Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ÅR 2005 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, gymnasium Inlämnad av Berit Swanström Förvaltningschef Ronnie Brorsson Utvecklingssamordnare

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Kunskapsutveckling Miljö Hälsa Samverkan för utveckling Resurscentrum Verksamhetskort

4 Inledning Kommunens skolorna upprättar årligen skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten i våra skolor. Eftersom skolorna numera skriver egna kvalitetsredovisningar kommer den här redovisningen att successivt göras mera övergripande än tidigare. Vid ytterligare fördjupning hänvisas då till respektive skolas lokala kvalitetsredovisning. Rektorer i samråd med personal och eleverna ansvarar för att upprätta skolornas årliga redovisningar. Att bryta ned de övergripande inriktningsmålen till den lokala skolans egna mål är således en viktig uppgift rektorer och personal vid våra skolor.. Redovisningarna skall främst vara ett hjälpmedel för skolans eget arbete med kvalitetsutvecklingen men även andra intressenter såsom föräldrar och politiker. Underlag för kvalitetsredovisningen Denna redovisning bygger på de KR:ar som är inlämnade från de verksamhetsansvariga rektorerna vid respektive skola. Strömstads kommun använder sig av en kvalitetsmodell som strävar efter att belysa verksamheten ur de olika perspektiv och därigenom försöka ge både anställda, politiker och medborgare en bättre överblick över helheten i verksamheten. Kommunen arbetar med att förbättra kvalitetsarbetet som ett led i att ytterligare förbättra verksamhetsutvecklingen, VUS (VerksamhetsUtveckling i Strömstad) Organisation Förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Barnomsorgen består av förskola 1-5 år, fritidshem, familjedaghem. Förskola/grundskola finns på sju orter i kommunen, Nordby, Näsinge, Rossö, Tjärnö, Skee, Koster och Strömstad. Under läsåret lades Nordby F-6 skola ned, men förskola finns kvar på Nordby. I centrala Strömstad finns även kommunens enda 7-9 skola. Resurscentrum (RC) RC har hand om Barn och utbildningsförvaltningens resurser för barn och unga 1-20 år med behov av särskilda insatser. RC leds av en rektor som tillsammans med chefen för Socialtjänst barn och unga utgör ledningsgrupp för utveckling av arbetet inom Resurscentrum. Verksamheter och personal som tillhör RC är bl.a. skolhälsovården, specialpedagoger, socionomer, kuratorer, särskola, resursskola. RC har en mycket bred verksamhet men i denna KR redovisas i första hand verksamheterna särskola och resursskola. Resursskolan vänder sig till en liten grundskolegrupp för barn i behov av särskilt stöd Gymnasium Strömstad Gymnasium omfattar sex nationella program. Dessutom har vi riksintag på inriktningarna rodd och förberedande sjöbefäl. Sjöbefälsutbildningen är en inriktning på teknikprogrammet medan de som väljer roddinriktning kan välja vilka andra program de vill. Dessutom har man Fotbollslinjen,och musik och teaterlinjen. Elevantalet i sept var 403 st och i april hade det sjunkit till 391 st. Organisatoriskt sorterar vuxenutbildningen under Strömstad Gymnasium. 4

5 Demokrati Delaktighet Medansvar Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Alla områden Alla ska vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Verksamheterna ska agera utifrån en Nolltolerans! Förskoleklass, skolbarnomsorg och grundskolan Alla elever skall mötas med respekt och visas tilltro till sin förmåga att vilja och kunna lära sig. Klassråd skall finnas i alla klasser, där man diskuterar gemensamma frågor. Målsättningen är att alla elever ska trivas i skolan. Gymnasiet Utbildningen skall planeras tillsammans med eleverna utifrån varje elevs kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Efter avslutad utbildning skall eleverna utifrån en stärkt självkänsla kunna möta nya människor, miljöer och kulturer. Åtgärder som har genomförts Skolorna arbetar kontinuerligt med att utveckla klassråden, elevråden och skolråden. Glädjande är att utvecklingssamtalen numera ofta får positiva omdömen och får ses som en mycket viktigt delaktighetsfråga då föräldrar inte bara får information utan även gör åtaganden vid utvecklingssamtalen. Åtgärder som angavs vid förra KR och som genomförts Strömstiernaskolan Skolrådet och Samordningsgruppen har fört diskussioner om hur föräldrabesöken i skolan skall kunna ökas Samordningsgruppen har diskuterat om hur utvecklingssamtalen skall kunna utvecklas för att stärka samverkan mellan föräldrar, elever och skolan Gymnasium Dialogen med eleverna om grunderna för betygssättningen har stärkts. I kalendariet har tider rekommenderats för återkoppling till eleverna om deras betygssituation. Samarbete pågår med grundskolan om kravnivåer och betygssättning. Beslut har fattats att under nästa läsår genomföra studiepass på alla program till vilka fem procent av kurstiden avsätts. (Se vidare under Kunskapsutveckling). På programnivå redovisas följande. Naturvetenskapligt program: Att få tysta elever att tala Samhällsprogrammet: Fortsatt utveckling av studiepassen. TE-programmet: Elevmedverkan vid val av kvalitetsutvecklingsområde 5

6 Mål Att utveckla delaktigheten gentemot elever och föräldrar Att tydliggöra målen så att alla förstår dess innebörd Att värdegrunden genomsyrar skolans verksamhet Strömstiernaskolan 1. Alla elever skall känna delaktighet i och ha ett reellt inflytande över sin skolgång, samt ta ansvar för sitt eget lärande 2. Alla elever skall uppleva att personalen på skolan lyssnar, tar dem på allvar och stöttar dem när de engagerar sig i frågor 3. Skolan skall ha ett aktivt elevråd 4. Skolan skall ha en god samverkan med föräldrar så att de känner sig delaktiga och välkomna i verksamheten genom besök, utvecklingssamtal, föräldramöte och skolråd Strömstad Gymnasium Alla elever skall känna delaktighet i och ha ett reellt inflytande över sin skolgång, samt ta ansvar för sitt eget lärande. 1. Gymnasiet skall ha ett aktivt elevråd och fungerande klassråd. 2. Alla elever skall förstå kunskapsmålen och hur lärarna gör bedömning och sätter betyg. 3. Information skall vara tydlig och individen skall ta ansvar för att hålla sig informerad 6

7 Resultat och måluppfyllelse Stor nöjdhet vad gäller utvecklingssamtalen. Dessa verkar ha utvecklats på ett mycket positivt sätt sedan man för några år sedan fokuserade på detta område. Många kommentarer om att de allra flesta föräldrar och elever verkar vara nöjda. Utifrån skolorna redovisningar kan man påstå att elevernas delaktighet ökat lite. Strömstiernaskolan Fler föräldrar har blivit involverade i skolans planeringsarbete och härigenom har föräldrasamverkan stärkts. (Utvärdering från de arbetande föräldramötena och skolråd) Den gemensamma perioden för utvecklingssamtalen har lett till att lärarna känner att de har tillräcklig tid för att planera och genomföra sina samtal med elever och föräldrar (Utvärdering från lärarna) Föräldrar upplever att det blivit en tydligare struktur kring utvecklingssamtalen och att samtalen kommer i god tid varje termin (Utvärdering skolrådet). Trots en gemensam uppstart och kontinuerliga elevrådsmöten har inte elevrådet varit så aktivt som vi önskat under läsåret. Enligt trivselenkäten anser eleverna generellt att lärare och personal på Strömstiernaskolan lyssnar och tar dem på allvar. Att bedöma måluppfyllelsen för hur elever känner delaktighet i och har ett reellt inflytande över sin skolgång är svårt. Läsårets elevenkät innehöll inga frågor kopplade till detta mål, vilket gör att vi inte i dagsläget vet hur eleverna upplever sin möjlighet till inflytande och delaktighet Gymnasium Elevrådet hade under ht 2004 problem att komma igång. Under vt har det fungerat bättre. Styrelsen har tagit initiativ till en konferens med lärarna om elevinflytande. Liksom föregående läsår visar den årliga elevenkäten bristande intresse för klassrådens, elevrådets och språkrörens verksamhet. I årets elevenkät är upplevelsen av inflytande i undervisningen mindre än under förra läsåret. En förklaring till att årets resultat vad gäller möjligheten att påverka undervisningen är sämre än förra årets kan vara att de elever som är mest tillfredsställda på denna punkt, åk3, har lägst svarsfrekvens, vilket påverkar helheten i negativ riktning. Till saken hör att i de samtal som följt på verksamhetsbesöken, eleverna har förklarat sig nöjda med formerna för elevinflytande. Även detta år är det ung 20% av de svarande eleverna som viktar inflytande över undervisningen lågt. Det är dock viktigt att notera att eleverna anser inflytande över undervisningen är viktigare än andra former av elevinflytande. Andra viktiga frågor är arbetsformer, tydlighet vad gäller grunderna för betygssättningen, vilka kurser de individuella valen skall omfatta och skolans policy mot mobbning och kränkande behandling. Utvärdering av det nedan redovisade kvalitetsarbetet på programnivå är positiv. 7

8 NV-programmet. Att få tysta elever att tala Det bekräftas att åtskilliga elever inte bara vågar bryta isen utan även upplever detta synnerligen positivt, och de utvecklar dessutom ett korrekt matematiskt språkbruk. SP-programmet Fortsatt utveckling av studiepassen. Helhetsbilden av studiepassen på programmet är mycket positiv. Framförallt poängterades i programmets utvärdering fördelen med att själv kunna bestämma vad man behöver arbeta med. Men ett antal brister har också uppmärksammats, av vilka vissa har åtgärdats under läsåret. En relativt låg andel elever tycker att de får bra information om vilka aktiviteter som kommer att ske. Samtidigt är det bara ung en fjärdedel av eleverna som regelbundet tar del av den information som kommer fram då man startar Internet Explorer. Den lägre svarsfrekvensen vid övergång från pappers- till elektronisk enkät kan ses i ljuset av denna låga benägenhet att informera sig via nätet. Situationen är otillfredsställande. Tillgången på information är stor men ansvaret för att ta den till sig är lågt. Sammanfattningsvis kvarstår elevinflytande som ett långsiktigt utvecklingsområde. Analys och Bedömning Strömstiernaskolan När det gäller måluppfyllelsen att Alla elever skall uppleva att personalen på skolan lyssnar, tar dem på allvar och stöttar dem när de engagerar sig i frågor får den anses vara Mycket God. Enligt trivselenkäten anser eleverna generellt att lärare och personal på Strömstiernaskolan lyssnar och tar dem på allvar. I trivselenkäten fick frågan Jag blir lyssnad på värdet 2,7. Där högsta värdet är 3. Måluppfyllelsen för mål 3, Skolan skall ha ett aktivt elevråd får sägas ha varit Mindre God. Trots en gemensam uppstart och kontinuerliga elevrådsmöten har inte elevrådet varit så aktivt som vi önskat under läsåret. En förklaring till detta är att ungdomar idag ofta väljer att engagera sig i enfrågor i stället för ett långsiktigt arbete. Det innebär att det traditionella elevrådsarbetet kanske måste organiseras på ett annat sätt för att få eleverna engagerade. De insatser skolan gjort har lett till ökad måluppfyllelse när det gäller Strömstiernaskolans mål 4, Skolan skall ha en god samverkan med föräldrar så att de känner sig delaktiga och välkomna i verksamheten genom besök, utvecklingssamtal, föräldramöte och skolråd Skolan har arbetat med alla fyra områdena, men där området besök på skolan inte riktigt hittat sina former. Det finns också en ovana att som föräldrar generellt vara delaktiga i skolan; där är de arbetande föräldramötena ett steg i rätt riktning. Strömstiernaskolans Skolråd har däremot varit mycket aktivt och stöttande i skolans arbete. Sammantaget visar åtgärder, resultat och effekter på att måluppfyllelsen här är God. Förvaltningschefens bedömning är att måluppfyllelsen är god. Samtidigt bör poängteras att arbetet med elevinflytande, elevrådsfrågor etc. verkar gå trögt, både på Strömstienaskolan och gymnasiet. 8

9 Åtgärder för utveckling Att värdegrundsarbetet ytterligare konkretiseras och skapar avtryck i vardagsarbetet på skolorna Att tydliggöra för eleverna deras möjligheter att påverka Strömstiernaskolan Arbetet under nästa läsår kommer att fortsätter utifrån skolans kvalitetsmål och de åtgärder som gjorts under 2004/2005, med följande korrigeringar: Utveckla formerna för och informationen kring besökveckorna för föräldrar Hitta nya och bättre former för att lärare mer aktivt skall kunna stötta eleverna när det gäller elevrådsfrågor Koppla ihop Skolrådet och Elevrådet genom att föräldrarepresentanter deltar vid Elevrådets möten Lägga till frågor i trivselenkäten så att vissa mål blir mer mätbara Gymnasium att fortsätta arbetet med elevernas inflytande i undervisningen att fortsätta arbetet med att tydliggöra grunderna för betygssättning och att utveckla rutinerna för betygsinformation till eleverna. Fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete på programnivå. Områden fastställs vid höstterminens start. 9

10 Kunskapsutveckling Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Alla områden Alla barn ska ges möjligheter att tillägna sig bästa möjliga kunskaper och utvecklas utifrån sina förutsättningar för att verka i det framtida samhället. Förskoleklass, skolbarnomsorg och grundskolan Goda kunskaper i alla ämnen skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målsättningen är att alla elever får godkänt i alla ämnen. Gymnasiet Andelen elever som slutför sin utbildning inom 3 år skall öka. Andelen elever som är behöriga till högskolan skall öka inom 2 år. Åtgärder som har genomförts Att ytterligare förbättra de individuella utvecklingsplanerna för eleverna och elevdokumentationen arbetas med på alla skolor Tester gällande Läsutveckling har gjorts på elever från F-6. På Mellegården har engelskundervisning införts i år 3 Åtgärder för att ytterligare tydliggöra kunskapsmålen för både elever och föräldrar Strömstierna Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning och som åtgärdats Ambitionen var förra året att förbättra informationsöverföringen mellan lärare och mellan mentor och föräldrar samt förbättra utvecklingssamtalen. Under detta år har en samordningsgrupp arbetat med hur dokumentationen och informationsöverföringen skall kunna förbättras inför utvecklingssamtalen Ifjol angavs att man skulle arbeta för att B- språket startas i skolår 6. Skolledning och språklärare har under detta läsår planerat hur B-språket skall organiseras i år 6. B-språk betyder att man skall ha ett andra språk. Gymnasiet Anpassning av utbildningsutbudet efter elevernas behov har dels skett genom hög grad av elevinflytande över utbudet av individuella valskurser, dels genom anpassning av enskilda elevers studieplaner. Mentorernas roll har fokuserats på elevernas studiesituation Utredning av ökad satsning på idrottsutbildning samt hälsoutbildning har påbörjats. 10

11 Mål Öka möjligheten för schemalagt läxhjälp (Skee skola) Alla elever skall ha avancerat i läsutvecklingen Individuella studieplaner skall tas fram i svenska, engelska och matematik Strömstierna All undervisning skall verka för ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor. Alla elever ska förstå kunskapsmålen och hur lärare gör bedömning och sätter betyg. Gymnasiet Alla elever skall vara nöjda med kvaliteten på undervisningen och ta ansvar för sina studier. Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan skall öka jämfört med föregående år. Ungdomar i Strömstad kommun skall i ökad utsträckning uppleva en kontinuitet mellan grundskolans och gymnasiets utbildningsmöjligheter. 11

12 Resultat och måluppfyllelse 2005 Resultat Nationella prov åk 5. (angivna i procent) Elever godkända i alla Antal Elever som uppnått Elever som uppnått Elever som uppnått basämnen i elever målen i svenska målen i matematik målen i engelska Nationella prov Skola F P Tjärnö Rossö Koster Melleg Odelsberg Bojar Skee Valemyr Nordby Tyvärr har en ytterligare nedgång skett från förra årets ganska stora tillbakagång. 100 elever av 129 klarade godkänt i svenska, matematik och engelska. Det vikande resultatet beror till stor del på samma skolorna som tidigare år. Övriga skolor har ungefär samma resultat som föregående år. 12

13 Strömstiernaskolan År Antal Antal elever elever ej behöriga till nationellt Andel elever i Strömstad som erhållit betyg i alla kärnämnen (sv, eng, ma) Andel elever i hela riket som erhållit betyg i alla kärnämnen (sv, eng, ma) Andel elever i Strömstad som uppnått målen i alla (17st) ämnen Andel elever i riket som uppnått målen i alla (17) ämnen Andel elever i Strömstad som ej nått målen i ett eller flera ämnen.(alla) Andel elever i riket som ej nått målen i ett eller flera ämnen. (alla) Genomsnittligt meritvärde* för elever i Strömstad (16 ämnen) Genomsnittligt meritvärde för elever i riket (16 ämnen program ,8 89,4 67,8 74,7 32,2 25,5 202,8 202, ,0 89,9 65,3 74,8 33,3 24,2 194,2 205, ,1 89, , , ,1 89,2 76,4 75,5 23,6 23,4 210,9 206,3 *Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne 15 av 174 elever har ej nått målen något eller några av ämnena svenska, engelska eller matematik. Dessa elever är inte behöriga till nationella program inom gymnasieskolan. Andel elever behöriga till nationella program ökar Något som tydligt visar sig vid en läsning av betygsstatistiken för år 9 från 2005 är att Strömstiernaskolan har ökat andelen elever som är behöriga för gymnasiestudier från 85, 1 % till 91,1 %. Både arbetslag och speciallärarna har aktivt arbetat med eleverna för att öka måluppfyllelsen svenska, engelska och matematik. Det är tydligt att ett fokuserat arbete kring dessa ämnen ger resultat. När det gäller andelen elever som nått målen i alla ämnen visar statistiken en ökning av dem som har betyg i alla 17 ämnen i jämförelse med 2004; från 72 % till 76,4 %. Däremot visar beräkningarna att meritvärdet har blivit sämre i år; 212,5 för år 2004 till 210,9 år Analys En slutsats som man ev. kan dra av detta är att den totala kunskapsmängden för eleverna i år 9 på Strömstiernaskolan har blivit mindre på bekostnad av kunskaperna i svenska, engelska och matematik. Den totala kunskapsnivån utifrån resultaten i alla ämnen för eleverna i år 9 på Strömstiernaskolan har blivit mindre på bekostnad av kunskaperna i svenska, engelska och matematik. En tänkbar förklaring är att 10 elever i år 9 haft anpassad studiegång under läsåret. Det innebär att ämnen plockas bort till förmån för engelska, matte och svenska, det leder per definition till att meritvärdet minskar. Förändringen är dock liten och bör inte föranleda ytterligare några åtgärder utifrån de redan planerade. 13

14 Antal godkända elever i nationella proven skolår 9: Antal elever totalt: 2005= =154 Svenska Antal Antal elever som Andel elever som Andel elever som elever som uppnått målen i uppnått målen i sv. uppnått målen i sv. deltagit sv. av de som deltagit av totalt antal elever 174 elever VT 2005 VT 2005 VT 2005 VT 2005 Prov A Läsförståelse % F (97%) P (96%) Prov B Muntlig kommunikation % F (93%) P (93%) Prov C Skriftlig kommunikation % F (93%) P (90%) 154 elever VT 2004 VT 2004 VT 2004 VT 2004 Prov A % 91% Prov B % 59% Prov C % 58% Engelska Andel elever som Andel elever som Antal Antal elever som uppnått målen i uppnått målen i elever som uppmått målen i eng. av de som eng. av totalt antal deltagit eng. deltagit elever 174 elever VT 2005 VT 2005 VT 2005 VT 2005 Prov A Läsförståelse % F (99%) P (96%) Prov B Muntlig kommunikation % F (100%) P (97%) Prov C Skriftlig kommunikation % F (99%) P (92%) 154 elever VT 2004 VT 2004 VT 2004 VT 2004 Prov A % 90% Prov B % 65% Prov C % 87% Matematik Antal Antal elever som Andel elever som Andel elever som elever som uppmått målen i uppnått målen i ma. uppnått målen i ma. deltagit ma. av de som deltagit av totalt antal elever VT % 62% VT % 83% VT % F (86%) P (85%) * Under läsåret 2004/2005 hade Strömstiernaskolan totalt 174 elever i år 9. De nationella ämnesproven är obligatoriska för skolan, men inte för individen. Det betyder att om en elev är sjuk vid provtillfället kommer eleven inte att göra provet. *** I matematik ges inga delprovsbetyg. För att få ett provbetyg skall eleven ha deltagit i samtliga delprov 14

15 Strömstiernaskolan Effekterna av ämneskonferenserna är att lärarna har fått möjlighet och tid till att fokusera på kvalitetsarbete när det gäller att utveckla undervisning, hitta metoder för bedömning och rutiner för att kunna tydliggöra kunskapsmål för eleverna. (Utvärdering lärare) Samarbetet mellan gymnasielärarna och Strömstiernaskolan lärare har lett till en ökad förståelse för varandras förutsättningar när det gäller undervisningen. Det har även lett till konkreta förslag på hur undervisningen skall anpassas så att övergången mellan år 9 och gymnasiet underlättas för elevernas lärande. (Utvärdering lärare och skolledning) Skolledningens gemensamma möten har lett till att samarbetet mellan Strömstiernaskolan och gymnasiet fördjupats på områdena gymnasievalet och betyg och bedömning. (Utvärdering skolledning) Åtgärderna som arbetslag 2, M, 6 och 5 genomfört, samt speciallärarnas extra stöd under läsåret har lett till att antalet elever som är behöriga för gymnasiestudier ökat från 85,1 % till 91,3 % (Betygsstatik) Arbetet med LUS har ej kommit igång på Strömstierna vilket var ett av målen vid förra årets KR. Gymnasium Andelen elever med slutbetyg = betyg i samtliga ämnen högskolebehörighet =godkända i 90% av den totala utbildningen, dvs p av 2500 p Riks snitt 2003 Riks snitt 2004 Riks snitt 2005 Riks snitt Antal Elever ht Andel elever med slutbetyg 85% 82% 75% 87% 75% 83% Procent högskolebehöriga 86,% 86% 84% 89% 91% 89% 89% 89% av elever med slutbetyg Andel elever totalt (109 st) 73% 70,5% 63% 79% 67% 74% som har högskolebehörighet Andel som fullföljt 72% 73% 72% 73% 69% 75% 76% 76% studierna inom 4 år totalt Vi ser en minskad andel elever från Strömstad Gymnasium som får slutbetyg. Likaså vad gäller högskolebehörigheten och elever som fullföljer sina studier inom 4 år. 15

16 Analys och bedömning av måluppfyllelse De skolor som uppvisar mindre goda resultat i de nationella proven anger att de skall se över sina rutiner för hur man arbetar med de elever som ej uppnår målen (Skee skola). Valemyr uppger bristande resurser och ibland svårmotiverade elever i sin analys. De nationella proven för år 5 visar på nedåtgående resultat. Det vikande resultatet beror till stor del på samma skolorna som tidigare år. Övriga skolor har ungefär samma resultat som föregående år. Se tabell ovan. Lästräning ger goda resultat och arbetet med Läsutvecklingstester har slagit väl ut. Föräldrarna har varit positiva till LUS (Läsutvecklingsschema) och det har satt fokus på läsningen vilket stimulerat både läsutvecklingen och läsintresset. Förvaltningschefens bedömning är att måluppfyllelsen är mindre god vid F-6. Strömstiernaskolan Sammantaget visar statistiken att måluppfyllelsen har varit god under året för Strömstiernaskolan. Görs en jämförelse av årets resultat, när det gäller meritvärde, andelen behöriga till gymnasiet och andel elever som nått målen i alla 17 ämnen, med förra årets nationella resultat visar det sig att vi redan nu ligger över riksgenomsnittet. Förvaltningschefens bedömning är att måluppfyllelsen är god vid Strömstiernaskolan. Gymnasiet Måluppfyllelsen vid gymnasiet är vid en första anblick samma som riket dvs. 89% av elever med slutbetyg har högskolebehörighet och det är samma som riket. Däremot har endast 75% av eleverna vid Strömstad gymnasium slutbetyg jämfört med riket där 83% av eleverna erhåller slutbetyg. Detta innebär att en lägre andel än riket i övrigt har högskolebehörighet. Förvaltningschefens bedömning är att måluppfyllelsen är mindre god vid gymnasiet. Åtgärder för utveckling Använda kartläggningsverktyg i matematik för elever i år 1-3. Att utveckla avstämningsnivåerna - kursplanerna Att etablera arbetet med LäsUtvecklingsSchema i hela grundskolan Att dokumentationen och individuella studieplaner tas fram i fler ämnen. Strömstierna Arbetet under nästa läsår kommer att fortsätter utifrån de åtgärder som gjorts under 2004/2005, med bl.a. följande korrigeringar: Starta upp arbetet med jämställdheten i undervisningen 16

17 Åtgärder för bättre måluppfyllelse i ämnet Idrott och Hälsa Stärka specialundervisningen för elever med specifika inlärningssvårigheter i sin kunskapsutveckling Arbeta för en naturlig övergång mellan skolår 6 och 7 så att elever och föräldrar upplever en kontinuitet i lärandet. Fullfölja de strategier som matematikgruppen har arbetet fram Gymnasium att utveckla studiepassen så att eleverna utnyttjar dem för att göra prioriteringar i sitt lärande utifrån sina individuella behov. att i samverkan med berörda slutföra utredning om ökad idrottssatsning samt hälsoinriktning i utbildningsutbudet att i samverkan med bl.a. Strömstadslokaler utreda nödvändiga åtgärder för utveckling av den estetiska sektorn att i samverkan med berörda komma till klarhet om HR-programmets framtida placering. att påbörja en diskussion om förutsättningar för matte- och språkprofil 17

18 Miljö Hälsa Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Alla områden All verksamhet ska arbeta för att användandet av droger minskar och att unga människor skall våga ta ställning mot droger. Hälsa och Idrott är viktigt i hela verksamheten för att därmed skapa ett större välbefinnande. Varje dag ska alla barn och ungdomar samt vuxna röra på sig minst 30 minuter i verksamheten. Åtgärder som har genomförts Den årliga arbetsmiljöenkäten har genomförts och hur personal trivs på sin arbetsplats redovisas i verksamhetskortet i slutet av dokumentet. Enheterna redovisar i sina egna redovisningar mera ingående hur det är på respektive skola. Trivselenkät har genomförts med alla i åk 4-6. Arbeta med Grön Flagg har bedrivit på några skolor Ökad tid har tagit i anspråk för motion, promenader. Motionsslinga har skapats Arbete med kränkande behandling, mobbing. Större vikt har lagt på uppföljning och språkbruket Strömstierna Skolrådet planerar tillsammans med skolledning, Annika Frykholm och Lis Palm drogförebyggande aktiviteter Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsätter Lärare från Strömstad Gymnasium och Strömstiernaskolan, samt Folkhälsorådet planerar för en livskunskapskurs för bättre hälsa och livsstil inaktiva ungdomar Gymnasium Kursen Självkänsla och självskydd är genomförd. (Även intresserade killar har erbjudits deltaga). TE-programmet: Aktivt arbete för att eleverna skall känna att det är meningsfullt att komma till skolan både studiemässigt och socialt På initiativ från personal har Strömstad Gymnasium inlett medverkan i projektet GenväG, ett Fyrbodalprojekt för gränsöverskridande och genusneutrala arbetsplatser. Skolvärdinnans uppdrag har under läsåret bl.a. varit att koncentrera sina arbetsinsatser på sjöbefälseleverna från andra kommuner. Beslut har fattats om policy mot kränkande behandling. 18

19 Mål Den fysiska aktiviteten skall öka och många skolor har som mål att utveckla området Miljö och Hälsa genom att arbeta med arbetsmiljöfrågor, ämnet Idrott & Hälsa, miljöinriktningar på skolorna etc. Strömstierna Alla elever ska känna trygghet och trivas på skolan. Alla elever och all personal skall vara uppmärksamma på kränkande behandling och språkbruk samt agera utifrån Strömstiernaskolans handlingsplan. Under läsåret ska arbetet mot kränkande behandling prioriteras. All personal på Strömstiernaskolan skall uppmuntra och arbeta för att eleverna väljer en hälsosam livsstil och värnar om miljön och en god arbetsmiljö i skolan. Strömstiernaskolan ska under läsåret ha nolltolerans mot skadegörelse. Gymnasium På Strömstad Gymnasium skall alla -. Både personal och elever - känna sig sedda och respekterade som medarbetare och människor. Alla skall ha kännedom om och i förekommande fall handla efter skolans antimobbningsplan, policy mot kränkande behandling, narkotikapolicy och konfliktlösningsmodell. Resultat och måluppfyllelse Skee skola blev under hösten en av Skolverkets certifierade Miljöskolor vilket man hade som målsättning ifjol. Rossö skola satsning på egen inriktning som handlar mycket om att främja rörelse och kost har slagit mycket väl ut. Alla skolor har någon form av Hälsofrämjande arbete, på detta område verkar det hända mycket saker. Nedan redovisas den stora trivselenkäten som gjorts under året. Trivselenkät 4-6 Under läsårets har en stor trivselenkät gjorts i år 4-6, 434 barn deltog i undersökningen. Av de svarande är 85 % födda i Sverige, 25% har sin mamma född i ett annat land än Sverige och 25% har sin pappa född i annat land än Sverige. Nedan redovisas delar av enkätresultatet. Trivsel 76% tycker ofta det är roligt att gå till skolan 13% känner sig ofta stressad i skolan. 91% känner sig trygg i skolan 95% trivs med skolan man går i, med de andra eleverna, med lärarna och med skolarbetet. 85% tycker att den klass man går i är lagom stor 19

20 Lärare 58% tycker att deras lärare stödjer och uppmuntrar ofta 35% tycker att man ofta får beröm av läraren för sitt skolarbete 74% tycker att man får hjälp av läraren när man behöver det 86% tycker att de flesta lärare undervisar bra 82% tycker att de flesta lärare verkligen bryr sig om eleverna Arbetsro 80% tycker att det ibland eller nästan alltid är lugnt i klassrummet 20% tycker att det aldrig eller nästan aldrig är lugnt i klassrummet Arbetsro brukar vid undersökningar av detta slag komma upp som en fråga man är missnöjd med. Det kanske är ännu aktuellare högre upp i årskurserna. Eleverna fick frågan: Hur roligt tycker du följande ämnen är? Eleverna fick välja mellan alternativen: Roligt Varken roligt eller tråkigt Tråkigt Vet ej Nedanstående visar hur stor andel av eleverna som angav alternativet roligt för varje ämne. Ämne % Idrott & Hälsa 91 Bild 81 Slöjd 80 Musik 64 Svenska 57 Geografi 54 Engelska 53 Matematik 49 Historia 45 Naturorienterade ämnen 40 Samhällskunskap 37 Religion 25 När eleverna fick svara på hur nöjd man var med andra saker var man mycket nöjd med utvecklingssamtalen och klassrummen och minst nöjd med hur toaletterna och skolmaten. När eleverna fick besvara frågor gällande vad man fick vara med och bestämma om, så fick man mest vara med och bestämma när det skulle vara klassfest, klassresa och om man skulle jobba i grupp eller var för sig. Däremot fick man sällan vara med och bestämma när det gällde schema, skolmaten, och vem man skall sitta bredvid i klassrummet 20

21 Strömstierna När problem med mobbning och kränkande behandling uppkommer på skolan tas de itu med snabbare än förut (utvärdering arbetslagen och skolledning) Eleverna har blivit mer uppmärksamma på kränkande behandling och språkbruk (Skolledning, arbetslag och elevråd) Enligt folkhälsorådets drogenkät ligger användningen av tobak och alkohol bland Strömstiernaskolans elever under genomsnittet för kringliggande kommer och riket. Resultat trivselenkät 2004/2005 Strömstiernaskolan Fråga Medelvärde * Trivs du i skolan 2,6 Trivs du i klassen 2,6 Känner du dig trygg i skolan 2,7 Mår du bra i skolan 2,7 Gör vuxna tillräckligt för att hindra mobbning? 2,0 * Svarsalternativen var 1, 2 och 3, det innebär att högsta medelvärde är 3. Gymnasium Trivseln är hög på Strömstad Gymnasium. På elevenkätens fyragradiga skala blir medelvärdet 3,3.. Av 207 svarande elever i årets enkät är det 30 som svarar negativt på denna fråga, ett dussintal som medger att de ofta uteblir från lektionerna, och ett halvdussin som upplever trakasserier ofta. I ett fall har antimobbningsgruppen varit aktiv enligt den policy som tidigare beslutats om. Även personalen på Strömstad Gymnasium trivs. På en skala 1-6 i den förvaltningsgemensamma enkäten blir medelvärdet 4,7. Detta är dock ett sämre utfall än föregående år (5,1). Utvärderingen av självförsvarskursen ( Självkänsla och självskydd ) är positiv, och den kommer att genomföras igen vt Den speciella uppmärksamhet som ägnas åt elever från andra kommuner motiveras av den sociala omställning som det innebär att flytta hemifrån. Skolvärdinnans stöd åt dessa elever är mycket nödvändig och uppskattad. 21

22 Ett första resultat av medverkan i projektet GenväG är kartläggning genom personalenkät samt beslut om att ett par lärare vidareutbildar sig i genusfrågor. Parallellt utreds som ett led i pågående lönerevision orsaker till skillnader mellan mäns och kvinnors löner på gymnasiet. TE-programmets projekt har medfört sociala aktiviteter för eleverna och läxläsningstid samt dessutom kunskap om vad eleverna anser vara viktigt och där de önskar förbättringar: a) sociala aktiviteter utanför skoltid, b) jämn arbetsbelastning över terminen, c) samarbete mellan lärarna. Skolidrottsföreningen, som startade under föregående läsår, har även detta år varit aktiv. Varje månad har genomförts en psykosocial arbetsmiljörond, i vilken de fackliga skyddsombuden och ansvarig för personalutvecklingsprojektet (arbetet med trivselfrågor) deltagit tillsammans med skolledningen. Dessa träffar har varit mycket värdefulla. Analys Strömstierna När det gäller trygghet och trivas på skolan visar resultaten från trivselenkäten på God måluppfyllelse. Det är glädjande att enkäten visar så goda resultat. Det är dock svårt att idag påvisa att åtgärderna under 2004/2005 som visar effekt i enkäten genom att det inte finns någon statistik från föregående år att jämföra med. Dessutom brukar förändringar av elevernas förhållningssätt ta längre tid att förändra; det är alltså snarare förra läsårets insatser som här visar effekter. Mål 2. Alla skall vara uppmärksamma på kränkande behandling och språkbruk samt agera utifrån Strömstiernaskolans handlingsplan. Både elever och lärare vittnar om att värdegrundsfrågan blivit tydligare och fler elever reagerar. Även om skolan gjort framsteg och måluppfyllelsen får anses vara God, finns det mycket kvar att göra. När det gäller antimobbningsarbetet visar enkäten ett sämre medelvärde än de andra frågorna. Det är svårt att hitta någon generell anledning till detta resultat. Resultatet skall tas på allvar, men förändrar inte skolans sätt att hantera dessa frågor. Detta eftersom dessa redan nu har högst prioritet. Under 2004/2005 har värdegrundsarbetet varit ett prioriterat område, det visar de åtgärder som skolan och arbetslagen gjort. Här igenom får måluppfyllelsen för mål 3, (arbetet mot kränkande behandling prioriteras) sägas vara Mycket God. Arbetslagens utvärderingar vittnar om att de har aktivt arbeta med mål 4 (All personal på Strömstiernaskolan skall uppmuntra och arbeta för att eleverna väljer en hälsosam livsstil och värnar om miljön och en god arbetsmiljö i skolan) Arbetslag 3 och 4 har under läsåret fortsatt sitt arbete med sin Idrottssatsning, vilken inför läsåret 2005/2006 kommer att erbjudas de nya 7: orna. Förvaltningschefens bedömning är att måluppfyllelsen är god och att verksamheten inom detta område arbetar mycket engagerat får att nå målen. 22

23 Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med kost och minskning av sötsaker En utveckling av skolgårdsmiljöerna så de inbjuder till aktivitet och rörelse. Strömstierna Arbetet under nästa läsår kommer att fortsätta utifrån de åtgärder som gjorts när det gäller värdegrundsarbetet och det drogförebyggande arbetet. De former vi har funnit i samarbete med föräldrar och övriga nätverk är inarbetade och ger resultat. Följande korrigeringar kommer att ske inför läsåret 2005/2006: Arbeta med att hitta former för att få inaktiva ungdomar till fysisk aktivitet inom ämnet idrott och hälsa Arbete med att hitta strategier för skolans nolltolerans mot skadegörelse Gymnasium att öka det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling att förbereda introduktion av undervisning i Livskunskap ht 2006 att fortsatt uppmärksamma elevboendet att medverka i projektet GenväG att i elevvårdsteamet planera information i trafik-, alkohol- och drogfrågor Fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete på programnivå. Områden fastställs vid höstterminens start. 23

24 Samverkan för utveckling Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Alla områden Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och brukare skall aktivt kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Förskoleklass, skolbarnomsorg och grundskolan Utvecklingssamtalet mellan elev, föräldrar och lärare skall utvecklas så att alla blir delaktiga och ansvarstagande i elevernas lärande. Föräldrar skall ges kunskap och insyn i verksamheten så att de kan ha inflytande på barnens arbetsmiljö. Gymnasiet Studievägledningen ska ha ett nära samarbete med grundskolan och målmedvetet börja med elever i skolår 8 för att sedan kunna vägleda eleverna vidare efter gymnasiala studier. Åtgärder som har genomförts Flera arbetslag samverkar idag i större grad än tidigare. Samverkan sker mellan arbetslag från förskola och förskoleklass. Mellan arbetslag på olika skolor samt mellan skola och föreningsliv Strömstierna Elevhälsateamet gör en nystart där en tydligare definition av uppdraget görs. Träffas en gång per vecka under ledning av en rektor på Strömstiernaskolan Under läsåret har gymnasielärarna och Strömstiernaskolans lärare träffats för att diskutera och arbeta med bedömning och betygsättning. Åtta ämneskonferenser i respektive ämne har genomförts under läsåret för diskussioner om kunskapsutveckling, bedömning och betyg. Gymnasium Åtgärder som har genomförts. Ökade kontakter med grundskolan t.ex. betygssättning, kravnivåer, överlämnande från år 9, gymnasieinformation och skolledningsfrågor. Utvecklade näringslivskontakter. APU-placering i Dublin (Skolverksprojekt). HR-programmet: EU projekten gällande elevutbyte och lärarutbyte. 24

25 Mål Ökad helhetssyn och samverkan hos all personal avseende bemötande, förhållningssätt och lärande. Fortsatt ökad samverkan mellan olika arbetslag, olika skolor och samhälle m.fl. Strömstiernaskolan Strömstiernaskolan skall ha ett fungerande samarbete mellan skolans arbetslag, med grundskolans F-6 skolor samt med gymnasiet för ökad måluppfyllelse i elevernas kunskapsutveckling Gymnasium Att i samverkan inom skolan utveckla ett gemensamt förhållningssätt till elevernas lärande. Att tillsammans med Strömstiernaskolan öka förutsättningarna för ett gott överlämnande av elever till gymnasiet. Att stärka sambandet mellan utbildningsutbudet på Strömstiernaskolans och gymnasiet. Att i samverkan med aktörer utanför skolan utveckla utbildningar och förutsättningarna för elevernas lärande. Att i samverkan med aktörer i närregionen utveckla utbildningsmöjligheterna i Norra Bohuslän. 25

26 Resultat och måluppfyllelse Samverkan inom arbetslag, mellan arbetslag, med föräldrar och föreningar sker i allt större utsträckning. Arbetslag/personal ges möjlighet att träffa andra kollegor och utbyta erfarenheter i större utsträckning än tidigare. Det upplevs positivt. Samverkan med Resurscentrum upplevs av många skolor som väl fungerande. Överlämnande från år 6 till år 7 upplevs ha förbättrats. Strömstierna Samordningsgruppens arbete har stärkt samarbetet mellan arbetslagen, men även mellan arbetslag och skolledning och lett till en ökad förståelse varandras sätt att arbete. Det har också lett till en ökad helhetssyn på skolans uppdrag. (Utvärdering Samordningsgruppen och skolledning) Samarbetet mellan gymnasielärarna och Strömstiernaskolan lärare har lett till en ökad förståelse för varandras förutsättningar när det gäller undervisningen och stärkt samverkan (Utvärdering lärare och skolledning) Skolledningens gemensamma möten har lett till att samarbetet mellan Strömstiernaskolan och gymnasiets rektorer förstärkts (Utvärdering skolledning) Elevhälsateamet har fått en tydligare struktur och uppdrag och härigenom stärkt sitt handlingsutrymme när det gäller att arbeta för att stärka elevhälsan på Strömstiernaskolan (Skolledning och Elevhälsateamet) Gymnasium Samarbetet mellan gymnasiet och Strömstiernaskolan har lett till en ökad förståelse för varandras förutsättningar när det gäller undervisningen och stärkt samverkan. Föregående läsårs arbete kring överlämnande har utvecklats. Strömstiernaskolan är en av flera partner vid utvecklingen av kurs i Livskunskap. HP- och HR-programmens apu-placering utomlands har utvärderats mycket positivt. HP-programmets strävan att utveckla näringslivskontakter har fått god respons från flera företag. Under nästa läsår kommer man att ägna speciell uppmärksamhet åt att utveckla kontakterna med Nordby shoppingcenter. I Ung Företagsamhets regionala mässa i Uddevalla deltog SGY med åtta företag, av vilka ett i stark konkurrens (80 företag från 13 skolor) fick pris som bästa företag och ett annat andra pris för bästa tjänst. Roddgymnasiet samverkar med Riksidrottsförbundet och Centrum för prestationsutveckling (CPU). Dessutom med internationella tränare och förbund. Strömstad har blivit en internationell roddplats med besök av elitroddare från andra länder. 26

27 Analys och bedömning av måluppfyllelse Det verkar som organisatoriska förändringar lett till möjligheter för personal att kunna träffas oftare i gemensamma möten. En klar förbättring verkar det då kommentarerna kring detta ofta är positiva. Strömstierna Flera åtgärder har stärkt samverkan intern såväl som externt, måluppfyllelsen anses vara Mycket God. Det är dock för tidigt att se vilka effekter samverkan kommer att få på elevernas lärande och kunskapsutveckling. Vår förhoppning är att effekterna av samverkan visar sig under nästa läsår. En god samverkan är förutsättning för att lyckas med skolans nationella uppdrag om skola med hög kvalitet och likvärdighet. Förvaltningschefens bedömning är att måluppfyllelsen är god. Åtgärder för utveckling Att finna fler och nya former för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan arbetslagen och skolorna. Här finns en uttalad önskan från några skolor att ytterligare förstärka samverkan, samarbetet med andra skolor. Att stärka samarbetet mellan förskola grundskola - gymnasiet Strömstierna Arbetet kommer att fortsätter utifrån de åtgärder som gjorts under 2004/2005. Gymnasium att utreda förutsättningarna för apu (arbetsplatsförlagd utbildning) på NV-, TE- och SP-programmen samt ta förnyad kontakt i denna fråga ang EC-programmet. 27

28 Resurscentrum RESURSSKOLAN Mål Arbeta med de barn och ungdomar som inte kan genomföra sin skolgång inom grundskolan i basklassen för att med en helhetssyn möta behov grundade i Inlärningssvårigheter och krav på individuellt anpassad pedagogik Sociala svårigheter och önskemål om familjestöd Brist på meningsfull fritid Genomförande Intagning sker genom arbetsgång utarbetad i samverkan med berörda rektorer där plats anvisas efter bedömning och gemensam handlingsplan som ett resultat av Resurscentrumsträff. Arbetsplan / åtgärdsprogram med korta och långa mål skall omfatta pedagogiska och sociala mål samt en plan för familjearbete och planering av en meningsfull fritid. Arbetet sker i nära och tät kontakt med föräldrar och basarbetslag. Placering sker för en termin i taget med ambition att återintegrera barnet i basklassen. Resultat Verksamheten har bedrivits i två lokaler; för de yngre Lilla Kompassen på Odelsberg och för årskurs 7-9 på Gymnasiegatan Stora Kompasssen. Lilla Kompassen har under läsåret haft fyra barn i årskurs 6 inskrivna. Arbetet har till största delen bedrivits i den egna lokalen för tre av barnen men med viss koppling till basklassens arbete. Ett av barnen har i hög utsträckning under VT arbetat med sin basklass. Personalgruppen har bestått av två lärare på deltid kompletterade med utifrån behov 1.5 till 2.0 elevassistent / resursperson. Inför HT 2005 kommer två elever att gå till ordinarie grundskoleverksamhet med stödinsatser enligt arbetsplan medan två elever fortsätter i resursskola på Stora Kompassen. Stora Kompassen har haft fyra heltidstjänster, under VT två lärare, en fritidspedagog och en elevassistent. Som mest har verksamheten haft 14 barn inskrivna. De har i varierande grad deltagit i basklassens arbete och haft praktik. Kopplingen till basarbetslaget har fungerat med skiftande kvalitet. Svårigheter har funnits i att tydliggöra ansvarsfördelning, rutiner kring uppföljning och mentorsrollen. I ett arbete tillsammans med rektorerna har inför HT 2005 en tydligare arbetsgång och ansvarsfördelning framtagits. Det har också varit svårt att behålla tydlig struktur, göra längre planeringar och arbeta med de individuella behoven på ett helt önskvärt sätt då intagning skett löpande och verksamheten inte varit dimensionerad för mer än 8 barn. Inför hösten har vi gjort placeringarna klara redan vid terminsslut och har satt ett tak vid 8 barn. Av dessa är fem kvar från VT, de övriga har antingen slutat grundskolan, gått vidare till gymnasieprogram eller bedömts kunna fortsätta skolgången i basklassen. Ingen intagning sker under terminen. Arbetet med tydligare uppdrag, kopplat regelbundet familjearbete och arbetet in mot basklass / arbetslag måste intensifieras. Områden att utveckla Tydligare och planerat familjearbete Lösningsbyggande arbetssätt med handledning Klargöra rutiner och ansvarsfördelning vid samverkan med andra aktörer och basarbetslag Utveckla arbetet med planer för att återintegrera barnen i basklass - Manchestermodell Uppföljning och utvärdering 28

29 Verksamhetskort Brukare Medarbetare Andel nöjd förälder grundskola F-6 Utvecklingssamtal 90 % Trivs du på din arbetsplats? Förskola 5,3 5 Andel nöjd förälder grundskola 7-9 Utvecklingssamtal 81,3% Trivs du på din arbetsplats? F-6 skolor 5,1 5,3 Trivs du på din arbetsplats? åk 7-9 Antal elever Vuxenutbildn. Gymn. nivå Strömstierna 4,9 4,7 Antal elever Gymnasium (september) Trivs du på din arbetsplats? Std gymnasium 5,1 4,3 Antal elever skolår 1-9 Grundskola Trivs du på din arbetsplats? Strömstad Totalt 5,1 5 Antal inskrivna barn i förskola Antal lärare/100 elever Gymnasiet 9,89 11,32 10,84 10,11 Antal inskrivna barn i fritidshem Antal lärare/100 elever skolår 1-9 7,88 8,25 8,86 8,72 Ant. inskrivna barn hos dagbarnvård Ekonomi Verksamhet o processer Andel elever som uppnått målen i sv, Nettokostnad/barn inom förskolan (kr) ma, eng i nationella prov åk 5 79% 96% 83% 78% Nettokostnad/barn fritidshemsvsh (kr) Nationella prov i åk 9 se i KR. Andel elever från grundskolan som är Nettokostn/barn dagbarnvård.vsh (kr) behöriga till gymnasieskolan 26 87,8 % (89,4) 82,9 % (89,9) 85% 91 % Nettokostnad/elev (kr) gymnasiet Andel elever med slutbetyg, Std. gymn 85 % 75 % 87 % 75% Andel högskolebehöriga av elever med 89% Nettokostnad/elev (kr) Vuxenutbildn slutbetyg vid Std. gymn. 86% 83% 91% *(67%) Nettokostnad/elev, skolår 1-9 (kr) Simkunnighet åk 5 93% 94% 94% Biblioteksbesök Nettokostnad = Verksamhetens kostnader när ev. intäkter avräknats * 67% av det totala antalet elever har högskolebehörighet Internetbrukare på Huvudbibliotek

30 Kostnad/elev på de olika skolorna F-6 Ej fritids Bojar Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev 765:- 922:- 861 Lokalkostnad / elev : : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår st 163 st 163,5 Mellegården Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev 881:- 764:- 927 Lokalkostnad / elev 3 285: : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår ,5 Valemyr Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev * 840: :- 920 Lokalkostnad / elev 8 867: : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår Koster Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev * :- 496 Lokalkostnad / elev : : Idrottshall / elev åk : : Totalkostnad / elev åk : : Totalkostnad skola : : Antal elever Skolår ,5 30

31 Kostnad/elev på de olika skolorna F-6 Ej fritids Odelsberg Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev * 740:- 794:- 973 Lokalkostnad / elev 5 333: : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår ,5 (233,5) Tjärnö Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev * 838: : Lokalkostnad / elev : : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår Rossö Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev 1 040: : Lokalkostnad / elev : : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår Skee Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : *Lärom.kostn. / elev 918: : Lokalkostnad / elev : : Totalkostnad / elev : : Totalkostnad skola : : Ant. elever skolår