Reflexen. Vad är asfalt? Drift och underhåll. Hållbara farthinder. Reseberättelse från Vancouver. Infrastrukturbranschens resa från ritbord till BIM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflexen. Vad är asfalt? Drift och underhåll. Hållbara farthinder. Reseberättelse från Vancouver. Infrastrukturbranschens resa från ritbord till BIM"

Transkript

1 Nummer 3 Oktober 203 Vad är asfalt? Drift och underhåll Hållbara farthinder Reseberättelse från Vancouver Infrastrukturbranschens resa från ritbord till BIM

2 Foto: Per Westergård TF:s medlemsenkät 2005 TF genomför medlemsenkät - vilken väg ska föreningen välja? 3. Läser du TF:s medlemstidning Reflexen? 2005? Nej 6% Ja, Pappersex 9% reflexen Reflexen Tema: Trafikens Infrastruktur 4. Är innehållet i Reflexen relevant för dina arbetsuppgifter? reflexen reflexen 2005 Miljövänliga(re) (2/2004) Ja, Digitalt 3% Reflexen reflexen 2006 Reflexen Ja 83% Vilken väg? (2/2005) TF 50 år! (/2005) Medlemsenkäten (/2006) Kollektivtrafik för alla? (2/2006) Nej 7% Trafiken i framtiden (/2007) Cykel i staden (2/2007) 4 Nummer Nummer 2 Oktober 2008 Nummer December 2008 Nummer 2 Mars 2009 Juni 2009 Nummer 3 En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen Reflexen. Nummer 4 Oktober 2009 DECEMBER 2009 Nummer Medfinansiering av bättre? infrastrukturobjekt - blir det Mars 200 Fokus i detta nummer: Hur kommer Lundinutredningen Hållbara transporter är svårt - eller? att påverka resandet? ECOMM 2009 i San Sebastián OS-Guld Fototävling Mot nya Curlingspel & trafikplanering För effektivare planeringsprocesser, Tema: lär av Danmark Spårtrafik Den Perfekta lokala stormen? Odla ditt nätverk Nya utmaningar för trafikplanerarna Vad behövs för att skapa Den goda staden? Får vi se spårvägar i Skåne? Ny tunnelbanelinje i Stockholm Världens minsta stad med tunnelbana Debatt om höghastighetståg och spårbilar Nya Reflexen (/2008) Nummer 3 Trafikplanering i Lågkonjunktur Debatten fortsätter. Trafikverket Infartsparkeringar NEW YORK NEW YORK Far och Flyg Mikrosimulering xx Förbifart Stockholm ECOMM MM (2/2009) Fototävlingen mm (3/2009) Trafikverket mm (4/2009) Förbifart Sthlm mm (/200) Ljusdesign mm (4/200) Tänk trygghet tidigare (/20) Transportpolicy, medfinansiering mm. (2/20) Cykelturism, transpor thållbarhet mm (3/20) Studieresa, håll bartresande mm. (4/20) Strategier & processer (/2009) Maj 200 De bästa bilderna från Fototävlingen spårtaxi framtiden? Spårtrafik (2/2008) Nummer 2 Är Nummer 4 Oktober 200 December 200 Årsmötet Roslagsbanan Roadpricing Holland Hållbara transporter i Karlstad 3 Hållbara transporter (2/200) Ljusdesign och trygghet Fotgängaranalyser för Oxford Circus Landskapet och grön infrastruktur Nya tåg i Mälardalen Framtidens kollektivtrafik Trafiksäkerhet i ett nytt perspektiv Framtiden mm (3/200) Nummer 3 Oktober 202 Nummer 4 Tema: Nummer 2 December 202 Nummer 3 Juli 203 Oktober 203 Framtidens järnväg Den nya planeringsprocessen Vad är asfalt? Planeringen i ett helhetsperspektiv Nya styrelsen Säkra skolvägar Så kan vi effektivisera planering och byggande Cykelexpressrutter Säkra vägar för MC Intervju med Daniel Firth Att mäta cykeltrafik Ostlänken Framtidens stationer Järnvägens problem och möjligheter Hur rustar sig branschens aktörer inför vintern? Årsdagarna i Malmö Trafiksäkerhet, flyg Den nya planering- Framtidens järnväg och klimat mm. sprocessen (3/202) (4/202) (2/202) Hållbara farthinder Cykelfrågor, gods och transport (/202) Drift och underhåll Reseberättelse från Vancouver ITS, trängselskatter mm (/203) Cykeltrafik mm (2/203) Detta nummer (3/203) Samtliga dessa tidigare nummer av Reflexen kan läsas digitalt på vår hemsida: 2 Tidskriften Reflexen produceras av och för medlemmarna i Trafiktekniska Föreningen. Ansvarig utgivare: Åsa Vagland, ordforande@trafiktekniska.se Redaktionen: Anna-Ida Lundberg, Patrik Kindström Kontakt: reflexen@trafiktekniska.se Omslagsfoto: Hemsida: ISSN Tryckeri: Wikingtryck, Malmö Utformning: Anna Andersson

3 Innehåll 4 Ledare Att få vara med och bestämma 5 Infrastrukturbranschens resa från ritbordet TILL BIM 8 Forskning inom drift och underhåll 0 TRAFIKsignalernas utveckling i sverige 2 hållbara farthinder 4 reseberättelse från vancouver 20 Livscykelkostnadsanalyser för att minska Vägars framtida kostnader 24 vad är asfalt? 27 Medlemssidorna OKTOBER 203 Nu är det höst! Färgerna på träden skapar ett härligt lugn när livet somnar in inför en stundande gnistrande vinter. Detta nummer av Reflexen har projekterings samt drift- och underhållstema. Artiklarna du möter handlar bland annat om hur livscykelanalyser kan hjälpa till att välja rätt åtgärd och standard, hur projekteringsverktygen utvecklats och vad som stundar, samt vilka hastighetsreducerande åtgärder som är lämpliga att välja i olika situationer. Vi har även med en artikel om asfalt, som faktiskt är mer än bara en svart massa som grånar med tiden. Vi påminner om att alla ni läsare gärna får bidra med artiklar till Reflexen eller komma med förslag på vad du skulle vilja läsa. Reflexen är till för just dig, så hjälp gärna till att få den bättre. Vi hoppas att sommaren var god och önskar en riktigt trevlig höst. Redaktörerna Patrik Kindström och Anna-Ida Lundberg 3

4 Ledare Att få vara med och bestämma Igår hade jag en sådan där dag på jobbet som sticker ut lite extra i raden av dagar. Jag, som vanligtvis vistas i kontorsmiljöer runt ett konferensbord eller framför min dator, fick förmånen att komma ut i verkligheten och in i skolans värld. Vi håller på att genomföra en åtgärdsvalsstudie i en liten tätort i södra Dalarna med ett mycket stort bryggeri, och vill gärna höra vad barnen har att säga om sin trafikmiljö och hur de rör sig i samhället. De elever vi fick träffa på den ena skolan var från årskurs 2 och 3, och på den andra skolan från årskurs 5 till 9. Det var verkligen en genuint rolig upplevelse att prata trafik med dessa barn. När vi hade avrundat vårt första samtal med lågstadiebarnen sa rektorn till dem: Vet ni vad det här kallas? Det kallas för demokrati, när man får vara med och bestämma om saker som sker i samhället. Och där och då fick jag ämnet till min ledare, som ska handla om just det: Demokrati, och makt att kunna påverka. Åtgärdsvalsstudier är på mångas läppar just nu, och för mig är det ett arbetssätt som stämmer överens med mycket av det jag lärt mig och tror på. Att samla många parter runt ett bord tror jag bäddar för att vi hittar lösningar som kanske går bortom det som en eller ett fåtal experter kommer fram till. Vi är så angelägna om att hitta lösningar, det ligger i den mänskliga naturen, och använder då de kunskaper vi fått under åren och de erfarenheter vi har. Men risken är att om alla som letar lösningar har samma bakgrund, så blir lösningen lätt lite ensidig. Och vi kanske inte ens identifierat alla problem som vi är satta att lösa! Därför tror jag på åtgärdsval som metod. Kalla det vad du vill, åtgärdsvalsstudie, charrette eller OLA är väl egentligen olika benämningar för samma sak. Att samla människor, för det är ju i slutändan människor, som är berörda av ett problem eller behov och få dem att förstå varandras situation, så att man gemensamt kan enas om lösningar. Att göra en åtgärdsvalsstudie om bland annat barnens trafiksituation utan att prata med barnen själva, det känns ju som lite av ett tjänstefel! Att man sedan får veta en hel del om roliga klipp på Youtube eller får ta med sig önskemål om att McDonald s ska etablera sig på orten, det är bara bonus! Jag hoppas att dom barn som vi träffade fick en känsla av att bli lyssnade på, och att vi lyckades förmedla hur viktiga deras synpunkter är. Jag hoppas också att någon av dem tänkte, att trafikplanerare, det låter ju som ett ganska spännande jobb! Kanske var det någon av dem som funderade om man kanske kunde bli trafikplanerare när man blir vuxen? För det är ju också viktigt, att vi lyckas inspirera våra unga att välja trafikinriktning när de väl ska börja plugga. För Trafiktekniska föreningen är det här en jätteviktig fråga, som vi gärna engagerar oss i. Hur får vi fler att läsa trafikinriktade ämnen och utbildningar? Kanske kan det här vara ett sätt, att faktiskt möta barn och ungdomar och berätta vad man gör som trafik- eller samhällsplanerare. Jag tror vi måste lägga mycket mer tid på att inspirera ungdomarna och faktiskt berätta hur en dag på jobbet kan se ut! Och apropå Trafiktekniska föreningen, och för att knyta ihop den här ledaren till det jag inledde med, är inte medlemskap i föreningar ett väldigt bra sätt att utöva demokrati på? Det tycker i alla fall jag! Annelie Paavo Styrelseledamot i TF annelie.paavo@trafikverket.se 4

5 Infrastrukturbranschens resa från ritbordet till BIM I likhet med samhällets utveckling har verktygen för projektering av infrastruktur genomgått en dramatisk utveckling. Från tangentbordet, via den grafiska PC-revolutionen och digital 2D-ritningar i mitten av 80-talet, till möjligheten att skapa digitala 3D-modeller och nu slutligen möjlighet för BIM med alla de synergier och fördelar det skapar. Text: Stefan Granberg, VD Vianova Systems Bild: Vianova Systems Ni är säkert många som fortfarande minns ritborden. Som med alla innovationer var även ritbordet ett stort framsteg på sin tid som genererade nya fackjobb. Med år i arbetslivet har du också upplevt hur PC:n och AutoCAD tog branschen med storm. Linjer och kurvor blev plötsligt digitala men fortsatt utfört av tekniska ritare. Musen ersatte pennan. Delete -knappen ersatte radergummit. Disketten och senare hårddisken ersatte pappersarkivet. Visionära företag såg potentialen i de nya verktygen och ledde utvecklingen. Många som satsade uppnådde konkurrensfördelar. Pionjärer uppstod på både leverantör- och användarsidan. Detta gick bra under ett tag, fram till dess att många insåg att produktiviteten faktiskt inte ökade särskilt mycket. Verktygen blev lite för enkla och generella att använda och det var inte utan en hel del problem. Det var kort och gott nödvändigt med mer funktionalitet skräddarsytt till fack- och branschbehov. Nystartade visionära företag Nya leverantörer och datasystem såg därför dagens ljus. Det var möjligheternas tid för kreativa entreprenörer. Nystartade visionära företag dök upp på marknaden. Några i konkurrens med marknadsledaren AutoCAD, Bentley och Tekla, andra med basen i AutoCAD som plattform. Exempelvis Vianova Systems som har varit en pionjär inom infrastrukturverktyg med sin produktfamilj Novapoint. Med utgångspunkt i sin egen applikation och samgående med Pointapplikationernafrån Svenska Cadpoint AB 996, har Vianova under årens gång utvecklat 25 specialiserade Novapoint-applikationer. Dessa är lokalt anpassade applikationer till projektering av allt väsentligt inom infrastruktur, väg, järnväg, VA, samhällsplanering, landskap, bro, tunnel m.fl. På branschens premisser Att verktyget blivit framgångsrik beror på att utvecklingen är gjord i nära samarbete med centralt berörda myndigheter, branschaktörer och användare på alla plan. Genom samarbete med aktörer inom maskinstyrning och konstruktion som exempel, flyter idag datamodellen effektivt från projektörens PC till maskiner ute på anläggningsplatsen. Användarna har genom åren bidragit väsentligt till att ändra arbetsmetodiken i branschen. En annan och viktig grund till denna framgång har varit den inbyggda modellorienterade metodiken. Detta har bl.a. resulterat i datamodellteknologin Quadri som är grunden för Nasjonal Vegdatabank och Nasjonal Jernbanedatabank i Norge en statlig satsning som samlar all information om det norska väg- och järnvägsystemet i en modelldatabas. Fjärde generationen av datamodellen, Quadri DCM utgör nu Vianovas nya modellsamordningsteknologi som ligger till grund för storsatsningen på BIM för infrastruktur. 5

6 Av allt att döma finns det nu en attitydförändring i branschen om hur infrastrukturen ska planeras och byggas. Både myndigheter, politiker och industrin själva efterlyser en snabbare och smartare utveckling. Nyckeln till framgång skapas i en mer effektiv och bättre planeringsprocess. Centralt för detta är de verktyg som ligger till grund för projektets planering och beslutsfattande. Miljarder att spara Industrin är nu i en stark omstrukturering för att möta kraven på kortare planeringstid, högre kvalitet och ökad effektivitet. Konflikter, fel och brister måste med alla medel undvikas, både i planeringsprocessen och under byggtiden. Gemensam erfarenhet i branschen visar att ändringar på grund av fel och brister vid traditionell projektering faktiskt utgör hela fyra till sex procent av anläggningskostnaderna. Detta kan utgöra hundratals miljoner kronor i ett stort projekt! Med BIMmetoden kan denna förlust reduceras till närmare noll. En modell säger mer än tusen ritningar 3D-modellering och modellsamordning helt från idéstadiet kommer med andra ord att väsentligt förkorta planeringsprocessen. Modeller i form av en lättfattlig 3D-modell gör det mycket enklare för alla intressenter (stat, kommun, politiker, markägare, miljöaktivister osv.) att förstå planerna och underlättar att komma fram till koncensus. Tvärvetenskaplig 3D-modellering och samarbete framstår som ett måste för att effektivisera och öka kvalitén. Den intelligenta 3D-modellen ersätter ritningarna och blir både informationsbärare och samarbetsverktyg. Ritningar kan vid behov genereras från modellen. Gränsöverskridande samarbete För Vianova heter lösningen Novapoint DCM och Quadri DCM där bokstäverna DCM står för «Design, Construction & Maintenance». Härigenom uppnås för första gången ett integrerat BIM-baserat arbetsflöde och metodik i infrastrukturprojekt. Lösningen introducerar ett gränsöverskridande nytt sätt att arbeta på med sitt tvärvetenskapliga modellsamarbete i molnet. Samarbetsmodellen är både objektbaserad, intelligent och tillgänglig. Inte bara av fack och aktörer i ett projekt, men också i ett livscykelperspektiv. Från koncept, projektering och byggande, till drift och underhåll. 6

7 Öppen och noggrann modellering Lösningen har funktioner för att skapa precisa terrängmodeller av den nuvarande situationen, baserad på traditionell kartdata, och är nu i färd med att ta över laserskannade punktdata från flyg. På det sättet får man nya mer noggranna terrängmodeller än de man använt fram till idag. Systemet håller själv ordning på modellhanteringen mellan de olika projekten. Modellen som byggs upp är gjord för att hantera komplexa geografiska datamodeller. Integrerade plan-, längd-, och tvärsnittsfönster, samt ett välutvecklat 3D-fönster, gör det lättare än tidigare att navigera runt i modellen och förstå den. Tekniska myndigheter leder Modelleveransen kan för övrigt enkelt anpassas till myndigheter eller andra byggherrars kontraktkrav exempelvis norska Statens vegvesens Håndbok 38 som sätter krav på BIMleveranser i deras projekt. Dessa krav resulterar i ett bättre samarbete som sparar pengar och ger högre kvalité. BIM för infrastruktur genomfört på ett riktigt sätt ger mångfaldiga vinster. Det är redan bevisat i ett antal projekt. Vinster både i form av en enklare planeringsprocess och bättre konkurrensförmåga för projektörerna. Förbättrad lönsamhet för byggherren och inte minst snabbare infrastrukturutveckling och stora summor pengar som sparas för samhället. För mer information: stefan.granberg@vianova.se 7

8 Forskning inom drift och underhåll Mellan har forskning inom drift och underhåll av transportinfrastruktur bedrivits vid CDU (Centrum för Drift och Underhåll) vid KTH. Centrumbildningen lades ned vid det gångna årsskiftet efter att Trafikverket beslutat att upphöra med basfinansieringen. Området ligger dock mycket högt på agendan idag hos såväl politiker som alla typer av aktörer inom området. Text och bild: Håkan Westerlund, Föreståndare Drift och Underhåll, KTH Under verksamhetens första decennium var forskningsprojekten ofta tämligen tekniskt inriktade. Efter hand har intresset alltmer inriktats mot managementfrågor som exempelvis hur livscykelkostnader (LCC) fångas upp i tidiga skeden, d.v.s. hur drifts- och underhållsfrågor beaktas i planering och projektering. Andra områden, som kommit att spela stor roll är kontrakts-, finansierings- och upphandlingsformer. Dessa faktorer har nämligen visat sig spela stor roll i just LCC-avseende. Aktuella frågor Tidigare har planerat underhåll varit ett område, som politiker (beslutsfattare) uppfattat som något nödvändigt ont och som använts som budgetregulator, d.v.s. man har hållit igen på detta när de offentliga finanserna varit svaga och efter ett antal konjunkturcykler har stora underhållsskulder genererats. Detta håller dock på att förändras, åtminstone när det gäller statlig infrastruktur, eftersom politikerna nu tävlar om att satsa mest på underhållet av vägar och inte minst järnvägar. Inom det kommunaltekniska området, främst VA-sektorn, har denna sjukdomsinsikt tyvärr dock ännu inte infunnit sig utan där skjuter man nu kostnaderna framför sig till kommande generationer. Branschorganet Svenskt Vatten har emellertid uppmärksammat problemet men frågan är, om det också kommer att medföra konkreta åtgärder hos de enskilda kommunerna på bredden. Exempel på projekt Ett pågående doktorandprojekt handlar om LCC och inte minst hur LCCA (livscykelkostnadsanalyser) tillämpas i de stora projektens tidiga skeden. Doktoranden i detta fall är Jonas Wennström vid VTI, som även bidragit med en metodbeskrivning i detta nummer av Inom ramen för projektet har en fallstudie gjorts på Norra Länken i Stockholm och tidigare i projektet gjordes en analys på Förbifart Stockholm vid LTU. En mycket intressant slutsats från denna är, att om förbifarten skulle ha byggts ovan mark istället för tunnel (8 av 2 km), så hade LCC varit ca /7 av vad den nu blir. Hade man valt ett broalternativ istället för tunnel, så hade utfallet blivit ungefär detsamma. Ur LCC-synvinkel skulle projektet endast kunna försvaras ekonomiskt med en ovanjordslösning ( vägbank ). Som bekant är vald lösning politisk grundad på en stark miljölobby. Fallstudien för Norra Länken har tagits in i det EU-finansierade COSTprojektet MEGA PROJECTS, som går ut på att studera varför stora projekt (>500 miljoner Euro) normalt erhåller stora kostnads- och tidsöverdrag samt i vilken mån LCCA görs i projektens tidiga skeden. Även om många forskningsprojekt under senare år kommit att handla om managementfrågor så finns naturligtvis också andra intressanta pågående exempel: Utveckling av modell för prognostisering av temperatur och halka: Yumei Hu vid Göteborgs universitet Klimatanpassning av vägavvattning och dränering: Zahra Kalantari vid KTH Energieffektivisering av driftsområde: Lina Nordin vid Göteborgs universitet Nyligen avslutades ett forskningsprojekt som handlade om nya metoder för vinterväghållning. Projektet genomfördes av Mats Riehm vid KTH och gav en spinnoff i form av ett nu patenterat passivt yttemperaturmätningssystem BIRDS. 8

9 Ett annat intressant och för CDU udda projekt är den vägforskningsstation, som byggts på nya motorvägen mellan Västerås och Enköping (E8). Här har en mängd olika mätsensorer byggts in i, under och vid sidan om vägen och forskningsdata kan tas ut i realtid var som helst i världen efter att inloggningsuppgifter erhållits, se Bild : Den röda kurvan illustrerar konjunkturcykler, den gröna linjen den nivå som det planerade underhållet borde ligga på och den blå kurvan illustrerar hur underhållet används som budgetregulator av offentliga infrastrukturhuvudmän. Ytan mellan den blå kurvan och den gröna linjen representerar ackumulerat eftersatt underhåll. Framtid Behovet av drift- och underhållsforskning ökar men möts tyvärr inte av motsvarande satsningar. Export av know-how inom detta område hade med målmedvetna satsningar kunnat utvecklas till en svensk specialgren. Så länge det emellertid fortfarande finns en tämligen utbredd förnekelse till problemet med eftersatt underhåll och stora underhållsskulder, så är dock vägen dit lång. Det är som bekant inte lätt att skapa trovärdighet om man inte själv är ett bra föredöme. För mer information: hakanwes@kth.se Transportforum 8 9 januari 204 i Linköping Välkommen till Nordens största årliga konferens inom transportområdet! Under två intensiva dagar bjuder VTI på mer än 500 föreläsare, möjlighet till många möten mellan 600 deltagare samt underhållning. Vi ses i januari! Transportforum är en konferens där forskare och transportsektorns många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Konferensen arrangeras av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. 9

10 Trafiksignalernas utveckling i Sverige Idag är trafiksignaler ett effektivt sätt att styra trafik i korsningar och passar väl in i bilden av stadsmässighet som är eftersträvansvärd nuförtiden. Men hur började det en gång i tiden och hur fungerade de första trafiksignalerna i Sverige? Text: Anna-Ida Lundberg Bild: Olle Karlsson Första trafiksignalen i London Som med mycket annat så var engelsmännen först även när det gäller trafiksignaler. Den första trafiksignalen togs i drift år 868 i korsningen av Bridge street och New Palace Yard i London. Trafiksignalen var driven av gas med en lykta längst upp och semaforer som visade Stop respektive Caution. Det dröjde inte många dagar tills att det hände en olycka med gaslyktan och trafiksignalen plockades ner. Det var först drygt 50 år senare som man på allvar vågade använda sig av trafiksignaler i London. Sveriges första trafiksignal sattes upp i korsningen av Vasagatan och Kungsgatan i Stockholm. Året var 925 och biltrafiken hade börjat ökat i sådan grad att man insåg att det krävdes någon typ av styrning för att höja trafiksäkerheten. Trafiksignalen manövrerades för hand och bestod av fyra lyktor och varje lykta kunde visa två sken rött och grönt. Efter ett par år kompletterades signalanläggningen med en polisman som visslade i en visselpipa då signalerna skulle växlas, för att på så vis uppmärksamma trafikanterna. Polismannen var placerad i en särskild plåtkur där signalväxlingen sköttes manuellt. Signalanläggningen var kostsam och man insåg snart att anläggningen tillsammans med den visslande polismannen inte var helt optimal. Sverige låg länge efter i utvecklingen och under ett par år testades olika typer av signalanläggningar hämtade från utlandet. Det svenska signalväxlingssystemet I Stockholm insågs ganska snart att det behövdes fler faser än de två huvudfaserna rött och grönt. Bilister tvärbromsade vid rött och orsakade olyckor. Det behövdes en mellanfas som signalerade att signalen var på väg att växla från grönt till rött. Lösningen blev en tredje gul signal som visades tillsammans med grön signal för att upplysa om att röd signal stundade. Denna idé uppkom 932 och kom att kalllas det svenska signalväxlingssystemet eller Stockholmsmetoden. Åren därpå infördes detta system i Stockholms samtliga trafiksignaler och kort därefter blev det standard i hela landet. Idag är Stockholmsmetoden skrotad och Sverige har anpassat sig till EU och engelsmännens signalväxling, vilket innebär att grön signal slocknar och endast gul signal lyser till växling till rött. Fordonsstyrda signaler i Stockholm Under 930-talet fanns det två typer av signaler i Stockholm, dels de handmanövrerade som sköttes av polisman och dels tidsstyrda med fasta omlopp och faser. I slutet av 930-talet blev dock trafikflödena så stora att det krävdes mer flexibla signaler som kunde anpassa sig till rådande trafiksituation. De signaler som fanns var inte tillräckligt effektiva eftersom samma omlopp och faser användes både då det var som mest trafik som under lågtrafik. Sverige tittade på England som redan hade börjat med så kallade fordonsstyrda signaler där omlopp och faser anpassade sig till trafiksituationen. Anläggningen bestod bland annat av en detektor som genom en luftpuff i en slang kände av ett fordon som närmade sig. Detektorn skickade information om trafiken till en lokalställare som reglerade signalväxlingen och som slutligen ändrade själva signalerna. Vid högtrafik hade systemet en förinställd omloppstid och signalerna fungerade precis som en tidsstyrd. Under lågtrafik däremot fick den tillfart med trafik grönt ljus så länge det inte kom någon trafik i de andra tillfarterna. Den första trafikstyrda signalen i Sverige uppfördes år 947 i korsningen Götgatan - Ringvägen där Stockholm tog hjälp av engelska tekniker inför signalprojekteringen. 0

11 Samordnade signaler Under efterkrigstiden växte antalet signalanläggningar kraftigt i Stockholm. Vid årsskiftet 945/55 fanns det 50 signalanläggningar och tre år senare var antalet 00. Stockholm insåg behovet av att samordna signaler för att få ett mer sammanhängande system där bilister inte fastnade mellan signalanläggningar. De första samordnade signalerna i Stockholm infördes 958 på södra delen av Götgatan och kort därefter på delar av Vasagatan. De samordnade signalerna kompletterades ofta med en tilläggssignal som visade lämplig hastighet vid den gröna vågen, exempelvis Grön våg kör 35. Framtiden signaler Idag är styrning av trafik genom trafiksignaler och annan teknik ett mycket vanligt inslag i trafikmiljön. Idag handlar utmaningen framförallt om bussprioritet och att på bästa sätt optimera signaler. Med trafiksignaler finns det möjlighet att prioritera de trafikanter som önskas och det finns stora samhällsekonomiska nyttor att vinna med rätt inställning av signalerna. Det handlar bland annat om vinster som uppstår i form av kortade restider, mindre köer, färre stopp och därmed mindre utsläpp samt minskat antal olyckor. I forskningsprojektet MATRIS, som pågick mellan 2004 och 2008, visades att 850 ton koldioxid har kunnat sparas in per år på Valhallavägen i Stockholm endast genom att ändra signalerna och på så vis minska antalet stopp för de tunga transporterna. Polisman i plåtkur vid Tegelbacken 953, Stockholm Källor Dufwa, Arne, red (985). Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia. Stockholm: Liber Förlag. Libris ISBN ITS/ITS-pa-vag/Styra-och-leda-trafik/Trafiksignalstyrning/ MATSIS Minskade CO 2 -utsläpp genom Adaptiva TrafikSignaler I Stockholm, Movea, 2008

12 Hållbara farthinder I ett led att hastighetssäkra vägarna där det finns oskyddade trafikanter började Göteborg Stad redan på 970-talet att bygga fysiska åtgärder i trafikmiljön. Den första vägbulan byggdes år 978 och gjordes helt i asfalt. Efter att 50 farthinder byggts undersöktes effekten av dessa med hjälp av sjukhusrapporter. Det visade sig att antalet trafikolyckor per år minskat från 87 till, antalet svåra fotgängarolyckor minskade från 5 till 0, antalet svåra cykel-, moped och MC-olyckor minskade från till 5. Text och bild: Thomas Berggren, Trafikingenjör Trafikkontoret i Göteborg Mycket har hänt sedan dess, idag finns det ungefär 2800 fartdämpande anordningar i kommunen varav cirka 500 vägbulor. Vägbulor är idag det effektivaste sättet att sänka den verkliga hastigheten och skydda våra oskyddade trafikanter där det finns korsningsanspråk. Hastighetsmätningar har kontinuerligt utförts, i rutan till höger visas 85-percentilen vid olika typer av åtgärder. Vägbula med m ramp: km/tim Vägbula med 2 m ramp: km/tim Vägbula med 2 m påfartsramp och 4 m avfart: 37 km/tim Busskudde: km/tim Timglashållplats förhöjd med 2 m ramp: 34-4 km/tim Timglashållplats utan förhöjning: km/tim Sidoförskjutning: 37 km/tim Åtgärderna delas upp i fyra olika typer:. Hastighetsdämpning vid gångoch cykelpassager 2. Hastighetsdämpning vid busshållplatser 3. Hastighetsdämpning i korsning 4. Hastighetsdämpning på sträcka. 2. Det har funnits flera utmaningar under resans gång. Till en början var det utformningen: Hur säkerställs höjden på farthindret? Vilket material ska användas? Vilken ramplängd tillgodoser alla behov? Idag byggs gupp med prefabricerade betongelement och asfaltsramper med en

13 resulterande lutning på 6 % vilket säkerställer höjd och ramplängd. På gator och vägar med kollektivtrafik och där körfältsriktningarna kan delas med en mittrefug eftersträvas en påfartsramp på 6 % och ingen avfartsramp (ligger i nivå med gatan). Denna typ av hastighetssäkring uppfyller trafiksäkerhetsbehovet och är uppskattat av busschaufförerna. Största utmaningen har nog ändå varit markens geotekniska förhållanden. Hur byggs ett hållbart farthinder när marken består av lera, vilket den till stor del gör i Göteborg? Ett exempel är den klassiska prefabricerade betongbusskudden som i sig har en mycket lång livslängd och hållbarhet. Eftersom alla installationer i vägkroppen rör på sig så blir gränssnittet mellan kudden och asfalten problemet. Resultatet blir sättningar och hål som i sin tur orsakar vibrationer för boende i området och för bussförarna. Idag har den gamla prefabricerade betongbusskudden bytts ut mot en utformning som består av Spikma betongelement och asfaltsramper, detta för att minska arbetstiden vid anläggning och underhåll. Det helgjutna farthindret har en lång livslängd men kräver att det schaktas i beläggningen vilket skapar problem i anslutningen mot asfalten och påverkar vägens hållbarhet. Den tar cirka en dag att anlägga och kräver en till två dagars arbete att byta ut, under tiden behöver trafiken stängas av. Det nya kollektivtrafiksanpassade farthindret byggs uppe på den befintliga beläggningen, anläggs på tre timmar, vid underhåll fräses endast de längsgående asfaltsramperna bort och ersätts av nya vilket tar ca 2 timmar. När betongelementen är slitna byts de och får nya asfaltsramper, arbetstiden är ca 6 timmar. Det går att anpassa arbete så att kollektivtrafiken kan ta sig förbi vid de flesta momenten. Det nya kollektivtrafiksanpassade farthindret har följande fördelar: Vägkroppen förblir intakt Arbetstiden kortas med 2/3 Trafikpåverkan för kollektivtrafiken minimeras Cirka halva priset Låg underhållskostnad och underhållstid Göteborg Stad har tillsammans med kollektivhuvudmannen, bussbranschen, Göteborgs spårvägar och SP genomfört en studie beträffande hur vägens yta påverkar bussförarnas arbetsmiljö. Det fanns en uppfattning om att vägbulor orsakade skadliga vibrationer för busschaufförerna. Studien visade att vibrationer från farthinder kom först på 8:e plats när det gäller påverkansgrad. Störst påverkan har mindre ojämnheter som schaktskarvar och brunnnar som satt sig i kombination med högre hastigheter. Sedan två år tillbaka har Göteborg Stad därför satsat extra på att håll en intakt och jämn vägbeläggning där det går kollektivtrafik. Äldre typer av farthinder bytts ut och utvecklingen av farthinder pågår ständigt. För mer information: 3

14 Reseberättelse från: Vancouver Ska vi åka till Vancouver? Frågan byttes till ett ja, absolut efter att ha lyssnat till Ann McAfee berätta om den integrerade planeringen men också på internet tittat på de planer som används i en stad som flera gånger fått utmärkelser som värdens most livable. Vi ville gärna på plats få svar på frågor som: Hur har man lyckats få planering av stadens omvandling att gå hand i hand med trafikstrategiska planer? Hur lyckas man skapa robusta samarbeten mellan olika organisationer och organisationsnivåer för att genomföra planerna? Lokalt och regionalt? Text och bild: Ylva Löf och Sofia Hellberg (Trafiktekniska föreningens resestipendiater för utlandsresa 203) Vi ville besöka Vancouver för att dels på plats uppleva den omtalat attraktiva staden men framförallt för att få tid och möjlighet att möta planerare på flera nivåer för att få veta mer om hur man arbetat och samarbetat för att komma dit. Ett stipendium från Trafiktekniska föreningen gjorde det möjligt för oss att resa en solig vecka i maj. Vancouver har ett geografiskt läge som är helt oöverträffat. Staden är kärnan i en region med ca 2,5 miljoner invånare alldeles norr om Kanadas gräns mot USA. Åt väster ligger Stilla havet, och Vancouver är likt Göteborg en hamnstad med stora flöden av gods. Någon timma norrut ligger bergen och skidåkningen och klimatet är, om än regnigt likt Göteborg, mer av medelhavskaraktär än vårt skandinaviska. Regionen växer, och har under de senaste åren växt mycket genom en stor invandring från Kina och Indien. Man upplever att många är unga och särskilt i city är många under 30. Stadsbyggnadsmässigt är Vancouver känt för att, till skillnad från många andra ame- 4

15 rikanska städer, genomfört en medveten strategi för att återbefolka centrum. Den hamn- och industrimark som övergavs på 980-talet har nu blivit täta och attraktiva boendemiljöer. De nya kvarteren har höga hus inne i kvarteret och lägre hus med engelsk radhuskaraktär runt om. Snyggt, prydligt och ganska gulligt men kanske inte lika urbant, blandat och spännande som vi väntade oss. Den väsentligt ökade befolkningen har gett liv åt ett city som kunde ha utvecklats till ett rent inpendlingscentrum för bara arbete. Centrum av Vancouver är dock avgränsat till en halvö, och runt denna breder ganska vanliga amerikanska villaområden ut sig. I Vancouver är man stolt över att vara belönad som most-livable city och många verkar tycka det är något positivt. Och att mötas av Downtown ambassador Kevin som gärna visade oss till rätta när vi ganska trötta anlände till ett regnigt Vancouver kändes helt självklart om än lite ovant. Efter det mottagandet spenderade vi en vecka i ett vårligt Vancouver. Vi träffade både region-, trafik- och stadsplanerare som alla lärde oss massor om hur planering går till i Vancouver och den omgivande regionen. Dialog och medskapande i trafikplanering På tjänstemannasidan har alla en uppgift och en kultur att involvera medborgare i planeringen. Medborgardialog och det vi nu kallar för medskapande i trafikplaneringen är djupt rotat och en paradgren i Vancouver, både på lokal och regional nivå. In general people believe that planning is a good thing All planering sker med ett stort mått av lyssnande på allmänheten, man arrangerar möten och frukostar, gör undersökningar, använder workshops och online-spel, variationerna är många. Ett stort fokus på att hela planeringsprocessen går att följa på internet. På detta sätt sprider man kunskap, skapar engagemang och får fler ingångar i planeringen. Både tjänstemän och politiker deltar i denna process. Faktaruta: Vancouver Befolkning: (20) Befolkningstäthet: 5250 inv/km2, jämför Göteborg tätort 2700 inv/km2 Modal split: ca 60 % bil, 20 % koll, 5 % gång och 5 % cykel Tillväxttakt: på 5 år har befolkningen ökat med 8% och man räknar med en fortsatt befolkningsökning de närmaste 30 åren med drygt 20 %. Känt för Most livable city in the world, Greenest city in the world 5

16 Visionshantering Visionen och målen man kommunicerar i de övergripande strategierna siktar högt. Medföljande handlingsplaner är konkreta och visar små steg på vägen men inte hela lösningen för att uppnå målen. På något sätt är man ändå trygg i att det nog ska lösa sig till slut, och analyserar inte ens gapet mellan nuläge och mål Målet till 2040 är att 2/3 av resorna sker till fots, med cykel eller kollektivtrafik, och detta är baserat på en trendframskrivning (!). Analysen av hur transportsystemet behöver omdanas för att matcha målet saknas. Cykelfokus med skav Visst har Vancouver ett cykelfokus! Det syns tecken på stan överallt att cykeln finns med i planeringen och att man vidtar åtgärder av olika slag för cyklistens bästa. Skyltning, cykelparkering och cykelbanor ungefär som hemma, dessutom cykelställ på bussen. Men planerarna vi talade med vittnar om att motståndet varit och är hårt mot att prioritera cyklister och därmed prioritera ner bilister. Kollektivtrafik med förbättringspotential Att åka kollektivt i Vancouver är lätt. Man åker trådbuss, vanlig buss eller Skytrain som är en tunnelbana/pendeltåg på pelare utanför city och i tunnel i centrala staden. Det finns i huvudsak tre linjer varav två har långa linjesträckningar ut i regionen. Den tredje går till flygplatsen. Skytrain har funnits sedan 80-talet. I det rutnät med villabebyggelse som omger staden saknas naturliga knutpunkter med hög täthet för stombusstrafiken som förutom de tre skytrain-linjerna är stommen i kollektivtrafiken. Kring hållplatserna för bussar och skytrain är inte tätheten högre, gator utan centrumfunktioner kan sträcka sig långt. Man har uppmärksammat detta och planerar nu förtätning ihop med utveckling av kollektivtrafiken i utpekade stråk, t ex i Cambie-korridoren, där man försöker få satsningar på kollektivtrafiken att finansieras av nyplanering av tätare bebyggelse. De tydliga spelregler man satt upp för att samfinansiera kommunala infrastruktursatsningar med de som vill bygga ut är intressant. Även om det är lätt att åka i kollektivtrafiken saknar man sådant som vi i många städer i Sverige numera ser som självklart. Det finns inga realtidssystem, påstigning och visering kan man bara göra hos chauffören och vi såg inga särskilda tillgänglighetsanpassningar vid hållplatser utöver de enligt amerikansk standard höga kantstenarna. Bussarna har heller inga särskilda körfält och ingen prioritering i signalerna. De planerare vi möter kommenterar också att det är brist på kapacitet i bussystemet. Folk ställer sig snällt i kö och väntar på en plats på nästa buss, eller den efter det. Avsaknaden av väderskydd blir uppenbar när det regnar en eftermiddag i rusningstrafik. 6

17 7

18 8

19 Det är många som går, säger man Fotgängaren är på inget sätt prioriterad i rutnätsstaden. Det finns inte en enda gågata i stan vad vi kunde upptäcka. Som fotgängare är man hänvisad till grön gubbe i varje korsning. Vid olika tidpunkter på dygnet var det naturligtvis olika flöden av fotgängare, men i rusningstid var det ganska stora mängder människor på gatorna. Kanske upplevdes de fler eftersom ytan är begränsad på trottoaren. På kommunen fick vi intrycket av att fler och fler går för att transportera sig. Kanske hänger det ihop med satsning på några riktigt fina gång- och cykelstråk? Det är många som kör bil lugnt och stilla Det bestående intrycket är att Vancouver har en stor utmaning i att få folk att släppa ratten och i högre grad sätta sig på sadeln eller i bussen. En slutsats är att stadens infrastruktur kommer behöva omdanas ordentligt för att rymma så många fler människor i kollektivtrafiken. Många taxibilar var elhybrider, och vi såg flera bilpoolsbilar. Väl hemma i Göteborg, fulla av intryck, konstaterar vi att likheten är större än skillnaderna när man planerar för Vancouver eller Göteborg. Vi ser att om man ska lyckas med att få planering av stadens omvandling att gå hand i hand med trafikstrategiska planer behöver man hålla igång ett ständigt samtal om vart man är på väg. Ett samtal både mellan professionerna men framför allt med de som ska befolka gator och torg. Att vara stolt över sin stad underlättar. Att skapa robusta samarbeten mellan olika organisationer och organisations nivåer är en utmaning i Vancouver likväl som i Göteborg men en tydlig organisering tillsammans med en lyssnande attityd gör det enklare. Att lära av Vancouver har gett oss mycket, inte minst gav oss denna vecka gott om tid att reflektera över hur vi själva jobbar och organiserar oss. 9

20 Livscykelkostnadsanalyser för att minska vägars framtida kostnader Drift- och underhåll av vägnätet kommer att bli en allt viktigare fråga för samhället när många av de vägar, broar och tunnlar som byggdes under 50- och 60-talet närmar sig slutet av deras tekniska livslängd. Detta kommer att kräva omfattande åtgärder för att till exempel återställa broar till deras ursprungliga skick eller öka vägars bärighet. Samtidigt ställs det högre krav av trafikanterna på vägarnas tillgänglighet vilket gör att till exempel störningar i samband med vägarbeten till lägre grad accepteras. Text: Jonas Wennström, forskningsassistent VTI Bild: Jonas Wennström samt Dessa framtida utmaningar kräver bättre planering och beslutsunderlag vid val av underhållsåtgärder för befintliga vägar för att välja åtgärder som ger låga framtida drift- och underhållskostnader samtidigt som störningar begränsas. Men det kräver också att nya vägar byggs så att det framtida underhållsbehovet minimeras när konkurrensen om underhållsmedlen i framtiden spås att öka. Livscykelkostnadsanalysen (LCCA) är en ekonomisk metod för att utvärdera de framtida kostnaderna av olika tekniska såväl lösningar för att hjälpa till att få ut så mycket som möjligt av varje spenderad skattekrona både vid underhållsåtgärder så väl som vid nybyggnationer. Drift och underhåll av vägar och gator Vägar och gator bryts ständigt ned av trafiklaster från bilar och tunga fordon samt av miljö och klimat. Nedbrytningen orsakar skador i vägkonstruktionen som visar sig bland annat som spårbildning, sprickor, sättningar, beständighetsbetingade skador och ojämnheter i vägyta. Skadorna ger först upphov till att nedbrytningen ökar i ännu högre takt när till exempel bärigheten minskar på grund av att vatten ansamlas på vägyta och i vägkonstruktionen. För det andra skapar skadorna, med framförallt ojämnheter i längsled, kostnader för trafikanterna. En väg i dåligt skick ökar bland annat olycksrisken, restiden, bränsleförbrukningen samt minskar komforten. Detta skapar ett behov av drift- och underhållsåtgärder för att hålla vägen i ett tillräckligt bra tillstånd för att minska trafikanteffekterna och minska framtida nedbrytningen av vägkonstruktionen. Det finns dock stora möjligheter att redan vid byggskedet påverka det framtida av drift- och underhållsbehovet samt effekterna på trafikanterna beroende på hur vägen utformas, vilka tekniska val som görs och hur arbetet utförs. Livscykelkostnadsbegreppen Livscykelkostnader eller life cycle cost (LCC) är en anläggnings totala kostnader under dess livscykel där alla kostnader för planering, byggande, drift och underhåll och avveckling inkluderas. LCC är således en uppskattning av vad en anläggning totalt kommer att kosta för ägaren under livscykeln. Ett annat begrepp som används är whole life cost (WLC) som förutom att det består av LCC även inkluderar externa kostnader för exempelvis trafikanter och samhälle (ISO 2008). Life cycle costing (LCC) och Whole Life Costing (WLC) är metoderna för att på ett systematiskt sätt utvärdera de två respektive kostnaderna. Ytterligare ett begrepp som används är Life cycle cost analysis (LCCA) som egentligen är samma som de två tidigare nämnda metoderna men där det fokuseras på en enskild komponent och endast tar hänsyn till kostnader som påverkas av denna. Användningen av begreppen och deras av- 20

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Så skapar vi en attraktiv cykelstad Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera

Läs mer

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Bakgrund. Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson

Läs mer

Lärdomar från nyligen genomförda projekt där LCCanalys. LCA/klimat kalkyl är genomförd. Mohammed SAFI FOLKBRO AB. CIR-seminarium

Lärdomar från nyligen genomförda projekt där LCCanalys. LCA/klimat kalkyl är genomförd. Mohammed SAFI FOLKBRO AB. CIR-seminarium Lärdomar från nyligen genomförda projekt där LCCanalys och LCA/klimat kalkyl är genomförd Mohammed SAFI FOLKBRO AB CIR-seminarium 2018-05-22 Agenda Vem är Jag?! LCC & LCC-anayls BaTMan Trafikverket planeringsprocess

Läs mer

Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna

Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2018-11-06 Utfärdat 2018-09-12 Diarienummer 5542/17 Stadens användning Martina Fahlcrantz Telefon 031-368 26 53 E-post: martina.fahlcrantz@trafikkontoret.goteborg.se Göteborgsförslag

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Säkra vägar. 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet?

Säkra vägar. 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet? Säkra vägar Sidan Innehåll 4-5 Trafik Vad är trafik egentligen? Ser den likadan ut under hela dygnet? 6-7 Dämpa farten Ju högre hastighet desto svårare skador. Ibland bygger vi om för att försöka sänka

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut

Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut Dnr Sida 1 (8) 2019-06-27 Handläggare Rickard Brandt 08-508 26 125 Till Trafiknämnden 2019-08-29 Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

ÖVRIGT. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013.

ÖVRIGT. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013. SEPARERING Jag skulle vilja veta hur det går med uppdelning av de gemensamma gång- och cykelbanorna. Kommer fler delas upp? Kan inte uppdelning bli en regel snarare än undantag? Och borde inte just de

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket arbetar med samhällsekonomiska analyser på underhållsområdet och hur vi arbetar

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Sida 1 (6) 2015-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2015-11-26

Läs mer

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut. 1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

Sveriges bästa stadsbusslinje

Sveriges bästa stadsbusslinje Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik. 1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: . Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR Tryckfolder Version 1.04 TERRAKOMP FRAMTIDENS HÅLLBARA STENSÄTTNING FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR TERRAKOMP, VAD ÄR DET? Att bygga ett attraktivt naturstensfarthinder i stadsmiljö är en tidskrävande

Läs mer

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Bilaga 5 Trafikanalys

Bilaga 5 Trafikanalys Bilaga 5 Trafikanalys Generellt Allmänna uppgifter återfinns i förstudiens huvudrapport. Studerade scenarion För att kunna bedöma föreslagets effekt på restiden, krävs en detaljerad förståelse av trafiksituationen

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges

Läs mer

PREFABRICERADE FARTHINDER AV NATURSTEN Spar tid och pengar

PREFABRICERADE FARTHINDER AV NATURSTEN Spar tid och pengar TERRAKOMP PREFABRICERADE FARTHINDER AV NATURSTEN Spar tid och pengar INGA STENSÄTTARE BEHÖVS Vi har redan gjort alla svåra hantverksmoment Infästningar för lyftöglor Kantsten Gatsten i granit och kantsten

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Genomförandeavtal med SLL - Planskild korsning Enebybergs station

Genomförandeavtal med SLL - Planskild korsning Enebybergs station DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (5) Klicka här för att ange text. Genomförandeavtal med SLL - Planskild korsning Enebybergs station Ärende Trafikförvaltningen på Stockholms läns landsting, SLL, har

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

N Time. Trafik & Miljö

N Time. Trafik & Miljö N Time Trafik & Miljö On Time är en digital busstidstabell som ska göra det enklare för många att åka buss. On Time kan visa vart och när man ska byta buss för att minska väntetiden, Buss tiderna kommer

Läs mer

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg 1 Kristina Martinsson, Örebro Trafikverket Underhåll Väg Nationell Samordnare Beläggning Klimat och

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går?

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går? Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går? Vår ide är en E-pad som får dig att hålla koll på kostnaderna. Den räknar

Läs mer

BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ

BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ - Information Datum 2018-02-07 Författare Stadsmiljö - Trafik Förutsättningar för att få ställa ut blomlådor på din gata Blomlådor i tätbebyggt område Grundförutsättningen

Läs mer

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) 2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Vianova Systems. Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari Cuong Nguyen Anders Lisspers. Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur

Vianova Systems. Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari Cuong Nguyen Anders Lisspers. Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur Vianova Systems Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur Cuong Nguyen Anders Lisspers Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari 2014 Pionjärer inom modellering av Stadens Infrastruktur Allt

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-12-13

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län YTTRANDE 2017-102-7 Cykelfrämjandet Västerås Niklas Kihlén, vice ordförande Regional transportinfrastrukturplan 2018-2029 med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län Sammanfattning Vi har

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm

Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm Trafikkontoret Miljöförvaltningen Bilaga 3 Sida 1 (5) 2013-05-08 Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm Vidtagna åtgärder Dubbdäcksförbud på Hornsgatan Dubbdäcksförbud infördes på Hornsgatan i

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå Norrbottenskretsen skontroll av Sunderbystråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer