PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015"

Transkript

1 Anna Steinwall PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Entreprenörskap (Skolverkets definition) Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Projektet utvecklas och finansieras som en del av Mervärdesprogrammet. Det är ett avtal mellan Östhammars kommun, Oskarshamns kommun och SKB.

2 Sammanfattning Idén med att införa entreprenörskap i skolundervisningen finns med i de nationella styrdokumenten och hösten 2011 beslutades det att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet från förskola till gymnasium. I koppling till detta fick företaget Sweco Eurofutures AB i uppdrag att utföra en förstudie inom Östhammars kommun. Syftet var att undersöka möjligheterna att utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i kommunens skolor. Detta innebar bl.a. att undersöka nuläge, behov och omvärld samt ge förslag på lämpliga insatser och åtgärder. Resultatet visade att Östhammars kommun inte har någon tidigare erfarenhet av att arbeta övergripande med entreprenörskap i skolan och att det finns ett stort behov av att få hjälp med processen. Förstudien lade sedan grunden till projektet Entreprenörskap i skolan som utvecklas och finansieras som en del av Mervärdesprogrammet. Det är ett avtal mellan Östhammars kommun, Oskarshamns kommun och SKB. Projektet syftar till att ge lärare och elever verktyg, så att de sedan kan arbeta vidare med entreprenörskap som en naturlig del i undervisningen. Övergripande mål (av visionskaraktär) Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskaper i entreprenöriellt lärande Pilotprojekt har genomförts i kommunen och efter projekttiden verkar som goda förebilder/exempel till kommunens övriga skolor Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet Effektmål (gäller främst för pilotprojekten och ska utvärderas) Högre måluppfyllelse och 100% av eleverna i pilotprojekten ska ska nå målen i grundskolans alla ämnen. Andelen elever som har en gymnasieutbildning efter fyra år ska öka. Skolan blir mer meningsfylld för eleverna genom ökad påverkan och delaktighet (motivationsbaserat lärande) Ökad jämställdhet, i sammanhanget handlar detta framförallt om betygsfördelning då ett entreprenöriellt förhållningssätt även stödjer pojkars lärande än det idag mer traditionella sättet att undervisa i skolan Minskad skadegörelse av skolans fastigheter samt minskad oanmäld frånvaro (skolk) I koppling till dessa mål kommer projektets insatser och aktiviteter att utformas efter processinriktade delmål som är uppdelade i fyra olika faser. Framtid På sikt ska projektets effektmål innefatta hela skolsystemet, från förskola till gymnasium Ökad anställningsbarhet inom näringslivet och övrig arbetsmarknad 1

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning.. 1 Inledning och bakgrund. 3 Vision 3 Syfte.. 4 Mål (övergripande).. 4 Effektmål... 4 Delmål inkl. framtid 4-5 Riskanalys inkl handlingsplan 5 SWOT 6 Målgrupp/Målgrupper.. 7 Aktiviteter. 7-9 Metod Framgångsfaktorer & plan för långsiktigt arbete.. 10 Avgränsningar 11 Organisation Ekonomi/resurser.. 11 Samarbetspartner & intressenter Utvärdering & kvalitetssäkring. 12 Avvikelser Redovisning 12 Intern & Extern kommunikation.. 13 Källhänvisning 13 2

4 Inledning och bakgrund Under 2011 fick Sweco Eurofutures AB i uppdrag att genomföra en förststudie. Syftet var att undersöka möjligheterna att utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i Östhammars kommuns skolsystem. Några viktiga utgångspunkter i processen har varit att förstudien: Utgick från de nya villkor och mål som styr skolan från och med hösten 2011 (Ny skollag, ny läroplan och kursplaner för grundskolan, Lgr11 och ny gymnasiereform, Gy11) Fungerar som en plattform för det fortsatta arbetet i Östhammars kommun Omfattar hela skolsystemet med en röd tråd från förskolan till gymnasium Fokus på utbyte och samverkan mellan skola och arbetsliv Från förstudien: Resultat visar på att Östhammars kommun inte har någon tidigare erfarenhet av att arbeta övergripande med entreprenörskap i skolan. Förstudien visar även att det finns en tydlig insikt både från politiker och från Näringslivsförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen om behovet av ett ökat entreprenöriellt förhållningssätt genom hela skolsystemet (förskola till gymnasiet) och vidare till arbetslivet. Ingen skola i Östhammars kommun kan i dagslägets sägas ha ett uttalat entreprenöriellt förhållningssätt eller arbeta utifrån entreprenöriellt lärande. Samtidigt som de nya nationella läro- och kursplanerna för grund- och gymnasieskolan, Lgr11 och Gy11, tydligt uttrycker att man ska arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap under skoltiden. Resultat av förstudien lade sedan grunden till det treåriga projektet Entreprenörskap i skolan. Projektet utvecklas och finansieras som en del av Mervärdesprogrammet. Det är ett avtal mellan Östhammars kommun, Oskarshamns kommun och SKB. Vision Alla barn och ungdomar inom Östhammars kommun ska genom skolan få möjligheten att utvecklas till entreprenöriella individer som tror på sig själva och sina egna idéer samt har förmågan att förverkliga dem. Kommunens lärare och övrig personal ska arbeta med entreprenörskap i skolan som en naturlig del i skolans vardag. Samtliga elever ska erbjudas all den vägledning och stöd som de behöver för att kunna utbilda sig efter sin egen förmåga och efter arbetsmarknadens framtida behov. Både personal och elever ska känna trivsel, möjligheter att få påverka samt ett engagerande och ett lustfyllt lärande i skolan. Samtliga elever i Östhammars kommun ska nå målen i grundskolans alla ämnen Syfte Projektets syfte är att verka som hjälp och stöd både praktiskt och finansiellt till kommunens skolor från förskola till gymnasium. Detta för att på bästa sätt ska kunna utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan som ska genomsyra hela skolsystemet (den-rödatråden). Syftet är även att lyfta det som redan är bra i kommunen och att skapa stolthet. 3

5 Övergripande mål (av visionskaraktär) Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskaper i entreprenöriellt lärande Pilotprojekt har genomförts i kommunen och efter projekttiden verkar som goda förebilder/exempel till kommunens övriga skolor Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet Effektmål (gäller främst för pilotprojekten och ska utvärderas) Högre måluppfyllelse och 100% av eleverna (pilotprojekten) ska nå målen i grundskolans alla ämnen. Andelen elever som har en gymnasieutbildning efter fyra år ska öka. Skolan blir mer meningsfylld för eleverna genom ökad påverkan och delaktighet (motivationsbaserat lärande) Ökad jämställdhet, i sammanhanget handlar detta framförallt om betygsfördelning då ett entreprenöriellt förhållningssätt även stödjer pojkars lärande än det idag mer traditionella sättet att undervisa i skolan Minskad skadegörelse av skolans fastigheter samt minskad oanmäld frånvaro (skolk) Delmål (processinriktade) Kommunens skolpersonal har en grundläggande utbildning i vad ett entreprenöriellt lärande innebär för skolans vardag Tre skolor är piloter och har fått fördjupade utbildningsinsatser samt aktiviteter. Dessa pilotprojekt ska verka som goda exempel för resterande skolor i kommunen Nyckelpersoner är s.k. processledare och sprider koncepten på den egna skolan och till de övriga skolorna Ökad kontakt med arbetslivet samt ökad kontakt med vuxna utanför skolans värld En företagarpool är skapad för samarbete/utbyte mellan skola och näringsliv inkl övrigt arbetsliv Projektet samarbetar med universitet och lärarutbildningen/ar Parallellt med det djupgående arbetet i pilotprojekten pågår aktiviteter och insatser i ett flertal skolor i kommunen där även möjlighet att söka stimulansbidrag från projektet har erbjudits. Framtid På sikt ska projektets effektmål innefatta hela skolsystemet, från förskola till gymnasium Ökad anställningsbarhet inom näringslivet och övrig arbetsmarknad 4

6 Riskanalys inkl. handlingsplan Kritiska faktorer För att projektets syfte och mål ska kunna uppfyllas krävs en gemensam värdegrund och kunskap om vad Entreprenörskap i skolan innebär för skolan i både ledar- och lärarrollen. Även bland intresserade företagare och kommunens politiker samt övriga beslutsfattare. Denna insikt och kunskap är viktigt för att kunna få inspiration och motivation för att vilja arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan samt utföra detta på ett så bra sätt som möjligt. Den förstudien som tidigare utfördes av Sweco Eurofutures AB visade på ett stort behov bland lärare och skolledare av utbildning i arbetssätt, metoder och verktyg om hur man kan göra praktiskt för att få in ett entreprenöriellt lärande i vardagen. I förstudien betonar lärare vikten av stöd och styrning från skolledning och kommunledning. Handlingsplan Projektet kommer att erbjuda samtliga lärare och skolledare inom Östhammars kommun en grundläggande utbildning i vad Entreprenörskap i skolan innebär. Detta kommer framförallt att ske under vårterminen 2013 och innefattar ca 500 personer. Det finns dock alltid en risk att ett antal av de inbjudna deltagarna inte medverkar av olika skäl. Om bortfallen överstiger 20% eller om önskemål finns kommer därför ytterligare utbildningstillfälle att ske under projekttiden. Pilotprojekt: För en djupare kunskap räcker det inte med enstaka seminariedagar eller inspirationsföreläsningar utan det krävs längre processinriktade utbildningar både till ledare och till hela arbetslag och att det sker under en längre sammanhållande period. Detta för att skapa möjligheten att varva teori med praktik. Pilotprojektet/en ska verka som goda förebilder samt föra vidare till de övriga skolorna i kommunen, därför måste samtliga aktiviteter i pilotprojekten redan från start utformas så att det lätt går att implementera (föra vidare) i andra skolor och verksamheter. Detta ska även ställas som krav för att projekten ska kunna erbjudas hjälp, stöd och finansiering från projektet. Viktigt är också att informera och engagera lärarnas rektorer samt övriga intressenter exempelvis lärarnas fackförbund i projektets syfte och mål. Detta för att inte brist på förståelse samt eventuella krav ska stoppa det praktiska arbetet. Exempel kan vara att vissa aktiviteter av praktiska skäl måste läggas efter lektionstid eller att schemaläggning och vikten av att den anpassas efter det entreprenöriellt lärande i skolan inte uppmuntras och/eller förhindras från ledningen. 5

7 SWOT-analys 6

8 Målgrupp/målgrupper Projektets prioriterade målgrupp är framförallt skolans personal (skolledare, lärare, speciallärare, elevcoacher, studie- och yrkesvägledare etc) samt Östhammars kommuns politiker och tjänstemän kopplat till skola och näringsliv. Kommunens företagare samt andra aktörer inom yrkeslivet är även en viktig målgrupp samt lärarnas fackliga förbund. Aktiviteter inkl tidsplan FAS 1 ( aug 2012 t.o.m. dec 2012 ) Förankring Styr- och projektgrupp Innan kontakter ut till skolorna påbörjas måste styrgruppens medlemmar vara överens om vad Entreprenörskap i skolan innebär för Östhammars kommun samt vilket av de tre alternativen som ska prioriteras (se förstudien sid 45). Styrgruppen ska även under fas 1 besluta om projektbudget, projektdirektiv samt projektplan. Projektgruppen kommer tillsammans med processledaren att arbeta fram en behovsanalys som sedan ska användas till underlag för upphandling samt den kommande breda fortbildningsinsatsen för skolans personal. Presentation av projektets syfte och mål Processledaren ska medverka under rektorsträffar, politikermöten, lärarmöten etc. för att presentera och förankra de idéer och målsättningar som finns för det fortsatta arbetet med Entreprenörskap i skolan i Östhammars kommun. Inventering Viktigt att göra en inventering av vad som sker och har skett i Östhammars kommun innan projektets aktiviteter kör igång. Detta för att lyfta det som redan är bra i kommunen och för att skapa stolthet. Nätverksbyggande aktiviteter Nätverksbyggande kontakter och samarbete byggs upp med exempelvis TeknikCollege Uppland, Ung Företagsamhet, kommunens företagarföreningar, projekt Företagslyftet, Enköpings kommun (Ungt Driv), Gnistan Uppsala kommun, det nationella nätverket NELIS mfl. Dessa kontakter och samarbeten kommer att utvecklas och fortgå under hela projekttiden. Behovsanalys, kravspecifikation samt upphandling Med hjälp av goda exempel från Enköping, Uppsala m.fl. samt en behovsanalys utformad av projektgruppen kommer en skräddarsydd introduktionsutbildning Entreprenörskap i skolan att utformas. I koppling till detta ska även lämpliga konsulter upphandlas. Utbildningen ska ske speciellt för Östhammar kommuns skolors personal från förskola till gymnasienivå (inkl. skolledare). Ett första inspirationstillfälle för förvaltningens politiker och chefer sker 6 december

9 Intresseanmälan Skolor/rektorer anmäler sitt intresse till att medverka i en fördjupande insats och utbildning genom en idéskiss. Styrgruppen har sedan som uppgift att besluta vilka av skolorna som resurserna i det fortsatta arbetet ska läggas på. Det finns dock möjlighet för övriga skolor att söka stimulansbidrag från projektet till egna aktiviteter. En administrativ rutin runt detta ska även arbetas fram. Information på Information om projektet samt vad som är på gång just nu kommer kontinuerligt att publiceras under kommunens hemsida och under hela projekttiden FAS 2 ( jan 2013 juli 2013 ) Introduktion Bred introduktionsutbildning Samtliga rektorer och lärare erbjuds en introduktionsutbildning i vad Entreprenörskap i skolan, berör totalt ca 500 personer. Utbildningen ska till en början placeras under förskolans/skolans studiedagar under vårterminen Start 7-8 januari (4 likvärdiga pass) och med fortsättning via heldagarna 31 maj(förskola/fritids) samt juni 2013 (grundskola/gymnasium). Pilotprojekt väljs ut inkl. ny upphandling Efter beslut från styrgruppen och med utgångspunkt från de intresseanmälningar som har inkommit väljs pilotprojekt ut för vidare insatser och fördjupade aktiviteter. En ny behovsanalys ska utföras med hjälp av projektgruppen. En ny upphandling av konsulter kommer också att utföras inför de fördjupande aktiviteterna. Projektgrupp/er och offentlig upphandling av konsulter inför pilotsatsningarna Projektet beräknar att kunna starta ett första arbete tillsammans med pilotprojekten under slutet av vårterminen Detta innebär bl.a. att projektgrupper med deltagara från de aktuella skolorna skapas. Syftet med projektgruppen är att tillsammans med dem ta fram ett underlag för att kunna utföra en offentlig upphandling av relevanta konsulter. FAS 3 (aug feb 2015) Implementering Kommentar; Lärarna har tidigare betonat vikten av stöd och styrning från skolledning och kommunledning. Det krävs både tydliga signaler om vad som gäller samt stöd i själva genomförandet. Koncept Entreprenörskap i skolan, Östhammar Tre skolor har valts ut av styrgruppen som piloter med ambitionen att de täcker nivåerna förskoleklass till gymnasienivå (röd tråd). I dessa skolor skräddarsys insatser efter kommunens och skolans önskemål samt förutsättningar. Innehållet ska utformas så att aktiviteterna/insatserna sker på bästa sätt och kan spridas vidare till övriga skolor inom kommunen. Företagarpool Ska utvecklas för samarbete/utbyte mellan skolan och näringsliv inkl. övrigt arbetsliv i kommunen. Denna Företagarpool innefattar företag m.fl. som vill samarbeta med skolan och 8

10 dessa kontakter kan användas till exempelvis bytardagar mellan skola & näringsliv, utveckling av prao verksamheten, studiebesök, projektarbeten, föreläsningar likt Transferkonceptet etc. Exempel på kanaler för att nå intresserade företag; Lokala företagarföreningar, projekt Företagarlyftet, kommunens frukostmöten, TeknikCollege Uppland, Företagslotsen Östhammars kommun, Nord Upplands Nyföretagarcentrum etc. Sponsring från företag etc. Projektet ska även undersöka möjligheter att hitta ekonomisk sponsring från lokala företag. Detta kan vara ett ytterligare sätt att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv för att eventuellt för att kunna utföra skräddarsydda samarbeten samt hitta långsiktiga aktiviteter och samarbeten. Gemensam regional konferens Ett initiativ har kommit från Uppsala kommun att tillsammans med projektet samt eventuellt övriga intresserade kommuner i Uppsala län arrangera en gemensam konferens med tema: Entreprenörskap i skolan. FAS 4 (mars 2015 aug 2015) Avslut Avslutande mässa/konferens Här ska pilotprojekten presenter vad de gjort (tillvägagångssätt, resultat samt uppföljning) för övriga skolor i kommunen samt kommunala tjänstemän, politiker och övriga beslutsfattare Workshop inför slutrapporteringen För att kunna binda ihop projektet samt ge förslag till kommunens fortsatta arbete bör även en workshop med utvalda nyckelpersoner ske som avslutning och för att ta fram underlag till slutrapporten. Slutrapportering kommer även att ske via trycksak samt återrapportering till finansiär (SKB) inkl. muntliga presentationer riktade till kommunala tjänstemän, politiker, aktuella skolor och övriga intressenter. FAS 5 ( aug 2015 och framåt ) Framtid efter projektet De övergripande målen, se även under rubrik Plan för långsiktigt arbete Ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är förankrat i Östhammars kommun. Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskaper i entreprenöriellt lärande. Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemet. Ökad företagsamhet och entreprenöriellt lärarande ger tydliga avtryck och resultat i skolans vardag. Metod Med hjälp av goda exempel från Enköping, Uppsala m.fl. kommer en skräddarsydd introduktionsutbildning Entreprenörskap i skolan att utformas speciellt för Östhammars skolors personal. För att ytterligare rikta insatserna har projektet skapat en projektgrupp som innefattar skolledare samt övrig skolpersonal som ska representera samtliga yrkeskategorier samt de olika nivåerna inom kommunens skolor (förskola till gymnasium). En representant från 9

11 näringslivet ska också alltid ingå i gruppen. Med hjälp av projektgruppen tas behovsanalyser fram inför varje aktivitet och detta underlag kan exempelvis användas vid upphandlingsförfarande samt för att skräddarsy projektets olika aktiviteter. Projektgruppens medlemmar kan förändras beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Upphandling av konsulter kommer att bestå av minst två olika delar. En för den breda satsningen samt en ytterligare inför pilotprojekten. Till projektets hjälp under upphandlingsförfarandet finns expertis att tillgå inom kommunen. Viktigt är även att projektets samtliga aktiviteter utformas från ett inifrån- och ut perspektiv så att initiativen framförallt ska komma från skolan själva. De skolor som inte blir valda som piloter ska erbjudas möjlighet till ekonomiskt stöd vid egna aktiviteter från projektets avsatta medel s.k. stimulansbidrag. Muntliga förfrågningar samt enkätundersökningar, i början, under samt vid projektets slut kommer att utföras. Detta för att säkerhetsställa att projektets syfte, mål och resultat genererar positiva förändringar i kommunen och under projekttiden. Framgångsfaktorer & plan för det långsiktiga arbetet Framgångsfaktorer för projektet kommer kontinuerligt att identifieras under projektets olika faser. De slutgiltiga samt framtida framgångsfaktorerna kan exempelvis vara: - Skolan har blivit mer meningsfylld för eleverna, genom att exempelvis kombinera teori med praktiskt arbete - Ge eleverna stimulans att förbättra sina resultat i de olika ämnena samt ökat elevens delaktighet under lektionerna samt möjligheten att påverka - Ökad jämställdhet, då denna pedagogik exempelvis passar pojkar bättre än det idag mer traditionella sättet att undervisa i skolan - Ger elever med särskilda behov ökad koncentrations möjligheter under lektionstid - Väckt kreativiteten samt nya kunskaper och ett stärkt självförtroende både hos skolans personal samt hos eleverna - Möjligheten att koppla fler ämnen till ett företagsamt lärande, kan innebära att skolan arbetar mer tematiskt samt ämnesintegrerat än tidigare. Detta ökar koncentrationen samt minskar splittringen mellan skolans olika ämnen. - Utveckla traditionella ämnen och aktiviteter i skolan, exempelvis utveckla skolan sätt att göra studiebesök och/eller elevernas praktik/prao. - Ökad kontakt med arbetslivet samt med andra vuxna utanför skolans värld - Ökad anställningsbarheten hos unga och förberedande inför det kommande yrkeslivet. - Högre måluppfyllelse inom skolan och 100% av eleverna i pilotprojekten har nått målen i grundskolans alla ämnen - Ökad kontakt med arbetslivet samt ökad kontakt med vuxna utanför skolans värld Övrigt: Pilotprojekten ska verka som goda förebilder samt föra vidare till de övriga skolorna i kommunen, därför måste samtliga aktiviteter i pilotprojekten redan från start utformas så att det lätt går att implementera i andra skolor och verksamheter. Detta ska även ställas som krav för att pilotprojekten ska kunna erbjudas hjälp, stöd och finansiering från projektet. 10

12 Avgränsningar Projektet riktar sig framförallt till skolans personal i Östhammars kommun, nivå förskola till gymnasium, mellan perioden augusti 2012 t.o.m. augusti De skolor som inte ingår i pilotinsatserna, men vill arbeta med entreprenörskap i skolan, kan istället uppmuntras och få ekonomiskt stöd via projektets s.k. stimulansbidrag. Fokus kommer inte att ligga på eftergymnasiala utbildningar på högskole- och/eller universitetsnivå. Dock ska projektet verka för att hitta samarbeten och utbyte med exempelvis Uppsala universitet, Umeå universitet m.fl. Elevernas framtida resultat samt deras företagsamma förmågor ska ses som effekter av det arbete som nu kommer att ske i kommunen. Därigenom utgör inte eleven själv projektets huvudmålgrupp. Organisation Anna Steinwall är processledare och Sarah Svensson är projektsamordnare för projektet och är en del av Tillväxtkontoret. Till hjälp finns en styrgrupp bestående av: Ulf Andersson, Näringslivschef, Östhammars kommun Hans Oscarsson/Lisbeth Bodén (fr.o.m ), Skolchef, Östhammars kommun Birgitta Svantesson, Verksamhetschef BoU, Östhammars kommun Gunnel Wahlgren, politiker, Barn & Utbildningsnämnden, Östhammars kommun Cissi Lööv, Näringslivsutvecklare, Enköpings kommun Anna Sjöberg, företagare, Facilitate Partner AB Dessutom finns även en projektgrupp knuten till projektet som består av skolledare samt nyckelpersoner från kommunens skolor samt näringsliv. Projektgruppen ska verka som ett stöd och hjälpa till processledaren under genomförande av projektets aktiviteter. Medlemmarna i gruppen kan se olika ut beroende på vilken fas projektet pågår i samt vilken aktivitet som ska utföras. Ekonomi Projektet har en beslutad budgetram på sju miljoner kronor som fördelas under hela projekttiden. De största posterna är personalkostnader samt kostnader för förankring och implementering. Budgeten beslutas på styrgruppsmöte. Samarbetspartner & intressenter Samarbetspartner Förutom skolans personal samt kommunens förvaltningar skola- och näringsliv, Enköpings kommun är en viktig samarbetspartner där arbetet med Entreprenörskap i skolan har pågått under flertal år. Andra nuvarande samt framtida samarbetspartner är övriga kommuner i länet som arbetar aktivt med ungt entreprenörskap, exempelvis Uppsala kommun och Håbo kommun. Projektet kommer även att söka samarbete med lärarutbildningen inom Uppsala 11

13 universitet samt med Umeå Universitet och med konceptbärare som TeknikCollege Uppland och Ung Företagsamhet m.fl. Projektet kommer att delta i det nationella nätverket NELIS Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan läs mer under Intressenter Projektets intressent är finansiären SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), men kan självklart även innefatta föräldrar, kommunens näringsliv samt övrig arbetsmarknad och samhälle. Utvärdering & Kvalitetssäkring Utvärdering För att utvärdera om projektets aktiviteter ger resultat finns möjlighet att använda sig av vissa delar i kommunens egna resultatundersökningar s.k. Brukar- och elevenkäter. Viktigt är även att följa upp lärarnas kunskaper och utveckling. Därför kommer en specifik enkät att utformas med frågor kopplat till Entreprenörskap i skolan som kommer att skickas ut vid insatsstarten januari 2013, i mitten av projekttiden samt vid projektets avslut. Muntlig utvärdering och uppföljning kommer också kontinuerligt att ske vid varje aktivitet. Kvalitetssäkring För att hålla riktningen mot syfte, mål och resultat finns projektdirektiv kopplat till projektet. Styrgruppens ansvar är att se till att projektet når uppsatta projekt- och effektmål inom angiven och beslutad budget. Styrgruppens medlemmar ska hålla sig väl insatta i vad som sker i projektet för att kunna ta beslut i linje med effektmålen. Processledarens ansvar är att besluta om användande av projektmedel inom projektramar, budgetramar och verksamhetsramar i enlighet med projektdirektiven samt starta och genomföra aktiviteter eller projekt som innebär ett ekonomiskt åtagande för Entreprenörskap i skolan. Processledaren tar även ansvar för de aktiviteter som innebär ett ekonomiskt åtagande i samråd med styrgruppsordförande eller projektsamordnare för Mervärdesprogrammet. Avvikelser Eventuella avvikelser kommer att dokumenteras och föras in i denna projektplan under projekttiden och vid slutrapportering. Att användas sig av elevenkäter och att följa elevers resultat över tid medför alltid en viss osäkerhet, då eleverna naturligt kommer att byta klass, skola samt avslutar sin grundskole- och gymnasieutbildning under projekttiden. Redovisning Rapportering och redovisning sker årligen till projektets finansiär SKB. Detta för att säkerhetsställa att projektet innehåll går i linje med syftet, budget och mot de uppsatta målen. En slutrapport kommer även att utformas och avrapporteras till projektets olika intressenter innan avslut i augusti

14 Intern & extern kommunikation Framförallt kommer projektet att kräva mer intern kommunikation mellan styrgruppen, processledaren, skolorna och företagen än vad det krävs i externa kommunikationsvägar. Dock kommer pressmeddelanden etc. skickas ut inför olika aktiviteter, exempelvis till UNT samt de lokala tidningarna Östhammars nyheter, Östra Uppland m.fl. Projektet kommer även att medverka under adekvata seminarier, mässor eller liknande. Till dessa kommer informationsmaterial som exempelvis informationsblad, broschyrer, roll-up etc. att skapas. samt skolornas egna hemsidor och kommunens intranät Syftet ska vara att informera, sprida och visa upp goda exempel på hur skolan och näringslivet kan samarbeta samt presentera projektets aktiviteter och resultat. Några andra aktiviteter kopplat till detta kan vara att skapa ett frågeforum under kommunens hemsida för lärare och företag etc. Källhänvisning Förstudien, Entreprenörskap i skolan - om förutsättningar att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i Östhammars skolor, Sweco Eurofutures AB, jan 2012 Projektdirektiv för Entreprenörskap i skolan, Tillväxtkontoret Östhammars kommun, projektnr

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna Dokumenttyp Projektplan Sid 1 (11) PROJEKTPLAN Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Fastställd av Fredrik Juthman Dokumentansvarig Fredrik Juthman Version 260:3 Datum 2013-03-19

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 2014 En individ lär så länge hon lever, en organisation lever så länge den lär Per Albinsson Fastställd för 2014 1 Inledning Förskolan,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Samverkan Skola Arbetsliv

Samverkan Skola Arbetsliv Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 2011-03-09 Arbetsplan för Samverkan Skola Arbetsliv Gällande fr. o. m 2011-08-01 Bakgrund I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Projektplan 1(15) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

Projektplan 1(15) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ Projektplan 1(15) Projektnamn: Ledarakademin 20131125 Projektägare: Marie Holm Programdirektör Barn och utbildning Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 1 (9) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011 Arbetsplan för S amverkan S kola A rbetsliv Gäller från 1 augusti 2011 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 574 80 Vetlanda Telefon 0383-972 85 E-post utbildning@vetlanda.se www.vetlanda.se Mars

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget Ett samarbetsprojekt mellan länets 7 kommuner och Länsstyrelsen i Västernorrland Ägs och administreras av Länsstyrelsen PROJEKTORGANISATION Projektägare:

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Vad säger styrdokumenten? 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun För elever i grundskola och grundsärskola FRAMTIDEN Innehållsförteckning INLEDNING Förord s 3 Syfte och mål s 4 Nationella styrdokument s 5 Definitioner

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer