Samarbetsprojekt för Leaderområden i landets skärgårdar

Transkript

1 LEADER SKÄRGÅRD Samarbetsprojekt för Leaderområden i landets skärgårdar Minnesanteckningar från ett planeringsmöte med Leaderområden juni 2009 på Mon i Sankt Anna, Östergötland Närvarande på mötet var representanter från Leadergrupperna Ranrike, Terra et Mare, Skåne Nordväst Södra, Blekinge, Kustlandet, Gränslandet, Kustlinjen, UrOss, Upplandsbygd, Hälsingebygden, Höga Kusten, Mare Boreale samt från Jordbruksverket och Skärgårdarnas Riksförbund som också hade bjudit in till mötet. Skärgårdarna är inte som annan landsbygd Skärgårdarna är en landsbygd med speciella förutsättningar förknippad med isolering och transporter. Här är fortfarande ofta de areella näringarna levande samtidigt som turismen har god tillväxt. Andelen företagare är den högsta i landet vilket mycket beror på att pendling ofta inte är ett genomförbart alternativ. I många avseenden lever ö-befolkningen sist på linjen när det gäller tillgång till offentlig och kommersiell service. Med en gles befolkning saknas även i de flesta skärgårdsområden en tillräckligt stor befolkning för att klara en lokal service på traditionellt vis. Det är också svårt att med egen kraft orka påverka utvecklingen när man inte är så många. Ett samarbetsprojekt inom Leader För att stimulera utvecklingen i landets skärgårdar har Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, tagit initiativet till ett flerårigt samarbetsprojekt. De sexton Leaderområden som har skärgårdar och bebodda öar utan fast landförbindelse i sina områden utgjorde utgångspunkten för en planerad samverkan. Avsikten är att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan landets skärgårdsbor kring olika centrala frågor kring arbete, boende och service. På detta vis kan det lokala utvecklingsarbetet stimuleras. Det kan gälla goda exempel inom konkreta näringsverksamheter men också inom nya former för offentlig service och lösningar på bostadsproblem som ofta är speciella i skärgårdarna. Vi vet att det finns en stor potential för den lokala utvecklingen genom att skapa stimulans och optimism. Utöver dessa traditionella teman kring livsvillkoren finns också de generella miljöfrågorna som både visar skärgårdarnas sårbarhet men också starka utvecklingspotential. Dessutom finns viktiga teman kring ungdomars intressen, den kulturella identiteten som resurs och förvaltning av kultur- och naturvärdena.

2 I flera skärgårdar finns även regionala initiativ. Som exempel kan nämnas Interreg projektet där delar av skärgårdarna ingår samt Fiskeriverkets tio regionala Fiskeområden. Dessa initiativ är tydligt geografiskt begränsade men borde öppnas för fler intressenter. Konferensen på Mon i Sankt Anna juni 2009 Konferensen på Mon samlade 26 deltagare från 13 Leaderområden, Jordbruksverket och SRF. Efter incheckning och en presentation av deltagarna, SRF och respektive Leaderområde, gav Bengt Almkvist en introduktion till tankarna på ett nationellt projekt för landets skärgårdsområden. För att stärka kontakterna mellan dessa skulle basen för ett projekt utgöras av en samverkan mellan de olika Leaderområdena samt SRF med sina regionala medlemsföreningar. Nationella projekt med förhinder Under de senaste åren har det funnits flera olika tankar på hur man bäst kan finna ekonomiskt stöd för ett sådant arbete. Olika förslag har bearbetats som visat sig vara mer eller mindre tunga, och dyra, att administrera. Det ursprungliga förslaget innebar ett samverkansprojekt mellan alla Leaderområden, med en LAG som moder eller koordinator och övriga som fria deltagare och medfinansiärer med egna projektbeslut. Med de erfarenheter som finns idag kring de administrativa problemen kring beslutsgång och redovisning mot respektive länsstyrelse har SRF bedömt det som i det närmaste omöjligt att åstadkomma ett nationellt projekt denna väg. Den starka regionaliseringen av resurserna har åstadkommit att en geografiskt särpräglad landsbygd såsom skärgårdarna inte kan samverka effektivt den vägen. Den lämpligaste formen är istället att skapa ett gemensamt nationellt projekt inom en nationell pott i Landsbygdsprogrammet med SRF som projektansvarig. Jordbruksverket informerar Johan Fors från Jordbruksverket redovisade kort hur dagens formella regler fungerar kring projektadministration av samverkans projekt mellan många Leaderområden. Även han rekommenderade att det fortsatta arbetet inriktas på ett direkt nationellt projekt. Han markerade även värdet av att nationella projekt har en viss långsiktighet genom att ha en två-treårig genomförandetid. Detta innebär därmed en vidare utveckling och förenkling av den ursprungliga så kallade Samarbetsåtgärden inom Landsbygdsprogrammet. Med tanke på det starkt begränsade utrymmet inom respektive LAG:s ekonomi är det också mycket svårt att skapa ett rättvist fungerande projekt mellan många LAG med separata beslut. Lösningen blir att arbeta med en nationell pott där visst utrymme finns inom varje åtgärd per år. Speciellt nämndes åtgärderna service och kultur. På detta vis skulle alltså inte LAG gruppernas budgetar belastas. Johan Fors från Jordbruksverket informerade om möjligheterna kring ett nationellt projekt.

3 På mer konkreta frågor från de närvarande kring ekonomin blev svaret att nationella projekt oftast är 2-3 åriga och kan ha en volym på 1-2 miljoner kronor. Viss offentlig medfinansiering kommer att behövas. För axel 3 är kravet 20 %, men här finns viss flexibilitet. Ytterligare en viktig aspekt på ett nationellt projekt är att detta sedan kan generera lokala LAGprojekt som fördjupningar inom delar man är mer intresserad av lokalt. Grupparbeten Efter denna matnyttiga introduktion delades gruppen upp i tre med uppgiften att genom hjärnstorm fundera på tre aspekter; administrativa former, samverkan mellan Leader områdena samt teman/frågeställningar att erbjuda deltagare. Administrativa former Den ansökan som förväntas mogna måste bollas mellan de olika LAG-grupperna och även i dialog med Jordbruksverket. Här måste även finnas med en budget med tänkta intäkter samt en tydlighet i vad som kan förväntas ingå och vad som inte kan ingå. Givetvis bör man även kontakta andra tänkbara finansiärer t.ex. regionförbund eller länsstyrelser. Det poängterades även betydelsen av att lägga in möjligheten till internationella utblickar. Den klassiska frågan om likviditet under projekttiden kom även upp. Här är det viktigt att SRF kan klara detta. Samverkan mellan Leaderområden En viktig utgångspunkt är att få med samtliga Lag i projektet. Samverkan blir därför ett nyckelord. För att det skall locka till samverkan måste syftet med projektet och de gemensamma viktigaste målen göras tydliga. Därför är det viktigt att koppla arbetet till de strategier som respektive LAG redan diskuterat fram kring bl.a. skärgårdarna. Det måste finnas ett värde för varje LAG att medverka. En lämplig metod för detta arbete kan vara att varje LAG utser en skärgårdskontakt. Därmed bildas en skärgårds-lag-grupp som bör följa hela projektet. Kostnaderna för en sådan grupp bör ingå i budgeten.

4 En arbetsgrupp För arbetet med att diskutera ett första utkast till en projektansökan utsågs under mötet en grupp med några personer från olika LAG. Följande personer valdes: Yvette Bårring, Skåne Nordväst Södra Karina Veinhede, Gränslandet Lars Norin, Hälsingebygden Tommy Svensson, Blekinge Lennart Ramström, Höga Kusten Staffan Markström, Mare Boreale Dessutom någon från Ranrike Kontaktperson och sammankallande för arbetsgruppen blev Bengt Almkvist från SRF Konkreta skärgårdsmöten Ett antal Skärgårdsmöten skulle under två till tre års period förläggas till områden med goda exempel eller med speciella problem. Största geografiska spridning bör eftersträvas så att projektet i slutändan har bekantat alla skärgårdarnas LAG med landets olika skärgårdar. Vid varje Skärgårdsmöte erbjuds deltagare från de olika områdena plats. De Leaderområden som vill engagera sig kring ett specifikt tema deltar. De som inte vill avstår. Under samtalen i grupperna kom det fram en rad konkreta förslag som alla hade kopplingar till de diskussioner som redan pågår i olika LAG-grupper. Här är några axplock bland önskemålen: Miljöfrågor: Båttvättar och avloppshantering från fritidsbåtar Informationsarbete riktat till fritidsbåtlivet, allemansrätten Yrkesgrupper: Nätverk för lärare i skärgårdsbarnens skolor Nätverk för distriktssköterskor Nätverk för tillsyningspersonal inom reservat Skapa arbetstillfällen: IT som verktyg Tillsyn av fastigheter, bevakningsföretagande Utveckling av koncept, typ Skärgårdssmak Kommersialisering av kulturarvet Utveckling av lokal energihushållning Infrastruktur: Transporter av gods Efterfrågestyrd tillgänglighet i färjetrafik Hotbilder: Boendefrågor, behov av hyresbostäder Intervjuer av nya skärgårdsbor med goda exempel Intervjuer av investerare Andra teman: Ungdomars fritid, olika lösningar Internationellt utbyte med praktik och språkutveckling Teman kan även gränsa till andra EU-program, t.ex. Central Baltic, Fiskeprogrammet etc. En samverkan med dessa program kan då ske. Varje LAG kan sedan fördjupa sig vidare i de teman de önskar. Kontakter och inspiration är förmedlade över LAG-gränserna, mellan ostkust och västkust och mellan befolkningsstarka skärgårdar och glesaste glesbygder, etc.

5 Hur ska det fungera? Ett nationellt projekt Leader Skärgård kan organiseras så att alla LAG erbjuds skicka två personer på projektets bekostnad till varje skärgårdsmöte. Vill man skicka fler kan det bekostas av respektive LAG. För att göra projektet lockande men samtidigt hanterligt diskuterades även hur stort smörgåsbordet behöver vara. Det framhölls att det viktigaste är att man kan överblicka utbudet i god tid för planeringen i respektive LAG. En översikt måste finnas redan i projektplanen. Alla behöver givetvis inte gå på allt. Men därför måste även en databas läggas upp där alla resultat och erfarenheter kan redovisas, även för de som inte deltog just då. JA, vi vill ha ett skärgårdsprojekt Vid den här tiden var det uppenbart att de samlade LAG representanterna och SRF var helt överens om att man ville genomföra ett gemensamt projekt. Så många såg fördelarna i en samverkan där man kan erbjuda sina ofta ganska få skärgårdsbor ett mycket intressant utvecklingsarbete. En bra avslutning Ett bra projekt under tiden det genomförs blir riktigt bra först om det också får en bra avslutning. Så redan nu poängterades att det behövs en bra utåtriktad slutrapport. Här ska inte bara beskrivas vad som skett utan också vilka spår projektet nu sätter och hur utvecklingen kommer att påverkas. Alla var överens om att det behövs en ordentlig final med massmedial uppmärksamhet. Vid pennorna, den 21 september 2009 Bengt Almkvist och Eva Widlund Skärgårdarnas Riksförbund Bifogas: - Förteckning av de 16 Leaderområden som bjöds in till mötet - Deltagarlista mötet på Mon juni Bildspel SRF och Leader Skärgård Många tillfällen till samtal mellan Leadergrupperna blev det Foto: Eva Widlund postadress: Missjö, Sankt Anna e-post: info@skargardarnasriksforbund.se

6 Förteckning över de 16 Leaderområden som inbjöds till mötet i Sankt Anna 1. Ranrike Norra Bohuslän med kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil och Munkedal Adress: Naturbruksgymnasiet Dingle, Dingle. Verksamhetsledare: Krister Olsson, krister.olsson@vgregion.se, , Leader Terra et Mare Kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn, Kungälv, Öckerö samt Göteborg Södra skärgården Adress: Kulturhuset Fregatten 2, Stenunge Strand, Stenungsund, tel Verksamhetsledare: Ulrika Holmgren, ulrika.holmgren@terraetmare.se 3. Skåne Nordväst Södra Kommunerna Helsingborg, Höganäs, Svalöv och Landskrona med Ven Adress: Folkets Hus, Norra Storgatan, Åstorp Verksamhetsledare: Yvette Bårring, vl.nordvastrasodra@leaderskane.se ; yvette.barring@hush.se 4. Leader Blekinge Kommunerna Karlshamn Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg, Olofström Adress: Thornska villan, Bräkne-Hoby Verksamhetsledare: Tommy Svensson, , tommy.svensson@leaderblekinge.se 5. Kustlandet Kommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås Adress: Torget 6, Gamleby, Verksamhetsledare: Ingmari Wrangefors, ingmari.wrangefors@kustlandet.com 6. Sommenbygd Kommunerna Aneby, Boxholm, Kinda, Tranås, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg, Ödeshög o. Jönköping Adress: Svampgatan 2, Tranås, tel Verksamhetsledare: Carin Wallin, carin.wallin@sommenbygd.nu 7. Gränslandet Kommunerna Norrköping, Finspång, Örebro, Kumla och Hallsberg Adress: Bievägen 1, Katrineholm, Verksamhetsledare: Karina Veinhede, , karina@granslandet.se

7 8. Kustlinjen Kommunerna Nyköping, Oxelösund och Trosa Adress: Bievägen 1, Katrineholm Verksamhetsledare: Jacqueline Hellsten, tel , UrOss, Utveckla Roslagen och Stockholms Skärgård Kommunerna: Östhammar, Norrtälje, Österåker, Värmdö, Haninge och Nynäshamn Adress: Färsna gård, Norrtälje Verksamhetsledare: Susanna Ortmans, 10. Norra Mälarstranden Med bl.a. Hallstahammar, Enköping, Håbo och Västerås kommun med öar i Mälaren Adress: Kungsgatan 42, Enköping, , Verksamhetsledare: Charlotta Heimersson, charlotta.heimersson@enkoping.se 11. Växtlust Värmland Med bl.a. Säffle kommun, Lurö i Vänern Adress: Ideum, Svetsarevägen 3, Sunne, Verksamhetsledare: Ewa Ryhr Andersson, ewa.ryhr.andersson@sunne.se 12. Upplandsbygd Kommunerna: Östhammar, Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Tierp Adress: Gamla Brukskontoret, Långgatan 7, Österbybruk, tel Verksamhetsledare: Jenny Nylund, jenny.nylund@upplandsbygd.se 13. Leader Hälsingebygden Med bl.a. Söderhamns kommun Adress: Heden 124, Bollnäs, Verksamhetsledare: Lars Norin, lars.norin@leaderhalsingebygden.se 14. Höga Kusten Med bl.a. Härnösand och Örnsköldsvik kommuner med Hemsö, Ulvön m.fl. Adress: Bollsta Herrgård, Bollstabruk Verksamhetsledare: Lennart Ramström, lennart.ramstrom@kramnet.se 15. URnära Med bl.a. Nordmaling, Robertsfors och Umeå kommuner med Holmön Adress: Vegagatan 12, Vännäs Verksamhetsledare: Lena Carneland, , lena.carneland@urnara.se 16. Mare Boreale Med kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix, Haparanda Adress: Köpmangatan2, Luleå, Verksamhetsledare: Tina Nilsson, tina@mareboreale.se