Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
|
|
- Britt-Marie Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: VOK AB Delrapport 3 ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Juni/Juli 2012 VOK AB Garvargränden Ulricehamn Tel: peter.johansson@vok.se
2 Sammanfattning Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom är ett ESF-projekt inom programområde 2 Motverka utanförskap. Det syftar till att minska arbetslösheten bland ungdomar år genom att använda en flexibel och individanpassad modell för coachning och aktiviteter i kombination med praktikplatser på företag som anmält intresse till att vilja delta i projektet och därmed ta emot praktikanter. Den övergripande visionen, dvs. den röda tråden, är att projektet ska arbeta med insatser som mynnar ut i att en modell för att få ungdomar snabbt ut i arbetslivet och att denna därefter blir regionalt förankrad. Vägen dit är att först uppnå projektets mål vilka kan definieras utifrån tre nivåer: Individen, Kommun/Projektet och Region/Nationell nivå. På individnivå ska ungdomen uppleva att projektet har bidragit till att självinsikten/självkänslan har förstärkts där 70 procent av samtliga inskrivna ska erhålla ett jobb. Genom insatserna ska även hälsoriskerna minska. På kommun/projektnivå ska det ha utvecklats ett samverkansnätverk mellan främst de deltagande organisationerna Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och Näringslivet. Den modell som utvecklas under projektet, dvs. L4U, ska implementeras i ordinarie verksamhet samt också få spridning regionalt. På så sätt mynnar projektet ut i en varaktig förändring och skapar ett organisationslärande. Projektet börjades och håller på till Den här delrapporten syftar till att samla ihop intrycken över vad som har fungerat bra/mindre bra och därtill försöka ge svar på varför det har utvecklats åt den ena eller andra hållet. Beskrivningen utgår ifrån de önskvärda målsättningarna/effekterna på individ-, kommun- och regionnivå. Därtill presenteras en övergripande plan för utvärderingsinsatser kopplade till projektperioden avslutande månader. Resultat/Effekter på individnivå L4U har haft en utveckling som har varit positiv. Projektets inledande månader visade på behov av förändringar vilka lyftes fram i förhandsutvärderingsrapporten 1. Dessa följdes därefter upp och det skedde ett flertal förändringar på olika nivåer, t.ex. vikten av att ha en drivande styrgrupp som har mandat till förändringar som förändrade rutiner för hur ungdomen genomför sitt deltagande i projektet. Det faktiska resultatet är övervägande mycket bra och fram till månadsskiftet april/maj 2012 har de kvantitativa målsättningarna uppnåtts. Totalt har 91 personer deltagit med följande resultat: 1 Se delrapport 1 Förhandsutvärderings- och utvärderingsupplägg 2
3 40 män och 24 kvinnor är i arbete eller reguljär utbildning 13 män och 2 kvinnor åter till AF 10 män och 2 kvinnor är utskrivna Siffrorna visar på att projektet lyckas, men det mest intressanta är då att försöka utröna vad projektet gör och varför det lyckas. Till stöd har intervjuer, enkäter och analysseminarium använts varav följande två centrala nämnare har lyfts fram: Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet Med kommunikation syftas det på projektets resurs som benämns samordnare/koordinator mellan projektet, Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och näringslivet. Den riktade insatsen har varit en viktig resurs som öppnat upp för att den deltagande ungdomen har haft ett högt engagemang och vilja att lyckas. Projektkoordinatorn, som delvis har haft till uppgift att söka efter potentiella företagare som är intresserade av praktikanter, har vid informationen varit mycket tydlig i att förmedla syftet med projektet dvs. att det ska finnas ett rekryteringsbehov i första hand. I de fall där företagen har haft ett flertal praktikanter efter varandra men som inte har resulterat i någon form av anställning har samarbetet med det specifika företaget avvecklats. Detta som en led i att verkligen upprätthålla att projektet ska leda fram till arbete och inte endast ytterligare en praktikinsats för den arbetssökande ungdomen. Självinsikt/Självkunskap - NLS 7D SCL Vid projektets begynnelse ägde självinsiktsutbildningen rum parallellt som praktik genomfördes. Det gjorde att deltagande ungdomar valde att hoppa av projektet då de kom till insikt att de praktikplatser som erbjöds inte var intressant för dem. En förändring ägde rum där ungdomen istället genomförde utbildningen under första deltagareveckan. Det har resulterat i färre avhopp men framförallt ett effektivare projektflöde där deltagaren innan praktikstart har kommit till insikt om de erbjudna praktikplatserna har varit något för dem. Utbildningen, som heter NLS 7D SCL Självkunskap, ger en utveckling hos ungdomarna. Resultat/Effekter på kommun- och regionalnivå Ovanstående insatser ligger till grund för att lyckas med önskvärda effekter på individnivå. Resultat för att lyckas med effekterna på kommun och regionnivå har projektet arbetat löpande med. Modellen som ska tas fram har fått en struktur och allt tyder på att den kommer att integreras i ordinarie verksamhet, först i Enköping kommun men målsättningarna enligt projektansökan är att den ska få en regional förankring. Framgångsfaktorer för varför projektet har lyckas tycks vara en 3
4 drivande projektgrupp men också ett aktivt projektägarskap. Enköping kommun är projektägare och dess representanter för styrgruppen har varit drivande på att vilja få en varaktig förändring. Ett aktivt projektägarskap och drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt 2. 2 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 4
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Utvärderingsansats Projektlogik L4U Lean Life Long Learning Ungdom Projektmål och önskvärda varaktiga effekter Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på individnivå Återstående utvärderingsinsats på individnivå Kommunen/Projektet: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på kommun/projektnivå Återstående utvärderingsinsats på kommun/projektnivå Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på regionnivå Återstående utvärderingsinsats på regionnivå Slutsats och diskussion
6 1 Inledning Rapporten beskriver projektet hitintills genomförda aktiviteter och resultat och sträcker sig fram till månadsskiftet april/maj Den sammanfattar bilden av hur väl och varför projektet har nått sina målsättningar och önskvärda effekter samt ger en beskrivning av vilka insatser som kommer att bli aktuella ur ett utvärderingsperspektiv för projektet avslutande månader. Den röda tråden för utvärderingsinsatserna har varit att använda den s.k. lärande utvärderingsansatsen vilken beskrivs nedan. 1.2 Utvärderingsansats Inom utvärderingsområdet finns det många olika teorier och tillvägagångssätt för att kunna hantera ett uppdrag som utvärderare. I väsentlig litteratur beskrivs ansatsen med stöd av av åtta större karaktärsdrag vilka är 3 : 1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande 2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande 3. Kräver en närhet till deltagarna 4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda 5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys) 6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning 7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid 8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning För att förtydliga hur dessa åtta punkter har involverats inom L4U-projektet tar utvärderaren stöd av de två synsättet på utvärdering som går under namnen det planeringsstyrda och utvecklingsstödjande synsättet på utvärdering, vilka båda beskrivs på följande sätt 4. 3 Svensson m.fl. (2009), Lärande utvärdering genom följeforskning: Lund: Studentlitteratur 4 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 6
7 Utvärderingsmodell/Synsätt Planeringsstyrd Utvecklingsstödjande Inriktning Resultat (summativ) Process (formativ) Mål Mätning/Kontroll Lärande/förståelse Effekter Identifiering av avvikelser Multiplikatoreffekter Rapportering Skriftlig Muntlig och skriftlig Perspektiv Uppifrån Integrerat nedifrån och uppifrån Kommunikation Envägs Tvåvägs Förhållningssätt Distanserat Närhet Förutsättningar Slutet, förutsägbart Öppet, oförutsägbart Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat Utvärderingen för L4U har kombinerat ovanstående två synsätt och de åtta karaktärsdrag för vad som kännetecknar en lärande utvärdering. Den röda tråden för utvärderingsuppdraget har dock varit de i anbudet angivna skallkraven, vilka kan sammanfattas på följande sätt: Projektets måluppfyllelse Samverkan mellan projektteam, samverkanspartners och deltagande företag Jämställdhetsintegrering Uppfyllelse av valda programkriterierna: Samverkan och Strategiskt Påverkan Hinders- & Framgångsfaktorer 1.3 Projektlogik L4U Lean Life Long Learning Ungdom För att få en tydlig bild av vad projektet ska uppnå och därefter enkelt kunna förmedla ut denna till intressenter har en projektlogik tagits fram 5. Det är en modell som nyttjas för att för att klargöra sambandet mellan projektets resurser, aktiviteter och effekter för att därigenom nå målen, och på sikt visionerna. Resurser Aktiviteter Effekter Resurser är de inom projektets ramar tillgängliga hjälpmedel som finns till hand för att kunna driva projektet. Aktiviteter är de inom projektet beslutade insatserna som ska utföras och på sikt ge resultat i form av effekter. Effekter är det tänkta resultatet av projektets aktiviteter. 5 Kan också benämnas programteori, programlogik m.m., se t.ex. Svensson, Brulin m.fl. (2009): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur 7
8 Figur 1: Projektlogik L4U Visionen är att projektet på sikt ska skapa en etablerad modell som kan nyttjas regionalt för att få ungdomar snabbt in i arbetslivet och därmed minska ungdomsarbetslösheten i regionen och på sikt Sverige. Projektets övergripande mål är tre stycken, vilka kategoriseras utifrån individ- och kommun och regionnivå: individen/ungdomen ska ha utvecklat självinsikten/självkänslan, 70 procent av samtliga deltagare ska ha fått ett arbete efter avslutat projektdeltagande, minskade hälsorisker och fått ett ökat kontaktnät med näringslivet. Kommunen/Projektet ska ha utvecklat samverkan mellan deltagande organisationer och näringslivet ska uppleva att projektet har underlättat generationsskiftet och fått tag på efterfrågad kompetens. På regionnivå ska en etablerad modell för effektivare rekrytering av ungdomar på arbetsmarknaden ha kommit på plats. I det följande beskrivs projektets utveckling mot målsättningarna, önskvärda effekter och vad som är aktuellt att genomföra under projektets avslutande månader. 8
9 2 Projektmål och önskvärda varaktiga effekter Projektets övergripande mål är minimera slöseri med resurser och tid minskad ungdomsarbetslöshet. Det övergripande målet innehåller delmål med tillhörande önskvärda effekter på såväl individ-, kommun/projekt- och regionnivå. 2.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå är att utveckla självinsikten/självkänslan. Vidare ska projektet resultera i minskade hälsorisker och deltagaren ska uppleva att det har skett ett ökat kontaktnät med näringslivet. I siffror ska minst 70 procent av samtliga deltagare komma i arbete eller studier. Totalt har 91 personer deltagit Resultat på individnivå Den kvantitativa uppföljningen av deltagaren har kontinuerligt ägt rum och för att få en bild av vad som har skett efter avslutat projektdeltagande har projektledningen kopplat uppföljningen delvis till ESFs egna programindikatorer för programområde 2 6. Detta för underlag på att minst 70 procent av samtliga deltagare går vidare till arbete eller studier. För att undersöka projektet målsättningarna och effekterna som är mer subjektiva i sin bedömning har såväl enkäter och analysseminarium genomförts. Enkäter som har sätts i relation till den aktuella praktikplatsen har varje deltagare haft möjligt att fått besvara. Enkäter till företagsledare har också nyttjats där de har fått ge sin bedömning på projektet och praktikanten. Då input har varit något begränsad valde projektledningen istället att genomföra ett analysseminarium under april 2012 med företagsrepresentanter, utvärderare och utbildningsanordnare med följande frågeställningar: Vad/Vilka är de största framgångsfaktorerna i L4U och varför har projektet blivit framgångsrikt? Vad kan vi göra för att etablera en varaktig förändring av projektets framgångsfaktorer? Uppföljning av deltagaren 90 dagar efter projektavslut Den nämnda uppföljningen av deltagaren har utgått utifrån följande tre punkter: 6 9
10 1. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete. 2. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning. 3. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Det totala resultatet upp till månadsskiftet april/maj 2012 visar på följande siffror. Antal Fördelning: Huvudsakligt mål Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Händelse per kön 1- Är i arbete eller reguljär utbild. 2- Åter till AF 3 - Utskrivna Deltagare Diagram 1: Kvantitativ uppföljning av deltagare 90 dagar efter projektlämnandet (april/maj-12) Totalt 64 personer har kommit i arbete eller reguljär utbildning 90 dagar efter att ha lämnat projektet. Det motsvarar 70,3 procent av totalt 91 deltagare. Det är ett bra resultat och helt i linje med intentionerna med projektet. Relevant är därför att lyfta resultatet ytterligare en nivå och analysera hur eller varför projektet har lyckats. Till stöd för ovanstående har enkäter används där deltagaren har fått ge sin bedömning inför-, under- och efter en praktikperiod. Deltagaren har fått besvara följande påståenden: 1. Informationen om projektet, dess innebörd samt inför praktiken har varit god. Jag fick en bra bild av det skulle innebära, tider, lokal etc. 10
