Sociala investeringar

Transkript

1 Sociala investeringar Lund 16 april 2015 Robert Jonsson Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Hans Knutsson KEFU Lunds universitet

2 Innehåll En översikt om sociala investeringar i Sverige Organisering och styrning av sociala investeringar Ett innovations- och lärandeperspektiv på sociala investeringar Diskussion Kaffepaus vid (ca)

3 Aktuell rapport publicerad i vinter Anna Balkfors, Malmö Högskola Psynk, SKL Kartläggning över hur kommuner, landsting och regioner ser på och arbetar med sociala investeringar 26 frågor N=310 respondenter: ekonomichef/- direktör 265 svar = 85,5 % svarsfrekvens (13 landsting/reg; 252 kommuner)

4 Kritiska röster (försynta) Kommunen använder inte begreppet sociala investeringar, men har projekt som har samma syfte, d.v.s. förebygga framtida ökade kostnader och göra en insats för individerna och samhället. Medlen som används är öronmärkta medel av tidigare års resultat. Vi arbetar inte med begreppet sociala investeringar i kommunen. Däremot har vi 1,5 miljoner avsatta i budget vilket är särskilda medel för tidiga samordnade insatser som fördelas till olika projekt som om de är framgångsrika ska övergå i ordinarie verksamhet och få en spridning till mer generellt genomförande på andra ställen i kommunen.

5 Kritiska röster (irriterade) Beklagligt att begreppet social investeringsfond används. Denna ekonomiska term tar bort fokus från den sociala delen och flyttar den till ekonomi. Vi kan lösa dessa investeringar på annat sätt i vår målstyrning. Vi bedömer att detta enbart är kejsarens nya kläder. Att arbeta med förebyggande insatser sektorsövergripande är inget nytt och ingår i ordinarie verksamhet. Sociala investeringar är ett begrepp som förvirrar alla och gör att förståelse för ekonomiska termer minskar. Vi arbetar med sociala projekt men att kalla dem investeringar är inte logiskt.

6 Vad pratar vi om egentligen? Investering - En kapitalsatsning som ger betalnings- konsekvenser under en längre tid. (Ljung&Högberg, 1999) Enligt Rådet för Kommunal Redovisning: Tillgång en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Framtida ekonomiska fördelar en tillgångs kapacitet att, ensam eller i kombination med andra tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att skapa intäkter eller kostnadsbesparingar. Servicepotential - en tillgångs kapacitet att, ensam eller i kom- bination med andra tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att de mål som fastlagts uppnås.

7 Hur många jobbar med sociala investeringar och varför? 82 svarande (31%) jobbar eller har beslutat att jobba med sociala investeringar 152 svarande (57 %) har jobbat, jobbar eller överväger att jobba med sociala investeringar >> 113 (43 %) har aldrig arbetat med konceptet sociala investeringar. Främsta motiven att jobba med sociala investeringar: - främja tidiga och riktade insatser (67 %), - åstadkomma samhällsekonomiska vinster (65 %) - motverka stuprörstänkande genom att samordna insatser (50 %) - utveckla ledning och styrning av offentlig verksamhet (16%) - kvalitetssäkring (9%).

8 Omfattningen på sociala investeringar Vårgårda kommun först med sociala investeringar år Majoriteten (54%) har anslagit medel till sociala investeringsfonder första gången kommuner och 2 landsting har särskilda medel avsatta för sociala investeringar (anslag i driftsbudget eller tilläggsanslag/öronmärkning) Storleken på avsatta medel skiljer sig åt: från 1 mkr till 100 mkr. Ytterligare 18 kommuner och regioner har avsatt medel för sociala investeringar men under annan rubrik. Under avsattes 2014 totalt mkr i sociala investeringar eller motsvarande (inkl Göteborg 400 mkr)

9 Finansieringen Medel anslås vanligtvis årligen via - ordinarie budgetprocess eller - engångsreservation. 11 kommuner använder en återföringsmodell - förvaltningens kostnadsram minskas som en följd av investeringen.

10 Ambitionerna 34 respondenter (41%) har övergripande strategiska mål för arbetet med sociala investeringar. Strategiska mål - minska utanförskap, - minska arbetslöshet, - minska kostnader för försörjningsstöd och - öka antalet elever som lämnar grundskolan med godkända betyg Generella syften: - främja en god och jämlik hälsa i befolkningen, samt att - stimulera samverkan för tidiga insatser riktade till barn och unga Endast tolv kommuner (15%) har en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet.

11 Beslutsprocessen 72 % av respondenterna fattar beslut i kommun-, landstings- eller regionstyrelsen. Involverade i arbetet är - förvaltningschefer (86 procent), - ekonomichef (47 procent) och - kommun-/lanstings-/regionchef (46 procent). Det är 16 (20% av aktiva) kommuner som avsatt en tjänst på hel- eller deltid med uppdrag att arbeta med sociala investeringar. Majoriteten har inte avsatt någon specifik tjänst för arbetet med sociala investeringar.

12 Beslutsprocessen Primärt egna förvaltningar och verksamheter som får söka medel (70%) 39 kommuner (48%) har ansökningsförfarande där andra aktörer kan ansöka, själva eller tillsammans med kommunen/landstinget/regionen. Berörda verksamheter - socialtjänst (87%) - utbildning (73%) - arbetsmarknad/sysselsättning (58%). Prioriterade målgrupper - barn och unga (71%) och - arbetslösa personer (36%)

13 Utbildningsbehov 35 kommuner/regioner (av 82 = 43%) uppger att de ingår i något utvecklingssamarbete med sociala investeringar. 44 kommuner (54%) anser att det finns behov av att stödja arbetet med sociala investeringar på nationell nivå Stöd som efterfrågas - uppföljning och utvärdering, - metoder för ekonomisk analys och - nationell sammanställning av evidensbaserade program.

14 Dagens agenda Sociala investeringar som fenomen! Organisering och styrning av sociala investeringar (Bakgrund en historisk utveckling) En rapport om organisering och styrning av sociala investeringar! (rapporten i sig och hur den arbetades fram) Rapportens huvudbidrag Diskussionsfrågor och framdda utmaningar för kommuner/regioner/landsdng samt för forskningen!

15 Sociala investeringar som fenomen! En punkt är en punkt och.. Sociala investeringar är en social innovadon i form av: E5 resursfördelningssystem för välfärdsresurser där konsekvensresonemang inkluderas E5 utvecklingssystem för a5 pröva, utveckla och/ eller skapa innova?oner med sy@e a5 skapa mul?plikatoreffekter (TradiDonell skolverksamhet är en form av social investering, men sociala investeringar utgör Dlläggs- och utvecklingsinvesteringar!)

16 En bakgrund?ll sociala investeringar Jess och Nyström (2002) Tänk långsikdgt (2004) Utanförskapets pris (2014) Balkfors (2014) Social investments: A Social innovadon approach and the importance of acdve ownership (2014) Organisering och styrning av sociala investeringar (2015) Norrköping (återföringsmodellen) och Umeå (budgetmodellen) har saw sociala investeringar på kartan med två olika modeller.

17

18 Rapporten som helhet Organisering och styrning av sociala investeringar Sociala investeringar som fenomen Rapportens disposidon udfrån 6 frågor och en modell Rapportens huvudsakliga bidrag

19 En interaktiv forskningsprocess har präglat studien! Forskningsfråga Samla data Diskutera data Presentera resultat Kommun Forskare

20 Rapportens frågor e5 bidrag! Av vilka skäl kan kommunerna arbeta med sociala investeringar och vilka kontextuella förhållanden bör beaktas i dewa arbete? Vem bör äga sociala investeringar och vad består det akdva ägarskapet i? Hur kan sociala investeringsprojektet organiseras? Hur vet vi aw vi gör räw? Vilka prestadoner, effekter och muldplikatoreffekter uppstår?

21 En kunskapsmodell ew bidrag!

22 Sammankopplingen av den så kallade beviskedjan och lärande utvärdering e5 bidrag! Via den så kallade beviskedjan kan kommuner mäta, utvärdera, påvisa och argumentera för vad olika insatser och aktiviteter leder till i termer av prestationer, effekter, påverkan och värdeskapande. Via den lärande utvärderingen kan kommuner ta det slutliga steget med sociala investeringar att skapa multiplikatoreffekter (förmering, förstoring, förädling).

23 Varför sociala investeringar och varför kontextanpassning? Grunden: Har ni tydliggjort skälen till att ni ska arbeta med sociala investeringar? Har ni tydliggjort vilka kontextuella (sammanhang) förhållanden som bör beaktas och hur de inverkar på organisering och styrning av sociala investeringar?

24 E5 ak?vt ägarskap! Har ni beaktat skillnaden mellan kommunen som organisation och som geografiskt område och vad det innebär för ert arbete? Placering av det aktiva ägarskapet var och varför? Ledningsgruppen vilka ska ingå och varför? Ledningsgruppens arbetsuppgifter och varför? Ledningsgruppen i relation till modellen och för att bidra till skapande av multiplikatoreffekter!

25 Organisering av sociala investeringsprojekt Har ni beaktat vilken projektlogik som ska styra respektive socialt investeringsprojekt och varför? Har ni beaktat vilken projekttyp som respektive socialt investeringsprojekt utgör och vilka organisatoriska konsekvenser det medför? Sociala investeringsprojekt och strukturer, gränser och identitet över tid!

26 Hur vet vi a5 vi gör rä5 och vad uppnår vi? Har ni satt er in i beviskedjans komponenter och dess helhet? Har ni satt er in i innebörden av den lärande utvärderingen? Har ni beslutat hur beviskedjan och den lärande utvärderingen ska användas i de sociala investeringsprojektens olika faser (ansöknings-, uppstarts-, genomförande- samt övergångsfas)?

27 AW sociala investeringsprojekt leder Dll bra prestadoner, effekter och värdeskapande är bra i sig, men det är via utvecklandet av mul?plikatoreffekter som sociala investeringar verkligen kan bidra?ll utveckling och effek?visering.

28 Beviskedjan Kommunens ekonomiska styrning som utgångspunkt, med beviskedjan som systematiskt verktyg Beviskedjan:

29 Beviskedjan Tabell 5.1 Kategorisering av de individrelaterade målen för Alla barn i skolan. Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Ak?viteter Presta?oner Utredningar, handlingsplaner, individanpassade åtgärder samt kondnuerlig uppföljning Minskad ogildg frånvaro FörbäWrade skolbetyg Effekter Ökat engagemang Ökad självkänsla samt delakdghet i samhället DelakDghet i samhället

30 Lärande utvärdering med fokus på mul?plikatoreffekter Lärandet är centralt vid sociala investeringar (jämför investeringar i anläggningstillgångar) Den lärande utvärderingen fokus på multiplikatoreffekter! Skillnaden mellan utvärdering och forskning i sociala investeringssammanhang och betydelsen av att flera aktörer ingår i utvärderingen

31 Sociala investeringar som utvecklingssystem teoriutveckling! (Robert Jonsson och Kers?n Johansson) Ansökning Uppstart Genomförande Övergång Pröva metoder Utveckla metoder Social innovation

32 A5 använda beviskedjan och den lärande utvärderingen i de olika projekwaserna Ansökningsfasen Uppstartsfasen Genomförandefasen Övergångsfasen

33 Vad finns a5 säga om rapportens bidrag och checkfrågor? Vad har vi gjort rätt och vad bör vi arbeta vidare med (konstruktiv kritik)? Vari ligger framtidens utmaningar för kommuner/regioner/landsting gällande sociala investeringar? Vilka är framtidens forskningsområden relaterat till sociala investeringar?

34 Förslag?ll fortsa5 forskning! Generellt! Mer studier av organisering och styrning av sociala investeringar vi är bara i början! Specifikt! - Fokus på skapande av muldplikatoreffekter - Sociala investeringar som utvecklingssystem ew konceptuellt bidrag Dll dilemmat drib kontra utveckling - Det akdva ägarskapet

35 TACK! Rapporten (Organisering och styrning av sociala investeringar) finns på följande hemsida under sociala investeringar: hwp:// content/uploads/2015/03/ Organisering- och- styrning- av- sociala- investeringar_.pdf

36 Sociala investeringar - en innovation? An innovation is an idea, practice, or object that is perceived as new by an individual or other unit of adoption. It matters little, so far as human behavior is concerned, whether or not an idea is objectively new as measured by the lapse of time since its first use or discovery. The perceived newness of the idea for the individual determines his or her reaction to it. If an idea seems new to the individual, it is an innovation. (Rogers, Diffusion of Innovations, 2003)

37 Innovationsprocessen (Rogers 2003) En innovation sprids olika lätt beroende på dess - relativa fördel jämfört med tidigare lösning - passform med existerande lösningar - komplexitet - möjlighet att testas - observerbarhet.

38 Vari ligger utmaningen? Vår utbildning lär oss några grunder om ekonomi, bl a: - kassaflöden - finansiering och kapitalbindning - resultat - rörelsekostnader (drift) - kapital(tjänst)kostnader (investeringar och avskrivningar) - bokföring och redovisning - budgetering - ansvarsfördelning

39 Det är inte omöjligt att tänka annorlunda Lärprocessen: aktivitet och återkoppling (Argyris, 1997) Kunskap: justified true belief (Nonaka, 1997) - gradvis skapas en gemensam förståelse (ny kunskap) om vad det nya är och hur det fungerar - först hos individer, sen i egen organisation, sen utanför

40 En pågående innovations(lär- )process Spridning av ny lösning följer följande steg (Rogers, 2003): 1. Individen eller organisationen får kunskap om lösningen 2. Individ/organisation övertygas om att testa lösningen 3. Individ/organisation bestämmer sig för att testa 4. Individ/organisation testar 5. Individ/organisation får bekräftelse på att det (inte) fungerar. Var befinner sig a) Kommunsverige b) din egen kommun?