ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÖCKERÖ KOMMUN UTBLICK ÖCKERÖ. - en inblick i framtiden - BILAGA 3 KOMMUNIKATIONSPLAN. Godkänd av kommunstyrelsen

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÖCKERÖ KOMMUN UTBLICK ÖCKERÖ - en inblick i framtiden - BILAGA 3 KOMMUNIKATIONSPLAN Godkänd av kommunstyrelsen

2 Bilaga 3 Kommunikationsplan Bilaga till projektplanen för översiktsplanearbetet som godkändes av kommunstyrelsen den 28 januari 2014 Öckerö kommun Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad Plan-, bygg- och miljöenheten Postadress: Öckerö kommun, Öckerö Besöksadress: Sockenvägen 13, Öckerö Telefon (växel): E-post: diarium.sb@ockero.se Datum: Dnr: 0353/13 Webb: Projektledare Susanne Härenstam, planarkitekt E-post: susanne.harenstam@ockero.se 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 ATT SAMRÅDA OM EN ÖVERSIKTSPLAN... 5 Vad säger plan- och bygglagen?... 5 Samråd... 5 Utställning... 6 Vilka ska vi samråda med?... 6 INTERN KOMMUNIKATION... 8 Vem ska informera?... 8 Vilka grupper ska informeras?... 8 Utskick av arbetsmaterial... 8 EXTERN KOMMUNIKATION... 9 Vision Medborgarnas delaktighet... 9 Delaktighetstrappan... 9 Inspiration från omvärlden FOKUSGRUPPER Dialoger i form av fokusgrupper Metod och frågeställningar Fokusgrupp - boende Fokusgrupp - skola Fokusgrupp - näringsliv Fokusgrupp - politiker Politikerdiskussion Uppföljning Aktivitetsplan KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 3:1 Remisslista... Bilaga 3:2 Aktivitetsplan... 3

4 INLEDNING Hur översiktsplanearbetet avses läggas upp vad gäller kommunikation och samråd med politiker, tjänstemän, medborgare, näringsliv etc. beskrivs i denna kommunikationsplan. Syftet med kommunikationsplanen är att: säkerställa att rätt information går till rätt målgrupp, vid rätt tillfälle och via rätta kanaler säkerställa att projektet får in så mycket kunskapsunderlag som möjligt, exempelvis via fokusgrupper redovisa hur dialogerna ska gå till undvika skendemokrati Kommunikationsplanen tar delvis upp hur kommunikation och dialog ska ske internt, men fokus ligger på hur kommunikationen ska ske externt. Kommunikationsplanen har tagits fram av Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad i dialog med arbetsgrupp - plan, projektgruppen samt kommunstyrelsens arbetsutskott (ksau). Planen avses godkännas av kommunstyrelsen (KS) den 4 mars 2014 och kommer efter det att finnas med som en bilaga till projektplanen för ÖP-arbetet. Kommunikationsplanen kommer att uppdateras under ÖP-arbetets gång. 4

5 ATT SAMRÅDA OM EN ÖVERSIKTSPLAN Vad säger plan- och bygglagen? Mycket av den kommunikation som ska ske i en översiktsplaneprocess regleras i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Lagen redogör för det minimum av insatser som krävs i processen. Kommunen kan därutöver besluta att reglera dessa insatser mer detaljerat, vad gäller exempelvis samråd och dialog kring översiktsplanen. Samråd Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska samråd hållas med en bred krets av intressenter när en översiktsplan upprättas eller ändras. Exempel på intressenter är myndigheter (bl.a. Länsstyrelsen i Västra Götalands län), regionala organ (Västra Götalandsregionen, och Göteborgsregionens kommunalförbund), kommunala organ, organisationer, berörda kommuner och allmänhet. När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. (Utdrag ur 3 kapitlet 9, SFS 2010:900) Samrådet bör ske löpande och starta tidigt i planeringsprocessen, när behovet av idéer är som störst och det ännu finns stora möjligheter att påverka. Inkomna synpunkter och resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse. Det finns inget lagkrav på att synpunkter och förslag ska lämnas skriftligt till kommunen. Synpunkter som kommer fram vid till exempel möten, diskussioner eller via sociala medier på nätet ska även de dokumenteras och tas upp i samrådsredogörelsen. Medborgare, företag och föreningar Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt ska ges tillfälle att delta i samrådet. Medborgarnas medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Beslut som tagits utan att allmänheten fått möjlighet att medverka har ofta svårt att bli accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Med enskilda i övrigt avses bland annat personer som äger fastighet eller företag i kommunen men bor i en annan kommun. Företag, intresseorganisationer samt lokala föreningar och grupper ska också ges möjlighet att delta under samrådet. Tid för samråd Tiden för det formella samrådet regleras inte i PBL och kan därför variera från kommun till kommun. En tidig samrådsdialog kring Utblick Öckerö kommer att inledas under våren 2014 i form av fokusgrupper för boende, näringsliv, skolelever och politiker i kommunen. Det formella samrådet beräknas pågå under två månader, våren Istället för att ha samrådsmöten i form av stormöten, kommer vi att använda oss av metoden 5

6 öppet hus. Hur detta kommer att organiseras beskrivs mer utförligt under hösten 2014, då kommunikationsplanen avses uppdateras. Utställning Förslaget till översiktsplan ska ställas ut under minst två månader innan det antas av kommunfullmäktige (KF). Den som vill lämna synpunkter under utställningstiden ska göra detta skriftligen till kommunen. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett speciellt granskningsyttrande som sedan ska läggas till översiktsplanen vid antagandet. Inkomna synpunkter ska sammanställas i ett särskilt utlåtande och redogöra vilka eventuella ändringar i planen som synpunkterna lett till. Om synpunkter inte kan tillgodoses i planförslaget bör detta särskilt motiveras. Om planförslaget efter utställningen ändras väsentligt måste det ställas ut på nytt. Tid för utställning Utställningstiden regleras i PBL och ska vara minst två månader. Det finns inget som hindrar att utställningstiden är längre än den angivna tiden. Detta är lämpligt exempelvis vid semestertider. Utställningen av Utblick Öckerö beräknas pågå under två månader, våren Stormöten planeras som metod under utställningstiden. Hur mötena avses organiseras beskrivs mer utförligt under hösten 2015, då kommunikationsplanen avses uppdateras. Kungörelse och utskick Före utställningstidens början ska kommunen kungöra att en utställning ska genomföras. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning för att meddela den lokala allmänheten. Den bör också publiceras på kommunens hemsida. Av kungörelsen ska framgå var utställningen äger rum samt när, hur och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. Innan utställningen startar ska kommunen skicka planförslaget, samrådsredogörelsen, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och kungörelsen om utställningen till länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Synpunkter på planförslaget Synpunkter som inkommer under utställningstiden kan vara i form av brev och e-post. Det finns inget krav på att synpunkterna ska vara undertecknade och kan därför lämnas anonymt. Synpunkter kan även lämnas av intresseorganisationer och andra föreningar. Ett brev eller annat meddelande som inte är underskrivet ska bekräftas av avsändaren genom en egenhändigt undertecknad handling, om kommunen begär det. Vilka ska vi samråda med? För att ta fram Utblick Öckerö krävs dialoger och kommunikation med berörda. Exempel på berörda i arbetet med den nya översiktsplanen är; politiker och tjänstemän på kommunen, politiska grupper, boende, näringsliv, föreningar, ö-råd, berörda kommuner, Bohusläns museum, Västtrafik, länsstyrelsen, Trafikverket, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Västra Götalandsregionen (VGR). Samtliga remissinstanser (se Bilaga 3:1 Remisslista ) kommer att få lämna synpunkter på översiktsplanen un- 6

7 der det formella samrådet samt när översiktsplanen ställs ut. Interna möten med tjänstemän och politiker kommer att hållas kontinuerligt under hela ÖP-processens gång. Dessa möten sker i form av diskussioner i styrgruppen, arbetsgrupper, projektgruppen, Plangruppen, Kommunens chefsgrupp, Strategigruppen samt ksau, KS och KF. Externa möten kommer att hållas med bland annat föreningar, berörda kommuner, Västtrafik, länsstyrelsen, Trafikverket, GR och VGR. En översiktlig tidsplan av översiktsplanearbetet 7

8 INTERN KOMMUNIKATION Ett delmål med översiktsplanearbetet är att översiktsplanen ska bli välförankrad i kommunens samtliga förvaltningar, nämnder och kommunala bolag. Genom att bedriva arbetet i ett brett samarbete blir varje förvaltning och nämnd bekant med översiktsplanen och kan använda den som informationskälla, vägledning och kunskapsunderlag för beslut och åtgärder i olika frågor. Vem ska informera? Information som kommuniceras inom kommunen ska företrädesvis ske genom projektledaren för att undvika att felaktig information lämnas ut. Kommunchef och samhällsbyggnadschef kan vid vissa tillfällen delge vissa grupper information. Då är det av stor vikt att informationen först stäms av med projektledaren. Om andra aktörer (politiker eller tjänstemän) informerar om översiktsplanen ska informationen alltid stämmas av med projektledaren först. En bra internkommunikation ligger ofta till grund för lyckad kommunikation externt. Vilka grupper ska informeras? Nedan listas de grupper som ska informeras internt och vem som är ansvarig för utskick av information vid remisser samt inför diskussioner och politiska beslut. Förvaltningar På förvaltningsnivå finns följande grupper: Styrgrupp ÖP (SÖP) Arbetsgrupp - plan Projektgruppen Plangruppen Kommunens chefsgrupp (KCG) Ansvarig informationsutlämnare till förvaltningsgrupperna är projektledaren. Politiker Politikergrupperna delas in enligt följande: Strategigruppen, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. För dessa grupper är projektledaren tillsammans med kommunstyrelsens diarium ansvariga informationsutlämnare. Övriga nämnder. Projektledaren och samhällsbyggnads diarium är ansvariga informationsutlämnare för den här gruppen. Utskick av arbetsmaterial Arbetsmaterial som skickas ut internt ska aldrig diarieföras eller skickas vidare till fler personer än de som är med på sändlistan, om inte projektledaren godkänt detta. Förtydligande om detta ska alltid göras av projektledaren vid utlämnande av arbetsmaterial. Företrädesvis ska den gemensamma gruppen J:\Grupper\Projektgrupp ÖP användas vid utskick av arbetsmaterial till projektgruppen. 8

9 EXTERN KOMMUNIKATION Vision 2025 I kommunens vision redovisas följande gällande demokrati och inflytande: Den lokala demokratin utvecklas i en levande dialog mellan föreningar, ö-råd, medborgare och förtroendevalda. Kommuninvånarna, särskilt de unga, känner att de har inflytande och är delaktiga i samhället. Dessa två punkter berör ÖP-arbetet och ska ligga till grund vid utformningen av samrådsdialogerna kring den nya ÖP:n. Medborgarnas delaktighet Under översiktsplanearbetet är det mycket viktigt att engagera medborgarna i ett tidigt skede för att ta del av deras kunskaper och idéer om hur kommunen kan komma att se ut i framtiden. De boende och verkande i kommunen sitter på mycket viktig kunskap om hur deras närmiljö är uppbyggd och fungerar i verkligheten. Delaktighetstrappan Det är viktigt att vara tydlig i kommunikationen med medborgarna och andra externa aktörer om vad som gäller och hur de kan påverka. För att deltagarna i fokusgrupperna ska veta i vilken omfattning de kan vara med och påverka vid framtagandet av den nya översiktsplanen, väljer kommunen att redovisa detta genom en så kallad delaktighetstrappa. Trappan har sitt ursprung från Sherry R Arnsteins delaktighetsstege (Arnstein, 1969). Delaktighetstrappans olika steg beskrivs enligt följande: Manipulation Medborgarna har inget eller mycket begränsat inflytande. Syftet är att ge medborgare en felaktig uppfattning om hur deras insats ska användas och/eller att använda mötet för att försöka övertala/övertyga medborgare. Medverkande Kunskapsinhämtning Maktöverlämnande Medbestämmande Information Konsultation Manipulation Dekoration Delaktighetstrappan. Trappsteget konsultation har valts att ligga till grund vid dialogerna under fokusgrupperna, det formella samrådet och utställningen. 9

10 Dekoration Medborgare har inget eller bara symboliskt inflytande. Syftet är att skapa falsk legitimitet. Medborgare är med så att den som beställer eller anordnar dialogen kan säga att resultatet byggde på delaktighet. Information Medborgare har inget inflytande. Syftet är att informera medborgare om planer, beslut eller om deras rättigheter och skyldigheter. Ibland finns utrymme för frågor. Även om medborgare lämnar sina åsikter, kommer dessa inte att påverka processen. Exempel på informationsmetoder är tidning, hemsida, trycksak och stormöte. Kunskapsinhämtning Medborgare har ett begränsat inflytande i processen. Syftet är att få ökad kunskap från medborgare för att underbygga ett beslut. Beslutsfattare formulerar frågor och överväger deltagarnas svar när de fattar beslut men behåller makten att bestämma. Konsultation Medborgare får möjlighet att påverka beslut och har därför mer inflytande över beslut på denna nivå än trappsteget kunskapsinhämtning. Syftet är att utbyta tankar, idéer, kunskap och känslor. Beslutsfattaren öppnar sig för påverkan från de som deltar. Makten att bestämma är dock enbart beslutsfattarens. Exempel på konsultativa metoder är fokusgrupp, enkät, samråd och områdesvandring. Medverkande Makten att bestämma är beslutsfattarens men medborgare har större möjlighet att påverka och har därför större inflytande än i konsultativ dialog. Syftet är att skapa utrymme för att tänka tillsammans. Här finns en öppenhet från beslutsfattarens sida som kan uttryckas: tillsammans kommer vi fram till bättre resultat. Medbestämmande Medborgare har lika mycket makt som beslutsfattare. Syftet är att dela på beslutsmakten. Det betyder i princip att man måste uppnå konsensus med medborgare eller förhandla om vissa beslut. Exempel på metod för medbestämmande är rådslag. Maktöverlämnande Medborgare får makten att bestämma. Syftet är att lämna över beslutsmakten. Beslutsfattare bestämmer att medborgare i en viss fråga kan bestämma så som de vill och de som beslutsinstans ska godkänna det. På vilket trappsteg står vi? I översiktsplanearbetet kommer trappsteget konsultation att ligga till grund vid dialogerna under fokusgrupperna, det formella samrådet och utställningen. Inspiration från omvärlden För att få inspiration och erfarenhetsutbyte med andra myndigheter, organisationer och kommuner deltar projektledaren i Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) plannätverk för medborgardialoger. 10

11 FOKUSGRUPPER Dialoger i form av fokusgrupper För att inhämta kunskaper, synpunkter och idéer från boende, näringsliv, skola och politiker, kommer dialogmöten att hållas med så kallade fokusgrupper. Fokusgruppernas sammansättning görs innan mötet för att de ska bli så jämlika som möjligt. Syftet med fokusgruppsdialoger kring den nya översiktsplanen är att skapa engagemang för ett framtida Öckerö samt att skapa delaktighet genom att: Alla målgrupper känner till att de kan vara med och tycka till om planens innehåll Alla målgrupper känner till att arbetet med översiktsplanen pågår Alla målgrupper är representerade i arbetet med att ta fram planen Planens visioner får ett starkt politiskt och medborgerligt stöd Vad är en fokusgrupp? Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp människor samtalar om ett förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt till exempel att de bor på samma ö, ålder, kön, yrkestillhörighet eller erfarenheter. Fokusgruppsmötet leds av projektledaren och resultaten från mötet antecknas av en tjänsteman som blivit utsedd till sekreterare innan mötet. Fördelar med fokusgrupper Genom användning av fokusgrupper breddas perspektivet på ämnet då deltagarna kan föra fram sina åsikter samtidigt som de andra lyssnar och fyller på med sina egna erfarenheter. Detta samspel mellan deltagarna ger ett stort djup i svaren på frågorna som blir belysta ur en mängd perspektiv, trots få deltagare. Fokusgruppsdeltagarna uppskattar också ofta den delaktighet som intervjun erbjuder. Andra fördelar är att de är lätta och billiga att genomföra och att de enkelt kan formas för att passa aktuella frågeställningar. Nackdelar med fokusgrupper Deltagarnas sammansättning och bekvämlighet med varandra, gruppens interna dynamik, projektledarens förmåga att leda intervjun och frågeställningens utformning är faktorer som kan leda till begränsat resultat av intervjun. Sättet som frågorna ställs på är också avgörande och ställer krav på projektledaren. Ibland kan även bearbetningen av dokumentationen upplevas jobbig. Det är därför bra om dokumentationen kan förenklas så mycket som möjligt utifrån undersökningens syfte. Metod och frågeställningar Planarbetet kan exempelvis starta med ett samråd som tar sin utgångspunkt i den gällande översiktsplan som ska omarbetas eller ändras, och där man samlar upp anspråk och önskemål från såväl allmänhet och intresseföreningar som av exploatörer och andra aktörer i samhällsbyggandet. (Utdrag ur PBL, Kunskapsbanken, Boverket 2013) Vid dialogerna i fokusgrupperna kommer den gällande översiktsplanen att ligga som grund. Detta eftersom det ofta är lättare att få igång en dialog om man har något mer att utgå ifrån än ett 11

12 vitt papper. Huvudfrågan under fokusgrupperna kommer att vara; Hur vill vi att Öckerö ska se ut i framtiden? Fokus kommer att ligga på de tre samtalspunkterna nedan: Vad finns det för kvaliteter i den gällande översiktsplanen? Vad finns det för problem i den gällande översiktsplanen? Vad vill vi förändra i den gällande översiktsplanen? Fokusgrupp - boende Mötets upplägg Mötet inleds med att projektledaren eller annan tjänsteman från kommunen hälsar välkomna och förklarar hur mötet avses läggas upp. Därefter delas mötesdeltagarna in i sex förutbestämda grupper. Varje grupp innehåller fyra till sex deltagare. Inom gruppen väljs en samtalsledare ut samt en som för anteckningar. Samtalen i grupperna påbörjas sedan utifrån de tre samtalspunkterna som beskrevs i föregående avsnitt. Redovisning När samtalen är avklarade ska varje grupp presentera sina tankar och idéer med hjälp av kartor och anteckningar som förts i gruppen. Redovisningsmaterialet samlas in för att sedan finnas med som underlag i den skriftliga sammanställning som upprättas efter fokusgruppsmötena. Utvärdering Efter gruppresentationerna avslutas mötet med en summering av de inkomna synpunkterna och idéerna. Deltagarna får göra en utvärdering av mötet samt skriva ner hur de fick vetskap om fokusgruppsmötena. När hålls mötena? Fokusgruppsmöte för boende hålls kvällstid, måndag eller tisdag, och ska anpassas efter färjetiderna. Mötesdatumen är följande: 1. Grötö/Kalvsund Måndagen den 19 maj Deltagande tjänstemän; Susanne Härenstam, Robert Svensson, Sofia Wiman, Carl Molin, NN och NN Vid mötets inledning samlas både boende från Grötö och Kalvsund. Innan gruppsamtalen börjar sker en uppdelning ö-vis i separata rum. Tre tjänstemän deltar per ö. 2. Rörö Måndagen den 26 maj Deltagande tjänstemän; Susanne Härenstam, Robert Svensson och Sofia Wiman 3. Hönö/Fotö Tisdagen den 27 maj 2014 Deltagande tjänstemän; Susanne Härenstam, Robert Svensson, Sofia Wiman, NN, NN och NN Vid mötets inledning samlas både boende från Hönö och Fotö. Innan gruppsamtalen börjar sker en uppdelning ö-vis i separata rum. Tre tjänstemän deltar per ö. 4. Björkö Måndagen den 2 juni 2014 Deltagande tjänstemän; Susanne Härenstam, Robert Svensson och Amanda Nilsson 12

13 5. Hälsö/Öckerö Tisdagen den 3 juni 2014 Deltagande tjänstemän; Susanne Härenstam, Robert Svensson, Amanda Nilsson, NN, NN och NN Vid mötets inledning samlas både boende från Hälsö och Öckerö. Innan gruppsamtalen börjar sker en uppdelning ö-vis i separata rum. Tre tjänstemän deltar per ö. 6. Hyppeln Måndagen den 9 juni 2014 Deltagande tjänstemän; Susanne Härenstam, NN och NN 7. Knippla Måndagen den 9 juni 2014 Deltagande tjänstemän; Robert Svensson, Amanda Nilsson och NN Anmälan om deltagandeintresse För att kunna bli utsedd till deltagare i fokusgrupp boende måste en föranmälan av intresse göras. Fokusgruppernas sammansättning utses av arbetsgrupp plan för att grupperna ska bli så jämlika som möjligt. För att kunna anmäla sig måste man vara 16 år eller äldre samt boende, helt eller delvis, i kommunen. Följande uppgifter ska lämnas på anmälningsblanketterna: Namn Adress Kontaktuppgifter (e-postadress och telefonnummer) Ålder Kön Sysselsättning Antal hemmavarande barn Arbetspendlar inom eller utanför kommunen Arbetspendlar med kollektivtrafik, gång, cykel, moped, bil eller annat Sista anmälningsdag är söndagen den 30 mars Annonsering Annonsering om fokusgrupperna kommer att ske via annonser i Torslandatidningen (12, 19 och 26 mars 2014), GP (15 mars 2014) samt Lokalbladet (27 mars). Information om fokusgrupperna kommer också att finnas på informationstavlor runt om i kommunen samt på hemsidan. Information och reklam om fokusgrupperna får gärna ske muntligt av berörda i ÖP-arbetet, exempelvis på interna möten i kommunen, föreningsmöten, öppna förskolan etc. Anmälan görs företrädesvis via en e- blankett på hemsidan. Det går också bra att anmäla sig via en färdigtryckt blankett som bland annat kommer att finnas i medborgarkontoret i kommunhuset samt vid informationstavlor runt om i kommunen. Den färdigtryckta blanketten kan scannas och e-postas eller skickas per brev till projektledaren. 13

14 Fokusgrupp - skola För att ta del av barn och ungdomars synpunkter i ett tidigt skede i ÖPprocessen kommer utvalda klasser att få delta i fokusgrupper. För att få en viss spridning på åldrarna föreslås att en klass från tre olika årskurser (två, fem och sju) väljs. 1. En klass i årskurs två på Bergagårdsskolan på Hönö för att få ta del av yngre barns synpunkter och idéer. Barn som bor på en av de stora och sammanbyggda öarna. 2. En klass i årskurs fem på Västergårdskolan på Björkö. Just Björkö valdes på grund av att det är mycket som planeras på ön för tillfället och denna fokusgrupp kommer också att ge kunskapsunderlag till fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Björkö södra samhälle. 3. En klass i årskurs sju på Brattebergsskolan på Öckerö för att få med elever från så många olika öar som möjligt. Diskussionsfrågor i skolarna kommer att vara följande: Vilka är dina tre favoritplatser på den ö där du bor? (Gäller årskurs 2 och 5) Vilka är dina tre favoritplatser i kommunen? (Gäller årskurs 7) Vilka tre platser kan du känna dig rädd/otrygg på den ö där du bor? (Gäller årskurs 2 och 5) Vilka tre platser kan du känna dig rädd/otrygg på i kommunen? (Gäller årskurs 7) Vill du förändra något? Saknar du något idag (grönområden, idrottsplatser, bad, bostadsområden etc.)? (Gäller samtliga årskurser) Hur tar du dig till olika målpunkter t.ex. skola, fritidsaktiviteter? Bil, buss, gång/cykel eller på annat vis? Mötets upplägg En halvdag (dagtid) med workshop kommer att hållas med varje klass för att inleda arbetet med fokusgrupperna. Då kommer projektledaren att redovisa vad en ÖP är och hur processen går till. Upplägget av arbetet med fokusgruppen beskrivs också. Därefter kommer barnen/ungdomarna att själva arbeta med sina uppgifter under en tid. Avslutningsvis redovisar klasserna gruppvis hur de löst sina uppgifter. Både politiker och tjänstemän ska få chans till att delta på redovisningarna. En inbjudan skickas ut till politikerna. En utställning av resultatet i exempelvis skolor, bibliotek eller kommunhuset kan göras så att allmänheten får ta del av resultatet. Redovisningsmaterialet samlas sedan in för att finnas med som underlag i den skriftliga sammanställning som upprättas efter fokusgruppsmötena. Fokusgrupp - skola pågår under tiden maj-september Bild, samhällskunskap och svenska är ämnesområden som kan samordnas i årskurs sju. Uppföljning För att följa upp hur barnen/ungdomarna upplever sin närmiljö kan trygghetsvandringar med barnen/ungdomarna samt tjänstemän från kommunen anordnas under hösten Eleverna ska också få möjlighet att prenumerera på nyhetsbrevet som man kan anmäla sig till via hemsidan. Nyhetsbrevet uppdateras cirka en gång 14

15 per månad av projektledaren, som beskriver de saker som hänt och som är på gång i ÖP-arbetet. Torben Ferm, barn- och utbildningsförvaltningens representant i projektgruppen, samt rektorer och lärare på respektive skola kommer att hjälpa till med det fortsatta arbetet med fokusgrupperna. Fokusgrupp - näringsliv Frukostmöten med en fokusgrupp för näringslivet är tänkt att hållas under två tillfällen i juni Fokusgruppen kommer att innehålla högst 24 deltagare, sex personer i fyra grupper. Gruppen deltar på båda tillfällena som är: 12 juni, kl juni, kl Projektledaren samt näringslivschefen deltar på båda mötestillfällena. Mötets upplägg På första mötet presenteras vad en ÖP är och tidplanen för arbetet. Därefter inleds grupparbeten utifrån de tre samtalspunkter som beskrivs i avsnittet Metod och frågeställningar, sidorna På det andra mötet fortsätter grupparbetet och grupperna presenterar sina tankar och idéer. Redovisningsmaterialet samlas in för att sedan finnas med som underlag i den skriftliga sammanställning som upprättas efter fokusgruppsmötena. Anmälan om deltagarintresse Liksom fokusgrupp - boende ska en föranmälan om intresse för deltagande göras. Företagsledare eller ägare till företag som ligger i Öckerö kommun, inbjuds via tidningsannonser, hemsidan och affischer på informationstavlor runt om i kommunen. Anmälan sker via e-blankett på hemsidan eller på förtryckt blankett som skickas till projektledaren via e-post eller brev. Följande uppgifter ska lämnas: Namn Kontaktuppgifter (e-postadress och telefonnummer) Ålder Företagsnamn Vilken roll man har i företaget Fokusgruppens sammansättning väljs ut av projektledaren samt näringslivschefen för att så breda grupper som möjligt bildas, från små- till storföretagare. Information och reklam om fokusgrupperna får gärna ske muntligt av berörda i ÖP-arbetet, exempelvis på interna möten i kommunen, föreningsmöten, näringslivsträffar etc. Fokusgrupp - politiker Fokusgrupp - politiker kommer att hållas vid två tillfällen under våren Det första tillfället kommer att pågå i ca en timme på mötet med Strategigruppen den 20 maj Då kommer fokusgruppsarbetet inledas med en beskrivning av upplägget. Det andra tillfället är på Strategigruppsmötet den 17 juni 2014 då de tre samtalspunkterna som beskrivs i avsnittet Metod och frågeställningar, sidorna 11-12, kommer att diskuteras i mindre gruppsammansättningar. Resultatet från fokusgruppen kommer att presenteras i den skriftliga sammanställning som upprättas efter fokusgruppsmötena. 15

16 Politikerdiskussion De politiker som inte är med i Strategigruppen kommer att bjudas in till en diskussionskväll för att kunna framföra sina tankar och idéer om den nya översiktsplanen. Detta kommer att ske måndagen den 16 juni kl Medverkande tjänstemän är då Susanne Härenstam, Robert Svensson och Amanda Nilsson. Utöver de tre samtalspunkterna som beskrivs i avsnittet Metod och frågeställningar, sidorna 11-12, kommer diskussioner gällande Öckerös roll i regionen (utifrån GR:s strukturbild) att genomföras. Uppföljning Samtliga fokusgruppsdeltagare, men även övriga intressenter, ska få möjlighet till att kunna prenumerera på ett nyhetsbrev gällande arbetet med den nya ÖP:n. Nyhetsbrevet uppdateras cirka en gång per månad av projektledaren och beskriver de saker som hänt och som är på gång i ÖP-arbetet. Anmälan till nyhetsbrevet sker på hemsidan. Aktivitetsplan I bilaga 3:2 redovisas en aktivitetsplan med de kommunikationsmoment som förekommer i ÖP-arbetet. 16

17 KÄLLFÖRTECKNING Arnstein, Sherrry R (1969). A Ladder of Citizen Participation [PDF-dokument]. Tillgänglig: [ ] Boverket (2013). PBL kunskapsbanken [PDF-dokument]. Tillgänglig: [ ] SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Socialdepartementet. 17

18 BILAGOR Bilaga 3:1 Remisslista Bilaga 3:2 Aktivitetsplan 18

19

20