11 2. Introduktionen på arbetsplatsen var bra, jag fick en bra bild om vad som skulle ske, vem som var ansvarig över vad, vart jag skulle vända mig vid frågor m.m. 3. Handledaren har varit bra, varit tydlig, informerat mig, bemött och stöttat mig under praktikperioden 4. Övergripande hade jag arbetsuppgifter över hela projektperioden 5. Arbetsuppgifterna var anpassad utifrån min kompetens och kunskap dvs. de var utmanande och hanterbara samt upplevdes meningsfulla 6. Jag har övergripande varit nöjd med min arbetsplats 7. Jag kan tänka mig att arbeta inom valt praktikområde 8. Jag upplever att mina möjligheter att komma ut i arbetslivet har förbättrats Totalt har 54 enkäter (46 män, 15 kvinnor) besvarats av totalt 91 inskrivna i projektet. Resultatet upp till månadsskiftet april/maj-12 är som följer: Genomsnitt per påstående Man Kvinna Tillsammans 4,00 3,35 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 3,33 3,40 3,34 3,24 3,28 3,41 3,40 3,47 3,41 3,30 3,34 3,17 3,13 3,33 3,16 3,26 3,24 3,25 3,07 3,27 3,52 3,27 3,46 3,32 0, Genomsnitt Del I: Inför Del II: Under Del III: Efter Man 3,35 3,24 3,41 3,30 3,17 3,33 3,24 3,52 3,32 Kvinna 3,33 3,40 3,40 3,47 3,13 3,07 3,27 3,27 3,29 Tillsammans 3,34 3,28 3,41 3,34 3,16 3,26 3,25 3,46 3,31 3,29 3,31 Tabell 2: Genomsnitt per fråga per kön vid praktikutvärdering Ett totalt genomsnitt på 3,31 av högst 4 visar på att praktiken har varit till nytta och att deltagaren har kommit arbetsmarknaden. På påståendet om att deltagaren upplever sig ha kommit närmare arbetsmarknaden är resultatet 3,31 av högst 4. När deltagaren har fått besvara enkäten visar det på att insatsen/praktiken har mycket väl motsvarat projektets intentioner. Varför projektet har lyckas leverera lyftes därefter upp för diskussion i form av ett analysseminarium mellan projektägare, näringslivet, Arbetsförmedlingen, utvärderare och utbildningsleverantörer. Det pågick under två timmar där diskussionen ledde fram till följande resultat: 11
12 Vad/Vilka är de största framgångsfaktorerna i L4U och varför har projektet blivit framgångsrikt? Diskussion fördes och följande utifrån resultat kan följande punkter lyftas fram som framgångsfaktorer för projektet. 1. Varumärket L4U är ett bra namn 2. Kommunikation Samordnare (Koordinator mellan kommun och näringsliv) 3. Möjligheten att testa olika personer = målgrupper 4. Urvalet av deltagarna, mer engagemang 5. Måndagarna påverkar deltagarnas attityder 6. Självkunskapsutbildningen NLS 7D SCL Självkunskap 7. Trend är man med i L4U får man jobb, 70 procent går ut i jobb och det blir viktigt för deltagarna då det signalerar ett skarpt läge. Det upplevs som en merit att få vara med i projektet, något att fylla i CV. 8. Företagen anställer. 9. Praktikens längd 7 veckor, inte kortare. Flexibilitet är en möjlighet i framtiden 10. Medverkande företag har en social intelligens, dvs. har en känsla för samhället, ungdomarna/samhällsnyttan etc. Dessa företag kan agera som ambassadörer för andra potentiella företagare 11. Modellen fungerar, på målgruppen återkopplar varje steg Peka på de bästa/mesta framgångsfaktorerna Det fördes en fördjupande diskussion kring ovanstående punkter där två av dessa fick en betydande majoritet av bedömningen av projektets framgångsfaktorer. Dessa är: Framgångsfaktor 1: Kommunikation Samordnare (Koordinator mellan kommun och näringsliv) Visar på ett engagemang gentemot deltagaren. En utökad resurs som kan erbjuda mer än vad som är möjligt inom ordinarie verksamhet (arbetsförmedlingen). Samordnaren har tydligt signalerat till potentiella företagare att ett deltagande i projektet skall innebära att det finns ett rekryteringsbehov och att det kommer att följas upp för att undvika att det sätts i system att använda sig av praktikanter. Konkreta fall där samarbetet har avbrutits på grund av detta har ägt rum. På desamma sättet har signalen sänds ut till ungdomar som har varit intresserade av att delta. Projektet arbetar med den här målsättningen och det är viktigt med ett högt engagemang. Det har gjort att ungdomarna som deltagit har haft höga förväntningar på projektet och det finns signaler om att 12
13 ungdomarna upplever att de får en individuell bekräftelse genom ett coachande och peppande förhållningssätt. Framgångsfaktor 2: Självkunskapsutbildning: NLS 7D SCL Självkunskap Självkunskapsutbildning som öppnar upp för att deltagaren kommer till insikt i vad han/hon verkligen vill göra. Utbildningsinsatsen ger signaler om att deltagaren får ett ökat engagemang och förståelse för de egna styrkorna, vilka ger en ökad motivation. Dessa två framgångsfaktorer pekar de aktörer och personer som arbetar nära projektet som de mest relevanta och som har gjort att projektet har utvecklats positivt. Alla delar upplevs leda fram till de önskvärda effekterna dvs. det är helheten, modellen, som har fungerat. En viktig aspekt som bör lyftas upp är ändå Vad säger deltagarna själva? Detta leder in på nästkommande punkt som berör utvärderingsinsatser under projektets avslutande månader. Det genomförs för att få underlag och belägg från deltagarna själva på varför projektet har lyckats, utöver den input som har hämtats från praktikenkäten Återstående utvärderingsinsats på individnivå Ovanstående resultat ger en tydlig bild av vad som har fungerat och gjort att projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå uppnås. En återstående aspekt är att lyfta fram är att ta in mer underlag från deltagaren dvs. hur deltagaren har upplevt projektet. Enkäterna ger en övergripande bild men är mest fokus på praktikplatserna och för att för ett bredare underlag kommer utvärderaren att genomföra ett urval av intervjuer med deltagare där de kommer att få besvara frågeställningar som t.ex.: 1. Vad är det bästa med L4U? 2. Hur kommer det sig att det blev det här projektet, varför ville du gå med? 3. Vad hade du för förväntningar inför deltagandet i det här projektet? a. Har dina förväntningar uppnåtts upp till dags datum? 4. Trivs du med din roll här i projektet och hur den utvecklas? a. Varför/varför inte? 5. Känner du att du får det stöd och de insatser som du behöver (unika för dig och inte för hela gruppen)? 13
14 6. Vilka framgångsfaktorer och hinder har du hitintills upplevt i ditt projektdeltagande En komplett frågeguide kommer att diskuteras med projektledningen inför insatsen som äger rum under sensommaren/hösten Kommunen/Projektet: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på kommun/projektnivå är främst att projektet öppnar upp för ett utvecklat/förstärkt samverkansnätverk mellan deltagande organisationer där projektet mynnar ut i en varaktig förändring. Önskvärda effekter är bl.a. en förbättrad socio-ekonomisk situation i Enköping kommun och att modellen, L4U, integreras i ordinarie verksamhet Resultat på kommun/projektnivå En fördjupande insats angående samverkan har genomförts där styrgruppen intervjuades av utvärderare 7. Fokus var på intern samverkan och möjligheterna till långsiktlig samverkan/implementering. Resultatet visade på att det fanns en god samsyn med ett par förbättringsåtgärder vad gäller bilden av hur den interna samverkan fungerade. Den långsiktliga samverkan, som bl.a. har som målsättning att integrera L4U-modellen i ordinarie verksamhet var vid tidpunkten då intervjuerna genomfördes svår att bedöma eftersom det inte fanns tillräckligt underlag till att kunna ge en objektiv bedömning. Löpande därefter har styrgruppen diskuterat samverkan och möjligheterna till en varaktig förändring och idag finns det tydliga signaler om att Enköping kommun kommer att etablera projektidén inom ordinarie verksamhet men i mindre omfattning. Återigen speglar detta vad tillämplig litteratur inom projektstyrning och projektägarskap lyfter fram som framgångsfaktorer dvs. varför ett projekt överlever den s.k. projektbubblan, nämligen en varaktig förändring kräver ett aktivt projektägarskap/styrgrupp 8. Projektägaren till L4U har varit drivande till att det blir en förändring och utifrån det resultat som nu finns till handa är förutsättningarna mycket goda till att det också blir integrerat inom ordinarie verksamhet. Projektledningen har också varit drivande och har bl.a. tagit fram en socio-ekonomisk bild av hur mycket en kommun sparar genom att det satsas på ungdomar så att det kommer i arbete. Det socioekonomiska underlaget har legat till grund för att kunna påverka strategiskt dvs. att få till en varaktig förändring. 7 Se vidare delrapport 2 8 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 14
15 2.2.2 Återstående utvärderingsinsats på kommun/projektnivå Den återstående insatsen handlar främst om ett strategiskt påverkansarbete. För att underlätta är idén om att bjuda in politiker i Enköping kommun till den tänka strategiska påverkanskonferensen, som kommer att äga rum under september Till denna konferens kommer såväl andra projektägare till liknande projekt som politiker på nationell nivå att närvara. Anledningen till att de behöver påverkas är kopplat till hur beslutsprocessen är inom offentlig/kommunalverksamhet. Störst förutsättningar för att påverka är att vända sig till den som har högsta beslutanderätt dvs. politikerna. Den externa utvärderingen kommer även att innefatta en uppföljande intervjuomgång med projektets styrgrupp. Under detta tillfälle kommer projektet i sin helhet att diskuteras, men med fokus på de önskvärda effekterna rörande ökat samverkan mellan de deltagande organisationerna. Projektets intentioner med att underlätta övergången i generationsskiftet och av efterfrågad kompetens hos de deltagande företagen har varit som en röd tråd i projektsamordnarens uppdrag i att finna potentiella företagare som har rekryteringsbehov. Någon specifik insats för denna effekt kommer därför inte att genomföras. Effekten är inbyggd in modellen. 2.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på regionnivå är att det utvecklas en modell för hur det effektivare går att få ungdomar ut på arbetsmarknaden. En modell som river de byråkratiska murarna och öppnar upp för ökad arbetsintegrering av ungdomar. Målsättningen är också att den sedan helst få regional förankring i hela Uppsala län. I Enköpings kommun ska det komma på plats i ordinarie verksamhet men i något mindre omfattning är vad projektet har varit Resultat på regionnivå Projektledningen har utifrån de lärdomar och erfarenheter som har erhållits under den gångna projektperioden format en modell. Att få modellen dokumenterat har varit en av utvärderingens tidigare synpunkter och som projektledningen därefter har arbetat vidare med. I dagsläget finns nedanstående flödesprocess på plats och det återstår egentligen att sätta ord på respektive insats dvs. vad mer det konkret kan innebära. En något enklare beskrivning finns dock redan klar, som används mer övergripande i spridningssyfte. Ett mer detaljerat underlag kommer att arbetas fram. Detta som en åtgärd för att nyttja dokumentationen senare vid den regionala spridningen dvs. att få modellen på plats i övriga Uppsala län. Modellen kan förklaras på följande sätt: 15
16 Figur 2: L4U-Modellen, efter Sundström, Henrik (projektkoordinator för L4U) Återstående utvärderingsinsats på regionnivå Den återstående utvärderingsinsatsen vad gäller målsättningar och effekter på regionnivå går hand i hand med insatsen inom kommun/projektnivå. I samråd med projektledningen ska en form av spridningskonferens anordnas. Utvärderarens roll blir att i dialog bidra till att forma denna spridningskonferens och som utvärderare lyfta fram vad som har varit bra och varför det har varit bra i projektet. Utvärderare kommer också att agera i stöttande och störande form för att få modellen detaljerad beskrivet. 16
17 3 Slutsats och diskussion Projekt L4U har pågått sedan januari 2012 och många goda lärdomar och erfarenheter har kommit fram. Ett viktigt syfte med projekt som finansieras av ESF är att de ska göra skillnad. Det betyder att projektresultat, såväl goda som mindre goda, ska visas upp och analyseras. Vad som varit bra/mindre bra och varför är viktiga aspekter. ESFs program ska ge ett mervärde till den nationella och regionala politiken genom att ge förutsättningar för utvecklingsarbete och nya idéer. Det innebär att projektet inte får finansiera ordinarie verksamheter 9. Synsättet kan förklaras med stöd av följande modell. Figur 3: Lärande miljöer och strategisk påverkan, fritt efter föreläsning vid Högskolan i Halmstad (2012) 10 För att ESF-rådets intentioner ska kunna uppfyllas krävs en ansträngning för att överbrygga distansen mellan projektlärandet och organisationslärandet. Det lärande som uppstår i projektet bör föras över till ordinarie organisationer. Ett stort ansvar ligger därigenom hos projektansvariga att bidra till att bryta linjen mellan projekt och organisationer. Vilka lärdomar visar projektet på upp till dags datum, vilka lärdomar ges det signaler om att de kommer att föras över i ordinarie verksamheter? Framförallt har projektet visat på goda effekter och en tydlighet i att det ska leva vidare i ordinarie verksamhet. Den styrgrupp som har drivit projektet har varit aktiv och haft beslutanderätt, vilken är en viktig aspekt för att få projektresultaten att leva vidare. Även relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer. För L4U-projektet har det börja Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p. Arrangerad av Högskolan i Halmstad våren
18 arbetas fram en plan på hur modellen kommer att integreras i Enköping kommuns ordinarie verksamhet. Ett hinder svårt att kunna överbygga är dock Arbetsförmedlingens roll i framtiden. Arbetsförmedlingen, en centralt styrt organisation, har fler aspekter att ta i beaktande för att kunna starta upp någon som liknar L4U. En form av samverkan kommer dock ändå att äga rum. Projektets innehåll med självinsiktsutbildning och en drivande projektsamordnare har gett resultat som speglar sig i de kvantitativa målens utveckling där i nuläget cirka 70 procent har av deltagarna har kommit i arbete. Till grund för detta ligger ett gemensamt analysseminarium där såväl projektgruppen som företagare diskuterade framgångsfaktorer och hinder med projektet. Även deltagarnas enkätundersökning ligger till grund för att bedöma projektets innehåll. En kommande intervjuomgång med projektdeltagare kommer att genomföras för att underbygga resultatet. Projektets intentioner och målsättningar då ansökan författades har utvecklats väl. Utifrån de indata som har erhållits finns det inte något som tyder på att projektets resterande månader skulle utvecklas i negativ riktning (givetvis kan yttre faktorer som t.ex. kraftig inbromsning av tillväxten påverka projektet). Vissa insatser har fått stått tillbaka för andra, t.ex. är bilden något oklar om det kommer att ske något aktiv förankring av modellen inom Uppsala län utöver den planerade spridningskonferensen. Det i sig ska ändå inte ses som något negativt då projektets i sin helhet har lyckas väl. 18
19 Bilagor Större version av diagrammet som visar hur praktikperioden har motsvarat deltagarnas förväntningar. Genomsnitt per påstående Man Kvinna Tillsammans 4,00 3,35 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 3,33 3,40 3,34 3,24 3,28 3,41 3,40 3,47 3,41 3,30 3,34 3,17 3,13 3,33 3,16 3,26 3,24 3,25 3,07 3,27 3,52 3,27 3,46 3,32 0, Genomsnitt Del I: Inför Del II: Under Del III: Efter Man 3,35 3,24 3,41 3,30 3,17 3,33 3,24 3,52 3,32 Kvinna 3,33 3,40 3,40 3,47 3,13 3,07 3,27 3,27 3,29 Tillsammans 3,34 3,28 3,41 3,34 3,16 3,26 3,25 3,46 3,31 3,29 3,31
20 20
Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun [januari 2013]
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 Projektperiod: 2010-01-18 2013-01-17 VOK AB Slutrapport: Utvärdering ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merProjekt Unga i JOBB Bjuv Kommun
Projekt: Unga i JOBB ESF Diarie.Nr: 2011-3040020 Projektperiod: 2011-08-01 2014-06-30 VOK AB Sammanfattning av extern utvärdering ESF-Socialfonden, programområde 2 Motverka utanförskap Projekt Unga i JOBB
Läs merProjekt Jordhammars Växtkraft Stenungsund Kommun
Projekt: Jordhammar Växtkraft ESF Diarie.Nr: 2009-3050246 Projektperiod: 2010-04-01 2013-09-30 Projektägare: Stenungsunds kommun, AME VOK AB & Näringslivshuset i Sverige AB Sammanfattande utvärderingsrapport
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merProjekt Interkulturell dialog i Vetlanda Njudungsgymnasiet,
Projekt: Interkulturell Dialog i Vetlanda ESF Diarie.Nr: IF-2010-0047 Projektperiod: 2011-01-11 2013-06-30 VOK i Västsverige AB Sammanfattande utvärderingsrapport ESF, Europeiska integrationsfonden prioritet
Läs merUngdomsprojekt i praktiken
Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten
Läs merTrainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport
sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merLFA som stöd vid granskning Intressenter:
LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker
Läs merPå väg till jobbet. - Slutrapport för utvärderingen
På väg till jobbet - Slutrapport för utvärderingen Johanna Jansson Högskolan Dalarna, 2014 Johanna Jansson Högskolan Dalarna, 2014 2 Innehållsförteckning BAKGRUND 4 Projektets syfte och mål 4 Organisation
Läs merSlutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds 1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
Läs merStyrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
Läs merÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Läs merProjekt G Kraft Alvesta Kommun. VOK AB Slutrapport: Utvärdering ESF Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud.
Projekt: G Kraft ESF Diarie.Nr: 2009 3030071 VOK AB Slutrapport: Utvärdering ESF Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projekt G Kraft Alvesta Kommun December 2011 VOK AB Nygatan 24 523
Läs merAnalys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten
Läs merBilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30
Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge
Läs merUtvärderingsrapport Ungdomskraft
Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning
Läs merHorisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merLedarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar
Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd
Läs merARBETSMARKNADSENHETEN AME Svenljunga-Tranemo Svenljunga kommun Svenljunga
Startskottet: Ett treårigt metodutvecklingsprojekt i Svenljunga- och Tranemo kommun i samverkan med myndigheter, skola och näringsliv. Projektet finansieras av ESF (Europeiska socialfonden) Projektperiod
Läs merVÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa.
VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa. Porten 3-årigt ESF-projekt Samspelet genomförare Pilotprojekt- Porten 2013-2015 Lyckad metodik, ser behoven att utveckla Förstudie Arena 2014 Kartläggning
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merUnderlag för upphandling av löpande utvärdering
Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.
Läs merKommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157
Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor
Läs merLennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Läs merSlutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-02-17 Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Ylva Wretås Strateg Stadsledningskontoret
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merFIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost
FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2012 1. Verksamheten
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 110211 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn HAMNRINGEN Bakgrund Ungdomsarbetslösheten i länet befinner sig på en hög nivå, i januari 2011 var den 12,4 % (arbetslösa
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merBoost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!
Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra
Läs merRiktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)
Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merUtvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET
Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?
Läs merAtt äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30
Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd
Läs merDokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 18 19/10 2005
Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 18 19/10 2005 Gruppens förväntningar på dagarna Att skapa klarhet över AMN uppgift Att använda gruppens kompetens Att skapa konkret handlingsplanen som kan
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merKompletterande Aktör
VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med
Läs merMötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013
Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(8) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merMänniskan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är
Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först
Läs merLärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)
Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merStudiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.
Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.
Läs merFÖRTYDLIGANDEN. Stockholm, Ola Odebäck Vd, Ramböll Management
FÖRTYDLIGANDEN Ramböll Management har skrivit ett avropssvar till ESF-rådet gällande resultat- och effektutvärderingen av Socialfonden (Dnr 2011-100). Vi har blivit ombedda av uppdragsgivaren att tydliggöra
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning
Läs merInsteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
Läs merRegeringsuppdrag Praktik i staten samt moderna beredskapsjobb
Regeringsuppdrag Praktik i staten samt moderna beredskapsjobb Svar lämnade till statskontoret april 2019: Nedan finns en kopia av ditt svar på: Praktik i staten och Moderna beredskapsjobb Har er myndighet
Läs merEUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige
EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen
Läs merSTRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6
Sidan 1 av 6 Bilaga 3 STRATEGISK PÅVERKAN Grunden Tillsynsutveckling i Väst har med hjälp av bland annat projektets referensgrupp identifierat ett antal viktiga faktorer för strategiskt påverkansarbete.
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merSlutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor
Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning
Läs merPraktik i staten 2016-2018 FAQ
Praktik i staten 2016-2018 FAQ Denna FAQ är ett levande dokument som återfinns i samma utformning på Statskontoret, Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingens respektive hemsidor. Dessa tre myndigheter
Läs merUtveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås
Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar
Läs mer1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport
Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv
Läs merLärar/vägledarinformation
Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merKrav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR
Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på
Läs merOrdförande har ordet
Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker
Läs merOFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)
OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)
Läs merSyfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merAtt inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar
Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merHallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten
Läs merSammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Läs merSpråkSam - en nyckel till utveckling
SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-00877 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt vid
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merBAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan
Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens
Läs merTHM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten
Läs mer