Gruppdiskussioner om miljöersättningar

Transkript

1 Gruppdiskussioner om miljöersättningar Förändringar av målen för landsbygdsprogrammet och miljöersättningarna 1. Vilka förändringar av målen för landsbygdsprogrammet vill du se inför nästa period, år ? 2. Hur kommer detta att påverka miljöersättningarna? 3. Vilka miljöersättningar vill du se i framtiden? Klimat och förnybar energi, bilogisk mångfald, vatten, jobb, allmän landsbygdsutveckling Målen i landsbygdsprogrammet OK i nuläget; tillräcklig vida Troligen mer pengar till klimat och energi som en konsekvens av klimatagendan. Förslag: glesbygdsuppbyggnad genom missionärsverksamhet; utveckla inspiratörerna och vidga deras verksamhetsområde. Utveckla nytänkande och nydanande verksamhet generellt för landsbygden Målen för programmet är så vida att allt ryms. Det finns ett behov att precisera målen så att det framgår hur en åtgärd ska bidra till måluppfyllelsen av miljömålen (andel). Gruppen vill se en starkare anknytning till de nationella målen även på regionnivå. Det innebär i sin tur att det finns behov av en ökad nationell uppmärksamhet/styrning så att regionala prioriteringar följer nationella mål. Vilka förändringar man vill se beror på hur klimatdiskussionen går. Klimat är en av de viktigaste frågorna. Fokus bör därför vara på näringsläckage. Hög och jämn skörd är positivt för klimatet och bör premieras. En hög årlig miljöersättning istället för investeringsstöd. De menar att det är en bättre långsiktig investering i verksamheten. Med investeringsstöd menas i detta fall inte miljöinvesteringar utan snarare företagsstöd. Miljöersättningarna ska vara tydligt motiverade och man ska beskriva för allmänheten vad man får för pengarna. Samhälls- och företagsutveckling genom miljöersättningarna 1. Hur utformas miljöersättningarna för att främja landsbygdsutveckling? 2. Hur kan landsbygdens företagare bäst utnyttja de miljövärden som byggs upp med stöd av LBP? Leader, tillväxt, företagande, sysselsättning, livskvalitet, kvinnor, unga och invandrare på landsbygden, hälsa, landskap, natur- och kulturmiljö, konkurrensfördelar Lantbruket hänger ihop med alla branscher på landsbygden. Det finns effekter av miljöersättningarna på dem, men man måste visa vilka effekter det är. ME får inte försörja bönder

2 Även kulturelement och tradition måste in i diskussionen Idag är det inte en jämt kontraktsförhållande mellan brukare och län/myndigheterna ( möjliga återbetalningskrav alltid mot brukaren, aldrig mot myndigheten ) o Målgrupperna för ME borde vara landsbygdsbor (-befolkning) Avgörande är frågan: Vad händer efter ME på resp mark? Äldre brukare söker inte för de inte vill binda sig i flera år brukar från år till år o Man lämnar frågan till enskilda privata aktörer och privat engagemang o Inte pålitlig för samhället/helheten Personer och aktörer utanför lantbruket har ingen aning om ME, därför krävs information även till icke-lantbrukare som bygdeföreningar, kommuner, föreningar mm måste vara enkelt även för utanför-stående förenkling! Knyta ihop ME och andra stöd genom teman som t ex bioenergi Problem: Ett projekt är viktigt i socken, men totalt obetydande i större samanhang (på läns- eller landsnivå) det krävs företagstänk även i stöden: göra lokalt, nå ut i världen Kommersialisera ME, exempel: Ekologiskt produktion ( man får stöd och bättre avkastning ) Möjlighet: ME med stipendiumskaraktär Förenklingsexempel från Leader-kontor i Irland: All pappersarbete görs på Leaderkontoret! Kombinationsmöjligheter mellan olika stöd viktiga Önskvärt med mer pengar till fäbodarna men istället har det blivit en sänkning (Calle Höglund från Gävleborgs Fäbodföreninge inte nöjd). Problem: projekt lever inte vidare utan blir en slags konstgjord andning, leder inte vidare utan blir endast tillfälliga. De tycker inte att stöd skapar företagsutveckling utan att intresse är viktigare. Miljöersättningarna blir svåra att utnyttja i andra syften i slättbygd där de är en relativt liten del av verksamheten. Gruppen tror att det har större betydelse i tex. Skärgårdar. Investeringar ger dock synergieffekter. Det är viktigt att miljöersättningen kan stimulera till satsning och stimulera risktagande. Genom att företagaren tar en risk skapas en satsning som kan ge nya jobb. Det lättaste området för landsbygdsutveckling identifieras som biologisk mångfald där brukaren därmed skulle kunna få betalt för den kollektiva nyttan. Ett annat exempel är en damm som byggs med lokala entreprenörer och då skapar arbetstillfällen och sedan kan locka upplevelseturism, jakt och fiske. Ett anbudsförfarande kan eventuellt leda till att konkurrensfördelar skapas då det etablerade kontaktnätet kan leda till ökat sammarbete. Detta kan framförallt leda till nya idéer/ företagsutveckling vilket är viktigt. System för miljöersättningar 1. Vilket system och vilken struktur är bäst för olika typer av miljöersättningar? 2. Vilka insatser görs lämpligast utifrån regionala prioriteringar? Breda och öppna ersättningar, riktade och väldefinierade ersättningar, en av fyra axlar i ett landsbygdsprogram eller som ett eget miljömålsprogram, likvärdiga bedömningar, flexibilitet, omläggningsstöd, driftsstöd, marknadsstyrda system, nya system

3 Gårdsstödet ska fasas ut på sikt Jobba med attitydförändringar Ändra synen om miljöersättningar som ett inkomststöd Nya målgrupper: naturvårdsentreprenörer, biodlare, turistindustrier Ha en mer integrerad produktion av skogs- och jordbruk, agroforestry Alla är överens om att det inte ska vara en nationaliserad jordbrukspolitik Miljöersättningar ska bli mer behovsanpassade med differentierade ersättningsnivåer på ett förenklat sätt exempelvis i några få stödområden Mer landskapsperspektiv behövs. Exempelvis genom att skapa rationella enheter av betesmarkssystem så att den biologiska mångfalden bevaras. Det betonas att dock att det är svårt att hålla koll på ett sådant system Vissa miljöersättningar ska vara rättighetsstöd och andra ska vara behovsanpassade Detta så att miljöersättningarna ska bli kostnadseffektiva och göra så stor miljönytta som möjligt. Om man har rättighetsstöd så är det viktigt att det blir en rättssäker likabehandling av brukarna vid ansökningsförfarandet Förslag till nya ersättningsformer: växtföljder, minskad jordbearbetning exempelvis stöd för plöjningsfritt jordbruk (intäktsbortfall), stöd för proteingrödor En möjlighet är att ha anbudsförfarande exempelvis när det gäller våtmarker Förenkling är nödvändig! Miljöskyddsåtgärder är inte så kostnadseffektiva enligt SNF eftersom mängden bekämpningsmedel ökar. Övriga tycker att det är en nödvändig ersättning för att minska användningen av bekämpningsmedel och gödsel för majoriteten av brukarna som har konventionellt jordbruk. Klimatperspektivet ska integreras mer i ersättningarna exempelvis; inte bruka betesmarker som innebär längre transportkostnader än det behöver vara för att dessa ska hävdas. Utnyttja lantbrukare i bygden som bor närmre. Fortsätt med den unika satsning på kompetensutveckling som Sverige haft Slå ihop vissa markklasser som betesmarker med allmänna värden och särskilda värden men behåll ej gårdstödsberättigad mark som specifika markklasser d v s alvarbete, skogsbete, fäbodbete och restaureringsmark Bland annat följande nuvarande ersättningsformer ska vara rättighetsstöd, (stjärna innebär att de även ska ha differentierad ersättning) : natur- och kulturmiljöer, betesmark, skyddszon enligt vissa, ekologisk produktion*, kompensationsbidrag, minskat kväveläckage* utrotningshotade husdjursraser, vallodling (* mer i spannmålsregioner), Bl. a. följande ska vara behovsanpassade och bara finnas i vissa regioner: våtmark, skyddszon, Marknadskomponent måste in i ME synergieffekter Poäng-system en bra möjlighet. Exempel: Får X poäng för åtgärd Y i odlingszon Z! Förutsättning för alla förslag: ME gäller inte bara för jordbruksmark!!! definitionsfråga. Exempel: Ersättning även för betesmark som är ingen jordbruksmark Möjlighet för värderingssystem: ersättning per dag och djur (bete) Risk: Program gör sig själv obetydlig när brukstrycket högs, t ex när klimatflyktingar kommer (ex Holland) och börjar bruka mark ME som stödfunktion i alla områden (utbildning, coaching, ) helhetsperspektivet Problemen gäller fram för allt ME som är utanför SAM-ansökan

4 Risk idag är: ME-bestämmelser behandlas som allmänna köpvillkor i ett kontrakt ( man vet inte vad man köper och vad som står i småtexten! ) Osäkerhetsfaktor återkrav Förutsättning för alla förslag: Företag och andra organisationer får söka ME för någon annan (per kontrakt t ex)! Enkelhet i stödkonstruktionerna (stöd direkt till behovet), tydlighet, förutsägbara stöd, inte ändra regler under resans gång. Minskad men effektiv byråkrati. Blir enklare genom att se till regionala förutsättningar. Rädsla finns för tvärvillkorssanktioner. Anbudsförfarande bör prövas i större utsträckning efter som det är mer kostnadseffektivt, även om det innebär mer administration. Schablonersättningar inte givet att de ge tillräcklig miljönytta (exv. våtmarker). Det skall vara tillåtet att pröva och att misslyckas för att skapa nya erfarenheter för bättre projekt/verksamhet. Regionalisera och differentiera miljöersättningarna vilket exv. kan gälla betesmark. Analysera region för region. Anbudssystem: ja utmed våtmarker, men vissa kategorier fungerar inte med anbudssystem. Vill ha miljöersättning som grundar sig på en acceptans av att det i vissa regioner/bygder inte lönar sig med produktion men att samhället köper kollektiva tjänster som gör att bygden kan fortleva och vara kvar. Vill se att stödet som ett köp av tjänster istället för bidrag och kanske att det ska regleras av ett köpekontrakt mellan stat och brukare. Miljönyttan behöver beskrivas tydligare för brukaren. Idéen med miljöersättningar behöver säljas och då är det viktigt att visa på de ekonomiska villkoren. Gruppen vill ha färre insatser och regionalt prioriterade. Det leder till att mängden information minskar totalt och intresset ökar. Anbudsförfarande är lämpligt för smala åtgärder för att få betalt för den kollektiva nyttigheten. Den ökade administration och den risk som anbudsförfarande innebär ska ersättas. Förenkla generella insatser. Marknadsför tydligare vad som är aktuellt för den enskilde lantbrukaren. Regionala prioriteringar ska göras utifrån effekt. Regionalisering ska göras utifrån de produktionsförutsättningar som finns lokalt. Ex. jordstruktur och vattentillgång. Bättre måluppfyllnad och fler anslutna till miljöersättningarna 1. Vilka är aktörerna som kan utföra miljönyttiga tjänster på landsbygden och därmed bör ersättas? 2. Hur ökar vi miljöersättningarnas popularitet och får fler sökande? Nya målgrupper, flexibilitet, likvärdiga bedömningar, kunskap om landsbygdsprogrammet, förståelse för behoven Konkretisera/analysera mål för LBP;

5 Jobba mer med utvald miljö och något mindre med generella åtgärder. För att uppnå spridningseffekter skall hela buketten av stödformer samverka. Tydligare koppling till att miljöeffekter uppnås. Bred information om att andra myndigheter kan ha liknande stöd. Öka marknadsföring vilket ökar tillgängligheten. Höjd ersättning önskvärt. Samhället skall vara berett att betala för biologisk mångfald och inte kräva att detta skall skapas/bevaras genom frivilliga insatser. En företagare får uppdraget av brukaren att inventera, skriva skötselplan, ansöka, omsätter och svara gentemot myndigheterna. Länen köper ME som tjänst från lantbrukarna. Stöd till generationsskifte på gården utan att det behöver vara släkten som tar över driften (ett mer generellt stöd kopplat till verksamheten), som en slags skrotningspremie dvs. en förnyelse av gården i stället för bilen. Målstyrd hantering av ersättningarna (gränsdragning) Idécheckar som tillåter ersättning för eget arbete. Omfattningen av ett stöd måste upp till en kritisk nivå för att stödet ska bli intressant och få genomslagskraft. Mer utbildning och marknadsföring. Stöden får inte vara för stränga eller precisa får då kommer de inte ut. Det är ett problem att man inte kan ersätta incitament. En viktig fråga är om det är tex. Biodlaren som ska ha ersättningen eller om det är markägaren som ska få den och betala biodlaren. Oftast är det marknaden som ska vara drivande för andra företag på landsbygden som inte är lantbruk. Miljöersättningen ska anpassas till den marknad som styr.