förskola, grundskola och

Transkript

1 NORRTÅLIE KOMMUN Förslag till riktlinjer för måltidsverksam heten i nom förskola, grundskola och gymnasieskola

2 Inledning Måltiden är en viktig del i den pedagogiska verksamheten och ett verktyg för barn och elever att lära känna sina sinnen och sin egen smak. Riktlinjerna ska främja förutsättningarna för näringsriktiga och lustfyllda måltider isyfte att lägga grunden för bestående matvanor. En bra relation till mat hos barn (förskola) och elever (grundskola och gymnasieskola) och bidrar till att de utvecklas till medvetna konsumenter som vågar prova nya smaker och rätter. Genom att ge kunskap om kostens betydelse fö r vä lbefin na ndet förebyggs dessutom kostrelaterade probl em. Norrtälje kommun serverar cirka 7000 skolluncher (förskola, skola och gymnasieskola) varje dag i kommunal regi. Skolledarna ansvarar för att riktlinjerna efterlevs. Ansvarig utgivare för riktlinjerna och ansvarig för revidering av riktlinjerna är barn- och utbildningskontorets ledningsgrupp. Riktlinjerna ska revideras minst vartannat år. SYFTE Syftet,med riktlinjerna är:. Att ge vägledning till kök och personal - och göra det tydligt vad barn, elever och vårdnadshavare kan förvänta sig av såväl mat som måltidsmiljö. o Att effektivt kunna driva utvecklingsarbetet framåt utifrån uppsatta mål och riktlinjer samt kvalitetsäkra måltidsverksamheten.. Att erbjuda likvärdiga måltider av hög kvalit6. rrnår Alla matgäster och även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande, näringsriktig och väl sammansatt mat i Norrtälje kommun.

3 Måltiden är central i våra liv som njutning, källa till glädje, mötesplats och kulturbärare. Måltiden ska främja utvecklingen av moderna tillagningsmetoder och förmedla matglädje. Variation och bredd ska eftersträvas och matens ursprung och miljöpåverkan är viktiga faktorer. Lunchen ska vara god, vällagad, omväxlande och näringsriktig med hög kvalitet. Barnen och eleverna ska serveras mat som främjar koncentration, prestation och välmående. Måltiden ska prioriteras av skolledare och pedagoger. Regler kring specialkost, livsmedelshygien och egenkontrollprogram ska efterföljas, så att alla matgäster känner sig trygga i att det serveras säker mat. Måltidsverksamheterna ska sträva till att bli alltmer klimatanpassade, finna hållbara alternativ och välja utifrån etiska och miljömässiga utgångspunkter. SÄKER o Alla kök ska följa Livsmedelslagen och har ett egenkontrollprogram som är anpassat till verksamheten. Detta gäller också exempelvis cafeteriave rksa m heter. o All personal som hanterar livsmedel ska ha adekvat kompetens inom livsmedelssäkerhet och specialkosthantering samt ska ha kontinuerlig fortbildning. o Nötter inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö ska inte förekomma för att minimera risken för att utlösa livshotande allergiska reaktioner. NÄRINGSRIKTIG. Barn och elever ska få näringsriktigt sammansatta måltider av god kvalitd därmed följer vi de nordiska näringsrekommendationerna och de råd uta rbetade frå n Livsmedelsverket, o Kva I itdtssäkringsverktyget SkolmatSverige ( matsverige.se) ska användas för att kartlägga och följa upp skolmaten i grundskolan på årsbasis.. Maten ska vara fri från onödiga tillsatser och ska kunna gå att ursprungsoch näringsdeklareras så långt det är möjligt. o Minst två lunchalternativ per dag rekommenderas till barnen och eleverna (grundskolan och gymnasieskola) varav en bör vara vegetarisk rätt. Detta gäller dem som äter normalkost.

4 . Salladsbuff6n bör bestå av minst fem olika komponenter varav minst tre ska vara av typen fiberrik grönsaker och rotfrukter, en baljväxt och en salladsgrönsak eller frukt. I förskolan ska också flera komponenter erbjudas däribland minst en fiberrik grönsak.. Det är viktigt att ta vara på möjligheten att bidra till barnens och elevernas hälsosamma matvanor. Livsmedel som godis, kakor, chips och söta drycker ska inte finnas tillgängligt. Det ska finnas utrymme att servera exempelvis sylt till pannkakor och liknande. Hälsosamma alternativ ska förordas i samband med "kalas". o Specialkost ska tillhandahållas av medicinska, etiska och religiösa skäl till exempel vid matallergier och skriftligt intyg ska inlämnas. Vegankost serveras inte på grund av att den inte går att uppfylla på de krav som finns på näringsriktighet. För mer information se specialkostblankett. r Sortiment på verksamheter som exempelvis cafder ska präglas av näringsriktiga och hälsosamma alternativ. INTEGRERERAD o Verksamheterna inom förskolan och grundskolan ska sträva efter att använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg i så stor utsträckning som det är möjligt. Syftet är att öka barnens och elevernas förståelse för vilken mat som serveras, var den kommer ifrån och hur den tillagas. Den ska också ge eleverna och barnen kunskap om en hållbar livsstil, vad den egna livsstilen har för betydelse för hälsa, miljö och samhälle. o ' Lunchen ska ingå ischemaläggningen inte räknas som rast. o Barn och elever ska ges mojlighet att vara delaktig i verksamheten till exempel vara med att förbereda måltider och baka bröd. Detta kan till exempel ske iform av kökspraktik.. Vårdnadshavare för barn och elever bör vara delaktiga och informerade för att stödja till hälsosamma och hållbara matvanor.

5 GOD OCH TRIVSAM I skolrestaurangen ska det vara tryggt och finnas utrymme för återhämtning och matglädje. Alla ska få ett bra bemötande med kunnig personal. Det är viktigt att det finns en gemensam överenskommelse mellan elever, barn och personal kring trivsel och ordning. Måltiderna ska även presenteras på ett trevligt och aptitligt sätt som främjar goda matvanor. o De ska föras en dialog och utveckling tillsammans med barn och elever i form av exempelvis matråd och elevråd. o Ansvarig schemaläggare (framförallt grundskola och gymnasieskola) ansvarar för att tidpunkt och lunchrast blir tidsmässigt bra placerad skapar god tid att äta i lugn miljö, att ha minst 20 minuter sittandes vid boidet och inta sin måltid. Serveringstid för lunch ska vara anpassad till att öka förutsättningarna för elever och barn så att de orkar med dagen och därigenom presterar och mår bättre. o Vid utformningen av restauranger ska man sträva efter att bra ljudnivå uppnås. o Målet ska vara att laga maten så mycket som mojligt från grunden och därmed minska andelen hel- och halvfabrikat. HÅLLBAR. Maten ska tillagas så nära den som ska äta som möjligt. Strävan ska vara att alla förskolor, skolor och gymnasieskolor har tillagningskök.. Mat som upphandlas till de offentliga köken ska följa a a lllöstyrningsrådets baskrav vad gäller djurskyg[d och miljö. MenyernäTFvara säsongsanpassade i största möjligaste mån. Strävan ska vara: o Att öka andelen närproducerade och närodlade råvaror. o Att öka andelen vegetarisk mat och minska köttmängden. o Att öka andelen ekologiska råvaror. o Att minska matsvinnet och källsortera avfallet. o Att minimera antalet transporter till enheterna. Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Förstahandsval ska vara etiskt märkta produkter (som exempelvis rättvisemärkt) i så stor utsträckning som möjligt. Det ska inte serveras rödlistade eller utrotningshotade arter.

6 RESURSER OCH KOMPETENS o Adekvat grundutbildning inom storhushåll och restaurang ska all personal inom måltidsverksamheten ha, och de ska kontinuerligt erbjudas fortbild ning.. Kvalitetsuppföljning på våra verksamheter ska göras för kvalitetssäkring och utveckling. o För att kvalitetskraven ska uppnås så ska budgetmedel avsättas. En indexuppräkning ska göras för kostnaderna för måltiderna så att matkval it6ten behå I ls. o Resurser till skolköken ska sträva efter att vara likvärdiga över kommunen exempelvis: o Matpengen skall komma till barnens och elevens rätt oavsett skola, oberoende av skolkökens hyra och personalkostnad ska råvarans och matens kvalit6 inte påverkas. o Att ha en egen budget till köket. ruirrrönrecknrng pdf Bra mat iskolan aterial/bra-mat-i-skolan.pdf Bra mat iförskolan mat iforskolan livsmedelsverket.pdf Nordiskä näringsrekommendationer ilio/naringsrekom mendationerlnordiska-na ringsrekommendationer-2012-svenska. pdf

7 m NoRRrÄLIE t+l KoMMUN Handläggare: Marie Assarsson, Kostkonsulent Telefon: E-post: Dnr: BSN TJÄNSTEUTLÅTANDE Till Barn- och skolniimnden Riktlinjer för måltidsverksamheten inom förskola, grundskola och gymnasieskola Förslag till beslut Barn- och skolniimnden beslutar att antabarn- och utbildningskontorets fiirslag till riktlinjer ftir måltidsverksamheten till den del som avser ftirskola och grundskola. Åse Modin Förvaltningschef Katarina Holmberg Avdelningschef Sammanfattning av ärendet Sedan hösten 2014har en projektgrupp som består av arbetsledare i våra skolkök (ftirskola, skola och gymnasieskola), rektorer och ftirskolechef samt kommunens kostkonsulent tagit fram ett forslag till riktlinjer for skolmåltidsverksamheten i Nontälje kommun. Syftet med att skapa riktlinjer for måltidsverksamheten i ftirskolor, skolor iir ftir att såväl personal som elever och vårdnadshavare ska ffi vägledning och att kommunen ska tydliggöra målsättningen med måltidsverksamheten. Vidare ska skolorna er uda likvärdiga måltider med hög kvalitet. Riktlinjerna blir ett levande dokument som kan anvåindas i det fortsatta kvalitets- och uivecklingsarbetet. En referensgrupp med expertfunktioner har ätt lämna synpunkter, och familjer har bjudits i" titimiddagar på skolorna dar de har ffitt "smaka på riktlinjerna" i syfte att involvera och skapa delaktighet. Det har också uppr?ittats en kommunikationsplan som har foljts under arbetets gång, och skapat PR kring projektet. Genom arbetet har barn- och utbildningskontoret fäu en samlad bild av nuliiget i våra skolor och vilken riktning utvecklingen bör ta framåt. Detta forslag till riktlinjer och de strävansmål som anges i riktlinjerna ska vara vägledande for det fortsatta arbetet att utveckla skolmåltidsverksamheten i Norrtiilje kommun. POSTAD R ESS Box 803, Norrtålje ORGANISATIONSNUMMER '17 B EsÖKSADRESS Estunavägen '14 TELEFON 0t TELEFAX E.POST barn.skolnamnden@norrtalje.se utbildningsnamnden@norrtalje.se WEBB norrtalje.se P LU G IRO BAN KG I RO

8 NORRTALJE KOMMUN TJÅNSTEUTLÅTANDE (6) Bakgrund Höstän startades proj ektet "Riktlinj er lor skolmåltidsverksamheten" baserat på ett projektdirektiv fran barn- och utbildningskontorets ledning. Detta utgick Aan etf Uetrov att tydliggöra avsikterna med måltidsverksarnheten ftir såial personal som for elever och vårdnadshavare, samt underlätta planering och uppftiljning och erbjuda likviirdiga måltider med hcig kvalitet. Både p"rronul oäh vårdnadshavare samt elever har efterfrågat, och har saknat en Lostpolicy som anger vad som ska gälla, och åt vilket håll verksamheten ska utvecklas. Med riktlinjerna blir det möjligt att ligga steget fore och visa riktningen istället for att ligga steget efter. Skolmaten tir en viktig fråga for elever och fi)räldrar och en möjlighet ftii kommunen att marknadsftira sig och attraheranyakommuninvanare. Det är också möjligt att forena landsbygd och närheten till huvudstaden genom en tydlig plan ftir skolmaten. Beskrivning av ärendet Följande autt itt beskriver vad det finns att ta hänsyn till inför beslut om riktlinjerna. framftir allt ur det ekonomiska perspektivet, men även ur andra synvinklar. Riktlinjernaär ettdokument att använda vid nya beslut och antagande av verksamhetsmåi. De fungerar även som ett underlag ftr framtida utveckling. Förslaget till riktlinjema finns bifogade till detta tjänsteutlåtande. Processen hur riktlinjerna har tagiis fram presenterades for nämnden den 30 mars, och finns även kort beskriven i sammanfattningen. Samverkansstyrets politiska program är integrerade i riktlinjema. Ett exempel på det iir formuleringen "En kommun diir det är lätt att vara klimatsmart" diir måltidsverksamhetema kan utgöra ett viktigt bidrag. Kort om nuläget i organisationen I nuläget finnsin cential tjåinst på barn- och utbildningskontoret i form av en kostkå'nsulent på 50 %. Dånna furktio, har en styrande och rådgivande funktion utan personalansvar. Varje forskolechef och rektor ansvarar for sin måltidsverksamhet och har eget budget- och personalansvar. Ar 2014 finns cirka 45 tillagningskök och noirtär, e"*dskolffifrmko h. 17 mottagningskök i kommunen rnom

9 NORRTALJE KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE 20t (6) Under mars 2015 har barn- och utbildningskontoret börjat en inventering av köken vad gäller personalens kompetens, och ekonomiska ftirutsättningar. Inventeringen sker genom en enkät till ftrskolechefer och rektorer. Säkra och näringsriktiga måltider Att beskriva vad vi står för gällande säkra måltider och att vi foljer livsmedelslagen är så kallad hygienfaktor - det är något vi måste göra. För att minska risken ftir att barn och elever exempelvis blir sjuka av maten åir det mycket viktigt attha rätt kompetens, och servera siiker mat. I riktlinjerna framhävs att vi tar ställning for barnen och elevernas hälsa genom attvaramed och skapa grunden ftir hälsosamma matvanor. Gällande näringsriktighet så ska vi ftilja skollagens regler om näringsriktiga skolmåltider inom grundskolan från Riktlinjer från Livsmedelsverket samt nordiska niiringsrekommendationer ligger också till grund. Under 2012 genomforde Skolinspektionen en tillsyn i Norrtälje kommun inom området skolmåltiden. Bam- och skolnämnden fick då ett ftireläggande att vidta åtgiirder så att det finns en planering ftir att se till att eleverna erbjöds n?iringsriktiga skolmåltider, att huvudmannen genomftir kontinuerliga uppftiljningar och att detta arbete ska vara dokumenterat. Genom riktlinjema siikerställs att kommunen lever upp till de krav skollagen ställer. Noggrannheten kring näringsriktighet och livsmedelshygien kräver en viss grundkompetens som kan vara svårt att nå upp till på enskilda enheter. En konsekveni eller möjlighet kan vara att.u-tu a.uä på en central nivå sffitt varje 'enhet inte ulet" om ocn om lgen. Integrerad Genom riktlinjerna visar vi att vi vill integrera måltiden i all pedagogisk verksamhet. Att måltiden blir ett pedagogiskt verktyg och en del av verksamheten skapar synergier då vi exempelvis lär barnen och eleverna att leva klimatsmart, och därmed foljer läroplanen om att bam och elever ska ha kunskap om en hållbar livsstil. God och trivsam Att ha en måltidsmiljö som fungerar både fysiskt och psykosocialt är viktigt ftr allas hälsa och välmående. Det har visat sig ha en avgörande betydelse även ftir matsvinnet. 4gskapaggod måttidsmitjö kan i ombyggnationer och/eller omstrukturering av skolrestauranger.

10 NORRTALIE KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE 20t (6) Barn och elever som trivs och ffir möjlighet attäta sin mat i lugn och ro ökar sin prestation i skolan. Detta kan i framtiden innebära behov av investeringar på olika sätt ftir att ftirbättra måltidsmiljön både i det ffsiska rummet (till exempel inredning, större skolrestaurang) och i det psykosociala sammanhanget (utbildning, träffar m.m.). Hållbar Norrtälje kommun ska enligt samverkansstyrets politiska progam vara "En kommun där det iir lätt attvaraklimatsmart". LJnder punkten hållbar finns det ett antal strävansmål som åir linje med detta. S ko lr e s t aur anger o ch til I agnings ka k Att laga mat från grunden innebär att rätt utrustning och kompetens behövs i köken. Strävan bör vara att tillagningskök ska finnas på alla skolor och ftirskolor. Detta kräver ytterligare beslut i form av insatser som nulägesbeskrivning, projekt och investeringar i form av eventuella ombyggnationer och upprustningar. Första läget bör vara att göra en nulägesanalys och skapa en langsiktig plgn fiir hur detta skulle kunna genomft)ras. a.ia\ å;: -/ Livsmedelsupphandlingochlokalaleverantöre, ^äl^ä?t^1'l/ I nuvarande livsmedelsavtal harnorrtälje ett samarbete med STONOkommunernal. I dagsläget iir det friimst några enskilda kommuner som driver arbetet framåt. Norrtälje kommun har inte haft tillräckliga resurser att delta på ett akti\4 sätt i detta arbete. I nuvarande avtal ftljs de grundläggande kraven fran Miljöstymingsrådet. I riktlinjerna foreslås att nästa nivå ska foljas, niimligen baskraven. Vi har i dag Roslagsbageriet som lokal leverantör, och ftir att öka andelen lokala leverantörer behövs insatser av olika slag. slolpen 1 Om vi ska vara kvar i samarbetet behöver vi bli mer aktiva och driva kommunens önskemål och behov i större utsträckning..alternativet iir att genomft)ra nästa upphandling på egen hand, ftirslagsvis tillsammans med ug. I Stockholm Nord Ost, kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och österåker.

11 NORRTALJE KOMMUN TJÅNSTEUTLÅTANDE 20r s (6) Gällande närproducerat och närodlat så kan det krävas projekt tillsammans med andra aktörer, så som n?iringslivet. Exempelvis har Södertälje och Katrineholm arbetat i projektform med flera aktörer på detta sätt, vilket varit framgångsrikt. En höjning av andelen ekologiska råvaror, råvaror som fiiljer Miljöstyrningsrådets baskrav (till exempelvis svenskt kött), samt närproducerade och närodlade råvaror kan innebära högre råvarukostnader. Att öka andelen vegetariska råvaror och minska matsvinnet kan kompensera till viss del. Södertälje kommun har lyckats med detta. Kompetens och ledning För att genomftira utveckling och ftirändring krävs-utökade resurser, qlerqatlf4 enanalysavnyalösningar.detkanexempelvisvai vilket efterfrågas av arbetsledarna i köken. Större projeklmästö clnvas i samarbete med andra ftirvaltningar. Kompetensinventering och löpande kompetenshöjande insatser behövs både for måltidspersonal och for chefer inom exempelvis niiringsriktighet, hantering av specialkoster, resurshantering (hållbarhet) och hälsosam mat. Kommunikation Skolmaten är en "het potatis", och när r riktlinjerna antas ska även en kommunikationsplan skapas ftir att stödja kommunikationen på kort och lång sikt. Sammanfattning och slutsatser 'Detta ftirslag till riktlinjer och de strävansmål som anges i riktlinjerna ska vara vägledande ftir det fortsatta arbetet att utveckla skolmåltidsverksamheten i Norrtälie kommun. Förslag till verksamhetsmål, uppdrag och aktiviteter ftir skolmåltidsverksamheten liksom de ekonomiska konsekvenser som dessa kan ge upphov till ska inarbetas i nämndens ftirslag till verksamhetsplan enligt kommunens U2ro99:L Exempel på möjliga målsättningar: Kort- och långsiktiga mål Kortsiktiga mål inom ett år:

12 NORRTALJE KOMMUN TJÅNSTEUTLÅTANDE 201s (6) a o Att alla grundskolor upp$ller kravet ftir niiringsriktighet - dels genom anviindning av verktyget SkolmatSverige samt genomfrra de ftiriindringar som behövs. Pilotenheter med matsvinnsproj ekt. Påbörja underlag inftir nästa livsmedelsupphandling enligt de riktlinjer som har antagits. Kortsiktiga mål 3-5 år: o Att ha genomftirt en upphandling enligt våra riktlinjer (exempelvis med Milj östyrningsrådets baskrav) o Närodlat och niirproducerat - projekt kring nuläget och vad som behövs ftir att utveckla detta a o o Att ha fura till fem lokala leverantörer och en fungerande logistiklösning X % ekologiska råvaror Tillagningskök på alla enheter - projekt kring nuläget och vad som behövs ftir att utveckla detta Påbörja ombyggnationer, upprustning samt ställa om kök till tillagning diir det behövs ganska små medel. Mäta matsvinn och minska matsvinnet med X %. Langsiktiga mål 8-10 år: o Tillagningskök päalla skolor. o Ekologiskt till ett antal procentoä o Närproducerat till ett antal procent o/o Slut Bilagor Förslag tiil riktlinjer fiir måltidsverksamheten inom ftir ftirskola, grundskola och gymnasieskola Beslut skickas till Verksamhetschefer Förskolechefer och rektorer Arbetsledare kök