Metabol kontroll och sjukvårdsutnyttjande hos typ- 2 diabetiker i primärvården.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metabol kontroll och sjukvårdsutnyttjande hos typ- 2 diabetiker i primärvården."

Transkript

1 Primärvården Uppsala Skriftligt individuellt arbete efter vetenskapliga principer 2011 Metabol kontroll och sjukvårdsutnyttjande hos typ- 2 diabetiker i primärvården. Daniel Lund Handledare: Ture Ålander 1

2 sid. 1. Inledning/bakgrund 1 2. Syfte och frågeställningar 4 3. Projektets upplägg Metod och urval Tidsplan Relevans för verksamheten Forskningsetiska aspekter 7 4. Resultat 8 5. Diskussion Presentation av projekresultatet samt skriftlig rapportering 15 2

3 Inledning/bakgrund Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar en stor del av befolkningen och antalet patienter beräknas öka. Det är en stor kostnad för samhället och kostnaderna kommer att öka i takt med att befolkningen både blir äldre och får ökad frekvens av fetma. Diabetes mellitus är ett tillstånd i kroppen med ständigt för hög nivå av glukos i blodbanan. Det kan bero på olika orsaker och brukar delas in i två olika typer, typ 1 och typ 2. Vid diabetes typ 1 föreligger en autoimmun destruktion av betacellerna i pankreas. I pankreas är det betacellerna som producerar insulin och följden av nedbrytningen blir en minskad insulinproduktion. Vid diabetes typ 2 kan kroppen producera insulin men det är otillräckligt för kroppens behov. Det förekommer även s.k. insulinkänslighet eller insulinresistens vilket leder till ett minskat glukosupptag i skelettmuskulatur och ökad glukosproduktion i levern. Utöver dessa två stora grupper av diabetes förekommer även andra typer av diabetes, t.ex graviditetsdiabetes, pankreatogen diabetes ofta orsakad av alkoholinducerad pankreatit. Insulinsekretionen regleras i första hand av glukoskoncentrationen genom pankreas, där en ökning i glukoskoncentrationen leder till ökad insulinfrisättning till blodet. Insulintes funktion är att rekrytera transportmolekyler från cytoplasman till cellmembranet då glukos inte kan tas upp i celler via diffusion utan måste fraktas genom cellmembranet. Insulin stimulerar glukostransporten ffa. i skelettmuskulatur och fettvävnad. Alfacellerna i pankreas producerar glukagon som har motsatt effekt än insulin, d.v.s. en katabol effekt/vävnadsnedbrytande för att öka blodets koncentration av glukos och aminosyror. Det sker genom en ökad glukosutsöndring från levern genom glykogennedbrytning och genom att glukosproduktionen från aminosyror stimuleras. 1 Insulinresistens innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, d.v.s. en sämre än förväntad metabol effekt i perifer vävnad av endogent insulin. 2 Glukosupptaget påverkas därmed negativt. Mekanismen till insulinresistens tros vara en lipolys av fettvävnad som ger upphov till fria fettsyror (FFS) vilka i sin tur inhiberar insulinet. Insulinet ska minska leverns omvandling av glykogen till glukos, således kommer glukosnivåerna att öka p.g.a miskad 1 Människokroppen - Fysiologi och anatomi - Haug et al. - Liber 1998 s Metabola syndromet - Bakgrund, mekanismer och behandling - Peter M Nilsson et al. - Studentlitteratur 2007 s

4 insulinfunktion. FFS infiltrerar även pankreas och skadar betacellerna som producerar insulinet. FFS påverkar även direkt insulinreceptorerna i skelettmuskulatur och minskar receptorns förmåga att binda insulin, vilket leder till att glukos inte kan transporteras genom cellmembranet. 3 Cirka % av patienter med diabetes typ 2 uppvisar insulinresistens, som också tidsmässigt föregår den kliniska debuten av sjukdomen. Insulinresistens och nedsatt glukostolerans (ett förstadium till diabetes typ 2) medför båda ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Insulinresistens har ett nära samband med övervikt och bukfetma. Överviktiga patienter med diabetes typ 2 har ofta uttalad insulinresistens, hyperinsulinemi och inadekvat blodsockerkontroll. Insulinresistens är en varningssignal för hotande manifest diabetes typ 2 och för kardiovaskulär morbiditet. Insulinresistens karakeriseras av: Förhöjda nivåer av fria fettsyror i blodet - Medför (eller speglar) dyslipidemi, dvs sänkt HDL-kolesterol, förhöjda triglycerider och förlängd postprandiell hyperlipidemi. Därtill kommer att LDL-partiklarna är mindre och därmed mer oxiderbara och aterogena än hos icke-diabetiker. Direkt toxisk effekt av hyperlipidemi på betacellerna i pankreas har rapporterats. Denna rubbning medför också en ökad glukosproduktion i levern och ett minskat glukosupptag i muskler och fettvävnad. Hyperglykemi - Kronisk hyperglykemi ökar risken för diabeteskomplikationer. Hyperinsulinemi - Innebär en kompensatorisk överproduktion av insulin i pankreas, vilket kan leda till progredierande betacellssvikt och möjligen även i sig utöva aterogena effekter på blodkärl. I klinisk praxis mäts insulinresistens med hjälp av C-peptid, fb-glukos och postprandiell B- glukos. 4 3 Diabetes Management in Primary Health Care - Managing type 2 diabetes in adults - Jeff Unger - Lippincott, Williams & Wilkins s Internetmedicin, , Insulinresistens - 4

5 Det finns ingen enhetlig definition av det metabola syndromet och det finns heller ingen diagnoskod i ICD-10 (International Classification of diseases). Det metabola syndromet enligt WHOs (World Health Organization) definition har en prevalens bland friska 60-åringa storstadsbor i Sverige på ca 13 procent för kvinnor och procent för män. 5 Det metabola syndromet är en ansamling av riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom (kranskärlssjukdom, stroke och blodkärlssjukdom ute i armar och ben) avseende blodtryck, blodfetter, övervikt och höjt blodsocker. En studie har följt Uppsalamän under 33 års tid, i vilken man har undersökt om förekomst av det metabola syndromet ökade risken för total eller kardiovaskulär död, dom visade att när männen var 50 år var förekomst av det metabola syndromet kopplad till ökad risk för såväl total som kardiovaskulär död. Studien visade även att det metabola syndromet gav motsvarande riskökning också hos individer utan tidigare hjärt kärlsjukdom eller diabetes. 6 Definition på metabolt syndrom enligt WHO : Har personen nedsatt glukostolerans/diabetes och insulinresistens räcker det med ett ytterligare ett av nedan angivna värden för att definitionen "metabolt syndrom" skall gälla. Har personen antingen nedsatt glukostolerans/diabetes eller insulinresistens krävs två av nedanstående fem värden (riskfaktorer) 8 : a. Blodtryck över 140/90 eller behandlas med blodtryckssänkande medicin. b. Triglycerider över 1,7 mmol/l. c. HDL-kolesterol under 0,9 mmol/l för män och under 1,0 mmol/l för kvinnor. d. BMI över 30 och/eller midja-stusskvot hos män över 0,9 och kvinnor över 0,85. e. Mikroalbuminuri >= 20 µg/minut eller albumin/kreatinin ratio>= 30 mg/dygn. 5 Metabola syndromet - Bakgrund, mekanismer och behandling - Peter M Nilsson et al. - Studentlitteratur 2007 s Sundström J, et al. Clinical value of the metabolic syndrome for long-term prediction of total and cardiovascular mortality: prospective population-based cohort study. BMJ. 2006;332 (7546): Genom Läkartidningen nr volym Diabetes Mellitus - Ett metabolt perspektiv på en växande folksjukdom, Hindrik Mulder - Studentlitteratur s Metabola Syndromet - Bakgrund, mekanismer och behandling - Nilson et al - Studentlitteratur s

6 I Sverige finns det sedan 1996 ett nationellt register över diabetespatienter, Nationella diabetesrigistret (NDR). 9 På den vårdcentral, Ture Ålander Läkarpraktik (TÅL), jag arbetar finns registrering gjorda på samtliga diabetespatienter sedan Syfte och frågeställningar För optimal behandling så måste man ta hänsyn till alla riskfaktorer. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur vanligt det metabola syndromet är bland typ 2 diabetiker, skillnaden mellan män och kvinnor samt påverkan på kontakten med vårdcentralen. Det finns lite gjort på hur riskfaktorer påverkar sjukvårdsutnyttjandet. I denna studie vill jag undersöka diabetespatienternas grad av metabolt syndrom och dels hur detta påverkar kontakterna med vårdcentralen. Hypotes: Diabetespatienter med ökat antal riskfakorer för metabolt syndrom har färre kontakter med vårdcentralen, d.v.s. färre antal kontaktregistreringar. Jag delade upp undersökningen i följande frågeställningar: 1. Hur många patienter (män/kvinnor) i NDR har BMI över 30? 2. Hur många patienter (män/kvinnor) i NDR har mikroalbuminuri >= 20 µg/minut? 3. Hur många patienter (män) i NDR har HDL-kolesterol under 0,9 mmol/l för män? 4. Hur många patienter (kvinnor) i NDR har HDL-kolesterol under 1,0 mmol/l för kvinnor? 5. Hur många patienter (män/kvinnor) i NDR har antihypertensiva mediciner? 6. Hur många patienter (män/kvinnor) i NDR har systoliskt blodtryck lika med eller över 140 mm Hg? 7. Hur många patienter (män/kvinnor) i NDR har diastoliskt blodtryck lika med eller över 90 mm Hg? 8. Hur många patienter (män/kvinnor) i NDR har ingen riskfaktor, 1 riskfaktor, 2 riskfaktorer, etc? 9. Hur stor andel av patienterna (män/kvinnor) i NDR uppfyller definitionen metabolt syndrom, d.v.s. diabetes + 2 riskfaktorer eller mer? 9 Nationella kvalitetsregister Nationella diabetesregistret 6

7 10. Finns det någon könsfördelning hos diabetespatienterna i NDR avseende antalet riskfaktorer? 11. Finns det någon åldersskillnad hos patienterna (män/kvinnor) i NDR, < 65 år jämfört med patienter >65 år med avseende på antal riskfaktorer? 12. Hur många kontaktregistreringar har patienterna (män/kvinnor) i NDR haft under perioden 1/ t.o.m. 31/ ? 13. Finns det någon könsskillnad hos patienterna i NDR avseende antalet kontaktregistreringar? 14. Finns det någon åldersskillnad hos patienterna i NDR, < 65 år jämfört med >65 år med avseende på antal kontaktregistreringar? 15. Finns det ett samband hos patienterna (män/kvinnor) i NDR mellan antalet riskfaktorer och antalet kontaktregistreringar? Projektets upplägg Metod och urval: Litteratursökning på medicinska biblioteket Akademiska sjukhuset den 3/ med bibliotekarie resulterade i 5 olika artiklar relaterade till diabetes. I Adolfsson et al 10 artikel var slutsatsen bl.a att regelbundna återbesök bidrog till att förbättra vårdkvalitén för diabetespatienter. Utbildning av diabetespatienter ansågs vara en hörnsten för god diabetesvård. Slutligen ansåg Adolfsson et al att registrering av diabetespatienter till NDR (Nationella diabetsregistret) förbättrar för vårdenheter att kunna jämföra diabetesvårdens kvalité såväl inom den egna enheten som att jämföra den mot hela landet. Undersökningen ska visa fördelning av riskfaktorer för metabolt syndrom hos patienter med diabetes typ 2 på (TÅL), samt antal kontaktregistreringar per patient med diagnosen diabetes typ The Swedish National Survey of the Quality and Organization of Diabetes Care in Primary Healthcare - Swed-Qop, Primary Care Diabetes 4 (2010) s

8 Initialt kontrollerades hur många av vårdcentralens listade patienter som var registrerade i NDR under Under 2009 var det 109 st registreringar av diabetes typ 2-patienter, endast 1 patient med typ 1 diabetes var registrerad. Vid möte (4/4 2011) med handledare Ture Ålander beslutades att projektarbetet ska inrikta sig på att undersöka hur stor andel av diabetespatienterna som är registrerade i NDR under 2009 som uppfyller kriterier metabolt syndrom enligt WHO. Urval sker genom att söka på samtliga diabetesdiagnoser i journalsystemet Profdoc Journal III på TÅL mellan Därefter genomförs en kontaktregistreringssökning på dessa diabetespatienter mellan I NDR genomförs sökning på respektive riskfaktor för metabolt syndrom mellan och informationen förs in i Excel. Vid möte (9/3 2011) med handledare Ture Ålander diskuterades studien vidare och en genomgång av journalsystemets sökfunktioner. Det fanns ingen enkel väg att sortera ut samtliga patienter från NDR ur Profdoc Journal III för att se antal kontaktregistreringar varför detta måste göras manuellt för samtliga 109 diabetespatienter. Den informationen skrivs ut på papper och dataförs sedan in manuellt i Excel för samtliga patienter. För varje diabetespatient som är registrerad i NDR under 2009 införs varje enskild kontaktregistrering i rutsystemet. För varje patient kontrolleras att rätt personnummer stämmer med journalen för kontaktregistreringarna. Därefter kontrolleras att rätt antal kontaktregistreringar har skett genom att räkna dem i journalen och jämföra med det införda i rutsystemet. Följande kontaktregistreringar har använts: läk e-recept, läk åb, läk adm/e-post, läk tel mot, läk akut, läk nybesök, läk hembesök, ssk dokument, ssk besök, ssk diabetesmott, ssk adm, ssk telefonmott, ssk vaccination, ssk hembesök, dietist nybesök, dietist adm/beställning, dietist åb, dietist tel. Resultatet kommer att redovisas i tabellform. Statistisk analys kommer att göras med hjälp av statistikprogrammet STATA Tidsplan: Tidsplan för PM är 200 timmar inklusive 48 timmar för forskningskurs. Totalt antal timmar för PM blir 152 timmar. Genomförandet av projektarbetet planeras till 200 timmar. 8

9 Relevans för verksamheten Undersökningens planering och upplägg sker i samråd med Vårdcentralschefen (Ture Ålander) samt aktuell diabetessköterska (Sara Hansson). Undersökningen har betydelse för kvalitetsäkringsarbetet på vårdcentralen och metoden kan användas på liknande sätt av andra primärvårdsenheter. Forskningsetiska aspekter Inga hinder föreligger att genomföra undersökningen inom den egna vårdcentralens listade patienter eftersom det är ett kvalitetsäkringsprojekt. Tillstånd har därför inte inhämtats från regionala etikprövningsnämnden. 9

10 Resultat: Ur tabell 1 framgår fördelningen av RF, som fetma, njurskada, höga blodfetter och högt blodtryck, hos män och kvinnor. Tabell 1. Metabola riskfaktorer för män och kvinnor. * Fisher s exakttest Män med BMI över 30: 20 st män av totalt 61 st män 32,8 % (20/61) Kvinnor med BMI över 30: 16 st kvinnor av totalt 48 st kvinnor 33,3 % (16/48) Ej signifikant* Män med mikroalbuminuri >= 20 µg/minut Totalt 3 st 4,9 % (3/61) Kvinnor med mikroalbuminuri >= 20 µg/minut Totalt 2 st 4,2 % (2/48) Ej signifikant* Män med HDL-kolesterol under 0,9 mmol/l Totalt 14 st 23,0 % (14/61) Kvinnor med HDL-kolesterol under 1,0 mmol/l Totalt 12 st 25,0 % (12/48) Ej signifikant* Män med antihypertensiva mediciner Totalt 46 st 75,4 % (46/61) Kvinnor med antihypertensiva mediciner Totalt 31 st 64,6 % (31/48) Ej signifikant* Män med systoliskt blodtryck lika med eller över 140 mm Hg Kvinnor med systoliskt blodtryck lika med eller över 140 mm Hg Totalt 37 st 60,7 % (37/61) Totalt 30 st 62,5 % (30/48) Ej signifikant* Män med diastoliskt blodtryck lika med eller över 90 mm Hg Kvinnor med diastoliskt blodtryck lika med eller över 90 mm Hg Totalt 10 st 16,4 % (10/61) Totalt 5 st 10,4 % (5/48) Ej signifikant* 10

11 Tabell 2. Könsfördelning hos diabetespatienter avseende antalet riskfaktorer (BMI över 30, mikroalbuminuri, sänkt HDL, förhöjda triglycerider samt hypertoni). Se även tabell 8. Antal riskfaktorer Män antal/% 5st/8,2% 16st/26,2% 26st/42,6% 9st/14,8% 5st/8,2% 0st/0% Kvinnor antal/% 3st/6,3% 17st/35,4% 14st/29,2% 12st/25% 2st/4,2% 0st/0% n.s. p=0,010 n.s. n.s. n.s. Det finns 40 st män av totalt 61 st män (65,6%) registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR) som uppfyller definitionen metabolt syndrom d.v.s. diabetes +> 2 riskfaktorer (RF). Det finns 28 st kvinnor av totalt 48 st kvinnor (58,3%) registrerade i Nationella diabetesregistret (NDR) som uppfyller definitionen metabolt syndrom d.v.s. diabetes + 2 riskfaktorer. Tabell 3. Åldersskillnad hos diabetespatienter < 65 år (födda 1945 och senare) och diabetespatienter 65 år (födda fram t.o.m 1944) med avseende på de fem riskfaktorerna hos män respektive kvinnor. Antal riskfaktorer Median Fishers exakttest Män < 65 år Män 65 år n.s. Kvot <65/ 65 Kvinnor < 65 år Kvinnor 65 år 0,67 0,45 1,16 0, , n.s. 11

12 Kvot <65/ 65 0,5 0,21 1,0 0,5 1,0 0 Tabell 4. Antal kontaktregistreringar läkare hos män/kvinnor i NDR under perioden 1/ t.o.m. 31/ Kontaktregistrering Läk återbesök Läk e- recept Läk adm/epost Läk telefonmottagning Läk akutbesök Läk nybesök Läk hembesök Män (61 st) Kontaktregistrering i snitt per man (st) 3,9 st (238/61) 4,5 st (272/61) 3,6 st (219/61) 1,5 st (89/61) 0,5 st (29/61) 0,4 st (23/61) 0,0 st (0/61) Kvinnor (48 st) Kontaktregistrering i snitt per kvinna (st) Signifikans * 3,6 st (174/48) n,s 4,2 st (200/48) n.s. 4,1 st (198/48) n.s 2,6 st (126/48) n,s, 0,4 st (21/48) n,s, 0,6 st (29/48) n,s, 0,06 (3/48) - *Wilcoxon ranksummetest (Mann-Whitney) Tabell 5. Antal kontaktregistreringar sjuksköterska hos män/kvinnor i NDR under perioden 1/ t.o.m. 31/ Kontaktregistrering Ssk besök Ssk dokument Ssk diabetesmott Ssk vaccination Ssk adm Ssk telefonmott Ssk hembesök Män (61 st) Kontaktregistrering i snitt per man (st) 3,3 st (200/61) 3,3 st (204/61) 1,8 st (112/61) 0,7 st (42/61) 1,4 st (83/61) 0,9 st (57/61) 0,02 st (1/61) Kvinnor (48 st) Kontaktregistrering i snitt per kvinna (st) Signifikans * 1,5 st (73/48) n,s, 4,4 st (210/48) n,s, 1,5 st (72/48) n,s, 0,6 st (31/48) n,s, 1,8 st (87/48) n,s, 1,8 st (87/48) p=0,0022 0,0 st (0/48) - *Wilcoxon ranksummetest (Mann-Whitney) 12

13 Tabell 6. Antal kontaktregistreringar dietist hos män/kvinnor i NDR under perioden 1/ t.o.m. 31/ Kontaktregistrering Dietist nybesök Dietist återbesök Dietist telefonmott Dietist adm/beställning Män 61 st Kontaktregistrering i snitt per man (st) 0,06 st (4/61) 0,05 st (3/61) 0,03 st (2/61) 0,06 st (4/61) Kvinnor 48 st Kontaktregistrering i snitt per kvinna (st) Signifikans går ej för få observationer 0,06 st (3/48) 0,02 st (1/48) 0,04 st (2/48) 0,0 st (0/48) Tabell 7. Åldersskillnad hos diabetespatienter < 65 år (födda 1945 och senare) och diabetespatienter >65 år (födda fram t.o.m 1944) med avseende på antal kontaktregistreringar Kön, ålder Alla kontaktregistreringar (läk+ssk+dietist) totalt, medelvärde per patient, [95% konfidensintervall] Män < 65 år 803, 26 [18-38] Män >65 år 779, 24 [18-30] Kvinnor < 65 år 419,26 [20-33] Kvinnor >65 år 898, 28 [21-35] 13

14 Tabell 8. Samband hos diabetespatienter mellan antalet riskfaktorer och antalet kontaktregistreringar? Män: Riskfaktorer metabolt syndrom 0 RF 5 st 1 RF 16 st 2 RF 26 st 3 RF 9 st 4 RF 5 st 5 RF 0 st Antal kontaktregistreringar män (totalt 1582 st) 58 st 519 st Antal kontaktregistreringar i snitt per man [95% konfidensintervall] 11,6 (58/5) [5 18] 32,4 (519/16) [17-48] 27,0 (701/26) [19 35] 25,3 (228/9) [14-36] 15,2 (76/5) [7-24] 0,0 (0/0) Kvinnor: Riskfaktorer metabolt syndrom 0 RF 3 st 1 RF 17 st 2 RF 14 st 3 RF 12 st 4 RF 2 st 5 RF 0 st Antal kontaktregistreringar kvinnor (totalt 1317 st) 54 st 467 st 384 st 329 st 41 st 0 Antal kontaktregistreringar i snitt per kvinna [95% konfidensintervall] 18,0 (54/3) [-7 18] 27,5 (467/17) [15 40] 27,4 (384/14) [20 34] 30,9 (329/12) [21 41] 20,5 (41/2) [14 27] 0,0 (0/0). 14

15 Diskussion Hypotesen var att diabetespatienter med ökat antal riskfaktorer (RF) för metabolt syndrom har färre kontakter med vårdcentralen, d.v.s. färre antal kontaktregistreringar. Studien visar att detta bara stämmer för de diabetespatienter som har mer än 3 riskfaktorer. Diabetespatienter utan RF har minst kontakter med vårdcentralen och kontakterna ökar med en till tre RF både för män och för kvinnor. Det visar att det behövs en stor vårdinsats för diabetespatienter med RF. Varför antalet kontakter minskar för diabetespatienter med fyra RF går inte att besvara med denna studie. Det skulle kunna bero på att patienter som har mindre motivation att sköta sin hälsa, även är mindre motiverade att söka vård, vilket leder till sämre metabol kontroll och därmed en ökning av antalet RF. Alternativt att vårdcentralen inte har fokuserat tillräckligt på denna patientgrupp. Studien visar att det inte finns någon ålders- eller könsskillnad avseende RF. En tredjedel av typ 2-diabetespatienterna har fetma, en fjärdedel har hyperlipidemi, och ca 5 % har tecken på njurskada. En stor andel av typ 2-diabetespatienterna har metabolt syndrom (65% män respektive 60% kvinnor) vilket visar att det är en viktig angreppspunkt för vården. Ingen åldersskillnad föreligger vad gäller metabola RF. Ingen signifikant könsskillnad finns när det gäller kontaktregistreringar hos läkare. För kontaktregistreringar hos sjuksköterska hade kvinnor dubbelt så många telefonkontakter jämfört med männen. Någon slutsats vad gäller kontaktregistreringar hos dietist kan inte tas då dietisten anställdes under mätperioden. Det finns ingen signifikant skillnad i totala antalet kontaktregistreringar mellan könen eller olika ålder. Gruppen män med 2 RF har har 27,0 kontaktregistreringar (95% CI 19-35) jämfört med 11,6 kontaktregistreringar (95% CI 5-18) hos män utan RF. Övriga män med RF har tendens till fler kontakter men är ej signifikant. Gruppen kvinnor med 2 och 3 RF har 27,4 (95% CI 20-34) respektive 30,9 (95% CI 21-41) kontaktregistreringar i snitt vilket är signifikant fler än kvinnor utan RF 18,0 (95% CI -7-18). Övriga kvinnor med RF har en klar tendens till fler kontakter. Det finns flera felkällor/bias till studien, t.ex. att om en anteckning skrivits i journalen men inte har kontaktregistrerats kan det missas, d.v.s. en räknemiss på antalet kontaktregistreringar. Det 15

16 kan bli fel vid den manuella inmatningen av dels till resultattabellen och dels från resultattabellen till resultatet i studien. Det kan även bli fel i registreringen från mottagningen till NDR vid den manuella inmatningen av värden i registret, patienter kan missas att registreras i NDR trots att dom är diabetespatienter. Det kan även bli avvikande besöksfrekvenser om t.ex. en patient med kroniskt bensår ofta kommer till mottagningen för omläggning. Patienter kan också lista om sig efter att dom registrerats i NDR och det ger då en missvisande besöksfrekvens. Det som är bra med den här studien är att tack vare ett bra datasystem vad gäller såväl journaler som data ur Nationella diabetesregistret fick jag tillgång till bra registreringar under en lång tid på två år. Det var litet bortfall d.v.s. en stabil population (2 st kvinnor omlistade under mätperioden och 2 män omlistade samt 1 man bortrest 1 år). God kontinuitet vad gäller läkare och sjuksköterska. Det var lätt att ta fram valida data ur Nationella diabetesregistret. Enligt vad jag vet är det här den enda studien som mäter hur patienter med diabetes typ 2 och graden av metabolt syndrom, mätt i antalet RF är relaterat till vårdutnyttjande. Ytterligare forskning behövs för att avgöra hur vårdkontakterna bäst skall fördelas hos diabetiker med metabolt syndrom. Presentation av projektresultat samt skriftlig rapportering Presentation av projektresultatet kommer ske på aktuell enhet vid lämpligt tillfälle, t.ex vid arbetsplatsträff eller motsvarande samt 21/ på Forsknings- och metodikkursen med opponering av annan ST-läkare i Allmänmedicin. Skriftlig rapportering sker till aktuell handledare (Ture Ålander) samt till kursansvarig på forsknings- och metodikkursen (Malin André och Karin Lindhagen). 16

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Metabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson

Metabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Diabetes ur ett överviktsperspektiv Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Metabola syndromet. Region Sörmland

Metabola syndromet. Region Sörmland Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes

Läs mer

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Handläggning av nyupptäckt hypertoni PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl

Läs mer

Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC?

Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC? Hur sköter vi diabetespatienter på Hallsbergs VC? Författare: Sofia Varsami Hallsbergs VC Långängsvägen 69436, Hallsberg sofia.varsami@orebroll.se Handledare: Peter Engfeldt Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund Antidiabetika - Insulin Av: Maria Persson Bakgrund Antidiabetika är en läkemedelsgrupp som används av personer med sjukdomen diabetes mellitus, även kallad sockersjuka. Prevalensen för sjukdomen varierar

Läs mer

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås

Läs mer

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

En trygg diabetesvård

En trygg diabetesvård Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2790 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En trygg diabetesvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Ledtal för diabetessjuksköterskor Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt

Läs mer

Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018

Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018 Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018 Dagens föreläsningar Diabetes Blodsockerreglering och insulin Typ 1- och typ 2-diabetes Tyroidea (sköldkörteln) Tyroideas funktion Hypotyreos (underfunktion) och hypertyreos

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Diabetes Fallseminarium T STUDENT

Diabetes Fallseminarium T STUDENT Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt

Läs mer

KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM

KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och

Läs mer