Årsrapport 2012 BB Stockholm

Transkript

1 Årsrapport BB Stockholm

2

3 Förord BB Stockholm AB bedriver sedan förlossningsvård på Danderyds sjukhus. Företaget drivs som ett enskilt bolag samägt av Praktikertjänst AB (%) och Danderyds sjukhus AB (9%) under bolagsnamnet Barnbördshuset Stockholm AB. Under år föddes barn och 97 förlossningar skedde på BB Stockholm vilket motsvarar cirka procent av länets alla förlossningar. Bolagets totala omsättning uppgick till 87 Tkr (: 79 9 inkl öppenvården, som bedrevs i eget bolag med en omsättning om 77 Tkr). Nettoresultatet efter skatt var 8 8 Tkr (: 8 Tkr inkl öppenvården, som gjorde ett underskott efter skatt om Tkr). Nettomarginalen var, procent (:, procent inkl öppenvården) av årsomsättningen. Ekonomin har under året påverkats positivt av ökat antal födande kvinnor på BB Stockholm. Syftet med denna årsrapport är att kortfattat redovisa verksamheten vid BB Stockholm AB under. Målgrupp är medarbetare inom bolaget, ägare, samarbetspartners, beställare och politiker. Mars Harald Almström VD Ann Hjelm Medicinsk chef slutenvård Verksamhetschef BB Ingela Wiklund Chef FoUU Gudrun Abascal Omvårdnadschef Chefbarnmorska BB

4 Affärsidé BB Stockholm AB bedriver vård i samband med barnafödande. Patienter och blivande föräldrar har ett stort inflytande på vården. Beställare av vård erbjuds en kostnadseffektiv vård med hög kvalitet. Vision BB Stockholm driver den mest attraktiva förlossningsvården i landet. Hög kompetens, och ett professionellt bemötande utmärker den vårdidé BB Stockholm erbjuder. Vår värdegrund Att se patienternas individuella behov är en grundläggande förutsättning för god vård. I mötet med pati enten är det viktigt att alla anställda respekterar varandra och den kompetens var och en bidrar med i yrkesmässiga möten eftersom det har betydelse för hur den vård vi erbjuder uppfattas. Vården hos oss utformas så att patienten/blivande föräldrar och anhöriga blir sedda och respekterade oavsett ålder, kön och bakgrund. I mötet med patienten och anhöriga är vi närvarande, ödmjuka och visar intresse för dennes behov och frågor. Det första mötet är av betydelse för den fortsatta kontakten. Därför prioriterar vi detta möte särskilt. När vi informerar patienter och anhöriga, försäkrar vi oss om att informationen når fram. Att patienter och anhöriga vet vad som ska hända skapar ofta en känsla av trygghet. Genom att värna om andra arbetskamraters och patienters integritet samt lyssna och visa respekt för andras kunskap skapas förutsättningar för god och säker vård. För att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården strävar vårdteamet efter att vara överens och arbeta samordnat. Alla anställda ska ges samma information och vara lojala mot fattade beslut. Patienterna skall ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör vården av dem själva. Personalen ser och respekterar patientens val. Självkännedom och förmåga till empati hos vårdpersonalen är viktig för att patienterna ska kunna känna delaktighet och kunna välja. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

5 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

6 Innehåll Förord... Affärsidé... Vision... Vår värdegrund... Inledning...9 Förlossningsmottagning och antenatalvård... Patienternas utvärdering av vården på BB Stockholm...9 Reportage: Kropp och själ går inte att separera... Patientsäkerhet på BB Stockholm... Forskning, utveckling och undervisning...8 Utbildning av medarbetare... Reportage: Att ge råd om amning tar flera år att lära... Personalen på BB Stockholm... Ekonomi... Viktiga händelser... Sammanfattande kommentarer... Kvalitetsmål och aktiviteter för hela bolaget... Styrkort BB... 6 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

7 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 7

8

9 Inledning Den / delades Barnbördshuset Stockholm AB upp i ett moderbolag kallat BB Stockholm som ansvarar för och driver sluten förlossningsvård, samt i det helägda dotter bolaget BB Stockholm Family som är ett dotterbolag som driver bolagets öppenvårdsmottagningar Öppenvårdsmottagningarna består av fyra barnmorskemottagningar, en barnhälsovårdsmottagning samt en ungdomsmottagning. Alla är belägna i Stockholms läns landsting. I denna årsrapport redovisas verksamheten inom BB Stockholms slutenvård. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 9

10 Förlossningsmottagning och antenatalvård På förlossningsmottagningen tas blivande mammor med graviditetskomplikationer och sjukdomar som påverkar graviditeten emot. Mottagningen tar också emot kvinnor för akut poliklinisk kontroll på grund av t.ex. minskade fosterrörelser, misstanke om vattenavgång eller sjukdomssymtom och komplikationer efter hemgång. Den polikliniska verksamheten på BB Stockholm består också av en samtalsmottagning och en barnläkarmottagning. Under året gjordes 98 besök på förlossningsmottagningen, varav var kvinnor som kom för samtal och förlossningsplanering. Antalet besök på mottagningen ökade under med 687 besök jämfört med. Detta beror framförallt på en ökad mängd återbesök för PKU prover och annan bedömning av nyfödda som tidigare gjordes i öppenvård. Omfattningen av den polikliniska verksamheten redovisas i tabell. BB Stockholm bedriver också antenatalvård för kvinnor som på grund av komplicerad graviditet behöver slutenvård. Övrig poliklinisk mottagning BB Stockholms förlossningsmottagning tar emot gravida kvinnor som på grund av sjukdom behöver göra extra kontroller under graviditeten. Det gäller till exempel kvinnor med diabetes eller koagulationsrubbningar. Mottagningen tar också emot gravida med graviditetskomplikationer som blödning, minskade fosterrörelser, misstänkt havandeskapsförgiftning, hepatos, oklara buksmärtor etc. Besöken på denna mottagning handlar också ofta om ställningstagande till förlossningssätt och individuell planering av förlossningen. På förlossningsmottagningen handläggs även vändningsförsök då barnet ligger i sätesändläge. Vid överburenhet kommer gravida till mottagningen för ställningsstagande till igångsättning av förlossningen. Samtalsverksamhet För kvinnor med förlossningsrädsla och/eller behov av individuell vårdplanering inför förlossningen finns möjlighet att komma till barnmorska för samtal. Under kom remisser med begäran om för samtal med barnmorska inom denna verksamhet. Antalet samtal varierar mellan besök. Flest remisser (9 st) kom från Barnmorskorna Gamla Stan, därefter Barnmorskorna Kungsholmen ( st) och Mama Mia ( st). En dag i veckan finns tillgång till rådgivning hos förlossningsläkare med särskild psykosocial inriktning och kompetens i kognitiv beteende terapi. Även andra av klinikens läkare samt barnmorskor tar emot kvinnor som vill tala om sin förlossningsrädsla. Denna verksamhet har ökat i omfattning under året. Totalt har 8 patienter behandlats på den psykosociala mottagningen under året. Föda barn på BB Stockholm BB Stockholms uppdrag är för närvarande att bedriva oselekterad förlossningsvård för alla. Detta innebära att organisationen är uppbyggd för att hantera förväntat komplicerade förlossningar, induktioner, prematura förlossningar, tvillingar, sätesförlossningar och sjuka gravida kvinnor likväl som kvinnor med förväntat normala förlossningar. Verksamheten bedrivs på Danderyds sjukhus på två olika våningsplan. För planerade och akuta kejsarsnitt utnyttjas befintliga ope- ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

11 Tabell. Poliklinisk verksamhet från 6 År Barnläkarmottagning Återbesöksmottagning Övrig poliklinisk mottagning Samtalsmottagning Totalt ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

12 rationssalar på kvinnokliniken. Samtliga läkare anställda på BB Stockholm har specialistkompetens. Detta gäller även under jourtid. Barnmorskor och undersköterskor på BB Stockholm är handplockade och anställda med utgångspunkt från BB Stockholms vårdideologi. Baserat på att vi vet att det är viktigt för kvinnor och män att vara delaktiga i den vård som ges. Stöd under förlossning och BB tid skapar en trygg och säker vård och bidrar till en bra start av föräldraskapet. Kvinnan, hennes partner och deras barn ska vara i centrum i alla sammanhang under vårdtiden hos oss. Målet med vård i samband med förlossning är att den skall resultera i en frisk mor och ett friskt barn samt en positiv upplevelse av förlossningen och med så få ingrepp som möjligt i förlossningsförloppet. Under år föddes barn och 97 förlossningar skedde på BB Stockholm vilket motsvarar cirka procent av länets alla förlossningar. Detta är fler förlossningar än och verksamheten har successivt vuxit sedan BB Stockholm startade sin verksamhet (Figur ). Genomsnittsåldern hos kvinnor som föder sitt första barn är sedan länge högre i Stockholms län än i övriga delar av landet. Detta avspeglas också på medelåldern hos BB Stockholms patienter med en medelålder på år (r=8-9) år. Förlossningskomplikationer, liksom andel helt normala förlossningar följs månad för månad på BB Stockholm. Robson klassifikation, där förlossningsutfall relateras till paritet, spontan förlossningsstart eller inducerade samt bakgrundsfaktorer i övrigt som kan påverka förlossningens utfall, följs (tabell ). Fördelen med detta är att jämförelser mellan olika kliniker blir mer rättvisande eftersom förutsättningar hos grupper som jämförs med varandra blir lika. Antalet kejsarsnitt i grupperna är så få att det är svårt att göra jämförelser mellan några få år. Intressantast att följa är kejsarsnitten i grupp och. Utvecklingen av andelen kejsarsnitt följs med särskilt stort intresse. De senaste åren har kejsarsnittfrekvensen i Sverige stabilt legat kring 7 procent. Andelen kejsarsnitt på BB Stockholm ökade i samband med att kliniken började bedriva fullskalig förlossningsvård bland annat med planerade kejsarsnitt Figur. Antal förlossningar på BB Stockholm från till ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

13 Tabell. Medicinskt utfall 9-9 n % n % n % n % Antal förlossningar Andel normala förlossningar Andel förstföderskor Akuta kejsarsnitt Planerade kejsarsnitt Total andel VE/Tång Sätesförlossning Vaginala Kejsarsnitt 7.* 86.* Tvillingar Vaginala Kejsarsnitt 6 6.* 86.* Perineotomi (.7*).7 (.)** 6. IUFD/Perinatal och neonatal dödlighet Sfinkterrupturer % av alla % av vaginala förlossningar * Av alla sätesändlägen förlossningar ** Av alla vaginala förlossningar ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

14 Tabell. Patientklassifikation enligt Robson jämförelse 8 9 Grupp Andel av alla patienter Sectio Sectio inom gruppen Andel av alla patienter Sectio Sectio inom gruppen n % n % n % n %. -para >7+ v enkelbörd, huvudbjudning spontan start , para >7+ v enkelbörd, huvudbjudning, B Induktion C Elektivt kejsarsnitt ,, Omföd >7+ v enkelbörd, huvudbjudning spontan start Omföd >7+ v enkelbörd, huvudbjudning, B Induktion C Elektivt kejsarsnitt Omföd Tidigare kejsarsnitt >7+ v enkelbörd huvudbjudning A Spontan förlossningsstart B Induktion före start C Kejsarsnitt före start para Sätesbjudning Omföd Sätesbjudning Flerbörd A Spontan start B Induktion före start C Kejsarsnitt före spontan start Tvär- eller snedläge >7+ v huvudbjudning Enkelbörd A Spontan start B Induktion före start C Kejsarsnitt före start

15 Barnläkarmottagningen Alla nyfödda undersöks av barnläkare i anslutning till hemgång. I vissa fall behöver extra uppföljning göras av barnläkare och dessa barn och föräldrar får tid för uppföljning på BB Stockholms barnläkarmottagning. Det kan handla om behov av en andra barnläkarundersökning på grund av tidig hemgång, uppföljning på grund av viktnedgång, bedömning av nyföddhetsgulsot och annat. Återbesöksmottagningen Verksamheten på återbesöksmottagningen har ökat markant under i jämförelse med tidigare år beroende på att PKU screening, viktkontroller och amnings rådgivning har flyttats från öppenvårdsmottagningarna in till kliniken. Av samtliga födda på BB Stockholm under har 7 barn minskat mer än procent i vikt vid återbesöket. Av dessa blev inlagda på barnklinik. Serum bilirubinprover togs på barn vid återbesöket vilket motsvarar,8 procent av alla nyfödda på BB Stockholm. Kejsarsnitt Andelen akuta kejsarsnitt på BB Stockholm minskade marginellt från 9, till 8,9 procent mellan och. Andelen planerade kejsarsnitt minskade från 7,6 till 7, procent jämfört med föregående år (tabell ). Om man via s.k. Robsonklassifikation studerar indikationer för kejsarsnitt närmare finner man att det skett en minskning av kejsarsnitt i grupp (friska förstföderskor med spontan start från graviditetsvecka 7), samt i grupp tre omföderskor med spontan start av förlossningen. En minskning av kejsarsnitt i gruppen med inducerade förstföderskor har skett från % till 6 %. Andelen vaginala sätesförlossningar är lågt. Nittiofyra procent av alla förstföderskor med barn i sätesläge och 8 procent av omföderskorna genomgick kejsarsnitt (Tabell ). Induktioner Vissa förlossningar startas med igångsättning (induktion) på grund av medicinska skäl och någon enstaka gång på grund av humanitära skäl. Överburen graviditet ( fullgångna graviditetsveckor eller mer) och vattenavgång utan värkar är den vanligaste anledningen till att man kan behöva sätta igång en förlossning. Om den gravida kvinnan är överburen finns det risk både för att barnet blir för stort, vilket kan göra själva förlossningen mer komplicerad, och för att moderkakan fungerar sämre. Det senare kan leda både till att barnet får för lite näring och till försämrad syretillförsel till barnets blod. Andra orsaker till att förlossningen kan behöva sättas igång är havandeskapsförgiftning och diabetes. Vid båda dessa tillstånd finns det risk att fostrets hälsa kan påverkas negativt om graviditeten tillåts fortsätta. Flerbördsgraviditet eller oklar blödning under graviditeten kan också vara orsaker till induktion. För fostrets del är den vanligaste orsaken till att man vill sätta igång förlossningen att tillväxten har saktat av. Man kan se det genom att beräkna fostrets vikt med ultraljud. Om fostret växer sämre beror det oftast på att moderkakan fungerar sämre. Moderkakans funktion kan bedömas genom blodflödesmätning av navelsträngen och genom att undersöka blodcirkulationen i fostret med hjälp av ultraljud. I nationell statistik kan man se att andelen induktioner successivt ökat sedan 99. En orsak till ökningen är att förlossningskliniker numera oftare sätter igång förlossningar redan innan fullgångna graviditetsveckor uppnåtts. Nationella data från Socialstyrelsen visar att procent av alla fullgångna gravida inducerade år. Andelen förlossningar som startades med induktion på BB Stockholm utgjorde,6 procent av alla förlossningar och är med andra ord lägre än genomsnittet i landet. Detta kan bero på att BB Stockholm möjligen har färre sjuka gravida än andra kliniker. Det kan också bero på en restriktiv hållning till att inducera förlossning. IUFD/Perinatal och neonatal dödlighet Fem barn föddes under året med Apgar mindre än och barn med Apgar -7 vid fem minuters ålder. Ett barn dog neonatalt (ett par timmar efter förlossningen). Fyra kvinnor med intrauterint döda barn vårdades under året på förlossningsavdelningen (IUFD). Ett barn med gravt hjärtfel avled vid åtta dagars ålder. Perinatal audit genomförs regelbundet med platsansvarig barnläkare, medicinskt ansvarig obstetriker och omvårdnadschef BB Stockholm deltar vid dessa möten. Perineotomi/Klipp i mellangården Förekomst av perineotomi (klipp i mellangården) är fortfarande ett av de vanligaste operativa ingreppen under förlossning i världen. På senare år har detta ingrepp minskat i omfattning bland annat på grund av att flera studier visat på nackdelar, bland annat med sårläkning och smärta i efterförloppet. Detta ingrepp förekommer oftare vid förlossning med sugklocka och tång än vid vanlig förlossning. BB Stockholm har en uttalad målsättning enligt styrkortet att begränsa omfattningen av perineotomi under förlossning. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

16 Perineotomi frekvens på BB Stockholm var under året, procent av alla vaginala förlossningar (tabell ). Skador i ändtarmsmuskeln Skador i bäckenbotten i samband med förlossning indelas i fyra grader. I:a graden är en bristning i slidans slemhinna, mynning eller i mellangården (området mellan slidan och ändtarmsöppningen) men inte i underliggande vävnad. II:a graden är en bristning i slidans slemhinna, mynning samt i hud och muskler i mellangården. III:e graden är en bristning i muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel. IV:e graden är en bristning in i ändtarmens slutmuskel och slemhinna, s.k. totalruptur. Bristningar av grad I och II är vanligt förekommande. De läker oftast snabbt och orsakar sällan långsiktiga problem. Skador på ändtarmsslutmuskeln, bristning grad III och IV, ökar risken för anal och urininkontinens, samt smärtor i underlivet. Faktorer som ökar risken för bristningar i ändtarmens slutmuskel är instrumentella förlossningar och om barnet är stort. Perinealsskydd är en metod att med händerna skydda bäckenbotten och därmed förhindra att barnets huvud föds fram för snabbt. Härigenom kan man i viss utsträckning minska skadorna på bäckenbotten. Andelen kvinnor med III:e eller IV:e gradens bristning ökade under 99-talet och var som högst år. Inom förlossningsvården har ökningen uppmärksammats och förebyggande åtgärder har vidtagits på många sjukhus. Efter minskade andelen grad III och IV bristningar igen och var bland förstföderskor år på samma nivå som och även 8, vilket tyder på att 9 var ett avvikande år. Inom SLL har barnmorskor och förlossningsläkare tillsammans tagit fram ett vårdprogram med syfte att medvetandegöra problemställningen kring sfinkterskador, dess riskfaktorer och uppkomstmekanism, samt hur man med förebyggande åtgärd minskar risken för bristning. Nationellt har yrkesorganisationerna för barnmorskor och gynekologer i Sverige startat ett arbete för att få fram nationella riklinjer för hur dessa skador kan förebyggas, diagnostiseras och behandlas. Detta arbete beräknas vara klart sommaren. BB Stockholm arbetar aktivt både med att förebygga att denna skada inträffar samt med att diagnostisera skada som uppstått. Under planeras också utvidgad utbildning av samtliga läkare på BB Stockholm i sutureringsteknik av sfinkterskador. Under minskade andelen sfinkterrupturer från,7 procent av alla vaginala förlossningar till,8 procent. En läkare och två barnmorskor från BB Stockholm deltar i ett arbete med ett nationellt register för registrering och handläggning av sfinkterskador, som beräknas vara färdigt för bruk under. Detta kommer bli en del av det stora obstetriska kvalitetsregister som just nu byggs upp av Svensk Förening för Obstetrik och Barnmorskeförbundet. Syftet är att få gemensamma nationella riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning av dessa skador. Blödningskomplikation Under efterbördsskedet, dvs. tiden mellan barnets födelse och framfödandet av moderkakan, skall moderkakan lossas från livmoderväggen vars blodkärl skall dra ihop sig så att blödningen från livmodern avstannar. På BB Stockholm handlägg efterbördsskedet på så sätt att 8, μg Syntocinon rutinmässigt ges intravenöst eller intramuskulärt till alla kvinnor så snart barnet har framfötts för att förhindra större blödning postpartum, kombinerat med andra åtgärder vid ökad blödningsrisk. Normal blödning i samband med förlossning anses vara < ml. Blödningskomplikation vid förlossning är ett utfallsmått som följs regelbundet. Under drabbades 8, procent av patienterna av denna komplikation vid vaginal förlossning. Detta betyder att incidensen av denna komplikation ligger relativt stabilt mellan åren. 6 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

17 Tabell. Smärtlindring vid förlossningar på BB Stockholm 9 n % n % n % % EDA / Spinal Förstföderskor PDB Lustgas Akupunktur Sterila kvaddlar Ingen smärtlindring Smärtlindring under förlossningen De vanligaste farmakologiska smärtlindringsmetoderna i förlossningsvården i dag är lustgas och epiduralblockad (ryggbedövning). Förekomst av epiduralblockad bland förstföderskor vid vaginalförlossning varierar mellan landstingen. Skillnader mellan olika landsting kan avspegla skillnader i inställningar och vårdtradition inom mödra- och förlossningsvård och variationer i tillgång på narkosläkare. Lägst andel blockader lades i Skåne med procent och den högsta andelen hade Gävleborg med 6 procent (Socialstyrelsens statistik databas ). På BB Stockholm ligger användandet av epiduralbedövning hos förstföderskor på, procent jämfört med riksgenomsnittet på procent. Lägre än genomsnittet inom SLL där 6 procent av alla förstföderskor får EDA vid sin förlossning (Figur ). Sammantaget läggs EDA/Spinal bedövning vid 9, procent av alla förlossningar på BB Stockholm. En trend där de alternativa smärtlindringsmetoderna som TENS, Akupunktur och Sterila kvaddlar minskar i användning kan ses från 8 till (tabell ). Alternativa smärtlindringsformer Akupunktur, sterila kvaddlar och TENS är metoder som alla har det gemensamt att de stimulerar frisättningen av endorfiner, kroppens eget morfin som har avslappande och smärtlindrande effekt och dessutom ökar blodcirkulationen. Dessa metoder kan användas under hela förlossningen men anses ha bäst effekt under öppningsskedet. AKUPUNKTUR Akupunktur härstammar från traditionell kinesisk medicin och innebär att tunna nålar placeras genom huden på särskilda punkter, så kallade akupunkturpunkter, dels över områden där det gör ont, dels i huvud, armar och ben. Akupunktur blev en vanlig smärtlindringsmetod inom svensk förlossningsvård på 99-talet men användningen har sedan minskat. Detta kan bero på att den smärtlindrande effekten är begränsad och att det saknas tillförlitlig evidens för metodens smärtlindrande effekt vid förlossning. Akupunktur introducerades i Sverige under 99-talet då barnmorskor utbildades i metoden. År 996 fick nästan procent av förstföderskorna i landet akupunktur i samband med vaginal förlossning och motsvarande andel bland omföderskor var procent. Under användes akupunktur vid procent av förlossningarna på BB Stockholm men endast vid 6 procent av alla vaginala förlossningar i landet. BAD Många upplever att ett varmt bad lindrar smärtan, att oron minskar och man slappnar av. Varmt vatten har inga negativa effekter för barnet så länge man badar i normal badtemperatur. KVADDLAR (injektion av sterilt vatten i huden) Kvaddlarna ges genom att man injicerar en liten mängd sterilt vatten under huden runt det område där smärtan är som starkast, det kan vara i ländryggen eller nedre delen av magen. Själva sticket, bränner till som ett getingstick och sitter i sekunder. Vissa kvinnor ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 7

18 upplever att smärtan försvinner helt från det området där kvaddlarna har getts. Effekten sitter i en till två timmar och metoden kan upprepas flera gånger. TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) Vid TENS-behandling stimuleras hudnära nerver med en svag elektrisk ström. Elektroder fästs på huden över den kroppsdel som smärtar eller över de nerver som försörjer smärtområdet. Elektroderna kopplas via kablar till en batteridriven, bärbar stimulator. Smärtlindringen uppkommer under stimuleringen och kvarstår ibland en stund efter avslutad stimulering. Kvinnan kan röra sig fritt under behandlingen och reglerar apparaten själv. Den här typen av smärtlindring är utmärkt att använda hemma innan värkarbetet blivit alltför intensivt. För att få så god effekt av TENS som möjligt krävs att kvinnan tränat på apparaten hemma i god tid innan förlossningsarbetet startat. Användandet av akupunktur, bad och kvaddlar har dock minskat under de senaste åren både nationellt och på BB Stockholm (tabell ). Det finns dock regionala skillnader vilket resurser och efterfrågan. Gävleborg Norrbotten Jämtland Stockholm Dalarna Västmanland Östergötland Uppsala Västerbotten Örebro RIKET Kalmar Västra Götaland Jönköping Värmland Gotland Blekinge Halland Sörmland Västernorrland Kronoberg Skåne,, 6, 6, 6, 6, 8,7 8,7,,,,, 6, 6,,,6,,8,8,8, 6 7 Figur. Epiduralbedövning vid vaginal förlossning bland förstföderskor per landsting,. 8 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

19 Patienternas utvärdering av vården på BB Stockholm För att studera patienttillfredsställelse anlitas Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator). Syftet med patientundersökningen är att lyfta fram patienters behov, erfaren heter av och synpunkter på vården och att ge ett underlag för ett aktivt förbättringsarbete samt för öppna jämförelser mellan länets kliniker. Frå ge for mu läret som används är utvecklat i syfte att reflek tera den patientupplevda kvaliteten i vård och behandling. Fråge for mulären har tidigare prövats genom pilot under sökningar. Totalt tillfrågades av BB Stockholms pati enter och svarsformulär returnerades, vilket innebär en svarsfrekvens på 7 procent. Ingen skevhet fanns i bortfallet. Metoden var ett randomiserat/systematiska urval med detaljerade självinstruerande formulär. Formulären besvaras i hemmet med möjlighet till webbsvar. Studien genomfördes på kvinnor som fött barn under oktober. Sex dimensioner av vården utvärderades. Dessa var, patientens värdering av vården, delaktighet, trygg och säker vård, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. En stor andel av de områden som utvärderades var mycket positiva framförallt de dimensioner som beskriver delaktighet, bemötande samt trygg och säker vård. Av de tillfrågade patienterna hade 87 procent svenska som modersmål. Femtiotre procent var år eller äldre och 77 procent var utbildade på universitet eller högskola. Nittiosex procent uppgav att de levde samman med sin partner. Den patientupplevda kvaliteten av vården på BB Stockholm var mycket bra i års undersökning liksom under tidigare år. Av de tillfrågade hade 96 procent aktivt valt BB Stockholm och fyra procent var hänvisade (tabell ). Nittiosex procent uppger att de skulle rekommendera andra att föda på BB Stockholm. I tabell fem redovisas utvärdering av ingående kvalitetsvariabler. När det gäller information till föräldrarna om de varningssignaler de ska vara uppmärksamma på då det gäller sitt nyfödda barn, anser endast procent att de fått tillräcklig information om detta. Konstateras kan, att detta område måste förbättras. Patientupplevd kvalitet (PUK) på BB Stockholm i jämförelse med andra enheter redovisas nedan. I tabellen visas värdet och antalet svarade för den valda enheten, för landstinget vid aktuell mätperiod. Indikator Fråga BB Stockholm n % SLL n 9 % Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 96 9 Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om din förlossning och eftervård, så mycket som du önskade? 8 8 Information Fick du tillräcklig information om ditt hälsotillstånd? 7 77 Förtroende Kände du förtroende för de barnmorskor som du träffade? 9 9 Helhetsintryck Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 8 79 Rekommendera Skulle du rekommendera andra att föda på den här förlossningsavdelningen? 96 9 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 9

20 Tabell Utvärdering av kvalitetsvariabler Patienternas upplevelse av vården: FRÅGA ANDEL SOM SVARAT JA PÅ FRÅGAN Undersöktes ditt barn av en läkare innan ni åkte hem? % När du frågade en barnmorska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? 98% Fick du tillräcklig avskildhet när du blev undersökt eller behandlad? 98% Fick du tillräcklig avskildhet när du talade med personalen om dina eller ditt barns behov? 97% Fick du föda på det sjukhus/den förlossningsavdelning som du hade valt? 96% Kände du dig trygg med den vård du fick i samband med din förlossning? 96% Anser du att duschrummen och toaletterna som du använde var rena? 96% Läste du din journal? 96% Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 96% Skulle du rekommendera andra att föda på den här förlossningsavdelningen? 96% Kände du förtroende för de barnmorskor som du träffade? 9% Tillbringade barnmorskan eller annan personal tillräcklig tid med dig under förlossningen? 9% När du frågade en läkare om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? 9% Fick du bo i familjerum? 9% Om du kände oro eller ängslan över något, hade du möjlighet att prata med en barnmorska? 9% Kände du tillräckligt stor valfrihet angående olika alternativ för smärtlindring under din förlossning? 9% Kände du tillräckligt stor valfrihet angående olika alternativ för smärtlindring under din förlossning? 9% Anser du att personalen rekommenderade dig att åka in till förlossningsavdelningen i rätt tid? 9% Fick du tillräcklig information om det hörseltest som gjordes på ditt barn? 9% ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

21 FRÅGA ANDEL SOM SVARAT JA PÅ FRÅGAN Fick du tillräcklig information om ditt barns hälsotillstånd? 9% Kände du förtroende för den läkare som du träffade? 9% Om du behövde hjälp att passa ditt barn, t.ex. för att gå på toaletten eller för att äta, fick du det? 9% Tycker du att du blev utskriven vid rätt tidpunkt? 9% Stämde den information som du fick i förväg med det du sedan upplevde när du kom till sjukhuset? 89% Fick din närstående tillräckligt med information under förlossningen? 88% Upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta efter förlossningen? 87% Fick du tillräcklig information om det blodprov (PKU-test) som togs på ditt barn? 87% Hade du tillräckligt att säga till om gällande din förlossning? 86% Frågor med lägst andel positiva svar var: FRÅGA ANDEL SOM SVARAT JA PÅ FRÅGAN Bedömer du maten som bra under din vistelse på sjukhuset? 8% Fick du information om vad du kunde förvänta dig angående din kroppsliga återhämtning? 9% Berättade någon ur personalen för dig om vilka varningssignaler som du skulle vara uppmärksam på när det gäller ditt nyfödda barn? % ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

22 ! REPORTAGE AV INGELA WIKLUND VEM ÄR LENA HOLZMAN? Antal år i yrket: Leg Läkare sedan 99 och specialist som gynekolog och förlossningsläkare sedan. Familj; Särbon Anders och barnen Ruben år och Tobias 9 år På fritiden: Mycket umgänge med vänner, barn och särbo. Tidigare var det mycket engagemang i barnens handboll; skjutsa, titta, heja, baka bullar till fiket och sälja julamaryllis. Nu har jag också tid att träna själv och det gör jag oftast på gym. Senast lästa bok: Felicia försvann av Fecilia Feldt. Mycket tänkvärd och sorglig. Föräldrar är viktiga och lyckliga alla som har "good enough-föräldrar" det kommer man långt med. Om framtiden: En fredligare värld är något jag önskar ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

23 KROPP OCH SJÄL GÅR INTE ATT SEPARERA. LENA HOLZMAN, GYNEKOLOG OCH FÖRLOSSNINGSLÄKARE Lena Holzman har alltid varit intresserad av möten med människor. Därför var det ingen slump att hon valde att bli läkare. De som har känt mig sedan jag var barn säger att jag redan i tolvårsålder sa att jag ville bli sjuksköterska eller läkare. Kanske har det med min bakgrund att göra?, säger Lena Holzman. Båda hennes föräldrar var hårt drabbade av andra världskriget. De träffades i Sverige efter krigsslutet, gifte sig unga men fick Lena först efter års äktenskap. Inte en enda gång sa de vad de tyckte att hon skulle bli, att söka sig till vården var helt hennes eget val. Kanske var det inte en slump att jag valde att arbeta som gynekolog och förlossningsläkare i kombination med kognitiv beteende terapi. Kropp och själ går liksom inte att separera. Enligt Lena Holzman är resultatet av graviditeter och förlossningar styrkan i svensk förlossningsvård: Att de allra flesta, både mammor och barn, kommer hem hela och friska är ju egentligen helt otroligt. Vi är lyckligt lottade i Sverige. Förlossningsvårdens svaghet är den press som finns i dag och att sjukhusen inte kan garantera en födande kvinna en förlossningsplats. Det bidrar till en onödig oro och ökad rädsla vilket i sin tur är kopplat till ökad frekvens planerade kejsarsnitt, säger Lena Holzman säger att det är mycket information personalen ska ge och de nyblivna föräldrarna ta emot under den korta vårdtiden efter förlossningen. Jag önskar att vårdtiden kunde vara längre för de som så önskar. Många blivande föräldrar önskar kontinuitet i hela vårdkedjan, från MVC till förlossning och BB, men det går inte att tillgodose med dagens system, fortsätter hon. Som förlossningsjour och konsult på BB Stockholm en dag i veckan uppfattar hon kliniken som lagom stor. Jag uppskattar särskilt personalens stora hjärtan. När jag kommer för att ha mottagning eller jour möts jag alltid av ett stort, vänligt och välkomnande hej. Då är det lätt att gå till arbetet. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

24 Patientsäkerhet på BB Stockholm Patientförsäkringen BB Stockholm har under fortsatt ett aktivt deltagit i de professionella yrkesorganisationernas patientsäkerhetsarbete vilket sker i samarbete mellan Svenska Barnmorskeförbundet, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) och Svenska Barnläkarföreningens neonatalsektion. Projektet stöds av Patientförsäkringen som för sex år sedan initierade ett flerårigt vetenskapligt arbete som till en början syftade till att ge kunskap för att kunna minska förlossningsskador på barn, i första hand CP-skador pga. undvikbar syrebrist i samband med förlossningen Antalet förlossningsskadade barn där ersättning beviljas är ett tjugotal per år och svarar för mer än procent av Patientförsäkringens totala skadeersättningar. Ersättningen för ett förlossningsskadat barn är i allmänhet betydande och uppgår som mest till 8 MKR. Samhällskostnaderna, inkl. nämnda skadeersättningar, har beräknats uppgå till i genomsnitt ca tkr per skadat barn och levnadsår upp till vuxen ålder. Därefter till ca 9 tkr, varav ca /-del är beräknat värde av produktionsbortfall, per levnadsår. Än viktigare är givetvis de humanitära värdena. Det övergripande syftet med projektet är att lyfta fram goda exempel och skapa en plattform för rikslika rutiner inom åtta områden: Från och med kommer projektet också att fokusera på bäckenbottenskador hos kvinnor i samband med förlossning. Ansvariga för arbetet är endast de professionella organisationerna. Arbetet genomförs av arbetsgrupper med vardera -6 medlemmar utsedda av SBF, SFOG och SNS. Inom detta projekt har också ett webb-baserat utbildningsprogram med ett avslutande kunskapstest i CTG tolkning tagits fram. Målsättningen är att alla barnmorskorna och läkare som arbetar med förlossningsvård ska ha genomgått ett godkänt kunskapstest. Samtliga barnmorskor och läkare på BB Stockholm har också genomgått ett godkänt kunskapstext. Lex Maria Under året rapporterades två ärenden enligt Lex Maria till Socialstyrelsen omfattande vårdhändelser. Den ena omfattade ett barn som avled neonatalt ett par timmar efter förlossningen, det andra omfattar ett barn där mamman kom in med minskade fosterrörelser och genomgick omedelbart kejsarsnitt. Barnet avled efter åtta dygn på grund av asfyxi och en hjärtmissbildning. Inget svar har ännu kommit från Socialstyrelsen i dessa ärenden.. Checklista vid telefonrådgivning. Riskbedömning vid ankomsten till förlossningsavdelningen. Fosterövervakning. Behandling och övervakning med värkstimulerande medel. Rutiner/riktlinjer vid hotande fosterasfyxi 6. Rutiner/riktlinjer vid instrumentell förlossning 7. Rutiner/riktlinjer vid kejsarsnitt 8. Rutiner/riktlinjer vid neonatal HLR. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

25 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

26 Händelseanalys Tre patientfall på förlossningsavdelningen har under året lett till att verksamhetschefen initierat händelseanalys. I ett av ärendena kombinerades denna analys med en Lex Maria-anmälan. Detta omfattar ett neonatalt dödsfall med en patient som förlösts med akut kejsarsnitt där barnet efter transport till Astrid Lindgrens barnsjukhus avled. Fokus i denna analys kom att koncentreras till problem i samband med larmsituationen till anestesi och operationsavdelning. Analysteamet kunde dock inte konstatera att den eventuella förseningen av ingreppet som uppstod vid larmsituationen påverkat utgången av fallet. BB Stockholm har ännu inte delgivits respons på fallet från Socialstyrelsen. De två övriga händelseanalyserna omfattar två fall av intrauterint dödsfall (IUFD). Dessa båda fall var lika på grund av att de båda kvinnorna hade uppsökt BB Stockholm för vård dygnen innan fosterdöd inträffade. Analysteamet kunde inte heller i dessa fall konstatera att misstag gjorts i bedömningen av dessa båda fall. Analysteamet konstaterade dock att ett stort behov av nationella riktlinjer för omhändertagande av kvinnor med minskade fosterrörelser finns. I slutet av beslöt också Socialstyrelsen att inrätta en expertgrupp som har till uppgift att ta fram riktlinjer inom detta område. 6 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

27 Avvikelsehantering Att ta tillvara på de avvikelser som sker i organisationen och bedriva ett systematiskt förbättringsarbete är en naturlig del i arbetet med ständiga förbättringar som i förlängningen syftar till att öka konkurrenskraft och lönsamhet. BB Stockholm använder sig av Flexite för avvikelserapportering. Pro cessflödet i Flexite innehåller aktiviteter för registrering, analys, åtgärd och uppföljning för fullständig kontroll över verksamhetens avvikelser. Rapportering sker via enkelt utformade webbformulär och den ansvariga chefbarnmorskan meddelas med e-post innehållandes direktlänk till ärendet för uppfyllande av ansvar. Uppföljning av varje ärende sker vid ett förutbestämt antal dagar efter genomförda aktiviteter för att säkerställa att de genomförda aktiviteterna gett önskat resultat. Feedback levereras vi e-post till rapportören efter varje aktivitet i processen. Statistik för avvikelserapporteringen levereras automatiskt via periodisk statistik till personer ansvariga för analys. Alla avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplattsträffar. Totalt registrerades avvikelser, 9 av dessa var tillbud, 6 risk och inget fall betraktades som negativ händelse. Från andra mottagningar och vårdgivare har BB Stockholm mottagit fyra negativa händelser, en från operationsavdelningen, två från neonatalavdelningen och en från anestesiavdelningen. Tre tillbud finns registrerade och dessa kommer från lab (), neonatalavdelning () och anestesikliniken (). Nitton avvikelser som bedöms som risk är rapporterade. Dessa kommer från operationsavdelningen (6) från neonatalavdelningen (), anestesikliniken (), urologen (), kem lab () röntgen (), MVC () och sjukhusservice (). ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 7

28 Forskning, utveckling och undervisning En viktig framgångsfaktor för BB Stockholms verksamhet är att vården bedrivs enligt evidensbaserade principer. För att möjliggöra detta har BB Stockholm valt att på olika sätt uppmuntra anställda att ta del av den forskning som bedrivs, nationellt och internationellt inom verksamhetsområdet. En annan viktig faktor när det gäller utveckling är att också vara en aktör som deltar i undervisning av blivande barnmorskor och läkare. Att bedriva både kvalitetssäkrings projekt och forskning är ytterligare en strategi för att möjliggöra att vården som bedrivs är av hög kvalitet. Tre barnmorskor och en läkare anställda inom BB Stockholm var under registrerade som doktorander, alla fyra vid Karolinska Institutet. Charlotte Elvander, en av doktoranderna, genomförde sitt halvtidsseminarium under året. Fokus i hennes två första artiklar var The influence of fetal head circumference on labor outcome: a population-based register study. En annan av BB Stockholms doktorander, Ljiljana Kooska-Maraš, disputerade under hösten med avhandlingen Testosterone and Estrogen Treatment in Postmenopausal Women Aspects on Behaviours and Brain Function. 8 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

29 Sex anställda på BB Stockholm har under publicerad nio vetenskapliga rapporter: Wiklund I, Andolf E, Lilja H, Hildingsson I. Indications for cesarean section on maternal request. Sex Reprod Healthc. Oct;():99-6. Sahlin M, Carlander-Klint AK, Hildingsson I, Wiklund I. First-time mothers' wish for a planned caesarean section-deeply rooted emotions. Midwifery. Aug 6. [Epub ahead of print] Henriksson C, Boström AM, Wiklund I. What effect does breastfeeding have on coeliac disease? A systematic review update. Evid Based Med. Aug 7. [Epub ahead of print]. Millde-Luthander C, Högberg U, Nyström ME, Pettersson H, Wiklund I, Grunewald C. The impact of a computer assisted learning programme on the ability to interpret cardiotochography. A before and after study. Sex Reprod Healthc. Mar;():7-. Wiklund I, Wallin J, Vikström M, Ransjö-Arvidson AB. Swedish midwives' rating of risks during labour progress and their attitudes toward performing intrapartum interventions: a web-based survey. Midwifery. Aug;8():E6-6. Wikström Shemer E, Thorsell M, Östlund E, Blomgren B, Marschall HU. Stereological assessment of placental morphology in intrahepatic cholestasis of pregnancy. Placenta. Nov;():9-8. Elvander C, Högberg U, Ekéus C. The influence of fetal head circumference on labor outcome: a population-based register study. Acta Obstet Gynecol Scand. Apr;9():7- Kocoska-Maras L, Rådestad AF, Carlström K, Bäckström T, von Schoultz B, Hirschberg AL. Cognitive function in association with sex hormones in postmenopausal women. Gynecol Endocrinol. Jan;9():9-6. Epub Sep. Salmelin A, Wiklund I, Bottinga R, Brorsson B, Ekman-Ordeberg G, Grimfors EE, Hanson U, Blom M, Persson E. Fetal monitoring with computerised ST analysis during labor: a systematic review and meta-analysis. Acta Obstet Gynecol Scand. Sep 9. Läkartidningen Grunewald C, Håkansson S, Högberg U, Luthander CM, Sandin-Bojö AK, Wiklund I. Swedish maternity care is secured in a nationwide project. Interprofessional cooperation a pillar of the "Safe delivery care". Läkartidningen. May 9-;9(9):96-9. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 9

30 Pågående forskningsprojekt Från och även under pågick en femårsuppföljning av hälsa och livskvalitet i en kohort bestående av kvinnor som mellan och 6 fött barn med planerat kejsarsnitt. Data från denna uppföljning kommer att presenteras i en avhandling (doktorand projekt). En undersökning där förlossningssättets betydelse för fortsatt barnafödande hos förstföderskor pågår. För närvarande sammanställs dessa data för rapport till vetenskaplig tidskrift. Datainsamling i en studie omfattande inkontinensförebyggande vård efter graviditet och förlossning pågick under året. Rapport från denna studie kommer att sammanställas under våren. En deskriptiv fall/kontrollstudie där en intervention med tidig hemgång efter förlossning testades, genomfördes under hösten. Denna resulterade i en magisteruppsatts och är accepterad för publicering i Midwifery (studentarbete) Datainsamling omfattande en studie med syfte att i ett historiskt perspektiv beskriva hur barnmorskor och läkare födda 97, 9 och 9 upplevt sitt barnafödande och parallellt med detta också studera deras attityder till förlossningsvården pågick under hösten och hela. Sammanställning av vetenskaplig rapport pågår (doktorandprojekt). En deskriptiv studie där skilda generationers inställning till sitt barnafödande undersöks har planerat under och kommer att starta under våren. En undersökning av sjuklighet hos kvinnor som förlösts med planerat kejsarsnitt utan att medicinsk indikation föreligger (diagnos 88) planeras. Data kommer att inhämtas via Medicinskt Födelse Register (MFR) och kopplas samman med slutenvårdsregister. Frågeställningen är om sjukligheten hos kvinnor som genomgått kejsarsnitt utan medicinsk indikation är större än hos dessa jämfört med andra kvinnor (doktorandprojekt). För att finansiera de studier som bedrivs inom BB Stockholm söks medel från Vetenskapsrådet, FoU medel från Praktikertjänst och ALF medel samt medel från andra privata fonder. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

31 Utbildning av medarbetare Utbildning av anställd personal kan indelas i tre områden; utbildning som ges till alla anställda, utbildning riktat till särskilda yrkesgrupper samt individuell utbildning. Dessutom ges utbildning i form av deltagande på externa konferenser. Utbildningsdagar genomfördes regelbundet under året, riktat till all personal. Syftet med dessa utbildningstillfällen är att öka kunskap inom specifika områden samt att utveckla teamkänslan hos personalen. Av denna anledning blandas olika yrkeskategorier samt dag och natt personal i utbildningsgrupperna. Vid de utbildningsdagar som ges kommer personalen på BB in hela dagar var 6: e vecka för utbildning och falldragning. Exempel på teman under året: Utbildning för all personal ALSO-träning där all personal får tillfälle att praktiskt träna handläggning av sätesändlägen, instrumentell förlossning och skulderdystoci med all personal. Skills och Sim baby Genomgång av rutiner för eftervård och amning Antenatalvård Sjukhusprästernas verksamhet Överrapportering vid skiftbyte Patientsäkerhet och händelseanalyser Genomgång av akutlarm Riktad utbildning till vissa yrkesgrupper: Samtliga barnmorskor på förlossningsavdelningen har genomgått CTG utbildning och en majoritet av de anställda barnmorskorna som arbetar med förlossningsvård har genomfört ett godkänt kunskapstest. Nio av tio läkare har avlagt godkänt kunskapsprov i CTG tolkning. Utbildning för barnmorskor specifikt Journaldokumentation Suturering efter förlossning Utbildning för undersköterskor specifikt Arbetsrutiner för undersköterskor Kurser och konferenser En mycket stor andel av barnmorskor och läkare på BB Stockholm har deltagit i yrkesorganisationernas egna årliga konferenser samt också på perinataldagarna som ordnas varje år för barnläkare, barnmorskor och förlossningsläkare. Klinisk undervisning av blivande barnmorskor och läkare BB Stockholm har liksom tidigare år bedrivit klinisk undervisning av blivande barnmorskor och läkare. I huvudsak kommer dessa studenter från Karolinska Institutet. Under året har ett -tal studenter från Karolinska Institutet genomfört kliniska studier inom öppen och slutenvård på BB Stockholm. Läkarstudenterna erbjuds att genomföra delar av sin kliniska undervisning på BB. Personal från BB Stockholm deltar också som föreläsare vid Barnmorskeutbildningen på Karolinska Institutet. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

32 ! REPORTAGE AV INGELA WIKLUND ATT GE RÅD OM AMNING TAR FLERA ÅR ATT LÄRA. Charlotte Carpelan Frisk sökte sig till BB Stockholm för hon var nyfiken. Efter elva år har hon inte ångrat sig. Här får hon både utvecklas och ha roligt. Att kunna påverka sin arbetsplats är viktigt för Charlotte Carpelan Frisk. När hon sökte sig till BB Stockholm år var det för att hon ville se hur det var att arbeta på en klinik. I dag menar hon att BB Stockholm är den arbetsplats där hon har utvecklats mest och där det har varit roligast att arbeta. Vi har korta och snabba beslutsvägar och en chef som verkligen lyssnar, bryr sig och är öppen för att prova och förändra när det behövs. Alla som jobbar här är också otroligt bra på att hänga med i de förändringar som ibland sker snabbt. När vi har mycket att göra och måste fatta snabba beslut är det skönt att vi har en bra gemenskap och ger varandra stöd. Eftervård är viktigt på BB Stockholm Självklart lägger vi stort fokus på födande, där förloppet är snabbt och kan vara akut. Men vi vill också ge föräldrarna en trygghet som de tar med sig när de går hem med sitt barn, säger Charlotte Carpelan Frisk. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

33 När det gäller amning som ofta är en kontroversiell fråga menar hon att personalen kan göra mycket för att bidra till en bra start med amningen. Det är vårt ansvar att föräldrarna ska ha fått ordentlig information och att barnet ska ha kommit igång med att suga.vi ska också informera föräldrarna om vad de har att vänta den första tiden hemma. Charlotte Carpelan Frisk och hennes kollegor ansvarar för den medicinska bedömningen av både mor och barn, och för att detta krävs kontinuitet och erfarenhet på avdelningen. Att vara en bra amningsrådgivare tar flera år att lära sig. Det har hänt en hel del sedan 996 när Charlotte Carpelan Frisk blev färdig barnmorska. Att partnern numera oftast kan vara kvar hela vårdtiden ser hon som en fördel eftersom det ger föräldrarna möjlighet att gemensamt inleda sitt föräldraskap. Att många nyblivna familjer stannar kvar inne på sina rum under tiden på BB, tycker hon däremot är lite synd. Nyblivna mammor har inte längre någon naturlig kontakt då de tar del av varandras förlossningar och ömma bröst. Kanske tappar vi en kvinnogemenskap som på sikt visar sig i ett ökat antal planerade kejsarsnitt och förlossningssamtal, funderar hon. VEM ÄR CHARLOTTE CARPELAN FRISK? Antal år i yrket: 7 år som barnmorska Familj: Maken Lasse och döttrarna Sofia,, och Carolina,. På fritiden: Äter gott, lagar gärna mat och bakar ibland, tränar, spelar golf, reser och älskar shopping! Senast lästa bok: Jag är Zlatan av David Lagercrantz Om framtiden: Min plan är att ha roligt! Charlotte Carpelan Frisk har ett särskilt ansvar för eftervården på BB Stockholm genom att utveckla, planera och utbilda. Dessutom handleder hon studenter och ny personal. Att se nya kollegor lära sig och bli trygga i sin nya roll är spännande. Det är viktigt att de kommer in i sina nya arbetsuppgifter och fungerar bra i arbetsgruppen så att vi tillsammans kan arbeta utifrån de värderingar BB Stockholm står för. Sedan januari sker alla återbesök på BB Stockholm och Charlotte Carpelan Frisk ansvarar för denna mottagning som bland annat tar PKU-prov och följer upp amningen. En uppgift som hon tycker är rolig: Tidigare hade våra barnmorskemottagningar hand om återbesöken men det utvecklar oss att få träffa familjerna efter några dagar hemma, säger hon. Våren skolades Charlotte Carpelan Frisk in i arbetet med DRG (diagnosrelaterade grupper). Det betyder att hon går igenom alla journaler på BB Stockholm för att se att patienterna som vårdats här har fått rätt diagnoser. Detta är ett uppdrag hon fått från BB Stockholms ledning som hon tycker är utvecklande. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

34 Personalen på BB Stockholm Verksamheten på BB Stockholm bedrivs dygnet runt. På kliniken arbetar 9 barnmorskor, undersköterskor och läkare fördelat på 8, barnmorsketjänst samt 6,6 underskötersketjänster och 8 läkartjänster. Till detta tillkommer cirka timanställda barnmorskor och undersköterskor. Cirka specialistkompetenta obstetriker ingår i jourlinje. BB Stockholm har egna anlitade barnläkare som i huvudsak genomför barnläkarundersökningar av nyfödda barn i samband med hemgång. Akuta barnläkarinsatser sker genom ett avtal med Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB). Arbetsmiljö Arbetsbelastningen inom förlossningsvården i Stockholm har ökat. Det gäller även för personalen på BB Stockholm. Detta kräver flexibilitet och förmåga att ställa om verksamheten under vissa dagar eller perioder. Under våren utökas bemanningen tillfälligt med barnmorskor som redan i februari börjar sin introduktion för att kunna arbeta som semestervikarier under sommaren. Detta tillskott av personal är också nödvändigt för att kunna möta den patienttillströmning som ofta kommer under våren. Generellt är den psykiska och ibland också den fysiska arbetsmiljön inom vården ofta tung och kan skapa problem hos de anställda. Det finns ett samband mellan dålig fysisk miljö och symtom på bristande hälsa, ångest och depression, högt blodtryck och sömnlöshet. En lugn vårdmiljö gagnar både patienter och personal. Till detta kommer hjälpmedel för ergonomiskt riktiga arbetsställningar oavsett om arbetet är fysiskt tungt eller stillasittande. Att vara delaktig i och kunna påverka sin arbetssituation på olika sätt påverkar också positivt upplevelsen av arbetet. Att ta till vara medarbetarnas kompetens och vilja att aktivt delta i företagets utveckling är en positiv framgångsfaktor för BB Stockholm. Ett viktigt redskap som bidrar till en god hälsa är fysisk aktivitet. Av denna anledning får alla anställda genom företaget ersättning för träningskostnader upp till kr/år. Medarbetarsamtal erbjuds alla anställda en gång per år. Dessa samtal hålls av chefbarnmorskor inom företaget, verksamhetschef samt för ledningsgruppen av VD. ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM