2005:10. Svenska nav En rapport om de centrum som Sveriges regioner bör byggas runt. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005:10. Svenska nav En rapport om de centrum som Sveriges regioner bör byggas runt. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr"

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:10 ISSN Svenska nav En rapport om de centrum som Sveriges regioner bör byggas runt

2 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 Regeringen och riksdagen måste inom några år fastställa vilka regioner som även i framtiden har förutsättningar att fungera som motorer i svensk ekonomi. Politikerna kan i praktiken bara välja mellan de fem till tio regioner som marknaden redan utsett Det ligger i hela landets intresse att dessa regioner prioriteras när det gäller offentliga satsningar som exempelvis infrastruktur, utbildning och livsmiljö. Dessutom måste dessa regioner ges det avgörande inflytandet över sitt eget öde. De har alla, pga näringsliv, naturresurser och traditioner olika ekonomisk logik och kan bara utvecklas om de behandlas utifrån sin särart. Kunskaperna om respektive region är naturligtvis störst hos de individer och organisationer som dagligen verkar i regionen. Denna rapport syftar till att peka ut riktningen för hur vi kan utveckla svensk ekonomi. Västsverige 16 november 2005 Anders Källström Vd, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning 3 Innehållsförteckning 5 Den nya geografin 6 Regionen som plattform 6 Regionens struktur 8 Landets regionala nav 8 Indikator 1: Nettoinflyttning 8 Indikator 2: Demografi 9 Indikator 3: Utbildning 9 Indikator 4: Regionförstoring 10 Indikator 5: Utvecklingskraft 10 Indikator 6: Andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn 11 Indikator 7: Inkomstökning 11 De ekonomiska motorerna 11 Tillväxten har en regional logik 12 Skall tillväxtens och livsmiljöns regionala logik bli till maktens logik? 12 Ett uppdrag åt Ansvarskommittén 13 5

6 Den nya geografin Världen förändras på ett sätt som gör det motiverat att tala om den nya geografin. Denna har två nivåer, världen och regionerna. Det är i världen som vi hittar våra kunder. Allt fler företag betraktar allt större geografiska områden som sin marknad. Demokrati, fred, harmonisering mellan olika länders regelverk, Internet och mobil kommunikation, förbättrade språkkunskaper och mycket annat ger oss frihet att utveckla mer eller mindre gränslösa relationer. Världen blir, som ett resultat av denna utveckling, snabbt allt rikare. Cirka fem sjättedelar av jordens befolkning ökar f n sin välfärd. När vi betänker att 99,98% av jordens befolkning inte är svenskar, förstår vi möjligheterna i denna utveckling. Samtidigt inser vi att det knappast är jordens 0,02% svenskar som bestämmer spelreglerna på världsmarknaden Vi måste anpassa oss om vi vill vara en del av den globala gemenskapen! Den andra nivån är regionen. Regionerna har bildats som ett resultat av att våra livsmönster ändrats, vilket i sin tur kan förklaras av de möjligheter som den tekniska utvecklingen skapat. För 150 år sedan rörde de flesta av oss sig inte mer än ca 500 meter från sängen under en arbetsdag. Den ekonomi som producerade välfärden fanns då i vår, bokstavligen, överblickbara närhet. För 50 år sedan rörde vi oss i genomsnitt ca fem kilometer från sängen varje dag. De flesta av oss hade då lämnat jordbruksekonomin och försörjde sig istället på närmsta orts exempelvis fabrik, skola eller kommunalkontor. Idag rör sig en genomsnittlig svensk ca fem mil från sängen varje dag. Det innebär, inte minst i våra tre stortstadsområden, att de flesta av oss passerar minst en, sannolikt flera kommungränser, på resan mellan sängen, arbetet, flygplatsen och våra inköpsställen. Det område som många människor på detta sätt dagligen rör sig inom kallas, mer preciserat, för en arbetsmarknadsregion (a-region). A-regionen är ett dynamiskt begrepp. Förändrade rörelsemönster, som i sin tur förklaras av exempelvis nya bostadsområden, vilka arbetsplatser som växer och var de populära affärerna finns, ändrar löpande a-regionens yttre gräns och får ibland till följd att flera a-regioner slås samman till en. Svenska folket har på detta sätt skapat ca 100 a-regioner, vilket kan jämföras med att vi har 290 kommuner och att staten är organiserad i 21 län. Den offentliga sektorns organisation stämmer m a o inte särskilt väl överens med vår dagliga livsföring. Den nya ekonomins båda nivåer har ett starkt samband. Det är a-regionen, snarare än riket, som utgör den plattform från vilken våra företag skall nå världsmarknaden. Sveriges ekonomi är summan av den ekonomi som uppstått ute i a-regionerna. Ett Sverige med tillräckligt många, tillräckligt starka a-regioner kommer att präglas av fortsatt tillväxt och välfärd. Regionen som plattform Vad är det som avgör om det kommer att gå bra för en a-region? Regionens ekonomi kan beskrivas utifrån goda och onda cirklar. Regioner som erbjuder bra utbildnings- och karriärmöjligheter lockar till sig unga människor med ambitioner. Denna kompetensinvandring försörjer befintliga företag med kvalificerad arbetskraft. Dessutom gynnas nyföretagandet. Den tillväxt dessa ungdomar skapar fram till pensionen stimulerar till en fortsatt kompetensinvandring. Regioner som saknar utvecklingskraft överges erfarenhetsmässigt av sina mest ambitiösa ungdomar. Kvar blir de som är nöjda med det befintliga. A-regionens öde finns m a o på den marknad som utgörs av unga och välutbildade människor med ambitioner. Det ställs stora krav på en region för att den skall kunna ta vara på dessa medborgares energi. För det första krävs ett bra skol- och högskoleväsende: Utbildningen måste en hålla en i internationell jämförelse hög nivå. 6

7 Högskolorna skall kunna erbjuda den unga generationen såväl kunskaper i världsklass som hög akademisk status. Därför är högskolornas varumärken liksom ortens attraktivitet som studieort av stor betydelse. Bra högskoleutbildning bygger på framstående forskning. För att sambandet mellan forskningen och ekonomin skall få full kraft måste forskningen inte bara vara kraftfull utan också ha relevans för regionens kluster och ekonomiska traditioner så att den driver den ekonomiska utvecklingen framåt. Givetvis ställs motsvarande höga krav även på det övriga skolsystemet. Ambitiösa ungdomar vill ge sina egna barn en bra start på livet vilket naturligtvis skapar ett stort intresse för grund- och gymnasieskolan. För det andra ställs höga krav på infrastrukturen: Vi måste alla hushålla med dygnets 24 timmar. Dessa skall tillbringas så att de antingen skapar personliga värden på vår fritid eller ekonomiska värden på vår arbetstid. Den tid som vi tillbringar i bilkön eller i väntan på nästa flight förstör värden och måste därför minimeras. Regioner som kan erbjuda sina medborgare goda möjligheter till effektiv arbetspendling och goda möjligheter att nå de delar av världen där regionens företag har sina marknader har därmed också goda möjligheter att utvecklas. För det tredje måste den dessutom kunna erbjuda sina medborgare en spännande och väl fungerande livsmiljö i övrigt. I detta ingår allt från möjligheten att bli professionellt bekräftad genom massmedial uppmärksamhet till ett väl fungerande service- och kulturutbud. Utifrån intervjuer med arbetskraft som rekryterats från andra delar av världen vet vi också att denna uppskattar en miljö som kan beskrivas i termer av green, clean and secure. För det fjärde: ur näringslivets synpunkt sett måste regionen dessutom ha en tillräcklig kritisk massa så att det finns möjlighet till klusterbildningar och så att dessa kluster kan backas upp av ett tekniskt, logistiskt, juridiskt, kommersiellt etc serviceutbud som bidrar till företagens internationella konkurrenskraft. Detta ökar dessutom möjligheterna att ge anhöriga till dem som rekryterats karriärmöjligheter. Beijing Rio de Janeiro Dacca Buenos Aires Moscow Karachi Manila Cairo Calcutta Osaka Jakarta Shanghai Los Angeles Delhi Bombay Sao Paulo New York Seoul Mexico City Tokyo Miljoner invånare Figur1. Befolkningsunderlaget i världens 20 största storstäder. Källa: Brinkhoff. The Principal Agglomerations of the World Givetvis är det oerhört dyrt att finansiera en a-region som lever upp till alla dessa krav. För att klara finansieringen måste Halmstad Kalmar Växjö Sundsvall Umeå Borås Gävle Falun Luleå Norrköping Kristianstad Jönköping Trollhättan Örebro Västerås Linköping Lidköping Göteborg Malmö Stockholm 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Miljoner invånare Figur 2. Befolkningsunderlaget 2004/2005 i Sveriges 20 största lokala arbetsmarknadsregioner, enligt 2001 års indelning. 7

8 regionen ha ett visst minsta befolkningsunderlag. Sverige består f n av drygt 9 miljoner invånare. Dessa är utspridda över mycket stor yta. I genomsnitt bor det inte mer än ett drygt 20-tal svenskar på varje kvadratkilometer. Sveriges största a-regioner är inte större än de minsta stadsdelarna i några av världens största stöder, vilket visar hur svårt det är för oss att erbjuda företag en konkurrenskraftig affärsmiljö. Nio miljoner invånare orkar knappast finansiera mer än mellan fem och tio konkurrenskraftiga a-regioner. Om vi sprider ut resurserna över fler regioner än så, är risken påtaglig att Sverige inte kommer att kunna erbjuda sitt näringsliv konkurrenskraft någonstans. Regionens struktur 120 HÖG LÅG Minuter Figur 3. Pendlingsbenägenhetens samband med den tid pendlingen tar i anspråk. Källa: Fritt efter Internationella Handelshögskolan i Jönköping. En a-region kan funktionellt sett inte liknas vid vare sig en kommun eller ett land. Både kommunen och landet är politiskt skapade begrepp som definieras av en yttre gräns vid vilken kommunallagen respektive grundlagen slutar att gälla. En fungerande a-region utgår istället från ett centrum i form av en storstad med de karaktärsdrag som skissats ovan. Detta centrum utstrålar ekonomisk kraft ungefär så långt som medborgarna är beredda att pendla. Pendlingsbenägenheten är inget absolut begrepp. Olika människor accepterar olika långa pendlingsavstånd. Dessutom är de flesta av oss beredda att resa något längre till institutioner som vi besöker sällan (flygplatsen, kulturinstitutioner, etc) än vad vi accepterar när det gäller dagliga besöksmål (arbetsplatsen, skolan, affärscentra, etc). I figur 3 har forskare vid högskolan i Jönköping försökt illustrera pendlingsbenägenheten. Notera att pendlingsbenägenheten mäts i tid, inte i kilometer, och att den kan påverkas genom att infrastrukturens effektivitet utvecklas. Fram växer bilden av a-regionen som ett ekonomiskt centrum vilket utstrålar en ekonomisk kraft som i sin tur når maximalt ca en timmes restid ut från centrum. Därefter kommer den ekonomiska energin att vara låg eller t o m obefintlig ända till dess att man når nästa framgångsrika a-regions ekonomiska kraftfält. Det är svårt att se hur politiken fr o m nu skulle kunna bortse från denna logik, som de facto tycks bli allt tydligare över hela världen. Politikens uppgift är snarare att anpassa sig till dessa krafter och ta vara på dem. Landets regionala nav Vilka a-regioner i vårt land har då den kraft som krävs för att i fortsättningen fungera som landets ekonomiska motorer? Västsvenska Industri- och Handelskammaren arbetar med ett antal indikatorer som kan ge oss vägledning när vi vill besvara denna fråga. Ingen av dessa ger ensamma svaret. Tillsammans ger de dock en sannolik indikation på vad som kommer att hända förutsatt att inget oväntat inträffar. Samtliga faktorer måste studeras under ganska långa tidsperioder för att fungera som indikatorer, eftersom det är de trenderna som avgör framtiden. Nettoinflyttning Den enskilt viktigaste faktorn är den trendmässiga nettoinflyttningen. Ett ökande befolkningsunderlag kan bemanna en växande ekonomi liksom finansiera ett allt bättre privat och offentligt serviceutbud. Av diagrammet i figur 4 framgår vilka a-regioner som totalt sett ökat sin befolkning de senaste tio åren. Av figur 5 framgår att det är de största a-regionera som också växer 8

9 Figur 4. Procentuell befolkningsökning i Sveriges arbetsmarknadsregioner under flyttar. De flesta är mellan 20 och 30 år. Därefter har de i allmänhet etablerat sig och väljer att utvecklas på den ort där de redan bor. Detta i sin tur får naturligtvis effekter på befolkningens åldersammansättning, vilken framgår av figur 6. Stora a-regioner som Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö har en mindre andel äldre medborgare än mindre a-regioner som Kiruna och Sundsvall. Utbildning Om vi på motsvarande sätt studerar utbildningsnivån i landets a-regioner ser vi vilka av dessa som attraherar välutbil- Figur 5. Inflyttninsnetto i förhållande till befolkningsstorlek. Figur 6. Andel av befolkningen som är över 65 år, mest, även procentuellt sett. De är stora därför att de lockar till sig arbetskraft och lockar till sig arbetskraft därför att de är stora. Demografi Det är i första hand unga människor som Figur 7. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning på tre år eller mer, dade medborgare (figur 7). Återigen är det Stockholm, Umeå, Malmö och Göteborg som ligger i topp, medan små och lite mer perifert belägna a-regioner har en avsevärt lägre utbildningsnivå. I många av dessa senare regioner finns sedan flera decennier högskolor som är tänkta att höja utbildningsnivån och bidra till en kompetensinvandring. Tyvärr tycks detta inte alltid fungera. Ungdomarna flyttar till en större högskoleort för att skaffa sig en fördjupningsutbildning eller lämnar den mindre orten för att göra karriär i en större a-region. Många arbetsgivare på de mindre orterna värderar inte akademisk examen särskilt högt och avstår från att anställa de högst utbildade. 9

10 Antal kommuner per arbetsmarknadsregion och utveckling under perioden Arbetsmarknadsregion Göteborg st Malmö st Stockholm st Miljoner invånare per arbetsmarknadsregion Arbetsmarknadsregion Figur 8. Andel av befolkningen med forskarutbildning, Ofta gifter sig välutbildade personer med varandra och måste även av detta skäl flytta till en ort där båda har goda möjligheter att göra karriär. Indikator 4: Regionförstoring Befolkningsunderlaget påverkas, förutom av inflyttningen, dessutom av regionförstoringen. Av figur 9 framgår hur antalet a-regioner i landet minskat sedan Göteborg 0,69 0, % Malmö 0,32 0, % Stockholm 1,45 2, % Indikator 5: Utvecklingskraft När vi nu väl konstaterat vilka a-regioner i Sverige som växer, och i synnerhet växer avseende de högst utbildade medborgarna, är det dags att studera vilka utvecklingseffekter denna befolkningstillväxt ger. Av figur 10 nedan framgår hur stor andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Figur 9. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner. Arbetskraft som inte hittar ett jobb bör flytta till en a-region där den lätttare hittar sysselsättning. Om många är arbetslösa tyder detta på att arbetskraften inte erbjuds jobb i de orter som växer eller att den föredrar att bo kvar framför att jobba. Figur 10. Andel av befolkningen som förvärvsarbetar, Nedan framgår regionförstoringen i landets tre starkast växande a-regioner Stockholm, Malmö och Göteborg. 10

11 Indikator 6: Andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn I figur 11 ser vi hur stor andel av befolkningen som arbetar i den privata sektorn. De ekonomiska motorerna Ovan åtta använda parametrar kan summeras. Därigenom får vi en relativt kvalificerad indikator på vilka a-regioner som kan vara bärare av svensk ekonomi. För varje parameter framräknades de mest framgångsrika arbetsmarknadsregionerna. Varje region, för respektive parameter, tilldelades poäng enligt följande princip. Placering för respektive parameter: 1 5= 10 poäng 6 10= 5 poäng 11 15= 1 poäng = 0 poäng Figur 11: Andel av den förvärvsarbetande befolkningen som arbetar i den privata sektorn, Hög sysselsättningsgrad, nya företag och nya patent ökar en regions chanser, men är ingen garanti för framgång. Indikator 7: Inkomstökning Företag kan stagnera, många patent når inte längre än Patent- och registreringsverkets register och nya företag kan sakna utvecklingskraft. Därför är det nödvändigt att studera i vilken utsträckning som medborgarnas ansträngningar ger dem ökade inkomster. Denna framgår av figur 12. Detta innebär att en region maximalt kunde erhålla åttio poäng, detta genom att placera sig bland de fem högsta för samtliga åtta parametrar. Av tabellen i figur 13 framgår landets 22 starkaste a-regioner. Sveriges starkaste a-regioner Stockholm (66) 2. Umeå (66) 3. Göteborg (60) 4. Malmö (55) 5. Jönköping (32) 6. Linköping (31) 7. Varberg (30) 8. Värnamo (25) 9. Helsingborg (22) 10. Strömstad (22) 11. Gislaved (21) 12. Västerås (17) 13. Halmstad (16) 14. Karlstad (16) 15. Örebro (13) 16. Älmhult (11) 17. Emmaboda (10) 18. Karlskrona (10) 19. Luleå (10) 20. Markaryd (10) 21. Perstorp (10) 22. Vetlanda (10) Figur 13. Sveriges starkaste a-regioner Figur 12. Total tillväxt av lönesummor Genom att placera in dessa i en karta ser vi hur de fördelas geografiskt. Med deberäkningsmetoden, kan Stockholms, Umeås, Göteborgs och Malmös a-regioner utnämnas till landets främsta ekonomiska motorer och därmed kvalificerade att fungera som nav i en region. Norrköping/Linköping och Jönköping är också tänkbara som nav i en region under förutsättning att de prioriteras avseende utvecklingssatsningar. Luleå, Karlstad, Örebro och Växjö samt ett band från södra Halland till Blekinge ger oss också positiva värden om än förhållandevis svagt. Kanske kan åtminstone någon eller några av 11

12 i form av geografiskt läge, naturresurser, traditioner, kluster, framträdande individer och institutioner. Detta illustreras av tabellen i figur 15. Länsvis fördelning av de anställda inom ett antal indiustrigrenar. Stockholms län Livsmedelsindustrin etc. 11% Kemiindustrin etc. 14% El- och optikproduktindustrin etc. 28% Transportmedelsindustrin etc. 9% Västra Götalands län Livsmedelsindustrin etc. 9% Kemiindustrin etc. 6% El- och optikproduktindustrin etc. 9% Transportmedelsindustrin etc. 29% Skåne län Livsmedelsindustrin etc. 17% Kemiindustrin etc. 10% El- och optikproduktindustrin etc. 9% Transportmedelsindustrin etc. 5% Gotlands län Livsmedelsindustrin etc. 37% Kemiindustrin etc. 0% El- och optikproduktindustrin etc. 0% Transportmedelsindustrin etc. 0% Figur 15. Länsvis fördelning av de anställda inom ett antal industrigrenar. Mer än 54 poäng (4 regioner) poäng (7 regioner) poäng (11 regioner) Mindre än 10 poäng (78 regioner) Figur 14. Sveriges starkaste arbetsmarknadsregioner. dessa orter utvecklas i en, i enlighet med resonemanget i denna rapport, positiv riktning och få en roll som regionalt nav. Detta kommer dock inte att vara möjligt utan en kraftfull fokusering från nationell nivå och från den omgivande regionen. Tillväxten har en regional logik Om man studerar hur dessa a-regioner skapat sina framgångar ser man snart att receptet alltid är mer eller mindre unikt. Varje region har speciella förutsättningar I Stockholms län sysselsätts 28 procent av arbetskraften inom el- och optikindustrin. Motsvarande siffra i Västra Götaland och Skåne är 9 procent medan el- och optikindustrin på Gotland är i det närmaste obefintlig. Västra Götaland domineras av transportmedelsindustrin med 29 procent av arbetskraften. Samma bransch sysselsätter i Stockholms län 9 procent och i Skåne 5 procent. Även denna bransch är i det närmaste obefintlig på Gotland. Gotland domineras istället av livsmedelsindustrin med 37 procent av sysselsättningen. I Stockholm, Västra Götaland och Skåne sysselsätter livsmedelsindustrin 11, 9 respektive 17 procent. Skall tillväxtens och livsmiljöns regionala logik bli maktens logik? Den regionala logiken är svår eller omöjlig att fullt ut beakta från den nationella nivån. Huvudstadens radar, som någon uttryckt det, tar bara bergstopparna och ser aldrig vad som finns nere i dalarna. Det finns kanske anledning att befara att 12

13 huvudstadens radar inte ens ser dalarna ute i Stockholmsregionen. Regionens möjligheter att även i fortsättningen utvecklas, så att den i ännu högre grad kan bidra till landets ekonomi, ligger i att kunskaperna om skillnaderna mellan a-regionerna inte bara accepteras, utan tillvaratas och utvecklas ytterligare. Kunskaperna om och engagemanget för a-regionens särdrag är naturligtvis alltid störst ute i respektive region. Därför bör vi fundera över om inte en avsevärd del av såväl utrednings- som beslutsmakten över a-regionens utveckling flyttas från de nationella och kommunala nivåerna till den regionala nivån. Detta kan i så fall uppnås genom att varje region ges ett direktvalt politiskt regionfullmäktige och genom att den tjänstemannakompetens som fungerar som beslutsstöd omfördelas från den nationella till den regionala nivån. Dessa förändringar finansieras med motsvarande skatteväxling från den statliga till den regionala nivån. utse dessa a-regioner till formella regionhuvudstäder, omlokalisera det politiska inflytandet över tillväxten från stat och kommun till dessa a-regioner i form av direktvalda regionparlament, flytta över huvuddelen av inflytandet och de delar av skattesystemet som används för att finansiera forskning, utbildning, infrastruktur, livsmiljö och utredningsväsende från den statliga och kommunala till den regionala nivån. Med tanke på dynamiken i världsekonomin bör detta beslut och genomförandet av det komma inom kort. Det är viktigt att vi inser att den nya tidens sätt att se på geografi långt ifrån har den folkliga förankring som krävs för att den regionala demokratin skall fungera. Därför måste regionerna arbeta hårdare med att stärka den regionala identiteten genom att regionföreträdarna och de regionala frågorna blir kända. Ett uppdrag Vi behöver utreda hur ett antal idag statliga kompetensområden skulle kunna utvecklas om de istället blev helt eller delvis regionala. Följande statliga institutioner, har en i hög utsträckning regional logik, och bör därför omfattas av en sådan utredning: Luftfartsverket Vägverket Högskoleverket ISA Nutek Vinnova ITPS Länsstyrelserna Därför bör Ansvarskommittén, regeringen och riksdagen, gärna med utgångspunkt från denna rapport, identifiera vilka fem till tio a-regioner som har förutsättningar att även i framtiden fungera som ekonomiska motorer i svensk ekonomi, 13

14 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Rapport 2005:4 Rapport 2005:5 Affärsrelevant forskning Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E20 till motorväg 14 Rapporterna finns tillgängliga på

15

16 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel , Fax

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Sårbarhetsindex 2007 2007:3

Sårbarhetsindex 2007 2007:3 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:3 ISSN 1650-7965 Sårbarhetsindex 2007 En jämförelse av de västsvenska kommunernas sårbarhet Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

2007:5. Farliga förbindelser

2007:5. Farliga förbindelser Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:5 ISSN 1650-7965 Farliga förbindelser Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Endast 3 cm hindrar Tingstadstunneln från att vattenfyllas och sjunka

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

K-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås

K-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås K-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås För ett västsvenskt näringsliv i världsklass Västsvenska Handelskammaren är en privat partipolitiskt oberoende näringslivsorganisation med

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2004:5 ISSN 1650-7965

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2004:5 ISSN 1650-7965 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2004:5 ISSN 1650-7965 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Västsvenska Industri- och Handelskammarens ekonomiråd sätter

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Tillsammans gör Västsverige starkare! Vänersborg 22/9

Tillsammans gör Västsverige starkare! Vänersborg 22/9 Tillsammans gör Västsverige starkare! Vänersborg 22/9 Johan Trouvé och Lars Segelod Västsvenska Handelskammaren Twitter @JohanTrouve Epost Johan.trouve@handelskammaren.net Hemsida handelskammaren.net Handelskammarens

Läs mer

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Rapport 2012:6 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012. Citera oss gärna, men ange källa. Författare

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn.

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 6:4 ISSN 16-7965 Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Näringslivet har stått

Läs mer

Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den?

Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den? FREDAG 18 SEPTEMBER 2015 VÄLKOMNA TILL SAMVERKANSMÖTE I LANDERYD Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) behövs den? Ronny Löfquist (S) KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HYLTE KOMMUN Välkomna! Samverkansmöte i Landeryd

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Infrastrukturmatch - Minst 17 år innan Göteborg är ikapp Rapport 2010:8 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Citera oss gärna,

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:8 ISSN 1650-7965 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Från näringslivets sida är det av oerhört stor betydelse att myndigheter och politiker gör vad de kan för att hindra kriminaliteten.

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009 Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport III 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport III 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Regional utveckling och förnyelse för framtiden Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi 2014-2020, Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen

Läs mer

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år 8 ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år Egentligen är det helt naturligt att vi är Sveriges ledande företagsmäklare.

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Folkmängdens betydelse för Hallands utveckling

Folkmängdens betydelse för Hallands utveckling Folkmängdens betydelse för Hallands utveckling En långvarig och omfattande inflyttning leder med tiden också till en ökad ekonomisk aktivitet. Underlaget för handel och tjänster ökar. Befolkningens utbildnings

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Rapport Undersökning om postgången

Rapport Undersökning om postgången Rapport Undersökning om postgången 2017-12-01 Om undersökningen Syfte Metod Undersökningen syftade till att undersöka postgången i Sverige. Steg 1) Rekrytering av 1 500 mottagare i Demoskops riksrepresentativa

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Dags att rensa upp bland bolagen

Dags att rensa upp bland bolagen Dags att rensa upp bland bolagen En tredjedel av Göteborgs kommuns verksamhet utförs i de egna bolagen en minskning skulle leda till vitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Rapport 2010:6 ISSN 1650-7965

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Innovation och samverkan för fler jobb i Västsverige

Motion till riksdagen: 2014/15:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Innovation och samverkan för fler jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Innovation och samverkan för fler jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

GNAB budgetåret 2013

GNAB budgetåret 2013 GNAB budgetåret 2013 Den lokala/regionala marknaden en snabb återblick Branschutveckling arbetskraft dag/natt befolkning 2012-2011 2012-2008 2012-2002 Gislaved Jordbruk, skogsbruk och fiske 10 199 274

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng Utredningsplatser Af-2012/237135 Anbudsgivare AMO/leveransort Innehåll, upplägg och genomförande Betyg/ poäng Anpassning Betyg/ poäng Pris poäng Totalpoäng Resultat Inda Support Arvika 1/ 16,5 0 10 26,5

Läs mer

Välfärdsskaparna 2017

Välfärdsskaparna 2017 Välfärdsskaparna 2017 Günther Mårder vd, Företagarna @gunthermarder Interagera gärna! Använd hashtag: #arebiz @gunthermarder www.foretagarna.se Opinion v Rapporter v 2017 Småföretagen utgör 99,4 procent

Läs mer