2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid"

Transkript

1 2013 KYRKOKONFERENS Gemensam Framtid

2 Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2013 Föredragningslista

3 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Torsdag 9 maj Kl samt Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9. Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Stadgeändring Ändamåls- och upplösningsparagrafer Angående relationen till Svenska Frälsningsarmén Yttrande- och förslagsrätt 13. Val av regionala kyrkoledare Presentation av kyrkostyrelsens förslag Val av regionala kyrkoledare Beslut 14. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för Presentation av förslag till budget för Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Presentation av kyrkostyrelsens förslag Motion 16. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motionen om namn på samfundet presenterades under punkten Kristnas situation i Mellanöstern Gör barnkonventionen till en del av svensk lagstiftning 16.3.Regionernas juridiska status Protestantisk sociallära 17. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Presentation 18. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Presentation 19. Aktuell information 20. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen 21. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen 22. Val av kyrkostyrelsens ordförande 23. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen 24. Rapport från equmenia 25. Beslut om ordination 26. Mottagande av pastorer från annat samfund Fredag 10 maj kl / Påverkanstorg Lördag 11 maj kl samt Presentation av kyrkostyrelsevalet 28. Verksamhetsplan 2014 Beslut 29. Budget 2014 Beslut 30. Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Beslut 31. Motion för kristna i Mellanöstern Beslut 32. Motion från Tomasförsamlingen, Enköping Beslut 33. Motion från Fristads missionsförsamling Beslut 34. Motion från Kungälvs missionsförsamling Beslut 35. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Beslut 36. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Rapport från påverkanstorget 37. Nya förenade församlingar i Gemensam Framtid Rapport 38. Val av tre revisorer och två ersättare 39. Val av verksamhetsgranskande utskott 40. Val till valberedningen 40.1 Val av tre ledamöter på tre år 40.2 Val av ordförande och vice ordförande 41. Enkla frågor till kyrkoledarna 42. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Avslutning 4 gemensam framtid Kyrkokonferens

4 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt Inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna. Presidiet föreslår kyrkokonferensen: att införa en tidsbegränsning på tre minuter för inlägg förutom föredragning av ett ärende. att införa en tidsbegränsning på en minut för replik, ordningsfråga eller sakupplysning. 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9.Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Stadgeändringar Kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid har beslutat föreslå kyrkokonferensen att besluta om följande stadgeändringar: Ändamåls- och upplösningsparagrafer Gemensam Framtid har erhållit s.k. 90-konto efter ansökan hos Svensk Insamlingskontroll som önskat att samfundet förtydligar sina stadgar avseende ändamålsparagraf och upplösningsparagraf. Kyrkostyrelsen föreslår ett tillägg till 1 med följande lydelse: Trossamfundet Gemensam Framtid är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Gemensam Framtid vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Formuleringar i det som föreslås bli 1.4 bygger på Teologisk grund för Trossamfundet Gemensam Framtid nr 9 och 31) Kyrkostyrelsen föreslår dessutom att 23.2 som anger att beslut om upplösning skall också omfatta frågan om avveckling av Gemensam Framtids egendom, arkiv och personal kompletteras med: Vid upplösning av Trossamfundet Gemensam Framtid fördelas kyrkans egendom på ett sådant sätt att samfundets syfte och ändamål uppfylls och fullföljs Angående relationen till Svenska Frälsningsarmén Kyrkostyrelsen föreslår att relationen till Svenska Frälsningsarmén tydliggörs i stadgarna för Gemensam Framtid. Svenska Frälsningsarmén, som tidigare var ett registrerat trossamfund, beskriver sig själva (i förslag till nya grundstadgar) som en organisatorisk del av Trossamfundet Gemensam Framtid. Tillägg till 6 Ombud och röstning i kyrkokonferensen: Svenska Frälsningsarmén har rätt att sända tre ombud till kyrkokonferensen Kyrkostyrelsen föreslår att nuvarande formulering i 21, gällande icke territoriell region ersätts med: Svenska Frälsningsarmén är en organisatorisk del av Trossamfundet Gemensam Framtid med egen demokratisk uppbyggnad och ekonomisk förvaltning. Ordningar och stadgar för Svenska Frälsningsarmén skall vara i överensstämmelse med Gemensam Framtids grunddokument samt godkännas av kyrkostyrelsen Yttrande- och förslagsrätt Kyrkostyrelsen föreslår att 6.2 gällande yttrande- och förslagsrätt i kyrkokonferensen kompletteras med regionala kyrkoledare. 13. Val av regionala kyrkoledare Presentation av kyrkostyrelsens förslag Kyrkostyrelsens förslag till regionala kyrkoledare presenteras på sid Val av regionala kyrkoledare Beslut 14. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2014 VISION En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen UPPDRAGET Jesus sa: Kom och följ mig! (Mark 1:17). I den kallelsen föds och förnyas kyrkan varje dag. Jesus Kristus är centrum och vi vill en kyrka som dras in mot och strävar in mot centrum, och låter sig formas av kyrkans Herre. Mission är inte en uppgift bland andra. Kyrkans väsen är mission! I missionen blir kyrkan tydlig, synlig och handlande på samma sätt som Gud i Jesus Kristus blev tydlig, synlig och handlande. Diakoni är tillsammans med vittnesbörd och gemenskap tydliga kännetecken för Guds mission. Gemensam Framtid utgår från en sammanhållen missionssyn där arbete i Sverige och internationellt tydligt hör ihop. Uppdraget delas med hela Kristi kyrka och ska utföras i ömsesidighet i hela kyrkan, med andra kyrkor och med samarbetsorganisationer. I den nationella och världsvida ekumeniska gemenskapen får vi dela evangelium, resurser och behov. Vi gör det med respekt för andras övertygelser och gudstro. En trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och att vara en synlig aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. Mer information återfinns i dokumenten Teologisk grund och Strategisk plattform. Övergripande mål: Gemensam Framtid fokuserar på den lokala församlingens förnyelse, utveckling och växt, i gemenskap med hela kyrkan. Gemensam Framtid har en fungerande nationell och regional struktur med väl fungerande intern och extern kommunikation. FYRA INRIKTNINGAR De fyra inriktningarna följa möta tjäna lära ska bidra till att stärka Gemensam Framtids identitet. De sammankopplar det personliga livet, livet i församlingen och livet tillsammans i världen och är ömsesidigt beroende av varandra för att förverkliga visionen. Flera insatser som påbörjats under under var och en av dessa inriktningar bör därför fortsätta även under FÖLJA Följa handlar om den personliga och gemensamma 6 gemensam framtid Kyrkokonferens

5 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA efterföljelsen av Jesus Kristus som tar sig uttryck i ord och handling. Kyrkans uppgift är att förmedla evangelium så att tro stärks och fler människor lär känna Jesus Kristus och väljer att följa honom. Inspiration och kraft hämtas i bibelläsande, bön och samtal. Omvärldsanalys och erfarenhetsutbyte bidrar till att forma teologi för vår tid. Prioriterade satsningar/mål: Stöd till förnyelse och växt i församlingarna, inklusive åter-/nyplantering, har intensifierats. Förvaltarskapet för en ekonomiskt hållbar kyrka har stärkts. MÖTA Möta handlar om att fördjupa förståelsen för varandra som människor, församlingar och kyrkor. Kyrkans uppgift är att skapa mötesplatser samt stödja församlingarnas arbete med gudstjänstliv, gemenskap och roll i närmiljön både i Sverige och i samarbetsländer. Genom kyrkans internationella relationer utvecklas och stärks identiteten och upplevelsen av att vara del i en världsvid kyrka. Prioriterade satsningar/mål: Mötesplatser för samtal om kristen tro och livshållning har gett förnyelse och tillväxt i tron samt stärkt gemenskap och kyrka. Församlingars inriktning på mångfald har fördjupats. TJÄNA Tjäna handlar om profetisk och tjänande diakoni. Kyrkans uppgift är att, utifrån evangeliets utmaning, ta de sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningarna på allvar och arbeta för hållbarhet och balans i dessa frågor. Tillsammans med samarbetskyrkor sker påverkan och förändringsarbete både i Sverige och i andra länder. Prioriterade satsningar/mål: Diakonins roll i församlingar har stärkts. Engagemang för fred, försoning och en hållbar värld har ökat. LÄRA Lära handlar om att kyrkan är en lärande och undervisande gemenskap också i relation till andra kyrkor och samarbetsorganisationer i Sverige och internationellt. När vi på nytt blir läsare och berättare av Bibeln, när våra liv prövas mot den samlade traditionens berättelser, då skapar bildning, utbildning och fortbildning förutsättningar för att följa Jesus i varje ny tid. Prioriterade satsningar/mål: Bildningsutredningen har lett till tydliga strategier för användning av kyrkans bildningsresurser Församlingar har fått stöd i att utveckla former för lärande och undervisning om kristen tro GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Verksamhetens prioriterade satsningar/mål enligt denna verksamhetsplan beslutas i kyrkokonferensen och följs upp med mer konkreta planer i samverkan mellan personal och styrelse. Verksamhetsplanen kan bidra med inspiration till församlingens eget planeringsarbete. Det nationella kansliet är organiserat i kärnverksamhet och stödfunktioner. Arbetet konkretiseras i projektbeskrivningar och kontrakt som kyrkoledningen skriver med arbetsgrupperna. Arbetet följs löpande upp av kyrkoledning och styrelse för att lära av det vi gör och säkra kvalitet liksom resultat regionalt, nationellt och internationellt. SAMVERKAN equmenia equmenia är Gemensam Framtids ungdomsorganisation, åt vilken arbetet bland barn och unga har anförtrotts. Nära relationer och stabila samverkansformer med equmenia behöver utvecklas ytterligare. I linje med de mål som angetts ovan vill därför Gemensam Framtid konkret samverka med equmenia på följande områden: Gemensamt program för förenings- och församlingsutveckling Utveckla stöd för anställda som arbetar bland barn och unga PULS Tro och idrott Apg29, Våga Tro, Exchange m.fl. folkhögskolekurser Utveckling av konfirmationsarbetet Utveckla arbetet kring gudstjänster där de ungas perspektiv tas tillvara Ekumeniska organ Gemensam Framtids medlemskap i ekumeniska och konfessionella organ, nationellt och internationellt, regleras i stadgarna. Kyrkostyrelsen kan därutöver fatta beslut om medlemskap i andra organ. I allt samarbete vill Gemensam Framtid verka för kristen enhet och dela egna och andras erfarenheter i en ömsesidig gemenskap. Andra närstående organisationer Gemensam Framtid samverkar med rörelsens folkhögskolor, Teologiska högskolan, Studieförbundet Bilda, Diakonia, Hela Människan, Sveriges Kristna Råd och Svenska Missionsrådet samt andra närstående organisationer för att förverkliga verksamhetsplanen. Det kan ske genom samverkansavtal eller andra former av överenskommelser som klargör roll- och ansvarsfördelning. Ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan. Gemensam Framtid verkar för en överenskommelse med Svenska Kyrkan. SLUTORD Gemensam Framtids berättelse börjar med oss, när vi delar erfarenhet, lyssnar bortom orden och möter varandra och Gud. Gemensam Framtid ska vara en röst i samhället som gör skillnad. Jesus sa: Som Fadern har sänt mig, sänder jag er. Missionsuppdraget är gränslöst i tid och rum och hör samman med löftet om Kristi närvaro till tidens slut. Gemensam Framtid vill, tillsammans med de kyrkor vi samverkar med, vara en del av den världsvida kyrkans rörelse där människor bjuds evangelium, rättvisa och upprättelse. Där Jesus Kristus blir trodd och älskad för världens och Guds skull! En värld i Guds hand där vi vill tjäna! För det uppdraget delar vi det gemensamma ansvaret. Exempel för att åskådliggöra målen finns publicerade på Gemensam Framtids hemsida: och kommer att presenteras i kyrkokonferensen Presentation av förslag till budget för 2014 Kyrkostyrelsens förslag till budget för 2014 kommer att presenteras på Gemensam Framtids hemsida senast 8 april Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Presentation av kyrkostyrelsens förslag Rätten att benämna Redan i urhistorien har namngivning en central roll och Bibelns första kapitel talar om Gud som den som benämner. Det är Gud som kallar ljuset för dag och mörkret för natt. Det är Gud som kallar det torra för jord och vattenmassan för hav (1 Mos 1:5-10). När människan är skapad övergår rätten att namnge från Gud till människa. Namngivning kopplas här till att härska och råda. När djuren och fåglarna skapas är det inte längre Gud som namnger utan Gud för dem fram till människan för att se vilka namn de ska få (1 Mos 2:19). Gemenskapsmotivet i Teologisk grund Om Gemensam Framtid sägs i den teologiska grunden bl a: Gemensam Framtid är en gemenskap av församlingar och en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre. I en splittrad värld vill kyrkan vara ett tecken på en gemenskap som har sin grund i den enhet som finns i Gud treenig. Genom de kristnas enhet skall världen tro. Enheten behöver ständigt förnyas, bekräftas och växa i mångfaldig tro och handling. I gemenskapen rustas människor genom trons kraftkällor till andlig växt och kärlekens tjänst. Gudstjänsten är församlingslivets centrum och ett möte mellan Gud och de människor, som samlas kring Jesus Kristus. De delar Guds ord, ber och lovsjunger, tar emot dop, nattvard och syndernas förlåtelse. Teologisk grund för Gemensam Framtid avsnitt 5, 7 och 20. För en kristen kyrka i allmänhet och för Gemensam Framtid i synnerhet är gemenskapsmotivet och det gemensamma något centralt. Bilder i Bibeln och i kyrkans historia Bibliska bilder för den kristna gemenskapen / församlingen talar t ex om Kristi kropp, Guds husfolk. Den apostoliska trosbekännelsen talar om de heligas gemenskap. Den nicenska trosbekännelsen talar om kyrkan som en, helig, världsvid och apostolisk. Formuleringen återfinns för övrigt i den teologiska grunden för Gemensam Framtid. Kyrkan som koinonia Att få del av nattvardens bröd och vin kallas ibland kommunion. Ordet kommer av latinets communio som betyder gemenskap och som i sin tur översätter det grekiska koinonia. Bruket att kalla delaktighet i 8 gemensam framtid Kyrkokonferens

6 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA nattvarden för koinonia går tillbaka på 1 Kor 10:16: Välsignelsen bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Ordet koinonia återkommer bl a i 2 Kor 13:13 och 1 Joh 1:3, 7 och man skulle kunna hävda att det som kännetecknar livet i kyrkan livet som pulserar i Kristi kropp är gemenskap. Frälsningen handlar om återställd gemenskap och en gammal teologisk tradition talar om att Guds eget inre liv består i gemenskap: en kärlekens gemenskap mellan Fader, Son och Ande. Vad Kristus gör är att uppta människor i denna gemenskap och förena dem med den treenige Guden. Begreppet koinonia återfinns dessutom i centrala avsnitt som Apg 2:42-45 om den urkristna församlingen, i Gal 2:9 om försoningen mellan Paulus och Barnabas och Petrus, Jakob och Johannes samt Rom 15:26 och 2 Kor 8:3-4 om insamlingen, delandet med de kristna i Jerusalem. I vissa sammanhang kan det svenska ordet gemenskap ha en banal klang och kan även förknippas med det som är internt och till för en mindre grupp av invigda och förtrogna. Därför väljer vi angränsande ord för att vidga betydelsen och undvika det introverta. Ordet gemensam associerar till det bibliska koinoniabegreppet och det kristna gemenskapsmotivet som alltid hållits högt av församlingarna i Gemensam Framtid. Gemensam bakgrund och relationer till andra Ordet gemensam finns redan i kyrkans tillfälliga namn men ges nu en större tydlighet då det samtidigt sägs att det som benämns är en kyrka. Det ligger en slags pedagogik i att Gemensam Framtid ersätts med Gemensam kyrka. Vi behåller ett mosaikkors och vill vara en del av det som gjorts för att lansera Gemensam Framtid. Ordet gemensam har följt oss under senare år. Som exempel kan nämnas att boken Gemensam Framtid? som utgavs 2008 använder ordet i rubriken för tretton av dess femton kapitel. Där talas bl a om gemensam tro, gemensam grund, gemensamma församlingar och gemensam tjänst utgav de tre bildarsamfunden samtalsdokumentet Gemensam tro. Gemensam kyrka är ett namn som inte inkräktar på någon annan kyrkas självbild och självförståelse. Den obestämda formen talar om att den inte är den enda kyrkan som är gemensam och värderar det kristna gemenskapsmotivet. Obestämd form indikerar vidare öppenhet för andra människor, andra församlingar och andra samfund. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta: att kyrkans namn ska vara Trossamfundet Gemensam kyrka. Om kyrkokonferensen beslutar enligt styrelsens förslag blir det engelska namnet Uniting Church of Sweden Motion gällande namnfrågan Ängebykyrkans församling i Fellingsbro och ett antal enskilda föreslår att det permanenta namnet på vårt kyrkosamfund blir Folkkyrkan. Begreppet folkkyrka har en egen historia och är, i vårt land, nära knutet till Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet. Biskop Einar Billing ( ) talade om den religiöst motiverade folkkyrkan och menade att Svenska kyrkan, organiserad som folkkyrka, hade kallelsen att förmedla syndernas förlåtelse till Sveriges folk. Biskop JA Eklund ( ) utvecklade Billings folkkyrkotanke och menade att kyrkan och folket närmast är två sidor av samma sak med ett gemensamt nationellt ansvar. Under 1950-talet växte en ny folkkyrkotanke fram som sökte överbrygga den klyfta mellan kyrkan och folket som sekulariseringen bidragit till. Här uppfattas begreppet folkkyrka i nära anslutning till statskyrkobegreppet och kyrkans roll definieras tydligast utifrån sin funktion som organisation eller institution i det svenska samhället. Begreppet folkkyrka lever vidare i Svenska kyrkan som beskriver sig själv som en folkkyrka, fortfarande med olika betoningar och aspekter. I ekumeniska och internationella sammanhang skulle det verka förvillande om ett kyrkosamfund med rötter i baptismen, metodismen och det missionskyrkliga kallade sig för Folkkyrkan. Begreppet är så nära knutet till idéströmmar och teologihistoria i Svenska kyrkan att ett förändrat användningssätt skulle upplevas som ett intrång i en annan kyrkas självförståelse. Ordet folk har historiskt också haft mindre goda tillämpningar och kan kännas etniskt exkluderande. Dessutom finns idag ett antal lokala församlingar, med pentekostal karaktär, som kallar sig Folkkyrkan (Sölvesborg, Malmköping och Upplands Bro) Domännamnen folkkyrkan.se, folkkyrkan.org och folkkyrkan.nu är upptagna. Kyrkostyrelsen föreslår därför kyrkokonferensen: att avslå motionärernas förslag. 16. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motionen om namn på samfundet presenterades under punkten Kristnas situation i Mellanöstern Motion från Betlehemskyrkan, Göteborg; Rambergskyrkan, Göteborg, samt medlemmar från Lerums missionsförsamling; Sjökumla missionsförsamling; Motala missionsförsamling; Linköpings missionsförsamling; Motala baptistförsamling och Alingsås missionsförsamling: Under de senaste åren har de kristnas situation i Mellanöstern förvärrats dramatiskt. Vi informeras via massmedia och andra kanaler om att de kristnas antal i Irak har halverats, kristna i Egypten går en osäker framtid tillmötes, rapporterna från Syrien är skrämmande och de kristna i Israel/Palestina minskar till snart under 1 % av befolkningen. Som bröder och systrar i Kristus kan vi inte stillatigande och utan handling acceptera rådande utveckling. Hur denna negativa utveckling skall brytas är ingen enkel fråga, men vi måste som kristna aktivt stödja och visa omsorg om våra bröder och systrar i Mellanöstern. De får inte uppleva sig övergivna, utan känna stor kärlek från oss, i sin svåra situation. Lika viktigt är det, att de som inte är kristna i Mellanöstern, ser hur vi med kärlek och omsorg också stöder dem, trots att vi har annan tro än de har. Ihärdig förbön måste vara vår första prioritet. Vilka åtgärder vi dessutom skall vidta är oklara, men i dokumentet Kairos Palestine har de kristna i Israel/Palestina visat några vägar baserade på tro, kärlek och hopp. Vi vill att kyrkostyrelsen får i uppdrag: att under 2013 utarbeta tydliga riktlinjer och praktiska råd om hur vi som kristna skall stödja, uppmuntra, visa kärlek och hjälpa våra bröder och systrar i Mellanöstern. I det resultat som styrelsen levererar bör ingå: Möjliga åtgärder, som vi som enskilda kan genomföra. Hur vi som olika kyrkor och som Gemensam Framtid skall visa vår omsorg och kärlek. Hur vi kan stödja dem som flytt sina hemländer, så att de kan motverka en fortsatt utflyttning. Hur vi kan samverka med muslimer och andra religioner för att verka för utveckling av multireligiösa stater med tolerans och respekt för mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi: att kyrkokonferens bifaller motionen. att kyrkokonferens kraftigt fördömer det eskalerande våldet och uppmanar alla parter till förhandlingar för en varaktig fred. Från Uppsala missionsförsamling: Den arabiska våren gav många människor hopp om en ny och bättre framtid. Diktatorer hade störtats, demokrati skulle nu bli verklighet, och de ekonomiska utsikterna skulle förbättras för alla. Så har det inte blivit. Nya former av repression tar form, minoriteter av skilda slag kommer i kläm, och deras oro för vad den politiska utvecklingen kommer att föra med sig har fog för sig. Inte minst gäller detta Mellanösterns kristna en alltmer krympande minoritet, som en gång i världen hade en dominerande ställning i området och som senare länge levde i harmoni med sina judiska och muslimska grannar. Deras situation har de senaste decennierna förvärrats framför allt p g a de många krigen som t ex USA:s krig i Irak, inbördeskriget i Syrien och Israels ockupation av palestinska områden. Många kristna flyr med goda skäl från konflikternas Mellanöstern, samtidigt som de kvarvarande allt mer intensivt vädjar om hjälp och solidaritet från kyrkorna internationellt. Kairos Palestina av kristna palestinska ledare är ett vittnesbörd om deras situation och deras hopp om stöd från medkristna. Varför ska vi då särskilt bry oss om de kristnas situation, när alla människor har samma människovärde? Svaret är, att kristen närvaro i området är det bästa skyddet mot de krafter som vill definiera konflikterna i religiösa termer, till en kamp mellan islam och judendom, till ett krig mellan vår Gud och deras Gud. Vi måste därför anstränga oss till det yttersta för att förhindra, att krigen förs i Guds namn och tolkas som ett uttryck för Guds vilja. Att stödja kristen närvaro i Mellanöstern och att påverka regeringarna särskilt i väst att aktivt och opartiskt verka för rättfärdiga fredsöverenskommelser mellan parterna är ett tydligt uppdrag för kyrkorna. Framgång för en sådan strategi innebär en bättre och säkrare framtid för alla människor i regionen oberoende av trostillhörighet. 10 gemensam framtid Kyrkokonferens

7 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Uppsala Missionsförsamling föreslår kyrkokonferensen: att kraftig fördöma det eskalerande våldet att uppmana alla parter att förhandla med sikte på en rättfärdig och varaktig fred. att rekommendera Gemensam Framtids församlingar att studera Kairos Palestina. att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att snarast utarbeta riktlinjer och praktiska råd till församlingarna om hur stöd kan ges till Mellanösterns kristna. Kyrkostyrelsens svar på motionerna: Flera församlingar och enskilda har lyft fram situationen för de kristna i Mellanöstern. Motionerna är utformade på olika sätt men utmynnar i en gemensam uppmaning: att kraftigt fördöma det eskalerade våldet och uppmana alla parter till förhandling för en varaktig fred. att uppdra åt kyrkostyrelsen att under 2013 utarbeta tydliga riktlinjer och praktiska råd för hur vi som kristna skall stödja, uppmuntra, visa kärlek och hjälpa våra bröder och systrar i Mellanöstern. Uppsala missionsförsamling uppmanar dessutom kyrkokonferensen att rekommendera Gemensam Framtids församlingar att studera dokumentet Kairos Palestina. Andra motionärer nämner detta dokument men ger inga förslag hur det ska användas eller hur det ska hanteras i kyrkokonferensen. Kyrkostyrelsen håller med om att situationen för de kristna i Mellanöstern och Nordafrika är alarmerande och att vi som kristna måste aktivt stödja och visa omsorg om våra trossyskon i regionen. Gemensam Framtid har vid några tillfällen under året agerat och tagit upp situationen i Syrien och uppmanat församlingarna till förbön och ekonomiskt stöd. Brev har även sänts till vårt lands utrikesdepartement gällande situationen i Egypten. Den svåra situationen i Israel/Palestina engagerar också många församlingar som regelbundet ber för en fredlig utveckling i det aktuella området. Gemensam Framtid har bildat en referensgrupp för Mellanöstern och Nordafrika, som möts regelbundet för samtal och bön för regionen. Referensgruppen är ett viktigt stöd till kansliet i bearbetningen av frågan hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med systrar och bröder i Mellanöstern och Nordafrika. De länder Gemensam Framtid främst fokuserar på i denna region är Israel, Palestina, Libanon, Syrien och Egypten. Genom de samarbetsorganisationer vi har kontakt med i dessa länder, får vi även inblick i situationen i andra länder i regionen. Gemensam Framtid tillhör referensgruppen för Sveriges Kristna Råds fredsarbete. Det ekumeniska följeslagarprogrammet (Ecumenical accompaniment programme in Palestine and Israel) är ett internationellt projekt som drivs av Kyrkornas Världsråd. Sveriges Kristna Råd samordnar den svenska insatsen. Ekumeniska följeslagarprogrammet skickar följeslagare till Palestina och Israel. Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Genom praktisk solidaritet stöds utsatta grupper såväl palestinier som israeler. Sveriges Kristna Råd har även gett ut skriften Fred detta vill kyrkorna i Sverige. Kyrkostyrelsen anser att det ekumeniska och internationella engagemang som finns i Kyrkornas Världsråd och Sveriges Kristna Råd också är vårt arbete. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att uppmana församlingarna att studera och följa situationen i Mellanöstern och Nordafrika med särskilt fokus på regionens kristna. att uppmana församlingarna att stödja människor som flytt från sina hemländer att stödja regionens samarbetskyrkor så att de kan bidra till en utveckling där färre finner skäl att fly och där multireligiösa samhällen med tolerans och respekt kan skapas. att uppdra åt kyrkostyrelsen att under 2013 återkomma till församlingarna med förslag gällande hur vi som kyrka, tillsammans med de ekumeniska organ vi relaterar till, kan stödja de kristna i Mellanöstern och Nordafrika och medverka till fred och försoning. att därmed anse motionerna besvarade Gör Barnkonventionen till en del av svensk lagstiftning Motion från Tomasförsamlingen, Enköping: FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Den svenska regeringen ratificerade konventionen 1990 utan några reservationer (se Prop. 1989/90:107). Men trots det gäller inte Barnkonventionen som svensk lag idag. Det innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av Barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Den metoden är inte tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter. Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år Enligt norsk lag, ska Barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar. Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till Barnkonventionen. Utredningen visade att Barnkonventionen generellt sett har stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla. Trots att Sverige har förbundit sig att följa Barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Om Barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. I exempelvis asylärenden skulle beslut kunna fattas med stöd av Barnkonventionen som bl.a. har barnets bästa som grundprincip. Ett exempel där Barnkonventionen skulle stärka barns rättigheter är bestämmelsen om alla barns rätt till utbildning. Om Barnkonventionen vore lag, skulle skolor, kommuner, riksdag och regering vara tvungna att se till att även gömda flyktingbarn och papperslösa barn fick gå i skolan. Idag har inte gömda flyktingbarn och papperslösa barn den rätten, utan är helt beroende av enskilda rektorers välvilja. En sådan kategorisering av barn strider direkt mot en av Barnkonventionens grundprinciper nämligen principen om skydd mot diskriminering. Detsamma gäller alla barns rätt till hälso- och sjukvård. Idag har inte papperslösa barn som vistas i Sverige rätt till likvärdig vård som barn (bosatta) i Sverige. Dessa barn har endast rätt till akut sjukvård som inte är subventionerad, det vill säga att de själva måste bekosta sina sjukvårdskostnader. Som kyrka är vi kallade att stå på de minstas sida. Vi föreslår därför kyrkokonferensen besluta: att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att till regering framföra Gemensam Framtids ståndpunkt att barn- konventionen ska göras till lag. att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att i ekumeniskt samarbete uppmuntra andra samfund i Sverige att följa vårt exempel. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen 1990 utan några reservationer (Prop. 1989/90:107). I och med denna ratificering har Sverige förbundit sig att anpassa befintliga lagar i enlighet med barnkonventionens bestämmelser. Barnkonventionen har dock inte samma status som de nationella lagarna. Idag pågår en debatt om huruvida barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag i likhet med hur Norge har hanterat frågan, eller om det är tillräckligt med den transformeringsmetod som används idag. Motionärerna pekar på brister i svensk lagstiftning och praxis och poängterar att en lagändring skulle innebära att alla barn i Sverige togs på större allvar. Motionärerna menar att forskning från Norge visar att när Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till lag 2003, stärktes konventionens juridiska status som rättskälla samt barnets rättsliga ställning. Motionärerna lyfter fram konkreta exempel på vad en inkorporering skulle kunna innebära för barn i Sverige. Detta skulle exempelvis ge gömda flyktingbarn lagligt rätt till fri sjukvård. FN:s barnrättskommitté har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte leva upp till barnkonventionens bestämmelser och rekommenderat Sverige att anta barnkonventionen som svensk lag. FN:s barnrättskommitté gör granskningar vart femte år, senast Idag finns Gemensam Framtid representerad i Sveriges Kristna Råds (SKRs) samrådsgrupp kring barnkonventionen. I Nätverket för barnkonventionen, som samlar ca 40 organisationer inom civilsamhället, granskas Sveriges tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter. I detta nätverk är både SKR och equmenia medlemmar. Här verkar man för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter samt arbetar för att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag. Kyrkostyrelsen anser, liksom motionärerna, att vi som kristna är kallade att stå på de minstas sida och alltid värna barnens rättigheter och värdighet. Därför bör Gemensam Framtid arbeta för att FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporeras i svensk lag. 12 gemensam framtid Kyrkokonferens

8 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att anta uttalande till Sveriges regering från Gemensam Framtids kyrkokonferens 2013 om att Barnkonventionen skall inkorporeras i svensk lag. att stödja Gemensam Framtids fortsatta arbete tillsammans med andra kyrkor och organisationer kring Barnkonventionen, ett arbete för barns och ungas rättigheter samt för att Barnkonventionen inkorporeras i svensk lag. att därmed anse motionen besvarad. Uttalandet finns att läsa på Gemensam Framtids hemsida senast 8 april Regionernas juridiska status Motion från Fristads missionsförsamling: Enligt beslut vid kyrkokonferensen 2012 skall de nya regionerna vara klara 1 september Beslutet om regionernas geografiska indelning och uppdrag ser vi inga problem med. Däremot är vi mycket tveksamma till den organisationsform som kyrkokonferensen beslutade om och som innebär att de nya regionerna på församlingssidan inte blir egna juridiska personer. I beslutsunderlaget till 2012 års kyrkokonferens saknade vi en konsekvensanalys av vad beslutet om regionernas juridiska status skulle innebära. Exempel på problem som vi ser: att engagemanget på gräsrotsnivå blir mycket mindre då vägen till beslut blir alltför lång. att regionerna endast får förtroenderåd som inte har beslutsrätt eller ekonomiskt ansvar för att driva de frågar som församlingarna tycker är viktiga. att bidrag från landsting är knutna till verksamheter inom regionen och inte kan överföras till den nationella nivån. att vissa testamenten och gåvor är knutna till de nuvarande distriktens geografi och inte kan/bör överlåtas nationellt. att olika organisationsformer för equmenia och Gemensam Framtid innebär svårigheter för regionernas personal att arbeta över gränserna som tidigare. att alla regioners personal anställs centralt och att alla personalärenden hanteras på central nivå. Vi föreslår därför Gemensam Framtids kyrkokonferens besluta: att de nya regionerna även på församlingssidan blir egna juridiska personer. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen är tacksam för det engagemang motionen ger uttryck för, och gläds åt ett tydligt fokus på den lokala församlingens bästa. Kyrkostyrelsen delar övertygelsen om församlingarnas centrala plats i Gemensam Framtid. Sedan equmenias riksstämma och kyrkokonferensen 2012 har Gemensam Framtids ledning och nuvarande distrikt arbetat för att de beslut som fattades ska kunna bli verklighet. Inriktningen är att regionerna ska ha tagit över verksamheten från tidigare distrikt den 1 september Landstingsbidragen är till övervägande delen knutna till equmenias regionala verksamhet och således inte en fråga för kyrkokonferensen. I de fall där det finns landstingsbidrag eller andra typer av bidrag för att bedriva den verksamhet som faller inom Gemensam Framtids regioners uppdrag, ska det säkerställas att dessa pengar används på ett ansvarsfullt sätt och i överensstämmelse med givarens intentioner. Kyrkostyrelsen menar att regionernas ekonomi behöver hanteras och redovisas så att varje regions arbete kan avläsas och följas upp. Tidigare generationernas offrande respekteras genom att kapital förs över på ett sådant sätt att dessa medel används till sådan verksamhet som de från början samlats in för. För framtiden är det avgörande att församlingarna vill vara med och ekonomiskt bidra till den regionala verksamheten. Vid kyrkokonferensen 2012 fick kyrkostyrelsen uppdraget att till 2013 års kyrkokonferens återkomma med förtydligande skrivningar kring de regionala förtroenderådens funktion och mandat fastställde kyrkostyrelsen ett dokument som sedan dess funnits på Gemensam Framtids hemsida. Detta dokument behandlas under påverkanstorget vid 2013 års konferens. Att Gemensam Framtids och equmenias regioner har olika organisationsformer är inget hinder för regional samverkan. Genom att all personal är anställd i samma organisation använder vi resurser och gåvor bättre. Kompetens låses inte till respektive region utan kommer hela kyrkan till del. Kyrkostyrelsen anser att kyrkokonferensen 2012 fattade ett tydligt beslut gällande regionernas organisatoriska form. Beslut av den karaktären kan inte omprövas årligen. Kyrkostyrelsen menar att de genomförda bildarmötena har visat att nya organisationsformer kan frigöra engagemang för den regionala verksamheten. Många som tidigare tagit ansvar finns fortsatt med i arbetet tillsammans med nya krafter i förtroenderåd och regionala equmeniastyrelser. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att avslå motionen Protestantisk sociallära Motion från Kungälvs missionsförsamling: Rättfärdighetens furste, av Davids hus den störste. Svenska Missionsförbundets kyrkokonferens 2011 beslöt att översända en motion från Kungälvs Missionsförsamling om en protestantisk sociallära till styrelsen för Gemensam Framtid för bearbetning. Missionskyrkans konferens 2011 strök ordet protestantisk och lämnade för Gemensam Framtid att fritt behandla motionen och dess syfte. I motionen fanns också formella fel som i första omgången ledde till att kyrkostyrelsen yrkade avslag på motionen. Konferensen ändrade dock kyrkostyrelsens avslagsyrkande till att motionen ansågs besvarad men beslöt ändå att översända motionen till styrelsen för Gemensam Framtid för bearbetning. Eftersom tydligen inte mycket har hänt sedan dess vill vi upprepa huvudpunkterna i vår motion. Vi hänvisade bl.a. till att den romersk-katolska kyrkan sedan länge har en utförlig sociallära medan kyrkor som tillhör den protestantiska kristenheten i regel saknar en sådan. Ett undantag utgör dock f.d. Metodistkyrkan. Den katolska socialläran tar upp frågor som rättvisa, miljö, fred, rasism, konsumtionssamhället, kapital och arbete och liknande problemställningar, sedda ur en kristen-katolsk människosyn. I ett centralt stycke i den katolska socialläran säger man: Arbete kommer före kapital, Människa före maskin, Subjekt före objekt och Person före funktion. Även en sociallära i Gemensam Framtid bör behandla liknande frågor. En viktig fråga är genderperspektivet. Bibeln är starkt mansdominerad och barn av sin tid i det avseendet. En annan fråga är om välgörenhet räcker som uttryck för diakoni eller om diakonin har ett vidare syfte, nämligen rättvisa och rättfärdighet. Frågan om demokrati och mänskliga rättigheter är också centrala frågor som bör tas upp i en sociallära för Gemensam Framtid. Vårt syfte var också i motionen 2011 att inspirera andra kyrkor, nationellt och internationellt, att föra tanken om en sociallära vidare. Den protestantiska kyrkan behöver genomarbeta dessa frågor. Vårt förslag är att en kommitté tillsättas av Gemensam Framtids styrelse för att utarbeta en sociallära och att Gemensam Framtid senare återkommer med ett förslag till kommande kyrkokonferens. Denna kommitté bör enligt vår mening bestå av teologer, ekonomer och socialpolitiskt kunnigt folk. Vi har sådan expertis att tillgå inom Gemensam Framtid och det behöver inte vålla något problem att finna kompetenta personer. Kungälvs Missionsförsamling föreslår att Gemensam Framtid vid kyrkokonferensen 2013 beslutar: att tillsätta en kommitté av teologer, ekonomer och socialvetare som får till uppgift att utreda frågan om en sociallära inom Gemensam Framtid samt att frågan återkommer inom rimlig tid med förslag till kommande kyrkokonferens för Gemensam Framtid. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Motionen från Kungälvs missionsförsamling pekar på behovet av vägledning för hur vi som enskilda och kyrka ska ta ansvar för socialetiska frågeställningar såsom genderaspekter, människovärdet, demokratin, miljöfrågor samt rättvisefrågor. I motionen lyfts särskilt kyrkans diakonala arbete fram. Motionen framhåller att en sociallära för Gemensam Framtid skulle svara mot behovet av vägledning för livets olika situationer. Kyrkostyrelsen anser att Gemensam Framtid redan har dokument som lyfter fram det uppdrag vi har som enskilda och kyrka gemensamt. I teologisk grund anges att uppdraget handlar om att värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. Vid förra årets kyrkokonferens antogs dessutom den strategiska plattformen som lyfter fram tolv förhållningssätt som ska prägla Gemensam Framtid i sin helhet. Förhållningssätten svarar på många sätt mot behovet av den sociallära som efterlyses. Förhållningssätten tar sin utgångspunkt i inspiration och bekräftande snarare än i läroformuleringar. Gemensam Framtids strategiska plattform uttrycker längtan, rörelse och riktning. På samma gång utmanar den oss som Kristi kropp i världen att leva trovärdigt Guds kallelse. Grunddokumenten i Gemensam Framtid pekar således på en hållning; vad Kristi närvaro innebär och vad den kan leda oss till när vi följer Kristus. Då blir sociala frågor en integrerad del av kyrkans 14 gemensam framtid Kyrkokonferens

9 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA arbete och liv. Teologisk analys, samtal om ekumenik och reflektion har varit bärande drag i våra bildarsamfund. Det är lika angeläget också fortsättningsvis i Gemensam Framtid. Därför finns bland annat en teologisk kommitté med uppgift att inspirera och fördjupa samtalet om hur tro gestaltas i våra liv. Samtidigt behöver samtalen om tro och liv föras av oss alla. Därför prioriterar Gemensam Framtid mötesplatser för samtal om kristen tro och livshållning under kommande verksamhetsperiod. Målsättningen är att sådana mötesplatser ska ge förnyelse och tillväxt i tron samt stärka gemenskap och kyrka. Gemensam Framtid vill dessutom uppmuntra och inbjuda till teologiska tankesmedjor där reflektion förs kring hur livet bäst hålls samman, existentiellt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt i den tid som är vår. Församlingar kan på detta sätt inspirera varandra till att följa Jesus Kristus i varje ny tid. Därför menar kyrkostyrelsen att det inte behövs en särskild kommitté som utreder frågan om sociallära. Grunderna för samtalet finns redan. Kyrkostyrelsen vill dock ge kansliet i uppdrag att lyfta fram förhållningssätten i den strategiska plattformen så att dessa blir kända och aktuella i Gemensam Framtids församlingar. I verksamhetsplanen uttrycker vi att en trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och vara en synlig aktör i samhället. Vi är kallade att arbeta för hållbar utveckling, global rättvisa och fred på alla nivåer. På så sätt bereder vi också väg för rättfärdighetens furste. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att motionens intention bejakas att socialetiska frågor och det diakonala arbetet är en viktig del i kyrkans uppdrag. att ge kansliet i uppdrag att lyfta förhållningssätten i strategisk plattform för bearbetning och reflektion så att dessa verkligen blir förhållningssätt för Gemensam Framtid på alla nivåer. att avslå förslaget om tillsättande av en särskild kommitté som utreder frågan om en sociallära inom Gemensam Framtid. att därmed anse motionen besvarad. 17. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Presentation I februari 2012 publicerade Kyrkornas Världsråds centralkommitté ett uttalande: Statement on the Doctrine of Discovery and its Enduring Impact on Indigenous Peoples (Uttalande om upptäcktsdoktrinen och dess fortlöpande konsekvenser för urfolk). I uttalandet fördömer Kyrkornas Världsråd doktrinen som stående i motsats till Kristi evangelium och som en kränkning av de inneboende mänskliga rättigheter som alla individer och folk har fått från Gud. Kyrkornas Världsråd uppmanar även sina medlemskyrkor att reflektera över sin egen nationella och kyrkliga historia och att uppmuntra alla sina församlingar att söka en större förståelse för urfolksfrågor, för att stödja urfolk i deras ansträngningar att utöva sin inneboende suveränitet och grundläggande mänskliga rättigheter, att fortsätta verka för ökad medvetenhet om frågor som berör urfolk och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja rättigheter, ambitioner och behov hos ursprungsfolk. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att konferensen fördömer och tar avstånd från Doctrine of Discovery och ger stöd till Kyrkornas Världsråds uttalande om detta. att uppmana församlingarna att verka för ökad medvetenhet kring frågor som berör urfolk, och i synnerhet samerna, att främja teologisk reflektion kring urfolksfrågor och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja de rättigheter, ambitioner och behov som finns hos samerna och urfolk i andra länder. att konferensens uttalande utformas enligt nedan: Uttalande om Doctrine of Discovery och urfolkens situation i Sverige och i andra länder: Ca 500 miljoner människor tillhör idag något av de över 5000 urfolk som finns på jorden. Ett av dessa urfolk är samerna i vårt eget land. De flesta urfolk, inklusive samerna, har drabbats hårt av kolonisering av deras områden av andra folk, i många fall av den kristna västvärlden. Fortfarande idag drabbas urfolk av diskriminerande lagar och regelverk och av dess effekter i form av förlorad mark, naturtillgångar, tvångsförflyttningar, rasism och brist på grundläggande välfärd i jämförelse med majoritetssamhället. Till grund för detta ligger den s.k. Doctrine of Discovery. Denna doktrin innebär att kristna européer skulle ha en moralisk och laglig rätt att invadera och överta ett folks land och tillgångar och ha dominans över ett annat folk, endast grundat på sin kristna identitet. Ett känt rättsfall i USA:s Högsta Domstol (Johnson versus M Intosh 1823) har haft stor påverkan på senare rättspraxis fram till vår egen tid. Tvisten handlade om ägande av land. Rätten slog fast att USA har absolut suveränitet över alla områden i Nordamerika, trots tidigare fördrag som erkänner indianstammars suveränitet, därför att kristna folk har rätt att ta herravälde över hedniska folks områden. I dokumentationen hänvisade rätten till äldre principer som skrevs ner i tre påvliga bullor: Dum Diversitas 1452, Romanus Pontifex 1455 och Inter Caetera Dessa slog fast att kristna monarker hade rätt att invadera nyupptäckta områden väst om Azorerna, och underkuva dess hedniska invånare, ta dem till fånga, förslava eller döda dem om de inte fann sig i situationen och ta deras ägodelar. Man kan känna igen samma tankegångar om kristnas rätt att ta över hedningarnas marker i den svensk-norska koloniseringen av Sápmi under 1500-talet och framåt. Som kyrka möter vi olika urfolk både i Sverige och genom de systerkyrkor som vi samarbetar med i en rad olika länder. Den kristna historien är tyvärr förknippad med Doctrine of Discovery. Därför är det viktigt att just kyrkor klargör var de står i detta. Därför vill kyrkokonferensen: uttrycka solidaritet med världens urfolk och ge stöd till deras rätt att bo i och nyttja sina traditionella marker och bevara och utveckla sin kultur och traditioner. fördöma Doctrine of Discovery (Upptäcktsdoktrinen) i alla dess former eftersom den står i motsats till Jesu Kristi evangelium och den kränker de inneboende mänskliga rättigheter som Gud har givit alla människor och folk. uppmana Sveriges regering att verka för en avveckling av alla rättsliga strukturer och regelverk som grundar sig på denna doktrin och det tankegods den ger uttryck för, i Sverige och internationellt, inte minst inom ramen för FN, och istället stärka urfolkens möjligheter att själva styra över sin utveckling. uppmana Sveriges regering och riksdag att se till att lagar och regelverk som är relevanta för samerna är i överensstämmelse med United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, som Sverige har undertecknat, och för en snar ratificering av International Labour Organisation (ILO) konvention nr 169 som handlar om urfolks rättigheter. 18. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Presentation Gemensam Framtid är en kyrka med stolta rötter i svensk folkrörelse. Att värna demokratin och allas rätt att delta i samtal och beslut har en lång historia. Ett exempel är, att i våra församlingar hade kvinnor rätt att yttra sig och rösta årtionden innan den lagstadgade rösträtten kom. Vi tror inte att Gud instiftat demokratins spelregler, däremot tror vi att demokratiska spelregler kan vara en hjälp i vår längtan och vilja att söka och förstå Gud. Gemensam Framtid är Sveriges största direktvalda ombudsförsamling. Vi kan och ska känna oss stolta över hur vi har förvaltat vårt historiska och demokratiska arv. Samtidigt måste vi ta vårt ansvar för kyrkan och konferenserna i framtiden. Vill vi att vår kyrkas kyrkokonferens skall fortsätta att fungera måste vi låta den förändras på ett sätt som värnar demokratin och allas rätt. Sedan kyrkokonferensen 2012 har en kartläggning, av hur andra kyrkor och ideella organisationer har organiserat sin demokrati och vilka demokratifrågor de brottas med, gjorts. En grundläggande fråga som måste besvaras är varför vi möts. Är det det stadgeenliga årsmötet som är huvudsyftet eller gemenskapen och uppbyggelsen? Går det att kombinera? Den Danske Baptistkirken är ett exempel där man valde att göra årsmötet till en del av sommarkonferensen och på det viset har berikat både årsmöte och sommarkonferens. En annan viktig aspekt är ekonomin. Vad får det kosta att åka på konferens? Kan vi hitta former som gör att deltagarnas samlade utgifter för att åka på konferens blir lägre? Ska vi prioritera att vara där det finns campingmöjligheter? Är det bättre att ha konferens vartannat eller vart tredje år istället? Är det nu, eller längre fram, vi ska glesa ut, i så fall? För att riktigt spegla vår demokratiska historia behöver vi fundera på hur vi får fler röster att höras i konferensen. Statistik från både Gemensam Framtids konferens och bildarmöte samt bildarsamfundens konferenser visar en entydig bild; svenska män med en medelålder över 55 år är överrepresenterade i talarstolen. Vi är alla tacksamma över deras engagemang och energi, men fler kvinnliga och yngre röster, liksom röster med annat etniskt ursprung än det svenska, hade visat mer av hur vår kyrka egentligen ser ut. Hur får vi fler röster att höras i våra konferenser utan att kväva de som redan hörs? Kan vi hitta en modell där de regionala förtroenderåden blir en viktig del i förberedelserna inför konferensen? Kan vi ha andra beslutsmodeller? En annan typ av talarlistor? Måste man ha talarstol? En utmaning när det handlar om att utveckla demokratin är att det är vi som trivs i nuvarande 16 gemensam framtid Kyrkokonferens

10 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA form som måste inse behovet av förändring. Det är i nuvarande form, som de formella beslut som krävs för en förändring, fattas. Bildarsamfunden har fortlöpande utvärderat och förändrat sina beslutande organ. I den traditionen av förnyelse vill vi fortsätta leva. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att frågan om hur kyrkokonferensen och demokratin i Gemensam Framtid kan utvecklas diskuteras på påverkanstorget under kyrkokonferensen att uppdra åt kyrkostyrelsen att tillse att resultatet från påverkanstorget vägs in i det fortsatta utvecklingsarbetet. 19. Aktuell information 20. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen Valberedningen föreslår kyrkokonferens besluta: att kyrkostyrelsen ska bestå av 14 ledamöter och ordförande under kommande verksamhetsår. 21. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen Valberedningens förslag presenteras på sid Val av kyrkostyrelsens ordförande Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till ordförande välja Ann-Sofie Lasell, Gävle. 23. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till ledamöter med en mandattid om tre år välja: Gunilla Andersson, Alingsås Lars Dalesjö, Helsingborg Torbjörn Jacobsson, Stockholm Andreas Möller, Karlstad Gustafsson, André Jakobsson, Martin Karlsson, Anna Lähnn, Oskar Ohlsson, Kerstin Olsson samt Birgitta Thörn. att till diakoner ordinera Mariam Ghaly, Magdalena Gustafsson, Jovita Häggmyr, Gunnel Näsfors, Pernilla Olsson, Ann-Louise Tjerneld, Karin Sigfeldt, Joakim Wanzelius samt Inger Öhrvall Hjertén. 26. Mottagande av pastorer från annat samfund Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att motta Peter Baric samt Niklas Björklund från Evangeliska Frikyrkan som pastorer i Gemensam Framtid. 27. Presentation av resultatet från kyrkostyrelsevalet 28. Verksamhetsplan 2014 Beslut 29. Budget 2014 Beslut 30. Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Beslut 31. Motion för kristna i Mellanöstern Beslut 32. Motion från Tomasförsamlingen, Enköping Beslut 33. Motion från Fristads missionsförsamling Beslut 36. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Rapport från påverkanstorget 37. Välkomnande av nya församlingar 38. Val av tre revisorer och två ersättare Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till revisorer för ett år utse Jonas Grahn, Stockholm, Bertil Skagerstrand, Karlskoga samt Gunnar Wickman, Stockholm. att till revisorssuppleanter för ett år utse Erik Albenius, Uppsala samt Gunnar Sjödelius, Gävle. 39. Val av verksamhetsgranskande utskott Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till verksamhetsgranskande utskott 2014 utse: Per-Inge Lidén, Karlstad (ordf) Göran Alm, Ekerö Leif Nilsson, Jönköping Gunvor Sharp, Köping 40. Val till valberedningen Val av tre ledamöter på tre år Val av ordförande och vice ordförande 41. Enkla frågor till kyrkoledarna 42. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Avslutning 24. Rapport från equmenia 25. Beslut om ordination Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att till pastorer ordinera Linus Brengesjö, Anton 34. Motion från Kungälvs missionsförsamling Beslut 35. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Beslut 18 gemensam framtid Kyrkokonferens

11 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Val av regionala kyrkoledare i Gemensam Framtid Helen Friberg / Region Svealand Född 1956 Jag vill förmedla till varje församling i regionen att de med sina förutsättningar och gåvor är en viktig del av vår gemensamma kyrka, att församlingarna tillsammans är kyrkan och gemensamt delar uppdraget. Distriktsföreståndare i Mälardalen sedan Tidigare bl a pastor i Vällingby, Uppsala och Jönköping. Teologie kandidat 1982 Lunds universitet. Jenny Dobers / Region Stockholm Född 1971 Jag vill stötta, lyfta fram och skapa nätverk för de goda krafter som finns i församlingarna. Pastor i Immanuelskyrkans församling, Stockholm sedan Tidigare bl a pastor i Göteborg och ungdomsledare i Lundsbrunn. Filosofie magister i religionsvetenskap 1998 Göteborgs universitet och Teologiska Högskolan, Stockholm. Tomas Hammar / Region Väst Född 1952 Jag vill arbeta för att göra vår nya kyrka trovärdig, varm och modig både regionalt och nationellt. Koordinator för temagrupp Lärjungaskap Gemensam Framtid sedan Tidigare bl a idrottspastor, pastor i Nossebro, Värnamo, Öckerö, Gråbo. Teologiska Seminariet Lidingö Lennart Renöfält / Region Mitt Född 1952 Jag vill satsa på församlingsutveckling. Att varje församling får stöd till förnyelse, utveckling och växt. Det är missionsuppdraget. Jag vill att vi är en kyrka som lyfter miljö- och klimatfrågan. Distriktsföreståndare i Mellansvenska sedan Processledare för Region Mitt. Tidigare bl a tjänster för Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas U-forum. Pastor i Ljusdal. Teol kand 1978 i Uppsala. Peter Bernhardsson / Region Öst Född 1965 Jag drömmer om och vill arbeta för att den lokala församlingen, dess medlemmar och ledare ska få förnyat mod, tro och vision att vara församling och förkunna evangeliet i en tid som denna. Verksamhetsledare i Östra Götalands distrikt sedan Tidigare bl a pastor i Tibro och Jönköping. Teologiska Högskolan och North Park Theological Seminary Klas Johansson/ Region Nord Född 1959 Jag vill uppmuntra och utmana den lokala församlingen och föreningen till utåtriktat arbete, växt och förnyelse, samt ge stöd till nuvarande och blivande medarbetare och ledare. Distriktsföreståndare Övre Norrlands distrikt sedan Processledare för Gemensam Framtid Region Nord. Tidigare bl a pastor i Norsjö, Kvarnåsen och Svedala. Pastor sedan Teologiska Seminariet Lidingö Charlotte Thaarup / Region Syd Född 1956 Jag ser fram emot att lära känna församlingarna, ta del i deras drömmar och hopp och att i gemenskap hitta vägen, så att människor i Region Syd kan mötas av Kristus och förvandlas av honom. Pastor och menighetsföreståndare i Metodistkyrkan, Strandby, Danmark sedan Tidigare bl a pastor i Vejle och Horsens Diplom från Överås, Metodistkyrkans Teologiska Seminarium Master of Divinity från Överås. 20 gemensam framtid Kyrkokonferens

12 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Val av kyrkostyrelseledamöter Andreas Möller omval Karlstad, född 1971 Pastor Medlem i Karlstads Baptistförsamling Uppdrag i församlingen: Pastor och församlingsföreståndare. Styrelseuppdrag nationell nivå: Ledamot av kyrkostyrelsen, tidigare ledamot av Svenska Baptistsamfundets Missionsstyrelse. Min vision för Gemensam Framtid: Att vår nya större gemenskap djupnar, så att vi allt mer ser oss som ett, med enhet i mångfald. Att Gemensam Framtid både nationellt och regionalt utgör ett gott stöd för församlingarna i uppgiften att gestalta Guds rike på den plats där de verkar. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Jag strävar efter att låta ideologiska och teologiska perspektiv färga av sig på alla aspekter av styrelsearbetet. Jag vill verka för att vi får en stark och flexibel nationell och regional organisation som både skapar trygghet och igenkänning, samtidigt som den utmanar till nya sätt att tänka och agera. Gunilla Andersson omval Alingsås, född 1969 Lärare i musik och engelska Medlem i Sävedalens Missionsförsamling Uppdrag i församlingen: Gudstjänstledare, sång och musikledare, hemsidesansvarig, tidigare även ordförande i församlingen samt SMU-ledare. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Nuvarande ledamot av kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid. Min vision för Gemensam Framtid: Min dröm är att Gemensam Framtid och equmenia tillsammans ska få vara en plats där människor, oavsett bakgrund och erfarenheter, ges möjlighet att få personliga möten med Jesus Kristus. En kyrka där vi har missionsbefallningen som främsta fokus. Jag vill ha en kyrka som utmanar och stöttar de lokala församlingarna. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Missions- och evangelisation, organisation, personal och administration, gudstjänstliv, sång och musik. Lars Dalesjö omval Helsingborg, född 1954 Skolchef/rektor och egen företagare. Medlem i Helsingborgs baptistförsamling Uppdrag i församlingen: Diakon, studieledare, predikar ibland, tidigare ordförande i församlingen. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Ledamot av kyrkostyrelsen, tidigare ordf i Svenska Baptistsamfundet. Min vision för Gemensam Framtid: Min vision är densamma som vår kyrkas: En kyrka för hela livet. Vi måste fokusera på en djupare förnyelse av Guds församling. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: De lokala församlingarna är platsen för förnyelse och kyrkobyggande. Det är där vi gör kyrka. Därför måste vi inspirera och ingjuta hopp i de kristna gemenskaperna. Vi måste se till att de gamla samfundens resurser och kapital snarast förs över till Gemensam framtid. Jag vill verka för att vi blir en inspirerande kyrka och att delaktighet och lekmannainflytande stärks. Därför ser jag som min uppgift att verka för: att vi blir en inspirerande kyrka. att de gamla samfundens resurser förs över till Gemensam Framtid att delaktighet och lekmannainflytande stärks. Torbjörn Jacobsson nyval Stockholm, född 1970 Chef Riskkontroll, Marginalen Bank Medlem i Andreaskyrkan i Stockholm Uppdrag i församlingen: Revisor, scoutledare och kårchef (equmenia Älvsjö), ljudgruppen, ansvarsgrupp samt revisorssuppleant i Mälardalens distrikt av SMK. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Inget styrelseuppdrag men under perioden lägerchef för equmenias riksscoutläger Trampolin Min vision för Gemensam Framtid: I min vision gör vår kyrka positiva avtryck i vårt samhälle, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi syns och är aktiva för att finnas där människor växer i tro. Vi är stöttande och hjälpande samtidigt som vi utmanar för att jag som troende eller sökande ska fortsätta att växa i min tro. Tillsammans skapar vi avstamp som innehåller stort hopp för en växande kyrka. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Jag har min bas i ekonomi, strukturfrågor och administration, vilket jag gärna arbetar med. Utöver det så vill jag fortsätta med frågor som rör hur vi bygger vår framtida kyrka och församling genom de barn och ungdomar som idag finns hos oss och nära oss genom equmenia. 22 gemensam framtid Kyrkokonferens

13 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Val av kyrkostyrelsens ordförande Här är våra blivande pastorer och diakoner i Gemensam Framtid Ann-Sofie Lasell omval Gävle, född 1957 Socionom, koordinator för Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina, Sveriges Kristna Råd. Medlem i Gävles första baptistförsamling Uppdrag i församlingen: Ingår i församlingens äldstegrupp. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Ordförande i kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid Min vision för Gemensam Framtid: Att Gemensam Framtid är en kyrka som lever visionen, med mötesplatser där Jesus Kristus är i centrum. En trovärdig kyrka, som står upp för utsatthet och visar att människovärde, mänskliga rättigheter och evangeliet går hand i hand. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Frågor om organisation och ledarskap, hur kyrkan kan vara relevant i samtiden, göra rätt saker. Hur stödjer och utmanar vi församlingarna? Och påverkar samhället? Utvecklingsfrågor och prioriteringar. Magdalena Gustafsson Inger Öhrvall Hjertén Linus Brengesjö Jovita Häggmyr Mariam Ghaly Anton Gustafsson Oskar Ohlsson Gunnel Näsfors 24 gemensam framtid Kyrkokonferens

14 FÖREDRAGNINGSLISTA Årsredovisning för Gemensam Framtid org nr avseende räkenskapsåret till Joakim Wanzelius Birgitta Thörn Ann-Louise Tjerneld Karin Sigfeldt Pernilla Olsson Martin Karlsson Anna Lähnn 26 gemensam framtid

15 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Kyrkostyrelsen avger härmed årsredovisning för Gemensam Framtid, org nr , för det förlängda räkenskapsåret till Information om verksamheten Trossamfundet Gemensam Framtid är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Gemensam Framtid vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. Gemensam Framtids vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Etablering juli 2011 till juni 2012 Vid bildarsamfundens kyrkokonferenser den 4 juni 2011 beslutades om att starta verksamheten i Gemensam Framtid den 1 juli Då fastställdes även stadgar, grunddokumentet Teologisk grund samtidigt som en första kyrkostyrelse om 14 personer valdes. Gemensam Framtid höll sin första kyrkokonferens maj 2012 i Linköping. Etableringsprocessen Tre fokusområden för att skapa ett första steg av förnyelse och en känsla för vad kyrkan ska vara Strategiskt arbete inför framtiden Etableringsprocessen I början av hösten 2011 etablerade Gemensam Framtid ett provisoriskt kansli i Ekumeniska Centret i Alvik. En projektorganisation hade till uppgift att dels driva arbetet med de tre fokusområdena och det strategiska arbetet och dels förbereda skapandet och uppbyggandet av Gemensam Framtids organisation och övertagandet av verksamhet från bildarsamfunden. Organisationen fastställdes i december 2011 och i början av 2012 inleddes bemanningsarbetet. En minskning av personalstyrkan var nödvändig som anpassning till de ekonomiska förutsättningarna i den nya kyrkan. Den fastställda organisationen innebar en temaindelad organisation med sex kärnverksamhetsområden och fyra stödfunktioner. De sex temagrupperna blev internationella relationer, bildning, församling, lärjungaskap, samhälle och insamling. De fyra stödfunktionerna blev sekretariat/it, kommunikation, personal samt ekonomi. I april 2012 påbörjades inredning och inflyttning av den nya organisationen till kansliet i Alvik. I februari 2012 fick Gemensam Framtid beslut från Kammarkollegiet om registrering som Trossamfundet Gemensam Framtid. Fokusområden De tre fokusområdena under perioden var Bibel och bön, Uppdraget samt Trovärdighet. Bibel och bön Mål: Att utmana enskilda i bibelläsning och fördjupad efterföljelse: Följ mig! och skapa en livsförändrande läsarrörelse i församlingarna i den nya kyrkan. Fastematerialet Böner och blad Gemensam Framtid läser Bibeln och ber, fastan och påsken 2012, producerades. Det sändes ut till varje församling och dessutom såldes nästan exemplar. Dessutom genomfördes bönesatsningen Gemensam bön på Gemensam Framtids hemsida och på Facebook, samt en förbönskalender på internet som gav stor spridning. Uppdraget Mål: Att utmana församlingarna att ständigt se sin omvärld med Jesu ögon och bli aktivt närvarande Ett brett policymaterial om församlingsutveckling togs fram och en utredning/kartläggning genomfördes om vilka framgångsfaktorerna är i ett antal församlingar inom Gemensam Framtid som haft en positiv utveckling de senaste fem till tio åren. Ett material kring identitetsarbete och omvärldsanalys utarbetades. En satsning på arbete i livsnära smågrupper och rekrytering av inspiratörer i varje region genomfördes. De fokusområdesansvariga deltog också i arbetet med nya former i internationellt arbete och för kristna i Sverige som kommer från utsatta miljöer vad gäller brist på religionsfrihet och andra mänskliga rättigheter. Trovärdighet Mål: Att bli en kyrka där det man säger och gör överensstämmer. Ett material för församlingarnas arbete med trovärdighet introducerades vid kyrkokonferensen och ett enklare samtalsmaterial, att till exempel användas vid kyrkkaffet, togs fram. Ett material för fördjupade samtal om trovärdighet utarbetades tillsammans med studieförbundet Bilda. En större undersökning om hur människor upplever kyrkans trovärdighet genomfördes tillsammans med Kairos Future och presenterades i slutet av april Strategiskt arbete Under hösten 2011 genomfördes, tillsammans med equmenia, 21 regionsamlingar runt om i landet. Gemensam Framtid presenterades, samtal fördes om prioriterade satsningar och strategiska inriktningar för framtiden, om regionutredningen och om equmenias framtidsfrågor. Synpunkterna från de ungefär personer som deltog vid de regionala mötesplatserna fanns med i arbetet med organisation, förslag till verksamhetsplan och regionutredningen. Kyrkostyrelsen tog fram ett förslag till stadgar för en församling, med utgångspunkt i tidigare stadgeförslag och remissvar från Regionutredningen genomförde ett omfattande arbete och presenterade sin rapport med alternativa förslag i februari Under kyrkokonferensen 2012 togs beslut om den fortsatta processen kring regionerna. Kyrkoledare Kyrkostyrelsen fick av bildarmötet uppdrag att förbereda val av kyrkoledare vidgemensam Framtids första kyrkokonferens Kyrkostyrelsen samlades en dag i september 2011, till samtal om ledarskap och förberedelser för rekryteringsarbetet. Utgångspunkten att föreslå ett gemensamt ledarskap med tre personer blev vägledande i arbetet. Av de cirka 25-tal kandidater som nominerades (både hösten 2010 och hösten 2011) stod 15 personer till förfogande. Under hösten presenterades kandidaterna och intervjuer genomfördes. I mitten av januari presenterade kyrkostyrelsen förslag till val av en kyrkoledare och två biträdande kyrkoledare, att tillsammans leda Gemensam Framtid. Under kyrkokonferensen 2012 valdes Lasse Svensson till kyrkoledare samt Olle Alkholm och Sofia Camnerin till biträdande kyrkoledare. Beslut om regioner Under kyrkokonferensen 2012 beslutades att Gemensam Framtid tillsammans med equmenia ska inrätta sju regioner inom Gemensam Framtid. Regionerna utgör en del av den gemensamma organisationen som beslutas av församlingarna i kyrkokonferensen. Verksamheten juli 2012 december 2012 Den 1 juli 2012 övertog Gemensam Framtid all missionsverksamhet från de tre bildarsamfunden och har under sista halvåret av 2012 bedrivit verksamhet inom de olika temagrupperna och stödfunktionerna. Temagrupp samhälle Temagruppen arbetar inom områdena fred och hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, diakoni, migration och mångfald samt kyrkan i samhället. Ett exempel på aktiviteter som ägt rum är deltagande i kyrkornas globala vecka som under 2012 hade temat Över gränser om migration och flyktingskap. En mångfald av aktiviter genomfördes runt om i landet i november. Gemensam framtid arrangerade tillsammans med Svenska Missionsrådet och församlingar i Göteborg ett kvällseminarium om migration, aktivism och kristet ansvar. Ett stort antal församlingar engagerade sig i olika arrangemang och deltog i aktioner och formade gudstjänster kring detta tema. Temagrupp bildning Temagruppen arbetar med utbildning, fortbildning, relationer till närstående bildningsorgan (Teologiska Högskolan, Studieförbundet Bilda, folkhögskolor), att lära av det vi gör i Gemensam Framtid, samverkan internationellt, stöd till projekt i Kyr- 28 gemensam framtid Kyrkokonferens

16 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING kornas Världsråd m.m. Temagruppen prioriterar arbete med omvärldsanalys och lärande utifrån att Gemensam Framtid vill vara en lärande kyrka. Ett arbete har påbörjats rörande identifiering av verktyg för analys, utveckling och växt som stöd till såväl lokala församlingar som kyrkan nationellt. Temagrupp lärjungaskap Temagruppen har producerat sex småskrifter för andlig vägledning i syftet att ge andlig vägledning, stöd och uppmuntran i tro och lärjungaskap. Tillsammans med Bilda har temagruppen genomfört en nationell satsning med livsnära smågrupper som syftar till att ge stöd till den lokala församlingens förnyelse, utveckling och växt. Inom temagruppen Lärjungaskap finns flera evangelister som regelbundet besöker församlingar i landet för att bistå dem i arbetet med evangelisation. Temagrupp församling Temagruppen ansvarar för frågor som rör församlingsutveckling, musik och kreativa uttryck, församlingsgrundande arbete, stöd till församlingar och medarbetare, gudstjänstutveckling samt barn och familj. Temagruppen har utforskat arbetsformer för fyra prioriterade områden: församlingsutveckling, församlingsgrundande arbete, återplantering samt musik och kreativa uttryck. Temagrupp internationella relationer Gemensam Framtid har i enlighet med sin vision ett världsvitt uppdrag. De tre bildarkyrkorna föddes i mission och har haft stor betydelse för många länder. De internationella kontakterna är omistliga också för Gemensam Framtid. Därför har alla missionskontakter från bildarsamfunden överförts till Gemensam Framtid. Gemensam Framtid har samarbeten i 27 länder i Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern/Nordafrika och Europa/Centralasien. Resultat och ställning samt väsentliga händelser under räkenskapsåret Vid bildarmötet den 4 juni 2011 beslutades om en budget som anslagsfinansierades av de tre bildarsamfunden i proportion till storlek från bildarmötet och fram till etablering av det nya kansliet och övertagandet av verksamhet och personal per 1 juli Budgeten avsåg förberedande arbete med etablering av organisation och kansli, de tre fokusområdena och det strategiska framtidsarbetet inklusive en projektinriktad kyrkoledning. Efter verksamhetsövertagandet 1 juli 2012 har Gemensam Framtid övertagit både verksamhetsintäkter i form av insamlade medel, externa bidrag etc. och verksamhetskostnader i form av verksamhetsstöd, personalkostnader och övriga verksamhetskostnader från bildarsamfunden. Delar av verksamheten har finansierats via bidrag från de tre bildarsamfunden som under perioden fortfarande haft ansvar för förvaltningen av fonder, värdepapper och fastigheter liksom pensionsåtaganden. Fram till 31 december 2012 har Gemensam Framtid övertagit delar av de ändmålsbestämda verksamhetsmedlen som fanns i bildarsamfunden. Av den anledningen är Gemensam Framtids eget kapital per 31 december 2012 begränsat i storlek. Resultatet för perioden juli-december 2012 visar på ett underskott som främst hänför sig till begränsad omfattning av insamlade medel. Merparten av insamlade medel kommer in under vintern-våren då de stora insamlingsperioderna äger rum blir därför det första året som kommer att visa på ett komplett och mer normalt verksamhetsår. Med anledning av den sneda fördelningen av intäkter över året beslutade bildarsamfunden att ge ett extra anslag till Gemensam Framtid om 6 mkr per den 31 december 2012 för att den nya kyrkan ska redovisa ett mer rättvisande resultat för den gångna perioden. Anslaget fördelades enligt en tidigare fastställd fördelningsnyckel. Information om anslag från bildarsamfunden återfinns i not 3. Disposition av årets resultat Årets resultat blev -3,9 mkr och efter dispositioner uppgår kvarstående belopp för året/balanserat kapital till -4,4 mkr. Det egna kapitalet uppgår till 6,8 mkr. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Under 2013 har det förberande arbete med övertagandet av bildarsamfundens samlade tillgångar och skulder fortgått. Arbetet kräver kartläggande, analys och bearbetning av ändamål med fonder samt förberedande av slutliga beslut i respektive bildarsamfunds konferens i maj Därefter kommer fastställda tillgångar och skulder att överföras till Gemensam Framtid. Parallellt förbereder Gemensam Framtid mottagandet i form av principbeslut och utarbetande av framtida hantering. Resultaträkning (kr) Not / Verksamhetens intäkter Insamlade medel Försäljning varor och tjänster Bidrag från bildarsamfunden Övriga intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Ändamålskostnader 5, Administrativa kostnader 5, Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel / fonderingar överförda från bildarsamfunden Reservering av ändamålsbestämda medel / fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året / balanserat kapital gemensam framtid Kyrkokonferens

17 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Balansräkning (kr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa Anläggningstillgångar Redovisningsoch värderingsprinciper Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Fordran bildarsamfund Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Not Eget kapital Ändamålsbestämda verksamhetsmedel Balanserat kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till bildarsamfund Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Gemensam Framtids redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen. Intäktsredovisning Huvudprincipen för intäkter i form av insamlade medel är att de redovisas enligt kontantprincipen. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Erhållna gåvor, testamenteringar och insamlingar redovisas netto, d.v.s. efter avdrag för eventuella direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning av en tillgång. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Gemensam Framtid värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland Gemensam Framtids intäkter (i posten Insamlade medel). Realisationsvinst/-förlust vid försäljning redovisas i posten Insamlade medel om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Kyrkoavgift Kyrkoavgiften hanteras inom respektive bildarsamfund. Ett administrationsbidrag för kyrkoavgiften från Svenska Baptistsamfundet har redovisats som en intäkt då den personal som administrerar kyrkoavgiften är anställd inom Gemensam Framtid. Ett bidrag från den del av kyrkoavgiften som bildarsamfunden fördelar har överförts till Gemensam Framtid för att finansiera pionjära tjänster. Detta bidrag har redovisats som en intäkt i Gemensam Framtid. Både administrationsbidraget samt bidraget för pionjära tjänster finns redovisat i posten Kyrkoavgift i not 1. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som de, efter individuell prövning, beräknas inflyta. Insamlingskostnader Insamlingskostnader har inte särredovisats utan ingår i kostnader för kommunikationsavdelningen i not 7. Insamlingskostnader uppgår till ca 987 kr. Anläggningstillgångar Anskaffade inventarier med en bedömd livslängd på minst tre år samt ett inköpsvärde på minst kronor aktiveras som anläggningstillgångar. Registerprogrammet Repet klassificeras som anläggningstillgång och följer samma avskrivningsprincip som övriga inventarier. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år Datorer 3 år 32 gemensam framtid Kyrkokonferens

18 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Noter (kr) Not 1. Insamlade medel / Gåvor från privatpersoner Autogirogåvor Testamenten Konferensgåvor Kyrkoavgifter Gåvor från församlingar Insamlade medel övrigt Summa Not 2. Försäljning varor och andra tjänster / Kyrkokonferensen Försäljning av varor och andra tjänster Summa Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (kr) Löner och ersättningar / Sociala kostnader (varav pensionskostn.) Styrelse och kyrkoledare (41 563) Övriga anställda ( ) Summa Gemensam Framtids ledning Antal personer Varav kvinnor Ledamöter i kyrkostyrelsen 15 7 Kyrkoledning 3 1 Not 3. Bidrag från bildarsamfunden / Bidrag från Svenska Missionskyrkan Bidrag från Svenska Baptistsamfundet Bidrag från Metodistkyrkan i Sverige Summa Medelant anst i Gemensam Framtid / / Antal personer Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor Totalt Gemensam Framtid I Sverige i Gemensam Framtid För arbete utomlands för Gemensam Framtid Not 4. Övriga intäkter / Fakturerade kostnader Intäkter administration Sida Intäkter administration SST Intäkter anslag andra organisationer Övriga intäkter Summa Antal anställda uppdelat per land / / Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor Ecuador Japan Kongo-Brazzaville Kongo-Kinshasa Spanien Thailand Ryssland Litauen I Spanien, Ryssland och Litauen har Gemensam Framtid haft anställda motsvarande 50% heltidstjänst i respektive land under perioden juli-december Under året har över 250 personer arbetat ideellt i olika styrelser, arbetsgrupper och kommittéer på uppdrag direkt från samfundet. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Den 1 juli 2012 övertog Gemensam Framtid missionsverksamheten och personal från Bildarsamfunden. 34 gemensam framtid Kyrkokonferens

19 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Not 6. Ändamålskostnader / Gemensamma kostnader Lokalkostnader och etablering nytt kontor Fokusområden Kyrkoledning Internationella relationer Samhälle Lärjungaskap Bildning Församling Regioner Kyrkokonferensen Summa Not 9. Inventarier Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 0 Inköp Försäljning och utrangeringar 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljning och utrangeringar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående restvärde enligt plan Not 7. Administrativa kostnader / Gemensamma kostnader Ekonomienheten Personalenheten Kommunikationsavdelningen Sekretariat Summa Not 8. Räntekostnader och liknande resultatposter / Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa gemensam framtid Kyrkokonferens

20 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Not 10. Fordran bildarsamfund Fordran Svenska Missionskyrkan Fordran Svenska Baptistsamfundet Summa Not 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förskottsbetalda hyror Övriga förskottsbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 12. Eget kapital Ändamålsbestämda verksamhetsmedel Balanserat kapital Totalt eget kapital Ingående balans Överförda medel från bildarsamfunden Reserveringar Utnyttjande Årets resultat efter fördelning Utgående balans Ändamålsbestämda medel från bildarsamfundens eget kapital har överförts till Gemensam Framtid utan att redovisas som en intäkt. Not 13. Skuld till bildarsamfunden fund Skuld till Metodistkyrkan i Sverige Summa Not 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen semesterlön samt komptid Upplupna arbetsgivaravgifter Särskild löneskatt Förskottsbetalda intäkter, Vinterkonferensen Upplupna kostnader Summa gemensam framtid Kyrkokonferens

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Processen att bilda en ny gemensam kyrka mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan tar nya steg framåt. Ett sådant är att

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA På resa mot framtiden Det vi är gemensamt SB SMK MK På resa mot framtiden SB SMK MK Det vi kan bli tillsammans Vi bär med oss Baptistsamfundet kommer med en god princip Frihet

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

STADGAR FÖR TREFALDIGHETS FÖRSAMLING

STADGAR FÖR TREFALDIGHETS FÖRSAMLING STADGAR FÖR TREFALDIGHETS FÖRSAMLING Trefaldighets församling har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former och organisation. Församlingen har även antagit lokal församlingsordning

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping Närvarande: Ann-Sofie Lasell Gunilla Andersson Hans Andreasson Sanna Boij Miriam Carlsson Lars Dalesjö Helena Genemo Adjungerade: Lasse Svensson

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Sverok Stockholms stadga

Sverok Stockholms stadga Sverok Stockholms stadga Antagna 910817. Ändrade 930913, 940227, 950326 och 961020. Nyantagna 970316. Ändrade 980315, 990328, 010721, 020520, 030330, 040328, 050402, 060409 och 090516. Existensgrund Namn

Läs mer

EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014. Filadelfiakyrkan, Stockholm 29 31 maj. www.equmeniakyrkan.se

EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014. Filadelfiakyrkan, Stockholm 29 31 maj. www.equmeniakyrkan.se EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2014 Filadelfiakyrkan, Stockholm 29 31 maj www.equmeniakyrkan.se VÄLKOMMEN TILL KYRKOKONFERENS! En gång om året möts vi - ombud och deltagare i Equmeniakyrkans församlingar

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014 Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014 Beslutad av kyrkostyrelsen den 7 april 2013 Inledning Kyrkostyrelsen lägger här fram sitt förslag till rambudget för år 2014. Under våren 2013 har styrelsen

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011

Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011 Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011 Allmänt 1 Grundprinciper för Förbundet Unga Rörelsehindrades organisation mom 1: Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell organisation som är partipolitiskt

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker

Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker REFERENSNR TITEL VERSION KLASSIFICERING DATUM SMA..100503 FÖR SMA 1.0 GODKÄND PUBLIK 2010-05-25 Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker FÖRBEREDD AV YASMIN KHAN SKRIVEN FÖR SVERIGES MUSLIMSKA AKADEMIKER

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 29 september 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-M är en kristen Media Organisation, är

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012 Revidering av Gymnastikförbundets stadgar 1 Kap. Grundläggande bestämmelser 1 Ändamål Svenska Gymnastikförbundet (SvGF), i dessa stadgar benämnt Gymnastikförbundet, har till uppgift att utveckla och stödja

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Stadgar för yygården Gårdsförening

Stadgar för yygården Gårdsförening Förslag till stadgar i förening utan andelar Stadgar för yygården Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma xxxx-xx-xx 1. FÖRENINGENS NAMN yygårdens Gårdsförening

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL Besöksadress: Röntgenvägen 3 141 52 Huddinge Fakturaadress: Box 4065 141 04 Huddinge Tel: 08-24 01 30 Epost: kansli@ibl-inst.se Hemsida: http://www.ibl-inst.se

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011.

STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. STADGAR För den ideella föreningen Tamam Lund med hemort i Lund. Bildad den 16/5 2011. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Tamam Lund. 2 Föreningens syfte Föreningens ändamål är

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs] Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter

Läs mer

Adjungerade: Tommy Aronsson Administrativ chef, deltog i 18.4, 20

Adjungerade: Tommy Aronsson Administrativ chef, deltog i 18.4, 20 Sammanträdesprotokoll 17-29 Plats: Missionskyrkan i Linköping Närvarande: Lars Dalesjö, deltog i 17-21, 23, 28.2 Ann-Sofie Lasell, ordförande Per Rydwik, vice ordförande Gunilla Andersson, deltog i 17-18.5,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län. Sats Namn Kommentar 1 Föreningens Leader Söderslätt ideell förening firma 2 Ändamål Föreningens ändamål är att inom Leader Söderslätt, som omfattar

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer