MILJÖATLAS. Foto: Kustbevakningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖATLAS. Foto: Kustbevakningen"

Transkript

1 MILJÖATLAS Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Foto: Kustbevakningen

2 Rapportnamn: Miljöatlas Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Datum: september 2011 Författare/Kontaktperson: Henrik Lundius Lundius Consulting Aktiebolag Foto/Omslag: Kustbevakningen 1

3 Bakgrund Baltic master II är ett internationellt projekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten genom att integrera lokala och regionala perspektiv. Fokus ligger på Östersjöregionen och frågor om förebyggande av föroreningar, förvaltning av kustområden samt landbaserad funktion vid oljeutsläpp till havs. Projektet har 48 partners från 9 länder och pågår mellan januari januari Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Kalmar och Skånes län är partners i projektet och arbetar under Work Package 3 Improved land-based response capacity to oil spills at sea. Konkret innebär detta att Länsstyrelserna åtagit sig att uppdatera det digitala verktyget miljöatlas. Denna rapport syftar till att presentera de gemensamma resultat samt erfarenheter för framtida arbete som länsstyrelserna kommit fram till. Länsstyrelserna avser med detta att fullgöra åtagandet att skriva Recommendations for future harmonisation of coastal management tools. Miljöatlas är en public tjänst och nås via: Definition Inom Baltic Master II har Miljöatlas definierats som Ett kartverktyg för inriktning och prioritering av oljeskyddsinsatser på ett ur miljö- och samhällsperspektiv mest lämpligt sätt. Som definitionen beskriver så är Miljöatlas ett verktyg vilket fungerar som ett stöd för beslutsfattare vid oljeutsläpp. Vid värdering av skyddsvärden har flera länsstyrelser använt sig av ett scenario på ton olja. Miljöatlas kan självklart användas vid andra scenarier. Det har dock visat sig förenkla arbetet att utgå från ett scenario. Miljöatlas består av tre delar: 1. Känslighetskartering och värdering av skyddsvärden 2. Bakgrundskartor 3. Verktyg för bearbetning av informationen Känslighetskartering och värdering av skyddsvärden delas ofta in i följande: 1. Känslighetskartering av kusten 2. Prioriterade områden med områdesbeskrivning Inom Baltic Master II har det i Skåne även gjorts försök att integrera ett kommunalt perspektiv genom kommunal zonindelning. Historia Miljöatlas är ett begrepp som funnits sedan slutet på 70-talet då regeringen uppmanade länen att utarbeta material med en värderig av vad som var viktigt att skydda vid ett oljeutsläpp. Arbetet resulterade i att många län tog fram miljöatlaser i pappersform. Under början på 2000-talet fick IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en så kallad Nationell Digital Miljöatlas som skulle vara heltäckande för Sverige. Den digitala miljöatlasen fungerar som ett kartprogram där det går att se olika skyddsvärden. Den bygger 2

4 dock på att länen själva publicerar information som kan vara viktig vid ett oljeutsläpp som till exempel en värdering av skyddsvärden. Detta har dock inte skett i den omfattning som det från början var tänkt. Hur ser det ut idag? Av Sveriges 21 län har 18 län kust antingen mot havet eller mot de sjöar som betecknas som statligt vatten det vill säga Vänern, Vättern och Mälaren. Av dessa 18 län är det endast 6 som har publicerat någon information i Miljöatlas. Blekinge, Halland och Skåne län är de enda som gjort en uttalad värdering av kusten då de pekat ut prioriterade områden. Kalmar och Västerbotten har också i viss mån gjort en värdering då de pekat ut biologiska områden. Östergötland har även pekat ut biologiska områden men då dryga 3000 områden är utpekade är det svårt att argumentera att någon form av värdering mellan skyddsvärdena är gjorda. När det gäller skiktet strandtyp eller kustinventering som det också kallas så har 13 av länen någon information i det skiktet. För de flesta bygger den strandtypsindelningen på en kustinventering gjord 1969 av dåvarande Planverket som inventerade kusten utifrån ett exploateringsperspektiv. IVL Svenska Miljöinstitutet omvandlade denna information utifrån ett känslighetsindex i 10 klasser. Detta har lett till att informationen visat sig innehålla ganska stora felmarginaler. Både därför att kusten till viss del förändrats men kanske mest eftersom det inte var oljesaneringsperspektivet som var syftet med inventeringen. Inventeringen når endast fastlandet och öar som 1969 hade broförbindelse dock inte Norrbottens län. Inventeringen täcker heller inte Vänern, Vättern eller Mälarens kuststräckor. Kalmar och Halland har som en del av Baltic Master II-projektet gjort nya kustinventeringar och kompletterat informationen i skiktet. Skåne har gjort en uppdatering utefter expertis på Länsstyrelsen men inga fältobservationer. Gotland har gjort en satellitbildtolkning och kompletterat med fältobservationer. Vad har gjorts i respektive län? Blekinge län Under Baltic Master I digitaliserade Blekinge sin pappersversion av miljöatlas. Under Baltic Master II har informationen gåtts igenom och uppdaterats. Blekinge har ett 40-tal prioriterade områden som är prioriterade utifrån framförallt ett biologiskt perspektiv men även andra så som friluftsliv och saneringsaspekter. Områdena är väldigt olika i storlek. Allt från en liten ö till stora skärgårdar. Länets strandtypskartering bygger endast på 1969 års inventering vilket för länet är bristfälligt då större delen av kusten utgörs av öar utan broförbindelse. Skåne län Skåne län har sedan början av 2000-talet en egen digital miljöatlas. Skåne har även haft en miljöatlas för land men som nu tagits bort då informationen varit inaktuell och svåruppdaterad. Problematiken Skåne stod inför då Baltic Master II började var att större delen av kusten var prioriterad. Under projektet har istället 4 större områden prioriterats men 3

5 då den gamla informationen till stor del fortfarande var aktuell så behölls den och benämndes som bakgrundsinformation. Då två av de prioriterade områdena är väldigt stora så har delområden pekats ut som beskriver mindre områden inom området. Strandinventeringen från 1969 har kompletterats av expertis inom Länsstyrelsen men dock utan fältstudier. All information har presenterats och remitterats till länets kustkommuner vilket minskar risken för konflikter vid en faktisk händelse. Som en del i Baltic Master II har ett par kommuner i nordvästra Skåne gjort en så kallad zonindelning. Indelningen bygger på liknande strandtyp, uppställningsplatser o.s.v. Zonindelningen visar ett kommunalt operativt perspektiv och kolliderar inte med prioriterade områden eller strandinventeringen. Kalmar län Kalmar län har under Baltic Master II framförallt fokuserat på en heltäckande kustinventering. Detta gedigna arbete har fått resultatet att alla Kalmar läns tusentals öar har inventerats vilket ger ett bra stöd vid saneringsarbete. Inventeringen är gjord från en båt vilket ger en hög precision. Förutom strandinventeringen har Kalmar även pekat ut biologiska områden, friluftsliv och fiskodling. Biologiska områden utgörs av nära 200 fiskreproduktionsområden. Friluftsliv utgörs av cirka 150 marinor. Kalmar har även matat in ett stort antal flygbilder för att visa på kustens karaktär. Hallands län Hallands län har precis som Kalmar gjort en ny kustinventering vilket bland annat innebär att länets många öar nu även ingår i inventeringen. Halland har även sju stycken prioriterade områden vilka är utpekade då de innehåller flera olika skyddsvärden. Halland har även ett skikt med biologiska skyddsvärden. Skiktet innehåller drygt 100 områden som är utpekade på grund utav skyddsvärden som Säl, Fågel 4

6 B eller marina aspekter. Hallands län innehar även stora utsjöbankar vilka är utpekade. Informationen är framtagen i samarbete med kommunerna. Hallands län är således det enda länet som har både en värderad information samt en uppdaterad kustinventering Presentation av skyddsvärda områden Inom Baltic Master II har länen gemensamt tagit fram en mall för hur skyddsvärda och prioriterade områdena kan presenteras. Mallen innehåller även en årstidsaspekt vilket är Känslig tid Bilaga 2 Exempel på redovisning av skyddsvärda områden Akut behov av sanering Sanering kan utföras 32, Styrviksholm m.m. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fågel Fiskreproduktion Friluftsliv Skyddsvärdesbeskrivning Området är prioriterat på grund av tre skyddsvärden. Alla tre har en säsongsaspekt vilket leder till att området inte ses som extra skyddsvärt mellan sep-jan. Särskild hänsyn bör tas till häckande fåglar apr-jul. Vid intressekonflikter bör Fågel och fiskreproduktion ses som mer skyddsvärt än friluftsliv. viktigt då vissa skyddsvärden endast är aktuella under vissa tider på året. Känslig tid är när till exempel fåglar häckar och en sanering bör övervägas då den kan göra mer skada än nytta. Akut behov av sanering är tiden innan känslig tid då det är extra bråttom. Sanering kan utföras är när saneringen kan göras utan att någon hänsyn behöver tas till skyddsvärdet. Saneringsaspekter: Manuell sanering, vid behov hetvattensanering efter känslig tid. Prioriterade objekt: Området ingår i ett större kustvatten av riksintresse för naturvården. Området utgör en förnämlig lokal för sträckfågel. På Flatskär (Millegarn) häckar bl. a. gråtrut, knölsvan, kanadagås, ejder samt fisk- och silvertärna. Öarna öster och nordost om Lindö är även viktiga för häckfågelfauna. På Flatskär finner man t.ex. en skrattmåskoloni. Området är lekområde för vårlekande sill. Områdesbeskrivning: Lindö är en exponerad halvö. Stränderna är blockiga och beväxta med hög strandängsvegetation. Styrviksholm är en låg, beväxt ö medan de övriga öarna öster och nordost om Lindö i huvudsak är små, kala och klippiga. Stränderna öster om Lindö är övervägande grunda med många grynnor i de omgivande vattnen. Î Mallen beskriver vilka skyddsvärden som finns inom området, vilka saneringsaspekter som är specifika för området, om det finns prioriterade objekt inom området samt en beskrivning över områdets karaktär. Mallen har anammats av länsstyrelsernas gemensamma förvaltningsgrupp för digital miljöatlas. Förvaltningsgruppen förespråkar att mallen används för alla områden som är utpekade till prioriterade eller skyddsvärda områden. Hur bygger man en miljöatlas? Det finns flera metoder för att bygga en Miljöatlas. Metoden måste vara anpassad till det nationella krishanteringssystemet. Den som gör en prioritering eller värdering måste göra det ur den beslutandes perspektiv. Är hanteringssystemet centralstyrt måste även miljöatlas byggas utifrån det. Sverige har en lokalstyrd organisation för sanering och därför är det viktigt att informationen är väl förankrad i den lokala organisationen. 5

7 I projektets början inventerades olika metoder för att ta fram miljöatlas. I huvudsak har två metoder identifierats. Först ett som bygger på Geografiska Informationssystem (GIS) Den första metoden har använts i flera länder och bygger på ett centralt framtagande av ett antal skyddsvärden vilka fungerar som indikatorer. Dessa indikatorer karteras och med hjälp av GIS pekas de områden ut där flest skyddsvärden är representerade. Detta är ett bra system på central nivå där den lokala kunskapen är låg. Det får dock inte glömmas bort att det redan vid valet av indikatorer görs en värdering. Om informationen är tänkt att användas av andra organisationer än de vilka utför framtagandet så måste valet av indikatorer vara förankrat i dessa organisationer. I Sverige fungerar denna metod mindre bra då den landbaserade saneringen styrs av över 100 kommuner. Utan en lokal förankring är prioritering på central nivå lönlös. I flera län har därför en annan metod visat sig effektiv och med i stort sett samma resultat och validitet som ovan beskrivna metod. Metoden går ut på att vid värderingen av områden använda sig av expertis från olika områden och sedan i flera steg remittera resultaten till kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Rent praktiskt samlas en grupp experter på regional nivå och kommer överens om ett utkast till vilka områden som är mest skyddsvärda i länet ur flera skyddsvärdesaspekter och utifrån ett scenario på x antal ton olja. Resultatet presenteras för alla inblandade aktörer, vilka erbjuds lämna synpunkter. Där åsikter kolliderar är det viktigt att alla synpunkter vägs in och att det klargörs i informationen om vilka resonemang som framförts. Vilken metod som än väljs så är det viktigt att det framgår vem som är beslutande och ur vems perspektiv informationen är framtagen. Det ska också vara tydligt att det alltid ligger en personlig bedömning bakom informationen. Även vid GISbaserade känslighetskarteringar är valet av indikatorer och Foto: Kustbevakningen parametrar en personlig värdering. Informationen ska alltid omvärderas av expertis vid en händelse då varje händelse är unik. Resultat Baltic Master II-projektet har varit drivande i miljöatlasarbetet i Sverige. Som tidigare diskuterats så har endast 6 av 18 kustlän någon information publicerad i den digitala nationella miljöatlasen. Fyra av dessa ingår i Baltic Master II-projektet. Samarbetet mellan de olika länen har lett till harmonisering på flera punkter varav några är: - Gemensamt saneringsindex för kustklassning. Skåne använde tidigare ett annat system men har övergått till det gemensamma. Halland och Kalmar har dessutom uppdaterat sin inventering med hjälp av fältstudier. - Metod för prioritering. Flera län har testat olika metoder men den som visat sig mest framgångsrik är ändå den som använts i Blekinge, Halland och Skåne. De länen är för övrigt de är de hittills enda som lyckats presentera någon värderad information i Atlasen. - Struktur för presentation i digital nationell miljöatlas. Baltic Master II har varit ledande i att införa möjligheten att visa prioriterade områden som kan vara skyddsvärda ur flera aspekter samt kommunal zonindelning i Nationell Digital Miljöatlas. 6

8 - Förvaltningsgrupp för Nationell Digital Miljatlas. Baltic Master II har under hela projektet varit förespråkare för en förvaltningsgrupp som har ansvar för att samordna och utveckla Nationell Digital Miljöatlas. Eftersom länsstyrelserna numera ansvarar för miljöatlas har detta resulterat i att Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit på sig förvaltandet av Nationell Digital Miljöatlas. En förvaltningsgrupp har bildats där två av sydlänen är representerade. Gruppens arbete kommer därför att fortsätta även efter Baltic Master II är avslutat. Harmonisering I diskussionen kring harmonisering är det viktigt att skilja på harmonisering av informationen i Miljöatlas och harmonisering av GIS-verktyget som Miljöatlas presenteras i. Diskussioner om harmonisering av miljöatlas har en tendens att alltid glida in på den tekniska presentationsbiten. Förmodligen beror detta på att det upplevs enklare att diskutera tekniska lösningar eller snarare bristen på lösningar än att diskutera de mjukare frågorna om värdering och prioritering. Länen i Baltic Master II är tämligen unika i sitt arbete att ta fram en metod för framtagande av prioriterade områden. Då länen är olika, varje händelse är unik, Länsstyrelserna är egna myndigheter och så vidare så är det viktigt med en flexibilitet i framtagandet av skyddsvärda områden dock måste presentationsverktyget vara likartat så att användaren inte möter olika system. Erfarenheter - En fälla som är lätt att falla är att fastna i diskussioner om tekniska möjligheter. Nya finesser inom GIS-området och vilken ny information som gjorts tillgänglig. En miljöatlas måste dock alltid vara tydlig och lättolkad. Detta görs lättast genom att skala av onödig information. Nya tekniska möjligheter och information ska självklart användas i arbetet men fokus måste alltid vara tydlighet. Prestigelöst arbetssätt. Miljöatlas bygger på värderingar. Hårda och mjuka fakta ställs mot varandra. Därför är det viktigt att på ett tydligt sätt lyfta fram eventuella oenigheter istället för att sopa under mattan. Gör det inte svårare än det är. Om processen för framtagandet av prioriterade områden är för komplicerad eller luddig kommer arbetet aldrig bli gjort eller så finns inget förtroende för värderingen och materialet kommer således inte användas vid en händelse. Transparens är nyckeln. Som tidigare diskuterat är det oerhört viktigt med transparens. Då informationen bygger på personliga värderingar och i de flesta fall inte Foto: Kustbevakningen har en juridisk aspekt är det viktigt att informationens framtagandeprocess inte kan ifrågasättas. Informationens innehåll ska däremot alltid ifrågasättas och omvärderas vid en händelse. 7

9 Det är viktigt att redan vid framtagandet ha ett nära samarbete mellan räddningstjänst och naturexpertis. I framtagandet måste hela tiden perspektivet vad är möjligt? vara närvarande. Det är ingen mening att peka ut det som ändå inte går att skydda. Det är även viktigt att under framtagandet ha perspektivet vem är användaren?. Utan detta är det omöjligt forma och anpassa informationen. Hur detta sedan presenteras måste harmoniseras så att de olika metoderna för framtagande har möjlighet att presenteras på ett likartat sätt. Webbadress för Nationell Digital Miljöatlas är gis.lst.se/miljoatlas 8

10 Partners and WP:s WP 1 Project Management and Administration Region Blekinge Regional Council in Kalmar County Municipality of Öland (B7) Swedish Coast Guard Swedish Rescue Services Agency World Maritime University Danish Emergency Management Agency Municipality of Bornholm Maritime Institute in Bremen Maritime Institute in Gdansk Port of Gdynia Klaipeda County Kotka Maritime Research Association WP 2 Communication and Information Region Blekinge has the overall responsibility. WP 3 Improved on-land response capacity to oil spills World Maritime University WP 3 Leader Region Skåne Region Halland County Administrative Board of Blekinge County Administrative Board of Kalmar County Administrative Board of Skåne County Administrative Board of Halland Municipality of Karlskrona Municipality of Ronneby Municipality of Karlshamn Municipality of Helsingborg - Swedish Coast Guard Swedish Rescue Services Agency Blekinge Institute of Technology Danish Emergency Management Agency Municipality of Bornholm Municipality of Gotland Municipality of Öland Saaremaa County Maritime Institute in Bremen Maritime Institute in Gdansk Klaipeda County Port of Gdynia WP 4 Enhanced prevention of pollution from maritime transport Maritime Institute in Gdansk WP 4 Leader Regional Council in Kalmar County Region Halland Municipality of Kalmar Municipality of Västervik Municipality of Oskarshamn Municipality of Gotland Swedish Coast Guard World Maritime University Maritime Institute in Bremen Port of Gdynia Maritime University of Szczecin Kotka Maritime Research Association Associated organisations Bornholm police Finnish Maritime Administration University of Turku Ministry of Agriculture, Environment and Consumer protection Mecklenburg Vorpommern Ministry of Federal State of Bremen Latvian Maritime Association Ministry of Infrastructure, Poland Office of the Marshal of the Pomorskie Voivodeship Abioras Administration of Baltijsk Municipal District Institute of spatial planning, development and foreign relations Zoological Institute of Russian Academy of Science The Ängelholm Rescue Service CPMR, Baltic Sea Commission MILJÖATLAS Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Sep-okt 2011 Framtaget för Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Kalmar och Skåne län. Baltic Master II Lundius Consulting Aktiebolag 9

Environmental Atlas Training Course

Environmental Atlas Training Course Environmental Atlas Training Course Bakgrund 1979 uppdrag från regeringen att utarbeta en miljöatlas för länets kuster att användas vid oljeskadebekämpning och oljesanering. 1984 färdigställdes miljöatlas

Läs mer

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv Elisabeth Omsäter, Länsstyrelsen Östergötland Fredrik Lundgren, WSP Environmental Myndighetsarbete med förorenade områden Tre vägar

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Botniska korridoren. Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011. Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet

Botniska korridoren. Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011. Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet Botniska korridoren Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011 Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet Projektet.. Har en stark bakgrund (Mål2-projekt 2008-2011,

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Miljöatlasprojektet inom EnSaCo

Miljöatlasprojektet inom EnSaCo Miljöatlasprojektet inom EnSaCo Svenskt förmöte vid EnSaCo Environmental Atlas Seminar Stockholm Hasseludden, 3-4 maj 2011 Björn Forsman SSPA Sweden AB 5 delprojekt 1. Inventering och beskrivning av miljöatlas

Läs mer

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 MSB oljeskadeskydd Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 Ansvar vid en oljeolycka Kustbevakningen: Till havs, samt Vänern, Vättern o Mälaren Kommunal räddningstjänst Innanför strandlinjen,

Läs mer

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Working across borders

Working across borders Working across borders KIMO Baltic Sea är en gränsöverskridande, lokalt förankrad och oberoende miljöorganisation. Med engagemang, kunskap och resultatfokusering bygger vi nätverk, driver projekt och genomför

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt.

Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. Projektplan Fastställd av styrgruppen 080317 Regeringsuppdrag 51 b- Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av havsvikar och kustnära sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. 1 Beställare

Läs mer

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta Kärstin Malmberg Persson & Eva Jirner februari 2014 SGU-rapport 2014:08 Omslagsbild: Klippstränder vid Finnhamn, Stockholms skärgård.

Läs mer

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-30 1 Syfte RU 201-2014 Resultat av revidering Samråd MKB Beslut nya och reviderade områden Naturvårdsverket

Läs mer

Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund)

Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) LED Increasing Energy Saving through Conversion to LED Lighting in Public Space Ett EU-projekt och ett samarbete mellan 15 parter i södra Östersjöregionen för att testa LED-belysning i offentlig miljö.

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Miljödataportalen och Skyddad natur

Miljödataportalen och Skyddad natur Miljödataportalen och Skyddad natur Sandra Wennberg, Birgitta Olsson En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, idag och för kommande generationer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The

Läs mer

Nackas första oljeskyddsplan

Nackas första oljeskyddsplan Nackas första oljeskyddsplan 1. Klar sommaren 2010, gällde bara Nacka. Vi hade Miljöatlasinfo, på samma nivå som de flesta andra kommuner Inga prioriteringar gjorda Samverkan med andra kommuner i oljeplanen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Interreg IV A projekt ARCHOIL

Interreg IV A projekt ARCHOIL Interreg IV A projekt ARCHOIL Nationell konferens oljeskadeskydd 2013 Stockholm, 26 nov 2013 Sonja Dobo, MSB Jonas Lundborg, Storstockholms brandförsvar David Kjellin, MSB Revinge Om projektet Förutsättningar

Läs mer

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China BENCH - Beneficial Business Relations between the Central Baltic region and China BENCH Project partner: Länsstyrelsen Östergötland, Annika Holmström (sv, kort) Projektets syfte Att bättre ta vara på etablerade

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Midway Alignment of the Bothnian Corridor 2014-09-16

Midway Alignment of the Bothnian Corridor 2014-09-16 Midway Alignment of the Bothnian Corridor 2014-09-16 Ett EU-projekt som skapats för att främja förbindelserna mellan starka, snabbt växande, internationellt betydande regioner som bl.a. behöver en konkurrenskraftig

Läs mer

1 (6) Miljödepartementet Christina Lindbäck 103 33 Stockholm 2000-03-02 0602-0005011. 2000-02-25 M1999/4258/Mk

1 (6) Miljödepartementet Christina Lindbäck 103 33 Stockholm 2000-03-02 0602-0005011. 2000-02-25 M1999/4258/Mk 1 (6) 2000-02-25 M1999/4258/Mk Miljödepartementet Christina Lindbäck 103 33 Stockholm Yttrande över de sju åtgärder/åtgärdsområden som föreslås i rapporten Implementation of the Baltic Strategy. Reception

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström Länsstyrelsen Göran Åström VATTENBRIST(?) Källa: Daniel Vermeer, Director, Global Water Partnerships, The Coca-Cola Company Källa: SLL VI BLIR FLER OCH FLER 128 500 000 000 LITER BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017

MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017 MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017 Christina Frimodig Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-21 1 Vad vill vi uppnå? Driva naturvårdsarbetet framåt Samla och lyfta arbetet

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015 Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2 Ensamkommande barn 25 november 2015 Kommun Anvisningar 2015 (t.o.m. okt.) - Västmanland Totalt anvisade Varav steg 1 Varav steg 2 Varav steg 3 Varav steg 4 Fördelningstal

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (7) Datum Diarienr Utgåva. oljeskyddsplaner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (7) Datum Diarienr Utgåva. oljeskyddsplaner samhällsskydd och beredskap 1 (7) Sammanfattning av EUprojektet ARCHOIL WP 2, oljeskyddsplaner samhällsskydd och beredskap 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av EU-projektet ARCHOIL WP 2, oljeskyddsplaner...

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag S2011/8993/EIS gällande genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Återrapportering av regeringsuppdrag S2011/8993/EIS gällande genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Länsledningens stab Lina Renfors 08-785 50 69 Yttrande Socialdepartementet 103 33 Stockholm 1 (8) Återrapportering av regeringsuppdrag S2011/8993/EIS gällande genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Vad är syftet med Region 2050?

Vad är syftet med Region 2050? Vad är syftet med Region 2050? Placera regionerna i en framtida samhällsutveckling Skapa beredskap rusta medarbetare och beslutsfattare Grund för strategiska beslut och processer stöd för RUP/RUS-arbete

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn KOMPENDIUM Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn Dialogmöte, februari 2014 Danderyd Vaxholm Sundbyberg Lidingö Innehåll Flyktingmottagning i förhållande till befolkning Flyktingmottagning

Läs mer

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Yttrande Datum 2013-02-22 Dnr 331-4220-2012 Ert datum 2012-11-27 Er dnr 2010-5138 Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Remiss gällande

Läs mer

Råd för att inventering av informationsresurser

Råd för att inventering av informationsresurser UTKAST Råd för att inventering av informationsresurser Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för att inventering av informationsresurser...

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GOTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 3 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen

Läs mer

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust Författare: Nicklas Wijkmark & Tomas Didrikas juni 2010 Inledning AquaBiota Water Research AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i

Läs mer

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 2015-03-24 Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 1 EUSBSR Svenska institutet Östliga Partnerskapet HELCOM BSAP SI ska bidra med att främja och utveckla samarbetet i Östersjöregionen

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Media Monitor Report Mars 2012

Media Monitor Report Mars 2012 Utskriftsdatum: 2012-04-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report Mars 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Interreg Nordsjön Halmstad 20 november 2014 Sofie Vennersten, CLOSER Lindholmen Science Park CLOSER - Nationell arena för transporteffektivitet Closer är en

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

Augusti. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: KONTAKTA OSS. Antal arbetslösa: AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se

Augusti. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: KONTAKTA OSS. Antal arbetslösa: AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se Månadens statistik från AEA Medlemmar: Ersättningstagare: Deltagare i program: Antal arbetslösa: AEA kommenterar: ick var var Har du frågor om statistiken? KONTAKTA OSS 08-412 33 89 statistik@aea.se Medlemmar

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Pernilla Ngo

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Pernilla Ngo GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Pernilla Ngo White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Medlemsstatistik februari 2011

Medlemsstatistik februari 2011 Medlemsstatistik februari 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-02-28 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 629062 627334 1728 0,28 % s:a direktaviserade 296610 294929 1681 0,57 % s:a

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Media Monitor Report April 2012

Media Monitor Report April 2012 Utskriftsdatum: 2012-05-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report April 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 %

Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % Medlemmar per förbund Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring -04-30 2011-12-31 antal procent Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % s:a direktaviserade 328105 306062 22043 7,20 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

Medlemsstatistik juni 2011

Medlemsstatistik juni 2011 Medlemsstatistik juni 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-06-30 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 633677 627334 6343 1,01 % s:a direktaviserade 299969 294929 5040 1,71 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

Medlemsstatistik maj 2011

Medlemsstatistik maj 2011 Medlemsstatistik maj 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-05-31 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 632467 627334 5133 0,82 % s:a direktaviserade 299113 294929 4184 1,42 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Media Monitor Report Maj 2012

Media Monitor Report Maj 2012 Utskriftsdatum: 2012-06-01 Arkivet för Ufo-Forskning Media Monitor Report Maj 2012 Innehållsförteckning Rubrik Sida Media Monitor Report 2 Statistik per medietyp - Table 3 Statistik per medietyp - Grafisk

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer