Konferens i Luleå med många deltagare

Transkript

1 Barbro Sundberg Weitman NYA REGLER OM ADOPTION sidan 9 Brynolf Wendt Nämndemännen och förtroendet för domstolarna sidan 20 3/2009 Nämndemännens Riksförbund NRF Tema: Alkohol&kriminalitet Utgåva nr 131 sedan starten oktober 2009 Konferens i Luleå med många deltagare Där våldet dominerar härskar alkoholen Sören Carlsson Sanz är vårdchef vid Södersjukhuset. Under varje helg möts han av våldets offer, förorsakade av alkohol. sidorna 3 8 Hans Nilsson, Boden med Christina Oscarsson och Ulla-Britt Edlund, båda från Piteå. Vilken bra konferens, sa de om sammankomsten i Luleå, där NRF:s förbundsstyrelse hade möte tillsammans med förbundets allra nordligaste nämndemannaföreningar. Konferensen ägde rum på Sunderby Folk högskola utanför Luleå. sidorna 22 23

2 Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Postgiro Telefon: Telefax: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 32 Nämndemannen 3 /2009 Nr 131 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby Prenumeration 140 kronor (4 nummer per år) Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 4 december 2009 (10 november) (Senaste manusdag inom parentes) Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: mb@bureko.se Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Telefax: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm 2 Ordföranden har ordet Nämndemännen blickar framåt Låt mig börja med att tacka er som hade hörsammat vår inbjudan till ordförandekonferensen i Aronsborg. För att vi i förbundsstyrelsen skall kunna hålla oss informerade om hur våra medlemsföreningar har det i vardagen är den här formen av sammankomster av stort värde. Konferensen gav flera goda råd till förbundsstyrelsen. En fråga som diskuterades ingående var arvoderingen av nämndemännen vid våra domstolar. Arvodesfrågan är av central betydelse nu och i framtiden om samhället skall kunna rekrytera nämndemän till våra domstolar. Nämndemännens riksförbund (NRF) kommer även i fortsättningen i alla lägen påtala betydelsen av arvodets storlek till nämndemännen. Det får inte bli så att arvodesfrågan både direkt och indirekt undergräver hela nämndemannainstitutet med rekryteringssvårigheter som följd. En nagel i ögat för oss nämndemän är halvdagsarvodet på 300 kr som infördes i januari 2007 sannolikt som en följd av att dagarvodet höjdes för att inte tappa fler nämndemän. En halvdagstjänstgöring innebär som regel att nämndemannen blir upptagen en hel dag. Inläsningsarvode utgår för ledamöter i länsrätt, kammarrätt, migrationsdomstol men inte till ledamöter i hovrätten. I och med den nya rättegångsbalken togs i bruk En modernare rättegång medför detta att även våra nämndemän i hovrätten skall ha inläsningsarvoden då tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i tingsrätten. Detta förutsätter att rättens ledamöter är inlästa på det skriftliga material som är utsänt för att inte skapa en rättsotrygghet. Vi får läsa i pressmeddelanden att regeringen satsar fyra miljarder till rättsväsendet. Jag tycker att det inte är för mycket begärt att ett antal miljoner kommer nämndemännen tillgodo. Jag uppmanar alla våra nämndemän att kontakta regionens riksdagsmän från alla politiska partier och uppmana dem att skriva en motion till riksdagen i ett för nämndemännens viktig fråga. Vi är över nämndemän som säkert står bakom den här uppmaningen. I samband med sammanslagning av tingsrätter har det uppstått olika problem som våra nämndemän drabbas av. Trots fler nämndemän vid domstolen tillföljd av sammanslagning har vi fått uppgifter om att utrymmen för nämndemännen minskat (nämndemannarummen) i många fall. Placeringen av nämndemännens uppehållsrum följer inte alltid det säkerhetstänkande som annan personal vid domstolen ställer krav på. Jag anser att säkerhetstänkandet skall ha hög prioritet som skall gälla även nämndemännen. En grupp som är speciellt utsatta det är våra handikappade nämndemän. Självfallet skall dessa ha samma möjlighet till fri rörlighet i våra tingslokaler som övriga nämndemän. Detta måste domstolarna uppmärksamma vilket inte alltid är fallet vid nybyggnationer och renoveringar av vår domstolslokaler. Många debattörer/journa - lister som intresserar sig för nämndemännen har lite olika utgångspunkter. Jag har noterat att de som är emot nämndemän i våra domstolar gör gällande att rättssäkerheten blir åsidosatt när lekmän får delta i dömandet med den ålderssammansättning som finns hos nämndemännen. Jag vill bara påminna att kvalitén på våra domslut är beroende av det underlag som åklagarmyndigheten åberopar vid rättegången. En annan aspekt som framfördes vid ett debattinlägg i DN kom från en lagman i Karlstad. Enligt DN sa han så här att de äldre nämndemännen inte alltid hängt med i vardagsspråkets förändring. De hör olaga hot där de inblandade munhuggits. En annan svårighet är att mål allt oftare handlar om komplicerad teknik vad kan man göra med datorer där gamla uvar har svårt att hänga med. För det första kanske vi skall efterlysa vardagsspråkets förändring även i lagstiftningen för att rätta till problemet. För det andra kan vi nämndemän fråga oss hur de äldre lagmännen/rådmännen hänger med i utvecklingen inom datatekniken. Det är inte ovanligt att vi har lagmän/ råd män som gott och väl passerat pensionsålder. Med varma hösthälsningar från ett soligt Luleå Lars Lassinantti

3 Tema: Alkohol&kriminalitet Ulrika Grann har under lång tid forskat i frågan om alkoholens roll i samband med kriminalitet. Studien är omfattande, den innefattar dömda i Sverige med straff längre än fyra år. Med dr. Ulrika Grann, forskare inom Kriminalvården: ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Sprit och vin faktiskt farligare för kriminaliteten än vissa droger När svensk kriminalitet diskuteras, synas sällan alkoholens roll. Men faktum kvarstår, idag kan man säga att alkoholen varit den utlösande faktorn bakom flertalet fall i Sverige vad gäller mord, misshandel, kvinnofrid och våldtäkt. Mer alkohol i ett samhälle, innebär ett stegrat våld, detta är ett uppenbart samband. Ett samband dock som få verkar våga nämna och ta tag i. Den som säger detta är Ulrika Grann, medicine doktor och forskare knuten till kriminalvården. Hon har under lång tid forskat i frågan om alkoholens roll i samband med kriminalitet. Studien är omfattande, den innefattar våldsbrottsdömda i Sverige med straff längre än fyra år. De dömda som jag studerat rör de som kommer för en rättspsykiatrisk utredning och intagna vid Kumlaanstalten som dömts för brott som generellt gett dem långa fängelsestraff, säger Ulrika Grann. De intagna har gjort sig skyldiga till brott som omfattar mord, misshandel, sexualbrott, våldtäktsbrott, grov kriminalitet. En av frågorna som ställts i undersökningen har varit, vilken roll alkoholkonsumtionen haft i sam- fortsättning nästa sida 3

4 Vilka är dina kommentarer till fallet Annicka Östberg, internen från Kalifornien, som kan benådas i Sverige? Tema: Alkohol&kriminalitet Ulf Adelsohn Jur. kand Stockholm Jag är fascinerad över massmedias bevakning i fallet Annika Östberg. Att vissa media inledningsvis närmast jublat över att en person som dömts i domstol för dråp och medhjälp till mord plus langning till minderårig, beskrivs i dessa termer och nu kommit hem till Sverige. Lars Hjörne Publicist Arild Utan för ett ögonblick förringa de brott hon begått, tycker jag inte att jag kan förfasa mig över det som nu skett. Att hon nu kommit till Sverige och att hon nu snart kommer att släppas. 28 år i ett fängelse är ju mer än halva hennes liv. Vissa har haft synpunkter på kostnaden för transporten till Sverige. Jag förstår inte riktigt kritiken, det hela har säkert gått rätt till, kostnaden äger nog sin rimlighet. Det märkliga i dagens samhällsdiskussion är att alkoholens roll sällan nämns när kriminalitet diskuteras, säger Ulrika Grann. band med utförandet av våldshandlingen. Ulrika Grann berättar att studien har visat ett mycket nedslående samband. I flertalet, 70 procent av fallen, hade de intagna haft en stor mängd alkohol i kroppen, när dåden utfördes. I SPALTERNA SEN SENAST Större möjligheter att ingripa mot ordningsstörningar Polisen har enligt nuvarande bestämmelser rätt att avlägsna individer från ett område om de deltar i ordningsstörande folksamlingar. Det märkliga i dagens samhällsdiskussion är att alkoholens roll sällan nämns när kriminalitet diskuteras, säger Ulrika Grann. Där - emot kommer ofta andra variabler upp när kriminalitet förklaras. Man förklarar våldet ofta med rent sociologiska orsaker som exempelvis bristfälliga boendemiljöer, i arbetslöshet eller i en svår uppväxt. Men faktum kvarstår, många av de brott som begåtts, skulle aldrig ha inträffat om samhället haft en mer restriktiv linje till alkoholen. Ulrika Grann påpekar att alkoholen är en i jämförelse En sådan åtgärd kan vara aktuell när två våldsamma grupper drabbar samman. Då har polisen rätt att via inhyrda bussar transportera deltagarna bort från platsen. Regeringen har nu lämnat en proposition som går ut på att polisen har rätt att transportera deltagare en längre sträcka och under en längre tidsperiod. Individens handlingsutrymme får dock inte begränsas under en längre tid än två timmar. 4

5 Många av de brott som begåtts, skulle aldrig ha inträffat om samhället haft en mer restriktiv linje till alkoholen. Vilka är dina kommentarer till fallet Annicka Östberg, internen från Kalifornien, som kan benådas i Sverige? med andra droger djupt underskattad drog. När jag kommer med vissa jämförelser häpnar folk, säger hon. Man vill kanske inte acceptera hur det förhåller sig. Att nyttja alkohol innebär exempelvis en 14 gånger så stor risk för att utföra ett brott, än om samma person nyttjade cannabis. I jämförelse med amfetamin är nyttjandet av alkohol sju gånger så farligt vid våldsbrott. Detta innebär ju självklart inget försvar i resonemanget för vare sig cannabis eller amfetamin, men visar snarare alkoholens farlighet. Ulrika Grann säger att tendensen just nu, är en ständigt ökad tolerans i samhället av alkohol. Alkoholkonsumtionen verkar öka bland flertalet inom samhällets olika sociala skikt. Senaste är inom idrottsrörelsen, påpekar hon. Numera säljer fotbollsklubbarna öl vid sina idrottsevenemang, något som kan synas märkligt, idrott och alkohol ska väl inte vara förenliga. Utan denna försäljning försämras klubbarnas ekonomi kraftigt. Intäkterna för klubbarna möjliggör ytterligare dyrbara spelarinköp. Ulrika Grann säger att om ett samhälle vill stävja våldet och kriminaliteten, är ett sätt att drastiskt gå in för minskad konsumtion av alkohol i samhället. Men vilka åtgärder kan då vara lämpliga? Ulrika Grann nämner den tidiga ransoneringen i Sverige, då motbok nyttjades. Att inför ransonering enligt den tidigare modellen i Sverige, är nog inte realistiskt just nu, säger Ulrika Grann. Samhällsklimatet i Sverige är inte mottagligt för sådana resonemang. Men restauranternas alkoholförsäljning borde bli mer restriktiv, fortsätter hon. Krogar som missbrukar sitt utskänkningstillstånd ska ju självklart förlora ett sådant. Men oavsett åtgärder måste första steget vara att svenskarna blir mer medvetna om sambandet mellan en hög alkoholtolerans i ett samhälle och hög våldskriminalitet, säger Ulrika Grann. Där är vi nog inte idag ännu. Els-Marie Brennerfors Nämndeman Göteborg Jag tycker att massmedia haussat för mycket i fallet Annika Östberg. Bevakningen har varit märkligt, jag tänker särskilt på TV4 som stod med ett reporterteam på flygplatsen i Sverige när hon landat. Som om det rörde sig om en viktig person. Det här kunde nog massmedia ha skött diskretare. KONGRESSORT 2011 Rättsväsendet har högt förtroende Förtroendet för rättsväsendet har ökat mellan 2006 och Särskilt domstolarna, åklagarna och kriminalvården har fått ökat förtroende från allmänheten. Polisen har ett stabilt högt förtroende på cirka 60 procent, medan hälften uppger stort förtroende för domstol och åklagare. Kriminalvården ligger något lägre på 36 procent. När det gäller brottsoffrens förtroende för rättsväsendet är siffrorna sämre. Där har rättsväsendet 37 procent och polisen Tema fortsättning nästa sida 52 procent. Det framkommer i den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som presenteras av Brottsförebyggande rådet. Undersökningen visar också att var fjärde person mellan 16 och 79 år blev utsatta för brott Nu ökar intresset bland vissa föreningar i landet att arrangera nästa kongress. Ännu är det inte bestämt var kongressen kommer att äga rum. Om din förening är intresserad, meddela detta till Catarina Ingvarsson, vår kansliansvariga. 5

6 Tema: Alkohol&kriminalitet I SPALTERNA SEN SENAST Vårdchefen Sören Carlsson Sanz, Södersjukhuset Kvinnlig polis misstänks ha lämnat ut uppgifter till brottsling En kvinnlig polis misstänks ha lämnat ut uppgifter till en brottsling som hon anses ha stått nära. Polisen, som är verksam i Stockholms län, ska enligt anklagelsen, ha lämnat ut uppgifter till den misstänkte kriminelle mannen. Hon ska ha tagit fram dessa uppgifter ur polisens interna dataregister och även lämnat spaningsbilder till den kriminelle. Många av de telefonsamtal hon haft med den kriminelle, skulle ha avslutats med frasen Jag saknar dig. Puss. Hej. Den kvinnliga polisen nekar till anklagelserna. Hon säger att den speciella formuleringen var en jargong. Hon säger samtidigt, att hon och mannen haft många kontakter under årens lopp men att kontakten med den kriminelle var en del i hennes arbete. Mannen som anklagas för brott, är misstänkt för ett rån i Åre. Han har tidigare dömts till fängelse för lastbilsstölder. Till mannen skulle den kvinnliga polisen ha sagt, att hon hoppas att mannen håller tyst om deras kontakter. Hur många spräckta skallar ska jag mötas av i kväll? Hur många spräckta skallar ska vi ta hand om denna helg? Hur många ungdomar ska alkoholens destruktiva kraft förstöra livet för? I värsta fall ta livet av? Sören Carlsson Sanz ställer varje helg de obehagliga frågorna. Han är vårdchef vid Södersjukhuset i Stockholm och ser varje helg vådan av våldet i samhället. Ett våld ofta orsakat av en för hög konsumtion av alkohol. Hur många dödsfall ska ett samhälle tåla tills man säger det klart och tydligt, säger Sören Carlsson Sanz. Alkoholen spelar en katastrofal roll för denna utveckling, främst hotas landets unga av alkoholen, i alla fall när det gäller konsekvensen av våldsskadorna. Sören Carlsson Sanz är vårdchef för den avdelning vid Södersjukhuset som tar emot de fall som drabbats direkt av det brutala gatuvåldet i Sören Carlsson Sanz är chef för den avdelning vid Södersjukhuset som tar emot de fall som drabbats direkt av det brutala gatuvåldet i Stockholm. Stockholm. Ett gatuvåld som ständigt verkar stegras och som ständigt bara verkar bli mer elakartat till sin karaktär. Stockholm är rent ut sagt, en mycket farlig stad kvällstid om du är ute om natten mot lördag eller söndag, är alkoholpåverkad, är i åldern 6

7 15 25 år, är ung grabb och rör dig i närheten av stadens nattöppna restauranter. Då är du i den verkliga riskzonen för att bli utsatt för våld, säger Sören Carlsson Sanz. Risken för att du ska bli ett offer för våldet på stadens gator är då överhängande. Att du kommer att bli attackerad av andra ungdomar, oftast i gäng i åldern år, är mycket stor. Statistik från BRÅ Sören Carlsson Sanz relaterar här till statistik från Brottsförebyggande rådet, som styrker att våldsspiralen stegrats kraftigt bara det senaste året. Han påpekar att siffran för personer som dör på grund av våldet i samhället brukar årligen ligga på mellan personer. Under första halvåret 2009 var denna siffra 112 personer. Vid årets slut kan talet för dödsoffer på grund av våldet ha blivit det dubbla i Sverige jämfört med tidigare år, fortsätter han. Statistiskt en 100- procentig ökning. Alkoholens utbredning spelar en avgörande roll för denna aggressiva och otrevliga utveckling. Sören Carlsson Sanz påpekar också att kostnaderna för detta utbredda ökade våld är mycket stora. Minskar alkoholens roll i samhället får vårdsektorn i landet genast en markant bättre ekonomi, säger Sören Carlsson Sanz. En självklarhet kanske för de flesta men beloppen samhället kan tjäna är mycket stora. Sparbeting inom vården Vården i Stockholm präglas i dessa tider av sparbeting, men dessa beting skulle vara helt onödiga med en restriktivare hållning till alkohol. En studie över kostnaderna för en del av den vård vi haft av våldsskadade med skallskador kan illustrera detta. Den billigaste skallskadan vi haft ligger på 1200 kronor, den dyrbaraste och där räkningen kan bli högre, är på kronor. Vården är ännu inte avslutad i detta fall. Sören Carlsson Sanz påpekar att många grova våldsbrott i Sverige har skett under påverkan av alkohol. Han nämner Falun där en person inom det militära sköt ihjäl oskyldiga i staden, han nämner morden vid Stureplan i Stockholm för några år sedan, då ungdomar sköts ihjäl av annan hårt berusad ungdom och han nämner den så kallade Hagamannen i Umeå, som begick en rad våldtäkter under alkoholpåverkan. Det märkliga är att samhället nämner ytterst sällan alkoholens roll i när våldsbrott förs på tal, säger Sören Carlsson Sanz. Utan alkoholens starka ställning i landet skulle vansinnesdåden minska. Svårt leva förr utan alkohol? Var det så svårt att leva förr för svenskarna, under ransoneringens tid, eller när vi hade en striktare hållning till alkohol? Är vi som är tveksamma till alkoholen glädjeförstörare, eller ökar kanske glädjen i samhället med mindre alkohol? I alla fall skulle trygghetsfaktorn öka markant och vem föredrar något annat än ett tryggt samhälle? Det är djupt tragiskt att så få verkligen sätter alkoholen i centrum när mord, misshandel, våldtäkter och annan kriminalitet diskuteras. Det är också tragiskt att alkoholen går allt längre ner i åldrarna. Det är ju främst de unga som alkoholen verkligen utmanar. Är det inte tillräckligt att restauranter är öppna till eller max 03.00? Då skulle vi säkerligen slippa de våldsskadade som kommer in mellan och skulle säkerligen rädda livet på några personer varje år. Vilka är dina kommentarer till fallet Annicka Östberg, internen från Kalifornien, som kan benådas i Sverige? Elisabeth Höglund Journalist, Stockholm Man kan säga att massmedia i Sverige har inte varit konsekvent vad gäller rapporteringen om Annika Östberg. När hon är i fängelset i Kalifornien talar man ytterst lite om de brott hon gjort, man förfasar sig mest över fängelset och behandlingen hon fått utstå. När hon så kommer tillbaka till Sverige blir rapporteringen en annan. Då först beskrivs mer av det hon gjort. Där emot tycker jag att hon suttit av sitt straff, det är få i Sverige som sitter 28 år i ett fängelse för de brott hon begått. Tonåringar misstänkta för människorov Två ungdomar, i åldern 18 år och 19 år, har åtalats vid Karlstads tingsrätt misstänkta för grov misshandel och människorov. Det var i början av juli som de två ungdomarna skulle ha tvingat in en man i en bil och kört iväg med honom. Samtidigt skulle de två tonåringarna ha hotat mannen med att skjuta ihjäl den kidnappade. Enligt åtalet skulle de ha krävt den kidnappade mannen på kronor för att inte verkställa hotet. DU BESÖKER VÄL VÅR HEMSIDA fortsättning nästa sida 7

8 Tema: Alkohol&kriminalitet Sven Granath, Brottsförebyggande Rådet: ALKOHOL OCH BROTT HAR LÄNGE HÖRT IHOP Unga riskerar att ödelägga sina liv, både som offer och våldsverkare Rent statistiskt finns det ett klart samband mellan ökad alkoholkonsumtion och ökat våld i samhället, säger Sven Granath, forskare vid Brottsförebyggande rådet. I alla fall var det så fram till 80-talet. Nu är sambandet mindre tydligt, även om man kan säga att alkoholkonsumtion och brott hör ihop. Sven Granath säger till tidningen Nämndemannen att motboken i Sverige hade en klart dämpande roll för våldsbrotten i Sverige. Motboken, som införts i landet i början på 1900-talet, med det så kallade Brattsystemet, konstruerad av läkaren Ivar Bratt, spelade en avgörande roll för Sveriges utveckling till modern välfärdsstat. När systemet upphörde under 50-talet, började landets våldsbrott att öka. Inte minst de med dödlig utgång. I SPALTERNA SEN SENAST Elev skolkade från sin skola under ett helt läsår. Motala kommun får hårdkritik av Skolinspektionen i landet. Orsaken är en elev som visat sig ha uteblivit från undervisningen under ett helt läsår. Eleven skulle ha gått i Det är ungdomen som idag utgör den stora riskgruppen, sä- När motboken och ransoneringen försvinner ökar kriminaliteten och brotten på ett markant sätt, berättar Sven Granath. Man kan sedan se en konstant ökning av våldsbrott med dödlig utgång under samtliga år fram till 80-talet. Ökningen av konsumtionen av alkohol är lika kraftig under samma period. Sambandet är uppenbart, ökad alkoholkon- ger Granath. sumtion i ett samhälle innebär fler dödsfall, fler våldtäkter, fler misshandelsfall, ja, ökad kriminalitet. Sven Granath säger dock att denna parallella utveckling försvagas något, rent statistiskt under 80-talet. Alkoholkonsumtionen i samhället fortsätter att öka, men inte kriminaliteten i samma grad. Kanske vissa kampanjer under dessa år spelade en hämmande roll för våldet, exempelvis kampanjer liknande Non Smoking Generation och Non Fighting Generation. Kanske var det så att alkoholintaget ökade i åldersgrupper som inte alls brukade vara i närheten av våld. Sven Granath påpekar att flertalet våldsbrott som utförs bland ungdomar i landet, sker i samband med ett högt alkoholintag. Sven Granath säger att många av dem som begått brott har ett problematiskt förhållande till alkohol. Det är ungdomen som idag utgör den stora riskgruppen i detta sammanhang, säger Granath. Äldre människor brukar ha ett bättre, mer stabilt förhållande till alkohol, det är inte heller i detta åldersskikt där det brutala våldet är som störst. årskurs sju men skolkade från undervisningen under både hösttermin och vårtermin. Enligt skolan har det varit svårt att etablera kontakt med familjen, som menat att eleven inte haft något behov av att gå i skolan. Socialtjänsten fick tre anmälningar från skolan i ärendet och skickade även varningar till vårdnadshavarna, med hot om böter om inte barnet kom som vanligt till skolan. Alla barn i Sverige har skolplikt, konstaterar Skol - inspektionen. Skolinspektionen menar att ansvaret för att barnet skulle ha komma till skolan, åvilar dels skolan, dels föräldarna. Skolinspektionen menar också, att rektor samtidigt måste få stöd av andra berörda myndigheter i ett ärende av denna sort. 8

9 En tidigare lagmans tankar NYA REGLER OM ADOPTION I SPALTERNA SEN SENAST 2008 års adoptionsutredning har lämnat förslag till ändrade regler för adoption. En viktig bakgrund till utredningen är att forskning har visat att fosterbarn har betydligt sämre chanser än adoptivbarn till en harmonisk utveckling. Förslaget har i medierna uppfattats som en chans för barn placerade i familjehem att bli adopterade av sina fosterföräldrar. Lagförslaget skulle medföra att otrygga fosterbarn förvandlas till trygga adoptivbarn. Men hur många familjehem, som nu kan räkna med både arvode och skattefri ersättning för omkostnader, kan väntas vara villiga att avstå från de inkomsterna? En viktig rättsverkan av adoption är att adoptivföräldrarna övertar skyldigheten att försörja barnet. Detta att adoptivbarnet ska anses som adoptivföräldrarnas eget barn och jämställt med de biologiska barn som dessa kan ha är grundläggande när det gäller adoption, och det är i princip förbjudet att det avtalas om bidrag till barnets underhåll. Här är sannolikt en anledning till att det går så mycket bättre för adoptivbarn än för fosterbarn: man kan utgå från att den som vill adoptera ett barn också är villig att göra lika stora uppoffringar för adoptivbarnet som om det skulle vara deras eget, biologiska barn. Efterfrågan på svenska barn att adoptera kan mot denna bakgrund antas bli begränsad och avse en krets barnlösa som önskar ett spädbarn. Och det är på den här punkten som jag ser problem med de föreslagna reglerna. Mina bekymmer grundar sig på vad jag iakttagit om rättssäkerheten när barn skiljs från sina föräldrar enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). I lagförslaget sägs att vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska särskilt beaktas viljan och förmågan hos barnets föräldrar att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran den personliga relationen i övrigt mellan barnet och föräldrarna och förutsättningarna för sökanden att ge barnet ett varaktigt och stabilt föräldrabarnförhållande. Om vi nu antar att det gäller adoption av ett nyfött barn som omhändertagits enligt LVU, kommer frågan om personlig relation mellan barnet och föräldrarna inte att få någon praktisk betydelse, lika litet som den skulle få någon betydelse i fall då socialnämnden förbjudit föräldrarna till äldre barn att ha någon kontakt med barnet. Avgörande i dessa fall blir då (förutom sökandens lämplighet) viljan och förmågan hos barnets föräldrar att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Men inte heller det rekvisitet lär få någon praktisk betydelse, eftersom det i och med LVU-beslut har fastslagits att det finns en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas i det egna hemmet. Mot detta skulle väl inte vara mycket att invända om man kunde utgå från att LVU-beslut är rättssäkra och aldrig vilar på osakligt eller ensidigt beslutsunderlag. Men så är dessvärre ingalunda fallet, vilket många som granskat praxis har påtalat i decennier. Utredningen föreslår att det ska ankomma på en enda person att förse domstolen med ett fullgott beslutsunderlag och att denna person för att effektivisera och påskynda utredningsförfarandet ska kunna utses av någon tjänsteman i kommunen. Lagstiftaren har på senare år i olika sammanhang betonat barns behov av båda sina biologiska föräldrar. En adoption innebär att de rättsliga banden mellan barnet och dess föräldrar klipps av definitivt. Det finns ingen återvändo. Brita Sundberg- Weitman Skribenten var tidigare lagman vid Solna tingsrätt Asfaltkartell fälld i högsta instans Marknadsdomstolen gick på Konkurrensverkets linje och fällde de företag som misstäkntes ha bildat en asfaltkartell. De dömdes att betala de högsta böter någonsin i ett kartellmål i Sverige. Domen är en seger för stat och kommuner, och ytterst skattebetalarna, som fått betala överpriser för asfaltarbeten. Byggbolagen i kartellen kom överens om priser och delade upp marknaden mellan sig. Att uppträda så på marknaden är inte acceptabelt, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom. Marknadsdomstolens dom är en tydlig markering av att det är mycket allvarliga lagöverträdelser som företagen gjort sig skyldiga till. Marknadsdomstolen har därför skärpt böterna med 50 miljoner till 200 miljoner kronor för det ledande företaget i kartellen. Jag förutsätter att de höga böter som företagen nu ska betala ska fungera som avskräckande exempel för andra att inte ge sig in i karteller. Domen är en framgång. Asfaltkartellen har skott sig på konsumenternas och skattebetalarnas bekostnad. Konkurrensverkets arbete har gett resultat, säger Dan Sjöblom. Det företag som är först med att avslöja sin medverkan i en otillåten kartell kan helt slippa böter om det samarbetar med Konkurrensverket. 9

10 I SPALTERNA SEN SENAST Få åtal mot brottslingars bidragsfusk På ett år har bidragsfusk för 27 miljoner kronor avslöjats bland landets kriminella. Bland de kartlagda finns några av landets värsta brottslingar. Det gäller medlemmar i Hells Angels, Original Gangsters. Men av de krav som Försäkringskassan haft mot de kriminella, har endast ett gått vidare till åtal. Majoriteten av anmälningarna har skickats till Stockholmspolisen. En internrapport inom polisen påtalar en rad brister vad gäller utredningar rörande bedrägerier. Inte helt överraskande, förklarar myndigheten orsaken till den långsamma processen, med för få utredare. Högarna av outredda fall är fortfarande stora, säger en kommissarie inom polisen, om det inträffade. Det var sommaren 2008 som Försäkringskassan bildade en nationell kontrollenhet, som skulle avslöja bidragsfusk hos grova brottslingar i landet. Satsningen kan betecknas som en framgång. 96 personer har avslöjats för fusk och krävs nu totalt på nära 27 miljoner kronor. 81 fall har polisanmälts, varav endast en lett till åtal. Fyra års fängelse kan en åtalad dömas till när det gäller fusk med bidrag. Porträttet: Inga-Lisa Sundqvist, Härnösand Viktigt stärka samarbetet mellan våra föreningar Vad vi nämndemän behöver stärka, är samarbetet inte minst mellan landets nämndemannaföreningar. Att förbundsstyrelsen börjat förlägga sina möten bland föreningarna gillar jag verkligen, mer av sådant och Den som säger detta heter Inga-Lisa Sundqvist, nyvald adjungerad ledamot i NRF:s förbundsstyrelse. Inga-Lisa är idag nämndeman i Hovrätten för Nedre Norrland, tidigare var hon nämndeman vid tingsrätten i Härnösand. Jag är verksam som nämndeman för min andra period, säger Inga-Lisa. Det är ett intressant uppdrag, det har inte minst gjort mig väldigt ödmjuk. Trots att jag är 65+ och tycker att jag upplevt mycket i livet, har uppdraget som lekmannadomare gett min vardag helt nya dimensioner. Jag har fått en inblick om hur oerhört svårt många människor kan ha det i Sverige. Att det självklara i livet, som varit självklart för mig, inte alltid är så självklart för många andra i vårt land. Tycker du att det är en stor skillnad att sitta i hovrätt jämfört med tingsrätt? Inga-Lisa Sundqvist, adjungerad ledamot i NRF:s förbundsstyrelse. Den stora skillnaden är ju detta med att vi i hovrätten får se på en videoupptagning, från vad som avhandlades i tingsrätten. Det var bättre tidigare i hovrätten när förhandlingen var mer levande. När åklagare, försvarare agerade, och ställde frågor. Att döma, som nu efter vad vi ser på ett videoband, är inte alls samma sak. Detta förfarande tror jag knappast kommer att ha en så lång livslängd. Många har kritiska synpunkter på just detta. vår rörelse stärks ytterligare. Arbetet inom förbundsstyrelsen blir därmed bättre förankrat inom hela förbundet. Allt för att skapa en starkare och slagkraftigare nämndemannarörelse. Inga-Lisa Sundqvist är en person som har lätt att känna engagemang och patos. Hon är utbildad sjuksköterska. Hon var verksam under större delen av sitt yrkesverksamma liv inom Röda Korset. Under 20 år var hon distriktschef för Röda Korset Västernorrland. Här organiserade hon regionalt ett omfattande frivilligarbete. Frivilligheten är ju något som är typiskt för denna organisation. Frivilligheten i Sverige inom föreningslivet är en djupt underskattad kraft i vårt land, säger Inga-Lisa. Om inte denna frivillighet fanns, tror jag att vårt starka svenska civila samhälle skulle falla ihop. Det är en beundransvärd kraft och gäller hela vårt starka svenska föreningsliv. Frivilligheten stärker demokratin i vårt land. Det tänker jag inte minst på, när jag är med i en så vital rörelse som nämndemannarörelsen. Inga-Lisa Sundqvist sitter idag i styrelsen för Härnösands- Kramfors nämndemannaförening. En viktigt dimension inom nämndemannarörelsen är samarbetet mellan våra föreningar, säger hon. I vår förening i Härnösand-Kramfors, hade vi nyligen en endagarskonferens med Umeå nämndemannaförening, som var verkligen givande. Mer av sådana horisontella samarbeten inom vår organisation och genast 10

11 I SPALTERNA SEN SENAST Statliga bolånejätten SSAB nära svindlad på miljonblopp Bedragare har försökt lura statliga bolånejätten SSAB genom en rad förfalskade bostadsrättsaffärer. Efter att polisen gillrat en fälla anhölls två män för bedrägeriet. Åklagare Thomas Forsberg kommenterar fallet med att säga att brotten var obehagligt skickligt upplagda. Inga-Lisa Sundqvist vid konferensen nyligen i Luleå med förbundsstyrelsen och för - eningarna. Här i samspråk med Rasmus Joneland från Boden. kommer alla berörda känna en väldig vederkvickelse. Inga-Lisa påpekar, att nämndemannarörelsen står inför vissa utmaningar just nu. Vi har många viktiga frågor att arbeta med, säger hon. Ersättning vid övertidstjänstgöring är exempelvis en sådan viktig fråga. Vi får verkligen inte släppa taget där, utan fortsätta ligga på med arvodesfrågan, kanske också ställa krav på någon form av resetids - ersättning. Inga-Lisa säger att nämndemannarörelsen innebär också ett berikande socialt engagemang. Att vara med i denna rörelse är inte minst väldigt roligt många gånger, säger hon. Det är en väldig stimulans att delta på NRF:s olika aktiviteter och förbundets programutbud är ju omfattande. NRF är en väldigt aktiv rörelse med en rad fantastiska och härliga människor. Jag tycker ibland synd om de föreningar som ännu inte är med i vår rörelse, de vet inte vad de går miste om. NRF arbetar för bättre villkor och jag anser att det är osolidariskt att inte vara med och stödja arbetet. När det gäller de utbildningar som erbjuds, bör det i vissa fall bli obligatoriskt. Vissa nämndemän deltar aldrig i arrangemang som anordnas, hur kunniga är de då? Diskussionerna som förs hos oss är givande, säger Inga-Lisa. Jag kommer ofta på mig själv hur uppmuntrad intellektuellt jag kan känna mig när debattens vågor är som hetast. Vad är viktigt för NRF fram till kongressen 2011? Självklart att fortsätta att vara denna aktiva kraft som vi hittills varit, säger Inga-Lisa. Att fortsätta verka för ett ökat medlemsantal inom förbundet. Förbundsstyrelsens giv med den nya öppenheten är ju en del av detta, något som är ett mycket vinnande arbetssätt under kommande månader framöver. Bedragarna har vilselett bolånejätten SSAB med hjälp av falska mäklarprospekt, falska köpeavtal och falska köpare. Den lägenhet som använts för att iscensätta bedrägeriet var obelånad. Lägenheten var en trerummare i Vasastan i Stockholm. Ägaren var en 74-årig dam som inte alls hade några planer på att sälja sin bostad. Lägenhetens värde var på drygt tre miljoner kronor, bedragarna lyckades få lånet från SSAB beviljat men avslöjades när de skulle hämta ut beloppet från ett växlings - kontor i Stockholm. De var då i färd med att också nästa dag få ut drygt två miljoner kronor för en annan lägenhet, där samma bedrägeri hade nyttjats mot SSAB. De misstänkta är 35 respektive 42 år, den ene känd som våldsbrottsling och den andre tidigare dömd för narkotikabrott. SSAB tillhör landets stora kredit - institut för lån till bostäder. Årligen lånar institutet ut 190 miljarder kronor. Polisen anser inte att det finns orsak att rikta kritik mot SSAB:s kontrollsystem. En brist är dock att det saknas ett register över bostadsrättsägare i landet, något som skulle hämma den här typen av bedrägerier. 11

12 NRF:s kansli i tillfälliga lokaler i Enköping NRF har under många år haft sitt kansli på Fleminggatan på Kungsholmen i Stockholm. Vi har fått nyttja lokalen gratis men nu har vårt hyresavtal med Stockholms tingsrätt upphört. Vår nya lokal ligger i Enköping. Lokalen, som är till låg kostnad, är ett provisorium. Vi har den under den tid vi söker lokal i Stockholm. Du når NRF på det van - liga telefonnumret, , vår postadress är den vanliga, Box 8140, Stockholm. Du kan också nå Catarina Ingvarsson, vår kansliansvariga, på tel I SPALTERNA SEN SENAST Skadestånd till mobbad elev En skolelev i tredje klass blev hårt trakasserad och blev bland annat sparkad i huvudet på en skola i Örebro. Han blev även lurad att köpa leksaker till elever som lovade honom beskydd i utbyte. Nu kräver Barn- och Elevombudet (BEO) ett skadestånd på kronor av Örebro kommun för att skolan inte gjort tillräckligt för att stoppa trakasserierna. Skadeståndet är relativt högt, det högsta belopp som BEO har begärt är kronor för en elev i Vimmerby. Sverige har flest våldtäkter i Europa I Sverige våldtas kvinnor varje år. Det är mer än i något annat europeiskt land. Enligt en EU-studie toppar Sverige våldtäktslistan med 46 våldtäkter per invånare. På andra plats ligger England och Wales med 23 våldtäkter, det vill säga hälften av Sveriges siffra. I de nordiska länderna ligger motsvarande siffra på drygt tio stycken. Studien är utförd av forskare från elva EU-länder och är finansierad av Daphne II. Det för Sverige skamliga resultatet gjorde att presentationen av studien lokaliserades till Stockholm. Men det är inte säkert att det verkligen begås fler våldtäkter i Sverige eftersom anmälningsbenägenheten kan vara högre. Sverige har länge arbetat med att förbättra förutsättningarna för våldtagna att anmäla brott bland annat genom attitydförändringar hos polis och åklagare. År 2005 kom även en ny lag som innebär att sexuellt utnyttjande av en kvinna som är i hjälplöst tillstånd, exempelvis av för mycket alkohol, räcker för att förövaren ska åtalas och dömas för våldtäkt. Nu krävs det inte längre våld eller hot för Gömda barn ska få gå i skolan Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om rätt till skolgång för gömda barn, det vill säga för barn som vistas i landet utan tillstånd. att det ska rubriceras som våldtäkt. Alla barn har rätt att gå i skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund. En statlig utredning har tidigare analyserat förutsättningarna för rätt till skolgång till en grupp av gömda barn; barn som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige, men som har fått avslag på ansökan och håller sig undan för att inte avvisas eller utvisas. Utredningens betänkande Ökad frekvens Anmälningsfrekvensen ökade med 81 procent mellan 2004 och Av dessa klarades cirka 10 procent upp, vilket är en väldigt låg uppklarningsprocent. Denna låga siffra kan inte förklaras med falska våldtäktsanklagelser eftersom den siffran ligger på två procent av de totala anmälningarna. Men enligt två studier, som tas upp i en artikel i Advokatsamfundet tidning Advokaten, är falska våldtäktsanklagelser mer vanligt. Ett examensarbete av Therese Aspegren på juristlinjen granskade 239 våldtäktsanmälningar i fem polisdistrikt. I tolv procent av fallen hade polis och/eller åklagare antecknat i akten att de misstänkte att anmälningen var falsk. En annan större undersökning visar att sju procent av anmälningarna var falska. Undersökningsmaterialet bestod av 616 ärenden i sex polisdistrikt. I EU-studien framgår att anmälningarna har ökat bland yngre kvinnor. Medianåldern för dem som anmäler våldtäkter är 22 år. Flickorna är ofta berusade medan pojkarna i mindre grad är det. Slutsatserna i studien är bland annat att den höga frekvensen av våldtäkter hänger ihop med nöjeslivet och efterfester, tidig sexdebut, fri sexualitet. Forskarna Liz Kelly och Eva Diesen som båda står bakom studien tror att det stora antalet våldtäkter i Sverige beror på en faktisk Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) behöver kompletteras för att även omfatta andra grupper av gömda barn. Regeringen menar att rätten till skolgång också bör omfatta barn som vistas i Sverige utan att ha ansökt om nödvändigt tillstånd för vistelsen och barn vars be- 12

13 Sverige toppar våldtäktslistan med 46 våldtäkter per invånare. I de nordiska länderna ligger motsvarande siffra på drygt tio stycken. I SPALTERNA SEN SENAST Kontrollen ökar inom Schengenområdet ökning. De lutar sig mot en teori som säger att kvinnomisshandel och våldtäkter ökar under en tidsperiod när jämställdheten ökar. Då Sverige har kommit längst i jämställdhetsarbetet skulle detta kunna vara förklaringen till Sveriges skamplats. Eva Diesen tillägger att den svenska ungdomskulturen med mycket festande, fri sex och en bristande respekt för kvinnors integritet hos unga män är en viktig förklaring. Hon menar att många våldtäkter består av övertalningssex och tjatsex och att detta är förknippat med bevissvårigheter. Som stöd för detta uttalande hänvisar hon till att våldtäkter som saknar våldsinslag sällan går till åtal. Samtidigt är det enbart cirka 10 procent av våldtäkterna som slut om avvisning eller utvisning har preskriberats. En utredare ska därför föreslå hur rätten ska utökas till att omfatta dessa grupper. Även andra grupper som vistas i landet utan tillstånd kan komma i fråga. Utredaren ska vidare lämna förslag på hur är överfallsvåldtäkter. Skeptisk Klara Hradilova-Selin som har skrivit en rapport i samma ämne på BRÅ är skeptisk till slutsatserna. RFSU påpekar bland annat att den genomsnittliga debutåldern är 16 år vilket inte skiljer sig nämnvärt från övriga länder. Hon menar även att det inte går att jämföra våldtäktsstatistik över gränserna eftersom ländernas system för registrering av brott skiljer sig åt. Ett exempel är att om en kvinna anmäler en man för hundra våldtäkter, då registreras hundra våldtäkter. I vissa länder innebär detta att enbart en våldtäkt registreras. Anmälningsbenägenheten är också olika i olika länder. I Sverige har vi sänkt ribban och anmäler i större utsträckning mindre grova våldtäkter. En sådan utveckling innebär att mörkertalet förmodligen minskar. Instämmer Gun Heimer som är professor och chef på Nationellt centrum för Kvinnofrid i Uppsala instämmer i denna kritik och tillägger att lagarna i olika länder skiljer sig mycket åt. Ett exempel är att man kan få nedsatt straff för våldtäkter om förövaren och offret gifter sig eller ingår registrerat partnerskap. I Finland krävs det fysiskt våld för att någon ska kunna dömas för våldtäkt och i Tyskland dröjde det till 1996 innan våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades. Hennes slutsats är att EU-studien jämför äpplen och päron. Fredrik Runebert skolans och socialnämndens skyldighet att underrätta polisen kan inskränkas eller avskaffas och socialnämndens uppgiftsskyldighet ska ses över. Barnen ska kunna gå till skolan utan att vara rädda för att just det ska leda till att de utvisas, säger utbildningsminister Jan Björklund. Dessutom ska utredningen undersöka hur rätten kan utökas till att också gälla för fristående skolor. Utredningen rör, utöver rätt till skolgång, även tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Den ska överlämnas senast den 29 januari Alla icke-eu-medborgare, som reser in och ut inom Schengenområdet, kan komma att registreras i framtiden. Det kan bli resultatet av ett arbete som slutförts inom EU-kommissionen för ökad säkerhet inom Schengenområdets gränser. Sedan början av september i år räknas resenärer i Sverige som passerar EU:s yttre gräns via Sverige. Inga namn eller personuppgifter registreras, men gränskontrollen registrerar ifall resenären är EU-medborgare eller medborgare i tredje land och om vederbörande har visum eller ej. Det nya systemet som EU-kommissionen skissar på, innebär mer arbete för EU-ländernas gränskontroller. Hur systemet kommer att utformas är ännu inte klart, men hårdare kontroller av tillfälliga besökare inom EU aviseras. Ett förslag kommer att läggas fram under nästa år som kan betyda automatiska gränskontroller med fingeravtryck också för EU-medborgare. EU-kommissionen skisserar på ett system med elektronisk registrering av inresor och utresor från EU-ländernas territorium. Registreringen kommer inte att gälla främst EU-medborgare, däremot personer med visum till EU och besökare från länder utan visumkrav för inresa till EU. Registreringen syftar till att upptäcka personer som olagligen stannar längre inom EU än föreskrivet. Men många tror att förändringen i längden kan innebära ökad kontroll också av EU-medborgare som färdas inom EU, där gränskontrollanter ersätts av fingeravtryck eller elektronisk övervakning. 13

14 Lagföringsstatistiken 2008 Fler dömdes i domstol Antalet lagförda personer på den högsta nivån sedan Antalet lagförda personer ökade förra året och merparten tingsrätt. Därmed ligger antalet lagförda personer på av ökningen bestod av personer som dömdes i den högsta nivån sedan Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) när statistiken över personer lagförda för brott 2008 offentliggjorts. Ökningen förra året går hand i hand med det stigande antalet brott som då gick till åtal. Domstolarna tycks ha klarat av att hantera det ökade ärendeinflödet, s& auml;ger Arletta Plunkett, gruppchef på Brå. Ungefär personer lagfördes förra året, vilket är en ökning med personer, eller 7 procent, jämfört med året innan. Drygt 70 procent av uppgången bestod av personer som dömdes för brott i tingsrätt. Fler lagförda för spanings- och ingripandebrott Jämfört med år 2007 ökade främst antalet lagförda för olika spanings- och ingripandebrott, vilka påverkas av polisens insatser och prioriteringar. Det gäller till exempel brott mot trafikförordningen, ringa narkotikabrott, olovlig körning och snatteri. Mindre antalsmässiga ökningar kan även ses för brott mot person som misshandel, våldtäkt och rån. Antalet lagförda personer ökade inom alla åldersgrupper. Ålder sgruppen år ökade mest, drygt 10 procent. Antalet som dömdes till fängelse ökade med två procent, det vill säga 300 personer. Oförändrad andel återfall I dag publiceras även statistiken för återfall i brott. Av de personer som lagfördes år 2003 lagfördes 25 procent för ett nytt brott inom ett år och 39 procent inom tre år. Den andelen har legat stabil de senaste tio åren. Återfallsmönstret sett till kön, ålder, brottstyp och påföljd har heller inte förändrats. Fakta: Lagföring innebär att en person förklarats skyldig till brott, antingen genom att fällande dom i tingsrätt eller åklagarbeslut (åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande). En person kan lagföras för flera brott i en lagföring. I statistiken redovisas personerna efter brottet med det strängaste straffet, det så kallade huvudbrottet. Ny hatbrottsdefinition fångar upp fler hatbrott Fler hatbrott identifieras nu av Brottsförebyggande rådets (Brå) i deras nya definition. Förra året anmäldes knappt hatbrott och samtliga motiv har ökat jämfört med föregående år. Det framkommer av Hatbrottsstatistiken 2008 som nu presenterats. Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Den nya definitionen är mer omfattande och inkluderar även till exempel hatbrott mot personer på grund av kristen religion. Brå har därmed närmat sig lagstiftningen på området och den definition polisen redan använder. Brå:s nya definition är mer inkluderande. Om du utsätts för ett främlingsfientligt eller rasistiskt hatbrott ska det inte spela någon roll om du är svensk, rom, afrosvensk, eller same, säger Anna Molarin, utredare på Brå. Nu redovisas hatbrotten mot afrosvenskar och romer För första gången särredovisas andelen främlingsfientliga/rasistiska hatbrott som riktas mot afrosvenskar och romer. Drygt 760 anmälningar identifierades med ett afrofobiskt motiv, där det till exempel klottrats apa på en afrosvensk persons hus. Knappt 180 anmälningar bedömdes under året som antiromska. Utöver detta har ett fjärde motiv lagts till vid definitionsförändringen Genom att sätta siffror på angrepp mot människors lika värde får rättsväsendet ett effektivt stöd i sitt arbete mot hatbrott, säger Klara Klingspor, utredare på Brå. Människor drabbas i sin vardag Olaga hot/ofredande är den vanligaste brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Men vid antisemitiska hatbrott är hets mot folkgrupp vanligare än vid övriga hatbrott, och skadegörelse/klotter är betydligt vanligare vid övriga antireligiösa hatbrott. Vid afrofobiska och homofobiska hatbrott är det vanligare att bli utsatt för våld än vid övriga hatbrott. För samtliga hatbrott är det vanligt att utsättas på vardagsnära platser, som hemmet, arbetsplatsen, där den utsatta personen tränar eller på allmänna pla tser som i en park eller på torget. Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen. Under år 2008 identifierades knappt hatbrott. Av dessa bedömdes: 72 procent (4 224) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv 10 procent (602) ha antireligiösa motiv 18 procent (1 055) ha homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv 14

15 FÖRENINGSNYTT: Våld och fred i Oslo Leif Magnusson, ordförande i Svea Hovrätts nämndemannaförening berättare här om föreningens uppskattade resa till Oslo. En sen kväll i slutet av juni går en ung man nedför Karl Johan i Oslo på väg till ett möte. Det kommer en annan man mot honom, de två känner inte varandra. Den andre mannen går snabbt. Han går rakt på den förste, slår honom flera gånger i ansiktet och på kroppen. Mannen som blir angripen faller till marken av slagen och blir sparkad två gånger i huvudet medan han ligger. Han blir medvetslös. Mannen som slog och sparkade går sin väg. 17 maj fredens fest Det ena standaret efter det andra avlöser varandra skolelever i en aldrig sinande ström går efter sina orkestrar bestående av flickor och pojkar i de grannaste uniformer, mycket i blått och rött och vitt, med instrument i mässing som blixtrar i middagssolen. Alla är på väg mot slottet i andra ändan av Karl Johan i Oslo. Det är fest över alla flaggor, fanor och vimplar, gatan och trottoarerna är fyllda till varje kvadratmeter av människor i lätta kläder, våren är ovanligt varm och i dag är det den 17 maj! Vad firar man? Fred och frihet och givetvis att man är norsk, något att vara stolt över. Två bilder, två verkligheter, båda på samma gata i Oslo. Artikelförfattaren Leif Magnusson, Katarina och Claes Jonsson, Kåge Pihl i bakgrunden Karl XIV Johan till häst. Våldet exploderar varför? Den första bilden inleder en välskriven analytisk bok om våld, skriven av norrmannen Per Isdal, tidigare omskriven i denna tidning under rubriken Om våldets mekanismer (i nr ). Det är sommarkväll, rofyllt, ingen anar våldet under ytan, som plötsligt exploderar mot en totalt oförberedd och överraskad person, som när han vaknar till medvetande frågar sig vad som egentligen hände och varför. Den andra bilden upplevde en grupp svenska nämndemän på studiebesök i Oslo just den 17 maj och några dagar därefter. Kontrasten kunde inte varit större. Oslo tingrett Vi satt som åhörare i ett mål om två ungdomar i Oslo tingrett, som handlägger mål snabbast i Europa 83 procent av vissa mål utsattes inom 14 dagar. Domare och två meddommer, en åklagare, två advokater. Det handlade inte om fysiskt våld, men ett intrång i den personliga integriteten, mentalt våld, och ekonomisk förlust. I målets början redovisades personalia för de två tilltalade. De fick gå till ett särskilt förhörsbås och stående där redogöra för vad som förevarit och svara på frågor från parterna. Även offren var närvarande, lyssnade och fick ställa frågor. Det hela var över på ett par timmar. Juristdomaren, åklagaren och advokaterna var klädda i svarta kåpor. Stortinget stöder Alternativ til vold Stortinget ligger också vid Karl Johan, en byggnad från mitten av 1800-talet. (I Danmark heter motsvarande Folketinget och på Island Alltinget lätt att förväxla.) De två stortingsrepresentanterna visade runt i de värdigt gammaldags salarna. Justitieutskottets representant berättade att ATV Alternativ til vold skulle få 3 milj. kr extra då spetsade vi öronen; vi skulle nämligen på besök just i den institutionen dagen därpå! ATV en antivåldets maktfaktor i Norge Så kom vi då till ATV Alternativ til vold, där en av dess grundare och chef Marius Råkil tog emot oss personligen. I ett två timmar långt samtal med oss fascinerades vi av den 21-åriga utveckling denna institution haft. Den får ett stöd på ca 45 milj nkr/år av stortinget och skulle nu få ytterligare ett anslag. ATV är spridd på flera orter i Norge och har ett 40-tal behandlande psykologer. Fallbeskrivningar belyser med skärpa Psykologen Per Isdal som skrivit boken Meningen med våld (övers. Leif Magnusson), är numera verksam i Stavanger. Undertecknad hade tillfälle att hålla ett anförande om grunderna i denna intressanta bok för deltagarna och särskilt ta upp fallbeskrivningar som med skärpa belyser den problematik det är fråga om. Enligt uppgift kommer en fortsättning på boken en behandlingsdel ut om en tid. I Sverige finns ett antivåldsprogram benämnt ART - Aggression Replacement Training men enligt Marius Råkil innebär detta program inte någon behandling i ATV:s mening. I denna upplevelserika resa deltog nämndemän från Kammarrättens, Svea hov - rätts och Stockholms tingsrätts nämndemannaföreningar. Ett tack till tågentusiasten Erik Frostegren, ordförande i kammarrättens nämndemannaförening, efter ett väl förrättat värv. Leif Magnusson 15

16 I SPALTERNA SEN SENAST Sexuellt utnyttjande på nätet Den största nätpedofilhärvan i Sverige håller på att avslöjas i Uppsala tingsrätt. En 33-årig man står åtalad för att ha tagit kontakt med minderåriga och tonåringar i syfte att via hot få dem att utföra sexuella aktiviteter framför sina webkameror. Mannen utgav sig för att vara en 14-årig flicka på nätverk såsom Bilddagboken och Snuttis. Efter att ha fått kontakt med flickorna tog han reda på deras hemadresser och kartlade deras familjer och vänner. 33-åringen hotade sedan att döda flickornas familjemedlemmar eller vänner om de inte poserade nakna eller utförde sexuella handlingar. I några fall har han till och med tvingat sina offer att hämta en granne för sexuella aktiviteter. Detta har mannen sparat på sin hårddisk och han åtalas nu för att ha utnyttjat ett rekordstort antal flickor på nätet. Utredningen och vissa delar av åtalet är sekretesstämplat. Åtalspunkterna är 65 stycken och mannen nekar till brott trots en gedigen teknisk bevisning. Hans försvar är att det har varit ett rollspel där flickorna frivilligt har deltagit. Mannen har tidigare blivit straffad för att ha utfört samma brott per telefon. Leif Appelgren Ställt utom rimligt tvivel? Jag har nyligen varit med om att på samma dag döma i två mål i hovrätten där bägge blev avgjorda med tre röster mot två, till den tilltalades nackdel. Jag stod i båda fallen på majoritetens sida, men har svårt att bortse från möjligheten att de tilltalade var oskyldiga. Det känns obehagligt att fällande domar i något som i praktiken är högsta instans ska kunna avkunnas med så liten marginal. FÖRSÄKRINGAR INOM NRF en av många fördelar med vårt medlemskap Att vara medlem inom Nämndemännens Riksförbund innebär en rad fördelar. Vad förbundet erbjuder är varierande och omfattande. Det vi gör inom exempelvis utbildning, resor och inte minst försäkringar är uppskattat. Numera är varje nämndeman som är medlem inom Nämndemännens Riksförbund också försäkrad under sin tjänstgöring. Uno Janson, som är förbundets specialist vad gäller försäkringar, betonar att den I mål som dessa är man glad att man är nämndeman och inte yrkesdomare. Som nämndeman kan man lättare låta sin moraliska övertygelse styra, men får man göra det som yrkesdomare? av domstolsverket tecknade försäkringen samt TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, gäller när nämndemannen lämnar bostaden för tjänstgöring vid domstol tills man är åter i bostad. NRF har sin försäkring hos Folksam, berättar Uno Janson. Det är en samlingsförsäkring, där skyddet av den enskilde nämndemannen är tydligt och speciellt ansvar för kassörer, egendom och allt som rör NRF:s kansli. Ett av de tyngsta argumentet för varför man ska vara med i Det ena målet gällde misshandel där huvudfrågan var vem som påbörjade slagsmålet. Målsägaren hade ett vittne som i polisförhör uppgivit att den tilltalade påbörjat slagsmålet. I tingsrätten berättade målsägaren att vittnet på rättegångsdagens morgon skickat ett SMS som innehöll att vittnet varit i kontakt med släktingar till den tilltalade och att han inte tänkte vittna. I tingsrättsförhandlingen uppgav han, att han inte mindes något om händelsen eller de tidigare polisförhören. Den tilltalade blev fälld i tingsrätten, baserat på vittnets uppgifter i polisförhör, och dömdes till fängelse i en månad. Hovrättens majoritet fastställde domen i skuldfrågan, men sänkte straffet till villkorlig dom och dagsböter. Minoriteten menade att vittnet kunde ha lämnat felaktiga uppgifter i polisför - hören, som han sedermera kommit att ångra. SMS-innehållet skulle då vara vilseledande och tillkommet för att motivera hans tystnad i tingsrätten. Mest beklagligt i detta mål är att vittnet riskerar att bli fälld för mened med ett strängare straff än det som den tilltalade dömdes till. I detta mål förefaller det som om det förekommit övergrepp i rättssak, vilket är mycket allvarligt men tyvärr allt vanligare. Att frikänna baserat på ett ändrat vittnesmål är att låta dem som eventuellt genomfört övergreppet ta hem segern. Då man inte vill att det ska bli resultatet känns det mest na- vårt förbund är denna försäkring. Det är en försäkring som helt enkelt skyddar den aktive nämndemannen på ett grundläggande sätt, säger Uno. Varje nämndeman som är försäkringstagare erhåller ett särskilt blått försäkringskort, som verifierar att man är försäkrad. Uno nämner att kortet är en självklar handling när nämndeman är exempelvis ute på resa tillsammans med Nämndemännens Riksförbund eller dess föreningar. 16

17 Ett förslag för att förbättra rättssäkerheten i mål som avgörs med knappast möjliga marginal är att i sådana fall generellt ge prövningstillstånd till Högsta domstolen. turligt att förlita sig på vad vittnet sagt i polisförhöret. På det blå kortet anges viktiga telefonnummer, adresser och mailadresser. Adresser som är väsentliga att känna till när något har skett. Europ Assistance är ett sådant nummer liksom SOS-International i Köpenhamn, förutom Folksams viktiga kontaktuppgifter. Det andra målet gällde rattfylleri och narkotikabrott. En ung man uppförde sig misstänkt i en poliskontroll vilket resulterade i provtagning där han visade sig ha en mindre mängd amfetamin i kroppen. Hans förklaring var att han ett dygn tidigare varit på efterfest på okänd plats tillsammans med okända personer där han kunde ha fått i sig amfetamin i en spetsad drink. Han hade inte känt av några effekter och därför inte haft anledning att avstå från bilkörning. Den tilltalade blev frikänd i tingsrätten men fälldes av majoriteten i hovrätten och dömdes till villkorlig dom och 75 dagsböter. Kan den tilltalades berättelse vara sann? Är det vanligt att ungdomar går på efterfester hos helt obekanta personer och att de då förtär drycker med helt obekant innehåll? Här önskar man att rätten haft tillgång till en nämndeman i samma åldersgrupp som den tilltalade. Det som var avgörande för min bedömning var att halten i hans blodprov stämde väl med en normaldos amfetamin intagen ett dygn tidigare. Att en person som uppger sig aldrig tagit droger skulle kunna inta en normal dos amfetamin utan att känna någonting förefaller otroligt. Det är här lätt att ge sig in i ett moralresonemang. Ska man kunna klara sig undan Det blå kortet är ovärderligt om olyckan varit framme, säger Uno Jansson. Ett bättre skydd för olycksfall och annat kan man väl inte ha. Samtidigt med det blå kortet har man väl samtidigt med sig kortet från försäkringskassan och det nya Europasset inom Schengenområdet, som numera ersätter det traditionella passet vid resor inom Europa. Varje ansvarsfull nämndeman bör se om sina försäkringar, säger Uno. Att vi har lyckats få denna försäkring med Folksam är något som inte nämns tillräckligt ofta. Fler nämndemän, och särskilt utanför förbundet, bör tänka över sin situation och överväga ett medlemskap, kanske just av detta skäl. Ökad trygghet är att ha en försäkring och det innebär att vara med i NRF. rattfylleri eller narkotikabrott genom att uppge att man blivit bjuden på okända drycker av okända personer på okänd plats? Är det inte för enkelt? I mål som dessa är man glad att man är nämndeman och inte yrkesdomare. Som nämndeman kan man lättare låta sin moraliska övertygelse styra, men får man göra det som yrkesdomare? Ett förslag för att förbättra rättssäkerheten i mål som avgörs med knappast möjliga marginal är att i sådana fall generellt ge prövningstillstånd till Högsta domstolen. HD skulle då utsättas för en ökad belastning men det kan det vara värt. Leif Appelgren Uno Janson med bl.a blå kortet för försäkringar. I SPALTERNA SEN SENAST Kameraövervakning minskar inte våldet Kameraövervakning minskar inte våldet men ökar känslan av trygghet. Det visar en utvärdering från Brå. Forskningen visar att kameraövervakning fungerar bäst för att minska planerade brott såsom stöld och skadegörelse. Men våld under helgnätterna är oftast inte planerade utan utförda av överförfriskade personer. När Landskrona satte upp kameror på de mest vålds - utsatta platserna i innerstaden ökade våldsbrottsanmälningarna med 70 procent under det första året. Kamerorna har heller inte använts av polisen till att lösa några brott i någon större utsträckning. Men i intervjuer framkommer att nära hälften av de tillfrågade känner sig mer trygga och över en tredjedel att brottsligheten har gått ned sedan kamerorna sattes upp. 17

18 Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen Luleå tel: mobil: Lars- Magnus Björkquist Kasernvägen Örebro tel: mobil: Leif Magnusson Soluddsstigen Vaxholm tel: mobil: Anita Jonsson G:a Rådstugugat 22a Norrköping tel: mobil: NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Britt Winberg Lilla Bärby Örsundsbro tel: mobil: Förbundskassör Veronica Jonsson Bergsgatan Stockholm tel: mobil: Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com 18 Nytt från Domstolsverket Hösten kom med glädjande besked om en fortsatt resursförstärkning för rättsväsendet. Redan i år får Sveriges Domstolar ett tillskott på 100 miljoner kronor och ytterligare höjningar av anslaget planeras. Domstolsverket är glada över att förutsättningarna nu förbättras för att korta handläggningstiderna och öka produktiviteten. Det viktiga arbetet med att avgöra mål i rimlig tid och möta den ökade tillströmningen av ärenden kan fortsätta med oförminskad styrka. Vi är också positiva till att satsningen på åklagare, polis och domstolar hänger samman. Resurserna ger bättre effekt när man ser till helheten. Det omfattande arbetet med att ombilda 23 länsrätter till tolv förvaltningsrätter pågår för fullt runt om i landet. Som ni säkert känner till blir det inga nyval av nämndemän. Istället förs man över till de nya domstolarna i den domkrets där man är folkbokförd. För vissa nämndemän kommer resvägen att bli längre, Ungefär var femte rättegång ställs in varje år bland annat på grund av att den åtalade inte inställer sig. Det betyder inställda ting per år och många av dessa ting hade, enligt tingsrätterna själva, kunnat genomföras ändå. Detta betyder ökade kostnader, mindre förtroende för domstolarna samt en försämrad rättssäkerhet. Enligt den senaste beräkningen från Riksrevisionen kostar inställda ting 67 miljoner kronor. Men den siffran är 15 år gammal, och mycket har hänt sedan dess. I mer än vart tredje fall av inställda mål beror det på att delgivningen inte har kommit fram. Den person som anklagas för brott har inte fått någon kallelse till rättegång. Till viss del kan detta bero på att den anklagade håller sig undan, men det kan också bero på att polisen inte har prioriterat denna del av arbetet. men engagemanget resulterar säkert i att de flesta stannar kvar på sina uppdrag. Syftet med sammanslagningen är att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge goda möjligheter till en effektiv organisation, specialisering och kompetensutveckling. Det långsiktiga målet är att garantera en fortsatt hög kvalitet i den dömande verksamheten. Eftersom de nya domstolarna inte är knutna till ett visst län, byter de namn till förvaltningsrätter. Exempelvis kommer Länsrätterna i Halmstad och Göteborg att heta Förvaltningsrätten i Göteborg efter sammanslagningen. Förtroendeutredningen från förra året var tydlig i sin slutsats att domstolarnas mediekontakter måste förbättras. Medierna är idag vår effektivaste informationskanal och om allmänheten får mer kunskap om hur domstolarna fungerar kommer förtroendet att stärkas. För att genomföra detta krävs Inställda ting kostar 67 miljoner Vid 12 % av de inställda fallen har de anklagade fått delgivning men trots det struntat i att komma till rättegång. Moderaterna har föreslagit att delgivningsverksamheten ska skötas av en annan part än polisen för att den delen av arbetet ska kunna koncentreras. Andra förslag som dryftats är att öka möjligheterna att genomföra en rättegång utan att den anklagade har inställt sig, i de fall där den åtalade medvetet har hållit sig undan. Men en sådan ordning kan vara ett hot mot rättssäkerheten. Regeringen har sedan tidigare satsat på att öka polismyndighetens förutsättningar att lösa brott genom ökade resurser och större möjligheter att registrera och använda DNA-bevis. Tingsrätterna har i sin tur fått mer resurser för att minska obalanstalen, det vill säga att få ned tiden mellan tidpunkten för brottet och en laga gemensamma riktlinjer. I slutet av augusti presenterade Domstolsverket ett förslag till gemensam mediepolicy och mediestrategi för Sveriges Domstolars mediegrupp. Mediegruppen, som består av ett 30-tal domare som på frivillig basis är tillgängliga för mediernas frågor, diskuterade igenom förslaget och gav många konstruktiva synpunkter. Enigheten var stor kring mediepolicyns syfte att stärka allmänhetens förtroende. Nu fortsätter förankringsprocessen och nästa steg är att samtliga chefer inom Sveriges Domstolar får ta del av underlaget. Under hösten träffar jag och Domstolsverkets generaldirektör representanter för NRF. Ett möte som vi ser fram emot och som jag hoppas kunna berätta om i nästa nummer. Petra Thor Jonzon Informationschef, Domstolsverket dom. Sedan 2001 har också möjligheterna att genomföra rättegångar utan att den åtalade inställer sig ökat. Enligt åklagaren Johanna Björkman i Dagens Juridik har politikerna missat att se hela rättskedjan. Åklagarämbetet har inte fått tillräckligt med resurser för att ta hand om de förundersökningar som polisen har kunnat leverera med sina resursförstärkningar. Andra orsaker till att obalansen är svår att komma till rätta med är att antalet brott ökar, att benägenheten att anmäla brott ökar samt att DNA-bevisningen har ökat antalet brott som enligt åklagaren kan styrkas. Riksrevisionen ska nu undersöka varför så många ting ställs in och vad politiker och myndigheter kan göra åt saken. Granskningen ska vara klar till den 31 mars nästa år. Fredrik Runebert

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 31 oktober till tidningen Nämndemannen- Östergatan Ängelholm Följande personer erhåller bokpriser för sina rätta svar i Korsordet 2/2009 1Gunilla Segerlund, Visby 2.Doris Lehtipalo, Hjo Bokpriserna kommer före utgivningen av Nämndemannen 1/2010 FÅR OVAN VID GRÄV- NING KALLA- DES EN REFORM FÅR MAN IBLAND EFTER SÅR ÄR VENEDIG ENLIGT UNESCO LIGGER VENEDIG INTILL ATT SMILA EN SMULA SA CELLO DALARNA T O N VASSA OCH I BAD- VATTEN SÅDANA HAR ORV OCH BLAD LÅNG- STRÄCKT SÄNKA KALLAS NOR- DENS VENEDIG FOTSID KLÄDNAD MED VIDA ÄRMAR STA- TERNA ÄR NER- SUPEN VÄSKA ELLER FICKA FÖRR HAR OTROGEN PÅ BAR GÄRNING SYRA UPP- KALLAD EFTER A I VIRTANEN GUILLOU:... EF- TER ARN 2001 KAN MAN MED HAND- UPPRÄCK- NING VENE- DIGS VAR FÖRST ÅR 1932 FEM- TIO I ROM FLUOR I RÖR ITA- LIENSK STAD C KORTARE NAMN PÅ DET NORRA SÄGS VISSA ÄRTOR VARA SES OFTA EFTER & L E D DEN PÅGÅR JU NU MÖBEL ADDEND MÅTT PÅ LJUS- STYRKA TOPP AND- NINGS- RÖR HOS INSEKT START- PLATS KASTAS FRÅN BÅT BROR- ELLER SYSTER- SON INTE FINT PÅ BYXA FLYG- VAPEN KÖRS PÅ KVÄVE ULL KOMPIS SKÖT FRÅN FÖNST- RET DEN KAN SES I MAST NORGE GOTLAND TUNN SOM FLOR LJUDER KONKUR- RENT TUNNA TYGREST LÅTA NÅGON BEHÅLLA LIVET LOLIUM MULTI- FLORUM RÖNTGEN VARA VARSAM VERK- STÄL- LANDE UTSKOTT NOLLIK, INTE OLIK OVAL UNION INGÅR I VATTEN KAN STÅ FÖR LITER SILVIA SOM VI- RIDIANA 1961 engholms 19

20 BRYNOLF WENDT: Nämndemännen och förtroendet för domstolarna Förtroendet, eller tillit som man också säger, är ett värde av största betydelse i alla mänskliga sammanhang. Såsom styrmedel i organisationssammanhang t ex. Alternativa styrmedel kan vara direkt olustiga, såsom brutalitet och manipulation t ex. I praktiken är det naturligtvis svårt att föreställa sig förtroendet som ensamt styrmedel i någon enda organisation. Det förekommer nog bara i kombination med andra styrningsformer. Men ju mer av förtroende en organisation rymmer desto effektivare är den. Detta är den bärande principen. När det gäller betydelsen av medborgarnas förtroende för domstolarna och för rättsväsendet i allmänhet så har Förtroendeutredningen för sin del uttryckt saken som så att inslaget av förtroende kanske är den viktigaste anledningen till att medborgarna rättar sig efter domar och beslut så som de faktiskt gör och att den yttersta konsekvensen av ett sviktande förtroende skulle kunna vara rättsstatens sammanbrott (Betänkandet Ökat förtroende för domstolarna SOU 2008:106). Följdriktigt satsar Förtroendeutredningen hårt på förslag som kan höja förtroendet för domstolarna och därmed också för domstolarnas effektivitet. Av särskilt intresse för oss nämndemän är förslaget om förbättrad information om domstolarnas verksamhet. Grunden till detta är följande. I dagsläget är medborgarnas förtroende för nämndemännen lågt. Oförtjänt lågt visserligen men förhållandet är likväl ett obestridligt faktum. Slutsats. Kan man höja förtroendet för nämndemännen så kan man också därigenom höja förtroendet för domstolarna. Och en korrekt information till allmänheten i enlighet med Förtroendeutredningens riktlinjer är nog bästa boten mot medborgarnas dåliga förtroende för nämndemännen. Förtroendeutredningen har under sina undersökningar kommit fram till att medborgarnas förtroende för domstolarna som organisation är stort, att förtroendet för domarna är betydligt större än för domstolarna och att förtroendet för nämndemännen är lågt. Nämndemännens kritiker enligt Lassinantti pågår det ett korståg mot nämndemännen anser naturligtvis att det låga förtroendet för nämndemännen drar ner förtroendet för domstolarna och att förtroendet för domstolarna skulle ha varit på samma nivå som för domarna om inte nämndemännen hade funnits. Förtroendeutredningen förklarar det låga förtroendet för nämndemännen med att medborgarna helt enkelt har dålig kunskap om nämndemannafunktionens verkliga innehåll och tycks anse att detta skulle vara enda grunden. Förklaringen förefaller rimlig. Antagligen förhåller det sig så att folk i allmänhet vanligtvis inte skiljer på domarfunktionen och nämndemannafunktionen och på de olika kompetenskrav som ställs på utövarna av respektive funktioner. Ibland kanske inte ens fackfolk gör detta. Och bedöms domarna och nämndemännen efter samma mall med blicken enbart fäst vid de juridiska färdigheterna då kan medborgarnas bedömning inte gärna bli annan än den Förtroendeutredningens undersökningar visar. Det finns inte några som helst krav på juridisk sakkunskap hos nämndemännen. Någon sådan sakkunskap behövs heller inte. Det är tillräckligt med domarnas. Kravet på nämndemännen är att de ska vara omdömesgilla, självständiga och rättrådiga personer, som ska verka för att rättegångsförfarandet är fritt från mygel, skoj och rackarspel och att domstolens avgörande kan uppfattas som rimligt av folk i allmänhet (Nämndemannakommitténs betänkande Framtidens nämndemän SOU 2002:61). I en demokrati med ett parlamentariskt statsskick och kommunal självstyrelse är lekmannamedverkan i rättskipningen för övrigt en självskriven sak. Jag tycker sammanfattningsvis att behovet av en förtroendehöjande information om domarnas och nämndemännens funktioner är stort och att nämndemännen i sina föreningar bör resonera sig fram till hur denna information lämpligen ska utformas. Men det slutliga avgörandet av saken ska nog ligga hos vårt riksförbund och Domstolsverket. Informationen ska i vilket fall som helst vara enkel, allsidig, kortfattad och korrekt. En lyckad information kan på sikt leda till betydande effektivitetsvinster för hela domstolsväsendet. Brynolf Wendt Nämndeman i Halmstads tingsrätt 20