PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015"

Transkript

1 Anna Steinwall PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Entreprenörskap (Skolverkets definition) Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Projektet utvecklas och finansieras som en del av Mervärdesprogrammet. Det är ett avtal mellan Östhammars kommun, Oskarshamns kommun och SKB.

2 Sammanfattning Idén med att införa entreprenörskap i skolundervisningen finns med i de nationella styrdokumenten och hösten 2011 beslutades det att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet från förskola till gymnasium. I koppling till detta fick företaget Sweco Eurofutures AB i uppdrag att utföra en förstudie inom Östhammars kommun. Syftet var att undersöka möjligheterna att utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i kommunens skolor. Detta innebar bl.a. att undersöka nuläge, behov och omvärld samt ge förslag på lämpliga insatser och åtgärder. Resultatet visade att Östhammars kommun inte har någon tidigare erfarenhet av att arbeta övergripande med entreprenörskap i skolan och att det finns ett stort behov av att få hjälp med processen. Förstudien lade sedan grunden till projektet Entreprenörskap i skolan som utvecklas och finansieras som en del av Mervärdesprogrammet. Det är ett avtal mellan Östhammars kommun, Oskarshamns kommun och SKB. Projektet syftar till att ge lärare och elever verktyg, så att de sedan kan arbeta vidare med entreprenörskap som en naturlig del i undervisningen. Övergripande mål (av visionskaraktär) Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskaper i entreprenöriellt lärande Pilotprojekt har genomförts i kommunen och efter projekttiden verkar som goda förebilder/exempel till kommunens övriga skolor Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet Effektmål (gäller främst för pilotprojekten och ska utvärderas) Högre måluppfyllelse och 100% av eleverna i pilotprojekten ska ska nå målen i grundskolans alla ämnen. Andelen elever som har en gymnasieutbildning efter fyra år ska öka. Skolan blir mer meningsfylld för eleverna genom ökad påverkan och delaktighet (motivationsbaserat lärande) Ökad jämställdhet, i sammanhanget handlar detta framförallt om betygsfördelning då ett entreprenöriellt förhållningssätt även stödjer pojkars lärande än det idag mer traditionella sättet att undervisa i skolan Minskad skadegörelse av skolans fastigheter samt minskad oanmäld frånvaro (skolk) I koppling till dessa mål kommer projektets insatser och aktiviteter att utformas efter processinriktade delmål som är uppdelade i fyra olika faser. Framtid På sikt ska projektets effektmål innefatta hela skolsystemet, från förskola till gymnasium Ökad anställningsbarhet inom näringslivet och övrig arbetsmarknad 1

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning.. 1 Inledning och bakgrund. 3 Vision 3 Syfte.. 4 Mål (övergripande).. 4 Effektmål... 4 Delmål inkl. framtid 4-5 Riskanalys inkl handlingsplan 5 SWOT 6 Målgrupp/Målgrupper.. 7 Aktiviteter. 7-9 Metod Framgångsfaktorer & plan för långsiktigt arbete.. 10 Avgränsningar 11 Organisation Ekonomi/resurser.. 11 Samarbetspartner & intressenter Utvärdering & kvalitetssäkring. 12 Avvikelser Redovisning 12 Intern & Extern kommunikation.. 13 Källhänvisning

4 Inledning och bakgrund Under 2011 fick Sweco Eurofutures AB i uppdrag att genomföra en förststudie. Syftet var att undersöka möjligheterna att utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i Östhammars kommuns skolsystem. Några viktiga utgångspunkter i processen har varit att förstudien: Utgick från de nya villkor och mål som styr skolan från och med hösten 2011 (Ny skollag, ny läroplan och kursplaner för grundskolan, Lgr11 och ny gymnasiereform, Gy11) Fungerar som en plattform för det fortsatta arbetet i Östhammars kommun Omfattar hela skolsystemet med en röd tråd från förskolan till gymnasium Fokus på utbyte och samverkan mellan skola och arbetsliv Från förstudien: Resultat visar på att Östhammars kommun inte har någon tidigare erfarenhet av att arbeta övergripande med entreprenörskap i skolan. Förstudien visar även att det finns en tydlig insikt både från politiker och från Näringslivsförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen om behovet av ett ökat entreprenöriellt förhållningssätt genom hela skolsystemet (förskola till gymnasiet) och vidare till arbetslivet. Ingen skola i Östhammars kommun kan i dagslägets sägas ha ett uttalat entreprenöriellt förhållningssätt eller arbeta utifrån entreprenöriellt lärande. Samtidigt som de nya nationella läro- och kursplanerna för grund- och gymnasieskolan, Lgr11 och Gy11, tydligt uttrycker att man ska arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap under skoltiden. Resultat av förstudien lade sedan grunden till det treåriga projektet Entreprenörskap i skolan. Projektet utvecklas och finansieras som en del av Mervärdesprogrammet. Det är ett avtal mellan Östhammars kommun, Oskarshamns kommun och SKB. Vision Alla barn och ungdomar inom Östhammars kommun ska genom skolan få möjligheten att utvecklas till entreprenöriella individer som tror på sig själva och sina egna idéer samt har förmågan att förverkliga dem. Kommunens lärare och övrig personal ska arbeta med entreprenörskap i skolan som en naturlig del i skolans vardag. Samtliga elever ska erbjudas all den vägledning och stöd som de behöver för att kunna utbilda sig efter sin egen förmåga och efter arbetsmarknadens framtida behov. Både personal och elever ska känna trivsel, möjligheter att få påverka samt ett engagerande och ett lustfyllt lärande i skolan. Samtliga elever i Östhammars kommun ska nå målen i grundskolans alla ämnen Syfte Projektets syfte är att verka som hjälp och stöd både praktiskt och finansiellt till kommunens skolor från förskola till gymnasium. Detta för att på bästa sätt ska kunna utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan som ska genomsyra hela skolsystemet (den-rödatråden). Syftet är även att lyfta det som redan är bra i kommunen och att skapa stolthet. 3

5 Övergripande mål (av visionskaraktär) Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskaper i entreprenöriellt lärande Pilotprojekt har genomförts i kommunen och efter projekttiden verkar som goda förebilder/exempel till kommunens övriga skolor Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet Effektmål (gäller främst för pilotprojekten och ska utvärderas) Högre måluppfyllelse och 100% av eleverna (pilotprojekten) ska nå målen i grundskolans alla ämnen. Andelen elever som har en gymnasieutbildning efter fyra år ska öka. Skolan blir mer meningsfylld för eleverna genom ökad påverkan och delaktighet (motivationsbaserat lärande) Ökad jämställdhet, i sammanhanget handlar detta framförallt om betygsfördelning då ett entreprenöriellt förhållningssätt även stödjer pojkars lärande än det idag mer traditionella sättet att undervisa i skolan Minskad skadegörelse av skolans fastigheter samt minskad oanmäld frånvaro (skolk) Delmål (processinriktade) Kommunens skolpersonal har en grundläggande utbildning i vad ett entreprenöriellt lärande innebär för skolans vardag Tre skolor är piloter och har fått fördjupade utbildningsinsatser samt aktiviteter. Dessa pilotprojekt ska verka som goda exempel för resterande skolor i kommunen Nyckelpersoner är s.k. processledare och sprider koncepten på den egna skolan och till de övriga skolorna Ökad kontakt med arbetslivet samt ökad kontakt med vuxna utanför skolans värld En företagarpool är skapad för samarbete/utbyte mellan skola och näringsliv inkl övrigt arbetsliv Projektet samarbetar med universitet och lärarutbildningen/ar Parallellt med det djupgående arbetet i pilotprojekten pågår aktiviteter och insatser i ett flertal skolor i kommunen där även möjlighet att söka stimulansbidrag från projektet har erbjudits. Framtid På sikt ska projektets effektmål innefatta hela skolsystemet, från förskola till gymnasium Ökad anställningsbarhet inom näringslivet och övrig arbetsmarknad 4

6 Riskanalys inkl. handlingsplan Kritiska faktorer För att projektets syfte och mål ska kunna uppfyllas krävs en gemensam värdegrund och kunskap om vad Entreprenörskap i skolan innebär för skolan i både ledar- och lärarrollen. Även bland intresserade företagare och kommunens politiker samt övriga beslutsfattare. Denna insikt och kunskap är viktigt för att kunna få inspiration och motivation för att vilja arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan samt utföra detta på ett så bra sätt som möjligt. Den förstudien som tidigare utfördes av Sweco Eurofutures AB visade på ett stort behov bland lärare och skolledare av utbildning i arbetssätt, metoder och verktyg om hur man kan göra praktiskt för att få in ett entreprenöriellt lärande i vardagen. I förstudien betonar lärare vikten av stöd och styrning från skolledning och kommunledning. Handlingsplan Projektet kommer att erbjuda samtliga lärare och skolledare inom Östhammars kommun en grundläggande utbildning i vad Entreprenörskap i skolan innebär. Detta kommer framförallt att ske under vårterminen 2013 och innefattar ca 500 personer. Det finns dock alltid en risk att ett antal av de inbjudna deltagarna inte medverkar av olika skäl. Om bortfallen överstiger 20% eller om önskemål finns kommer därför ytterligare utbildningstillfälle att ske under projekttiden. Pilotprojekt: För en djupare kunskap räcker det inte med enstaka seminariedagar eller inspirationsföreläsningar utan det krävs längre processinriktade utbildningar både till ledare och till hela arbetslag och att det sker under en längre sammanhållande period. Detta för att skapa möjligheten att varva teori med praktik. Pilotprojektet/en ska verka som goda förebilder samt föra vidare till de övriga skolorna i kommunen, därför måste samtliga aktiviteter i pilotprojekten redan från start utformas så att det lätt går att implementera (föra vidare) i andra skolor och verksamheter. Detta ska även ställas som krav för att projekten ska kunna erbjudas hjälp, stöd och finansiering från projektet. Viktigt är också att informera och engagera lärarnas rektorer samt övriga intressenter exempelvis lärarnas fackförbund i projektets syfte och mål. Detta för att inte brist på förståelse samt eventuella krav ska stoppa det praktiska arbetet. Exempel kan vara att vissa aktiviteter av praktiska skäl måste läggas efter lektionstid eller att schemaläggning och vikten av att den anpassas efter det entreprenöriellt lärande i skolan inte uppmuntras och/eller förhindras från ledningen. 5

7 SWOT-analys 6

8 Målgrupp/målgrupper Projektets prioriterade målgrupp är framförallt skolans personal (skolledare, lärare, speciallärare, elevcoacher, studie- och yrkesvägledare etc) samt Östhammars kommuns politiker och tjänstemän kopplat till skola och näringsliv. Kommunens företagare samt andra aktörer inom yrkeslivet är även en viktig målgrupp samt lärarnas fackliga förbund. Aktiviteter inkl tidsplan FAS 1 ( aug 2012 t.o.m. dec 2012 ) Förankring Styr- och projektgrupp Innan kontakter ut till skolorna påbörjas måste styrgruppens medlemmar vara överens om vad Entreprenörskap i skolan innebär för Östhammars kommun samt vilket av de tre alternativen som ska prioriteras (se förstudien sid 45). Styrgruppen ska även under fas 1 besluta om projektbudget, projektdirektiv samt projektplan. Projektgruppen kommer tillsammans med processledaren att arbeta fram en behovsanalys som sedan ska användas till underlag för upphandling samt den kommande breda fortbildningsinsatsen för skolans personal. Presentation av projektets syfte och mål Processledaren ska medverka under rektorsträffar, politikermöten, lärarmöten etc. för att presentera och förankra de idéer och målsättningar som finns för det fortsatta arbetet med Entreprenörskap i skolan i Östhammars kommun. Inventering Viktigt att göra en inventering av vad som sker och har skett i Östhammars kommun innan projektets aktiviteter kör igång. Detta för att lyfta det som redan är bra i kommunen och för att skapa stolthet. Nätverksbyggande aktiviteter Nätverksbyggande kontakter och samarbete byggs upp med exempelvis TeknikCollege Uppland, Ung Företagsamhet, kommunens företagarföreningar, projekt Företagslyftet, Enköpings kommun (Ungt Driv), Gnistan Uppsala kommun, det nationella nätverket NELIS mfl. Dessa kontakter och samarbeten kommer att utvecklas och fortgå under hela projekttiden. Behovsanalys, kravspecifikation samt upphandling Med hjälp av goda exempel från Enköping, Uppsala m.fl. samt en behovsanalys utformad av projektgruppen kommer en skräddarsydd introduktionsutbildning Entreprenörskap i skolan att utformas. I koppling till detta ska även lämpliga konsulter upphandlas. Utbildningen ska ske speciellt för Östhammar kommuns skolors personal från förskola till gymnasienivå (inkl. skolledare). Ett första inspirationstillfälle för förvaltningens politiker och chefer sker 6 december

9 Intresseanmälan Skolor/rektorer anmäler sitt intresse till att medverka i en fördjupande insats och utbildning genom en idéskiss. Styrgruppen har sedan som uppgift att besluta vilka av skolorna som resurserna i det fortsatta arbetet ska läggas på. Det finns dock möjlighet för övriga skolor att söka stimulansbidrag från projektet till egna aktiviteter. En administrativ rutin runt detta ska även arbetas fram. Information på Information om projektet samt vad som är på gång just nu kommer kontinuerligt att publiceras under kommunens hemsida och under hela projekttiden FAS 2 ( jan 2013 juli 2013 ) Introduktion Bred introduktionsutbildning Samtliga rektorer och lärare erbjuds en introduktionsutbildning i vad Entreprenörskap i skolan, berör totalt ca 500 personer. Utbildningen ska till en början placeras under förskolans/skolans studiedagar under vårterminen Start 7-8 januari (4 likvärdiga pass) och med fortsättning via heldagarna 31 maj(förskola/fritids) samt juni 2013 (grundskola/gymnasium). Pilotprojekt väljs ut inkl. ny upphandling Efter beslut från styrgruppen och med utgångspunkt från de intresseanmälningar som har inkommit väljs pilotprojekt ut för vidare insatser och fördjupade aktiviteter. En ny behovsanalys ska utföras med hjälp av projektgruppen. En ny upphandling av konsulter kommer också att utföras inför de fördjupande aktiviteterna. Projektgrupp/er och offentlig upphandling av konsulter inför pilotsatsningarna Projektet beräknar att kunna starta ett första arbete tillsammans med pilotprojekten under slutet av vårterminen Detta innebär bl.a. att projektgrupper med deltagara från de aktuella skolorna skapas. Syftet med projektgruppen är att tillsammans med dem ta fram ett underlag för att kunna utföra en offentlig upphandling av relevanta konsulter. FAS 3 (aug feb 2015) Implementering Kommentar; Lärarna har tidigare betonat vikten av stöd och styrning från skolledning och kommunledning. Det krävs både tydliga signaler om vad som gäller samt stöd i själva genomförandet. Koncept Entreprenörskap i skolan, Östhammar Tre skolor har valts ut av styrgruppen som piloter med ambitionen att de täcker nivåerna förskoleklass till gymnasienivå (röd tråd). I dessa skolor skräddarsys insatser efter kommunens och skolans önskemål samt förutsättningar. Innehållet ska utformas så att aktiviteterna/insatserna sker på bästa sätt och kan spridas vidare till övriga skolor inom kommunen. Företagarpool Ska utvecklas för samarbete/utbyte mellan skolan och näringsliv inkl. övrigt arbetsliv i kommunen. Denna Företagarpool innefattar företag m.fl. som vill samarbeta med skolan och 8

10 dessa kontakter kan användas till exempelvis bytardagar mellan skola & näringsliv, utveckling av prao verksamheten, studiebesök, projektarbeten, föreläsningar likt Transferkonceptet etc. Exempel på kanaler för att nå intresserade företag; Lokala företagarföreningar, projekt Företagarlyftet, kommunens frukostmöten, TeknikCollege Uppland, Företagslotsen Östhammars kommun, Nord Upplands Nyföretagarcentrum etc. Sponsring från företag etc. Projektet ska även undersöka möjligheter att hitta ekonomisk sponsring från lokala företag. Detta kan vara ett ytterligare sätt att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv för att eventuellt för att kunna utföra skräddarsydda samarbeten samt hitta långsiktiga aktiviteter och samarbeten. Gemensam regional konferens Ett initiativ har kommit från Uppsala kommun att tillsammans med projektet samt eventuellt övriga intresserade kommuner i Uppsala län arrangera en gemensam konferens med tema: Entreprenörskap i skolan. FAS 4 (mars 2015 aug 2015) Avslut Avslutande mässa/konferens Här ska pilotprojekten presenter vad de gjort (tillvägagångssätt, resultat samt uppföljning) för övriga skolor i kommunen samt kommunala tjänstemän, politiker och övriga beslutsfattare Workshop inför slutrapporteringen För att kunna binda ihop projektet samt ge förslag till kommunens fortsatta arbete bör även en workshop med utvalda nyckelpersoner ske som avslutning och för att ta fram underlag till slutrapporten. Slutrapportering kommer även att ske via trycksak samt återrapportering till finansiär (SKB) inkl. muntliga presentationer riktade till kommunala tjänstemän, politiker, aktuella skolor och övriga intressenter. FAS 5 ( aug 2015 och framåt ) Framtid efter projektet De övergripande målen, se även under rubrik Plan för långsiktigt arbete Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun. Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskaper i entreprenöriellt lärande. Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet. Ökad företagsamhet och entreprenöriellt lärarande ger tydliga avtryck och resultat i skolans vardag. Metod Med hjälp av goda exempel från Enköping, Uppsala m.fl. kommer en skräddarsydd introduktionsutbildning Entreprenörskap i skolan att utformas speciellt för Östhammars skolors personal. För att ytterligare rikta insatserna har projektet skapat en projektgrupp som innefattar skolledare samt övrig skolpersonal som ska representera samtliga yrkeskategorier samt de olika nivåerna inom kommunens skolor (förskola till gymnasium). En representant från 9

11 näringslivet ska också alltid ingå i gruppen. Med hjälp av projektgruppen tas behovsanalyser fram inför varje aktivitet och detta underlag kan exempelvis användas vid upphandlingsförfarande samt för att skräddarsy projektets olika aktiviteter. Projektgruppens medlemmar kan förändras beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Upphandling av konsulter kommer att bestå av minst två olika delar. En för den breda satsningen samt en ytterligare inför pilotprojekten. Till projektets hjälp under upphandlingsförfarandet finns expertis att tillgå inom kommunen. Viktigt är även att projektets samtliga aktiviteter utformas från ett inifrån- och ut perspektiv så att initiativen framförallt ska komma från skolan själva. De skolor som inte blir valda som piloter ska erbjudas möjlighet till ekonomiskt stöd vid egna aktiviteter från projektets avsatta medel s.k. stimulansbidrag. Muntliga förfrågningar samt enkätundersökningar, i början, under samt vid projektets slut kommer att utföras. Detta för att säkerhetsställa att projektets syfte, mål och resultat genererar positiva förändringar i kommunen och under projekttiden. Framgångsfaktorer & plan för det långsiktiga arbetet Framgångsfaktorer för projektet kommer kontinuerligt att identifieras under projektets olika faser. De slutgiltiga samt framtida framgångsfaktorerna kan exempelvis vara: - Skolan har blivit mer meningsfylld för eleverna, genom att exempelvis kombinera teori med praktiskt arbete - Ge eleverna stimulans att förbättra sina resultat i de olika ämnena samt ökat elevens delaktighet under lektionerna samt möjligheten att påverka - Ökad jämställdhet, då denna pedagogik exempelvis passar pojkar bättre än det idag mer traditionella sättet att undervisa i skolan - Ger elever med särskilda behov ökad koncentrations möjligheter under lektionstid - Väckt kreativiteten samt nya kunskaper och ett stärkt självförtroende både hos skolans personal samt hos eleverna - Möjligheten att koppla fler ämnen till ett företagsamt lärande, kan innebära att skolan arbetar mer tematiskt samt ämnesintegrerat än tidigare. Detta ökar koncentrationen samt minskar splittringen mellan skolans olika ämnen. - Utveckla traditionella ämnen och aktiviteter i skolan, exempelvis utveckla skolan sätt att göra studiebesök och/eller elevernas praktik/prao. - Ökad kontakt med arbetslivet samt med andra vuxna utanför skolans värld - Ökad anställningsbarheten hos unga och förberedande inför det kommande yrkeslivet. - Högre måluppfyllelse inom skolan och 100% av eleverna i pilotprojekten har nått målen i grundskolans alla ämnen - Ökad kontakt med arbetslivet samt ökad kontakt med vuxna utanför skolans värld Övrigt: Pilotprojekten ska verka som goda förebilder samt föra vidare till de övriga skolorna i kommunen, därför måste samtliga aktiviteter i pilotprojekten redan från start utformas så att det lätt går att implementera i andra skolor och verksamheter. Detta ska även ställas som krav för att pilotprojekten ska kunna erbjudas hjälp, stöd och finansiering från projektet. 10

12 Avgränsningar Projektet riktar sig framförallt till skolans personal i Östhammars kommun, nivå förskola till gymnasium, mellan perioden augusti 2012 t.o.m. augusti De skolor som inte ingår i pilotinsatserna, men vill arbeta med entreprenörskap i skolan, kan istället uppmuntras och få ekonomiskt stöd via projektets s.k. stimulansbidrag. Fokus kommer inte att ligga på eftergymnasiala utbildningar på högskole- och/eller universitetsnivå. Dock ska projektet verka för att hitta samarbeten och utbyte med exempelvis Uppsala universitet, Umeå universitet m.fl. Elevernas framtida resultat samt deras företagsamma förmågor ska ses som effekter av det arbete som nu kommer att ske i kommunen. Därigenom utgör inte eleven själv projektets huvudmålgrupp. Organisation Anna Steinwall är processledare och Sarah Svensson är projektsamordnare för projektet och är en del av Tillväxtkontoret. Till hjälp finns en styrgrupp bestående av: Ulf Andersson, Näringslivschef, Östhammars kommun Hans Oscarsson/Lisbeth Bodén (fr.o.m ), Skolchef, Östhammars kommun Birgitta Svantesson, Verksamhetschef BoU, Östhammars kommun Gunnel Wahlgren, politiker, Barn & Utbildningsnämnden, Östhammars kommun Cissi Lööv, Näringslivsutvecklare, Enköpings kommun Anna Sjöberg, företagare, Facilitate Partner AB Dessutom finns även en projektgrupp knuten till projektet som består av skolledare samt nyckelpersoner från kommunens skolor samt näringsliv. Projektgruppen ska verka som ett stöd och hjälpa till processledaren under genomförande av projektets aktiviteter. Medlemmarna i gruppen kan se olika ut beroende på vilken fas projektet pågår i samt vilken aktivitet som ska utföras. Ekonomi Projektet har en beslutad budgetram på sju miljoner kronor som fördelas under hela projekttiden. De största posterna är personalkostnader samt kostnader för förankring och implementering. Budgeten beslutas på styrgruppsmöte. Samarbetspartner & intressenter Samarbetspartner Förutom skolans personal samt kommunens förvaltningar skola- och näringsliv, Enköpings kommun är en viktig samarbetspartner där arbetet med Entreprenörskap i skolan har pågått under flertal år. Andra nuvarande samt framtida samarbetspartner är övriga kommuner i länet som arbetar aktivt med ungt entreprenörskap, exempelvis Uppsala kommun och Håbo kommun. Projektet kommer även att söka samarbete med lärarutbildningen inom Uppsala 11

13 universitet samt med Umeå Universitet och med konceptbärare som TeknikCollege Uppland och Ung Företagsamhet m.fl. Projektet kommer att delta i det nationella nätverket NELIS Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan läs mer under Intressenter Projektets intressent är finansiären SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), men kan självklart även innefatta föräldrar, kommunens näringsliv samt övrig arbetsmarknad och samhälle. Utvärdering & Kvalitetssäkring Utvärdering För att utvärdera om projektets aktiviteter ger resultat finns möjlighet att använda sig av vissa delar i kommunens egna resultatundersökningar s.k. Brukar- och elevenkäter. Viktigt är även att följa upp lärarnas kunskaper och utveckling. Därför kommer en specifik enkät att utformas med frågor kopplat till Entreprenörskap i skolan som kommer att skickas ut vid insatsstarten januari 2013, i mitten av projekttiden samt vid projektets avslut. Muntlig utvärdering och uppföljning kommer också kontinuerligt att ske vid varje aktivitet. Kvalitetssäkring För att hålla riktningen mot syfte, mål och resultat finns projektdirektiv kopplat till projektet. Styrgruppens ansvar är att se till att projektet når uppsatta projekt- och effektmål inom angiven och beslutad budget. Styrgruppens medlemmar ska hålla sig väl insatta i vad som sker i projektet för att kunna ta beslut i linje med effektmålen. Processledarens ansvar är att besluta om användande av projektmedel inom projektramar, budgetramar och verksamhetsramar i enlighet med projektdirektiven samt starta och genomföra aktiviteter eller projekt som innebär ett ekonomiskt åtagande för Entreprenörskap i skolan. Processledaren tar även ansvar för de aktiviteter som innebär ett ekonomiskt åtagande i samråd med styrgruppsordförande eller projektsamordnare för Mervärdesprogrammet. Avvikelser Eventuella avvikelser kommer att dokumenteras och föras in i denna projektplan under projekttiden och vid slutrapportering. Att användas sig av elevenkäter och att följa elevers resultat över tid medför alltid en viss osäkerhet, då eleverna naturligt kommer att byta klass, skola samt avslutar sin grundskole- och gymnasieutbildning under projekttiden. Redovisning Rapportering och redovisning sker årligen till projektets finansiär SKB. Detta för att säkerhetsställa att projektet innehåll går i linje med syftet, budget och mot de uppsatta målen. En slutrapport kommer även att utformas och avrapporteras till projektets olika intressenter innan avslut i augusti

14 Intern & extern kommunikation Framförallt kommer projektet att kräva mer intern kommunikation mellan styrgruppen, processledaren, skolorna och företagen än vad det krävs i externa kommunikationsvägar. Dock kommer pressmeddelanden etc. skickas ut inför olika aktiviteter, exempelvis till UNT samt de lokala tidningarna Östhammars nyheter, Östra Uppland m.fl. Projektet kommer även att medverka under adekvata seminarier, mässor eller liknande. Till dessa kommer informationsmaterial som exempelvis informationsblad, broschyrer, roll-up etc. att skapas. samt skolornas egna hemsidor och kommunens intranät Syftet ska vara att informera, sprida och visa upp goda exempel på hur skolan och näringslivet kan samarbeta samt presentera projektets aktiviteter och resultat. Några andra aktiviteter kopplat till detta kan vara att skapa ett frågeforum under kommunens hemsida för lärare och företag etc. Källhänvisning Förstudien, Entreprenörskap i skolan - om förutsättningar att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i Östhammars skolor, Sweco Eurofutures AB, jan 2012 Projektdirektiv för Entreprenörskap i skolan, Tillväxtkontoret Östhammars kommun, projektnr

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv Bilaga 1 Barn- och utbildningskontoret Lisbeth Bodén Datum Sid 2017-03-01 Dnr BUN-2017-018 1 (5) Dnr KS-2016-934 Svar på motion från Allan Kruukka (M) och Christer Lindström (M) angående nyföretagsamhet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse. Projektbeskrivning och budget Skola & Kultur - samverkan för ökad måluppfyllelse i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län, Riksteatern Kalmar län och Riksteatern har gemensamt tagit initiativ till ett

Läs mer

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola Dnr: 2018/000120/600 id: 23333 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola Dnr 2018/120/600 Id 23373 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Innehåll KOMMUNAL STYRNING OCH NÄMNDPLAN... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE OMRÅDEN... 3 SAMMANFATTANDE BILD

Läs mer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-05-22 UAN-2014-0274 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna Dokumenttyp Projektplan Sid 1 (11) PROJEKTPLAN Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Fastställd av Fredrik Juthman Dokumentansvarig Fredrik Juthman Version 260:3 Datum 2013-03-19

Läs mer

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling

Läs mer

Arbetsmarknadskunskap Verksamhetsbeskrivning

Arbetsmarknadskunskap Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadskunskap Verksamhetsbeskrivning 2017-2020 1 Innehåll Bakgrund... 3 Verksamhet september 2017 augusti 2020... 4 Syfte... 4 Huvudsakliga målgrupper... 4 Övergripande verksamhetsmål... 4 Aktiviteter...

Läs mer

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor

Läs mer

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap 1 (10) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare till

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Ett Stockholm som investerar för framtiden

Ett Stockholm som investerar för framtiden Ett Stockholm som investerar för framtiden Det här är en del av Socialdemokraterna i Stockholms läns regionala program. Det är det dokument där vi samlat uttrycker våra visioner och ambitioner inom en

Läs mer

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden Upplägg Sammanhangsmarkering, dagens utmaningar Hur hänger det ihop? Vad säger forskning och styrdokument? Vinsterna med samverkan skola

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Trelleborgs kommun

Studie- och yrkesvägledning i Trelleborgs kommun Studie- och yrkesvägledning i Trelleborgs kommun Lite om Trelleborg Cirka 3 400 anställda i Trelleborgs kommun varav ca 1 500 inom bildningsförvaltningen Trelleborg Palmernas stad Vikingar, Trelleborgen

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Riktlinjer för Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Reviderad 2019-04-23 1 1. Bakgrund

Läs mer

Samverkan Skola - Arbetsliv

Samverkan Skola - Arbetsliv En plan för hur Falkenbergs grundskolor, gymnasium och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan och gymnasiet i Falkenbergs kommun, 2015/2016

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

ARBETSMARKNADSKUNSKAP

ARBETSMARKNADSKUNSKAP Konceptet INLEDNING Syftet med denna text är att beskriva Arbetsmarknadskunskap som koncept för att ge en förståelse för vad konceptet innehåller, erbjuder och genomför. BAKGRUND Jobba i Västerås (JIV)

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Verksamhetsrapport Ung Företagsamhet i Uppsala län 2016/2017

Verksamhetsrapport Ung Företagsamhet i Uppsala län 2016/2017 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Håkansson Katarina Thorn Magnus Datum 2017-10-18 Diarienummer UBN-2017-4460 Utbildningsnämnden Verksamhetsrapport Ung Företagsamhet i Uppsala län 2016/2017 Förslag

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes). 2011-09-06 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän,

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola #allaskalyckas digital kompetens It-strategi för grundskola och grundsärskola Barn - och utbildningsförvaltningen 2017 Innehåll Inledning... 2 Hallstahammar kommuns vision 2025... 2 Nationell it-strategi...

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta

Läs mer

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys Information om skolenheten Kopperskolan är en F-6:skola som h ar ca 320 elever och 45 personal. Skolans organisation har fyra F-1:or och tvåparellelligt från år 2-6. Det finns fyra fritidsavdelningar och

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

e-strategi i utbildningen

e-strategi i utbildningen 19 februari 2013 1 (6) e-strategi i utbildningen 2013-2016 Huddinge ska vara en av de tre bästa skol-it-kommunerna i länet. En verksamhet i takt med tiden Vision E-strategi i utbildningen i Huddinge ger

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Ansökan om Ytterstadsmedel

Ansökan om Ytterstadsmedel Utbildningsförvaltningen Sida 1 (9) Rinkebyskolan 2013-04-30 Ansökan om Ytterstadsmedel SÖKANDE Rinkebyskolan på uppdrag av Grundskoleavdelningen MÅL Att höja resultaten för Rinkebyskolans samtliga elever

Läs mer

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare Malin Brändström projektledare Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M) Utlåtande 2016:168 RIV (Dnr 106-597/2016) Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Uppföljning av. det systematiska arbetsmiljöarbetet, fortbildningsinsatserna och jämställdhetsarbetet inom förvaltningen

Uppföljning av. det systematiska arbetsmiljöarbetet, fortbildningsinsatserna och jämställdhetsarbetet inom förvaltningen Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, fortbildningsinsatserna och jämställdhetsarbetet inom förvaltningen Barn- och utbildningsnämnden År 2011 2 Bakgrund Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i skolan

Studie- och yrkesvägledning i skolan Studie- och yrkesvägledning i skolan Nässjö kommun Lars Edstrand Utvecklingsstrateg Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten.

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Inledning 2009 bestämde sig Fornängsskolan och Västerbyskolan för att ta fram en gemensam plan för hur vi vill jobba med studie- och

Läs mer