhet och team. Våra planeringsdagar ägnades åt att i mindre tvärgrupper diskutera och komma fram till hur vi på Löderupsgården tillsammans kan arbeta med detta. Målen känns nu väl implementerade i verksamheten. Kvalitet Våra kvalitetshandledare utgör tillsammans med enhetschefer kvalitetsråd som träffas ca sex gånger per år och arbetar med utvecklings- och kvalitetsfrågor. Kvalitetshandledarna håller i introduktionsutbildning för timvikarier och semestervikarier. Kvalitetshandledarna planerar och genomför också planeringsdagar tillsammans med enhetscheferna. I år har vi arbetat med att fortsätta implementera verksamhetsmålen. Klagomål I vårt kvalitetsarbete ingår klagomålshantering som en viktig del. Här nedan redovisas klagomål som inkommit. Varje klagomål eller synpunkt dokumenteras och analyseras enligt gällande riktlinjer. Städning Övrigt Lex Sarah Beröm Omsorgsgaranti Omsorgsgarantierna finns med som ett levande dokument i verksamheten. Vi tar också upp omsorgsgarantierna på introduktionen med nyanställda. Miljö Aktuella arbetsmiljöfrågor diskuteras på APT-möte och åtgärdas fortlöpande i verksamheten genom hjälpmedel, grupphandledning och ergonomiutbildningar mm. Vi jobbar med viss sopsortering av tidningar, kartonger, hård- och mjukplast, batterier och glas. Det fungerar bra. Personal Personalförsörjning och nyrekrytering Vi rekryterade en ny arbetsgrupp av sju personliga assistenter till en brukare i hemtjänstområdet med insatser dygnet runt. Har även rekryterat nya undersköterskor till Löderupsgården. Det börjar bli svårare att rekrytera utbildad personal. Kompetensutveckling All personal har deltagit i en föreläsning av Catrin Fryklund från RSMH. Ämnet var bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa, om hur viktigt det är att ständigt reflektera över vad vi gör och hur vi gör det. Vi fick även en kort genomgång av olika psykiatriska diagnoser för att öka förståelsen för psykisk ohälsa. Men det är viktigt att komma ihåg att ingen människa är en diagnos! Under kommande verksamhetsår kommer vi arbeta kring äldre med psykiskisk ohälsa. Vi har också haft demensutbildning med kommunens Silviasyster Carina Nilsson. Silviasyster har också haft handledning för personalen på demensenheterna i vissa brukarärenden. Korttids- och växelvårdsenheten Prästkragens personal har genom omvårdnadslyftet läst psykiatri och psykologi. Möte Alla enheter/hemtjänsten har haft APT-möte regelbundet. Där diskuteras arbetsmiljö, kvalitetsarbete, samarbete, SBA mm. All personal har genomgått utvecklingssamtal och lönesamtal under året. 124

125 Sjukfrånvaro Som det ser ut i skrivande stund så har sjukfrånvaron under 2012 varit något högre än de två senaste åren. Anledningen till detta är framförallt längre rehabiliteringsärenden, men även en ökad korttidsfrånvaro. Mycket av rehabiliteringsarbetet går ut på att finna en lösning för den sjukskrivna personen. Antingen med återgång i arbete i någon form eller till sjukersättning. Under början av nästa år kommer vi se över samtliga medarbetares korttidsfrånvaro och vid behov lyfta det till diskussion med den enskilde. Härmed hoppas vi på att kunna sänka sjukfrånvaron något under kommande år. Frisknärvaro Tillsvidareanställda heltid Procent Mars April Aug Okt Dec Antal Mars April Aug Okt Dec Annika Nihlén Sabina Hafström Enhetschefer 125

126 Anhörigcenter Sammanfattning Anhörigcenter har nu avverkat fyra år på Hvita Briggen i Ystad. Verksamheten växer mer och mer för varje år som går. Detta är tack-vare ett bra samarbete mellan våra verksamheter i kommunen samt sköterskor och läkare på sjukhuset i Ystad. Gemensamt med övriga kommuner i Skåne har vi ett informations vykort Anhörig som är adresserat direkt till Anhörigstödet i den kommunen man tillhör. Anhörig vykortet har inburit att fler anhöriga uppmärksammat kommunens stöd åt dem och i synnerhet gruppen som har demenssjukdomar och dess anhöriga. Det är också tack-vare det samarbete vi har mellan kommunens Silvia systrar, anhörigcenter och anhörigombuden ute på de olika enheterna som anhörig-utbildningstillfällen och psykosocialt stöd ökar. Verksamhet Anhörigcenters verksamhet har under året ökat sina anhöriggrupper från sju grupper till elva anhöriggrupper. Denna ökning av anhöriga är ett tecken på gott samarbete mellan våra verksamheter och den samverkan vi har med kommunens Silvia systrar. Samarbetet med Silvia systrarna, Carina Nilsson, Marie Engström och demenssköterska Annika Nilsson utgör en värdefull trygghet för anhöriga. Anhörigcenter tillsammans med denna trio erbjuder anhörigutbildning i demenssjukdomar, anhörigrollen, samt hur vi bäst bemöter personen med en demenssjukdom. Under år 2012 har samverkan och informationen mellan sjukhuset i Ystad och anhörigcenter ökat. Under 2012 har det inkommit 12 st. anhörigvykort, där anhöriga vill ha kontakt med anhörigverksamheten för information gällande stöd insatser. Anhörigombuden spelar också en stor roll i att antalet anhöriggrupper har ökat. Anhörigombuden under år 2012, är 35 till antalet. Vilket är en ökning med sju ombud, som jobbar på de olika enheterna inom vård och omsorg i kommunen. Två anhörigombud fick möjligheten tillsammans med anhörigsamordnare att åka till Varberg där vi deltog i Anhörig Riksdagen. Två inspirerande dagar med föreläsningar och många nya idéer för vår verksamhet. Anhörigas hälsa Anhörigcenter fokuserar mycket på anhörigas hälsa vilket är grunden till att anhöriga ska orkar i deras vardag. En gång i månaden kan anhöriga boka in sig för lite massage på anhörigcenter. Vilket personer/ månaden gör för att hämta lite energi. Växelboendet ute i Löderup är också en värdefull stödinsats för anhöriga. Anhörigcenter har ett gott samarbete med växelboendet som gärna visar sin verksamhet för anhöriga vilket utgör en trygghet för båda parter. Närståendegruppen på Utsikten, Bellevue, är en dagverksamhet för personer med ett funktionshinder. Denna verksamhet har utnyttjats av 9-10 närstående, 1 dag/veckan som träffats för socialsamvaro och som en anhörig avlasting. Marknadsföring Tillsammans med Anhörigverksamheten FoS, Gertie Hansen har vi deltagit i en reklamfilm om anhörigstödet i kommunen. Denna reklamfilm visades i tre månader på två butiker i Ystad. Anhörigvykortet är ett färdig adresserat och frankerat vykort där anhöriga kan komma i kontakt med anhörigverksamheten i sin kommun och få information om stöd och insatser. Ett nätverk bestående av Anhörigsamordnare från kommuner i Skåne har framställt vykortet för att anhöriga skall lättare få information. Detta vykort finns på vårdinrättningar i Ystad samt inom våra egna verksamheter samt kommunens biståndhandläggare. Gertie Hansen och Boel Nordin var med på näringslivsfrukostmöte den 17 september på Saltsjöbaden, för att informera om anhörigstödet. Syftet med detta möte var att tydliggöra vår verksamhet till förvärvsarbetande anhöriga och till ett samarbete. Detta var ett första steg i den utveckling som fortsätter

127 Anhörigdagen Den 6 oktober 2012 firades anhörigdagen i form av öppet-hus på Hvita Briggen. Detta tillsammans med Anhörigsamordnare Gertie Hansen, FoS. Det bjöds på föreläsning om Mindfulness samt att vi hade ett må bra tema. Anhörigcenter har hjälp av frivilliga som denna dag ställde upp med att grilla korv och fixa kaffe med kaka. Till denna dag kom 38 anhöriga/gäster. Anhörigverksamheten har fem frivilliga damer som är delaktiga i verksamheten. De är med i varsin anhöriggrupp samt hjälper till vid olika evenemang inom anhörigstödet. Detta är en bra tillgång för anhörigverksamheten då de förmedlar vidare att vi är verksamma. Ekonomi Resultaträkning, tkr Verksamhet Utfall Budget 2012 Avvikelse budget Anhörigcenter Summa Framtid Under 2013 kommer anhörigverksamheten att utveckal ett bättre samarbete med Primärvården och privata vårdgivare i vårt närområde. Allt för att informera fler anhöriga om vårt uppdrag i kommunen. Även i snar framtid ligger att anhörigstödet bör utöka stödinsatserna och göra dem mer varierande. Även fortsätta med att informera företagare i kommunen om vår verksamhet. Detta leder till att förvärvsarbetande anhöriga kan ta del av det stöd och information vi har att erbjuda. Detta uppdrag kommer anhörigsamordnare inom FoS och Vård och Omsorg göra gemensamt. Anhörigombuden kommer under våren 2013 att bjudas in till föreläsning för att utvecklas i sin roll. Frivilliga som hjälper till i verksamheten kommer att erbjudas ett studiebesök till någon verksamhet som vi gemensamt har intresse av. Kommunens övertagande av Ljuskällan innebär att anhörigcenter kommer att återuppta kontakten med Ljuskällan. Ge personalen information kring anhörigstödet och att anhörigombud väljs för fortsatt samarbete. Måluppfyllelse Anhörigsamordnarens uppdrag är att lyssna på anhörigas önskemål, behov och hälsa för att utveckla ett hälsofrämjande anhörigstöd i framtiden. Att kontakta frivilliga organisationer för fortsatt samarbete och att informera om vår verksamhet för att nå ut till fler anhöriga. Förebyggande anhörigstöd leder till att anhöriga orkar längre i sin vardag. Boel Nordin Anhörigsamordnare 127

128 Biståndshandläggare Sammanfattning Under 2012 kan vi se en fortsatt ökning när det gäller totala antalet ansökningarna om bistånd som inkommit. Antalet vårdplaneringar har minskat något från fjolåret, men periodvis har det varit mycket att göra för vårdplaneringsteamet. Under senare delen av året har tiden från beslut till verkställighet för bistånd till särskilt boende varit lång. Något vi även kunde se under samma period i fjol. Det finns ingen större skillnad i antalet ansökningar till särskilt boende och korttidsvistelse jämfört med fjolåret. Arbetsbelastningen har upplevts som hög under större delen av året och uppföljningar i ärende har ej kunnat genomföras som önskat. Många ärenden upplevs som mer komplexa vilket gör att de är mer tidskrävande. Verksamhet Antalet ansökningar under året uppgick till 1778 stycken. Detta medför en ökning jämfört med fjolåret. Antal anmälningar som inte lett till någon ansökan uppgick till 144 stycken vilket även det är en ökning mot i fjol. Under året har vi administrerat 44 anmälningar om servicetjänster, dvs. icke biståndsbedömda servicetjänster för personer över 85 år. Detta är en minskning från fjolåret, men gränsen har i år höjts från 80 år till 85 år. Vårdplaneringsteamet har som tidigare fortsatt sitt arbete med planeringar för utskrivningsklara patienter. Arbetet har bestått av både förenklade vårdplaneringar och samordnade vårdplaneringar. Antalet förenklade vårdplaneringar har uppgått till 355 och antalet samordnade vårdplaneringar till 586. Detta är en knapp minskning från fjolåret. Vad gäller ansökningar till bistånd för plats i särskild boendeform har sammanlagt 184 ansökningar inkommit. Av dessa har 87 stycken fått bifall till somatiskt boende och 60 stycken till demensboende. Sammanlagt 35 ansökningar till somatiskt boende har avslagits, och 2 stycken till demensboende. Av dessa har 8 överklaganden gått vidare till Förvaltningsrätten för prövning. Förvaltningsrätten har vid 7 av dessa fall avslagit överklagandet och bifallit 1. Under 2012 har 14 ansökningar till plats i särskilt boende i Ystad kommun inkommit från invånare i andra kommuner. När det gäller ansökningar till Korttidsenheten har 282 ansökningar inkommit, varav 17 stycken avslagits. Av dessa har 4 stycken överklagats till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har vid 3 av dessa fall bifallit överklagandet och gett avslag åt 1. Under året har totalt 95 platser anvisats till särskilt boende. Av dessa har 39 somatiska platser kunnat anvisas respektive 56 i demensboende. Målet att kunna erbjuda plats inom 3 månader från beslutsdatum har i de flesta fall inte kunnat uppnås, framförallt på grund av platsbrist. I vissa fall då beslut gällande plats i särskilt boende inte har verkställts inom 3 månader är anledningen att den biståndsberättigade tackat nej till erbjuden plats på grund av önskemål om specifikt eller specifika boenden. Under fjärde kvartalet 2012 rapporterades 26 icke verkställda beslut till Socialstyrelsen varav 23 stycken har bifall till somatiskt boende och 3 stycken bifall till demensboende. Av dessa har totalt 4 biståndsberättigade, 1 somatisk och 3 demens, fått minst ett erbjudande om plats, men tackat nej. Totalt har 16 stycken av dessa inte kunnat erbjudas plats på grund av platsbrist. Handläggarna har under året träffats en gång i veckan för ärendegenomgång. Vid dessa tillfällen har det funnits möjlighet att tillsammans lyfta svåra ärenden. Under dessa möten har vi även diskuterat ansökningar till Särskilt boende. Under året har rapportering till Socialstyrelsen gjorts kvartalvis för inrapportering av icke verkställda beslut inom 3 månader. Individbaserade statistiken, samt öppna jämförelser till SCB, har också lämnats. Utbildningar och arbetsgrupper Två biståndshandläggare har tillsammans med avdelningschefen varit på utbildningen Framtidens biståndshandläggning inom äldreomsorgen med fokus på kvalitet, rättssäkerhet och nya arbetssätt i en konkurrensutsatt äldreomsorg i Stockholm. Tre biståndshandläggare har varit på utbildning i Växjö, Handläggning av ärende SoL och LSS. 128

129 En biståndshandläggare har tillsammans med avdelningschefen varit på föreläsning om Nya föreskrifter för demensomsorgen samt ökade krav på rättssäkerhet i biståndsverksamheten på Sturup. Tre biståndshandläggare har varit på en endagsföreläsning i Malmö om hot och våld. Samtliga biståndshandläggare har varit på föreläsning om psykisk ohälsa i filmsalen på Regementet i Ystad. Fyra biståndshandläggare var tillsammans med avdelningschefen i Malmö på en endagsföreläsning gällande Lean. En biståndshandläggare har varit med i en arbetsgrupp för att planera för ett Hemtagningsteam i kommunen. Ekonomi Betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter uppgick under året till kr. Framtid Det har ännu inte gjorts någon utvärdering av 2012 års arbete, och inte heller planerats för nya verksamhetsmål för 2013, vilket gör det svårt att för tillfället skriva om planeringen för framtiden. Under 2013 hoppas vi dock på att kunna komma igång med implementeringsarbetet av Socialstyrelsens rekommendationer att arbeta med Äldres behov i center utifrån ICF, ett internationellt klassificeringssystem som bland annat ska göra arbetet mer strukturerat och även mer rättssäkert för den enskilde. Måluppfyllelse De mål som verksamheten fastställt för har efterföljts, men inte till fullo kunnat uppnås. Målen har övergripande handlat om brukarfokus, socialt synsätt, egenansvar, delen och helheten, jämnställdhet samt teamkänsla. Det har ännu inte skett någon utvärdering av målen så hur pass långt ifrån vi ligger går inte att fastställa. Personal Under 2012 har det varit 6 stycken biståndshandläggare som varit anställda tillsvidare. Fram till oktober var anställningen på 5,45 % och efter 1 november har anställningen ökat till 5,8%. Detta efter att en biståndshandläggare som arbetat 0,75 % gått på föräldraledighet och ersatts av vikarie på 1,0 %. En biståndshandläggare som arbetat 0,90 % har slutat och ersatts av en ny handläggare på 1,0%. Våren 2012 hade vi en praktikant från Högskolan i Malmö hos oss och under året har där även varit vikarier inne och täckt upp när det behövts på grund av hög belastning eller ledighet för ordinarie personal. 129

130 Avdelningen för Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelser från MAS och Handikappkonsulent 130

131 Årsrapport från MAS Avvikelserapportering hälso- och sjukvård 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Åsa Lundblad Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ystads kommun Avvikelserapportering 131

132 Ett grundläggande krav inom hälso- och sjukvård är att vården är säker och att patienter inte utsätts för risker och händelser som hade gått att förhindra genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Sedan 2011 finns patientsäkerhetslagen som syftar till att främja hög patientsäkerhet genom att minska antalet vårdskador oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonalen begått misstag. Ett av de viktigaste verktygen för att identifiera risker och visa på förbättringsområden inom verksamheten är en väl fungerande avvikelserapportering lokalt. Det system som används idag för att registrera avvikelser som sker inom den hälso- och sjukvård som bedrivs i kommunens regi är avvikelsemodulen i Procapita. Det finns flera områden där risken för vårdskador är stor. Många äldre faller vilket medför en ökad risk för skador och behov av sjukhusvård med efterföljande behov av hemtjänst, hemsjukvård inklusive rehabilitering samt behov av hjälpmedel och bostadsanpassning. Även vid hantering och användning av läkemedel, som är en komplex process, finns en rad risker för att något ska gå fel. Själva vårdorganisationen innebär i sig också en säkerhetsrisk. För att vård och omsorg skall göra god nytta behövs en optimal organisation och tillräckliga resurser. Personalens yrkesskicklighet är en faktor som kan förhindra vårdskador liksom den rådande kulturen på de olika enheterna. På arbetsplatser där diskussionerna om inträffade tillbud och avvikelser uppmuntras av ledningen brukar det finnas en större förmåga att upptäcka och åtgärda brister. Patientsäkerhet handlar inte enbart om vården och omsorgens organisation, metoder, rutiner och riktlinjer utan även om vilka arbetsvillkor som råder på arbetsplatsen så som arbetstider, schemaläggning, om vikarier tas in, kompetenskrav etc. I arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) finns stöd för åtgärder som gynnar patientsäkerheten. Genom att systematiskt integrera arbetsmiljö- och patientsäkerhetsfrågor ökar möjligheterna till att ge en säkrare vård. Då en avvikelse eller risk identifierats är det av stor vikt att ta reda på och förklara de bakomliggande orsakerna till varför händelsen inträffade eller varför risken finns. En bakomliggande orsak återfinns oftast på systemnivå. Det är dessa orsaker som är intressanta att analysera och inte de enskilda medarbetarnas eventuella felhandlingar. Om en bakomliggande orsak åtgärdas, kan risken för upprepning av samma händelse/ tillbud minimeras eller elimineras. De avvikelser som inte föranleder en anmälan enligt Lex Maria hanteras lokalt på varje boende/hemtjänstområde. Respektive enhetschef ansvarar för att så sker och att enheten aktivt arbetar med förbättringsarbete/patientsäkerhet och att all personal är delaktiga i och medverkar i detta arbete. Fallförebyggande arbete pågår ständigt i verksamheten då det i grupperna äldre multisjuka och personer med demenssjukdom finns en stor andel individer som har en ökad risk för att falla. Det fallförebyggande arbetet inriktar sig på att eliminera de faktorer som kan bidra till att man faller och går dessa ej att undanröja helt inriktas arbetet på att försöka minimera eventuella skador som kan uppstå vid en fallolycka. Inom läkemedelshanteringen är glömda mediciner den vanligaste avvikelsen. Orsaker som anges till att man glömmer ge patienterna sina läkemedel är stress, slarv, glömska eller att man glömmer rapportera till sina kollegor om nya hälso- och sjukvårdsinsatser. Även här pågår ständigt ett förbättringsarbete för att minska antalet avvikelser och incidenter. Sammanställning antal avvikelser 2012 Antalet inrapporterade avvikelser 2012 är 2414 stycken varav 572 stycken berör läkemedelshanteringen. Antalet inrapporterade fallolyckor är 1842 stycken. Av dessa ledde 569 fallolyckor till mindre skada och 106 stycken föranledde kontakt med sjuksköterska, läkare eller sjukhusvård. Ingen anmälan enligt Lex Maria har varit aktuell under Fyra avvikelser har föranlett vidare utredning med händelseanalys. Två delegeringsbeslut avseende läkemedelsöverlämnande återkallades permanent

133 Sammanställning av fallolyckor År Ordinärt boende Särskilt boende Omsorgen Summa Konsekvens för patienten/brukaren efter fallolycka Sammanställning av läkemedelsavvikelser År Ordinärt Särskilt Omsorgen Summa Fördelning av läkemedelsavvikelser inom olika verksamheter som utför hälso- och sjukvård på delegation av legitimerad sjuksköterska Avvikelserapportering entreprenörer 133

134 Hot och våld A Ingen skada B Skada C Sjukhusvård Förklaring till bokstavsmarkering i kolumnerna nedan. Läkemedel A Glömt signera B Glömt ge medicin C Felmedicinering Fall eller olycka A Ingen konsekvens för patienten B Obehag/lidande (lindrig Omvårdnad A Utförande B Dokumentation D Dosavvikelse skada) C Rehabilite- E Fel information på läkemedelslistan F Glömt dela dosett G Felaktigt delad dosett C Akut medicinsk insats av sjuksköterska D Akut läkarkontakt E Sjukhusvård ring Medicinteknisk prod. A Ingen skada B Skada C Sjukhusvård Ljuskällan Typ av avvikelse A B C D E F G Läkemedelshantering Fall eller olycka Omvårdnad 5 Hot och våld 3 Medicintekniska produkter Avvikit från enheten 2 Rutiner Vigs Ängar Typ av avvikelse A B C D E F G Läkemedelshantering Fall eller olycka Omvårdnad Hot och våld Medicintekniska produkter Avvikit från enheten 2 Rutiner 134

135 Handikappskonsulent Sammanfattning Tjänst som handikappkonsulent var från början heltid. Fr.o.m ändrades tjänsten till 75 %. Samtidigt utökades tjänst som tillgänglighetsrådgivare från 50 till 75 %. Båda tjänsterna är placerade på Social Omsorg, underställda socialchefen. Verksamhetsåret 2012: Samverkat med Ystad Tillgänglighetsråd-HSO. Informationsmöten med beredningsgruppen, rådsmöten m.m. Medverkat i begränsad omfattning i rådets övriga aktiviteter. Samverkat med Samhällsbyggnad i begränsad omfattning om bl.a. enkelt avhjälpta hinder, tillsammans med tillgänglighetsrådgivaren. Tillgänglighetsprogram antogs av kommunfullmäktige i januari Omarbetat tillgänglighetsprogrammet till klarspråk. Utformat en handledning med tips och råd om klarspråk. Informationen finns på kommunen hemsida. Nybyggnation av ett särskilt boendet enligt SOL (socialtjänstlagen) kombinerat med ett trygghetsboende på Väderleksvägen i Västra Sjöstaden. Undertecknad är kontaktperson och medverkar i olika delar av byggprocessen. Har kontinuerlig kontakt med byggherren, verksamheterna och andra berörda. Arbetsuppgiften har varit och är prioriterad. Projektering av en bostad med särskild service LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) tillsammans med Ystadbostäder AB. Undertecknad är kontaktperson och medverkar i olika delar av byggprocessen. Har kontinuerlig kontakt med Ystadbostäder AB, verksamheterna och andra berörda. Beräknad byggstart under våren Arbetsuppgiften har varit och är prioriterad. Ingår i kommunens krisledningsstab och har deltagit vid flera utbildningstillfällen under året. Verksamhet Samverkan Åtta möten med Ystad Tillgänglighetsråd-HSO/beredningsgruppen under Tillgänglighetsrådet har fyra rådsmöten/år och ett årsmöte. Undertecknad har deltagit vid två rådsmöten och rådets årsmöte. Medverkat i begränsad omfattning i rådets olika aktiviteter, bl.a. möten med de politiska partier som är representerade i kommun-fullmäktige. Eftersom andra arbetsuppgifter med hög prioritet ingår i tjänsten har samverkan med tillgänglighetsrådet inte varit så omfattande under Samverkar med Samhällsbyggnads olika verksamheter gata, park, fastighet, bygg m.m. tillsammans med tillgänglighetsrådgivaren. Tillgänglighetsrådgivaren och undertecknad följer regelbundet upp kommunens tillgänglighetsprogram. Tillgänglighetsarbetet Ystads kommun Kommunen arbetar aktivt med enkelt avhjälpta hinder i kommunens fastigheter och utemiljön. Arbete är bl.a. knutet till kommunens tillgänglighetsprogram. Undertecknad följer upp arbetet tillsammans med tillgänglighetsrådgivaren. Tillgänglighetsrådgivaren har dock huvudansvaret för kontakterna med Samhällsbyggnad med flera, kring tillgänglighetsfrågor, arbetet med enkelt avhjälpta hinder m.m. 135

136 Tillgänglighetsprogrammet Socialnämnden leder arbetet med kommunens tillgänglighetsprogram. Alla nämnder, förvaltningar, tillgänglighetrådet och pensionärsrådet medverkar. Kommunens bolag är inbjudna men medverkar endast i begränsad omfattning. I januari 2012 antog kommun-fullmäktige tillgänglighetsprogram Under våren har undertecknad arbetat om programmet till klarspråk med handledning. En enkel skrift med tips och råd om klarspråk har också utformats. Informationen finns på kommunens hemsida. En arbets-plan för enkelt avhjälpta hinder i utemiljön har utformats under året. En arbetsplan för enkelt avhjälpta hinder i kommunens fastigheter och en arbetsplan för utbildning håller på att tas fram. Färdtjänsten i östra Skåne. Region Skåne/Skånetrafiken har ansvar för färdtjänst och riksfärdtjänst för kommunerna i östra Skåne. Avtalet med Skånetrafiken löper t.o.m Kommunen ger ett årligt bidrag till regionen i avvaktan på skatteväxling. Verksamheten följs upp några gånger/år. Boende/byggnationer och intern samverkan. FOS (avdelningen för funktionsnedsättning och socialpsykiatri). Kontaktperson i projekteringen av en bostad med särskildservice LSS med tio trapphuslägenheter och två gruppboendelägenheter i Surbrunnsparken. Boendet är integrerat i ett flerbostadshus med Ystadbostäder som hyresvärd. Samverkansgrupp FOS med representanter från tillgänglighetsrådet träffas regelbundet. Undertecknad svarar för kallelse och minnesanteckningar. Under 2012 har gruppen träffats fyra gånger, bl.a. om nybyggnationen av nytt badhus. VoO (avdelningen för Vård- och omsorg) Kontaktperson i projekteringen av ett särskilt boende SOL kombinerat med ett trygghetsboende på Väderleksvägen i Västra Sjöstaden. I huset finns totalt 74 lägenheter, särskilt boende med 36 lägenheter och trygghetsboende med 38 lägenheter. Undertecknad är kontaktperson och medverkar i olika delar av byggprocessen. Har kontinuerlig kontakt med Peab/byggherre, arkitekter, verksamheterna och andra berörda. Arbetet har varit intensivt under året och genererat åtskilliga arbetstimmar. Tillgänglighetsrådgivaren och enhetschefen medverkar i arbetet. När det gäller storköket medverkar kostenheten inom Samhällsbyggnad. Undertecknad ansvarar för information till kommunens nyttjandegrupp, socialnämnden, tillgänglighetsrådet, pensionärsrådet, kulturgrupperna m.fl. En särskild broschyr har tagits fram tillsammans med externt företag. Trygghetslägenheterna kommer preliminärt att vara inflyttnings-klara i juli och det särskilda boendet i september Löderupsgården, medverkar i projekteringen inför ombyggnationen av en enhet. Särskilda uppdrag Krisledningsstab Medverkar i kommunens krisledningsstab hel respektive halvdag samt särskilda övningar. Måluppfyllelse Tjänst som handikappkonsulent/utredningssekreterare är till stor del uppdragsbaserad. En verksamhetsplan har därför inte upprättats. Graden av måluppfyllelse uppskattas därför mer generellt eftersom det inte finns någon plan att utgå ifrån. Samverkan med Ystad Tillgänglighetsråd-HSO har pågått i begränsad omfattning. Tillgänglighetsarbetet och samarbetet med tillgänglighetsrådgivaren pågår. Däremot har undertecknad inte kunnat medverka i samma omfattning som tidigare år p.g.a. pågående byggprocesser och utredningsuppdrag. Färdtjänst/riksfärdtjänst i östra Skåne har inte inneburit någon större arbetsinsats eftersom verksamheten har överlåtits till trafikhuvudmannen Region Skåne. Kommunfullmäktige antog i januari 2012 Tillgänglighetsprogram Programmet är omarbetat till klarspråk, men inte till lättläst som planerat. 136

137 Byggnationer/boende. Projektering av särskilt boende SOL/trygghetsboendet i Västra Sjöstaden har pågått i stor omfattning under Byggnationen som är försenad, påbörjades under Byggnation av bostad med särskild service LSS har inte påbörjats som planerat. Däremot är ritningsunderlaget fastställt och bygglov beviljat. I båda fallen beror förseningen på faktorer som varken undertecknad eller kommunen råder över. Särskilda uppdrag har under året inneburit fortsatt medverkan i krisledningsstaben enligt stabens utbildningsplan. Omfattande informationsinsatser till tillgänglighetsrådet, pensionärsrådet, kultur-grupperna, anhörigstödet m.fl. om det nya boendet i V Sjöstaden. Återkommande information om boendet vid socialnämndens sammanträden. Medverkat i Peppar-peppar informationsdag för äldre i Surbrunnsparken. Framtid Samverkan med Ystad Tillgänglighetsråd-HSO är ett kärnuppdrag i tjänst som handi-kappkonsulent. Uppdraget har genomförts i begränsad omfattning under senare år eftersom andra arbetsuppgifter med hög prioritet har tillförts tjänsten. Dessa uppdrag är prioriterade även under 2013/2014. Därför kommer samverkan med tillgänglighets-rådet att bli fortsatt begränsad. Tillgänglighetsprogram med kontinuerlig uppföljning, utbildning m.m. är också ett kärnuppdrag i tjänsten. Tillgänglighetsrådgivaren och Samhällsbyggnad följer gemensamt upp arbetet med enkelt avhjälpta hinder i kommunens fastigheter och utemiljön. Detta arbete är prioriterat fram till Undertecknads roll är övergripande och innebär bl.a. att förankra tillgänglighetsprogrammet i kommunen, att organisera samverkan med nämnder, förvaltningar, bolag och råd i den styrgrupp som social-nämnden leder. Styrgruppen träffas c:a två gångar per år. Förankringsarbetet, upp-följning av enkelt avhjälpta hinder, planering av utbildning, ta fram förslag inom tillgänglighetsområdet som ska förankras i styrgruppen, pågår kontinuerligt. De prioriterade arbetsuppgifterna nedan kommer tidvis att begränsa arbetet med tillgänglighetsprogrammet. Byggnationen av särskilt boende/trygghetsboendet i Västra Sjöstaden har högsta prioritet och kommer att generera ett omfattande arbete fram till september Nybyggnationen av bostad med särskild service LSS kommer att ha hög prioritet under hela 2013 och början av Projektering av ytterligare boenden kan bli aktuellt under 2013/2014. Det är viktigt att för kommande år tydliggöra vilka uppdrag som ska prioriteras och vilken inriktning tjänsten ska ha. Enligt uppdrag Karin Cebrenius Handikappkonsulent Kansli- och verksamhetsstaben Social Omsorg 137

138 Entreprenadverksamhet Vigs Ängar 138

139 Verksamhetsberättelse 2012 Äldreboendet Vigs Ängar AB Bakgrund Äldreboendet Vigs Ängar AB ligger i samhället Köpingebro och drivs som entreprenad på uppdrag av Ystad kommun sedan 1995 med ett förnyat avtal sedan Anläggningen ägs av Ystad kommun som också har anvisningsrätt för 32 boende. Vigs Ängar drivs i antroposofisk anda, med målsättning att aktivera husets invånare och att sprida lust, värme och glädje. Vigs Ängars värdegrund innebär att allt det man gör, ser, äter och upplever är till för individens utveckling och välbefinnande. Måltiderna tillagas i Vigs Ängars KRAV-registrerade restaurangkök. Konstnärligt arbete, musik, eurytmi, djur, upplevelse av naturen och livgivande behandlingar med bad och massage är viktiga delar av vardagen vid sidan av den aktivitet och vila som de boende själva väljer. Vigs Ängar arbetar för kontinuitet, kvalitet, integritet och trygghet. Vi utgår från hur den boende vill leva sitt liv, vad som ger trygghet och vad som får den enskilde att må bra och känna välbefinnande. Boendet Vigs Ängar Boende Fördelningen mellan män och kvinnor var vid årsskiftet 9 män och 23 kvinnor med en medelålder av 85 år. Den yngsta boende var 54 år och den äldsta boende var 99 år. Medianåldern motsvarar 88 år. Fyra lägenheter finns för parboende på Vigs Ängar. Inget nytt par har under året anvisats till Vigs Ängar. Av 13 nyinflyttningar under året har 7 av dessa varit omflyttningar från andra boenden, 2 boende har kommit från korttidsboende och 4 har kommit hemifrån. 139

140 Aktiviteter Totalt har Vigs Ängar erbjudit drygt 590 aktiviteter under året vilket motsvarande ca. 2,5 aktivitet per veckodag. Spel, bingo, musikunderhållning, högläsning, gymnastik, sing-a-long, manikyr, bakning samt aktiviteter såsom klädförsäljning är exempel på aktiviteter som anordnats på Vigs Ängar. Svenska kyrkan har haft andakt vid 11 tillfällen och vid 17 tillfällen har underhållning erbjudits av körer och spelmän. Även blomsterförsäljning inför sommaren och julhögtiden har ägt rum. Därtill finns Vigs Ängars bad och SPA där vår SPA- och massageterapeut kontinuerligt erbjuder bad och massage till våra boende för det personliga välbefinnandet. Möjlighet finns även att boka tid hos frisör och fotvårdsspecialist på Vigs Ängar. Alla högtider under året har firats traditionsenligt med insatser av Vigavännerna. Våffeldagen uppmärksammades med våffelgräddning. Under påskhögtiden deltog de boende i påskpyssel och traditionsenlig äggmålning. Därtill hölls påskbasar med kakbuffé och påskmiddag i Monicasalen. Sommarfest för hela huset anordnades den 13 juni. Trevligheter som tipspromenad, storbingo med tillhörande prisutdelning, festmåltid, kaffe med avec, och sång och musik arrangerades. Även f.d. hemtjänstkunder deltog i festligheterna. Midsommar firades med klädd midsommarstång, gemensam lunch med tillhörande jordgubbstårta och avec, till pianoackompanjerad allsång. En sommarutflykt med buss ordnades för boende som var intresserade. Resan sträckte sig från Vigs Ängar mot Hammars backar, och vidare mot Brantevik med stopp vid Gyllebosjön för medhavd picknick från Vigs Ängars restaurang. I augusti uppmärksammades den traditionella kräftskivan med därtill hörande allsång och goda drycker. Ålagillet i oktober firades i Monicasalen med sång- och musikunderhållning. Luciatåget med Ystads egen Lucia gjorde entré till våra boendes glädje. Även Saxells barnkör underhöll med sitt Luciatåg och personalen bidrog till Lussefirande med kaffe på sängen i tidig morgonstund den 13 december. Julen firades med traditionsenligt julbord på julafton för boende, personal och anhöriga. Julklappar delades ut på julaftonen till alla boende efter de boendes egen önskelista. På annandagen erbjöds alla anhöriga att delta med boende och personal på Vigs Ängars traditionsenliga kaffe med dopp och en liten konsert i Monicasalen. Dagen samlade ett 90-tal besökare, boende och personal. 140

141 Nyårsfirande skedde med nyårssupé och nyårsvaka med bubbel på respektive enhet. Besök på Vigs Ängar Vigs Ängar erbjuder kontinuerligt möjlighet till studiebesök. Bland besökarna kan noteras demensföreningar, pensionärsföreningar, kommunrepresentanter, vårdutbildningar med elever och lärare, arkitekter och privata vårdbolag m.fl. Totalt har ca 307 personer besökt Vigs Ängar under året Utöver de kontinuerliga studiebesöken har bl.a. en doktorerande arbetsterapeut/arkitekt besökt Vigs Ängar under 3 dagar. Syftet var att studera ett äldreboende som utgör en positiv förebild att omnämnas i hennes magisterarbete. Gerd Ahlström, professor och chef vid Vårdalsinstitutet besökte Vigs Ängar under våren. Även besök från Sydkorea har ägt rum. En Sydkoreansk gästforskare på Lunds Universitet med kontakt med Swedish Care International (SCI) initierade ett besök med kollegor från Sydkorea. Syftet var att visa hur landets äldreomsorg i Sydkorea skulle kunna se ut. Kommunals ordförande, Annelie Nordström, gästade Vigs Ängar. Ett reportage återfinns i Annelie Nordströms blogg daterad den 23 maj Ett seminarium under rubriken Framtidens Äldreomsorg i Världen gick av stapeln den 27 september. Tolv talare, bl.a. Niclas Adler- Professor Swedish Care International, Jonas E Andersson- Ph D Arkitektur, Wilhelmina Hoffman- Geriatriker verksamhetschef Silviahemmet, och Lars-Erik Holm- Generaldirektör Socialstyrelsen medverkade. Även Hennes Majestät Drottning Silvia planerade att medverka men lämnade återbud samma dag pga förkylning. Ett av seminariumets syften var att offentliggöra samarbetet med Swedish Care International. Svenskt Demenscentrum har besökt Vigs Ängar för att intervjua ledning och personal. Materialet kommer eventuellt att användas av Svenskt Demenscentrum som utbildningsmaterial. Anhörigmöten Möten med respektive anhöriga och närstående till boenden på Grön samt Blå enhet skedde under våren. Anhöriga till Gul enhet erbjöds ett möte, men då bara en anhörig anmälde sitt intresse beslöts att avvakta. Resultatet av de boendes enkätsvar om Vigs Ängar presenterades, tillfälle till samkväm med boende, personal och närstående gavs, kaffe och hembakad kaka serverades och möjlighet att ställa frågor eller framföra synpunkter gavs. Medarbetare och organisation Rekrytering En ny beredskapssjuksköterska har anställts under året. Hon har tidigare arbetat inom hemsjukvården i Ystads kommun. Organisation Arbetsterapeut och sjukgymnast via Ystad kommun har ansvaret för hjälpmedel- och rehabiliteringsinsatser sedan början av året. Problem med organisationen runt beställningar av 141

142 hjälpmedel och service försvårades vid privat anställd rehabiliteringspersonal. Teammöten hålls varje månad där arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, verksamhetschef samt enheternas rehabombud deltar, för att skapa en samsyn runt varje enskild boende samt för att lära av varandras kompetensområden. Kvalitetsregistret Senior Alert tas även upp vid dessa träffar. Byte av grupputvecklare skedde på egen begäran på enheten för personer med demenssjukdomar i november. Kompetensutveckling Brandskyddsutbildning för samtliga personal skedde under våren. Restaurangpersonalen har deltagit i Uppdateringskurs i livsmedelssäkerhet. Kursen inbegriper momenten: Risker i verksamheten Förebyggande åtgärder Hygienriktlinjer Produktansvarslagen Egenkontroll Verksamhetschefen har deltagit på en 2-dagars kurs under temat Den antroposofiska människobilden och människans inre utveckling samt den av Socialstyrelsen rekommenderade nationella distansutbildningen Värdegrundsutbildning, om 7,5 högskolepoäng via Uppsala Universitet. Informationstillfällen inför lansering av kvalitetsregister Senior Alert har skett med inbjudna representanter från kommunförbundet. Vision, mål och utveckling Kvalitetsuppföljningar Enkäter Inom följande områden har enkäter besvarats som en del av Vigs Ängars ledningssystem för uppföljning och styrning: Enkät för de boendes upplevelse av verksamheten Vigs Ängar Enkät för uppföljning av måltid och måltidssituationer Enkät uppföljning av sommarperiod Enkät personaltillfredsställelse Därtill har material för Socialstyrelsens öppna jämförelser lämnats. Detta har bl.a. inneburit kontroll av den sociala dokumentationen och individuella aktiviteter med de boende, samt bl.a. antalet läkemedelsgenomgångar avseende hälso- och sjukvård. 142

143 Enkät avseende verksamheten Vigs Ängar En enkät har delats ut till samtliga boende på Vigs Ängar för att få svar på vad de som bor och tar del av vård- och omsorg anser om Vigs Ängar. Svarsfrekvensen var 68 procent. Högst bortfall, med en svarsandel av 25 procent, var från enheten för personer med demenssjukdom. Den svarande kunde välja att vara helt anonym. Varje fråga besvarades från 1-6. De frågor som inte kunnat besvaras har markerats i enkäten med ingen åsikt/ej aktuellt. Bortfall har beaktats i sammanställningen avseende resultatet av medelvärdet. Totalt besvarades 36 frågor fördelade på 12 olika områden. Flertalet boende har själva besvarat enkäten, 17 boende, varav 4 av dessa besvarats i samarbete med anhörig/närstående och 4 med assistans av kontaktperson. Besvarad enkät av enbart anhörig uppgår till 4 stycken. Resultat Nedan redovisas de boendes och/eller närståendes uppfattning av Vigs Ängars helhetsintryck avseende vård- och omsorg, trygghet, hur väl verksamheten uppfyller förväntningar, samt hur bra Vigs Ängar bedöms vara i strävan efter att utgöra ett perfekt äldreboende. Diagram 1: Sammanställning av de boendes och/eller närståendes resultat angivet i medelvärde för ovan angivna frågeområden. Ovan redovisade diagram, visar resultat av de olika kategorierna. Det sammantagna helhetsintrycket har ett medelvärde av 5,7 av 6 möjliga. De boende och/eller deras närstående har även viktat vad som upplevs som mest betydelsefullt för dem. Fem olika alternativ av elva möjliga kunde väljas utifrån deras bedömning om vad de ansåg vara mest viktigt. 143

144 Diagram 2 : Sammanställning av de boendes och/eller närståendes viktning av angivna kategorier. I diagrammet ovan redovisas de viktade områdenas betydelse per tårtdel i fallande skala. Mest betydelsefullt anses bemötande vara, följt av trygghet på andra plats samt utförandet av vård- och omsorg på tredje plats. Frågeområdena inflytande och information viktas som minst betydelsefullt. Föregående år viktades kategorin städning/tvätt/dusch som minst betydelsefullt. Värdegrund Goda etiska värdeord och begrepp inom äldreomsorg, såsom bemötande, respekt, inflytande och trygghet har sammanställts i Diagram 3, nedan. Diagram 3 : Sammanställning av de boendes och/eller närståendes medelvärde av värdeord - det vill säga goda etiska värden i verksamheten. Det sammantagna medelvärdet utifrån angivna kategorier enligt ovan är 5,52 av 6 möjliga. 144

145 Högsta resultat får värdeordet respekt på 5,71 följt av trygghet med insats på 5,67. Enkät för uppföljning av sommarperioden Enkät med öppna frågor delades ut till våra sommarvikarier efter semesterperiodens slut. Enkäten var ställd med öppna frågor med underrubriker detta var bra samt detta var inte bra. Frågorna avsåg anställning, mottagande, introduktion, verksamheten under semesterperioden samt slutligen tips för förbättringsarbete. Av 13 utdelade enkäter lämnades 6 in. Resultatet var dock svårt att utläsa då dessa inte var korrekt ifyllda. Enkäterna kommer att göras om inför nästa sommar med tydligare svarsområden för varje frågeställning. Samtliga vikarier vill dock komma tillbaka till Vigs Ängar eller arbetar redan kontinuerligt som visstidsvikarier. Resultat Ordinarie personal svarade på frågor om hur sommaren förflutit avseende semesterperiodens förläggning, samarbetet på enheten, introduktion och utvärdering av tillfälligt anställd personal över sommaren. Diagram 1 : Sammanställning av ordinarie personals upplevelse av sommarperioden Varje fråga besvarades från 1-5. Svarsfrekvensen var 87 procent. Sammantaget var ordinarie personal nöjda med 4,1 i sammanlagt medelvärde. Enkät personaltillfredsställelse En enkät för utvärdering av den psykossociala arbetsmiljön lämnades ut till samtliga medarbetare under december månad. Svarsfrekvensen var 86 procent. De 18 frågorna som besvarades avsåg bl.a. den egna upplevelsen av arbetsbelastning och resursfördelning, arbetsklimat och samarbete samt tillgänglighet av ledning. Resultatet visar ett sammantaget medelvärde av 3,2 med 4 som högsta möjliga värde. Enkät för måltid och kvalitetsråd Enkät för uppföljning av måltid och måltidssituationer på enheterna låg till grund för kvalitetsråd med frågeområden för miljö, bemötande, delaktighet/inflytande och matens kvalitet. Resultatet av enkäterna presenterades vid kvalitetsrådets träff där representanter för de boende, enheternas kostombud, representant för Vigs Ängars restaurang, sjuksköterska 145

146 samt verksamhetschef deltog. Resultatet som framkom av enkäterna som högst respektive lägst skattat inom respektive kategori var enligt följande tabell: Kategori Nöjd med Mindre nöjd med Miljön Rent och snyggt dukat Möblerna upplevs obekväma för en del. Bemötande Bra med lugn och ro Personalen kan sprida sig bättre mellan de olika borden. Delaktighet Matens kvalité De boende är nöjda med att man får välja var man vill äta och äta i sin egen takt. Fungerar bra med förslags-lådorna som kommit upp. Bra med god hemlagad mat som är nylagad och varm. Ingen kommentar Den anpassade maten - purékost och timbaler etc, - önskas att den namnges. Tabell: Boendes upplevda tillfredställelse med måltider och måltidssituationer utifrån 4 huvudkategorier. Samtliga närvarande var nöjda med maten i sin helhet samt med måltidsmiljö som också inkluderade personalens insatser för att skapa god atmosfär. De boende ansåg att de hade goda möjligheter till extra kvälls- eller nattmål om de så önskade. Förbättringsförslag avsåg att vara mer uppmärksam på bordsplacering av personal och att varje enhet skapar en önskematsedel för en vecka i taget. Klagomål och avvikelser Synpunktshantering Inga klagomål har rapporterats under året. Totalt har 9 synpunktsblanketter inkommit bl.a. med tips om hemsidan samt beröm, främst avseende kvalitet och bemötande, lättillgänglighet på telefonen samt god omvårdnad. En synpunkt har inkommit om behov av uppdatering av hemsida. Detta har åtgärdats i mars. Fel och brister Inga fel och brister har rapporterats under året. Avvikelser Under året har 94 avvikelser rapporterats att jämföras med 132 avvikelser för föregående år. Av dessa utgör 70 procent av kategorin fall. I samband med försämrad hälsa och åldersrelaterad svaghet står ett fåtal av de boende för flertalet fall. Kontinuerligt följs dessa upp och insatta åtgärder utvärderas kontinuerligt, bl.a. via Senior Alert. Övriga avvikelser avser främst att personal glömt att ge medicin till boende. Alla avvikelser tas kontinuerligt upp på gruppmöten för att lära av varandra och för att hitta nya förbättrade rutiner och åtgärder för att kunna förebygga avvikelser. 146

147 Utveckling Vigs Ängar arbetar sedan senhösten aktivt med kvalitetsregistret Senior Alert. Antroposofiska gruppen nybildades under våren och kommer att bjuda enheterna på uppdateringar om antroposofiska behandlingar utifrån aspekten för ökat välbefinnande. Vigs Ängar och Swedish Care International verkar, var för sig samt i samarbete, för att öka förutsättningarna för spridning av en god vård och omsorg genom tydliga förebilder i kombination med det goda boendet såväl nationellt som internationellt. En workshop skedde i slutet av augusti i samarbete med SCI, Vigs Ängar och Silviahemmet där representanter från enheterna medverkade för att hitta en modell, som är representativ för Vigs Ängar. Processen fortlöper under år Swedish Care International har skapat en film om och med Vigs Ängar att använda i utbildningssyfte internationellt. Ledning, personal och anhöriga intervjuades. Inspelning skedde på plats på Vigs Ängar. Vigs Ängar ingår i en arbetsgrupp för framtagandet av en nationell standard för äldreomsorg i arrangemang av Swedish Standards Institute (SiS) på uppdrag av socialdepartementet. Uppstart av förbättringsarbete för att tillvarata medarbetarnas kunskap och engagemang har skett, med syfte att skapa mertid till individuella aktiviteter för de boende. Miljö Fastigheten Flera möten har hållits under året 2011 med representanter från enheten för samhällsbyggnad för påtalade underhållsbehov av fastigheten. Under året har fasadmålning av röd innergård samt övriga rödfärgade fasader målats. Avfallshantering Intresseförfrågan av Ystad kommun har kommit avseende utökad sopsortering, vilket Vigs Ängar välkomnar. Tillsyner Miljöförbundet Oanmäld tillsyn av miljöinspektör från miljöförbundet skedde i november. Följande avvikelser noterades: huvudbonad saknades, verktygslåda förvarades i skalrummet, otillräcklig upphängning av städredskap. Samtliga avvikelser är åtgärdade. KRAV-märkning En inspektion av restaurangköket skedde under februari för kontroll av fortsatt godkännande av KRAV-märkt restaurang. KRAV- märkningen för köket godkändes efter revidering av Vigs Ängars miljöpolicy. Köpingebro Lillemor Husberg VD Vivianne Berg Verksamhetschef 147

148 Verksamhetsberättelse för VH assistans, Ystad 2012 Om företaget VH assistans är ett av de ledande assistansföretagen i Sverige. Med 16 års erfarenhet av att arbeta för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder vet vi vilka krav som ställs för att lyckas ge våra kunder och våra personliga assistenter ett fullgott stöd. VH assistans har idag mer än 1000 medarbetare från Kiruna i norr till Ystad i söder. Vi är ett privatägt företag med en familj som majoritetsägare, som tror på den individuellt anpassade assistansen, och arbetar därför mycket målgruppsinriktat. VH assistans vänder sig inte bara till vuxna, vi har också en egen barnklubb, VH kids, för barn med funktionshinder och deras syskon och kompisar. Vi har också VH action, personlig assistans med attityd, som vänder sig till unga vuxna med funktionshinder, med fokus på frågor som sex och relationer, flytta hemifrån och söka jobb. Vi arrangerar skidresor, cityresor och sol- och badresor för personer med funktionshinder och deras familjer. Vi är ett aktivitetsinriktat företag, det vill säga vi går ofta på kultur- och sportevenemang, ordnar konferenser, utbildningar och olika event. Hos oss arbetar 40 procent män och 60 procent kvinnor, sjuktalen är låga och våra assistenter stannar i genomsnitt fem år eller längre hos VH assistans. Vi arbetar utifrån regioner och har sex regionkontor i landet, i Ystad, Göteborg, Stockholm, Falun, Umeå och Lycksele. Vad hände i region Syd under 2012? VH assistans har under året bytt hela sin IT-plattform, för att kunna fortsätta utveckla verksamheten med det tekniska stöd som krävs. Vi har installerat ett nytt branschanpassat lönesystem Crona lön, ett nytt administrativt system NAV, ett nytt intranät Sharepoint och ett nätbaserat boknings- och betalsystem. Det har varit ett stabilt och bra år, med fokus på den löpande verksamheten och att kunna ge våra kunder en så bra och kvalitativ assistans som möjligt. Vi har satsat mycket på utbildning under året, av såväl assistenter som arbetsledare som tjänstemän. Assistenterna har gått heldags assistentutbildning vid två tillfällen och även fått tillfälle att träffa Leif Axelsson, känd från tv-serien Mot alla odds, och utställningen Kapad kropp som har turnerat runt i Sverige. Utbildning i förflyttningsteknik, HLR och brandutbildning har även getts vid två tillfällen under året. Arbetsledarna har gått arbetsledarutbildning vid två tillfällen. Tjänstemännen har gått en skräddarsydd distansutbildning vid högskolan i Halmstad och tagit 7,5 poäng i handikappvetenskap under hösten, med inriktning på lagstiftning, 148

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Inga-Lill Malmgren Fritidsassistent telefon 0414-819333 mobil 0709-819256 mail ingalill.malmgren@simrishamn.se

Inga-Lill Malmgren Fritidsassistent telefon 0414-819333 mobil 0709-819256 mail ingalill.malmgren@simrishamn.se Ett häfte samlat med aktiviteter från studieförbund, föreningar och organisationer i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner. Alternativet riktar sig till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015.

Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015. Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015. Skattninghöstenår2009 PlanföråtgärderinomLSS-verksamheten Tidplan2010-2015 LSS Lagenomstödochserviceförvissafunktionshindrade Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

Läger Sommar 2014. Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad

Läger Sommar 2014. Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad Läger Sommar 2014 Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad & Tomelilla, Simrishamn, Skurup, Sjöbo och Ystads kommun Arrangerar läger för ungdomar med högfungerande Autism/AS 23 juni-28 juni 2014

Läs mer

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT DET HÄR ÄR FRÖSUNDA Omsorg om varje individ: Vi arbetar för att ge omsorg för ett bättre liv högsta möjliga livskvalitet. Vi får förtroende för att vi tar ansvar.

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Inga-Lill Malmgren Fritidsassistent telefon 0414-819333 mobil 0709-819256 mail ingalill.malmgren@simrishamn.se

Inga-Lill Malmgren Fritidsassistent telefon 0414-819333 mobil 0709-819256 mail ingalill.malmgren@simrishamn.se Ett häfte samlat med aktiviteter från studieförbund, föreningar och organisationer i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Ystad kommuner. Alternativet riktar sig till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 SOCIALNÄMNDEN

ÅRSREDOVISNING 2012 SOCIALNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2012 SOCIALNÄMNDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Sida 1.1 Verksamhet 5 1.2.Entreprenader 5 1.3 Ekonomi 6 1.4 Framtid 6 2.EKONOMI 7 2.1 Resultaträkning 7 2.2 Avvikelser 7 2.3 Driftsredovisning

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL - personlig assistans För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 En sammanfattande redogörelse för Plan för stöd och service enligt LSS 2013-2022 Fastställd av socialnämnden 2013-02-20 U D D E V A L L A K O M M U N Socialnämnden

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Tomelilla, Simrishamn, Skurup, Sjöbo och Ystads kommun

Tomelilla, Simrishamn, Skurup, Sjöbo och Ystads kommun & Tomelilla, Simrishamn, Skurup, Sjöbo och Ystads kommun Arrangerar läger för ungdomar med högfungerande Autism/AS 23 juni-29 juni 2014 Sjöbo, Skurup, Ystad kommun Simrishamns kommun Tomelilla kommun Fritidskonsulent

Läs mer

! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

!  #  $!  #  % % & ' (&  ) ' * %% ) ' 3 2 ! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov

Täby kommun som leverantör: Personlig assistans. till dig med speciella behov Täby kommun som leverantör: Personlig assistans till dig med speciella behov »Som kund ska du känna dig trygg när vi stödjer och hjälper dig. Du ska känna att du har inflytande samt får vara med och påverka.

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Umeå Kommun. Lean konferens 5 november 2013

Umeå Kommun. Lean konferens 5 november 2013 Umeå Kommun Lean konferens 5 november 2013 Samhällsbyggnad Lean konferens 5 november 2013 Unga Vuxna Verksamhet särskilt boende och personlig assistans Vuxna 400 Medarbetare 16 Lednings- grupp Bakgrund

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 FÖR LINDBACKENS SERVICEBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2013 FÖR LINDBACKENS SERVICEBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2013 FÖR LINDBACKENS SERVICEBOENDE Februari 2013-1 - INLEDNING Lindbacken IFO/FH Enhetschef Solstens gruppboende 5 brukare 7 personal Lindbackens serviceboende 8 brukare (9 lgh) 8 personal

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Johanna Bendtsen Omsorgshandläggare Lena Thosteman Enhetschef Handläggarenheten SAMMANFATTNING Korttidsvistelsen nådde upp till samtliga

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. för SOLSTENS DAGLIGA VERKSAMHET

Verksamhetsplan 2012. för SOLSTENS DAGLIGA VERKSAMHET Verksamhetsplan 12 för SOLSTENS DAGLIGA VERKSAMHET Februari 12 2(7) DAGLIG VERKSAMHET Områdeschef Enhetschef Enhetschef Gärdesgården Arbetskraften Solstens DV Solhem Inledning Arbetets innehåll har i vårt

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer