Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling

Transkript

1 Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling

2 Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling Arbetsmetod: Individuell plan: tidslinje bygga broar STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN/SKOLSTÖD Återvandringskontoret Projektsamordnare: Ove Rådberg (tom den 1 juli 20 ) E post: ove.radberg@utbildning.stockholm.se Telefon: Projektledare: Emina Krzović E post: emina.krzovic@utbildning.stockholm.se Telefon: Handläggare av ärenden:alma Mešić 1 maj december 20 Džana Hadžialić 1 januari november 20 E post dzana.hadzialic@utbildning.stockholm.se Telefon: Projekttid: 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND sida 3 Mål Målgrupper RAPPORTERING AV PROJEKTVERKSAMHETEN 4 Samarbetspartners Center för lokal utveckling CLU Internhandledningar, utbildningar NGO i Bosnien och Hercegovina (BiH) Föreningar i Sverige Kommuner i BiH Återvandring 10 Arbetsmetoden: Individuell plan: tidslinje bygga broar Ärendehantering Återintegration 15 Praktik Aktiviteter som underlättar återvandringen DI-LOK / Föreningar i Sverige seminarier Uppföljning 21 Återvandringsärenden Kommissionen för kvalitativt arbete med återvandringsärenden Utvärderingar 22 Arbete med praktikanter Samarbete mellan NGO i BiH, CLU kontor i BiH och Återvandringskontoret kring återintegrationsaktiviteter Undersökning 27 Kommuner i BiH utan CLR Implementering i ordinarie arbete BILAGOR 28 Rapport sammanställd av: Emina Krzovic Dzana Hadzialic Jan Hallberg 2

4 BAKGRUND Projektet var en fortsättning och utveckling av delar från Program för human återvandring I och II medfinansierat av Europeiska Flyktingfonden (ERF) sedan 2005 och resultatet från underprojektet Individuell plan: tidslinje bygga broar med stöd av Migrationsverket under 2007 vars syfte var att skapa strukturer och att använda beprövade metoder anpassade till dagens läge och behov för individuellt riktat arbete till återvandrare. Center för lokal utveckling (CLU) har inom ramen för ERF - projektet inrättats i Bosnien och Hercegovina (BiH)och ett av centrens syften är att stödja återvandrare att planera och genomföra sin återvandring på ett smidigt och konstruktivt sätt. I början av projektet Individuell plan: tidslinje bygga broar 2007 hade 40 ärenden, frivilliga återvandrare, valts ut och arbetsmodellen prövades aktivt under hela Projektåret resulterade i två viktiga saker: 1) Arbetsmetoden Individuell plan: tidslinje bygga broar visade sig vara effektiv. Metoden förutsätter administrativa enheter, CLU i hemlandet, vilka kan samarbeta kring ärenden. De finns från och med den 1 april 20 etablerade och implementerade i 9 kommuner i BiH. Centrens samhällsvägledare har specialutbildats för att arbeta med återvandrare. CLU används också flitigt av diaspora för att komma i kontakt med sina respektive kommuners myndigheter för att förbättra sina förutsättningar för återvandring. 2) Återintegrationsaktiviteter genom CLU för diaspora genomfördes 2007 i 8 kommuner i BiH efter diasporas önskemål i samarbete med föreningar som projektet valt ut och kommunala myndigheter. Aktiviteterna är idag en tradition i dessa kommuner. Diaspora från andra länder än Sverige deltar i en av aktiviteterna, manifestationen: Tillsammans genom umgänge och diskussioner av diaspora och lokalinvånare, med benämningen DI-LOK, (kallades tidigare för Återvandringsdagar). Mål: Kontinuerlig handlägning av 40 ärenden enligt metoden Individuell plan: tidslinjebygga broar. En handläggare anställs för detta ändamål. 5 flyktingar ska erbjudas praktikplatser i BiH upp till en fem månaders period och de ska ha genomfört praktik innan projektets slut. 5 flyktingar ska erbjudas att bidra till utvecklingen i BiH och de ska ha drivit egna företag eller eget jordbruk upp till en fem månaders period. 9 intresseföreningar/ngo i BiH ska var och en ha genomfört minst 5 återintegrationsaktiviteter per år 20 och 20 under projektperioden. Presentera och sprida Stockholms Stads Återvandringskontors arbetsmodell till 4 BiH föreningar i Sverige: Jönköping, Norrköping, Stockholm och Västerås. Informera om projektet via Bosnisk Post, annan media och föreningarna som är involverade i Sverige och i BiH. 3

5 Målgrupper Återvandrare med permanent uppehållstillstånd i Sverige (PUT) med en kontinuitet av 40 ärenden som kommer från kommuner i BiH med CLU Praktikanter (max 5 med PUT) som kommer från kommuner i BiH med CLU Återvandrare (max 5 med PUT) som kommer från kommuner i BiH med CLU Intresseföreningar i BiH (9) som ska genomföra återintegrationsaktiviteter BiH föreningar i Jönköping, Norrköping, Stockholm och Västerås i Sverige Flyktingar från BiH i Sverige som visar intresse för projektet SAMARBETSPARTNERS Center för lokal utveckling - CLU I syfte att stödja en civil demokratisk lokal utveckling och därmed den enskildes möjligheter att utnyttja sina kunskaper och möjligheter byggdes 9 Center för Lokal Utveckling (CLU) upp i nio skilda områden i BiH. CLU s huvudmålmålsättning är att erbjuda stöd för den enskildes möjlighet till engagemang och påverkan av sin situation och samhällssituationen på det lokala planet. CLU vänder sig till återvandrare och lokalbefolkningen. Centren fungerar idag som ett stöd för flyktingar att realisera sin återvandring genom att möta deras behov av information och stöd. Verksamheten sker i samarbete med Stockholms stads Återvandringskontor som arbetar konkret med enskilda återvandringsärenden. Löpande information till flyktingarna om CLU och dess olika verksamheter når flyktingar i Sverige och befolkningen i BiH, samt andra länder i EU där BiH flyktingar finns. Den etiska policy inriktningen på CLU karakteriseras av en god tjänstemannaroll, byggd på neutralitet, multietnicitet och sekretess såväl som kunskaper. Samhällsvägledarna har genomgått en skräddarsydd och verksamhetsanpassad utbildning. Personalsammansättningen karakteriseras också av ett genderperspektiv. Den konkreta verksamheten anpassas fortlöpande efter lokalbefolkningens behov och frågor. Nya idéer och möjligheter tillvaratas. Det är en processinriktad verksamhet byggd på ständig interaktion med återvandrare och boende i området. 4

6 CLU har två huvudinriktningar, en social- och en ekonomisk inriktning. Den senare för att stödja och initiera den ekonomiska utvecklingen i lokalområdet och återvandrarnas och lokalbefolkningens möjlighet till arbete och utkomst. Utöver kontakter med enskilda och deras behov av information och vägledning har CLU upprättat goda kontakter med myndigheter och näringsliv. Centren verkar för ett nätverksbyggande mellan myndigheter, näringsliv och frivilliga organisationer. CLU kontoren ingår i eget nätverk och samverkar när tillfälle ges och när det finns behov. CLU arbetar tillsammans med lokalbefolkningen och flyktingarna i utlandet med att initiera och starta projekt som skapar nya arbetstillfällen. De som vill starta småföretag i det egna området får råd och hänvisningar genom centren. Sociala projekt som aktiviteter för ungdomar och kvinnor initierade av CLU har avsevärt förbättrat den dystra bilden av den passiva landsbygden som inte erbjöd några aktiviteter till sina invånare. CLR och dess policy: Rådgivande och vägledande Empowerment Sekretess Neutralitet Genderperspektiv Transparens Stöd som CLU erbjuder: Ge råd och upplysningar Hänvisa till myndigheter Konsultation till myndigheter vid avgränsade kommunala satsningar Konsultation till NGO s vid individuella stödinsatser och utdelningar av hjälpsändningar Förmedla kontakter med företagare. Företagarstöd till de som vill genomföra och utveckla sina affärsplaner Projekthandledning till lokalbefolkningen och lokala föreningar, som tagits på deras initiativ Samarbete med projektledningen på Återvandringskontoret CLU betalar inte ut donationer i form av kontanta medel till enskilda personer eller organisationer CLU kontor är från och med den 1 april 20 implementerade i ett flertal kommuner i BiH. Internhandledningar, utbildningar Samhällsvägledarna vid CLU har genomgått utbildning i familjearbete för att kunna arbeta självständigt för att kunna ge direkt stöd till enskilda och familjer i återvandringsprocesser. Utbildningar i olika ämnen påbörjades 2004 då de första CLU kontoren inrättades i bosniska kommuner. Huvudteman vid utbildningstilfällena har varit: samtalsmetodik samverkan/nätverksbyggande den nya yrkesrollen som samhällvägledare generalistrollen 5

7 Det var viktigt att ha en kontinuerlig kunskapsutveckling bland personalen i BiH och speciellt vid tillfällen då nya samhällsvägledare anställdes. Utvecklingsmöten, minst två ggr per år, organiserades för samhällsvägledarna och Återvandringskontorets medarbetare, samt med inbjudna gästföreläsare. Dessa möten benämns Internhandledning. Sedan 2004 har tolv internhandledningstillfällen anordnats varav fyra i detta projekt. Vanligtvis hålls internhandledningar i CLU-kommunerna, men ibland valdes andra destinationer i BiH av olika skäl. Internhandledningsmöten är viktiga för samhällsvägledarna för då får de tillfälle att ta upp olika svårigheter de möter i sitt vardagliga arbete. Genom att få råd och lösningsförslag från sina kolleger kunde hela gruppen utvecklas och förberedas inför möjliga, kommande svårigheter. Syften med handledning är följande: Handledning av återvandringsärenden Utbildningar Utveckling av arbetsmetoden Verksamhetsplanering Utvärdering av verksamhet I enlighet med projektplanen anordnade projektet 2 handledningstillfällen (juni 20 i Gorazde och juni 20 i Neum). Återvandringskontoret egenfinansierade ytterligare två handledningstillfällen, mars 20 i Sarajevo och november 20 i Ilidza (se program för internhandledning i bilagor 8a och 8b). Mötena användes till att uppnå projektplanens syften för att utveckla arbetsmetoden Individuell plan: tidslinje bygga broar och för att engagera flera flyktingar, lokalinvånare och återvandrare att aktivt delta i planerade återintegrationsaktiviteter genom planering, organisation och nätverksbyggande med NGO i BiH. Handledning i Gorazde juni 20. Borgmästare Mustafa Kurtovic och hans samarbetare från kommunen Gorazde hälsade CLU välkomna. 6

8 Handledning i Neum juni 20. Projektsamordnare Ove Rådberg avslutade sitt uppdrag i projektet och på Återvandringskontoret genom att gå i välförtjänad pension. NGO i BIH Återvandringskontoret, Stockholms stad och CLU kontoren i BiH samarbetar med en rad olika NGO i lokalområdet i BiH. Organisationerna själva söker sig till CLU för att få råd och stöd i sin verksamhet, samt för att få viktiga kopplingar till myndigheter och internationella biståndsorganisationer. Under flera år har CLU samhällsvägledarna byggt upp stabila relationer till de lokala NGO som visade se tillräckligt starka för att operativt kunna genomföra planerade aktiviteter. NGO kunde lätt koppla sina ordinarie verksamheter till återintegrationsaktiviteter för diaspora. Projektaktiviteter som avsåg återintegrationsaktiviteter kunde, därför genomföras kvalitativt med små resurser och riktade till större målgrupper (mer om program och aktiviteter på sidan 17 DI-LOK och utvärdering av samarbetet på sidan 24). Förteckning över NGO som projektet samarbetade med 20/20: CLU 20 Namn Kontakt Telefon Banja Luka Stadsdelsförening Obradovac Sead Glamoc Kulturförening:Kud Glamoc Sead Sanjta Gorazde Kvinnoförening:Gorazdanke Mersada Sijercic Ilijas Fjällvandrarförening:Bijambare Mijo Barisic Jajce Kvinnoförening: Viktorija 99 Senka Zulum Kljuc nade Senada Topalovic Vandrarfjällförening PD Cusine Velid Hrnjic Kljuc Intresseförening: Kljuc Buducnosti Sefika Muratagic Sportförening:Kajak Kanu Klub Risović Elvir Mostar Kulturförening:OKC Abrasevic Husein Orucevic Ekonomiförening:Econ Eldina Muftic Biznis Servic Centar Amela Sjekirica Kooperativ:Bjelopojac Zadruca Slavko Drinovac Srebrenica Kuca povjerenja Melika Malesevic Teslic Kvinnoförening:Teslicanke Marija Stankovic

9 CLU 20 Namn Kontakt Telefon Banja Luka Stadsdelsförening Obradovac Sead Glamoc Kulturförening:Kud Glamoc Sead Sanjta Gorazde Kvinnoförening:Gorazdanke Mersada Sijercic Ilijas Kvinnoföreningen Ruza Zeljka Heric Jajce Vandrarfjällförening PD Cusine Velid Hrnjic Kljuc Intresseförening: Kljuc Buducnosti Sefika Muratagic BiH Idrottsförening Västerås Rifet Mesic Ungdomskommunalstyrelse Azra Šulić Mostar Backgammon Riksförbund- BiH Ramiz Zaimovic Bosniska författare i Sverige Sevko Kadric Ekonomiförening LINK Alisa Velic Kooperativ PZ Hodbina Jasmina Demirovic Srebrenica Kuca povjerenja Melika Malesevic Teslic Kvinnoförening:Teslicanke Snjezana Hrgovic Ungdomsförbundet Donji Ruzevic Ramo Mujkanovic Enligt projektplanen skulle nio intresseföreningar i BiH var och en ha genomfört minst fem återintegrationsaktiviteter per år 20 och 20 under projektperioden. Under perioden har projektet antingen samarbetat med en större NGO partner eller valt att samarbeta med två till tre mindre föreningar i en kommun. Större föreningar kunde uppfylla kravet på att organisera återintegrationsaktiviteter för diaspora genom hela kalenderåret. Mindre föreningar som arbetar med mindre resurser deltog i planeringen och utförandet av manifestationen DI-LOK. Genom projektet har föreningarna i Sverige och BiH 20/20 utvecklat bättre sätt för att kommunicera med diaspora och dem sinsemellan genom att använda sig av både CLUkontorens och Återvandringskontorets informationsnätverk. Detta ledde till ökat informationsflöde och bättre insyn för diaspora i föreningarnas verksamhet, samt ökat inflytande för alla föreningsmedlemmar. Projektet försökte aktivera ett nätverk mellan två kvinnoföreningar, en i Ilijas och ett kvinnoförbund från Sverige, men utan framgång. Idén om att bilda en plattform för kvinnor att samverka internationellt är fortfarande aktuell och överläggningar mellan föreningar fortgår. Återvandringskontoret kommer i fortsättningen att utveckla den ordinarie verksamheten med kommunikation och återintegrationsaktiviteter kopplade till befintliga nätverk av NGO i BiH och föreningar i Sverige då det underlättar informationsspridning som riktas till återvandrare och för uppsökande arbete av återvandringsärenden. Vår arbetsmodell ska vi prova att utveckla med andra nationaliteter som visar sig aktuella för större satsningar kring återvandringsfrågor. Föreningar i Sverige Återvandringskontorets stora nätverk av BiH föreningar i Sverige bidrar till att sprida information och att koppla intresserade återvandrare till Återvandringskontoret. Sammanlagt sextiosex BiH föreningar får nyhetsbrev var tredje månad från Återvandringskontoret med den senaste informationen om pågående verksamhet och projekt som Stockholms stad driver. 8

10 Projektet planerade att koppla ihop NGO verksamheter i Sverige och i BiH för att utöka möjligheterna till diaspora i Sverige att mer aktivt delta i återintegrationsaktiviteter. Program som planerades och utfördes i BiH med stöd av CLU kontoren och lokala föreningar styrdes i sin helhet av diasporas intressen för sitt hemland. För bosniska föreningar i Sverige finns det ett egenintresse att de informerar sina medlemmar om möjligheterna i hemlandet och att de kan påverka lokala myndigheterna till att anpassa reglerna för återuppbyggnad av egendom och investeringar i eget företagande eller jordbruk. Under de senaste sex åren och under projektperioden har projektet haft förmånen att besöka många bosniska föreningar i Sverige. Dessa varierar i storlek av antal medlemmar och aktiviteter. I många mindre svenska städer, samt Malmö och Göteborg finns välorganiserade föreningar med utvecklade aktiviteter för barn, ungdomar, kvinnor och pensionärer. Kulturoch idrottsaktiviteter dominerar. Det finns orienterade aktiviteter för integration i det svenska samhället och några aktiviteter riktade till hemlandet genom insamlingar och donationer. Bosniskt och Hercegovinska Ambassaden i Sverige stödjer starkt föreningsverksamheten och medlemmarna utgör en viktig population i valrörelsen. Av närmare bosniska medborgare i Sverige är det bara ca 2000 personer som röstar i bosniska allmänna- och lokala val. Den senaste undersökningen som Återvandringskontoret gjorde kring lågt valdeltagande visar att 31 % av tillfrågade misstror de ledande politiska partierna i BiH och de är övertygade om att deras röst inte kommer att påverka valresultatet. 20 % röstar inte för att registreringsproceduren är alltför komplicerad. Med anledning av detta organiserades rundabordskonferenser i DI-LOK programmet för diaspora. De gavs möjligheten att ställa direkta frågor till deras lokala politiker och de kunde uppmärksamma dem på svårigheter kring valprocessen, samt återvandringsproblematik. Bosnisk Hercegovinska Riksförbundet var en viktig samarbetspartner i projektet, men projektet valde att ha direkt kontakt med föreningar utan förbundet som mellanhand. Detta underlättade kommunikationsflödet mellan föreningarna, återvandringsärenden och projektet. Kommuner i BiH CLU kontor är implementerade i kommunal verksamhet i BiH sedan april 20. Kommunerna som samarbetade med Återvandringskontoret i projektet Program för human återvandring bestämde sig för att behålla sina CLU kontor efter projektets slut mars 20, men de valde olika lösningar för implementeringen. Kommunerna Ilijas, Banja Luka, Srebrenica, Teslic, Gorazde inkorporerade CLU kontoren som en del av förvaltningarnas ordinarie verksamheter. Kommunerna Jajce, Glamoc och Kljuc registrerade CLU kontoren som NGOs och upprättade ett flerårigt kontrakt med dem om fortsatt finansiering ur det befintliga årliga anslaget för NGO-sektorn. Kommunen Mostar däremot har fortfarande inget permanent CLU. Vid denna tidpunkt har fortfarande ingen stadsledning eller borgmästare valts vilket avspeglar ett svårt politiskt läge med motsättningar som präglar vardagslivet för invånarna. CLU kontoret i Mostar arbetar under svåra förhållanden även om tjänstemän på kommunen hittar på olika, tillfälliga lösningar för att stödja fortsatt CLU-verksamhet. Projektet har belyst återvandrings- och diaspora problematik hos kommunerna med CLU. Kommunerna har i takt med tiden engagerat sig allt mer i aktiviteter som projektet initierade. Kommunen Jajce, Kljuc och Gorazde har avsatt en tjänst på respektive kommun som har uppdragen att kommunicera med diaspora och att underlätta för återvandringsärenden som 9

11 kommer via CLU. Det finns kommunikationssvårigheter för tjänstemännen och en av anledningarna är att de saknar en anpassad utbildning. Projektet har undersökt närliggande kommuner som inte har CLU kontor och därmed inga aktiviteter riktade mot diaspora och frivillig återvandring från utlandet. Resultat av undersökningen kan ses på sidan 27 under rubriken: Undersökning. Ledamöter samt lokala politiker svarar på besökarnas frågor. De flesta som sitter i salen är diaspora från Sverige. Bland publiken finns även dem som bor i Tyskland och Österrike. DI-LOK Teslic ÅTERVANDRING Metoden Arbete med återvandringsärenden var huvudaktivitet i projektet. Metoden har utarbetats i projektet Individuell plan: Tidslinje Bygga broar. Samhällsvägledarna och handläggarna har utbildats i metoden med syftet att samordna insatser kring enskilda återvandringsärenden internationellt. Metoden har sedan dess utvecklats och utvärderats av samhällsvägledarna och projektteamet. Som ett mål i projektet har 40 ärenden handlagts kontinuerligt enligt återvandringsmodellen. För varje återvandringsärende har en individuell plan gjorts med en tidslinje som sträcker sig till högst en två års period, likaså har det gemensamt bestämts i vilken etapp ärendet befunnit sig. Ett ärende har haft två handläggare, en i Sverige och en i BiH. Handläggaren har coachat ärendet genom återvandringsprocessen och tillsammans har de byggt en osynlig bro mellan två geografiska platser. Ärendena har själva ansvarat för sina återvandringsprocesser och handläggaren har bidragit med rådgivning, anskaffning av rätt information, koppling till myndigheter och framställning av olika alternativ till problemlösningen. Etapper i återvandringsprocessen: Etapp 1: Information och stöd för att skaffa personliga dokument (ID-kort, pass, körkort och andra som kan vara nödvändiga) Ärenden som inte har personliga dokument i hemlandet kan inte driva sina återvandringsprocesser i hemlandet. 10

12 De tidigare långa och komplicerade administrativa och byråkratiska processerna i BiH har förenklats med stöd av Återvandringskontoret genom att införa nya administrativa system i landet vilket har lett till att tidslinjen för etapp 1 har förkortats. Alla blanketter och ansökningar som behövs finns hos Återvandringskontoret och CLU - kontoren. Etapp 2: Stöd och rådgivning med boendefrågor i hemlandet ( återfå egendom eller med att anskaffa material för renovering genom lån eller köp) För att kunna stödja ett ärende i denna etapp så måste ärendet uppfylla etapp 1 d v s inneha personliga dokument. Denna etapp kräver oftast investeringar som renovering, återuppbyggnad, rättshjälp. Till sin fördel har ärenden samhällsvägledaren på CLU som alltid kan informera och ge råd om de möjligheter som finns att ansöka om bidrag hos eventuella fonder, organisationer, banker osv. Etapp 3: Komplettera utbildning i Sverige som kan gynna återvandringsprocessen (KY, universitetsutbildning, kurser, specialinriktade utbildningar) och sysselsättning i hemlandet. Många ärenden inser i denna etapp att de skulle ha nytta av någon slags påbyggnadsutbildning som gynnar återvandringsprocessen. Vi stödjer ärenden genom att undersöka möjligheten till detta. I hemlandet kan det finnas möjligheter för återvandrare att delta i jordbrukskurser - eller utbildningar eller ens intresseområde som ofta organiseras av någon biståndsorganisation och experter. Etapp 3 kan även innehålla utformning av en affärsplan och undersökning efter kreditinstanser för att utforska möjligheten att finna sysselsättning. Etapp 4: Sysselsättning i hemlandet (söka anställning, starta eget företag, aktivera jordbruk). Denna etapp tar oftast längst tid och ibland är hela återvandringsprocessen beroende av denna etapp. Återvandrarna har olika ambitioner när det gäller sysselsättning i hemlandet. Vissa vill arbeta med sitt eget yrke, vissa vill starta eget och andra vill starta jordbruksproduktion. Handläggaren och samhällsvägledaren ska stödja återvandraren i sina planer genom att bidra med information och koppla dem till berörda myndigheter och organisationer i hemlandet. Ärenden erbjuds stöd att skriva och registrera sina CV hos Arbetsförmedlingen i hemlandet och samhällsvägledaren håller sig ständigt informerad om eventuella arbetsplatser som kan passa återvandrarens profil. Ärenden som vill starta eget eller starta jordbruksverksamhet får stöd av CLU genom att de bidrar med aktuell information om området, stöd med att registrera firman, skattefrågor i hemlandet, koppling till kreditinstitutioner och mikrofinansinstitut. Etapp 5: Andra praktiska behov i hemlandet (skolkontakter för barnen, behov av läkarvård, möjligheter till äldreomsorg och intresseföreningar för återvandraren). CLU samhällsvägledare genomför större delen av arbetet i denna etapp. Etapp 6: Prova på period i hemlandet (praktikplats, eget företag/jordbruk) Ärenden måste befinna sig i etapp 6, dvs. uppfyllt de tidigare etapperna, för att beviljas en prova på period med ekonomisk ersättning och reseersättning. Genom projektet har 5 återvandrare erbjudits praktik i hemlandet med ekonomiskt stöd från projektet och 5 återvandrare har erbjudits aktiviteter som underlättar återvandringen. (mer om detta under rubriken praktik). Etapp 7: Vägledning för att avregistrera sig hos aktuella svenska myndigheter (Skatteverket, Försäkringskassan etc.) I denna etapp är det handläggaren på Återvandringskontoret som gör denna etapp tillsammans med återvandraren. Handläggaren förmedlar också information om skattelättnader, donationer, blanketter som behövs vid tullen, adressändring, uppsägning av lägenheten, uppsägning av abonnemang osv. 11

13 Etapp 8: Bistå med flytten ( flyttförberedelser, tullföreskrifter i hemlandet, mottagning i hemlandet, uppföljning av återvandring till hemlandet) och andra praktiska flyttåtgärder. OBS! Återvandringskontorets ledning har i samråd med samhällsvägledarna i BiH beslutat att byta plats mellan etapp 3 och 4 dvs. att förberedelsearbetet för att finna sysselsättning kommer innan själva arbetssökandet. Ärendehantering Uppsökningsarbete av ärenden har genomförts på olika sätt: direktkontakt med BiH föreningar i Sverige med erbjudande om projektdeltagande genom bosniska tidningar i Sverige (Bosnisk post, Glas och Seher Banja Luka) via medier i BiH och Sverige som radioprogram och TV program DI-LOK manifestationer i BiH En del klienter har kontaktat Återvandringskontoret direkt och ett antal klienter har förmedlats till Återvandringskontoret via CLU kontor. I genomsnitt har 36 ärenden handlagts under projektperioden för att under den senare perioden augusti-november öka till över 40 ärenden apr- m junaj- jul- a ug- s oktep- n ov- d janec- feb- m aprar- m aj- jun- jul- a ug- s ep- okt- n ov- Anmälda ärenden Avslutade ärenden Totalt apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- Anmälda ärenden Avslutade ärenden dec- Totalt jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- Diagrammet visar att projektet handlagt 55 ärenden totalt (sammanlagt 92 personer), 16 ärenden avslutades varav 8 återvandrade, en person dog (ärende), 2 ärenden beslutade sig för att stanna i Sverige, 5 ärenden beslutade sig för att frysa sin återvandringsprocess pga. sin familjesituation eller pågående komplicerade juridiska processer i Sverige och i BiH varav en föredrar att fortsätta pendla mellan länderna. 12

14 Ålder på klienter Beredning av ärenden: Vid första kontakten/mötet med klienten görs en bedömning utifrån den enskildes situation och behov. Varje ärende är inte likt den andra. En anmälningsblankett skickas till klienten (bilaga 4) där klienten får svara på frågor som är relevanta för hela återvandringsprocessen och för att handläggaren ska få en bakgrundsbild. Handläggaren informerar klienten om arbetsmodellen, tidslinjen och dess etapper. Klienten får i uppgift att utarbeta sin individuella återvandringsplan. Vid andra mötet/ kontakten går handläggaren tillsammans med klienten igenom anmälningsblanketten och den individuella handlingsplanen. Klienter har ofta en bild av sin återvandringsprocess som inte överensstämmer med vad som behövs och vad som möjligt i verkligheten för att realisera återvandring. Klienten vill till exempel återvandra inom en kort tid, men har varken gällande dokument, försörjning eller boende i hemlandet. Den aktuella etappen och tidslinjen för hela återvandringsprocessen bestäms vid detta möte/ kontakt. Klienten informeras om CLU och vilken samhällsvägledare som kommer att handlägga ärendet i hemlandet, samt vad han/hon kan bidra med i klientens återvandringsprocess. Klienten informeras också om att sekretessregler gäller för alla anställda vid CLU och Återvandringskontoret. Handläggaren upprättar en klientjournal och informerar den aktuelle samhällsvägledaren på CLU om ärendet. Anteckningar skrivs in elektroniskt i ett dokument dvs. när en journal upprättats av handläggaren skickas densamma till den aktuella samhällsvägledaren. Samhällsvägledarna för in nya händelser och aktiviteter i journalen, på så vis pendlar journalerna elektroniskt mellan två handläggare i två olika länder. Om klienten inte kommer från kommun där CLU kontor finns så kopplas ärendet till närmaste CLU kontor i regionen. Arbete med ärenden: Det är den enskildes situation och behov som styr handläggarens och samhällsvägledarens arbete. Alla etapper har individuella lösningar. Handläggaren och samhällsvägledaren håller regelbundet kontakt via e-post och telefon och de uppdaterar varandra genom journalen. Journalerna visar på dynamiken av processen och insatserna kring enskilda klienter, samt tydliggör framgångar och svårigheter. Svårigheter, både interna och 13

15 externa, kan identifieras och bedömas. Journalerna, anonymiserade, används därför också till utvärderingen av klientarbetet. Mycket av ansvaret för genomförandet av återvandringsprocessen vilar på återvandrarna själva. Handläggaren och samhällsvägledaren stödjer och ger klienten aktuell information, samt bidrar med efterfrågade kontakter dvs. handläggarna coachar sina ärenden. Samhällsvägledarna måste samverka med myndigheter i BiH kring enskilda ärenden. De har svårigheter med regelverken men då återvandringspolitik är aktuell i landet underlättar det i kontakten med myndigheterna och de har ändå större möjligheter för genomslag än det är för enskilda personer. Vissa klienter är mycket självständiga i sitt arbete med återvandringsprocessen och vissa är mycket beroende av handläggarens/samhällsvägledarens stöd. Klienter har möjlighet att kontakta sin handläggare genom besök eller ringa på utsatta telefontider för rådgivning. Enskilda möten med ärenden organiseras i samband med internhandledningar och DI-LOK. Vid dessa enskilda möten får ärendet tillfälle att möta både samhällsvägledaren och handläggaren från Återvandringskontoret på samma plats i hemlandet. Handläggningen av återvandringsärende börjar från den etapp den befinner sig i vid tidpunkten för inskrivning. Vissa klienter har kommit långt i sin återvandringsprocess och vissa har lyckats med bara delar av olika etapper. Handläggning av ärenden är olika och kräver olika insatser. Individuell anpassat handlingsplan är grunden i arbetet med återvandringen. Klienter som befinner sig i etapp 4 eller etapp 6 och som uppfyller vissa krav ska erbjudas praktik eller aktiviteter som underlättar återvandringen till hemlandet. Ärenden tas upp också i grupp vid internhandledningar (minst 3 gånger/år). Tabellen visar klienternas återvandringsprocess under projekttiden med stöd av projektet. Etapper i återvandringsprocessen under projekttiden Antal ärenden Etapper i början av projektet eller behandlingen Etapper i slutet av projektet eller behandlingen Etapper 14

16 Avslutning av ärenden: Ärendet avslutas när klienten återvandrat till hemlandet eller måste avbryta återvandringsprocessen av olika anledningar. Om klienten inte har gjort någon framgång i etapperna på längre tid anmäls detta till Kommissionen för kvalitativt arbete som ska granska orsakerna till varför återvandringsprocessen inte kan fullföljas och beslutar om ärendet ska vara vilande eller avslutas. En Kommission för kvalitativt arbete bildades för att kvalitetssäkra arbete med återvandringsärenden och för att stödja handläggarna och samhällsvägledarna i deras arbete, mer information om kommissionen finns på sidan 22. Ett ärende kan vara vilande eller avslutat av många orsaker och situationer, som t ex ändrad familjebild, händelser i hemlandet, ekonomin, hälsan, avslutad återvandring osv. Handläggaren och samhällsvägledaren skickar sin journal till Kommissionen för kvalitativt arbete som utifrån informationen och i kontakt med klienten föreslår åtgärder som kan leda till att klienten kan fortsätta mot nästa etapp eller att ärendet avslutas. Klienterna informeras alltid om dessa förslag. Efter uppföljningen beslutar handläggaren/ samhällsvägledaren tillsammans med klienten att återvandringsprocessen har slutförts och rapporterar tillbaka till Kommissionen. Ett ärende avslutas av följande orsaker: Ärendet har återvandrat Klienten beslutar sig för att inte längre vara ett återvandringsärende Dödsfall Ärendet har inte gjort framsteg i sin återvandringsprocess på längre tid I de flesta ärenden kan återvandringsprocessen inte fullföljas p g a myndigheternas regelverk eller byråkratiska hinder i Sverige och i hemlandet. Återvandringskontoret kan försöka att påverka men har ju ingen beslutsfattande roll. Handläggaren i Sverige kan t ex ha svårigheter i kommunikationen med Socialförvaltningens socialsekreterare eller Försäkringskassans handläggare för att underlätta återvandring och för att åtgärda behoven som finns för återvandraren att för att kunna flytta tillbaka till hemlandet. Ett annat skäl kan vare att de är begränsade av ett regelverk. Nationella riktlinjer för hantering av återvandringsärenden på just dessa myndigheter har aldrig utformats. Detta sker tyvärr alldeles för ofta! Ett exempel är ett ärende där bristande kommunikationen och oviljan att samarbeta har blivit ett fall för länsrätten. Makarna befinner sig i etapp 4 (Sysselsättning i hemlandet) och är i en intensiv fas i sin återvandringsprocess men arbetet har försvårats, nästan omöjliggjorts p g a de ekonomiska konsekvenser de riskerar i samband med en resa till BiH. För att makarna ska ha rätt till sin inkomstgrundade pension i BiH, vilket också skulle trygga deras försörjning i hemlandet, så måste de personligen besöka relevanta myndigheter där. Makarna reste till BiH på 4 veckor och konsekvensen av denna resa blev indraget försörjningsstöd i två månader. Återvandringskontoret bistod ärendet med att skicka brev och deltog på möten hos Socialtjänsten flera gånger för att försöka klargöra att resan till hemlandet var av avgörande betydelse för parets återvandringsmöjligheter och att ett uteblivet besök till BiH skulle försvåra och förmodligen avbryta hela återvandringsprocessen. Familjen är fortfarande aktuell hos Återvandringskontoret. ÅTERINTEGRATION För att stärka och säkra dynamiken av återvandringsprocessen hos en enskild person eller hos en familj är återintegrationsinsatser nödvändiga. Det är svårt att ta konkreta beslut om att återvandra, även om det är ens önskan, om du inte känner dig som en delaktig medborgare i ditt samhälle i hemlandet eller om du inte reparerat 15

17 ditt sociala nätverk som bröts i samband med flykten och den fleråriga vistelsen utomlands. En undersökning 20 som Återvandringskontoret gjorde bland 500 bosnier i Sverige visar att 67,1 % tror att de har förändrats sedan de lämnade sitt hemland. 76 % av tillfrågade bosnier i BiH svarade att deras kusiner och bekanta som bor i diaspora har förändrats. Återkopplingar till samhället i hemlandet för att leva där kan planeras och göras på olika sätt. Arbete och skolgång är det vanligaste integration/återintegrations sättet. För diaspora är sådana insatser omöjliga eftersom de arbetar och bor i ett annat land. En av de möjliga aktiviteter som kan leda till återintegrationen i hemlandet är att vara aktiv inom föreningslivet i hemlandet. Därför arbetade projektet intensivt med att: 1. med stöd av CLU kontoren inventerades befintliga föreningar i BiH och bland dem göra ett urval av dessa som skulle leda till arbete och kontakter för diaspora 2. definiera tillsammans med dessa utvalda föreningar arbets- och kommunikationssätt mellan föreningar i BiH och hos diaspora 3. spred information till bosnisk diaspora om medlemskap i föreningar i hemlandet och vad det innebär att aktivt delta i föreningslivet i hemlandet 4. skapade möjligheter till direkta kontakter mellan diaspora och föreningar i hemlandet exempelvis medverkan i DI-LOK manifestationer. Ett annat sätt för återvandraren att återintegreras är att genom praktik på arbetsplats i hemlandet återkoppla sina yrkeskontakter och visa upp sina uppdaterade yrkesfärdigheter för arbetsgivaren. Förutsättningar för återvandring till hemlandet kan förbättras även genom aktiviteter som leder till återvandring. Praktik Som ett mål i projektet har ärenden som uppfyller kravet d v s att de befinner sig i etapp 4 eller 6 erbjudits 5 månaders praktik i hemlandet. Genom dessa praktikplatser har klienterna fått möjlighet att skapa nya eller återuppta gamla kontakter och på detta sätt fått lättare att återintegrera sig i hemlandet. Utifrån klienternas önskemål och behov arbetar samhällsvägledaren med att hitta en lämplig arbetsplats och informerar arbetsgivare om projektet och praktikanten. Praktik utfördes i 5 månader per person med en ersättning på SEK per månad för dubbla boendekostnader och med möjlighet att ansöka om resebidrag på 2000 SEK. Fyra klienter utförde praktik genom projektet. Av dessa fyra har två fått arbete i hemlandet. I BiH regelverket finns inte praktik som anställningsform men detta löstes genom att särskilt avtal mellan projektledningen och praktikanten och på så sätt skyddades både arbetsgivaren och praktikanten om kontroll av BiH myndigheter skulle ske på arbetsplatsen. Arbetsgivaren förband sig till att varje månad lämna praktikantens närvarorapport till samhällsvägledaren eller handläggaren i Stockholm. Praktikanten förband sig till att fylla i en enkät (bilaga 1) där handläggarens och samhällsvägledarens arbete utvärderas. Praktiken kan beskrivas i 6 steg: Klienten uttalar sig om sina önskemål och behov CLU undersöker arbetsplatser och kontaktar arbetsgivare Genomgång av regler och skyldigheter som praktikanten, handläggaren och samhällsvägledaren har under perioden Avtal skrivs mellan projektet och klienten Uppföljning, besök och regelbundna kontakter under praktikperioden Utvärdering efter praktikperioden 16

18 Starta upp eget företag eller reaktivera sitt jordbruk för att underlätta återvandring Aktivitet utfördes i 5 månader per person med en ersättning på SEK per månad för dubbla boendekostnader och med möjlighet att ansöka om resebidrag på 2000 SEK. Utifrån ärendenas önskemål och behov sammanställdes en aktivitetsplan i avtalsform som utgjorde grunden till den ekonomiska ersättningen och förband ärendet till att genomföra de bestämda aktiviteterna. Aktiviteter som underlättar återvandring till hemlandet är till för dem som befinner sig i en primär fas som egenföretagare eller jordbrukare som kräver klientens personliga närvaro i hemlandet för upprätthålla kontakterna med myndigheter för registrering och olika ansökningsförfaranden. Samhällsvägledaren hade kontinuerliga uppföljningsmöten och samtal med ärendet under den tid aktiviteten pågick. Fyra klienter genomförde aktiviteter för att underlätta återvandring genom projektet, varav en har återvandrat och en har fortsatt sin provperiod eftersom 5 månader varit för kort. Exempel på aktiviteter som underlättar återvandringen till hemlandet: Förberedelse av marken inför odling Marknadsundersökningar Registrering av företag eller jordbrukskooperativ Ansökan i hemlandet om subventioner för företagare/jordbrukare hos myndigheter Utbildningar och kurser i hemlandet Arbetsförmedlingen i hemlandet Studiebesök I samband med internhandledningar och DI-LOK manifestationerna har besökte handläggaren praktikanterna på plats i hemlandet. Vid dessa individuella möten träffade klienterna och arbetsgivarna både handläggaren och samhällsvägledaren vid samma tillfälle. Dessa möten har haft stor betydelse för klienterna och har oftast lett till positiva resultat i ärendenas återvandringsprocess. Genom projektet har 22 personer ansökt om praktik eller aktiviteter som underlättar återvandringen. 8 personer beviljades stöd, varav 5 beviljades resebidrag och 3 reste på egen bekostnad. En av dem har bestämt sig för att fortsätta med utbildning i Sverige vilket betyder att klienten gått en etapp tillbaka d.v.s. befinner sig i etapp 3. Två av klienterna har inte kunnat fullfölja vissa av sina planerade aktiviteter p g a höga ekonomiska utgifter i BiH och för att fem månader inte räckte till för att utföra alla aktiviteter. En klient har avslutat praktiken och bestämt sig för att inte delta i projektet längre av privata skäl. En praktikant beviljades endast 3 månaders aktiviteter för att kraven inte uppfylldes i projektets slutfas. DI-LOK / DI-LOK nämns flera gånger i rapporteringen eftersom det anses av projektet som en av de viktigaste återintegrationsaktiviteterna. DI-LOK är förkortning på diaspora lokala och är en lämplig benämning i marknadsföringsprocessen. DI-LOK organiserades lokalt i samarbete med Återvandringskontoret, CLU, kommuner och utvalda NGO. En förebild att ta efter när kommun samverkar med både personal och anslag. DI-LOK organiseras under sommarperioden i BiH (juli-augusti) då de flesta av bosnisk diaspora besöker hemlandet. Uppskattningsvis över en halv miljon bosnier besöker sitt land årligen, mest på sommaren. Ett av målen med manifestationerna DI-LOK var att med hjälp av direktkontakter med föreningar och seminarier få fram förslag till projekt- och föreningsaktiviteter direkt från 17

19 flyktingar själva, samt att knyta lokala föreningar från BiH med nationella föreningar av bosnier i Sverige. Bakgrunden är följande: Projektledningen på Återvandringskontoret har samarbetat med föreningar i BiH och Sverige i flera år. Det är påtagligt hur lite samarbetet är mellan föreningar i respektive länder och kunskaper om varandras verksamheter var nästan obefintligt. Föreningarna i Sverige vet väldigt lite om föreningslivet i BiH och bosniska/lokala föreningar var osäkra om det finns önskemål om samarbete från svenska föreningar. Projektet har visat att kopplingar mellan föreningsliv internationellt leder till ökade aktiviteter som är mer omfattande, gemensamma och välstrukturerade. Första initiativet till samarbete mellan föreningar i Sverige och BiH togs av projektet och CLU, men aktiviteter som växte fram och som planeras för 2010 uppkom enbart av föreningarnas egen kraft och med egen dynamik. Både hemlandet och diaspora gynnas av detta. DI-LOK manifestationer som anordnades under sommarperioden / användes flitigt av föreningar för att presentera sina verksamheter och för att värva nya medlemmar inte minst bland diaspora. Under projekttiden kunde vi fastställa med våra samarbetspartners NGO i BiH att antalet medlemmar från diaspora ökade och deras engagemang för samhällsfrågor. CLU Kljuc lyckades genom projektverksamheten och Återvandringskontorets facilitering upprätthålla en aktiv kontakt mellan två föreningar: Kljuc buducnosti och Idrottsföreningen i Västerås som utarbetade och genomförde ett gemensamt program till DI-LOK. De fortsätter med gemensamma aktiviteter för ungdomar och en studieresa till Västerås för ungdomar från Kljuc planeras till september Mostar CLU anordnade Litterär kväll med bosniska författare från båda länder, BiH och Sverige. Kvällen var intressant för många författare som vill nå läsare i båda länderna. Bosniska författare från Sverige. Mostar 20 DI-LOK program planerades under vårterminen /. Internhandledningsmöten är tillfällen då alla samhällsvägledare från CLU tillsammans med projektledningen planerade och utformade hela programmet. DI-LOK program var färdiga under våren i lagom tid för att spridas brevledes till föreningar i Sverige, genom annonsering i Bosnisk Post Skandinavien och tidningar och radio i BiH. Programdesign DI-LOK / för spridning och till media: 18

20 19

21 Föreningar i Sverige seminarier 20

22 Seminarier anordnades i enighet med projektplanen med tre BiH föreningar i Sverige: Stad Förening Kontaktperson Adress Telefon Datum Närvarande från ÅVK Vesterås BKF Most Asim Zilic Fältmätargatan 7, Västerås Gävle Borås Bosniska folkets förening BiH kulturförening Bosna Emrudin Gadzo, Dubinovic Adila Nevzet Horman Väpnargatan 6A Gävle Evedalsgatan Borås Alma Mesic, Dzana Hadzialic, Emina Krzovic Dzana Hadzialic, Emina Krzovic Dzana Hadzialic, Dadi Mras, Emina Krzovic Antal besökare Urvalet av föreningar baserade sig på: antal medlemmar verksamhetsomfattning egna lokaler uttalat önskemål om nätverkande med NGO i BiH Syfte för seminarierna var att: sprida information om återvandringsmöjligheter sprida information om återintegrationsmöjligheter (bl.a. NGO i BiH) sprida information om CLU i BiH bedriva uppsökande aktiviteter för att nå deltagare till projektet och intresserade av den ordinarie verksamhet hos Återvandringskontoret erbjuda samarbete med projektets NGO-partners i BiH Projektet lyckades uppfylla målsättningen med Västerås och Borås föreningen. Västerås föreningen kopplades ihop med Kluc buducnosti i Kljuc och medverkade i DI-LOK och samarbetet mellan föreningarna fortsätter. Borås föreningen, bosniska författare i Sverige kopplades till författare i BiH och med CLU Mostars medverkan organiserades en litterärkväll i Mostar under DI-LOK manifestationen. Gävle föreningen var intresserad av kontakt med Gorazde föreningen, men av olika anledningar lyckades man inte med detta. Uppföljning av återvandringsärenden Handläggning av ärenden dokumenteras noggrant i journaler som både handläggaren på Återvandringskontoret och CLU kontor uppdaterar med alla aktiviteter som rör återvandringsprocessen. Projektet hade därför möjlighet att följa upp klientverksamhet med jämna mellanrum genom att använda sig av den dokumenterade informationen i journalerna. 21

23 Kommissionen för kvalitativt arbete med återvandringsärenden Kommissionen för kvalitativt arbete med ärenden har bildats för att kvalitetssäkra arbetet med återvandringsärenden och för stödja handläggaren och samhällsvägledaren i deras arbete. Kommissionen för kvalitativt arbete med ärenden består av två medlemmar som väljs genom röstning inom CLU och deras mandat är på två år. Handläggaren och samhällsvägledarna skickar sina journalanteckningar till Kommissionen inför de interna handledningsmötena. Deras uppgift är att göra en genomgång av alla ärenden och fastställa om arbetet med ärendena genomförts enligt modellen. Om fel uppkommit i hanteringen eller om ärendet av olika orsaker inte kunnat gå vidare i sin återvandringsprocess är det Kommissionens uppgift att göra en åtgärdsplan tillsammans med de berörda, handläggaren och samhällsvägledaren, och se till att planen efterföljs. Kommissionen ska i första hand se över: Kontakt tätheten mellan ärendet och handläggaren/ samhällsvägledaren Kontakt tätheten mellan handläggaren och samhällsvägledarna Tidsåtgången för problemlösning kring ärenden Definiera ansvarsområde Kommissionen betygsätter arbetet utifrån dessa parametrar. Dessa uppföljningar görs kvartalsvis och framförs vid interna handledningar inför hela kollektivet. UTVÄRDERINGAR Utvärdering av återvandringsärenden Stockholms stads Återvandringskontor har på olika sätt sedan mitten av 90-talet arbetat med återvandringsärenden. I avsaknad av riktlinjer för arbetet med återvandringsärenden har handläggningen av inkomna ärenden i huvudsak använt metoder som tillämpats inom socialtjänsten. Detta har inte varit tillräckligt för att ge ett helhetsperspektiv, förutom med de delar som hör till den kommunala tjänstemannarollen och de sekretessbestämmelser som en handläggare ska rätta sig efter. Återvandringsprocessen är en svår och ofta en utdragen process. Handläggarna hade svårigheter med att följa ärendena och att strukturera de olika faserna för klienten i processen och detta bidrog till osammanhängande och bristfälliga aktiviteter. Det ledde också till att det var svårt att dokumentera och utvärdera arbetet med återvandringsärenden. En metod som växt fram i det direkta arbetet med ärenden och som provades i projektet är Individuell plan: Tidslinje Bygga broar under perioden medfinansierat av Migrationsverket. Ett år av tillämpning av metoden var för kort för att kunna utvärderas och accepteras som ett standardarbetssätt i det ordinarie arbetet. Detta projekt har haft som målsättning att pröva och utveckla metoden i det direkta och kontinuerliga arbetet med återvandringsärenden. Flera handläggare på Återvandringskontoret och CLUs samhällsvägledare har använt sig av metoden. Utbildningstiden i metoden var kort och krävde handledning i början av arbetet med ärenden. Samhällsvägledarna i BiH hade inga svårigheter att arbeta efter metoden. Den uppfattas som ett bra tillvägagångssätt, tydligt och användbart. Metoden strukturerar i första hand återvandringsprocessen för enskilda och familjer. Metoden stödjer handläggarna/samhällsvägledarna att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Den vidmakthåller distans och objektivitet vid svåra och komplicerade situationer. 22

24 Metoden baserar sig på noggrann dokumentation som ligger som grund till utvärderingar och kvalitetskontroll. Återvandringsprocessen via metoden blir mätbar och statistiska mätningar kan göras vid behov. Vi fastställer att metoden kan tillämpas till återvandringsärenden oavsett vilken världsdel de kommer ifrån. Metoden är optimal i situationer där ärenden har en handläggare i Sverige och en i hemlandet men den också kan tillämpas i situationer då det finns bara en handläggare eller när ett ärende på egen hand vill planera för sin återvandring på ett strukturerat sätt. Vår slutsats är att metoden som använts i detta projekt visar att den är tillämplig för ärenden som befinner sig i återvandringsprocesser. Metoden ska i fortsättningen användas på Återvandringskontoret i det ordinarie arbetet med återvandringsärenden. Utvärdering av arbete med praktikanter Klienter som utförde praktik och aktiviteter som bidrar till utvecklingen av hemlandet svarade på en enkät i slutet av praktikperioden. Utvärderingen av deras svar syftade till att förbättra och effektivisera handläggarnas arbete med klienter och för att utröna om dessa aktiviteter leder till arbete i hemlandet. Original enkäten finns som bilaga 1. Frågor: 1. Hur har handläggaren på Återvandringskontoret Stockholms Stad enligt Er bedömning utfört arbetet kring Er återvandringsprocess och återintegration? 2. Hur har samhällsvägledaren på CLU enligt Er bedömning utfört arbetet kring återvandringsprocessen och återintegrationen? 4. Hur bedömer ni kommunikationen mellan er och handläggaren? 5. Hur bedömer ni kommunikationen mellan er och samhällsvägledaren? Svaren bedömdes i skala 1 till 5 där 1 var dåligt och 5 mycket bra Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga Sammanfattning av beskrivningsfrågor i enkäten: 3. Anser ni att handläggarens och samhällsvägledarens roll bör inkludera hjälp i de områden rörande frivillig återvandring som fram tills idag inte har varit omfattade? Om ja, vilka områden? 23