Mycket att tjäna på foderreceptet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mycket att tjäna på foderreceptet"

Transkript

1 LEDAREN Positivt resultat visar att vägen är rätt SIDAN 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR THOMAS MAGNUSSON, koncernstyrelsen Som förtroendevald måste man ta ansvar SIDAN 4 5 LANTMÄNNEN FASTIGHET Med uppdrag att tjäna pengar åt ägarna SIDAN 6 LANTMÄNNEN AGROETANOL Nya marknader för agrodrank SIDAN Mycket att tjäna på foderreceptet SIDAN 8 9 Grisbonde satsade på år av forskning 23 Nordvästskåne i stiftelserna

2 2 SIGNERAT REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Lantmännens fodersäljare Ola Karlsson på besök hos grisproducenten Magnus Steen utanför Skara. Bild: Mikael Ljungström/Scandphoto UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås På rätt väg DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. UTGIVNING GRODDEN 2011 Nr Utgivning Annons Deadline Deadline vecka bokning text/bild annonssenast material 2 v 14 11/3 11/3 18/3 3 v 20 20/4 20/4 29/4 4 v 26 7/6 7/6 14/6 5 v 38 26/8 26/8 2/9 6 v 48 8/11 8/11 15/11 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Exempel på Lantmännens varumärken är Axa, GoGreen, Gooh, Hatting, Kronfågel och Kungsörnen. Lantmännen ägs av drygt svenska lantbrukare, har fler än anställda, är verksamt i 18 länder och omsätter 35 miljarder kronor. Lantmännen har verksamhet i hela förädlingskedjan från jord till bord. Läs gärna mer på och NÄR DU LÄSER DET HÄR har vi just presenterat bokslutet för I den här ledaren vill jag göra ett bokslut för verksamheten 2010, men ännu viktigare är att göra ett första avstamp för För 2010 är historia nu de nya möjligheterna har vi 2011! Årets resultat visar att vår strategi mot smalare och vassare har gett utdelning och förändringarna inom Lantmännen Lantbruk sker snabbt och målinriktat. Det är tydligt vi är på rätt väg! För mig är det också ett styrkebevis att alla fyra divisioner visar ett positivt resultat. Det är framför allt resultatet av ett målmedvetet arbete med effektiviseringar som började under 2009 som nu ger genomslag. För vi har knappast haft draghjälp av någon markant konjunkturförbättring på våra marknader, möjligen undantaget Swecon. JAG KAN KONSTATERA att resultatet i den lantbruksnära verksamheten under året motsvarat våra förväntningar. Det betyder i sin tur att Lantmännen kommer att ge både återbäring och efterlikvid. Samtidigt vill styrelsen tydligt markera nyttan av att äga Lantmännen och föreslår därför både insatsutdelning och en insatsemission. Under 2011 är ett av mina mål att tydligare visa på nyttan av Lantmännen och vår affärsmodell. Nyttan av att äga en industriverksamhet och nyttan av att kunna ta ut ett förädlingsvärde som kommer oss som ägare och lantbrukare tillgodo! Insatsutdelningen och insatsemissionen kommer från resultatet i industriverksamheten och det är inte små pengar vi kan ta del av som ägare. Att våra industrier dessutom bidrar till att öka efterfrågan på spannmål är en annan historia men faktiskt en både god och lönsam historia! MITT OCH STYRELSENS FRÄMSTA FOKUS har under året varit att vända utvecklingen inom Lantmännen Lantbruk. Jag är allt för medveten om att då basverksamheten, Lantmännen Lantbruk, inte fungerar och varken levererar rätt varor eller tjänster till rätt pris då rasar förtroendet för hela koncernen. I samband med årets föreningsstämma informerade jag om att Lantmännen Lantbruk läggs direkt under koncernstyrelsen, samt att styrelsen för Lantmännen Lantbruk avvecklas. Som ett stöd för utvecklingen av Lantbruk har vi inrättat en referensgrupp, den består av samtliga distriktsordföranden. Tillsammans med förändringarna i ledningen av Lantmännen Lantbruk ser jag detta som kraftfulla åtgärder för att kunna stödja Lantbruk till rätt inriktning och till att vara en bra affärspartner som bidrar till lönsamheten på ägarnas gårdar. För mig är det ett styrkebevis att alla fyra divisioner visar ett positivt resultat JUST NU PLANERAR VI för årets distriktsstämmor. Du hittar annonsen på sidan 7. Från styrelsen vill vi gärna ha mycket debatt, konstruktiv dialog och mötesplatser som för Lantmännen framåt. Låt oss hjälpas åt att gå åt det hållet! Lantmännen är en stor koncern, men vi finns nära dig och din gård. Stämmorna hålls på 29 platser runt i Sverige där du kan möta representanter för koncernledning och styrelse. Inte många företag finns så nära ägarna. Utnyttja den möjligheten vi i styrelsen ser fram emot att höra dina åsikter och svara på dina frågor! Välkommen! THOMAS BODÉN, Styrelseordförande Lantmännen Grodden Nr

3 3 Starkt resultat för Lantmännen 2010 Division Lantbruk Division Lantbruk har en positiv rörelseresultatutveckling 167 MSEK (-99) främst drivet av ett bättre resultat i Lantbruks kooperativa affär. Förbättringen är en följd av att de åtgärdsprogram som är under genomförande. Åtgärdsprogrammet, ETT Lantmännen Lantbruk har lagts fast. Dess främsta syfte är att få till stånd en väl fungerande vardagsverksamhet, att sänka kostnaderna för att förbättra vår konkurrenskraft och att öka fokus på kundernas och leverantörernas behov. Vi ser en stabilisering inom Lantbruks kooperativa affär, men det är fortfarande en bit kvar innan vi är nöjda, kommenterar Per Strömberg. Resultatet för 2010 efter finansnetto justerat för jämförelsestörande poster uppgick till 946 MSEK, vilket är en förbättring med 731 MSEK mot föregående år. Alla fyra divisioner visar ett positivt resultat för året, inte minst tack vare väl genomförda besparingsprogram. Alla siffror nedan är justerade för jämförelsestörande poster. Detta är ett starkt resultat som bekräftar att de strategier vi arbetat efter de senaste åren ger resultat. Under 2010 har vi sett stor positiv effekt av våra väl genomförda besparingsprogram, säger Per Strömberg vd och koncernchef för Lantmännen. Utdelning Styrelsen har beslutat att lämna återbäring och efterlikvid på 1 procent för lantbruksprodukter samt 0,5 procent på inköp från division Maskin i Sverige, detta motsvarar 95 MSEK. Utdelningsförslag till stämman är 5 procents utdelning på insatskapitalet, motsvarande 68 MSEK och en insatsemission på 177 MSEK. Sammantaget ger insatsutdelning och insatsemissioner en avkastning på 18 procent. Styrelsen föreslår 5,5 procents utdelning på förlagsinsatser. Vi kan inte luta oss tillbaka. Vi måste fortsätta att arbeta med besparingsprogram samtidigt som vi skapar lönsam tillväxt genom att bland annat bygga våra varumärken och jobba för att bli en smalare och vassare koncern, avslutar Per Strömberg. Division Maskin Det positiva rörelseresultatet för division Maskin håller i sig från tidigare kvartal. Helårsresultatet för divisionen uppgår till 236 MSEK (64), främst tack vare en stark konjunktur i Sverige vilket gynnat försäljningen av anläggningsmaskiner, samt väl genomförda sparprogram. De nya traktormodellerna från Valtra har mottagits väl i hela Skandinavien och jämfört med föregående år har marknadsandelarna för Valtra ökat på samtliga tre skandinaviska marknader. Division Energi Division Energis rörelseresultat uppgår till 125 MSEK (105) där Lantmännen Agroetanol och Lantmännen Agroenergi utvecklas positivt. Lönsamheten inom Lantmännen Agroetanol är starkt beroende av etanolprisets utveckling och priset på spannmål. Dessa har pendlat stort under året och utgör en fortsatt osäkerhet även inför framtiden. Division Livsmedel Division Livsmedel uppvisar ett rörelseresultat i linje med förra årets 784 MSEK (789), men utmaningarna med högre råvarupriser fortsatte att sätta press på marginalerna under det fjärde kvartalet. Har Lantmännen nöjda ägare? Tre gånger tidigare har Lantmännen genomfört omfattande mätningar för att följa upp hur nöjd man är som ägare av Lantmännen. Frågorna gäller allt från hur man värderar Lantmännens kommunikation, om man vet vilka som sitter i distriktsstyrelsen, till förtroende och vinstdelning. Undersökningen resulterar sedan i ett NÄI, nöjd-ägarindex, uppdelat på olika delområden. För oss som arbetar med medlemsoch ägarfrågor mot distrikt och medlemmar är det oerhört viktigt att veta och mäta vad man tycker och tänker DAGS FÖR NY UNDERSÖKNING om Lantmännen, säger Anna Carlström, medlemschef och fortsätter: Eftersom detta är den fjärde mätningen ger det bra möjligheter att följa en utveckling. I år kommer mätningen att genomföras både som telefonintervjuer och som webb-enkät. Totalt kommer närmare personer att intervjuas, att antalet är så stort beror på att mätningen sedan ska kunna brytas ner på distriktsnivå. Undersökningen kommer att genomföras vecka 7-9 och resultatet kommer att vara färdigt under april. Handla med emissionsinsatser en möjlighet att utveckla ditt ägande i Lantmännen eller använda resurser du kanske inte vet att du har! Nästa möjlighet att köpa eller sälja emissionsinsatser är den februari eller mars. Blanketter på eller via Lantmännen Direkt på nätet. Följ insatshandeln i Grodden på sidan 26 Nr Grodden

4 4 THOMAS MAGNUSSON LEDAMOT I LANTMÄNNENS KONCERNSTYRELSE Hos Thomas Magnusson hänger overallen vid sidan om kostymen. Han är mjölkbonde, ledamot i Lantmännens koncernstyrelse och dessutom vice ordförande i LRF, en man som lever för engagemanget och aldrig upphör att tro på det svenska lantbruket. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ En länk mellan Lantmännen och LRF Bara några minuters körväg utanför Växjö ligger Rinkaby Backagård där Thomas Magnusson och hans son Andreas tillsammans driver sin gård. Sedan 2005 sitter han i Lantmännens koncernstyrelse, men har parallellt varit engagerad i LRF är i dag vice ordförande i LRF:s riksförbundsstyrelse. Detta ger honom en unik inblick i båda organisationerna och en alldeles speciell roll i arbetet som förtroendevald. Lantmännen och LRF har alltid haft en nära och bra relation. Organisationerna har gjort många viktiga affärer ihop. Båda organisationerna har ju kunder och ägare som spänner över ett stort spektrum i svenskt lantbruk. Vi har helt enkelt mycket gemensamt. Samtidigt är det viktigt för Lantmännens ägare och kunder att LRFs lobbyarbete fungerar bra. Och det är värdefullt för LRF att få insikt i vilka diskussioner som förs i exempelvis lantbruks- och livsmedelsaffären och livsmedelskedjan. Att jag representerar båda och kan ge direkt input mellan organisationerna ser jag som en styrka för alla parter. Det säger sig självt att ett sådant omfattande engagemang också kräver en stor arbetsinsats, men Thomas hävdar att det aldrig känts jobbigt eftersom han får så stor variation. Här hänger overallen vid sidan om finkostymen. Ska jag vara ärlig så är det ibland trevligare att träffa folk än att gå bakom en korumpa hela tiden, men andra dagar är det enormt skönt att slippa åka på möten i Stockholm och arbeta på gården, säger Thomas med glimten i ögat. Stutar och mjölkkor Thomas gård ligger mitt i den småländska skogen, en skog som for illa under stormen Gudrun. Vi tappade halva vårt virkesförråd över en natt. Jag kan fortfarande känna sorg när jag går i skogen. Thomas började själv som lantbrukare tillsammans med sin far i början av 70-talet. Samtidigt som han arbetade på LRF-konsult, drev han den lilla gården med ett 30-tal kor och en del odling. Efterhand har verksamheten utvecklats och har i dag totalt 200 nötkreatur, varav 65 mjölkkor, resten ungdjur och stutar. Gården omfattar 140 hektar åker och lika mycket skog. Odlingen ger foder till djuren, till viss del spannmål och Thomas har även med gott resultat odlat majs. Just nu står utvecklingen och väger. Lönsamheten för stutarna har fallit och kanske väljer man i stället att satsa på fler mjölkdjur. Vi behöver en ny ladugård om vi ska fortsätta med mjölk. Just nu diskuterar vi fram och tillbaka hur vi ska göra. Det handlar ju mycket om hur Andreas vill ha det i framtiden. Vad är då Thomas egna drivkrafter, det som gör att han fortsätter engagera sig? Jag vill kunna påverka och försöka få saker och ting att bli bättre för den svenska bonden. Det är den drivkraften som finns i grunden. Jag vill se ett svenskt lantbruk som är lönsamt, utvecklande och intressant för marknaden, även den internationella. Så länge det finns en stämma som känner att det är rätt drivkraft är det roligt att få vara med och kämpa för saken. Självkritisk Som ledamot i koncernstyrelsen känner han ett stort ansvar bland annat Lantmännen Lantbruk och tycker att det finns anledning för förtroendevalda att vara självkritiska: Vi i Lantmännen lever kvar i en gammal kultur, den som fanns när min pappa var lantbrukare. De flesta var föreningstrogna och många i vår organisation har utgått från att det fortfarande är så. Det har satt oss i en svår sits när omvärlden förändrats. Men det inte är något vi kan beskylla ledningen för. Det är vi förtroendevalda som borde ha sett detta och slagit larm i tid. Jag kan ibland känna ångest för att det. Vi borde ha tagit tag i kostnadsbesparingarna för flera år sedan när allt gick så bra, då borde vi greppat tag i problemet. Nu får vi leva med att ha vaknat för sent. Och det är en resa som vi måste göra, påpekar Thomas och fortsätter: Många har skojat om att säljarna i Skåne förr hade alléskräck, en rädsla för att närma sig de stora gårdarna. Men det finns också säljare med koskräck. Det finns kobönder som aldrig haft besök av Lantmännens säljare. Okej, jag vet, det är inte min uppgift att kritisera personalen. Men vi som är förtroendevalda borde ha tagit ett större ansvar. Det är ju så att man bygger upp ett förtroende hos en kund och det håller så länge allt fungerar bra. Men när förtroendet får sig en knäck är det en tung resa tillbaka. Här i Småland är många lojala över hela affären. De Grodden Nr

5 5 Vi behöver något att matcha oss mot, utan konkurrenter somnar organisationen in. gets möjlighet till inköp och rationalisering och det lilla företagets arbetssätt i att möta kunden, det är drömscenariot. köper foder, gödsel, utsäde och maskiner. Om de blir missnöjda med något så finns risken att missnöjet förs över på hela linjen, att man helt enkelt för över alla affärer på någon annan, varnar Thomas. Han konstaterar samtidigt att Lantmännen aldrig kommer att kunna vara bäst i pris på allt och i alla lägen och att det knappast skulle gynna svenskt lantbruk heller: Nej, vi behöver något att matcha oss mot, utan konkurrenter somnar organisationen in. Effektivitet är nyckelordet Ett av Lantmännens problem menar Thomas är att man under många år försökt vara allt för alla: Är man vän med alla har man inga vänner har någon filosof sagt. Jag tror tyvärr att det är avsaknaden av de obekväma besluten som gör att vi befinner oss där vi gör i dag. Jag kan förstå att den enskilde bonden tycker illa om att vi stänger en silo, men ingen vill betala för en ineffektiv organisation. Många säger lägg gärna ner spannmålsplattor, men inte min. I grunden handlar det om effektivitet. Som jag ser det finns det två vägar till framgång antingen är man väldigt effektiv och tillverkar en produkt på bättre sätt än konkurrenten och kan därmed hålla lägre pris, eller också har man en vara som ingen annan har. Så är det på alla marknader och det här gäller ju lantbruk också. Eftersom lantbruksprodukter finns på många håll tror jag att det bara finns en väg för Lantmännen och det är att vara så effektiv i alla led som bara är möjligt. Thomas tror att det är fullt möjligt att få den där effektiva och välfungerande organisationen han efterlyser: Vi har en mycket kompetent företagsledning. Det gäller att ha rätt ledare i rätt ögonblick och det tror jag vi har, så Lantmännen ska nog kunna leverera det som är utlovat. I grunden finns den kooperativa idén. Den måste finnas kvar menar Thomas: För mig finns inget alternativ till det kooperativa företaget. Lantmännen ska fungera som vilket annat företag som helst men som kooperation är det bönderna som äger, beslutar och har insyn! Det är den stora skillnaden. Han tror att vi kommer att få höra mer i diskussionen bland ägarna framöver och mycket kommer att kretsa kring kapitalbehovet: Om exempelvis Unibake ska kunna utvecklas behövs kapital. Ska ägarna ställa upp med det eller ska man satsa på någon from av partnerskap? Samma diskussion förekommer just nu i Arla och framtiden får utvisa vilken väg vi ska välja. Det viktigaste i den diskussionen är fundamentet: Lantmännen ska vara kooperativt och svenskägt! Vi måste också se till att vi bevarar Lantmännensjälen. Det finns ett oerhört värde i att vi bönder har kontrollen över exempelvis foderaffären, sådant ska man inte kasta in på börsen! Vi ska ha det stora företa- All åker är värdefull Svenskt lantbruk backar lite för varje år, omsättningen minskar, främst den viktiga animalieproduktionen, bönderna blir färre, men Thomas påpekar att det ändå finns anledning till optimism: Självklart är det bekymmersamt, men jag tror fortfarande att lantbruket har en fantastisk framtid! Jag är övertygad om att livsmedelskonsumtionen kommer att stiga världen över, länder som Indien, Kina och Ryssland kommer att konsumera mer. Någonstans måste denna mat odlas. Och varifrån ska vi få vår energi i framtiden? Det finns bara en sorts energi som är oändlig och den kommer från den gröna cellen. All åkermark kommer att vara värdefull. Även den lilla åkerlappen i Småland kommer att ha betydelse i framtiden. För Lantmännen handlar det om att ta vara på denna möjlighet: De förändringar som vi inte tagit tag i tidigare måste nu göras. Vi måste tjäna mer pengar och bli mer lönsamma. Vi är redan på banan i livsmedels-, energi- och maskinaffärerna. Jag har tillförsikt om att Lantbruk snart ska vara där också. Kunderna ska kunna känna förtroende och stolthet över Lantmännen. Vi ska inte göda våra konkurrenter, då har vi fel kalkyler. Nej, vi ska plåga dem och de ska få kämpa varenda dag för att ta affärer. Det är då vi gör störst nytta för den svenska bonden. Nr Grodden

6 6 Att äga eller inte äga ÄR FRÅGAN FÖR FASTIGHETSBOLAGET Från mängder av små och stora lokaler spridda över hela landet till ett mer koncentrerat fastighetsbestånd på färre orter. Lantmännen Fastighet AB är på god väg på resan och målet är att tjäna pengar åt ägarna. Det ska vara ekonomiskt försvarbart att äga en fastighet. Självklart ska vi säkra Lantmännens verksamhet på olika orter. Men att ha ett kontor på en ort behöver inte vara liktydigt med att äga huset. I många fall tjänar vi på att låta någon annan äga själva fastigheten, förklarar vd Mikael Nicander, Lantmännen Fastighet AB. Fastighetsavdelningen var ursprungligen en ren internservice för att hålla koncernens funktioner med ändamålsenliga lokaler. Det är fortfarande ett av uppdragen, men sedan år 2009 ligger fastighetsverksamheten nu i ett eget bolag, Lantmännen Fastighet AB. Det ger möjlighet att mer konsekvent vara ett fastighetsbolag med målet att maximera vinsten för ägarna. Ett av momenten i processen för att öka lönsamheten har varit att sälja ut fastigheter och koncentrera ägandet till färre orter i landet. Självklart ska vi backa upp den egna verksamheten och i de fall vi sålt ut fastigheter där vi driver någon typ av verksamhet har vi sett till att få långsiktiga, bra hyresavtal. Men samtidigt måste man komma ihåg att det är omöjligt att ha den spridning vi har haft över hela landet och få det hela att gå runt ekonomiskt. Vi har lämnat cirka 50 orter och det går helt enkelt inte att kunna alla lokalmarknader. Våra fastighetsförvaltare har varit lite av en resande cirkus, som åkt landet runt för att kunna sköta de olika fastigheterna. Det säger sig självt att det blir oekonomiskt, förklarar Mikael Nicander och fortsätter: Säkerställa verksamheten Vi har framför allt släppt fastigheter i Norrland, norra Västkusten, Småland och Blekinge. Det är områden med små volymer och låga intäkter samtidigt som de kräver långa resor. Vår ambition är att informera distriktsstyrelsen på orten vid försälj- Mikael Nicander, vd Lantmännen Fastighetsbolag AB. Det handlar mycket om att tänka strategiskt och se hur olika fastigheter stämmer in i planen på kort och längre sikt. ningar, säger Mikael och konstaterar: Det har inte fungerat prickfritt, men här arbetar vi nära avdelningen för Ägarrelationer för att vara så öppna som möjligt. När alla försäljningar är klara beräknar Mikael att ungefär 175 fastigheter på cirka m 2 ska finnas kvar i svenska fastighetsbeståndet. Dessa fastigheter ser vi som långsiktigt ägande. Det är ekonomiskt försvarbart att finnas kvar på många orter eftersom vi har tillräckligt stort ägande där. Många undrar förstås varför vi säljer just det eller det huset som varit så länge i Lantmännens ägo. Det är naturligtvis en känslomässig fråga. Vi har försökt se det rationellt är det en vinst eller en förlustaffär för Lantmännen? Oavsett vad vi kommer fram till är vårt uppdrag att säkerställa att Lantmännens verksamhet kan fortsätta på orten i befintlig lokal med hyresavtal på lång tid eller i en ny, bättre lokal, poängterar Mikael. De olika fastigheterna har delat upp i kategorier. Kategori ett är långsiktiga innehav, vilket innebär att Lantmännen har verksamhet i lokaler på en ort där fastighetsbolaget har ett betydande fastighetsbestånd. Den andra kategorin är exploateringsobjekt och uthyrning. Det är fastigheter som kan hyras ut, byggas om och förvaltas eller säljas beroende på vad det är för typ av byggnad. Kategori tre är kortsiktiga innehav, små anläggningar som är dyra att förvalta och som saknar synergieffekter på orten. Den geografiska försäljningen är redan nära målet. Mikael berättar att det bara är en handfull orter kvar där man fortfarande letar efter rätt lösning. Det man nu fokuserar på är att också se till att de lokaler som Lantmännen äger utnyttjas så bra som möjligt. Att verksamheterna sitter mer yteffektivt på färre adresser har varit prioriterat. Vartefter vi kan effektivisera för verksamheten kan vi tjäna pengar till koncernen, konstaterar Mikael. En speciell kategori fastigheter hamnar under rubriken utvecklingsprojekt. Det kan handla om fabrikslokaler eller silor som byggs om för att värdet ska öka. På några håll i landet bygger man om till borätter, vilket egentligen inte alls är Lantmännen fastighets specialitet. Men eftersom det i dag lönar sig bättre att sälja fastigheter med bostadsrätter än fastigheter avsedda för exempelvis fabriksverksamhet finns det anledning att utveckla fastigheterna före försäljning. Mikael tar ett exempel från Tygelsjö, utanför Malmö: Det är en nerlagd silo där vi just nu diskuterar detaljplaner med andra intressenter för en satsning på byggrätter för bostäder. Området kring Malmö har ett stort behov av just bostäder så det finns en god möjlighet att vi kan öka värdet på den fastigheten. Att just öka värdet, addera värde, är något Mikael trycker på i sammanhanget. Allt förstås för att få bättre betalt i slutändan: Det handlar mycket om att tänka strategiskt och se hur olika fastigheter stämmer in i planen på kort och längre sikt. Men kommer Lantmännen Fastighet AB att arbeta med fastighetsaffärer på den stora marknaden, att köpa och sälja fastigheter bara för att det är en bra affär? Nej, det är vi inte mogna för ännu. Vi har fullt sjå att göra det vi gör just nu och göra det rätt. Text: HELENA HOLMKRANTZ Bild: JOHAN OLSSON Grodden Nr

7 Kommunikationsbyrån J029 Direktanslutna medlemmar och medlemmar i anslutna lokalföreningar kallas härmed till ordinarie distriktsstämmor i Lantmännen ek för. Ärenden enligt stadgarnas 20. Medverkan av koncernstyrelse och koncernledning. Distrikt Dag Tid Plats Söderslätt 14 mars Ellinge Slott, Eslöv Österlen 15 mars Folkets Park, Tomelilla Nordvästra Skåne 16 mars Scandic Nord, Helsingborg Kristianstad 17 mars Länsförsäkringar, Tivoligatan 6, Kristianstad Blekinge 21 mars Ronneby Brunn Växjö 23 mars Skogsudden, Södra, Växjö Sunnerbo-Värnamo 23 mars Missionskyrkan, Lagan Halland 22 mars Munkagårdsgymnasiet, Tvååker Jönköping-Tranås 17 mars Lantmännen Maskin, Jönköping Höglandet 15 mars Träcentrum, Nässjö Östergötland 22 mars Flygvapenmuseum, Linköping Gotland 14 mars Hotell Toftagården, Gotlands Tofta Älvsborg 10 mars Fristads Folkhögskola Bohuslän Dal 16 mars Quality Hotel, Vänersborg Västra Skaraborg 22 mars Grästorps konserthus Östra Skaraborg 15 mars Gothia Science Park, Skövde Örebro 10 mars Ericsson, Kumla Värmland 23 mars Lillerud Naturbruksgymnasiet, Vålberg Sörmland 24 mars Taxinge, Nykvarn Uppland 24 mars Jälla Naturbruksgymnasiet, Uppsala Enköping 22 mars Fagerudd Konferens, Enköping Västmanland 16 mars Sala Stadshotell Gästrikland 23 mars Västerbergs Folkhögskola, Storvik Hälsingland 24 mars 9.30 Orbaden Konferens, Vallsta Dalarna 17 mars Quality Hotel Galaxen, Borlänge Västernorrland 21 mars 9.30 Hotell Höga Kusten, Sandöverken Jämtland 14 mars 9.30 Åsbygdens Naturbruksgymnasium, Ås Västerbotten 16 mars 9.30 Spiran, Sikeå Norrbotten 22 mars 9.30 Skapa Hotell och Konferens, Sävast Välkomna! Koncernstyrelsen Med reservation för eventuella ändringar. Var med och påverka Lantmännens utveckling och framtid!

8 8 På sitt kontor i Skövde sitter Lantmännen Lantbruks Ola Karlsson djupt koncentrerad över siffrorna på datorskärmen. Ett förfinat recept till grisproducenten Magnus Steen på Karslätt gård växer fram. När många grisproducenter väljer att blanda sitt eget blötfoder direkt på gården handlar jobbet som fodersäljare idag lika mycket om att vara ekonom och kreatör som utfodringsspecialist och rådgivare. Med stigande råvarupriser är foderoptimering viktigare än någonsin för att skapa så hög kostnadseffektivitet i produktionen som möjligt, konstaterar Ola Karlsson. Text: KATARINA AVERÅS Foto: MIKAEL LJUNGSTRÖM RECEPT FÖR Effektivare grisproduktion Ola Karlsson är fodersäljare för Lantmännen i Skövde. I hans arbete ingår också att optimera foderblandningen till kunden. En stor andel av Sveriges grisproducenter blandar numera sitt foder hemma på gården. Basen är egen spannmål som kompletteras ett anpassat koncentrat eller proteinråvaror och premix som i huvudsak är mineraler och vitaminer. Optimering handlar i korthet om att hitta den billigaste foderblandningen som uppfyller effektivitetskraven, konstaterar Ola Karlsson. Ingredienserna balanseras utifrån grisarnas behov, vilka råvaror som finns, deras pris och näringsinnehåll. Foder utgör den tyngsta kostnaden för en grisproducent. Nu när råvarupriserna rusat i höjden och spås ligga kvar på en hög nivå är det därför extra viktigt att söka och finna den optimala foderblandning som ger bäst avkastning per satsad krona. Efterfrågad kunskap Ola Karlsson är husdjursagronom och specialiserad på utfodring. Han finns hos Lantmännen Lantbruk i Skövde, men hans 120 kunder är utspridda över landet. Från Boden till Ystad via Gotland, brukar han uttrycka det. Som fodersäljare är han grisproducentens allra viktigaste rådgivare. Kunskapen kring foderoptimering är värdefull och efterfrågad. Rätt recept ger förutsättningar för lönsamhet i företaget. Men det är inte så enkelt att han kan sätta sig ner och skriva en universell receptbok. Det är alltför många saker att ta hänsyn till. Basen är gårdens egenodlade spannmål eller inköp på marknaden. Foderoptimeringsåret startar med den nya skörden, konstaterar Ola Karlsson. Den analyseras så att vi får en rättvis bild av kvalitet och energiinnehåll. Kvantitet är också en viktig parameter i detta första läge. Spannmålen ska räcka hela året. Kanske behövs även inköp från andra växtodlare. Spannmålen, som främst ger energi, behöver därefter få sällskap av proteinråvara samt en premix med mineraler och vitaminer, alternativt ett färdigt koncentrat. Fibrer och fett är också viktiga att räkna på. Biprodukter från livsmedelsindustrin hamnar också i blötfodret. Olika tillgång Tillgången på alternativa fodermedel ser olika ut i landet, fortsätter han. Från mejerier finns till exempel möjligheter att få tag på vassle, permeat och gränsmjölk. Sprittillverkning lämnar efter sig drank och stärkelseindustrin ger stärk. Från bagerier kommer deg, kex och Grodden Nr

9 9 Från omsättbar energi till nettoenergi Lantmännen Lantbruk växlar nu successivt över till ett nytt energivärderingssystem för gris tillsammans med övriga aktörer inom den svenska foderindustrin. Det äldre svenska systemet att beräkna omsättbar energi byts mot ett nettoenergisystem som redan är i bruk på flera håll i Europa. Det nya systemet ger en mer korrekt beräkning av olika råvarors värde för grisarna. Energiinnehållet i grisfoder är den egenskap som har högst gränskostnad. Därför är det av stor betydelse att de råvaror köps kan värdera och jämföras. Det är speciellt viktigt nu när råvaruhandeln i väldigt stor utsträckning sker internationellt. Nettoenergin anger hur stor del av energihalten i en råvara som grisen verkligen kan använda för att växa och producera. Precis som i det tidigare systemet mäts energiinnehållet i MJ, men de nya nettoenergivärdena blir cirka 25 procent lägre. I nettoenergin tas hänsyn till att vissa råvaror kräver större insatser av kroppen för att bli tillgängliga. Det betyder till exempel att man kan man enklare ta hänsyn till att äldre djur är bättre på att utnyttja energin i fiberrika produkter. Det blir också möjligt att jämföra en svensk gris med en europeisk gris när de värderas enligt samma system. KÄLLA: Lantmännen Lantbruk Vi blir duktigare på att förstå dju- rens behov och möjligheter att näringsmässigt tillgodogöra sig olika fodermedel bröd, och den som har en potatisindustri i närheten kan med fördel bjuda på både potatisskal och chips. Optimeringen sker med hjälp av ett avancerat datorprogram kopplat till en råvarutabell och aktuell prislista för ungefär 300 olika produkter. Ola Karlsson för in individuella uppgifter för varje kund. Datorn behöver veta hur besättningen på gården ser ut, om det är smågrisar, suggor eller slaktsvin som ska utfodras samt vilken i tillväxtfas de befinner sig. Vi blir duktigare på att förstå djurens behov och möjligheter att näringsmässigt tillgodogöra sig olika foder- medel, säger han. Utvecklingen ger oss också bättre metoder för att mäta och analysera kvaliteten och innehållet i produkterna. Lantmännen Lantbruk har en egen foderutvecklingsverksamhet och deltar även i internationella forskningsprojekt. Nya rön omsätts sedan i praktiken. Organisationens och säljarnas kunskaper byggs på hela tiden och når ända ut till kunderna. Datorn hjälper till i bedömningen Datorskärmen framför Ola Karlsson fylls av det recept han väljer som visningsexempel. Den mest intressanta siffran hittar vi längst upp foderkostnaden per gris under hela dess livslängd. Han knappar in nya mängder och värden i de olika kolumnerna och vi kan direkt följa hur kostnaden påverkas av tänkta förändringar. Utifrån givna förutsättningar vill jag alltid hitta den absolut billigaste foderlösningen, säger han. En vanlig fråga är exempelvis hur lönsamheten för att använda åkerböna ser ut. Pumpbarhet och smaklighet är andra saker att fundera på. Jag kan också låta datorn hjälpa till i bedömningen av olika sorters spannmål. Just ju ser jag till exempel att ett vete som innehåller tolv procent protein är värt nio öre mer än ett vete med tio procent protein i råvaran. Även om det är datorn som gör beräkningarna när jag klickar på Optimera så gäller det att plocka fram sin kockkänsla. Jag testar mig fram tills jag känner mig nöjd. Lantmännens säljare Ola Karlsson (t h) på besök hos grisproducenten Magnus Steen, Karslätt. Livsviktigt för gården Gården Karslätt utanför Skara drivs idag av femte generationen. Lantbrukaren Magnus Steen har plats för slaktsvin och en total produktion på cirka per år. Det är livsviktigt för gården att aktivt jobba med foderoptimering, säger han. Utan Olas rådgivning hade jag inte vetat hur jag skulle blanda. På Karslätt odlas korn, vete och havre på 120 hektar åkermark. Den egenodlade spannmålen räcker dock inte, en del köps in från andra gårdar. Han blandar allt blötfoder direkt på gården. För ett par år sedan investerade han i den automatiska utfodringsanläggningen så att den täcker behovet fullt ut. Han köper en hel del biprodukter utifrån. I säckarna på magasinet väntar just nu många ton från en chips- och ostbågstillverkare på att bli grisfoder. Magnus Steen visar in i den del av byggnaden där råvarorna läggs i blöt i en rostfri blandningsgrop, mixas och slutlagras i större tankar. Förutom snacks finns just nu permeat från ett mejeri och drank från en närliggande sprittillverkare i gropen. Det behövs rejäl utrustning med kraftiga omrörare till det här, konstaterar han. Här blandar vi mellan 35 och 40 kubik åt gången. Det räcker i upp till fem dagar. I utrymmet bredvid ligger själva foderköket där den slutliga blandningen enligt receptet görs med spannmål, stärk, färdigblandad chipssoppa, rapsmjöl och premix innan blötfodret med automatik pumpas vidare ut i grisstallarna. Enligt Ola Karlsson utfodras i dag upp till 80 procent av alla slaktsvinsproducenter sina djur med blötfoder. Det finns mycket att tjäna på att jobba aktivt med sin foderoptimering, konstaterar han. Med dagens teknik och beräkningsmetoder är det fullt möjligt att tillverka lika bra foder på gården som i en traditionell foderfabrik. När man väl har fått allt att fungera tar det inte så mycket tid, men det är viktigt att inte släppa kontrollen utan göra egna uppföljningar på gården. Nr Grodden

10 10 AGRODRANKEN HAR FRAMTIDEN FÖR SIG Håkan söker nya marknader Agrodrank är restprodukten med potential att bli en lönsam affär. Håkan Nordholm ny foderchef på Agroetanol i Norrköping har i uppdrag att vidareutveckla dranken och hitta nya marknader. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Intresset och förståelsen ökar bland konsumenterna, inte bara för det vi själva äter, utan också för vad djuren äter, Grodden Nr När etanol tillverkas mals spannmål, varpå vatten och enzymer tillsätts. Vetestärkelsen omvandlas till socker, jäst tillsätts och etanol bildas. Det som blir över är dranken, en fraktion av enzymer, proteiner, jästrester och skal. Det är dessa rester som kan förädlas till lönsamma foderråvaror i Agroetanols anläggning. Att använda dranken som foder till framför allt nötkreatur är inget nytt fenomen. Det har antagligen gjorts lika länge som människan kunnat tillverka alkohol av spannmål. Många djur tycker om drank, den har en umamismak (femte smaken) tack vare jästresterna den är näringsrik och innehåller en hel del protein. Att det finns en enorm potential i agrodranken blir uppenbart när man tittar på hur stora volymer det rör sig om närmare ton drank blir över efter etanoltillverkningen i Agroetanols anläggning i Norrköping varje år. Dranken kan användas på lite olika vis. Blandningen dekanteras och kvar finns då dels en våtkaka, dels drankvatten. Drankvattnet har bara 10 procent torrsubstans (ts). Men man kan dunsta in vattnet till en sirap med 30 procent ts. Hårdnande konkurrens Den foderpellets som tillverkas i Agroetanols anläggning består av en blandning av våtkaka och dranksirap som torkas till ett mjöl med 90 procents ts-halt och därefter pelleteras till det som marknadsförs som Agrodrank 90. Det finns ett stort sug efter produkten på marknaden just nu och än så länge säljer man allt som tillverkas i Norrköping. Men konkurrensen är på väg att hårdna. I USA tillverkas stora mängder etanol av majs och den drank som blir över i den processen är nu på väg ut på exportmarknaden och kommer att pressa priserna. För en aktör som Agroetanol handlar det följaktligen om att effektivisera processen och vidareutveckla produkten för att få lönsamhet i affären. Det Håkan nu gör är att titta på hur man kan skapa mervärden av agrodranken, hur man kan vidareutveckla den och använda produkten på nya kloka sätt: Agrodrank är i sig inte världens bästa fodermedel, men ur miljösynpunkt är den ett viktigt alternativ på marknaden. Vi måste göra oss mindre beroende av soja som proteinråvara och där kan agrodranken spela en viktig roll som alternativ proteinkälla. Men Håkan påpekar att det också handlar också om att nå ut med produkten: För att lyckas med det behövs dels en mer utvecklad produkt av agrodranken, dels måste det också finnas en vilja att använda de alternativa proteinkällorna. När man optimerar ett foderrecept är det enkelt att ta till sojan, den är billig och det finns gott om den. Jag tror att tiden och debatten talar för agrodranken. Intresset och förståelsen ökar bland konsumenterna, inte bara för det vi själva äter, utan också för vad djuren äter, säger han och tar dioxinskandalen i Tyskland och diskussionen om parakvatbesprutad soja i Brasilien som exempel. Tre mål För att skapa mervärden med dranken jobbar man både på kort och lång sikt, till att börja med mot tre mål: Att utveckla processen och hitta hållbara lösningar med den befintliga foderprodukten Att öka kunskapen kring och utveckla varumärket Agrodrank 90 och berätta hur produkten kan användas Att finna nya användningsområden och nya marknader för den befintliga produkten Den befintliga produkten skulle kunna hitta till nya marknader som exempelvis fiskfoder, som foder till husdjur, kanske som hästfoder. En begrän-

11 NYTT FRÅN DISTRIKTEN 11 Återinvigning i Mörarp Agrodrank 90 är torkad och pelletterad drank, restprodukten från etanoltillverkningen. sande faktor är emellertid den höga fiberhalten. På längre sikt De mer långsiktiga projekten följer fler olika linjer och utredningar pågår för att se vilka projekt som kan ge bäst lönsamhet. Bland de många projektidéer som listats hittills finns exempelvis: Återvinning av jästrester. I etanoltillverkning används jäst, men i dranken som blir över finns jästrester, som skulle kunna användas som exempelvis bryggerijäst. Siktning för att ta bort fibrer. Det är svårt att ta bort fibrer, exempelvis skal från spannmålskärnan utan att förlora stärkelse. Man skulle också kunna tänka sig att sikta fodermjölet för att på så sätt få två flöden före pelletteringen Alarik Sandrup, miljömäktig Tidningen Miljöaktuellt har utsett Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen Energi, till en av Sveriges 100 Miljömäktigaste. På listan finns bland annat ledande politiker, journalister, företagare, forskare och kända miljöprofiler. Det känns givetvis väldigt roligt att som person vara med på denna gedigna lista, säger Alarik Sandrup. Jag ser det som ett erkännande av Lantmännens satsningar på hållbar utveckling och framför allt på förnybar energi. Lantbruksnäringen spelar en nyckelroll vad gäller hållbar livsmedelsförsörjning, energi och klimat och det är en framgång att Lantmännen ses som en viktig aktör i dessa angelägna framtidfrågor. Vi är många som är stolta över att Alarik, och med honom Lantmännen, blir uppmärksammade i den här typen av sammanhang, säger Carl von Schantz, chef för Lantmännens division ett med mer fibrer och ett med mindre. Specialtorkning av sirap. I stället för att föra ihop det dunstade drankvattnet, sirapen, med våtkakan är det möjligt att torka sirapen. Resultatet blir ett pulver med hög proteinhalt och mycket lite fibrer. Detta är det projekt man än så länge kommit längst på. Test i liten skala visar positiva resultat och nu vill man gå vidare med större tester. En möjlighet med den torkade produkten är att det skulle ge en proteinrik produkt som kan användas som foder även till enkelmagade djur, som grisar. Men även fiskfoderindustrin har visat intresse. Nackdelen med torkning är att det är en dyr process. Om produkten blir för dyr är den inte lika intressant för marknaden, där man konkurrerar med billig soja. Fördelen är samtidigt Energi. Det är både en bekräftelse på att vårt engagemang på den politiska arenan ger avtryck och att vi verkligen ligger i framkant med vårt hållbarhetsarbete. Varje år sätter en oberoende jury från Miljöaktuellt samman listan och i år sållade man bland ca 300 nominerade personer. Alarik Sanderup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi. att det handlar om ett närproducerat protein som är mer hållbart ur klimatsynpunkt jämfört med sojan. Alternativ till fiskmjöl Fiskfoder är den mest lovande applikationen på kort sikt, förklarar Håkan och fortsätter: Fiskfoderindustrin är mycket intresserad av att ta bort fiskmjölet ur fodret av etiska skäl. Det går åt närmare tre kg fisk för att producera ett kg lax. Att hitta alternativa proteinkällor är brinnande aktuellt för den branschen. Man måste nu göra utfodringsförsök för att se om den torkade dranksirapen kan fungera som ersättare. Det som blir kvar är våtkakan, som kanske kan användas som en speciell nötfoderprodukt. Listan över Sveriges 100 miljömäktigaste är framtagen av en jury bestående av personer som redaktionen har valt ut för att de har en god kunskap om miljöfrågor och om samhällsdebatten i stort. De är dessutom inte i position att själva platsa på listan. Juryn har betygsatt nästan 300 personer som Miljöaktuellts läsare har nominerat. De nominerade har fått betyg i fem olika kriterier: Reell makt, inflytande. Åstadkommen miljönytta under Trovärdighet i miljö- och hållbarhetsfrågor. Engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor. Förväntad miljönytta under NORDVÄSTRA SKÅNE Distriktsmötet för NV Skåne var en del av ett större evenemang med återinvigning av Mörarpsanläggningen och en maskindag den 24 november. Under dagen fanns personal från Maskin och Lantbruk men även från våra leverantörer på plats. Kvällens program inleddes med en måltid i verkstaden som på ett fantastiskt sätt gjorts om till möteslokal. Efter maten invigdes lokalerna av VD för Lantmännen Maskin Lennart Edling och chefen för Lantmännen Lantbruk Monika Lekander med att klippa av ett band och berätta om varför en samlokalisering skett och vad man hoppas att uppnå med detta. Monika Lekander berättade sedan om arbetet med att omorganisera Lantmännen Lantbruk till ett modernt företag, anpassat efter kundernas behov och fokus på den dagliga affären. Kvällen avslutades med en frågestund där även lokala och dagsaktuella frågor kom upp. Text: Jan-Olof Leuchovius Många frågor på aktivt möte ÖSTERLEN Vd Per Strömberg och Thomas Magnusson från koncernstyrelsen medverkade vid höstens distriktsmöte i Tomelilla. Efter ett julbord hade de uppgiften att hålla intresset uppe för att diskutera Lantmännen. Detta lyckades mycket bra och det var ett av de mest aktiva möte vi haft i distriktet. Bland de frågor som diskuterades var: Varför har vi i utdelningspolicyn att 60 procent av vinsten skall stanna kvar i Lantmännen och 40 procent delas ut till medlemmarna? Det borde vara tvärtom så att merparten går direkt till medlemmarna. Hur mycket verksamheter ska vi äga? Med projektet Smalare och Vassare har antalet verksamheter minskat från 35 till ca 25 i dag. Svaret blev att målet är att minska något till. Unibake tillför ett starkt kassaflöde och svarar för 40 procent av kassaflödet i hela koncernen. Hur går det för kycklingproducenterna på Österlen? Här svarade de gästande att vi inte har lyckats nå uppgörelser med alla producenter, men Lantmännen har förlängt driften av Kristianstadsslakteriet till i slutet av 2011 för att tillgodose den växande marknaden. Text: Jan-Olof Leuchovius Nr Grodden

12 12 I SKOLKÖKEN FINNS Vardagens Alla recept är dimensionerade för 100 portioner i första kokboken för skolkockar. Första kokboken för skolkockar Lantmännen har gjort Sveriges första kokbok för skolkockar. I Matlust har vinnarrecepten och barnens favoriter samlats. Kokboken släpptes i mitten av januari och förhoppningsvis ska den motivera fler skolor och skolkockar att göra både god och nyttig mat. Lantmännen startade 2008 Sveriges första rikstäckande tävling för skolkockar, SkolmatsGastro, med Kocklandslagets grundare Kurt Weid i spetsen. Tävlingen hålls vartannat år och målet är att inspirera och synliggöra landets alla skolkockar. Lantmännen har nu samlat vinnarrecepten och barnens favoriter i en kokbok för att motivera fler skolor och skolkockar att göra både god och nyttig mat. Möjligheten att laga allt från grunden finns dock inte i alla skolor och därför har vissa recept en ruta med tips om förberedda produkter. Boken innehåller även lite kuriosa och reportage från 15 olika skolkök från Ystad i söder till Arvidsjaur i norr. Det har saknats en ordentlig kokbok för skolkockar och vi hoppas kunna bidra med både lust och inspiration till att skapa god och nyttig mat ute i skolorna. Under de år jag varit ute och föreläst i skolor i har jag träffat många duktiga skolkockar med stor potential för nyskapande i skolköken, säger Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen. Skolmaten är en viktig samhällelig fråga och allt fler inser vikten av bra mat i skolan. Även inom politiken har frågan fått mer uppmärksamhet. Med bra mat orkar skolbarn en dag full av matte, engelska och idrott, och de allra minsta orkar leka tills föräldrarna hämtar dem på förskolan. Kokboken innehåller 67 recept på sallader, varmrätter, vegetariskt och bröd. Matlust är producerad av Lantmännen Cerealia Foodservice i samarbete med Citat (produktion). Matfotograf: Joel Wåreus hjältar Skolkökspersonal har långtifrån samma status som kockar på privata restauranger. Inte heller kallas de kockar utan bambatant eller mattant oavsett kön! Helt uppåt väggarna, tycker Kurt Weid från Cerealia Foodservice. Det är här vi hittar de verkliga vardagshjältarna. Men de behöver peppas, inspireras och lyftas fram i rampljust för att både de själva och skolmaten ska få en högre status. I Sveriges skolkök jobbar mellan och kockar som tillsammans lagar skolmåltider per dag. En gigantisk mängd mat. Trots det är det här en yrkeskår som sällan uppmärksammas jämfört med kockar på privata restauranger som flitigt exponeras i både tidningar och TV och som skriver kokböcker på löpande band. Skolkockarna däremot får ofta klä skott för den kritik som titt och tätt riktas mot skolmaten. De representerar också en bransch där man tvingas jobba med väldigt små resurser. Därför är behovet stort av utbildning, uppskattning och inspiration i det dagliga slitet för att kunna bibehålla matglädjen och engagemanget. Åker runt och peppar personal Kurt Weid är kökschef och affärsutvecklare på Cerealia Foodservice. Under 2010 drog han igång ett projekt som innebär att han åker runt i skolor och håller inspirationsdagar för skolkökspersonal runt om i landet. Och det har blivit en verklig succé. Under året som gått har han hunnit med att besöka ett 60-tal skolor med ibland upp till 50 deltagare från respektive kommuns skolkök och efterfrågan bara ökar. Under en eftermiddag som avslutas med gemensam matlagning får deltagarna lyssna till roliga och lärorika exempel från såväl krogbranschen som från andra skolor varvat med goda råd och tips hur man kan höja kvaliteten på maten, förgylla vardagen och skapa matglädje både för sig själva i köket och 55 av eleverna önskar sig nybakat bröd till skollunchen. 87 av eleverna tycker att det är viktigt att maten % smakar bra. för matgästerna, det vill säga skoleleverna. I början av december var det Gävles tur, där han skulle föreläsa i två dagar. Här drivs skolköken av Sodexo och Grodden var med på plats den första dagen på Stora Sätraskolan där ett tjugotal förväntansfulla deltagare bänkat sig i matsalen. Ni är kockar All matlagning handlar om glädje, förklarade Kurt för deltagarna. Viljan är nummer ett och har man bara viljan så kommer engagemanget och matgläjden som ett brev på posten. Det man gärna vill göra och gör ofta blir alltid bra även om man inte har så stora resurser till sitt förfogande. En sak pekade på är hur maten presenteras, hur matsedlarna skrivs. I dag ser de flesta skolmatsedlar väldigt trista och oinspirerande ut. Ett tips till deltagarna var därför att ta efter krogarnas menyer och gör lite mer målande beskrivningar så att det väcker matlust hos eleverna. Att jobba med säsongerna är ett annat sätt att både skapa intresse för maten och få råvaror till bra pris när de är som bäst. Varför inte bjuda in olika leverantörer som får exponera sina produkter och visa upp vad det finns exempelvis för olika sorters potatis, rotfrukter, äpplen och kryddor, föreslog Kurt. Det väcker både intresse och ger kunskap. Glöm heller inte att laga något speciellt inför jul, påsk och andra stora evenemang. Och göm er inte i köken utan Text & foto: CHRISTINA BERGLUND Kurt Weid, kökschef och affärsutvecklare hos Cerealia Foodservice har sett det som en viktig uppgift att höja kvaliteten och statusen för skolmaten och skolkökskockarna. gör som på restaurangerna. Gå ut och heja och prata med era matgäster och berätta om dagens meny och fråga vad de tycker. Det är alltid uppskattat. Det fanns många fler exempel hämtade från restaurangbranschen, bland annat en sådan sak som klädseln. Alla vet att rätt klädsel ofta blir en viktig statusmarkör. Skippa för sjutton tenniströjorna och klä er som kockar, lydde därför uppmaningen. Det stärker självkänslan % 46 av % eleverna vill ha olika rätter att välja på. Grodden Nr

13 13 Provsmaka skolkockarnas bästa Här är ett av recepten ur kokboken Matlust, omvandlat till familjevänliga fyra portioner. Kycklingfilé med fransk senap och grönpeppar Skurup 4 portioner 4 kycklingfiléer Det är full fart i köket. Lillemor Sandahl t v och Carina Granholm tycker de haft en lärorik dag. Här förbereder de det som ska bli pepparbiff med ugnsbakad potatis och tomatsallad. och inger respekt. Och framför allt - kalla er inte mattanter! Ni är kockar! Men oavsett var man jobbar och var maten tillagas ska bra mat alltid smaka gott, ha rätt temperatur, vara näringsriktig och målgruppsanpassad! Varför Skolmatsgastro? Men det är inte bara inspirationsdagarna som ska syfta till att höja kvaliteten på skolmaten. Utöver mina skolbesök och föreläsningar kände jag att jag ville hitta på något som visar mer utåt att det händer något även i den här branschen, säger Kurt. Förutom sin långa erfarenhet som kock och en av grundarna av det Svenska Kocklandslaget har han också lång erfarenhet som domare i såväl svenska som stora internationella mattävlingar. Därför var inte steget så långt till att tänka tävling och det utmynnade i Skolmatsgastro. En lagtävling för skolkökskockar som körs vartannat år efter samma premisser som gäller för professionella kocktävlingar. Den första tävlingen ägde rum på GastroNordmässan 2008 och den andra på 2010 års mässa. Då fick man in inte mindre än 60 bidrag varav fem 3-mannalag gick till final. Förhoppningarna är stora att det kommer ännu fler anmälningar till Själva syftet med tävlingen är att inspirera till att förnya skolmaten öka uppmärksamheten kring skolmaten Nina Zeidlits smakar av dressingen under Niklas Janssons överinseende. Den visade sig vara lite väl stark. Skippa för sjutton tenniströjorna och klä er som kockar. Och framför allt kalla er inte mattanter! Ni är kockar! höja statusen för skolkockar lyfta fram Lantmännens produkter Jag får numera allt oftare önskemål om en inspirationsdag där man kan få testa att laga tävlingsmat, berättar Kurt. När föreläsningen var över i Stora Sätraskolan blev det därför allmän mobilisering i köket och fullt ös när deltagarna uppdelade i lag gav sig i kast med varsitt recepthäfte som för dagen innehöll huvudråvaror som Pepparbiff toppkryddad med Krögarklass, Nöt- och örtkryddad biff av kyckling, svenskt matkorn, Fagoline vit fiberpasta och vaniljfromage bland mycket annat. Två och en halvtimme senare stod en härlig buffé uppdukad och deltagarna kunde äta, njuta och även bedöma varandras jobb. Och förhoppningsvis var det några som fick blodad tand och kunde tänka sig att tävla i nästkommande Skolmatsgastro. SÅS: 1 msk smör 1,5 msk grovstött grönpeppar 2 msk japansk soja 2 msk Senap fransk 3 dl Creme Fraiche lätt, kokfast Salt, malen svartpeppar Kungsörnen Prima Vit fiberpasta Stek kycklingfiléerna. Salta och peppra dem. Lägg dem i en ugnsfast form. Smält smör och fräs grönpepparen. Rör ner övriga ingredienser till såsen och låt den sjuda några minuter. Häll såsen över kycklingen. Grädda i ugn i 200 grader, cirka 15 minuter. Servera med Kungsörnen Vit fiberpasta, matkorn eller bulgur och salladsbuffé. Så här tyckte några av deltagarna om inspirationsdagen Niklas Jansson, Sätrahöjdens centralkök En intressant dag som gav funderingar kring det där med halvfabrikat kontra rena råvaror, tycker Niklas Jansson. Sedan fem år jobbar han i Sätrahöjdens centralkök där det lagas ca portioner per dag. Inte bara skolmat utan även mat till äldreboende och så kallad hemmat till Gävle, Västerås och Borås. Birgitta Gustafsson, husmor på Källmursskolan En jätteintressant och inspirerande dag som jag informerat arbetskamraterna om. Vad gäller kläder så väntar vi på kockkläder som är beställda. Just nu har vi limegröna tröjor med svarta förkläden och mössor. Eleverna märker direkt när vi har nya kläder. Beträffande maten så gör vi själva alla sallader och nu har vi även börjat göra eget potatismos i stället för pulvermos och det uppskattas. Carina Granholm, Strömsbro skola Jättetrevligt. Men jag tror det skulle ge ännu mer effekt om alla i ett arbetslag fick vara med. Det är också intressant att träffa personal från andra skolor och höra deras erfarenheter. Vi har 350 barn från förskolan upp till sexan och vi försöker variera så bra vi kan. Det är ju främst salladsbuffén och kryddningarna vi kan påverka. Nr Grodden

14 14 TEMA DISTRIKT NORDVÄSTRA SKÅNE Skåne är platt och har de bördigaste åkrarna i landet. Den fördomsfulla bilden av vårt sydligaste landskap bekräftas men motsägs delvis också när man besöker distrikt Nordvästra Skåne. I söder breder den vidsträckta Landskronaslätten ut sig och som norrut övergår i Kullabygden och Ängelholmsslätten. Längst upp i nordväst ligger dock den kuperade Bjärehalvön där jord möter skogsbygd. Att odlingsbetingelserna skiljer sig mellan dessa områden är givetvis naturligt. De så kallade baltiska moränlerjordarna i söder tillhör de mest högavkastande i landet medan de tunga lerjordarna på Ängelholmsslätten utgör en stor utmaning för lantbrukarna där. I nordväst på Bjärehalvön och delar av Kullabygden dominerar lätta mo- och sandjordar med bra förutsättningar för tidig skörd av bland annat potatis och grönsaker. Gemensamt är det milda klimatet med nederbördsrika vårar och somrar, och snöfattiga vintrar. Spannmål, oljeväxter, potatis samt grönsaker är de huvudsakliga grödorna men liksom i övriga delar av Skåne odlas här också sockerbetor även om den odlingen länge varit på tillbakagång i takt med att sockerbruken lagts ned. Det gäller också djurhållningen som minskat kraftigt. Kullabygden var exempelvis det svintätaste området i landet på 60-talet men nu finns bara en handfull grisproducenter kvar där. En annan sak som särskiljer distrikt Nordvästra Skåne är att här lever systemet med lokalföreningar kvar. Över hälften av de cirka Lantmännenmedlemmarna i distriktet är anslutna via någon av de sex lokalföreningarna. Text och bild: LEIF BERGLUND Lyckade aktiviteter bakom ökat intresse 150 personer på ett medlemsmöte skvallrar om ett stort intresse och bra engagemang bland lantbrukarna i området. Så många samlades nämligen när distrikt Nordvästra Skåne gästades av Lantmännen Lantbruks chef Monika Lekander i december. Några av dem hade nog också lockats av Lantmännen Maskin som visade upp sina produkter. Vi har ett stort antal engagerade lantbrukare, därför är det inte ovanligt att det kommer så många på ett medlemsmöte. Vi har under senare år också gjort en del lyckade aktiviteter riktade mot unga lantbrukare och det har bidragit till att öka intresset. Det säger Nils-Gustav Nilsson, ordförande i distriktet sedan marknadsområdena försvann 2006 och tidigare ledamot i MO-styrelsen. Nils-Gustav Nilsson torkar och lagrar höstvete och höstraps på den egna gården utanför Kattarp mellan Helsingborg och Ängelholm. Distriktet är lite speciellt eftersom vi har representanter för sex lokalföreningar som medlemmar. I övrigt tror jag inte vår verksamhet skiljer sig så mycket från övriga distrikt. Nils-Gustav Nilsson kan sägas karaktärisera en slättbonde i Skåne. På föräldragården utanför Kattarp, någon mil nordöst om (se också sidan 23) Helsingborg, driver han sedan 1983 ett intensivt växtodlings-jordbruk som i dag består av höstvete, höstraps och sockerbetor. Som lite udda gröda har han fröodling. Det är viktigt vi tar tillvara de resurser vi har i form av den utmärkta åkerjorden här i Skåne. Ett huvudmål är att få så bra skördar som möjligt ju högre avkastning desto bättre för miljön. Det finns forskning som visar på det. Som ordförande i en av Lantmännen tre forskningsstiftelser, SL-stiftelsen, bör Nils-Gustav Nilsson veta vad han talar om. Just SL-stiftelsen har som uppgift att främja forskning på våra jordbruksgrödor. Detta i syfte att skapa nya affärsmöjligheter för såväl ägarna/lantbrukarna som Lantmännen. Hållbart jordbruk Forskningen inriktas bland annat på hur man ska kunna bedriva ett intensivt jordbruk med ökande skördar samtidigt som vi inte använder mer insatsvaror. Ett exempel är att det i dag inte används mer fosfor i ett intensivt än i ett extensivt jordbruk räknat på avkastningen. Vi vill ju alla bedriva ett hållbart jordbruk som inte utarmar jorden på sikt. Som ett lyckat exempel på vad forskningsstiftelserna kan bidra med lyfter Nils-Gustav fram maltkornet: Tidigare spelade maltkornsodlingen en obetydlig roll men i dag har grödan en stor betydelse för många lantbrukare. Det är tack vare att man forskat på odlingsaspekterna och hur det uppför sig vid mältning. Resultatet är att man i dag fått fram en högre kvalitet på slutprodukten. Ett annat pågående projekt rör integrerad odling där man försöker kombinera rätt växt med optimal jordbearbetning för att bland annat skapa ett mer energisnålt jordbruk och samtidigt minimera körningen på åkrarna. Lokalföreningarna en tillgång I det nordvästra distriktet finns 733 direktanslutna medlemmar och ytterligare närmare 1100 är anslutna via lokalföreningarna. Systemet är en rest av en gammal organisationsstruktur som finns kvar i södra Sverige. Jag tycker personligen inte att det är något konstigt med att vara medlem via en lokalförening. Det är så det ser ut här. Vi har många småskaliga jordbruk, speciellt på Bjärehalvön, och lokalföreningarna utgör ett effektivt och nära återförsäljarnät för dem. På så sätt är de en tillgång för medlemmarna men också för Lantmännen. I övrigt anser Nils-Gustav Nilsson att distriktsstyrelsen fyller en viktig funktion som informatör både uppåt och nedåt i organisationen och han är en stark anhängare av Lantmännens strategi under senare år: Behöver vara en stark part Lantmännens roll är viktig för att öka och hämta hem förädlingsvinsten på våra produkter. Det har man lyckats med tack vare högre kvaliteter på det som exporteras och genom att själva förädla råvarorna. I dag har Lantmännens livsmedelsindustrier utvecklats till att ha en nyckelroll och det ser jag som helt avgörande för koncernens existens. Lantmännens roll är viktig för att öka och hämta hem förädlingsvinsten på våra produkter. En annan viktig funktion för Lantmännen är att vara motpart mot dagligvaruhandeln med sina egna varumärken som hela tiden växer. Att enbart försöka pressa priserna går ut över kvaliteten och det tror jag i längden inte gynnar konsumenterna. Vi producenter behöver en stark part som kan motverka denna utveckling. Verksamheten i styrelsen tycker han fungerar bra men skulle gärna se att fler unga engagerar sig. Ju större spridning i styrelsen desto fler synpunkter kommer fram. Samtidigt är det bra med erfarenhet också. Ett önskemål är att få fler kvinnor aktiva men som sammansättningen ser ut nu speglar den i stor utsträckning verkligheten. Grodden Nr

15 15 NAMN Nils-Gustav Nilsson ÅLDER 55 år FAMILJ Hustrun Eva och två barn som pluggar på teknisk högskola VERKSAMHET Växtodling ODLINGSAREAL 220 ha, varav ca hälften arrenderas GRÖDOR Höstvete, höstraps, sockerbetor + fröodling (vit- och rödklöver samt rödsvingel). ANTAL ANSTÄLLDA 1 ÖVRIGT Ordförande i distriktsstyrelse Nordvästra Skåne och i SL-stiftelsen. Nils-Gustav Nilsson kan konstatera att konceptodlingen av höstrapssorten Vistive klarar sig bra under snötäcket, delvis tack vare att frosten kom före snön. Det är första året han odlar denna relativt nya sort som ger en olja lämplig för frityr.

16 16 TEMA DISTRIKT NORDVÄSTRA SKÅNE Hantverk skapar första färskpotatisen Minst en gång om året brukar Bjärehalvön låta tala om sig i nyhetssändningarna. Det är i samband med att de första färskpotatisarna skördas och säljs till något som liknar fantasipriser vad gäller en vanlig jordbruksprodukt. Det handlar om väldigt små mängder från bara ett par odlare men visst har den nyheten ett reklamvärde för alla odlare här. Stefan Olsson är potatisodlare i tredje generationen på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. För tolv år sedan övertog han föräldragården strax utanför byn Grevie. På vad han kallar dålig mark odlar han potatis och sallad på den relativt blygsamma arealen 40 hektar. Nyckeln till att det ändå finns lönsamhet i verksamheten är till stor del tidig skörd med medföljande högt pris. Efter den allra första färskpotatisen kommer en period med priser på 40, 50 kronor kilot till odlaren och det kan gå rätt stora mängder till det priset. Samtidigt är det ett vågspel då man hela tiden noga måste överväga när man ska plocka upp potatisen. Skörden kan bli dubbelt så stor om man låter den växa till sig en vecka men då kan å andra sidan priset ha mer än halverats. Att tillgång och efterfrågan styr priset blir knappast tydligare än när det gäller den svenska färskpotatisen. Att få en så tidig skörd som möjligt är viktigt och det pågår en hel del hemlighetsmakeri på halvön som sticker ut i Kattegatt strax norr om Öresund. Totalt har Stefan Olsson närmare 100 kollegor som odlar potatis i det här hörnet av Skåne. Det här är produkter som ingen kan kopiera och som det ligger ett hantverk bakom för att få fram. Det är bara vi som kan det och därför är vi väldigt hemlighetsfulla med våra metoder. Gynnsamt klimat Det är dock ingen hemlighet att den första färskpotatisen är av sorten Swift. Ett normalår börjar den skördas runt den 25 maj och två veckor framåt är det bara Swift som gäller. Det milda klimatet, framför allt de ljumma vårvindarna på sydsidan mot Skälderviken, är förklaringen till att man år efter år är först i Sverige med att skörda färskpotatis. Swift trivs i dåligt väder och eftersom det kan vara extremt nederbördsrikt här på våren behövs en sort som klarar det. Annars är det egentligen dålig mark, lätta mojordar med mycket sten i. Vi plockar väldigt mycket sten, det är rena Småland här, säger Stefan och ler. Att jag bara har 40 hektar odlingsmark är ett val jag gjort. Kanske borde det vara lite mer men jag bestämde mig redan för 25 år sedan att odla nischoch premiumprodukter och då behövs inte så mycket mark. Jag vill därför inte bli så mycket större, då går det inte att bedriva verksamheten hantverksmässigt. Handpåläggning Ordet hantverk återkommer hela tiden i samtalet med Stefan Olsson. Jag brukar tala om handpåläggning på produkten, att det finns människor bakom varorna i våra livsmedelsbutiker. Jag tror att det är viktigt att vi behåller den här typen av odling i Sverige annars försvinner folk från landsbygden i takt med att brukningsenheterna och maskinerna blir större och större. Därför gillar Stefan att se sitt namn på förpackningarna i butikerna. Det finns ett starkt drag av yrkesstolthet i den egna verksamheten. Att han skulle följa familjetraditionen och bli potatisoch grönsaksodlare rådde det knappast Det är ett hantverk att bland annat få fram så bra sättpotatis som möjligt. Tre groddar ålar, varken fler eller färre, bör det vara. något tvivel om. Redan som 13-åring började han experimentera med olika salladsodlingar. Jag har alltid gillat att naturen och att odla, det är ju ett samspel mellan naturen och mig. Det är en av anledningarna till att jag är bonde. Jag gillar också människor och då passar den här typen av odling bra eftersom den är arbetskraftsintensiv under skördeperioden. Dessutom är jag intresserad av den ekonomiska biten och vill därför se och utveckla nya trender för livsmedel. Utvecklingen på den fronten tycker dock Stefan Olsson går delvis åt fel håll. För stor fokus på priser Titta här, säger han och slår upp en bok och visar en interiörbild från en stor livsmedelsbutik tagen av Jens Assur. Vad är det man ser exponeras på skyltarna? Jo, priser. Överallt hänger skyltar med priser och bara priser. Är priset det enda som är intressant? frågar han retoriskt. Nej, jag tror inte det, inte enbart. Konsumenterna efterfrågar också kvalitet och produkter som de vet är goda och nyttiga. Därför tycker han att Lantmännen gör rätt som satsar på egna och profilerade varumärken. Jag är mycket Lantmännen i mitt hjärta och röstade ja till fusionen. Det är en välrenommerad koncern som har muskler att utmana exempelvis de stora livsmedelskedjorna men jag skulle gärna se att man utnyttjade sina muskler mer. Engagerad i Lantmännen och dess sido-organisationer har Stefan Olsson varit länge. Distriktsstyrelsen lämnade han dock för drygt två år sedan. Det var flera olika faktorer som låg bakom det beslutet. Dels var det tidsbrist men framför allt att jag är ordförande för Bjäre Lantmän och då satt jag i praktiken på två stolar eftersom lokalföreningen är kund till Lantmännen. Som ordförande i snart tio år för Bjäre Lantmän ser han emellertid ingen större konflikt med att denna organisationsform lever kvar i distriktet. Det är en expansiv lantbruksbygd med många små brukare och då är den lokala närvaron viktig. Lokalföreningar svarar för en service som förenklar för dem som verkar här. I dag är vi inne i en bra utvecklingsfas då vi satsar mycket på våra tre butiker. Omsättningen ligger på miljoner kronor varav den absoluta merparten är på diesel, gödning och foder. Faktum är att vår lilla lokalförening säljer gödning motsvarande drygt en procent av Lantmännens totala försäljning av gödning räknat i ton. Duktig arbetskraft En annan hjärtesak för Stefan Olsson är de säsongsanställda, medarbetarna på gården som jobbar 4 6 månader om året. Ungefär hälften av dem är utländska gästarbetare som återkommer varje år och som bor på gården under säsongen. De har blivit som en halv familj och de är makalöst duktiga vissa av dem. Annars är jag mycket för att anställa svenska ungdomar. Jag tycker det är bra att de får lära sig om lantbruk men det är svårt att bara anställa skolungdom eftersom vi börjar skörda redan i maj och håller på till oktober. Innan vi skiljs åt visar Stefan Olsson potatislagret, det som ska bli sättpotatis till våren. Runt 85 procent ska bli egen framdriven sättpotatis medan cirka 15 procent köps in som föryngring. Jag börjar packa om potatisen i speciella grolådor nu i december men i år ligger jag lite efter på grund av att jag tvingats ägna mig en hel del åt snöröjning de senaste veckorna. Normalt sett får vi väldigt lite snö här, säger han och blickar ut över det vita vackra böljande landskapet där man skymtar havet i fjärran.

17 17 Jag börjar packa om potatisen i speciella grolådor nu i december men i år ligger jag lite efter på grund av att jag tvingats ägna mig en hel del åt snöröjning de senaste veckorna. Stefan Olsson är en typisk lantbrukare på Bjärehalvön, det vill säga han odlar potatis och grönsaker på de lätta och steniga mojordarna i det kuperade landskapet. Tack vare det milda klimatet är man först i landet med att skörda framför allt potatis men även sallad. NAMN Stefan Olsson ÅLDER 48 år FAMILJ Hustrun Eva och tre barn VERKSAMHET Sallads- och potatisodling (ca 50/50) ODLINGSAREAL 40 ha, varav ca hälften arrenderas ANTAL ANSTÄLLDA säsongsanställda under 4 6 månader OMSÄTTNING 4 miljoner kronor ÖVRIGT Ordförande för lokalföreningen Bjäre Lantmän och ledamot av LRF:s regionstyrelse. Har tidigare varit ledamot i distriktsstyrelsen.

18 18 TEMA DISTRIKT NORDVÄSTRA SKÅNE Grisproducenter valde Skåne framför Norrland Här finns en högre lantbruksintensitet, bättre odlingsmöjligheter plus att det är ett annat utbud av det mesta och nära till allt. Det säger Mona Wikberg som driver grisproduktion i nordvästra Skåne. För snart 15 år sedan tog hon tillsammans med maken Per-Erik beslutet att flytta från parets gård utanför Sundsvall. Tanken var att fortsätta som grisuppfödare men i en miljö som erbjöd bättre utvecklingsmöjligheter. Visst är det också tuffare konkurrens här med bland annat dyrare jordbruksmark men sammantaget är förutsättningarna bättre och vi har aldrig ångrat beslutet att flytta. Vi har över huvud taget blivit mycket väl mottagna av våra skånska kolleger. Mona Wikberg är en mycket engagerad lantbrukare. När Grodden besöker gården utanför Svalöv på en för Skåne ovanligt kall och vintrig decemberdag så riktigt sprudlar hon av åsikter och tankar kring den egna verksamheten i allmänhet och det svenska lantbruket i synnerhet. Kul att du påpekar det. Jag tror att Mona Wikberg är sedan drygt 30 år tillbaka grisproducent. För 15 år sedan valde hon och maken att flytta till Skåne för att de tyckte förutsättningarna för att vara lantbrukare var bättre där. det avspeglas i mitt sätt att prata, säger hon och skrattar: Vi har i stort sett hela våra vuxna liv sysslat med lantbruk. Per-Erik sedan han var 18 år och jag kom också tidigt in på det. Vi har alltid trivts väldigt bra med våra yrkesval och egentligen aldrig sysslat med något annat, påpekar Mona som utbildade sig till lantmästare. Mycket mer än bönder i dag Det var för över 30 år sedan och mycket har förändrats sedan dess. Det är mer komplicerat i dag. Man måste kunna mer och vara insatt i saker som man inte tänkte så mycket på när vi började. Vi lantbrukare är så mycket mer än bara bönder i dag. Vi måste vara specialister inom många olika fack, marknadsorienterade och energiproducenter för att nämna några saker. Utvecklingen av verksamheten på gården i Skåne speglar vad hon talar om. Paret Wikberg började med 80 hektar. I dag har de 500 hektar varav de på cirka hälften odlar höstvete som går till eget foder liksom kornet de odlar. De har byggt suggstall för att kunna bli delvis självförsörjande på smågris och i dag omfattas produktionen av cirka årssvin. Torksilona på gården är en annan investering som skvallrar om förändringar. Ibland undrar jag om den svenska konsumenten vet vad som händer inom lantbruket, exempelvis hur många grisuppfödare som försvunnit under de senaste 10, 15 åren? Vad står egentligen matlandet Sverige för i dag? Vi är ett stort land med en liten befolkning och borde ha bra förutsättningar att vara självförsörjande men i stället minskar andelen svenskproducerat fläsk och kött som vi konsumerar. Stor potential Trots utvecklingen av företaget har det varit en hel del tuffa år då de sett slaktsvinspriserna sjunka samtidigt som kostnaderna ökat. Det innebär att man måste bli effektivare och vi lantbrukare är som tur är optimister annars tror jag att fler hade valt att sluta. Det är synd att näringen inte får den cred den förtjänar och får konkurrera på lika villkor. Med annan utveckling tror jag att jordbruksnäringen skulle kunna bidra med fler arbetstillfällen, det finns en potential för det. Mona och Per-Erik Wikberg har själva bidragit till att skapa nya jobb. I dag har de sex anställda på gården. Personalen är jätteviktig, det är den betydande resursen vi har för att kunna driva den här verksamheten. Vi har haft tur som lyckats få så duktiga och engagerade människor att jobba här. Att Mona Wikberg med sitt brinnande intresse och sina många åsikter är aktiv inom lantbruksrörelsen är knappast någon tillfällighet. Hon var viceordförande i distriktet för Swedish Meats innan företaget såldes Efter fusionen i Lantmännen blev hon invald i kretsstyrelsen och sedan drygt tre år tillbaka är hon ledamot av distriktsstyrelsen. Jag blev uppringd av en representant för valberedningen och tillfrågad om jag ville vara med. Det lät spännande så jag tackade ja. Några hjärtefrågor säger hon sig inte driva i styrelsen utan vill mer betona effektivitet och lönsamhet; att man måste hänga med inom den kooperativa verksamheten om vad som händer här och i den omgivande världen. En aktuell frågeställning nu är exempelvis hur den minskade animalieproduktionen i Sverige på sikt kommer att ge för konsekvenser för vår spannmålsodling. I stort anser jag att styrelsen har en viktig roll som länk mellan medlemmarna och koncernstyrelsen. Lantmännenkoncernen tycker jag fungerar bra i dag men den måste vara alert. Den måste vara snabbfotad och samtidigt ta hänsyn till flera olika faktorer eftersom vi lantbrukare är en heterogen grupp. Ensam kvinna i styrelsen Att Mona Wikberg är enda kvinnan i distriktsstyrelsen tycker hon är synd men det kanske inte är så konstigt. Många kvinnor har i dag en karriär utanför gården samtidigt som det finns starka manliga strukturer och nätverk i branschen. Kanske det inte borde vara krav på branschkunnande för att på så sätt få in fler kvinnor i styrelserna. Jag tror att man måste börja med att försöka få in fler kvinnor i valberedningarna. Visst går det att få kvinnor engagerade. Titta här, säger hon och börjar bläddra i matrikeln med landets distriktsstyrelser. Av 29 distrikt är det bara två som saknar kvinnor i styrelsen.

19 19 Lantbrukskvinnorna har i dag en karriär utanför gården samtidigt som det finns starka manliga strukturer och nätverk i branschen. Lantmännenkoncernen tycker jag fungerar bra i dag men den måste vara alert. Den måste vara snabbfotad och samtidigt ta hänsyn till flera olika faktorer eftersom vi lantbrukare är en heterogen grupp, menar Mona Wikberg, ledamot av styrelsen för distrikt Nordvästra Skåne. NAMN Mona Wikberg ÅLDER 49 FAMILJ Maken Per-Erik och två barn VERKSAMHET Integrerad svinproduktion och växtodling ODLINGSAREAL Cirka 500 ha, varav drygt hälften arrenderas ANTAL ANSTÄLLDA 6 OMSÄTTNING Cirka 20 milj kr VERKSAMHETEN 320 suggor i integrerad produktion med slaktsvinsplatser på den egna gården samt platser på en annan gård med inköpt material. Totalt cirka årssvin.

20 20 EN SVENSK bonde i Afrika Den svenska lantbrukaren Åsa Slobodnik fick testa Världens tuffaste jobb att vara bondekvinna i ett utvecklingsland. Under tre veckor delade hon bondelivet med sin kollega, Elizabeth Maigua i byn Kirwara, Kenya. Med den erfarenheten är hon mycket övertygad om vikten av att satsa på kvinnorna. Det är kvinnorna som ser till att det finns mat på bordet och de kan hushålla med pengar. Det som blir över går till barnen och till att utveckla verksamheten. Text och bild: LARS HELGSTRAND Strax innan jul kom Åsa tillbaka till Sverige och Grodden träffar henne när hon utfodrar sina tackor i snön en riktigt kall vinterdag hemma i Sevalla utanför Västerås. Kontrasten i klimatet kunde knappast ha varit större liksom förutsättningarna för lantbruket och vardagen. Elizabeth i Kenya har ofta torka och måste ta vara på varje kvadratmeter jord. Hon har ingen elektricitet, inget rinnande vatten och inga maskiner, men hon kan ta tre skördar om året. Det växer hela tiden om det finns vatten. Visst är det stora skillnader, men vi har också mycket gemensamt, säger Åsa. Vi har båda familjer med två barn och vi är lantbruksföretagare som odlar och har djur. Vi kom varandra nära och diskuterade mycket. Båda är vi engagerade i möjligheterna att stärka våra företag genom kooperativ samverkan. Utöver lokala kooperativ är de också engagerade i Kooperation utan gränser, som genomförde aktiviteten Världens tuffaste jobb för att uppmärksamma de många miljoner bondekvinnornas situation på landsbygden i utvecklingsländerna. I Kenya fick Åsa bo i Elizabeths hydda med lerväggar och plåttak. Hon deltog i vardagssysslorna med hushållsarbetet, hämtade vatten och var med i arbetet på Elizabeths lilla jordbruk med olika grödor och några hönor. Dagen började vid soluppgången i det enkla köket utomhus. Grodden Nr Jag gick upp vid sextiden lite tidigare än de andra för att vara först på toaletten, en grävd grop i marken med ett enkelt golv ovanför. Sedan hämtade jag ved och tände i spisen, värmde vatten till disk och kokade te innan Elisabeth väckte barnen. Efter frukost skulle lilla killen iväg till skolan. Efter diskningen gick vi ut på fälten. Deras odlingar ser inte ut som våra. Det växer överallt på hela gården, så man vet inte var man ska sätta foten för att inte trampa ner något. De försöker utnyttja varenda kvadratmeter för att odla till hushållet och lite som blir över för att sälja. Först sår de en första sväng. Sedan fyller de på, när de ser var det tidigare sådda kommer upp. Det blir väldigt tätt och huller om buller. Det är nog för att säkra att det växer överallt. Om det växte i rader skulle det nog bli för torrt. De var noga med att inte rensa ogräs om det hade varit torrt ett par dagar. Första gången jag skulle rensa ogräs med macheten, trodde jag att endast det som växte i rader skulle vara kvar. Det var tur att Elizabeth hann stoppa mig, berättar Åsa. De odlar majs, potatis, tomater, pumpa och koriander som de får ganska bra betalt för, berättar Åsa. Dessutom har Elizabeth avokadoträd och några bananträd. De får ganska bra betalt för bananerna. De sprutar inget men köper en del hackad gödsel i säck Åsa Slobodnik med sin fårbesättning i Sevalla utanför Västerås och t h med sin kenyanska familj i Kirwara. har förstått att deras verksamhet är Det viktigaste jag lärde mig är, att trots fattigdomen där så finns det hopp. De viktig för att producera mat där. utöver den egna hönsgödseln. De som är med i kaffekooperativet får konstgödsel som är avsedd till kaffeodlingen. En del av detta används dock i den egna husbehovsodlingen, ett exempel på att den egna mattillgången prioriteras. De tvingas att tänka kortsiktigt för att ha mat för dagen, enligt Åsa. Elizabeth odlar en fjärdedel av hela gården på kanske drygt ett hektar som ägs av svärmor, eftersom svärfar är död. Elizabeths man, Peter som kör taxi, har den fjärdedelen och resten delas av hans mamma och övriga syskonfamiljer som också bor på gården. Varför ville du lämna det trygga Sverige för att delta i Världens tuffaste jobb, få tio kronor om dagen och bo i ett hus med lerväggar och bland kackerlackor? Jag är otroligt nyfiken på människor och ville träffa Elisabeth, en kvinnlig lantbrukare ungefär som jag. Och så tycker jag det är intressant med Kooperation utan gränser, att de jobbar mer långsiktigt med folk på platsen och med utbildning, särskilt i jämställdhet. Eftersom jag själv arbetar med kooperativ utveckling i Västmanland och vet att det inte är så lätt att starta ett kooperativ här, tyckte jag det skulle vara spännande att se hur det fungerar där nere. Dessutom hade jag aldrig varit i Afrika. Det är intressant att få uppleva det inifrån. Hur var det att komma ner dit? De hade filmat Elisabeth, så jag visste hur hon ser ut att hon har två barn och sett lite av huset. När jag hade passerat slumområdena kändes det faktiskt bra. Det är så vackert, även om det är lerigt,

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119)

Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) 1(5) 2013-06-27 Enheten CITES, foder och djurprodukter Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) A. Kryssa i om det är en ny anmälan, en ändring eller en avanmälan av foder. B. Namn, adress, e-post

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk Landscape LM-Lantbruk Vilka är vi? Fredrik Borgqvist Processledare, Produktion och Lager på Division Lantbruk Lösningsansvarig för Produktions- och Lagerprocesserna

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Förr. I dag då många pratar om lokal- och närproducerat så kan det vara skönt att veta att vi på Dahlmans alltid tänkt i dessa banor.

Förr. I dag då många pratar om lokal- och närproducerat så kan det vara skönt att veta att vi på Dahlmans alltid tänkt i dessa banor. God mat sedan 1924 Förr NU Mariehamns Korvmakeri grundades 1924 av Wilhelm Johannes Dahlman. Korvfabriken låg då i en enkel källar lokal och råvaran kom oftast från byslaktare i närheten. Av många skäl

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Sommarrecept till Viltboden. Foto: Hannah Kompanik. Recept: Elin Carleke

Sommarrecept till Viltboden. Foto: Hannah Kompanik. Recept: Elin Carleke Sommarrecept till Viltboden Foto: Hannah Kompanik Recept: Elin Carleke Hej och Välkomna till Trolle Ljungby Viltbod. Vi har öppet varje tisdag och torsdag kl. 17-18 i sommarlokalen inne på gården. Nedan

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v.4. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.4. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v.4. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.4. Köp gärna med fler matvaror! dagar v.4 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram kycklingklubbor Potatis/ris/pasta pkt quinoa, Hej! Vi har en riktigt färgglad vecka framför oss med massa goda och härliga grönsaker

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Detta är Lantmännen Maskin AB

Detta är Lantmännen Maskin AB Detta är Lantmännen Maskin AB Företagsfakta Lantmännen Maskin importerar, marknadsför och säljer traktorer, redskap och skördetröskor under varumärken som Valtra, Fendt och CLAAS. Vi hanterar både nya

Läs mer

Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi

Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi KURS 3 JUNI 2015 PÅ SP FOOD & BIOSCIENCE I GÖTEBORG Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi Välkommen till kurs med fokus på lättillgänglig smakkemi som du har nytta utav! Vi svarar

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB.

Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB. Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB. Till Föreningsstämma 2012 på Clarion Hotell i Stockholm den 2 maj.

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

VINTERPASSION. vintriga BBQ recept

VINTERPASSION. vintriga BBQ recept VINTERPASSION vintriga BBQ recept Dela vår PASSION även i vintertid Grillning är vår stora passion och vi tänker, varför inte låta passionen glöda även under vintern? Caj P. s och Sweet Baby Ray s produkter

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Bli hållbarhetscoach på riktigt

Bli hållbarhetscoach på riktigt Bli hållbarhetscoach på riktigt Nu kan Du som student bli hållbarhetscoach för ditt egna hotell! Vi söker 60 coacher som under ett drygt år vill vara med och förbättra hållbarhetsarbetet på Nordic Choice

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson Fixa tvätten_omslag.indd 1 2011-10-24 10.26 tvätten städningen i köket 1 Fixa kök_omslag.indd 1 2011-10-24 10.25 Fixa städ_omslag.indd 1 2011-10-24 10.28 Lärarhandledning FIXA tvätten FIXA städningen FIXA

Läs mer

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret 5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret Ugnsbakad lax med råris och pestosås 4 portioner, ca 30 min, 684 kcal Laxfilé 600 g Råris 4 portioner Rödlök 1 st Babyspenat 80 g Citron ½ st Grönsaksbuljongtärning

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken Mer tid för fredag Nygrillat i butiken Smarta och festliga recept med lite fusk... Äntligen fredag igen! Skäm bort dig själv och dina vänner med härligt nygrillad kyckling och läckra tillbehör. Med lite

Läs mer

Handledning för samarbetet med Matmagasinet

Handledning för samarbetet med Matmagasinet Handledning för samarbetet med Matmagasinet Därför valde vi Matmagasinet! För att öka intresset för våra cirklar inledde SV Malmö hösten 2008 ett samarbete med Allers förlag i Helsingborg. Ett pilotprojekt

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer