Året i korthet Ordförande har ordet Kommundirektören har ordet... 07

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året i korthet... 04 Ordförande har ordet... 06 Kommundirektören har ordet... 07"

Transkript

1 Årsredovisning

2

3 I N N E H Å L L Året i korthet Ordförande har ordet Kommundirektören har ordet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse Ekonomisk analys Koncern Medarbetare Folkhälsa Miljö Framtidens Väsby stad Organisation Kommunstyrelsen Produktionsutskottet, Väsby Välfärd Stöd- & Processutskottet Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Familjerättsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Noter kommun Noter koncern Tillämpade redovisningsprinciper Driftredovisning Investeringsredovisning Revisionsberättelse

4 ÅRET I KORTHET Viktiga händelser under året Bostadsbyggandet tog fart 65 Under året lades grunden för att nå målet på 300 nya bostäder varje år. Kommunen hade vid årets slut en planberedskap på bostäder som inletts med förändringen av kvarteret Messingen med bland annat 150 nya bostäder. 65 Fler dialogmöten 9 Kommunens dialogmöten har blivit ett uppskattat sätt för medborgarna att ta del av kommunens byggplaner i ett tidigt skede. I öppna diskussioner kan företagare och privatpersoner få information om och vara delaktiga i Väsbys framtida utveckling. Målet är satt 9 I juni fastställde kommunfullmäktige en Målbild med utökat byggande, ekonomin i balans, en organisation anpassad efter omställningsbehov och demografiska förutsättningar Väsby där färgstarka människor möts 10 Under året etablerades Väsby Stad som ett samlande namn för de värden som finns inbyggda i den geografiska platsen Väsby. Det är ett varumärke som alla som bor och verkar i Väsby kan använda. Ett tryggare Dragongården 19 Äldreboendet Dragongården i centrala Väsby har genomgått en omfattande ombyggnation under. 36 nya Trygghetslägenheter har producerats för att förenkla vardagen för de boende. Effektivare miljöarbete 28 Ett miljöledningssystem har införts för att möjliggöra miljöcertifiering enligt ISO år Projektet Klimatavtal Väsby har även tagits fram i samverkan med kommunens näringsliv och föreningsliv för att skapa en åtgärdsplan för att minska energiförbrukningen. Messingen en helt ny stadsdel 31 I det gamla industrikvarteret Messingen har vi börjat bygga Upplands Väsby Nya Gymnasieskola. Här finns också visioner om 150 nya bostäder, ett nytt kulturhus och ett levande stationsområde. Årsredovisning Upplands Väsby kommun

5 ÅRET I KORTHET Visionen om ett levande stationsområde 31 Tankarna kring det nya stationsområdet har tagit fart på allvar. Flera olika arkitektförslag har inkommit och ur dessa kommer kommunen att presentera en ny detaljplan vid årsskiftet 2010/ Samlad trygghet i ett hus 35 I slutet av invigdes Trygghetens Hus för att skapa en säker och trygg miljö för Väsbyborna. Det är gemensam plats där man samlat kommunens samtliga trygghetstjänster. Förutom den nya närpolisstationen återfinns här bland annat även brottsofferjour, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Väsby Hem. Fokus på kunderna 32 Under året har en ny organisation byggts upp för att skapa ett större kundfokus på välfärdstjänsterna. Genom bildandet av Väsby Välfärd skapas en tydlig väg till kommunal service med helhetssyn samtidigt som det nya Kundvalskontoret säkerställer kvalitet, finansiering och valfrihet. Nya moderna Vilundabadet 56 Under sommaren invigdes det nya Vilundabadet, en av Sveriges modernaste bad- och friskvårdsanläggningar. Här finns alltifrån äventyrsbad till fräscha grupp- och gymträningslokaler, vilket gör att det enkelt för hela familjen att hitta ett varierat och lustfyllt sätt att motionera. Årsredovisning Upplands Väsby kommun

6 ORDFÖR ANDE HAR ORDET Väsby bygger för framtiden Kommunens ekonomi har varit hårt ansträngd under året som en följd av finanskrisen, vilket har ställt stora krav på våra medarbetare. Jag är oerhört stolt över att vi lyckades nå ett plus vid årets slut trots en reduktion av kommunens intäkter på 65 miljoner kronor. Det har vi till stor del Väsbyborna att tacka för. Under det gångna året har vi fortsatt anpassningen för en utökad valfrihet och mångfald för våra medborgare. Andelen av välfärdstjänster som produceras i egen regi har förändrats radikalt de senare åren. Ett ökat antal skol- och hemtjänstföretag har gett en ökad valfrihet för innevånarna i kommunen, vilket har uppskattats överlag. Vi är även nöjda över att ha lyckats skapa en förbättrad dialog med Väsbyborna genom fler öppna dialogmöten. Här har medborgarna kunna ta del av planer och utvecklingsmöjligheter inom flera områden tidigt i processen innan konkreta förslag tagits fram, vilket fått ett bra bemötande. Vi har kommit i kapp med bostadsbyggandet och det är med tillförsikt vi ser på framtiden. Upplands Väsby är en attraktiv kommun att bo i och vi strävar därför efter att erbjuda ett bra, välskött och tryggt boende för allt fler. Målet är att bygga 300 nya bostäder varje år vilket vi ser som realistiskt. Under revs det gamla industriområdet Messingen och här växer nu ett nytt och modernt samhälle fram. Det omfattar 150 nya bostäder, ett nytt gymnasium och ett nytt kulturhus. Ett annat uppmärksammat projekt är moderniseringen av Vilundabadet, till en bad- och friskvårdsanläggning i absolut toppklass. Ytterligare en viktig satsning under har varit ombyggnationen av äldreboendet Dragongården. Syftet att skapa ett tryggare boende för våra äldre har uppskattats och ligger helt i linje med vår verksamhet som helhet. För att få medborgarna att känna sig säkrare har vi tillsammans med polisen och socialkontoret öppnat trygghetens hus, där det finns ny närpolisstation, fältarbetare vilket har ökat tryggheten radikalt. Poliserna är mer synliga vilket har resulterat i att klotter och annan vandalisering närapå har halverats i kommunen, vilket vi självfallet ser som oerhört positivt. Under året har vi som vanligt fokuserat på våra kärnverksamheter, utbildning och omsorg av barn, unga och äldre. Det här är ett arbete som kräver ständig förbättring och utveckling. Vi tror och hoppas att den nya gymnasieskolan som ska invigas hösten 2011 ska kunna bidra till att höja utbildningsnivån. Jag måste dessvärre erkänna att elevernas skolresultat inte nått upp till den nivå vi önskat under. Målsättningen är att alla elever ska vara behöriga att komma in på gymnasieskolan. Dit har vi inte kommit än, men det är en förändring som inte görs över en natt. Upplands Väsby är på rätt väg och vi ser ljust på framtiden. Jan Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M) Fakta om Upplands Väsby Fem år i nyckeltal Folkmängd per 31/ Skattesats kommunen, % 19,58 19,58 19,58 19,38 19,18 Skattesats kommun och landsting, % 31,85 31,85 31,85 31,48 31,28 Årets resultat, mkr 11,9 24,9 45,5 43,3 6,1 Nämndernas bruttokostnad, mkr Nämndernas resultat, mkr 18,4 15,6 20,0 15,7-24,9 Investeringar, mkr 70,7 87,1 84,8 184,8 405,6 Soliditet, % Soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser, % Antal anställda (månads-, tim- och visstidsanställda) Årsredovisning Upplands Väsby kommun

7 kommundirektören HAR ORDET Startade tufft men slutade på plus Nydaningar, beredskap för byggande av nya bostäder, miljöarbete, mångfald, valfrihet men framför allt sparsamhet präglade Upplands Väsby kommun under. Vid ingången av kunde vi inte förutse effekterna av lågkonjunkturen. Det är fantastiskt att vi har nått ett litet plus. Det är oerhört bra inför fortsättningen av 2010 och 2011 som blir det svåraste året. Trots en minskning av ekonomin med 65 miljoner kronor nådde kommunen ett plusresultat på 6,1 miljoner kronor. Under första kvartalet förlorade kommunen en dramatisk summa pengar i minskade skatteintäkter. Kommunledningen utarbetade då Målbild 2012, ett 5-punktsprogram för att hantera den svåra ekonomiska situationen. Kommundirektör Björn Eklundh vill lyfta fram att kommunen under lade grunden till en planberedskap som innebär att 300 nya bostäder ska kunna byggas varje år, vilket är målet sedan 10 år. Kommunen har ambitionen att invånarantalet ska öka med cirka 1,2 % per år vilket är i paritet med länet i övrigt. Vi behöver fler invånare och vi har kapacitet att välkomna många fler nya Väsbybor. Vid årets slut hade vi en planberedskap på drygt bostäder. Alla som jobbar med frågorna har gjort ett fantastiskt jobb. Vi har också startat konkreta nydaningar i kommunen. De inleddes med rivningen av kvarteret Messingen. Där ligger nu grunden till Väsby Nya Gymnasium. Här ska också bostäder byggas centralt i stadsmiljö. Under året invigdes även kommunens badanläggning Vilundabadet. Ett målmedvetet miljöarbete har bedrivits i hela organisationen. I flerårsplanen gav fullmäktige uppdraget att införa miljöledning i hela kommunen enligt ISO Efter tre års målmedvetet och hårt arbete var miljöledningen införd vid års utgång. Andra viktiga frågor under året när det gäller klimat och miljö är de klimatavtal som träffats mellan kommunen och ett relativt stort antal företag. Under 2010 kommer också Upplands Väsby kommun att miljöcertifieras. Förändringsresan fortsatte under och enligt kommundirektör Björn Eklundh har det placerat kommunen i en helt ny kontext. Efter tre års målmedvetet omstruktureringsarbete med inriktning på mångfald och valfrihet för Väsbyborna, kan vi nu konstatera att cirka hälften av de mjuka verksamheterna förskola, skola och äldreomsorg drivs av andra företag vid sidan av kommunens egen regiverksamhet. Ett stort antal företag har etablerats inom dessa verksamheter. Många av dem är lokalt bildade och ägarledda. Parallellt med detta har vår egen regiverksamhet, Väsby Välfärd, byggts upp som det utvecklingskraftiga kommunala alternativet. När kommundirektör Björn Eklundh blickar framåt ser han en fortsatt utveckling Förändringsresan placerar kommunen i ny kontext. för ökat byggande så att fler invånare och fler företag kan söka sig till Väsby. Under 2010/2011 kommer ett flertal nya bostadsprojekt igång; kvarteret Messingen, Östra Fresta By och Brunnby Park. Även systemet med mångfald i verksamheterna är en stor utmaning framöver. Det blir viktigt att säkerställa mångfalden och ersättningsmodellerna för de kommunalt finansierade tjänsterna. En fortsatt stram hållning när det gäller ekonomin är nödvändig. Mycket tyder på att det är en bra bit kvar innan den kommunala ekonomin har återhämtat sig från finanskrisen. Kommundirektör Björn Eklundh med Tim vid byggskylten som visar Väsby Nya Gymnasium och Kvarteret Messingen. Foto: Upplands Väsby Årsredovisning Upplands Väsby kommun 7

8

9 FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE Väsbys resa mot framtiden Mot bakgrund av behovet av förändring och utveckling i kommunen samt det ekonomiskt ansträngda läget med anledning av lågkonjunkturen beslutade kommunfullmäktige i juni om en målbild för 2012 med fokus på kundnyttan. Målbild 2012 Upplands Väsby är i kapp med bostadsbyggandet och 300 lägenheter byggs varje år. Väsby stad växer fram. Ekonomin är i balans och Upplands Väsby har klarat av omställningsarbetet under finanskrisen. Upplands Väsby har en väl fungerande organisation som anpassar sig bland annat efter de demografiska förutsättningarna. För att klara det tuffa ekonomiska läget och de framtida utmaningarna samt Målbild 2012, har en strategi för ekonomisk balans utarbetats avseende: 1. Ersättningsnivåer för välfärdstjänster 2. Personal och tjänstemannaorganisation 3. Politisk organisation 4. Bygg mera! 5. Fastigheter och investeringar 6. Utveckling av organisation och effektiva processer Ökad valfrihet för Väsbyborna Fördelningen mellan de välfärdstjänster som produceras i egen regi och de som produceras av externa samarbetspartners (privat regi) har förändrats radikalt i Upplands Väsby de senaste åren. Förändringen åskådliggörs enklast i tabell ett som visas till höger. Med anledning av dessa förändringar infördes den 1 januari en ny organisation i kommunen för att möta de nya förutsättningarna. Dialog med medborgarna och offensiv satsning trots lågkonjunktur. Kommunens ekonomi har som en följd av finanskrisen varit hårt ansträngd under året. Skatteintäkterna minskade med 65 mkr, vilket ställde stora krav på medarbetare och samarbetspartners för att klara minskade intäkter. Trots detta redovisar kommunen ett litet överskott på 6,1 mkr. Under året har stora och omfattande investeringar fullföljts med bland annat Nya Vilundabadet och ombyggnad av äldreboendet Dragongården. Bygget av Väsby Nya Gymnasium påbörjades under tillsammans med flera bostadsprojekt med följdinvesteringar som vägar och annan infrastruktur. Detta medför påfrestningar på ekonomin långsiktigt, men är viktigt för Väsbys utveckling och attraktionskraft. Medborgarna har, via dialogmöten utöver det ordinarie samrådsförfarandet, inbjudits till samtal om planer och utvecklingsmöjligheter för områden tidigt i processen innan konkreta förslag utarbetats. Satsningen på Väsby Nya Gymnasium förutsätter en gedigen kommunikation för att nå framgång. Att involvera eleverna i byggandet av det nya konceptet i skolan är ett nytt sätt att kommunicera och förankra det nya gymnasiet hos målgruppen. Omdaningen av området Messingen, från ett gammalt och hårt slitet industriområde som revs under till att omfatta nytt gymnasium, nytt kulturhus, nya bostäder och en kraftfull omdaning och upprustning av hela stationsområdet är en symbol för kommunens aktiva roll i samhällsutvecklingen. Kommunen tar en aktivare roll i samhällsutvecklingen Upplands Väsbys befolkningsökning har sedan ett decennium tillbaka varit betydligt lägre än genomsnittet för länet. Samtidigt har inte kommunens mål för bostadbyggande uppnåtts och därmed har inte heller befolkningen ökat såsom önskat. Sedan flera år har ett av de viktigaste målen varit att skapa förutsättningar för fler att skaffa sig bostad i Upplands Väsby. Vid utgången av finns, till skillnad från tidigare år, fler planer som ger möjligheter till bostadsbyggande under de närmaste tre till fem åren med minst 300 bostäder per år. Förberedelser och arbete pågår för att skapa ytterligare planer med drygt 2000 bostäder. Under året har det tillkommit 81 bostäder och befolkningen ökade med 393 personer. Aktiva samarbeten och strategiska kontakter med olika aktörer har under året också ökat intresset för att starta och genomföra projekt i Upplands Väsby. Ett uppmärksammat projekt var det stadsplaneförslag som kommunen fick i gåva av Ax:son Johnsson stiftelsen i samband med stadsbyggnadsdagen. Regeringen har via Delegationen för hållbara städer bidragit med finansiering till planeringsprojektet för Väsby sjöstad. TABELL 1 Andel av verksamheten i egen regi År År 2006 Barnomsorg 25 % 84 % Grundskola 61 % 92 % Gymnasieskola 35 % 49 % Hemtjänst 47 % 99 % Särskilt boende, äldre 58 % 80 % Mat, städ och transporter cirka 0 5 % cirka 75 % Antal lägenheter i AB Väsbyhem Årsredovisning Upplands Väsby kommun 9

10 FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE Varumärket Väsby Stad etablerades Kommunens ambitioner vad gäller tillväxt och stadsbyggnad har under kommunicerats på en ambitiösare nivå än tidigare. Varumärket Väsby stad etablerades som ett samlande namn för de ambitioner som kommunen har. Kommunen vill skapa värden som uttrycks i kommunplanen och som genomförs i de investeringar och satsningar som görs i syfte att bygga en modern stad. Detta arbete har rönt mycket uppmärksamhet och också genererat ett stort intresse från externa exploatörer och andra intressenter för etablering och bostadsbyggande i kommunen. Erbjuda attraktivt boende för alla Under året har kommunen synliggjort de ambitioner och mål som finns genom att planera för och kräva av investerare och byggare att uppfylla de krav som säkerställer ett attraktivt boende för alla. Exempel på sådana krav är en varierad upplåtelseform i nybyggda områden, blandad storlek på bostäder och affärslokaler i bottenplan på flerbostadshus i centrala lägen. Ännu bättre service Utvecklingsarbetet med målet att ge medborgarna bättre service har fortsatt under året. I väntan på det jämförelsesystem som sjösattes i slutet av i form av Väsby jämföraren publicerades tidigt jämförbara data på kommunens hemsida. Dessa åtgärder placerade Upplands Väsby på en andra plats i riket i en bedömning av hur tillgängliga jämförande data är på kommunernas hemsidor. Under har sex verksamhetsspecifika garantier arbetats fram bland annat en generell garanti om tillgänglighet samt en bemötandepolicy. En förstudie för införande av kontaktcenter, Väsby direkt, har genomförts. Syftet är att skapa en väg in för medborgaren, höja servicen och öka tillgängligheten för invånarna. Arbetet går nu vidare till en implementering under I Stockholm Business Alliance (SBA) mätning av företagsklimatet har Upplands Väsby kommun stärkt sin position bland de 47 kommuner som ingår i samarbetet. Förbättringen avser främst tjänsterna som levereras inom miljö och hälsa. Poäng och rankning inom bygglov försämrades dock i denna mätning. I länet ligger vi nu på en andra plats och totalt, bland de deltagande kommunerna, på en femte plats. Upplands Väsby utsågs för andra året i rad av kreditupplysningsföretaget Syna.se till bästa tillväxtkommun i länet. I en tidig mätning om företagsklimat gjord av Svenskt Näringsliv placerades Upplands Väsby på 28:e plats. Målet om en 15:e plats i denna mätning uppnåddes inte. Inom ramen för kommunens e-tjänster har felanmälan/synpunkter på kommunens 10 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

11 FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE hemsida utvecklats till ett kommunövergripande system. Tjugoen nya e-tjänster, självbetjäning, lanserades under hösten enligt ett nytt koncept, ett digitalt kontor på kommunens hemsida där alla kommunens e-tjänster finns samlade. Det kommunövergripande miljöarbetet Ett genomgripande miljöledningssystem infördes för hela den kommunala organisationen. Målet är att kommunen ska certifieras enligt ISO senast AB Väsbyhem certifierades. Kommunen har också genomfört ett omfattande naturvårdsarbete och etablerat ett samarbete med näringslivet exempelvis i genomförandet av Lilla Köpenhamn-konferensen den 23 november. Samhällsekonomisk utveckling Perioden från sommaren har starkt präglats av oron inom den globala ekonomin vilket även påverkat den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukt (BNP) har fallit med 4,9 %, vilket är det största tappet på helår sedan andra världskriget. För kommunerna som till stor del är beroende av sina skatteintäkter är det viktigt att skatteunderlaget utvecklas positivt. Detta gäller såväl för den egna kommunen men framförallt på riksnivå i och med det inkomstutjäm- ningssystem som gäller. En av de viktigaste faktorerna för en positiv skatteunderlagsutveckling är att arbetslösheten kan hållas på en så låg nivå som möjligt. De prognoser som gjorts under det senaste dryga året har generellt pekat mot en arbetslöshet på uppemot 12 %, vilket är högt för Sverige. Under senare tid har prognoserna skrivits ned till cirka 9,5 % men det är ändå fråga om historiskt sett höga nivåer. Befolkningsutvecklingen i kommunen Befolkningen har under ökat med 393 personer och är vid årsskiftet invånare. Ökningen är drygt en procent och är, såväl nominellt som procentuellt, den högsta under den senaste 10-årsperioden (diagrammet till höger). Främst beror ökningen på ett födelseöverskott men även till viss del ett flyttningsöverskott. Under den kommande planeringsperioden beräknas en kontinuerlig ökning ske av befolkningen. Ökningen rör sig årligen om invånare. Ökningen är störst i åldrarna från 65 år och uppåt medan framförallt antalet invånare i åldersgruppen år kommer att minska. Invånarutveckling i relation till Stockholm län (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, Stockholms län Upplands Väsby Årsredovisning Upplands Väsby kommun 11

12 måluppfyllelse Måluppfyllelse för god hushållning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2007 om utveckling av sitt ledningssystem för Upplands Väsby kommun inklusive det kommunala bostadsbolaget. Vägledande principer är att styrning och uppföljning ska bygga på dialog om mål och uppdrag dialog om uppföljning och resultat Målstyrning är sammanhållen i hela organisationen och mäts i flera perspektiv där såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet samt kostnadseffektivitet prövas. Perspektiven är kund, medarbetare, ekonomi och process. Utvecklingen har stöd i de skarpare formella krav på styrning som anges i kommunallagen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. För att uppnå god hushållning har kommunfullmäktige beslutat i flerårsplan med budget för åren 2011 om övergripande mål såväl ekonomiskt som för de olika utvecklingsområdena. Det övergripande målet är ett starkt förnyelsearbete med fokus på förändring, ökad valfrihet, ökad trygghet och bättre miljö. Finansiella mål har utarbetats som långsiktigt ska garantera verksamheten. Ekonomistyrningsprinciper som stödjer uppföljning av verksamhetens kostnadseffektivitet har antagits under året. Ägardirektiv har fastställts för den nya kommunorganisationens olika kontor/enheter. Syftet är att tydliggöra förväntningar och spelregler för att uppnå mål och uppdrag. Ledningssystemet Upplands Väsby kommuns politiska process, förankring och genomförande av politiska beslut bedrivs enligt en tydligt definierad struktur. Ledningssystemet är en framgångsfaktor för det förändringsarbete som genomförs i kommunen. Modellen gestaltas här i form av ett styrhjul, vars fem steg beskriver arbetets gång i den kommunala organisationen. Uppföljning av interna kontrollen Den interna kontrollen med risk- och väsentlighetsanalyser är en del i arbetet med styrning och uppföljning inom ramen för ledningssystemet. Ett viktigt syfte för den interna kontrollen är att förebygga och säkerställa att ambitionen om en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Nämnderna har beslutat om kontrollplaner för och rapporter om resultat och åtgärder har redovisats i samband med verksamhetsberättelserna. När det gäller attestrutin för löneutbetalningar har den varit generellt bristfällig. Detta har åtgärdats under hösten med utbildning och en ny rutin med elektronisk signering före löneutbetalning. I samband med övergång till elektronisk fakturahantering har attestregler setts över för leverantörsfakturor och automatiska kontroller byggts in för mottagnings- och beslutsattester. Kontroll att klottersanering sker enligt kvalitetsgarantin samt kontroll av miljörutiner är genomförda och resultatet av dessa är att rutinerna följs och fungerar. För att kunna följa upp målet om minskad energiförbrukning har ett uppföljnings- och rapporteringssystem tagits fram under året. Tekniska nämnden har även utfört kontroller avseende inventarieförteckningar över egna och leasade inventarier samt hyresavtal med en avtalstid över tre år. 12 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

13 måluppfyllelse Riskanalyser kopplade till nämnders väsentliga mål och krav enligt lagstiftning är ett prioriterat arbete framåt. För kommande arbete med intern kontroll ska denna del integreras i redovisningen av måluppfyllelse och uppdrag. Måluppfyllelse I årsredovisningen har uppföljning och utvärdering gjorts av måluppfyllelsen för utifrån god ekonomisk hushållning till väsbyborna. Utvärderingen bygger på genomförda dialoger om mål, uppdrag och resultat samt hur verksamheten utvecklats i förhållande till tidigare år. Styrkort med nyckeltal som utvecklas successivt utgör stöd i bedömningen. Under året har externa jämförelser med andra kommuner och externa utförare utvecklats och redovisas på hemsidan. Utveckling av ett systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsutveckling pågår i syfte att säkra välfärdstjänsterna till medborgarna. Måluppfyllelsen visar på god ekonomisk hushållning. Arbetet med målbild 2012 och strategin för ekonomisk balans har varit i fokus under året och fått effekt. Trots den globala finanskrisen med kraftigt sjunkande skatteintäkter har ekonomin och balanskravet klarats. Tillväxtfrågorna är i fokus och Väsby utsågs för andra året till länets bästa tillväxt kommun. Miljömålen visar på förbättringar och ett miljöledningssystem som möjliggör certifiering enligt ISO har införts. Målet om valfrihet och mångfald har uppnåtts och cirka 45 % av välfärdstjänsterna utförs i extern regi och av flera utförare. Kundenkäter visar att möjligheter finns till fritt val av förskola och skola. Trygghetsfrågorna visar på god målupp- fyllelse. Medarbetarenkäten visar på hög nöjd medarbetarindex (NMI). Under året har ny kommunorganisation införts med kundvalskontor, samlad stödprocessorganisation samt samlad kommunal produktion. Organisationens effektivitets- och kvalitetsfrågor visar på förbättringar. Beslutsverktyg till chefer och medarbetare införs och nya e-tjänster utvecklas. Kunskapsmålen visar på lägre måluppfyllelse och förbättringsbehov på ett antal områden påbörjas. Handlingsplaner utformas och satsningar på ett nytt gymnasium genomförs. et för kommunfullmäktiges övergripande mål och nyckeltal för perioden presenteras med en samlad bedömning för respektive år och målområde: tillväxt, miljö, valfrihet, kunskap, trygghet, medarbetare, ekonomi och process. Tillväxt Förbättra företagsklimatet i Upplands Väsby Förbättra Nöjd-Medborgar-Index Genomföra en skattesänkning, under mandatperioden, med sammanlagt 50 öre Mätningen från Stockholm Business Alliance visar att kommunen stärkt positionen och är på andra plats i länet. Kreditup plysningsföretaget Syna.se utsåg Väsby till bästa tillväxtkommun för andra året i rad. Förbättringsarbete pågår avseende myndighetsfrågor gentemot företagen. I syfte att förbättra företagsklimatet och för att bli en attraktiv kommun för medborgarna pågår en rad aktiviteter. Kommunplanen utgör grunden för de investeringar och satsningar som görs för att bygga en stad. Genom hög planberedskap beräknas kommunen nå sina tillväxtmål vad gäller bostäder och NYCKELTAL TILLVÄXT 2007 Mål Placering om företagsklimat av Svenskt Näringsliv Nöjd-Medborgar-Index, NMI. (2006:50) 51 Ny mätning våren 2010 Ny mätning våren 2010 Antal färdigställda lägenheter och småhus. cirka Flyttningsnetto, antal personer Kommunal skattesats, kronor. 19,58 19,38 19,18 19,18 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. Årsredovisning Upplands Väsby kommun 13

14 måluppfyllelse inflyttning. De ambitioner och mål som finns har också synliggjorts i planeringen och i de krav som ställts på investerare och byggare för att säkerställa ett attraktivt boende för alla. Den globala finanskrisen och djupa lågkonjunkturen medgav inte ytterligare skattesänkningar inför, därför nås inte målet om sammanlagt 50 öre under mandatperioden. Miljö Införa miljöledningssystem som möjliggör certifiering enligt ISO år 2010 Utarbeta en plan för utfasning av fossila bränslen ur den kommunala verksamheten Vid all nybyggnation och planering ska miljövänlig och effektiv energiförsörjning eftersträvas Utveckla samverkan med näringsliv och föreningsliv i miljöfrågor Miljöledningssystemet är infört och miljöhandlingsprogram för 2010 har tagits fram. Väsbyhem certifierades och kommunens certifieringsprocess enligt ISO påbörjas februari Ett strategiskt ramverk för arbetet med miljöfrågor har tagits fram i samverkan med näringsliv och föreningsliv. Det fortsatta arbetet bedrivs i projektet klimatavtal Väsby. Vid all nybyggnation och planering tillämpas miljövänlig och effektiv energiförsörjning. För att minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter kommer åtgärder att vidtas som innebär att rutiner upprättas för tätare uppföljning och utvärdering. Åtgärdsförslag upprättas vid större månadsavvikelser i energiförbrukningen för enskilda fastighetsobjekt. Energiuppföljning ska presenteras för brukaren minst fyra gånger per år på ett lättförståeligt sätt. Ett arbete tillsammans med brukarna påbörjas där ambitionen är att komma överens om ett energiincitament för lokalerna kopplat till hyresavtalet. Avseende investeringsmedel för energieffektivisering prioriteras översyn av värmecentraler och utbyte av äldre värmeventiler. Valfrihet Säkra mångfalden av utförare inom den skattefinansierade verksamheten Säkra möjligheten till fria val genom olika kundvalssystem För att säkra mångfalden av utförare har fler pengsystem utarbetats. Ökat fokus har varit på tjänsteupphandlingar utifrån målet om valfrihet, mångfald och konkurrens. Bland annat har upphandling av socialpsykiatri och äldreboende på Dragongården genomförts. Översyn har skett av ersättningsnivåer för välfärdstjänsterna. Att överskådligt kunna jämföra kvalitetsindikatorer mellan olika utförare av välfärdstjänster på kommunens webbplats har utvecklats och vid årsskiftet sjösattes den första delen av Väsby Jämföraren med jämförelsedata för förskolor och skolor. NYCKELTAL MILJÖ 2007 Mål Personbilar med möjlighet till etanoldrift. 80 % 92 % 100 % Energiförbrukning, kwh/kvm i kommunens lokaler (målsättning: minskning med 3 % årligen) exkl Vilunda badet Andel av total inköpssumma som köpts på avtal. 76 % 83 % 85 % 88 % NYCKELTAL VALFRIHET Antal utförare av välfärdstjänster Barnomsorg Grundskola Hemtjänst Äldreboende - 4 Bostad med särskild service - 3 Välfärdstjänster i annan regi* 17 % 26 % 35 % 45 % Barn/elever/föräldrar som upplever att det funnits reella möjligheter till fritt val av förskola och skola. - - *) Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet i förhållande till verksamhetens kostnader totalt. 84 % (förskola) 96 % (skola) Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. 14 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

15 måluppfyllelse Kunskap Arbeta för att ingen ska gå ur grundskolan utan fullständiga betyg Kommunens nya gymnasium ska vara ett av Mälardalens mest attraktiva alternativ Utöka samverkan med näringsliv och föreningsliv kring utbildningsfrågorna Barn- och utbildningsnämnden begär in handlingsplaner från grundskolorna och uppföljning sker löpande. Rektorer och pedagoger från såväl egenregi som fristående skolor bjuds kontinuerligt in till nämnden för muntliga redovisningar och diskussioner om resultat. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden följer noga antalet gymnasieelever som fullföljer utbildningen inom fyra år med slutbetyg samt hur många som avbryter utbildningen. Väsby Nya Gymnasium är under byggnation och förväntas vända den negativa trenden av andelen förstahandssökande och Väsbyelever som väljer gymnasieskolan i Upplands Väsby. Entreprenörskap och kontakter med näringslivet är en viktig del i utbildningen och förekommer i undervisningen som exempel Ung Företagsamhetsföretag, arbetsplastförlagd utbildning, studiebesök och föreläsare. Trygghet Införa kvalitetsgarantier för att säkra miniminivåer inom kommunens verksamhet Minska klotter, skadegörelse och nedskräpning i kommunen Öka samarbetet med frivilliga organisationer Under året har sex verksamhetsspecifika garantier arbetats fram bland annat en generell garanti om tillgänglighet samt en bemötandepolicy. Samarbetet med frivilligorganisationerna har ökat och sker inom fler områden och i olika samarbetsprojekt. Medarbetare Korttidssjukfrånvaron ska minska till att understiga fyra dagar per anställd och år Andelen medarbetare som är nöjda med lönesamtalet med sin chef och som förstår varför man fått den lön man fått, ska öka från 53 till 70 % Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka från 63 till 66 Dialog och lyhördhet ska prägla Upplands Väsby kommun som arbetsgivare Nytt samverkansavtal mellan kommunen och de fackliga organisationerna har tecknats. Det syftar till att underlätta och stärka dialogen mellan chefer och medarbetare om hur en god arbetsmiljö och partssamverkan ska skapa bästa förutsättningar för medarbetarna i sitt arbete gentemot Väsbyborna. Medarbetarenkäten som genomförts i januari 2010 och avser visar på fortsatta förbättringar. Index för nöjd medarbetare har ökat och överstiger målet (se tabell nästa sida). Förutom det nya samverkansavtalet har handlingsplaner utarbetats i verksamheterna och ny kommunorganisation införts. Fördjupade analyser av enkäten kommer att ske och ett strukturerat konceptvård för att utveckla och förfina organisationen pågår. NYCKELTAL KUNSKAP Barn som når målen i skolår 3 (resultat från nationella prov från och med ). svenska matematik % 91 % Mål % 84 % Elever med fullständiga betyg i skolår % 75 % 75 % 71 % Förstahandssökande på Vilunda gymnasium. 35 % 32 % 35 % 30 % Väsbyelever som väljer Vilunda gymnasium i första hand. 28 % öka 23 % NYCKELTAL TRYGGHET Antal införda kvalitetsgarantier Andel anmält klotter som åtgärdas inom given tidsram. Till övervägande del uppfyllt. inom 24 timmar i centrala Väsby. 82 % 100 % 97 % inom 48 timmar i övriga delar. 90 % 100 % 100 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. Årsredovisning Upplands Väsby kommun 15

16 måluppfyllelse Ekonomi Ekonomiskt resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. Kommunens banklåneskuld får högst uppgå till 100 mkr. Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, ska långsiktigt vara högre än 70 %. Kommunen har för uppfyllt balanskravet och resultatet är ett mindre överskott. Detta ska ses mot bakgrund av att de ekonomiska förutsättningarna under präglats av snabba och stora förändringar till följd av den globala finanskrisen och den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Fallet i skatteintäkterna blev stort, totalt 65 mkr, jämfört med planeringsnivån i juni. I november reviderades budgeten och Målbild 2012 med strategi för ekonomisk balans utarbetades. En rad åtgärder har redan vidtagits bland annat omställning av personal till en ny organisation samt förhandlingar med externa och interna leverantörer av välfärdstjänster. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,5 % och är en lägre ökningstakt jämfört länet. Ökningen av skatteintäkter var marginell 0,6 %. Soliditeten minskar till 54 % och kan hänföras till de stora investeringar som genomförts i kommunen och som har finansierats genom extern upplåning. Den snabba förändringstakten i skatteutvecklingen och den ekonomiska informationen ställer stora krav på omställning och på uppföljning. Prioriteringar i tjänsteutbud, jämförelser av kvalitet och kostnadseffektivitet är viktiga faktorer för att klara en ekonomi i balans och god hushållning. Process Öka tillgängligheten för att underlätta för medborgare och företag i kontakterna med kommunen. Öka den enskildes insyn i myndighetsutövning. Effektivisera kommunens administration. Inom ramen för kommunens e-tjänster har felanmälan/synpunkter på kommunens hemsida utvecklats till ett kommunövergripande system. Tjugoen nya e-tjänster, självbetjäning, lanserades under hösten enligt ett nytt koncept, ett digitalt kontor på kommunens hemsida där alla kommunens e-tjänster finns samlade. För effektivare ekonomiadministration och inköpsprocess har elektronisk fakturahantering införts. Nyttoeffekterna är en rationalisering med flera årsarbetare och att antalet leverantörer minskat. NYCKELTAL MEDARBETARE 2007 Mål Medarbetare som är nöjd med lönesamtalet. (2006:53) 61 % 70 % 65 % Nöjd medarbetarindex (NMI). (2006:63) Korttidssjukfrånvaro, antal dagar per anställd och år. 5,2 5,5 < 4 5,2 NYCKELTAL EKONOMI Ekonomiskt resultat i förhållande till skatteintäkter med mera. 3,2 % 2,9 % 2,2 % 0,4 % Banklåneskuld, mkr Soliditet 69 % 69 % 61 % 54 % Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse. 18 % -14 % -11 % -12 % NYCKELTAL PROCESS Antal nya e-tjänster Andel elektroniskt hanterade fakturor. 10 % 30 % - 83 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. 16 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

17 Ekonomisk analys Balanskravet och god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet bör vara positivt över en längre period. Kommuner bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Reglerna i kommunallagen om god ekonomisk hushållning har kompletterats med krav om budget i balans. Balanskravet innebär att inga beslut om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna får fattas. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Kommunfullmäktige i Upplands Väsby kommun har beslutat om en resultatnivå motsvarande 2 % av skatteintäkter med mera. För perioden 2006 har kommunens resultat överstigit 2 %. Det har varit väsentligt att uppnå målet för att möta konjunkturnedgångar med lägre sysselsättning och minskade skatteintäkter. Målet är även viktigt för att klara av kommande kostnadsökningar med ett högre investeringsprogram och ökade pensionskostnader. Konjunkturnedgången under blev betydligt kraftigare än beräknat, då fullmäktige fastställde reviderade resultatmålet om 33,2 mkr. Sammanlagt har skatteintäkterna minskat med 65 mkr sedan fullmäktiges beslut i juni. Årets resultat Det redovisade resultatet för blev ett överskott på 6,1 mkr, vilket ska ställas mot de snabbt förändrade ekonomiska förutsättningarna. Budgetavvikelsen blev 27,1 mkr och resultatet motsvarar 0,4 % av skatteintäkter med mera. I resultatet ingår engångskostnader för omställning av personal och lokaler på drygt 21 mkr. För den skattefinansierade delen är resultatet ett överskott på 7,1 mkr (: 40,6 mkr) och för de affärsdrivande verksamheterna redovisas ett underskott på 1,0 mkr (: + 2,7 mkr). Skatteintäkterna redovisar underskott om 30,5 mkr och beror på en kraftigt försämrad utveckling av skatteunderlaget i riket till följd av den ekonomiska krisen och den ökade arbetslösheten i landet. Kommunens befolkningsutveckling har blivit något bättre, vilket påverkar skatteintäkter med mera positivt. Under åren 2007 och, då resultaten varit högre än resultatmålet, reser- verades medel ur det egna kapitalet på totalt 20 mkr, för att bygga upp en pensionsreserv för att möta kommande pensionskostnadsökningar. Årets resultat har inte möjliggjort en sådan reservering för. I och med det positiva resultatet behöver inte underskottstäckning ske Glädjande är att trots det nuvarande konjunkturläget har de flesta nämnder och utskott en ekonomi i balans för. De största överskotten finns hos barn- och utbildningsnämnden 15,0 mkr, kommunstyrelsen 4,1 mkr, tekniska nämnden på 2,3 mkr och kultur- och fritidsnämnden 1,6 mkr. Det enskilt största underskottet redovisas för social- och äldrenämnden med 26,3 mkr, varav försörjningsstöd 10 mkr. För produktionsutskottet Väsby Välfärd är underskottet 18 mkr och för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2,6 mkr. Även de affärsdrivande verksamheterna, VA och Avfallshantering, redovisar ett underskott på 1,0 mkr, vilket dock är något bättre än enligt budget och främst beror på periodisering av anslutningsavgifter. Diagram ett (till höger) visar resultatutvecklingen sedan DIAGRAM 1 utveckling (mkr) 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, årets resultat resultat mål 2 % Årsredovisning Upplands Väsby kommun 17

18 Ekonomisk analys DIAGRAM 2 Kommunalskatt fördelat per verksamhet (kr) Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. Barnomsorg Väsbyborna betalar 19,18 kr per intjänad hundralapp. Grundskola Skatteintäkterna för var mkr. Gymnasie- och vuxenutbildning Barnomsorg Individ och familjeomsorg Äldre- och omsorg om funktionshindrade Grundskola Äldre- och omsorg om funktionshindrade Kultur och fritid Gymnasie- och vuxenutbildning Kultur och fritid Gator, vägar, samhällsplanering, rädd- Gator, vägar, samhällsplanering, Individ räddningstjänst och ningstjänst familjeomsorg Politisk verksamhet Politisk verksamhet DIAGRAM 3 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (%) ,18 1,53 0,77 99, ,73 98, ,38 96, ,69 2, ,60 99,6 UTVECKLING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens nettokostnader För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör ökning av nettokostnaderna inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 513,2 mkr vilket är en ökning med 51,4 mkr (3,5 %). Ökningen för var 59,3 (4,2 %). Skatteintäkterna ökade med 9,4 mkr, vilket motsvarar 0,6 %. Motsvarande ökning under var 57,5 mkr, motsvarande 4,0 %. Ökningen av skatteintäkter var således avsevärt lägre än nettokostnadsökningen under. I sammanhanget är viktigt att notera att utdebiteringen sänktes med ytterligare 0:20 kr för, vilket gjorde att skatteintäkterna minskade motsvarande 14,5 mkr. Se diagram två. Nettokostnadernas andel i procent av skatteintäkter Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna, som går åt för att finansiera den löpande verksamheten inklusive finansiella poster, erhålls ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomiska utveckling (diagram tre). Denna utveckling har varit följande: nettokostnadsökningen på 3,1 % under har överstigit skatteintäktsökningen på 0,6 % med 2,5 procentenheter. En hög nettokostnadsandel är såväl på lång som på kort sikt, ogynnsam, om kommunens ekonomi skall kunna vara stabil, bland annat beroende på att lånefinansieringen av det planerade investeringsprogrammet hotar att bli alltför hög. Känsligheten för negativa förändringar i omvärlden blir också stor. Det är således viktigt att det tvåprocentiga resultatmålet uppfylls på kort och lång sikt. Nettokostnad per invånare i kronor Ett mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare för hela verksamheten. I diagram fyra överst på nästa sida syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per invånare för Upplands Väsby. Under senare år har nettokostnaderna per invånare årligen stigit. Under 2007 var ökningen 5,0 %, 3,8 % och under 2,3 %. Under ökade nettokostnaden per invånare med 869 kr vilket är en lägre ökning än tidigare. Kommunens nettokostnad per invånare, enligt Statistiska Centralbyråns (SCB), redovisning för, ligger 684 kr per invånare under genomsnittet för kommunerna i Stockholms län. Det är en förbättring gentemot år Bruttokostnader Bruttokostnaderna för verksamheterna har uppgått till 1 823,7 mkr, exklusive jämförelsestörande poster om 31,0 mkr, vilket är en ökning 56,3 mkr eller 3,2 % från. Det är en lägre ökning än föregående år, då ökningen var 7,0 %. Personalkostnader, exklusive pensioner, har från minskat med 87 mkr, motsvarande 11,6 %. Upplands Väsby kommun uppvisar en kraftig minskning av personalkostnadernas andel av verksamheternas totala kostnader jämfört med. Minskningen går från 41,5 % till att utgöra 35,1 % av verksamhetens kostnader. Den stora nedgången av personalkostnaderna beror på avknoppningar under där helårseffekt uppnås. Totalt har 145 årsarbetare har lämnat organisationen beroende på omställningsåtgärder. Löneökningarna beräknas ha uppgått till cirka 3 %. De består av avtalsenliga löneökningar, löneglidning och andra förändringar. Välfärdstjänsterna som utförs i extern regi redovisas som köp av verksamhet istället som personalkostnad och har ökat med 129 mkr, vilket motsvarar 20 %. 18 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

19 Ekonomisk analys Intäkter Verksamheternas intäkter, vid sidan om skatter, har ökat med 31,6 mkr, 9,6 %, till 359 mkr. Ökningen beror främst på olika slag av höjda bidrag, hyror och arrenden. INVESTERINGAR Bollstanäs idrottsplats har upprustats och konstgräsplan lagts för 9,9 mkr. Området kring Vilundaparken har upprustats med förbättrad belysning 4 mkr, VA anläggning 5,8 mkr och gator och vägar motsvarande 16,6 mkr. Till följd av utbyggnaden av Messingenområdet har 14,8 mkr investerat i nya VA-ledningar. DIAGRAM 4 Nettokostnad / invånare (kr) Investeringsnivån i kommunen fortsätter att vara omfattande och har stadigt ökat sedan Anledning är satsningen på infrastrukturen och byggande av Väsby stad. Av diagram fem framgår investeringarna under åren 2005 i mkr. Investeringarna uppgick till 405,6 mkr. Denna summa inkluderar investeringar inom olika exploateringsområden på 85 mkr, i första hand inom Messingenområdet. Investeringsbudgeten, inklusive ombudgeteringar från, var 372,4 mkr. Av dessa anslag har 320,5 mkr förbrukats och således har drygt 86 % av investeringarna genomförts. Investeringar för den taxefinansierade Vatten- och avloppsverksamheten ingår i ovanstående belopp och uppgår till 23 mkr (: 7,5 mkr). Likviditet Fram till har investeringar finansierats genom årliga driftsöverskott, och försäljning av anläggningstillgångar. Vid årsskiftet uppgår likviditeten till 2,4 mkr medan låneskulden är 201,3 mkr. Behållningen på bankkonton runt ett årsskifte påverkas av om hur kortfristiga skulder utbetalats eller kortfristiga fordringar inbetalats. Den försämrade likviditeten beror till stor del på en högre investeringsnivå än tidigare år. Att ta nya lån kan vara ekonomiskt försvarbart om det avser investeringar med långa livslängder. Man måste dock vara medveten om att kommunen utsätts för risker vid en negativ utveckling på räntemarknaderna DIAGRAM 5 Investeringar (mkr) Väsentliga investeringar De enskilt största investeringsutgifterna under avser nya Vilundabadet som invigdes i slutet på september och äldreboendet Dragongården. Totalt har 193,3 mkr investerats i badanläggningen varav 82 mkr under. För Dragongården redovisas utgifter för 105,3 mkr, varav 64 mkr avser köp av fastigheten. Dragongården kommer att färdigställas vintern/våren 2010 för att därefter säljas till AB Väsbyhem. Nödvändiga investeringar i förskoleoch skollokaler har gjorts under året. Ny förskola vid Sanda ängar har färdigställts för 26,7 mkr samt flera lokalanpassningar och standardförbättringar genomförts motsvarande 5,9 mkr. En fastighet i anslutning till Frestaskolan har införskaffats för 5,8 mkr. Ombyggnad skall ske till nödvändiga skollokaler inom området. För projektering av Väsby nya gymnasium har 16,3 mkr investerats DIAGRAM 6 Andel personalkostnader (%) Årsredovisning Upplands Väsby kommun 19

20 Ekonomisk analys DIAGRAM 7 Soliditet (%) Soliditet Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen Soliditet Från och med 1998 ändrades rekommendationerna för hur pensionsskulden ska redovisas i den kommunala balansräkningen. Diagram sju redovisar soliditet (i %) enligt nu gällande rekommendation och med ansvarsförbindelsen för pensionerna inräknad. Med soliditet menas hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel och vilken beredskap som finns för eventuella framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten i procent Soliditeten i Upplands Väsby kommun minskar till 54 % enligt gällande definition. Minskningen kan hänföras till de stora investeringar som genomförts i kommunen och som måste finansieras genom extern upplåning. I balansräkningen tas inte den upparbetade pensionsskulden för de anställda före 1998 upp, utan den redovisas som tilläggsupplysning utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser (ansvarsförbindelser) inklusive löneskatt uppgår till 942,4 mkr, vilket är en ökning med 22,4 mkr jämfört med. Räknas ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden med vid beräkningen av soliditeten är den negativ med 12 % (: -14 %). Pensioner Pensionskostnads- och skuldutvecklingen de närmaste åren har stor betydelse för kommunens ekonomi, i och med att stora grupper av anställda kommer att pensioneras fram till Pensionskostnader och pensions- skuld påverkas också av om verksamhet övergår till annan huvudman, vilket varit fallet i Upplands Väsby under de senaste åren. Under har beräkningar gjorts för den kommande femårsperioden med hittills kända beräkningsunderlag. Utöver detta har en ny långtidsberäkning utförts från KPA-pension, för att få en bättre bild av den långsiktiga utvecklingen av pensionskostnaderna och pensionsskulden. Tabellen nedan visar pensionsutvecklingen fram till och med 2024, då de årliga kostnadsökningarna i huvudsak beräknas ha upphört. Beloppen är redovisade i fasta priser. Koncernen Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Till koncernen Upplands Väsby räknas, förutom kommunen, AB Väsbyhem och Brandkåren Attunda. AB Väsbyhem är helägt dotterbolag till kommunen och Brandkåren Attunda ägs tillsammans med Sollentuna, Upplands-Bro, Järfälla, Knivsta och Sigtuna kommuner. För AB Väsbyhem redovisas överskott om 320 mkr (: överskott 367,3 mkr). Brandkåren Attunda redovisar överskott på 2,7 mkr (: överskott 1,4 mkr). Koncernens resultat uppgår, efter en korrigering för skatter, ett överskott på 313,6 mkr (: överskott 426,3 mkr). Det positiva resultatet beror framförallt på stora överskott hos AB Väsbyhem till följd av försäljningar av bostäder samt av kommunens positiva resultat. et per invånare blir kr. Koncernens soliditet har förbättrats sedan föregående år och är 62,9 % (: 59,4 %) Pensionskostnad, mkr Pensionskostnad/skatter med mera 5,3 % 5,2 % 5,4 % 5,5 % 5,4 % 5,2 % Pensionsskuld, mkr Ansvarsförbindelse, mkr Pensionskostnaderna kommer att öka kontinuerligt de närmaste åren. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter med mera ligger tämligen konstant på 5,2 % 5,5 %, vilket innebär att drygt en krona av utdebiteringen årligen går till att betala pensionskostnaderna. 20 Årsredovisning Upplands Väsby kommun

I N N E H Å L L. Året i korthet... 04 Ordförande har ordet... 06 Kommundirektören har ordet... 07

I N N E H Å L L. Året i korthet... 04 Ordförande har ordet... 06 Kommundirektören har ordet... 07 Årsredovisning I N N E H Å L L Året i korthet........................................... 04 Ordförande har ordet.................................. 06 Kommundirektören har ordet.........................

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. Andy Warhol INNEHÅLL Den här skriften beskriver hur Upplands Väsby kommun leds och styrs

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Kommunfullmäktiges mål

Kommunfullmäktiges mål Bilaga 1 Kommunfullmäktiges mål Kunden i fokus Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god kvalitet Väsbybon ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

I N N E H Å L L. Året i korthet... 04 Ordförande och kommundirektören om 2010... 06

I N N E H Å L L. Året i korthet... 04 Ordförande och kommundirektören om 2010... 06 ÅRSREDOVISNING ROSIE ALM I N N E H Å L L Året i korthet.................................... 04 Ordförande och kommundirektören om.......... 06 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ledningssystemet..................................

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer