und~g!s~v~~~~ ;r~~~~~~m

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "und~g!s~v~~~~ ;r~~~~~~m"

Transkript

1 r e rr Den 17 mars inleds en «ampanjvecka mot apart ~eid i Sydafrika. ISAK, Isolera Sydafrikakommitten, kräver bl a att regeringen skärper lagstiftningen mo.t svenska investeringar i Sydafrika. I Göteborg ordnar den lokala ISAK-gruppen tillsammans med facket på SKF en debatt med företagsledningen om företagets investeringar i Sydafrika. ISAK vill väcka opinion inför riksdagens översyn av den s k Sydafrikalagen som kommer i maj. Lage kom till 1979 och förbjuder,ka företag att nyinvestera Sydafrika. Företag får dispens - Lagen efterlevs inte. Företa ~år dispenser för nyinvesteringa. JCh de kan kringgå lagen på många sätt, bl a genom leasing av maskiner, indirekta företags förvärv och licenser till sydafrikanska firmor, säger ISAK:s ordförande Lennart Renöfält. Sen lagen kom till har de svenska företagen i Sydafrika växt med 25 procent. Men enligt Renöfält kommer riksdagsutredningen trots det inte att föreslå en skärpning av lagstiftningen. - Därför går vi nu ut med ett upprop som vi ska publicera när utredningen släpps i maj, där vi kräver att lagen skärps och att dess tilllämpningsområde utvidgas till att gälla också handeln med Sydafrika, 0r Rcnöfält. Köpbojkott På ett 40-tal platser ska de lokala ISAK-grupperna dra igång en kon ~entbojkott mot sydafrikanska ' 1>r, bl a färsk frukt och konserver. Man ska göra en inventering av livsmedelsbutikerna och dela ut Lil<ä~Vikiigt nu som tidigare att isolera S yda!r.~o~~~ flygblad till konsumenterna. Angola klarar längre av att stödja ISÄK deltar också i en internationell kampanj för frigivandet av de försök från Sydafrikas sida att för vårt stöd till ANC och Swapo ännu - Frigivandet av Toivo är ett befrielserörelserna. Därför behövs politiska fångarna Nelson Mandela bättra sitt internationella anseende. mer idag, säger Lennart Renöfält. och Herman Toivo Ja Toivo. De är Det förändrar inte situationen för Han tror dock att Sydafrikas utspel kommer att försvåra opinions-. ledare för befrielserörelserna ANC de tusentals politiska fångar som och Swapo i Sydafrika respektive sitter i Sydafrikanska fängelser, säger Lennart Renöfält. Namibia. arbetet, eftersom Sydafri-ka framställs som "fredligt" i massmedia. Sedan ISAK planerade kampanjveckan har mycket hänt. Bl a har - Apartheid finns fortfarande - Fredsförhandlingarna med Angola Och Mozambique ser jag 'Herman Toivo Ja Toivo frigivits kvar och det är lika viktigt nu som inte som en eftergift. Tvärtom utnyttjar Sydafrika ländernas utsatta och Sydafrika har inlett fredsförhandlingar med grannstaterna An att försvaga den rasistiska regimen i tidigare att isolera Sydafrika, för läge för att försvaga ANC och Swapo. Pretoria, säger Lennart gola och Mozambique. Renöfält. SUSANNE PALME und~g!s~v~~~~ ;r~~~~~~m bedriver Isolera ~ydafrika- sar kunde offra åtminstone en fördel att dp.t par11llellt kornmitten en kampanj mot en bråkdel av denna kam- med deportationspolitiken apartheidsystemet och rasis- panjinsats till att beskriva sker vissa reformer för att men. Kampanjveckan, regel- människoförtrycket, utsug- utbilda och utveckla ett slags bundet återkommande, är ningen och deportationerna i medelklass av andra svarta. tidsmässigt väl vald. Det var Sydafrika. IYessvärre har En minoritet knyts till det den 21 mars 1961 som mas- några socialdemokrater, till härskande skiktet, den översakern av fredliga svarta de- exempel Olle Göransson, väldigande majoriteten sål-. monstranter i Sharpeville näst intill stött näringslivets las ut - ännu ett försök till ägde rum. kampanj. splittringspolitik. Information om Sydafrika Sydafrikapolitiken kan, om Stödet till de demokratiska behövs; det visar inte minst den ska byggas på solidari- krafterna sker, från svensk den pinsamma debatten tetsprinciper, bara ha två sida, redan på många nivåer: kring den svenska så kallade grundläggande utgångs- stöd till ANC, befrielserörel- Sydafrika-lagen. Näringsli- punkter: isolering av apart- sen. Kyrkliga bidrag till de vets organisationer bedriver heidsystemets företrädare krafter som inom de religinu en hård kampanj för att och kraftigt stöd åt landets ösa organisationerna arbetar få bort alla restriktioner för demokratiska krafter. Isole- mot apartheid, arbetarrörelsvenska investeringar i ra- ringspolitiken förs med viss sestöd till den demokratiska sistlandet. Det vore ju ändå framgång inom kulturens fronten UDF, samarbete med =============================::::;i 'Jckså innefatta ekonomin. 0 varen 1984 och sportens sfär; den bör den starka, framväxande fackliga rörelsen. Det är mer än lovligt naivt, I detta solidaritetsarbete när Göransson menar att tar en stor del av de svenska apartheidsystemet luckras folkrörelserna del, liksom de upp om företagen behandlar politiska partierna, givetvis sina arbetare väl. Det är för moderaterna frånräknade. all del ett självklart krav, Detta arbete måste fortsi:itmen ändrar ju inte ett spår ta och kan med fördel också det faktum att miljoner svar- kombineras med konkreta ta deporteras till så kallade aktioner till förmän för de hemländer, berövas medbor- många politiska fångarna i garskap och utpstängs från rasistlandet. ANC-ledaren varje spar av mänskliga fri- Nelson Mandela, fängslad i och rättigheter. mer än två decennier, är hcir Apartheidsystemets försva- den främsta symbolen. ISAK - ISOLERA SYDAFRIKA kommitten, Barnängsgatan 23, Stockholm, Tel: 08/ ,Pg

2 Skärp lagarna mot Sydafrika 0 Lennart Renöfält är ordförande I Isolera Sydafrika-kommitt6n. Han menar att bojkotten mot Sydafrika borde sllärpas lstillet för att liber UserH. R iksdagsman Olle- Göransson js), ledamot I den parlamentariska sydafrikakommitten, har sagt sig vara beredd att slopa lagen om förbud mot svenska investeringar i Sydafrika och Namibia.. Del är eu allvariict ullmwle.p<'ll. ett underkannande av den ~ ~ l on i Sverige som eller au ha följl lagens tillämpning och ulvecklin11en Sydafrika kommit till heh andra alulsai..er. Enligt Göransson Ar del bättre all stöqja befrielseron!lser och fackel än att utvidga förbudet mot investeringar. Vartor slålla dessa mot varandra? Ett utvidga! förbud mot investeringar är. ett Oltal stöd lid befrielsekampen. Om Görans.son anser att stbdel till befrielserorelsttna lr viktigt, var!or dl inte lyssna pl d«u syn pl svenska investeringar? De uppmanar enlydigt till förbud mol alla ulländska investeringar. Del Ar viktigt att I della samman ' ~"!,>Alla I minnet all det enligt, ~ansk ~ 'Ar.strafibar1 all ullala sig ni. ekonomiska sanktioner. Detta leder med nödvindi8het till alt det Ar rvlrt att Il fram klara ultalanden mot Investeringar eran organisationer oom arbetar Oppel Inne I Sydafrika. Det Ar dock up_pe~ att det bland den svarta befolknilieen finna en mycket bred enighet Olll alt, utl&ndska invateringar ulg6r ett itniltigt stöd till apartheldreipmen och darför bör avvecklaa. F6rbudet mot investeringar i Sydafrika har varit verknings.löst, menar Göransson. Hans slutsats blir alt lagen bör las bort. Vi haller inom antlapartheidr6relsen med om alt lagen i sin nuvarande Conn i ston sett vwil verkningslös när del gäller au stoppa svenska företags investeringar. Isofera.Sydafrikakommi!Un asak> har kritisera! dispensgivningen och mena I alt den undttgrävt lagens syfte. Vi har också krävt au lagens tillämpningsomride borde vidgas till all liven - om.falla leasing, indirekta förelagsfö<vlrv och licenser. De kryphål som funnits bör med andra ord tappas till. Runl om i världen plgår del opinionsarbete och diskussioner om au inlr>ra.anktioner mol Sydafrika. Ju starkare del trycket blir pl Sydafrika, desto störn: blir pressen pl regimen au inte bannlysa United Democratic Front och de former som del nya kraftiga molslåndet mol apartheid lar sig. Sverige bör vara med och öka trycket pl rasistregimen. J.. ~R~ I januari besökte jaa och några andra ledamöler i den så kallade Sydalrika-kommitlen några av frontslatema i södra Afrika. Jag var i Zimbabwe, Zambia och Lesolho. Eft~r vår hemltomsl gjorde bl a en del ullalanden, som har lolkals olika i massmedia. Ef\er att del nu snurrar runt i några veckor vet väl knappast nlgon var jag står i dessa frlgor. Llll mig därför med egna ord ~ogöra för min syn. Lå et I aura Alrik Under de senaste veckorna har vi kunnat ta del av rapporter om att Mocarnbique och Sydafrika har underteckna! ell fredsavtal. Det Ar nalurligtvis positivt au länder slular låss, men tro inte att detta belyder en omsvängning i Sydafrikas avskyvärda apartheidpolitik. Med mililära, ekonomiska och andra medel har-sydafrika försal! många av frontslalema i en sådan situation all deras självständighet är holad. För befnelserörelsema, ANC och SW APO. minskar handlingsutrymmet och för den svarta befolkningen inne i Sydafrika kommer rasatskillnadspolitiken att fortsålla. Kamptrn mot apartheidpolitiken måste dårför gå vidare med ökad styrka. l t~r rlo ~ll opi lo Självk lart är det viktigaste och mest erfekt1va att vi snarast far FN:s säkerhetsråd all enhälligt totalbojkolla Sydafrika. Även i IMF och andra internationella organ, där ländernas regenngar har sate och slämma, är det nödvändigt att Sveri ge ännu hårdare driver dessa frågor. Det är först när vi får med oss andra lä.nder som sanktionerna kan bli framgings rika. Folkrörelser, kyrkor och andra orgamsationer, sam har in temationella kontakter och samarbetsorgan, måste också känna sill ansvar för att intensifiera kampen mot apartheid. Varför inte någon form av anti-apartheid-fond för att där med stimulera de internationella kontakterna? Tiddcroi., de ~l \af lång Lid all driva en opinion internationelll. Därför måste vi 1 Sverige-arbeta vidare på de områden där vi år suveräna Vi mlste fortsätta att via vårt utve-cklingsbistånd stödja fronstaterna ekonomiskt och tekniskt. Apartheidens offer. befnelser6relsema och flyktingarna från krigs och krishärjade 4.. mråden är andra angelägna insatser. I den tilläggspropost1on.som rqeringen redovisade häromdagen, kan jag till min glädje konslatera all kraf\iga uppräkningar sker. Frthandelsprincipen mellan l.åndema innebär att Sverige inle ensidigt kan förbjuda handeln mellan Sydafrika ocw Svenge. Däremot menar jag att på många områden skulle bå de privata och statliga (öretag frivillig_t kunna hitta alternativa leverantörer av varor. Till exempel: Ar det nödvändigt att ko.. pa vin frln Sydafrika? Räcker inte det utbud av vinsorter som redan finns? Vi som konsumenter, kan inte vi mera konsek "'Vent efterfråga varor från andra länder? Det ftnns alllså. som jag ser det, massor av områden där vi kan öka vår aktivilet. Slle lc lörefflg~ Till sist de svenska dotterföretagen tett tiotal) 1 Sydafrika, ska de få vara kvar eller inte? Jag menar att de bör kunna det om vi med lagliga medel och överenskommelser kan få dem all inte utvidga sin verksamhet. Någon form av sociala åtaganden för de svarta arbetstagarna borde också vara förk.nippal med deras fortsatta existens. Kampen mot apartheid måste alltså utkämpas pl många områden. Milet Ar all pi. fredhg väg störta en minoritetsregim som fortfarande slir vakl om den vites överhöghet och därmed på del mesl brulala sätt förtrycker de svarla. I den kampen är det viktigt att vi inte fokuserar hela vårt intresse till svenska förelags vara eller inte vara i Sydafrika. Ulan alt r6ja alltför mycket av Sydafrika-kommillearbelel hoppas jag all vårt slutresullat skall bli ett väl avvägt förslag, frln La, vilket vi kan driva kampen mol apartheid vidare. OLLE GÖRANSSON " ' \ Maria Lei&sner : rt:t;:mtt:wt:itit'\ytttttttzr:t}tt};::;:::::::::::::t}::: Expre9'.6l 11 ~l/j -3'7 ' Nationell egoics)m- ~ "Inte ska vi stllj. la till trassel för vlra svenska företag!" Olle Göransson, socl aldemokrat I Sydafrl- kautredni~en, lir ha Wlt denna symboliska replik under arbe tet med att se över Sydafrlkaiagen. Han väjer inte för att deklarera att la&:en mot nyinvesteringu i Sydafrika lika vlj kan rivas upp. I all sin enkelhet Ulustrerar Göranssons replik socialdemokraternas egenuiga inatällnlng till utrikespolitiken. Moralen i utrikespolitiken existerar enbart där den cer fler jobb. Detta är ett mönster som lterkommer i utrikespoli tik slvil 10m i handelspohtik och bistlndspolitik. Den ~~f~~:=; d;~~:~~: sekventa strypnineen av Riksdagen Torsd c 22 n kl (frågesvar. arbe-umlenum' u-landsimporteo pl t.ekoomrldet och den 1ynner li1en aktiva vapenf6ralljnlngeo till linder med pl- ~~d~lg~:~~~~t o: jobben Kår ln sår moralen uti Det lr... inlrkll& k.lmla att tvlas deb&t- ~ t.n med-.jdemokn ter Rlr au hwvp dem - beboftl av en lac.om hejdar svenska fl retqs expanaloo 1 del rulatl1ka Sydafrika. Det lr deua ooclaldemoknt.er som l oppo91.tlom 1WJninJ hic:iwlj ajlled :ttf~; ~tli!: motat SVJenlika lnveat.e ~i:.!.=:c. blotle existens l Sydafrllr.a stärker apartheidsysteme~ De matar Sydafriku mllitlrmakt med avancerad telnolori. FönQg9u vluter slussas in som skatte-' medel i förtryckarmukineriet. De.tvingas &eta.ja för autällda som eör virn~ O I oppo1iuon häcklad~ JOCia.ldemokrauma tnit ~::;;t~~%rze~nt:;,;:~~~1 Sydafrika. 1kn'wr Maria UiunerfbildenJ. plikl Svenska fackförbund aom rest l Sydafrika vel beriitta att arbetarna inte t>. handlu annorlunda pl de svenaka dotterbolaaen in pl andra lydafrikanska!öretac. H23: Rand Daily Mail (SA), Mor 26, '84 (abr) European MPs to form an anti-apartheid group Mall Correspondent OSLO. - Dutch parliamentarians,h;ive decided to form a Europeaa parliamentarians organisation against apartheid. a Dutch M~ from the Labour Party. Mr Jacques Willage, said in Oslo. Norway, at the weekend at the hearing againsl atleged South African destabilisation of its neighboursr. Together with former Christian Democrat and member of the Dulch Parliamenl. Mr Jan Scholtens, Mr Willage has sent letters lo p.arliamentarians in several European countnes. inviting them lo help in setting up such an organisation. " We have received positive responses from about 30 people in nine counlries, among those. all the five Nordic countries," he said. Mr Witlage said this parliamenlary group would try lo establish a forma.i headquarters somewhere in Europe, wtth ltatson offlc1als spread around in many counlries. Frlean är inte hur mycket det kost.ar lltt varu sohdarisk med de sva~ kamp för demok.n lj. f'råcan är i stället hur 11 kan ha ti116tit sveo&ka fort!la&g att under sa 16ng tid bidra till och byggaa upp ett sadant männi5koförakt.ande system. Socialdemokraternas in - ternationella solidaritet har snabbt bantats ner till. nationell ego1!>m 1 rct;t rinasställn1ng upptalker dt! att del!i.nw-arl.'..i.r de sve~ ka storföreta-.:en som bt:ho ver hjälp och stöd än Syd afrikas rösträtt.slösa svarta miljonbefolkning. Solidaritet med San - vik - inte med Sow.ew ~ k 'del d """' llocialdemoknlemas Alma majrop lyder numera'! Socialdemor..raterna och moderaterna verkar nu ha ex.akt samma kurs i Sydafrikapolitiken. Den lumstella.tionen skulle ha majoritet i riksdagen. Skall social demokrater och moderate:- - tillsammans sanka Sydal tikalagen? SSU och bro derskapare - var ir ni?..$wler ni upp pl att slakta 1 :sydafrikalqen? Era röster ~ verkar sv.aaa!!'llarla LelH-r FPU-ord.föraru!e

3 C6 : The Star (S.-\), Jan 23, ' 84 US Democrats attack SA and threaten new sanctions By Neil Lansen, Tbe Star Bureau 'WASHINGTON - lo a television deba.te broadcast countrywide, tbe Democratic Party's froot-running presidential candidate, Mr Walter. Moodale; denounced Soutb Africa's race policies and threatened sanctioos - including curtailment of SA landing rights in tbe US - uh-..p progress was made in elimin ( ' ng apartheid.. Two other presidential candidates - Senator Gary Hart and former Se.nator George McGovern...,. joioed in tbe denunciatioo of Soutb Africa. Mr McGovern refer-,.wi.{lg to the SA Goveroment as '!ouodrels" and "one.of tbe worst governments in tl!e world". Tbeir åttack came during a three-bour debate amoog all eight candidates for the Democratic Party oominaiioo. Watcbed by millions of viewen at jmime ti.nre, tbe debate is regarded as one or tbe most importaot event.s of tbe presideotial campaign; tbe perfonnance of tbe andidates is certain to influence oext _mootb's primary vote in New Hampsbire. 1be debate was st.eered towards Sbutb Africa by. a b~ct member al tbe studio audience fllo askqd wbat lhe candidates woujd do "beyond rbetoric" about apartheid. Most of tbe candidates indicated an eagemess to reply but only Mr Mondale, Mr Hart and Mr McGovern Wert! given tbe chance by tbe master of ~remonies, TV penooality Phil Dooahue. Mr Mondale, vice-president in the Carter Administration. said: -nm is a great moral issue and we bave got to stand up to il. I think we should do IOIDe specific things. "We oaght not to let"(soatb Africa) sell Krugernmds in this country. _we ougbt not to let AmericaD businesses invest additional amounts, and we ought to make cerwn our.military embargo is ~ t6 anj1hing.that bas to do direcuy or indirectly witb police acti vities.: "And I tjaink tbat if t:bey don't ~e progress, we ougbt to ca. sider cancelling SoaU. African Airways rigbls to land in u.e UDlted States. "The US should atand up for something and sbow that beliefsbl human rights are not jast pallinc but real and important in all al our lins." llr MmdaJe claimed that wt.m be waa vice-presicleat u.e Carter A cflniiliatration laad cllanged "yean of cynical bebatioar"' and had. IRlpported blad dem.lods for is became tbe Soada Afriam are majority nale and DO cti9crimina- prmnding tjae day)iglds oat ol A&- tion... - borohiag raida jast ill tbe The US, be sa id, waa ~en last few dajs.... ~ -i...t Africa as "So I Uaink tlle fint Wng we..._., ba-.e to do is break tills Dcirwme country..._t Be recaded negoöating wit.b Mr auuw comtnctin enppment, John Vonrter in Vienna: "I dell- recopilling that id Soa~ Africa vered a messaee to IWD. ID no..,. 70" are dealing wi~ oae ol tbe cert.ain tenns that tbe Alperican want Gotea WDtUts ill tbe world." people woald not tolerate pod re-. Be aald constnactin eagagelatioas wit.b bis natioa uw be ment wbat raalted..._ US made significant procrw in tbe fgfttp policy wa blwld -.Ut elimination al apartheid. Jllll are apimt ratller U.. wllat Be laad told Yr Vonter that yoa are far'". lf tbia waa not done. it wu tlle ~tar Bart. a military affairs policy of tw us to tana auc:tmm spertafist wbo is tippect - poai OD Soath Africa miw it became ble Yice-presideatiaJ nomiaee Ws.... _ _,. :rear rather tban w1...;_ u.e -- - ~ expedsiv'i:: -- - Former Senator McGcrrern, wi- DOmmation, a.aid be woajd propme dely regarded u tbe cancudate legislation lo atop US illdutry wiu. tbe sm.ijjest cliiuee. ol get- from illteating in bill 'Afriol ~ tiq tbe nominatioa, uid: --nais les tbeft... parantee al fair (Reap.a) Administ.rat.ioe.bas let laboar pnctiw in tllat cioantry. tbe Soath.Africa& Gowtwwut olf tbe book". Be..W DOt make any lous or..granb" Yailable--all So.tll Be accwd tbe administrat.ioe Africam coakl åare in t11em. of doing DOt.b.ing to press btl :!.::,!d aet a limetable and Africa to grant indepepmoi:e td -----:- for~ Gowamoeut of Namibia or "on anjtöal ebe" 8oat.b Africa to lift 11p to apecific mdil tbe Cubana left AneDla- '"Now &'DU ol dm:m>c:ratiatiaa - wl il that'1 red berrin&. lle... tlley did nat meet._ dewdtines, '-nae 1wo pi obleml are emtirely 1 ~ ~ au-oat '"""'llli.'.: diffueat and oae ol tlle nam. lladctiom, w u.id.. there are C.ban ron. 111 ~ ~ 4: The Guordi an (Br L Jr 31, '84 South Africans in court Four ~outh Africans and three British businessmen appeared before Coventry mag1strates yesterdav charged with attemptfog to - evade a United Nations prohibition order on the export ot strategic goods to South A!rica. The South A!ricans were rernanded in custody until next Monday. The Britons were bailed to appear beforp. Coventry magistrates again on May 14. Hendrix JacObU6 Botha, aged 49. of the White House Hotel, London, is charged wil'h beini; concerned in t1he expoctation o! gas cylinders in an attempt to evade the UN prohtbiuoa orde-r in M.a rd!. Steph.anus Johannes de J.ag«, aged 49, and William Randolph M~elerlmmp, aged 42,. both. of the Wlltlte House Hotel, and Jacobus Francals le GNnee, ai?ed 38, of Oak Tree Avenue, Hazelwood, PrttoriJ, South Africa, are cha.rged With belng concerned witji Ute exportatton o! magnetrons in June Derek Wiltred Salt,.i.rect.59, of Westcll.((e Drtve, Coventry the man aging directot of D. w'. Salt (En~neertng) Lt.d of Coventry, ls oharged 'fritlit betor concerned with the exportatfo!l of a quantity ol coolers In Se1). tember Michael Gardiner, aged 515, ot Coly House, Colyford, Devon thp chairman of D. W. Salt (Engineering) Ud., nd a dit eetor of FoHe Way Securltlu Ltd., of Seaton. Devon, 11 charged with exporting a quantity o! magnettons. Michael Swann :tged 33, of- Oalitz, Mlldrlth' Royston. Heartfordshire, an export. buytr, wu rharaed ll'itb r.xport1ng magnetrons. H16: rne Gu o r aion ( Br) I Apr 2, '84 (oor) ambassadc~ recalled B~ :\ifk t1.,.., The Sot. _.. n amh;,ssa dor t0 L Mr.\fara1s Steyn. ha, hn' n recalled to Pretor1a ir1 the wake of re newed allegalions of illegal arms running from Britain to South Africa. The mo, e follows the appe;irance at Co, entry magistrates' court on Saturday of!our South A!ricans and one Brit' n charged wit h ille2ally t'xporting mili ta ry t'quipment to South Africa. It 1s understood that the allegations involve a South African corporation named Armscnr, which is t>acked by the Prrloria government and whi ch has deyrlopcd a range of sophisticatcd infantrv "eap~ns as wcll as missiles and rockl'l launchers. The South African foreirn minister. :\lr Pik Botha. sa1d in a statement th.at hc was recall ing.mr Stcyn for "urgent consultation " about the allegations He confirmed that thr d<'ci sion was linked to thc arrests Il\ Covcntry but tan no de ta1ls. In srparate incidents in 1982 a firft secretary, H. M. van der Klashorst, and a junior w~r ta.nt officer, Joseph Klue, were w1thdrawn from the l"mbassv at short notice alter crimma'j allegat1ons. Two othcr senior diplomats are known 10 ha ve becn t he SUbject O( Curt exc.han ~ CS be twcen London and Preloria. It, was, no t clcar las1. night ho" lhe South Afnran Go\'crn. ment. believed Mr Steyn could help 1n Pretoria.

4 300 arbetare avskedades vid ASEA i Sydafrika Arbetarna vid ASEA Eleclric Soutb Africa bar under 1983 strejkat vid inte mindre än tre tillfällen. De har krävt högre lön och den senaste strejk.en var en protest mot att en arbetare avskedats. Arb<tarna vid ASEA:s kab<lfabrik i Rosslyn strax utanför Prctoria hade enligt tidningen Rand Daily Mail vägrat utföra privat arbete lt en överordnad på en lördag. Hela den svarta arbetsstyrkan, omkring 300 man, gick då i strejk - varefter ASEA South Afnca avskedade allihop! I Sverige ar ASEA:s verksamhet mindre omtalad in de andra sven ;ka OOlagcn i Sydafrika. tu Elcctrolux, Atlas Copco. D<t s)dafrikanska bo1a,n lr bara till en mindre del lgt av ASEA i Sverige och d! "rålcnas" inte verksamheten. Proletärens samtal med produk- 11onschef Lacera:rH på ASEA Kabel 1 Stockholm ir betecknande: "Inte ett ASEA-företag" - ASEA i Prctona år inte ett.\sea-förctag. Vi har bara en mindre del av aktics1ockcn. Kabel har for övrigt inte med detta att 1'Öra. Du får vil tala med moderbolaget. H22: Stor (SA), Mor 24, '84 Men du måste väl känna till strejkerna och att tre hundra man avskedats~ - Det har 1ag inte hört. Men Jag vet att de haft en del oro därnere, sen de nya fackföreningarna släpptes fna. -Och att avskeda samtliga lr ju ett si.tt att fl iging förhandlingar. Men att sl skulle ha skett dlrncre känner jaa inte till. Den som troli1en är rätt man att svara pl fria:or om utvecklingen vid ASEA i Sydafrika heter Douclu Rril. Douglas nn Reis lr nrkstlll de direktör I ASEA Kabel las van Rels lr styrelseltda.,ot I ASEA Electric Soul~ Afrlca. Douelas nn Rels h., nril nrk stlllande direktör i ASEA Eltclric South Afrlca. Ty lrr lr Doua;las nn Rel.s pli semester. Alldeles bortsett frln moderbolagets avvisande attityd när det sydafrikanska bolaget förs på tal, sa finns alltså den svenska industrins naggskepp etablerat i hägnet av apar1- heidregimen. Lönekrav pli 40 cent Strejkerna vid ASEA i Sydafrika startade i maj i år. Den första strejken gällde lönekrav som fackföreningen MA WU (Metal and Allied Workcrs Union) lagt fram. Nä.st! strejk kom i början av aucustl då 300 arbetare lade ned jobbet. Kravel var en löneökning pi 28 cent mer 1 timmen. Bolaget hade enhgt n) hetsbyrln "Solidarity Proletären nr 93, 30 dec 19/IJ - J Jan / "De svartas mobilisering och ökade inflytande kan knappast hejdas" skrev svenskt näringsliv i en propagandaskrift för investeringar i Sydafrika, utgiven i vd ras. Fast de svenska intressena i landet gör givetvis sitt bästa för att hejda mobiliseringen - nyligen sade ASEA South Africa upp 300 arbetare efter en strejk. News Service' utlovat en löneöknin& pi 40 cent, men den I augusti fick arbetarna veta au bara 12 cents plslaa skulle utbetalas. Arbetarna tvingades tillbaka till arbetet efter bara tre dagars strejk nlr ledningen utflrdade ultimatum - börja arbete eller llmna fabriken. Den tredje strejken utbröt den 2 oktokr. Tidning~n Rand Daily Mai/ i Sydafrika skrev: "En svenskt företag, ASEA Kabel, har avskedat 327 arbetare - hela den svana arbetsstyrkan - vid Rosslyn nlra Prctoria eftc"r en tredaaarsstrejk i protest mot ett avskedande. uppaer en talesman för MA WU. Arbetarna lade ned arbetet i protest mot avskedandet av en kollega som, påstls det, vägrat utföra privat arbete it en överordnad på en lordag." ASEA vägrade Atcranstllla den avskedade arbetaren och utställde nytt ultimatum till de strejkande - återgå eller försvinn. Bolaget började ockd. anställa arbetare fran andra fabriker till kabclfabriken i Rosslyn. Den 28 oktober sades arbetarna upp - " ett sätt att fl ig.lng '150 secret companiesdon't give information AT LEAST 150 companies in Soulh Africa are exempt by ministerial decree from dl~closing information and are operating in secrel, accord ing to the depuly registrar of companies. Mr Hans Coetzee. The files on "secret" companies are removed from circulation and are not available to public scruliny in the company's offlce. Mr Coeuee said tbere wett aboul 1~ comranies operating ln "secret', bul many of these were maior companies with subsidiaries thal pushed the figure even hlgher. He uid the "secrel" companies lncluded businesaes lnvolved In amu, petroleum and strateglc minerals, and companies lnvolved wllh "senjilive" t.rad1jl1t partoers. Il some of the lntormation was revealed, It could dam age South Afrlca on the world market, be said: In terms of an amendrneot to the Companles Act of 1978, the Minister may probibit the dllclosure of, and exempt a compadj from, the obligation to dllcloee Information. He aald comi)anies affecled would be lnvol ved In atrateclc trade and Il would be In the publlc lnterest not to m&ke tbe lnfonnalioo avallablt. He 111ld, bowever. ~t &11,.. ooe invesucatidc I comp&ni exempteti under t11em ~ liooa could apply to tbe recl> trar for lnfonhauon. The...,.. bt.ered a~ and tbe - of tbe compdj would tall be releued. be llld. In t.enm ol tlle ~ Act, a cornpanj mmt diaclc-.i to the RePtrar of Oom. panis lta ~ a~ lbe namtl Ud ~.. I ta dlrecton. tlle otflciala clll the company, Ull PU andaphereofin~~lilll butl.nell, tm aure ca~ and bow awiy..,_ \a.i beea 111'*1 and Ull D.&U)9 ol tbe abarebolden- - s.a,.a. förhandlinpr.. som den svenska ASEA--direktören uttrycker saken. I det llget tvingades arbetarna till rctrltt. Enli&t Benny FarrofT. prcsssekretcrare vid MA WU, bar ledningen nu Ateranstltllt 2SO av arbetarna medan resten fortfarande står som avskedade. Nya kontrakt De Ateranstlllda arbetarna har tvingats skriva pl nya anstlillningslcontrakt som bland annat föreskriver oblisatorisk övertid, nlgot som MA WU absolut vänder sig emot. Detta lr-den senaste informationen Prolttlren kunnat fa om utvecklingen vid ASEA-fabriken i Sydafrika. ASEA:s engagemang i Sydafrika gir inte au förneka. Hllndclscrna pa det sydafrikanska bolaget med samma namn och verksamhet som ASEA i SvC"rigC" slir dessutom knock--out pi näringslivets egen propaganda om förhållandena i Sydafrika. S1 sent som i april i år utkom pamfletten ''Sydafrika och svenskt nlringsliv'', utgivc"n av något som kallar sia Näringslivets internationella rid. De många vackra orden om den "vilgärnine" som sve företas utför genom au fin Sydafrika, förvandlas tiu mörd"-.1 ironi nlr den verkliga bilden av svenska företap ascrande i skyddet av apanheidreaimen uppdagas: "Företaaen i Sydafrika... är medvetna om att aenomförda ocb planerade sociala satsningar ir en nödvändighet för att na finna och bthllla kval rad arbetskraft... Pi senan>-' har od:si den svarta personalen i ökad omfattning börja1 organisera sia i fackliga Ymft)anslu1- ningar. En sidan utvecklin& se!> av dotterföretagens ledningar som naturlia." Och 1 denni uppvisning i verkhghetsförfalsknin& skriver "Nåringsli vcts internationella råd":.. Att hilla en folkmajontet pt1ht1skt kuvad och utanfbr en ok.ad materiell vlilfärd anses av de s10- ra företagen (ASEA.South Afnca är Pretorias trc"dje största industri. red:s anm) anses avde!>sa företag varken som mdjligt eller önskvlrt". PEITER JOHANSSON ASEA I Sydafrika: Höga vinster - nya insatse ASEA:s engagemang i Sydafrika saknas i den statliga Sydafrikautredningen fran Orsaken är att dessa svenska investeringar inte räknas som dotterbolag då moderbolaget äger mindre än 50 procent a\' aktierna. Fakta är dock att ASEA Electnc South Africa Lim1ted hör till Sydafrikas snabbast växande företai!-. och att lo procent av ASEA:s u1- landsanställda finns vid fabnkc"rna i Sydafrika. I huvudstaden Pretoria har ASEA en transformatorfabnk och i Rosslyn när Prcto n<i ligger drn ale1udla kabelfabriken. Flest anställda ASEA ar del svrnska förc"t3g_ som. ävc"n om bolage 1 inle formellt vill kännas \Id det. har Oest anställda i Sydafrika. Affarerna kan beskrivas som lysande. 1972/73 kbptc ASEA kabclfabri ken i Rosslyn och darcfter har det rullat pl i.mycket snabb tak1 ASEA har bl a Utmärkt sig geno m att bryta mot FN-embargot for handel med divarande Rhod"ra. - Vi kan inte vägra levc"ra 1111 Rhodesia eftersom S)da 1 har normala handelsrelatioh...,,,, med Rhodes1a, blc'' sv111rct frin kabelfabrikens chef Strategisk produktion ASEA:s dotterbolae: 1 Sydafrika lr snabbväxande och ~pelar naturligtvis en mycket framskju ten roll i exemptl\1s apartheidregimens livsviktiga encre1projckt. Vinsten är redov1- sadc's siffran 17 pro("c'nls a,~k_astning. Hir 1 Sveng_C" förnekar ASEA. dijc"ktdrer!ankarna mdl<tn Vasterås och PrC"toria: en ht?i urpiz111 frår... Solidant\ NC'ws '.erv1n... bli modcrbolåttet g6ra t n n~ In' ntrnng i sitt sydafrikanska cnj!:agi.: man&. i form "' t'tt lån pi 21 miljoner rand (cirka L~8 m1ijune :- 1c._ronor) ull "oak t1 n~cn.. 1 Prctona.

5 - ~ 1,.. Ljust för vissa - mörkt för andra - i Sydafrika ASEAs robotar gör de svarta ~~-J'I arbetslösa ASEA har goda framtidsutsikter i Sydafrika. Svensk teknologi ska ligga till grund för en satsning på industrirobotar och elektronik. Det är nya områden för ASEA Electric (South Africa) som hittills mest varit engagerad inom energisektorn i S~ dafrika. Sed;,, n den 1 mars i ar har Ut:t sydafnkanska elektronik :vretaget Altech/Altron ak tiema.jonteten 1 ASEA. Me n rt:dan i ;lutet av 70-talet sålde dt"t 3\'enska moderföretaget ut m a.mr.tcten till s~ dafn. k a 1:- >\." rntrt!'ssenler. Det var en förutsattmng fo r... a AS EA skulle ku nna fort. sätta expandera införde IO::Vt->nsk<.i rc~ermge n d en lag ~0 111 tu: u;udcr :;\'enska före. tag att m vest er<j l s~ dafnki.j. Medan ASEA vant engagerad på u mråden som energi. fo r ~Orjnin g, järnvågar. gru\'or och tung industri har Altech elt:klronikproduktion som direkt ar bunden ull m ilitära in tressen. F N:s sakerhetsråd tog redan 19; 7 ett bindande beslut om Yapt:nembargot m ot Syd afrika. Ar det något svenskt företag som hamnar att bryta mot F :-;.; beslut ä r det nog ASEA. Det JI ~ n komplicerad affar som ligger bakom det sydafrikanska e lektronik företagets ovt:rtagande av ASEA. Med 1 bilden f nns ett lån pa 212 m iljoner ra nd!ea 140 milj S\' kronor) - l-nga peni:ar kom mer från Svc-rige. så&er Doug!as van R1es. ASEA. ASEAs roll ar precis densamma. och den b ~ gger pa licensa\'tal. Det h;j r diskuterats om mte ASEA 1 sialva verket ha r ett bestammande intlytande over produktionen ge nom ett ;.k manage ment-avtal anmalde ISAK (Isolera Sydafnkakomm 1ttenl AS EA fo r lansrätten i Vasterås. \ 'erk,tallande direktciron. Ene.-\german. ä r sver.;:;k. Teknulogm är till stora d~l<ff svensk. Flera tekniker finns utlanaje frå n ASEA 1 Vä; r tt'.' ra ~. pt fabriker i S.vdafrika JO-anmälan från SSu S ~ l-.uord t> ~ca mma ar ~om ".u:1d ~rs okn :n~en ,, JU-;.i nmai;h: a, Kom ~;t:!"sr>l., 'fh tl!'. : o r A: jet aldrig gjorts en ordentlig und erscik ning av ASEAs infl y tande över fö retaget i Sydafri. ka. KommerskoUegiu m är den myndighet som ska fö r bereda det material om företagen som regeringen ska fa t ta beslut på. Andra svenska företag sorn vill gora några som helst investeringar i Sydafrika måste ansöka om d is pens frå n ctetta. Det slipper ASEA. Lansåklag<Jren 1 Västerås lade ner förundersökningen och J O-anmälan ledde inte till några åtgärder. Handlingarna är he mligstäm plade. Slag mot fackföreningarna Oppositionen mot apartheid 1 Sydafrika har vu xit i styrka under de senaste åren. En stor del i detta har de nya fackföreningarna fö r svarta. Dt har varit många strejke r plan om de sam arbetar med Syda frika. AS EA sålde ut aktier inna n den sve nska investe ringslagen kom till. Bakom elek troniken som Altech bygger u p p sina framgångar på ligger d et ame rikanska företaget ITI: De t var 1980 som ITI sålde sålde ut sitt aktiei nnehav på 33 procent. men be höll licensavtal och te knologiskt sam arbete. Ett flertal amerikanska företag vidtog samma åtgarder. Reagan-administrationen lättade sena re på trycket mot Syd afrika, också de t vapen embargo USA har varit med om a tt rösta igenom i FN:s säke rhe tsråd. Den förändring kan komma i öst - be roende på om USA får en ny president. Alla d e mokratiska presid entkandi d aler har talat om skärpta sanktione r mot Sydafrika. PHILIP WAHREA och stridigheter inom fö re r----==,,,...-~---- tagen om löner. fackliga rättigheter osv. De striderna har nu också nått till ASEA. Under 1983 strejkade arbetare på ASEAs fabrik i Rosslyn. utan fö r Pretoria. vid tre tillfällen. Fcire. tagen svarade med att. som vanligt på d en sydafrikan ska arbetsmarknade n..avskeda h ela arbetsstyrkan på 327 man. Återanställning skedde under noggrann kontroll. Aaron Mnisi. en av befriel serörelsen ANC:s represen-, tanter i S tockholm, har uppfattn ingen att ASEAs "ljusa framtid sutsikter" i Sydafrika innebär en mörk framtid för de svarta a rbetar'na. Det är svarta arbetare som kom mer att drabbas av ASEAs satsning pa industn robotar inom motorindustrin osv. Det är de som har de okvalificerade arbeten som försvi nner. Arbetslösheten är redan 28 procent bland de 7 miljone r svarta som är i e ko. nomiskt aktiv ålde r. ASEAs samarbetspartner Altech försöker förstä rka a partheid. menar Aaron Mishi. Elektronik från ITT. Sydafrika klarar inte hög-! tekn ologisk forskning och ut- Il veckling pa egen hand. Det är darför man är angelägen om att behålla samarbetet med I utlandska företag som A~EA. Ctförsäljmng a\ aktier kan I hd flera skal. men ett mycket v1kt1gt skal ar den knllk forc tjiz rakar ut for pn ht mma- AL TECH /POWERTECH Still sparking Tlle Altee~ IJ"OUP bu 11a.ln produced lm presaivo resulli for the year to end-febru ary, whlcb coaunued to juawy th market'a hlsj> recard for the IJ"Ollp' abares. ni... r.. ultj are laraely of IWtoric lnteresl. Tbey do not rellect the flna!lclal eflecli ol the AJea and Flntec acqalaluoa, or the reslnlcturlllg that will IOOD be completed. I Poweriecb Il bud& Unc for hlsj> r pret.u profit> I.bli year althou&h 111A111gemeot does not make 1 apeclfle forecasl Howev er, Lbe receot acqulsluon ol Alea lbould e!h : able Powenech. lf lts profit> and those ~ Alea are Lbe same u lut year, to report about a 35% lncreue In urnlnp a lbare thlj ye.ar. Powertecb w 111ned market share in 1 tbe battery lield. Ils 1ub1ldlary Lueas. which wu oaly openunc at IO!. ol capaclty wheo acqulred lut year, 1J now work lng at full capaclty. Anot.ber subsldiary, Circulta lre, was sold lut year. Il Cireultaire's lllldoyer il atripped out ol 1983'1 turaover,!ilen Powerteeh's sa les grew 10'1'o In rand terms. Management attrlbutes thia advanee to " Interna! crowth." P.. ltive fln&dclal beneflta l!bould fiow t.bll year from lut month'a purchue of a I0'1'o lnterest In the Utemuter Cl"'llP (prevlously Fldtec). S:riier&les wlt.b Luc'OD and Lbe Utemuter croup are Wtely to Cl profit> a booll AJJO, AJtroa sroup lllalll1emeot 11 l&kln& a more aeun n>le 111 nmn1nc Alea, whlch plana to mo1't lnto more oqpbiltlcated tech Se Upp! ~ KOMMER FRÅN SYDAFRIKA...,~,. KÖP INTE SY DAF R I KANS KA VAROR! ISOLERA SYDAFRIKA kommlttl!n AL TEC.H/POWERTECH'S SURGE 1n2 1eM Tur'T'IOWf (Rm) POW'tll'teeh.. 91.e toj.e CanMJ!i$t9d.., PJ~tl profit (Rml PowfH'tech Alt.ch Conddatlld ,2 40,4 hminq fel Pow«tech 1.8 9,5 Ahech C>Mdendt fel Powett.c:h 3.0 3,4 AA«:h... IO.O I nolo&les 1uch u roboues. CompeUtlon Il upected lo contlnue lo knock Alea's ules In som ol lu principal areas ol tradlnc. No material advanct! in AJe ' ules or earn: lnp are npected thlj year. Altec lllted ea.mings by 34'1'o, 1Ull in line Wlt.b llj IVera&e IMUal crowtll rate O! 33'llo. Chlel ezecutive Bill Venter says tluit volumes and market share roee and pn>ducuvlty galns al" helped. Tbe group il Jooltlng to npand export ules IJ!d bu submltted a R300m tender to the l.snell Post Office. Veoter says the lsraelil 1re eonsiderin& Altech's bld seriously and, il It 1uceeeds, It eould be the sulrl o! Altecb u a lorce among the multlnallonal1. Venter contend1 Alteeb la up wlth tbe world 101ders when It comes to dl&ltal communl cauon tecbnology. Anolher major 1cqullltion. eit.ber in SA oveneu. Il llkely belore long. Tbere Il some R400m ol equlty tlult could be lllued lo pay for... -u. And. u Altron GM Peter Curlc polnla out, tbe group currenuy hu about Rl!Om In the bank. Veater's cleter mlnation to mlnlmlle gearlng hu belped In Lbe..ecm1ori; but there Il a risk that anderuullsauon of borrowlnc powen coujd binder the crowth In future. Altech Il llkely to remain lhe major lloll1ce of profits for Altron. alt.bouch a algnlficlnt acqulaitlon would cban&e Ils profit mls. Venter says Altech Il budcet1n1 for a 20'1'o lncrease In profits tllis year, althou&h this Il clearly conaetviuve. Altech'1 sbare Il a marltot luder aftd 1hould lollow the lbort tenn d1"t:uon of the lndustrlal marltel Altron. could follow an independent course lf a major deal 1J announeed. Altroa and Altecll sbare prlces bave banlly moved slnce the bqinnlnc ol thls year and some 1nal11ta bell"e lhe market Il ID Lbe procaa ol renua1 the aroup's lhares. At Lbetr Clln'ellt prlces, lhe llwea ol the group on avenge yleld around 2!. oa dividend yleld nd ~" oa eamlnp. Oa dividend ylela conslder1uons, the llwa, wlt.b tbe excepuon of Alea, 1re dlscounllnc!ar lnto the luture. Long-tenn lnveston who are prepared to cciept the cu~t -lö".. divt. dend ylelcb in exeluinge for itro th hould do well. Altech is the lowest risk 1nvest- ment. in the croup..._. ~.,.

6 l " f\, \: ~ ),"- ~ ~ \_( l A Lt «- ~ 1 ~- t. ~ '() ( (~'..),.. I Arbetet Väst/Torsdag 22 mars ~~~~~~~~~~~~~~--~~~~~~~~~-t-~~~----- Bojkotta Sydafrika! Inte ens blågula företag kan agera demokratiskt 0 Av ANNMARIE OLSSON GÖTEBORG: - Att investera i Sydafrika. är detffionellt eller utländskt - mma som att investera i n militärregim. Vilket rttag som helst - na ~an när som helst tvingas tt för armens räkning mportera eller producera ad den behöver. et säger Aaron Mnisi, NC:s (Afrikanska natioalkongressen) represennt i Sverige. - Svenska företag utgör nget undantag. SKF t ex, örsedde Sydafrika med kulager till ett franskt vapen om tillverkas på licens, säer Aaron Mnisi. Trots att Sydafrika av FN.. r belagt med vap~nembaro, hittar landet vägar att få vapen. - Till de länder som bryter embargot hör USA, Västtyskland och Frankrike. Men man säljer naturligtvis inte direkl Vapnen eller licenser för vapentillverkning går mestadels genom Israel, säger Aaron Mnisi. För att förbättra situationen för de svarta i Sydafrika, vilka i dag saknar alla mänskliga rättigheter, vill ANC att Sydafrika totalisoleras. Detta innebär bojkott av olika slag - kultur- och - Svenska företag är inte mer "demokratiska" i Sydafrika än aijdra. Alla företag som vill etablera sig i alndet måste förlja apartheidlagarna, säger Aaron Mnisi.. Foto: JORMA VALKONEN idrottspojkott, bojkott av frukt och jordbruksprodukter och bojkott av all import till Sydafrika. Andra verksamma åtgärder är stopp för investeringar och lån till Sydafrika. FN tiger Men. förutom FN:s vapenembargo och viss begränsad bojkott har de svarta i Sydafrika ännu inte fått gehör för bojkott av sitt land. Och så länge FN inte säger något tar världens länder detta som ett klartecken att fortsätta handelsutbyte med och investeringar i Sydafrika. - För ungefär ett år sedan fick Sydafrika det senaste lå-. net av Internationella valutafonden (IMF) under förutsättning att man förbättrade för de svarta i Soweto. Och man fick visserligen elektricitet i Soweto, men den fick de svarta själva betala för. Lånen har gått ti~. vapen och till försöken att ina olja ur kol, säger Aaron nisi. När det gäller. e svenska företagens verk$amhet i Sydafrika bekräftar Aaron Mnisi vad någon ~vensk företagsledare redcfn sagt - det går inte att agera demokratiskt svenskt li ett land som Sydafrika. vin man ha sitt företag i det landet är det bara att snällt följ.i apartheidlagarna, annad får man packa och åka heri igen. Aldrig lika lijo - Alla utländsk företag är skyldiga att följa apartheidlagarna och det innebär bl a att man aldrig n ge svarta och vita lika l~o. De svartas är alltid lägr Man kan bara anställda. godkända" människor. Alla öretag - också de utlän ka - är skyldiga att ha ch utbilda industrikomman~n (soldater) på företageq om regeringen anser det ödvändigl Samtliga företag: är också skyldiga att ge "Sina" inkallade soldater lön.funder hela militärtjänstgöringen. Och så är företagen skyldiga att förse regeringen m~d militärt material, säger Apron Mnisi. - Sker det nå~a förändringar i Sydafriki gäller det enbart de vita. Iskugganav FN...Aaron Mnisi och hans svarta landsmän har ännu inte lått gehör för sina uppmaningai'ifjm bojkott hq; det internatienella organet.

7 !. Svarta arbetare når t1~; ökad. makt i Sydafrik.-;. JOHANNESHUHG v1sst rl1){cn slagit hårdast mol Oitvid Scb~b.i, generalsekrp Ett av Sydafrikas starkaste arbetarna men att fackel inlc terare i mctallarbetarförbunfal'iuörbund led för o\.'anlig- be.ini överlevt utan också blivit det, säger atl Overoptlmistiska lwtens skull ett nederlag ti-. starkare ekonomiska pro~no s.e r fö~ Syd- (Ji~are denna manad a rrika har bidr_a.git titl, arbetararbctare vid den västtvska Fler strejker nas besvikelse;, hiltijlverkaren Bi\l\\'s dot- Dess styrka h <:tr markts sår- "De förväntade sig att kunna lerbolag gick fogligt tillba- skilt tydligt under de senaste ljima mer pengar undt!r U184", ka till arbetet efter två vec- veckorna då fler slrt!'jker och påpekar ha n. fackhga tvister förekommit i kors strejk och utan att ha Sydafrika än nå J,!on gån~ tidiga- 1 själva verket kan löneökl'att cehör för sina krav på re sedan premiärminister p w ningarna i år bli ännu l ~grc än omedelbar lönehöjning. Botha ror St'X år sen släppte in 1983 till fö ljd av all en andra Undt>r normala förhållanden de svarta i arbetsmarknadt-ns ~vå r sommartorka och lågt skulle det inte ha varit förva rörhandhngssystem. Bara un- guldpris fördunklar utsikterna n~inde att bilarbelarförbundt>l der 1984 har nära svarta for en återhämtning i näringsli- µ<j detta sätt tvingats till relrcitt. arbetare varit med i strejker. vet. Sydafrikas ekonomi ar nere i t.>n Vid ett tillfälle lade inte mindre För många arbetsgivare är cijup lå"'konjunktur och arbt:ts- än anställda vid AECI strejkerna ett mindre bekym Jo~ h~ ten ökar snabbt. särs1<.ilt ilandets största kemiindustri) mer än all de svarta fack.cörl:)un blund de svarta. Utanför BMW- ned arbetet runt om i landet. den visar sig radikalare och fobnkens grindar stod nera Lågkonjunkturen har inte mindre eftergivna än arbetsgihundra arbetare som nylijr?en bromsat de sva rt a fackförbun- varna hade hoppats når de.c. -. k1..~det ts fr ~n b11l..ibnke r i når dens tillväxt. Enligt Fosatus se- började erkänna det svarta facht.. te n. Dl' vantadc p3 e n chctns naste årsberätte lse hade dess kt!'l mot slutet av 1970-talct. mu BMW-arbetarna inte sk ulle ~a t11lbake1 ti ll JObbt. t. nio anslutna förbund vid slutet Reinald Hofmeyr på Barlow "'som Kur bdarbetarna> re av medlemmar, all Rand säger att "vi!>ade stor förlratt ov.tnh ~ Jr att dt:' svarta Jämföra med ett år tidiga- ståelse för den. framväxande fol'kforbundcn under de senas- re. Dessa förbund har hittills svarta arbetarrörelsen". Barl~..iren okat sm förhandlinli{s- slutit 285 avtal på nästan 500 ar- low Ra nd erkände formellt :::.tyrka trots ~ll arbetsgivarpar- bctsplatser. förbundet under de tolv måna en Jr;!\'nnaLS e:.v den ekonomiske:. Under 1984 blir det "utomor- derna lom s.:ptember i.llv c~klmji!:en. dentligt livligt på arbelsmarkna- Men han tillägger: " F örhållan- Fosatu, under vars paraply den". tror Reinald Hofmeyr, det på arbetsmarknaden har de!leste:. a_v Sydafrikas nya som är arbetsmarknadsdirektor blivi t allt sämre." -.\ arta fackforbund har samlats. vid Barlow Rand, Sydafrikas De sista sex veckorna 1983 k unstaterctr an lågkonjunkturen största mdustrigrupp. drabbades gruppens företag i verkstads- och metallindustrierna av tio strejker. Fackförbunden är en av de fålaliga lagliga organisatione r som år öppna för de svarta. De som spådde att facket dä rför också skulle bli ett utlopp ror politiskt missnöje har fått rätt. Flera förbund uttalade sig rörra året mol regeringe ns planer på en ny grundlag. Facket har också mobiliserat motstånd mot de s k oberoende hemlånderna inom Sydafrikas gränser. Arbetarskyddet har nyligen blivit en nyckelfråga för en del förbund. Gruvarbetarförbundet som förra året blev det första svarta förbund som erkändes av gruvindustrin tog initiativ till e n undersökning där en Qrittisk expert ifrågasatte skyddsverksamhetegruvor. i Sydafrikas kol med fackförbunden. En del förbund driver nu på De1varta arbelarna i Sydafrika har nått en starka1 e slälluiuy i och med au dercu/acleföreningar btidit mer injlylelserika. tryckningar mol ett regeringsförslag som går ut på att beskatta svarta på samma sätt som vita. Facket medger a ll detta skul: le undanröja en av apartheidsystemels olikheter mellan svarta_ och vita och att många svart"' skulle få lägre skatt. Men facket hävdar att de svarta inte har blivit tillfrågade om förändringarna och att de svarta inte ska betala skatt a lls så lange de inte får delta i landets styrelse. Arbetsgivarna är i full fä rd med att informera sina anstallda om det nya skattesystemet, men del finns allvarliga farhågor för att röråndringarna ska orsaka ytterligare oro på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt om fi. nansminisler Owen Horwood som vänlat höjer skatterna i den budget som läggs fram i mars. Förlora tålamodet Det finns tecken på alt blide regeringen och arbetsgivarna håller på all förlora tålamodet Arbetsmarknadslagarna är på väg: alt skärpas på minst två sätt. Myndigheterna oitenliigj.{jor de nyligen ett lagfii rslag som ska tvinga förbunc..i att!:.k1c k<j in kollektiva\'tal och anmm in formation om verksamhete n till regeringen. Dessutom år det pil gång att införa en snavdre definition på vad som enligt lagen är "'oskäligt" på arbctsmarknadt>n och all begränsa arbcbm<.irknadsdomstolens makt. Domstolen sattes upp 1 samband med arb~ls metrknau s n: formerna i slut1:t av 19i0..talet. Förra året drogs omkring J 70 fall inför domstolen att JiHnföra c:. med 14 under Trots att domstolens medlemmar utses av regeringen a r <Jrbetsgivarna bekymrade ovcr all en del av dess domslut har gyn. nal arbetarna. Domstolen bes!ot t ex förra året au de arbetsgivare som inte förhandldr " uppriktigt" med facket inte uppfyllt.., lagens krav. "Domstolens bc~lut har o r~ kal betydande osakcrhet". sager Barlow Rands VD Mick Rosholt i den senaste årsbcrattelsen. BEHNAHD SIMON 10 SlockholmsTldnlngen Torsdag n rmll's I U8.J 'Tro inte att före tagen är till nytta för oss svarta" STOCKHOLM: - Utländska företag som verkar i sydalrika ska inte tro att de är till någon nytta för oss svarta. De finns där, och det ska företagen erkänna, för att de sjilva tjänar på det. Dirigenom stöder de en av de mht ondskefulla regimer som finns i världen. Biskop Desmond Tutu, framträdande oppositionell kyrkoman från Sydafrika, gav ett mycket rakt besked om hur han och den svarta kytk.an i Sydafrika ser på de svenska investeringarna i Sydafrika. vid en presskonfcrens i Stockholm på onsdagen Det bes kedet har Tutu och den svarta oppositionen gett förut Nu passade han på till- så fållet att på nytt markera den positionen, bara några timmar efter samtal med riksdagsmännen i Sydafrika kommitten som håller på med en översyn av S ydafrikalagen. Nagel i ögat Des m o nd Tutu är inte vilken sydafrikansk biskop som helst. Han är generalsekreterare i det sydafrikanska kyrkorådet CSACC>. en ekumenisk samarbetsorganisation för kyrkor i Sydafrika. Både Desmond Tutu personligen och SACC har ncm inerats till Nobels fredspris. Han har i många år varit en ständig nagel i ögat på den sydafrikanska apartheidregimen. En lätt grånad biskop i kriststrecksrandigt, som ock gav besked om lämpligheten av att svenska kyrkoförsamlingar äger aktier i svenska företag som är verksamma i Sydafrika. Den 16 mars visade ST att innerstadsförsamlingama i Stockholm på två år ökat sitt aktieinnehav i sk Sydafrikaföretag med aktier. En uppgift som framkallar ett resignerat leende hos Tutu. - De fär inte använda oss som alibi för att inte fattar morali ska beslut. De får inte tro att svenska f'oretag l\jälper oss. Beslutet att sälja aktierna borde vara mycket lätt för dem att fatta, säger Desmond Tutu. - Jag har konsekvent begärt att länder som Sverige ska utöva ett politiskt och framför allt ekonomiskt uttryck på Sydafrika. Sedan är det upp till varje land att tolka begreppet "ekonomiskt tryck". Apartheidregimen i Pretoria försöker alltmer ge omvärlden ett intryck av refonn - vänlighet. Ett försök som beror på omvlrldens tryck och en önskan att få president Ronald Reagan omvald. menar Tutu. Det år viktigt för Reagan att kunna säga "där ser ni, det pågår en förändring i sydafrika" Tvångsförflyttas Samtidigt ökar repressionen i Sydafrika. Familjer tvllngsförflyttas, människor klumpas ihop i s k hemländer - en politik som gör fol ket till främlingar i sitt eget land. Den nya konstitionen först.arker rasismen genom sin karaktär och genom att utesluta de svarta - 80 procent av befolkningen - från inflytande. lcke-angreppspakt en mellan Sydafrika och Mocambique som slöts för knappt en vecka sedan, innebär att den sydaf'rikanska befreielseorganisationcn ANC måste lämna sina baser i Mocamblque - ANC kommer att öka sin aktivitet inne 1- Sydafrika. Bombexplosionerna kommer att bli ner. ar Jag radd för. Många unga sydafrikaner kommer att rndikaliseras och repressionen o ka än mer. sager Tutu. Biskop Tutu har inget pass. Han reser med ett speciellt dokument och fick utresetillstånd for bara knappt en vecka sedan. Han tillhör en familj som levt i Sydafrika i många ge. nerationer. Men i utresedokumentet står följande under rubriken "nationalitet": For nlrvarande obestämbar. - Min fru och mina barn har pass men de är osäkra på min nationlitet. Man kan se det som ett skamt. men det ar också ett uttryck for apartheidpolitikens "'slutliga los. ning". säger Desmond Tu tu. vål medveten o m vilka as socialioner till nazismens JU deutrotningar han da ger. BOSSE BRINK

8 Lördag 31 mars 1984 Stockholms Tidningen 7 Svarta om svenska Sydafrikalagen: Dispenserna vapen i rasisternas händer STOCKHOLM: - Dispenserna bör finnas kvar i Sydafrikalagen. - Så länge dispenserna finns kvar har investeringsförbudet en effekt - det ar som att ständigt byta ut förslitna delar i en bil. Den fortsätter att rulla hur länge 'l helst. Den socialdemokratiske riksdagsmannen Olle Göransson. ledamot av Svdafrikakomm1tten. Öch Kay Moonsamy. ledande representant för den s, d<ifrikanska underjordiska fa ckfö r eningsrorelsen SAC TU 1South Afncan Congress nr Trade l!nionsl intar helt olika ;tandpunkter nar det i:aller den svenska, k SYdafnkalagens!'rumtid. ST sammanförde Kay Moonsamy. som mgar 1 den SACTU-delegat10n som besöker Sverige i dagarna bl a för att be LO och TCO om hjälp. och befrielserörelsen ANC:s repr0~e ntant i Stock. 1. Aaron Minisi - r..~..a Olle Göransson. Väckte kritik Han sitter i Sydafrikakommitten som ska lägga fram ett nytt lagf 'ag i maj. Olle Gö- 1.;on väckte rabifder för några veckor sedan då han i en intervju i TCO-tidningen hävdade att Sydafrikalagen hittills, varit verkningslös.., - Det är bättre att stödja befrielserörelserna och facket än att skärpa investeringsförbudet. menade Göransson. Hans uttalande väckte stark kritik och fick många att stäl!p frågan: Håller socialdemokraterna på att omvärdera den ekonomiska sanktionspolitiken gentemot Sydafrika?. Inget mellanting Mötet mellan Moonsamy, Mimsi och Göransson ägde rum i.- -- ~,- -. ~- ~~-...,_ Den sydafrikanskefackförenmgsledaren Kay Moonsaym och ANC.s representant Aaron :vli111s1 kom rnte öi:erens meds-riksdagsmannen Olle Göransson. ledamot av den parlame-11tanska sydafrikakom nhtten. - Srenge bor bryta helt med Sydafrika. atminstone skärpa lagen om im;esteringsförbud. anser Moonsamy och Mi11is1. OHe Göransson vill lata svenska företag i Sydafrika fortsätta att ersatta försliten utrustning.. Bild: HAKAN LINDGREN onsdags på riksdagsmannens tjansterum i Riksdagen. Det blev ett möte där Kay Moonsamy och Aaron Minisi. envetet argumenterade för den enda hållning gentemot apartheidregimen som de anser tjänar som ett stöd åt den svarta majoritetens kamp för rättvisa och oberoende: - Bryt totalt med Sydafrika - isolera apartheidregimen. Vilken ekonomisk politik vill SACTU att Sverige ska föra mot Sydafrika? - Alla som vill ha bart det fascistiska systemet måste klippa av alla band med Sydafrika oavsett om de är politiska, ekonomiska. kulturella eller idrottsliga. - Det finns inget mellanting eftersom det mte gär att kompromissa med ett så ondskefullt system. säger Kay Moonsamy. - Föreställ er. till exempel. fortsätter Moonsamy. att majoriteten av stockholmarna en dag fick order att lämna sin stad och flytta till ett annat område, isolerat frän det övriga Sverige? - Hur tror ni det skulle kännas? Detta är vad som sker i Syd afrika hela tiden - människor tvångsförflyttas till så kallade hemländer, säger Kay Moonsamy. På andra fronter Bör Sverige bryta totalt med Sydafrika, Olle Göransson? - Den frågan vill jag inte uttala mig om. Nu vill vi först diskutera färdigt inom kommitten och lägga fram vart betänkande. För ett par veckor sedan sade du att lagen varit verkningslös. - Det uttalandet har tolkats fel. Jag tror att det är nödvandigt med fortsatt lagstiftning. där moj!igheten till dispens finns kvar. - Sedan måste kampen mot apartheid föras på många andra fronter. Apartheids vapen Kay Moonsamy: - Dispenserna innebär att förslitna maskindelar hela tiden kan bytas ut i en kontinuerlig process och därmed mtnskar lagens effekt. Aaron Minisi: - Dispenserna ar ett vapen i händerna pä apartheid, eftersom företagen kan fortsätta producera. numera som brickor i militariseringen av det sydafrikanska samhället. Sydafrikanska lagar kan tvinga svenska företag att leverera sina produkter till armen. sätta upp s k industrial commandos - pri\ atarmeer som kan sättas in mot strejkande arbetare oc h ANC-gerillan. ' sefullt tnternatione!lt. Sverige bet~ delsefullt Slavlöner - Det pagar en revo- Behandlar de svenska lution i Sydafrika. företagen de svarta ar Vem kan fö rsakra att betarna bättre än andra JUSt svenska företags egendomar skyddas? företag. löner, arbets miljö mm? Lämnar de inte Syd- - Vi har inga uppafrika riskerar man att gifter som visar det. hela förlora sina in- Alla företag maste fölvesteringar. säger Aa- ja lagen. Inget bolag i ron Minisi. Sydafrika är berett att Olle Göransson: se till att apartheid tn- - För att ekono- te galler aven på verkmiska sanktioner ska stadsgolvet. Om ett bli effektiva måste he- svenskt fö retag förla varlden delta. Det ar sökte skapa jamlika viktigt att Sverige ar- förhållanden - skulle betar för detta 1 FN. det kastas ut ur landet Kay Moonsamy:..,fqr : att ha lag1sig1 in - VarJe land som 1n- '"tema ange1ågenheve_sterar.. i Sydafrika ter... stodjer. fortrycket. FN - Anledntngen till har taga ett antal verk- att SKF. Alfa Laval. nmgslosa resoluuo- ASEA och andra förener. Men_ vart och ett tag finns 1 Sydafrika ar av de olika landerna de stora vinster som kan fatta stna egna kan hamtas ut ur lanbeslut. Om S, ~rige det. Vtnster som beror bryter helt 1 dag. toljer pa de slavloner som alnagra andra efter. 1 la företag 1 Sydafrika morgon. efte_rsom S' e- betalar till de svarta nges stallmngstagan- arbetarna. de ar mvcket betvdel- BOS SE BRINK

9 GÖTEBORGS- JsTEN Sön... Jen den 8 april 1984 ''~KF ut ur S.ydafrika'' Regeringen tar emot arbetarnas pr9test '1'rygt 740 arbetare vid/ SKF i Två är obundna, två är 5ocialde-.. - Sverige är det enda land i Goteoorr har suni sig bak.om. ~okrater( och två ar ko~u-..: v_ärlden som förbjuder inve.ste-,laavet au SKF:s två företa: i ruster.,.... r nngar, sade h<jn.... <:ydafrika skall bort dlribån :..- Tydrr har vi inte fått verk-... E:lera av de~ s~e~u fqf\!tag " stadsklub~n att ställa upp på ~ som. år verksamma,j Sydafrika "SKF ut ur Sydafrika" och kraven, men namninsamlingen.. har dock fått disperiiffrån inve~ "'Solidaritet med motståndsro.- genomfördes ändå, eftersom det.'; teringsförbudet. De' har hävdat. ielsen" år kraven l den namntn~ är mycket viktigt att visa att vi på -' att pengarna behövts för a~ er SKF i Göteborg stöder mot- sätta slitna maskiner och byggsamling som just avslutats vid ståndsrörelsens krav, -sade Mar- nader. l'örctaget. ketta Maunula, medlem i social- Det är dessa "luckor" i lagen På lördagen överlämnades demokratiska kvinnoförbundet, som sydaf;ikakommitten gransnär listorna överlämnades till kar och dess arbete väntas. bli 1 namnlistorna till kabinettssek- Schori.. klart i juni. reterare Pierre s chori för vidare Pierre Schori hänvisade bl a Pierre Schori hävdade att re-,. befordran till regeringen. till den s k sydafiikakomm,itten geringen gör aktiva insatser i Namninsamlingen har genomförts på initiativ av sex arbetare -med slti[tan<!! po~t!s~ bakgrund. Exploslves for Sasol AECI w1il be faced by a powerful competitor in lhe explosives se<:tor. Sasolchem (Pty). the chemical arm o~ the Sasol group. has concluded an agreement with Nitro Nobel Aktiebolag of Gyttrop. Sweden. This makes Sasolchem lhe sole licensee of the explosives products lechnotogy ol Nitro Nobel Aktiebolag and lhe Allas Powder Company of Daltas. Sunday Tima. April 8 - en utredning som just nu ser kampen mot Sydafrikas raspoliöver lagen som förbjuder svens- tik. Han pekade bl a på det ll)öte ka företag att göra nyinvestering- som iger rum i Stockholm i juni }- ar i Sydafrika. dit de s k frontstaternas utrikesministrar är inbjudna. 0 Nya uppgifter -Av sju miljarde1r i u-hjälp i/1.r en miljard till frontstaterna, tillade han. KabinettsSeltreterare Pierre Schori var på SKF:s klubbskola i går för att tala till ett drygt 1()0-tal deltagare i ett möte arrangerat av Arbetarrörelsens fredsforum. - Som liten alliansfri stat kan Sverige stå för oberoende forskning för att belysa kapprustningen mellan stormakterna, sade Schori. Som exempel pekade han på nya uppgifter från försvarets forskningsanstalt som visar ;itt Med namnji.storn4 ihoprullade i hanlkn.tacka.r kabinettsaekretero.re Pierre Sclwrrri (t h) Marie.etta Maunula \ 'f6r uppvaktninge?t. Hon Cir en av initiativtagarna till namninsamlingen som 1krivit3 pd av 742 SKF- '. :arbetare.... Foto: PER LANDEN. "\. sprängningar är. Arbetarrörelsens frcd!iforum bildades i slutet av februari i Göteborg av 22 organisationer det under förra året-genomfördes en provsprängning i veckan med kärnvapen. - Sovjet hade 27 prov, USA. 14, Frankrike och England sju var och Kina sprängde en bomb. Det här visar hur viktigt Sveriges förslag om förhud mot prov- som står nära socialdemokratin. han. Vi skall gå ut i skolorna och Fackföreningar, partiorganisationer. informera och erbjuder två skolklasser och kooperationen finns med. att åka till säkerhctskonmed. (erensen. i Stockholm för att Ordförande är s-riksdagsmannen Jan Bergqvist.. - Vi skall försöka få igång en träffa deltagarna. - En av våra första uppgifter bred fredsdiskus5ion i skolorna blir att erbjuda sefvice och stöd åt skolans fredsarbete, säger. utan partipolitiska inslag. LENNART ROSQVIST

10 Facket om Baheos bolag i SY-dafrika: En k-zpi.i Q~,,,~k.,, t-ij.. S''i ''Löftet om försäljning har önnu inte uppfyllts'' t:'.'iköl'j:\g IEPI I mar förvlrvadp Uahrokoncemen det brilli ka (örl'taget Record Ridge way. I köpet ingick det ayda(rikan ka bolaget Record 1 Tools. - Vi proteoterade fr6n Cack~t ida och kr&vde att nht~tt-n i det rasistiska 5) dafrika skulle avvecklas, oä l(er Kj ll Hansoon, mptallomhud i Enköping, 1om 1981 ~ar ord förandt: i verkstadsk luhhen p6 Bahco Vnktyg och 11uppl.-anl i konrem '4lyrdscn. - Vi fick också löfte efter MBL forhandlinar o att Record Tools skulle säljas före årsskiftet 8t -82. Men så har mte skett. - Det sydafrikanska bolaget ar till salu. Det deklarerade koncernchefen Anders Lindström vid en presskonferens i Enköping i oktober. - Men det finns ingen köpare, framhöll koncernchefen också. - Så som det politiska läget utvecklat sig är bolaget besvärande för koncernen, medger Torsten Henriksson, informationscher. Bahco har inte lust all skänka bort sin enhet i Sydafrika. Trots alt den är "besvärande". Köpare saknaa - Bahco begår inget lagbrott. Vi följer lagarna i Sydafrika. Eftersom vi inte hittar naaon seriös köpare behåller vi företaget tills vidare. - För de anatällda tar vi ett s<>cialt ansvar. De har det förmodligen bättre med Bahco som ägare än om nagot sydafrikanskt företag tar över. Vid övertagandet 1911 var 78 personer anställda på RecO<'d T<>ols i Sydafrika. Antalet har minskat sedan dess och uppgår idag lill:14. Rik cug man Sture KorpA1, Uppaa/Ji, itter med i en utredning om y<ufrika/jigen. - Vi gör en överoyn lagen om inve tering1förbud, ilgersrure KorpA1. Näringslivet, Sydafrika Tc2,d-n och friheten - Vi har stött på ledningen flera gånger om löftet all sälja sydafrikaenheten. berättar Bengt Karlsson, verkstadsklubbens ordförande vid Bahco Verktyg. Men vi är maktlösa. Del är inte bara racket som 3i:C rat mot Bahcos innehav 3\' ett ro. lag i Sydafrika. Isolera Sydafrikakomm\tten, ISAK, och~perna 1 Sverige, AGIS, menar all Bahco ut-' nyttjat kryphål i lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika. ISAK menar att lagen kringgås genom att svenska rörelag köper företag som har dotterbolag i Sydafrika. RaaAtskillnad Sydafrika är en rasislisk dikla lur som utöver terror mol de svarta i det egna landet och mot grannländetna. 24 miljoner svarta saknar medborgarskpa och mänskliga rättigheter på grund av sin hudfärg. De vita användet rasåtskillnad som ett medel all behålla sina sociala och ekonomiska fördelar. - Främst är det gruvbolagen och de uuändska bolagen som tjänar på den rasåtskillnad, menar ISAK och kräver att de svenska företagen måste lämna Sydafrika. - De svenska företagen tvin gas in i försvaret av rasistregimen genom all betala lön till de anställda under deras militärtjänst. Beväpnade vaklslyrlto<' sätia upp vid företagen riktade mol de avarta arbetarna. En paramentarisk utredning med bland andra riksdagsman Sture Korpås, l'cl, Uppsala, pågår om sydafrlkalagen. "Överaynd atl lagen" - Utredningen ska göra en översyn av lagen om invealeringsförbud, säger Sture Korpb. Vi ska vara klara före sommaren. - Internationella avtal måste till för att påverka regimen i Sydalrika. Sverigea handlande påverkar endast marrinellt. Sverige lir det enda vlisuand IOlll lagstiftat mot investeringar. Uppmaingar till andra länder som liknande åtgärder har inte resulterat. Utredningen väntas föreslå lörbud mot sil kallade indirekta löretagaköp, del vill sliga nllr svenska löretag i likhet med Bahco förvärvar uuändska löretag som äger - Trota lijften till f ckel om auoeckling be1"ller &hco 1in enhet i del r.,;.r;.iu Sy<Ufrilu, llger Kjell Han,.on, nu ombud.man fiji" MelJlll i Enköping och tidig re klubb ordfijr nde oid Verktyg. Foto: Chr-Uter GWllJl... on bolagisydafr.kaji: ======================================:::::::;;::::=:::=:=:::=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:::=:=:=:: 1)--g3 O,.svenskt näringslivs närvaro i Sydafrika motiveras av affärsn:ässiga_ skäl. Genom vår närvaro bidrar v1 emellertid också till att skapa förutsättningar för en fredlig, demokratisk omvandling av samhället.» Ur skriften»sydafrika och svenskt näringsliv» utgiven av Närin slivets internationella råd. 0 Aftonbladet (s) anser att det ovan återgivna påståendet i näringslivets sydafrikaskrift är ren lögn:»det sydafrikanska apartheidsystemet vill inte låta sig reformeras. Det demonstrerar inte minst avrättningarna i Pretoria.» 0 Ernst Klein i Expressen anser att den nyutgivna boken»sydafrika och svenskt näringsliv» är ett slående exempel då svenska affärsmän engagerar sig i ett försvar av ett lands politik:»visserligen noterar man i förbigående att man inte är för rasåtskillnadspolitiken. Men inga försök görs att någonstans i skriften gå igenom de mycket reella problem som denna politik skapar också för näringslivet i Sydafrika.» 0,.Jngen annan form av förtryck representerar forna dagars slaveri bättre än apartheid. Och systemet förstärks. Nu får vita arbetsgivare disponera svarta fångar, utan att ge dem lön. De gamla slavägarna hade åtminstone ett intresse av att hålla sin arbetskraft vid liv. Dagens herrar i Sydafrika verkar inte ens ha den ambitionen." Ur arbetsmarknadsminister Anna Greta Leijons tal vid ILOs konferens i Geneve den 7 juni /

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

FJ"io,.,, j/ / Jt. 88 (E,t..-: ~!3l!i]~[EI:!~C~

FJio,.,, j/ / Jt. 88 (E,t..-: ~!3l!i]~[EI:!~C~ FJ"io,.,, j/ / Jt. 88 (E,t..-: ~!3l!i]~[EI:!~C~ Till medlemsorganisationerna i ISAK-Göteborg K A L L E L S E Vi kallar härmed till medlemsmöte torsdagen den 21, ~ april kl. 19.00. Plats: Göteborg:s Afrikagrupps

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-07-18 BESLUT Indus Capital Partners, LLC 888 7th Avenue, 26th floor New York, NY 10019 USA Kopia till Advokaten Jesper Schönbeck Advokatfirman Vinge KB, Box 1703 111 87 Stockholm FI Dnr 14-3229 Finansinspektionen

Läs mer

VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb

VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb Det företag ser som handelshinder är ofta inget annat än demokratiskt utformade regler som ska garantera miljö,

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2014-04-16 BESLUT Carlson Inc. FI Dnr 14-146 att. William A. Van Brunt 701 Carlson Parkway 55305 Minnetonka, Minnesota USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i L L L L V Hm l är blek VSpel man n är HårgaLåt L L L mar nat t, n g matt, L Text: Carl Peter Wckström Sats: Robert Sund (.2) L L # Ljus L nans vat t sg be satt L # Hm l är blek Spel man L n L är V mar

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-04-28 BESLUT Norges Bank FI Dnr 14-466 Bankplassen 2 P.O. Box 1179 Sentrum 107 Oslo Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2016-06-27 B E S L U T Oxford Asset Management FI Dnr 16-4013 OxAM House 6 George Street Oxford, OX1 2BW England Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Vakna upp Sverige! DAGS FÖR INNOVATION!

Vakna upp Sverige! DAGS FÖR INNOVATION! Vakna upp Sverige! DAGS FÖR INNOVATION! Stockholm 23:e maj, 2006 Tror någon att vi är ledande i Europa, eller i världen, på att förädla våra innovationer, tänk om! Jag vill se ett politiskt initiativ att

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT AQR Capital Management, LLC FI Dnr 14-11970 Two Greenwich Plaza, 4 th floor, Greenwich CT 06830 USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

CY INNEHÅLL 1.0 POLI

CY INNEHÅLL 1.0 POLI TE R & AR M B ÄN ET PO LI SK SF CY FÖ LI ÖR R GA H Å RÄ L TT LA IG ND HE E N ÄN SK LIG A RÄ TT IG HE TE R SV ER IG E PO LIC Y FÖ R AR BE TS FÖ RH ÅL LA ND EN OC H M PO LIC Y CA RL SB ER G INNEHÅLL 1.0

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2016-03-21 B E S L U T Nordea Funds Oy FI Dnr 15-17465 Att. Chief Executive Officer Keskuskatu 3 00101 Helsinki Finland Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Oversander harmed eniigt bverenskommelse tidningsurklipp i samband med Ditt Hassleholmsbesok den 22 oktober 1986.

Oversander harmed eniigt bverenskommelse tidningsurklipp i samband med Ditt Hassleholmsbesok den 22 oktober 1986. Till SOCIALDEMOKRATERNA att Gunnar Stenarv 105 60 STOCKHOLM KAMRAT I Oversander harmed eniigt bverenskommelse tidningsurklipp i samband med Ditt Hassleholmsbesok den 22 oktober 1986. Jag fir samtidigt

Läs mer

Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet

Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet Bangkok den 18 januari och 19 april 2002 Regeringen beslutade den 29 november 2001 att ingå överenskommelsen i form av skriftväxling. Överenskommelsen

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2016-01-13 B E S L U T UBS O Connor Limited FI Dnr 15-11440 21 Lombard Street EC3V 9AH London Storbritannien Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Framtidens fordon. Douglas Halse TE14A 2015-03-09

Framtidens fordon. Douglas Halse TE14A 2015-03-09 Framtidens fordon Douglas Halse TE14A 2015-03-09 Abstract This essay is about the potential of future transportation methods. Firstly I picked three different transportation methods that has future potential

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2013-05-08 B E S L U T Swiss Life (Liechtenstein) AG FI Dnr 12-6750 In der Specki 3 9494 Schaan Lichtenstein Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-05-11 BESLUT Altairis Offshore Levered FI Dnr 15-2100 94 Solaris Avenue, Camana Bay, Grand Cayman Cayman Islands KY1-1108 Cayman Islands Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2016-03-21 B E S L U T RWC Asset Management LLP FI Dnr 16-1342 60 Petty France, London SW1H 9EU United Kindgom Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46

Läs mer

Luleå 11 may 2011. BASF Plant Science Dr. Peter Eckes President & CEO

Luleå 11 may 2011. BASF Plant Science Dr. Peter Eckes President & CEO BASF Plant Science Dr. Peter Eckes President & CEO Luleå 11 may 2011 Plant Science Sweden AB Kristofer Vamling Herman Ehles väg 3-4SE-268 31 Svalöv Sweden On Tuesday 22th of March 2011 there was a seminar

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8)

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8) Soprano 1 Soprano 2 lto Basso 1 Basso 2 Text musik: Carl Michael Bellman 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 ck, ck, b ck, ck, rr: Eva Toller 2006 ck, att vid så -stång-en att vid så -stång-en b att vid så -stång-en att

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916.

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916. Arborelus, Olof Per Ulrk Olof Arborelus. : Mnnesutställnng anordnad af Svenska konstnärernas förenng 1916. Stockholm 1916. EOD Mljoner böcker bara en knapptrycknng bort. I mer än 10 europeska länder! Tack

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s.

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. According to one account, the rebellious hot rod youth wanted to show that

Läs mer

SANKTIONER MOT RYSSLAND

SANKTIONER MOT RYSSLAND SANKTIONER MOT RYSSLAND HUR PÅVERKAS SVERIGES HANDEL MED RYSSLAND? BUSINESS SWEDEN 2016 Efter gemensamt beslut med EU har Sverige infört sanktioner mot Ryssland, där viss finansiering, teknologi och vapen

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella 2015-04-15 BESLUT Franklin Templeton Investments Corp. FI Dnr 15-1668 5000 Yonge Street Suite 900 Toronto, Ontario M2N 0A7 Kanada Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer