2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid"

Transkript

1 2013 KYRKOKONFERENS Gemensam Framtid

2 Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2013 Föredragningslista

3 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Torsdag 9 maj Kl samt Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9. Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Stadgeändring Ändamåls- och upplösningsparagrafer Angående relationen till Svenska Frälsningsarmén Yttrande- och förslagsrätt 13. Val av regionala kyrkoledare Presentation av kyrkostyrelsens förslag Val av regionala kyrkoledare Beslut 14. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för Presentation av förslag till budget för Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Presentation av kyrkostyrelsens förslag Motion 16. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motionen om namn på samfundet presenterades under punkten Kristnas situation i Mellanöstern Gör barnkonventionen till en del av svensk lagstiftning 16.3.Regionernas juridiska status Protestantisk sociallära 17. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Presentation 18. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Presentation 19. Aktuell information 20. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen 21. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen 22. Val av kyrkostyrelsens ordförande 23. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen 24. Rapport från equmenia 25. Beslut om ordination 26. Mottagande av pastorer från annat samfund Fredag 10 maj kl / Påverkanstorg Lördag 11 maj kl samt Presentation av kyrkostyrelsevalet 28. Verksamhetsplan 2014 Beslut 29. Budget 2014 Beslut 30. Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Beslut 31. Motion för kristna i Mellanöstern Beslut 32. Motion från Tomasförsamlingen, Enköping Beslut 33. Motion från Fristads missionsförsamling Beslut 34. Motion från Kungälvs missionsförsamling Beslut 35. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Beslut 36. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Rapport från påverkanstorget 37. Nya förenade församlingar i Gemensam Framtid Rapport 38. Val av tre revisorer och två ersättare 39. Val av verksamhetsgranskande utskott 40. Val till valberedningen 40.1 Val av tre ledamöter på tre år 40.2 Val av ordförande och vice ordförande 41. Enkla frågor till kyrkoledarna 42. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Avslutning 4 gemensam framtid Kyrkokonferens

4 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt Inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna. Presidiet föreslår kyrkokonferensen: att införa en tidsbegränsning på tre minuter för inlägg förutom föredragning av ett ärende. att införa en tidsbegränsning på en minut för replik, ordningsfråga eller sakupplysning. 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9.Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Stadgeändringar Kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid har beslutat föreslå kyrkokonferensen att besluta om följande stadgeändringar: Ändamåls- och upplösningsparagrafer Gemensam Framtid har erhållit s.k. 90-konto efter ansökan hos Svensk Insamlingskontroll som önskat att samfundet förtydligar sina stadgar avseende ändamålsparagraf och upplösningsparagraf. Kyrkostyrelsen föreslår ett tillägg till 1 med följande lydelse: Trossamfundet Gemensam Framtid är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Gemensam Framtid vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Formuleringar i det som föreslås bli 1.4 bygger på Teologisk grund för Trossamfundet Gemensam Framtid nr 9 och 31) Kyrkostyrelsen föreslår dessutom att 23.2 som anger att beslut om upplösning skall också omfatta frågan om avveckling av Gemensam Framtids egendom, arkiv och personal kompletteras med: Vid upplösning av Trossamfundet Gemensam Framtid fördelas kyrkans egendom på ett sådant sätt att samfundets syfte och ändamål uppfylls och fullföljs Angående relationen till Svenska Frälsningsarmén Kyrkostyrelsen föreslår att relationen till Svenska Frälsningsarmén tydliggörs i stadgarna för Gemensam Framtid. Svenska Frälsningsarmén, som tidigare var ett registrerat trossamfund, beskriver sig själva (i förslag till nya grundstadgar) som en organisatorisk del av Trossamfundet Gemensam Framtid. Tillägg till 6 Ombud och röstning i kyrkokonferensen: Svenska Frälsningsarmén har rätt att sända tre ombud till kyrkokonferensen Kyrkostyrelsen föreslår att nuvarande formulering i 21, gällande icke territoriell region ersätts med: Svenska Frälsningsarmén är en organisatorisk del av Trossamfundet Gemensam Framtid med egen demokratisk uppbyggnad och ekonomisk förvaltning. Ordningar och stadgar för Svenska Frälsningsarmén skall vara i överensstämmelse med Gemensam Framtids grunddokument samt godkännas av kyrkostyrelsen Yttrande- och förslagsrätt Kyrkostyrelsen föreslår att 6.2 gällande yttrande- och förslagsrätt i kyrkokonferensen kompletteras med regionala kyrkoledare. 13. Val av regionala kyrkoledare Presentation av kyrkostyrelsens förslag Kyrkostyrelsens förslag till regionala kyrkoledare presenteras på sid Val av regionala kyrkoledare Beslut 14. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2014 VISION En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen UPPDRAGET Jesus sa: Kom och följ mig! (Mark 1:17). I den kallelsen föds och förnyas kyrkan varje dag. Jesus Kristus är centrum och vi vill en kyrka som dras in mot och strävar in mot centrum, och låter sig formas av kyrkans Herre. Mission är inte en uppgift bland andra. Kyrkans väsen är mission! I missionen blir kyrkan tydlig, synlig och handlande på samma sätt som Gud i Jesus Kristus blev tydlig, synlig och handlande. Diakoni är tillsammans med vittnesbörd och gemenskap tydliga kännetecken för Guds mission. Gemensam Framtid utgår från en sammanhållen missionssyn där arbete i Sverige och internationellt tydligt hör ihop. Uppdraget delas med hela Kristi kyrka och ska utföras i ömsesidighet i hela kyrkan, med andra kyrkor och med samarbetsorganisationer. I den nationella och världsvida ekumeniska gemenskapen får vi dela evangelium, resurser och behov. Vi gör det med respekt för andras övertygelser och gudstro. En trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och att vara en synlig aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. Mer information återfinns i dokumenten Teologisk grund och Strategisk plattform. Övergripande mål: Gemensam Framtid fokuserar på den lokala församlingens förnyelse, utveckling och växt, i gemenskap med hela kyrkan. Gemensam Framtid har en fungerande nationell och regional struktur med väl fungerande intern och extern kommunikation. FYRA INRIKTNINGAR De fyra inriktningarna följa möta tjäna lära ska bidra till att stärka Gemensam Framtids identitet. De sammankopplar det personliga livet, livet i församlingen och livet tillsammans i världen och är ömsesidigt beroende av varandra för att förverkliga visionen. Flera insatser som påbörjats under under var och en av dessa inriktningar bör därför fortsätta även under FÖLJA Följa handlar om den personliga och gemensamma 6 gemensam framtid Kyrkokonferens

5 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA efterföljelsen av Jesus Kristus som tar sig uttryck i ord och handling. Kyrkans uppgift är att förmedla evangelium så att tro stärks och fler människor lär känna Jesus Kristus och väljer att följa honom. Inspiration och kraft hämtas i bibelläsande, bön och samtal. Omvärldsanalys och erfarenhetsutbyte bidrar till att forma teologi för vår tid. Prioriterade satsningar/mål: Stöd till förnyelse och växt i församlingarna, inklusive åter-/nyplantering, har intensifierats. Förvaltarskapet för en ekonomiskt hållbar kyrka har stärkts. MÖTA Möta handlar om att fördjupa förståelsen för varandra som människor, församlingar och kyrkor. Kyrkans uppgift är att skapa mötesplatser samt stödja församlingarnas arbete med gudstjänstliv, gemenskap och roll i närmiljön både i Sverige och i samarbetsländer. Genom kyrkans internationella relationer utvecklas och stärks identiteten och upplevelsen av att vara del i en världsvid kyrka. Prioriterade satsningar/mål: Mötesplatser för samtal om kristen tro och livshållning har gett förnyelse och tillväxt i tron samt stärkt gemenskap och kyrka. Församlingars inriktning på mångfald har fördjupats. TJÄNA Tjäna handlar om profetisk och tjänande diakoni. Kyrkans uppgift är att, utifrån evangeliets utmaning, ta de sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningarna på allvar och arbeta för hållbarhet och balans i dessa frågor. Tillsammans med samarbetskyrkor sker påverkan och förändringsarbete både i Sverige och i andra länder. Prioriterade satsningar/mål: Diakonins roll i församlingar har stärkts. Engagemang för fred, försoning och en hållbar värld har ökat. LÄRA Lära handlar om att kyrkan är en lärande och undervisande gemenskap också i relation till andra kyrkor och samarbetsorganisationer i Sverige och internationellt. När vi på nytt blir läsare och berättare av Bibeln, när våra liv prövas mot den samlade traditionens berättelser, då skapar bildning, utbildning och fortbildning förutsättningar för att följa Jesus i varje ny tid. Prioriterade satsningar/mål: Bildningsutredningen har lett till tydliga strategier för användning av kyrkans bildningsresurser Församlingar har fått stöd i att utveckla former för lärande och undervisning om kristen tro GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Verksamhetens prioriterade satsningar/mål enligt denna verksamhetsplan beslutas i kyrkokonferensen och följs upp med mer konkreta planer i samverkan mellan personal och styrelse. Verksamhetsplanen kan bidra med inspiration till församlingens eget planeringsarbete. Det nationella kansliet är organiserat i kärnverksamhet och stödfunktioner. Arbetet konkretiseras i projektbeskrivningar och kontrakt som kyrkoledningen skriver med arbetsgrupperna. Arbetet följs löpande upp av kyrkoledning och styrelse för att lära av det vi gör och säkra kvalitet liksom resultat regionalt, nationellt och internationellt. SAMVERKAN equmenia equmenia är Gemensam Framtids ungdomsorganisation, åt vilken arbetet bland barn och unga har anförtrotts. Nära relationer och stabila samverkansformer med equmenia behöver utvecklas ytterligare. I linje med de mål som angetts ovan vill därför Gemensam Framtid konkret samverka med equmenia på följande områden: Gemensamt program för förenings- och församlingsutveckling Utveckla stöd för anställda som arbetar bland barn och unga PULS Tro och idrott Apg29, Våga Tro, Exchange m.fl. folkhögskolekurser Utveckling av konfirmationsarbetet Utveckla arbetet kring gudstjänster där de ungas perspektiv tas tillvara Ekumeniska organ Gemensam Framtids medlemskap i ekumeniska och konfessionella organ, nationellt och internationellt, regleras i stadgarna. Kyrkostyrelsen kan därutöver fatta beslut om medlemskap i andra organ. I allt samarbete vill Gemensam Framtid verka för kristen enhet och dela egna och andras erfarenheter i en ömsesidig gemenskap. Andra närstående organisationer Gemensam Framtid samverkar med rörelsens folkhögskolor, Teologiska högskolan, Studieförbundet Bilda, Diakonia, Hela Människan, Sveriges Kristna Råd och Svenska Missionsrådet samt andra närstående organisationer för att förverkliga verksamhetsplanen. Det kan ske genom samverkansavtal eller andra former av överenskommelser som klargör roll- och ansvarsfördelning. Ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan. Gemensam Framtid verkar för en överenskommelse med Svenska Kyrkan. SLUTORD Gemensam Framtids berättelse börjar med oss, när vi delar erfarenhet, lyssnar bortom orden och möter varandra och Gud. Gemensam Framtid ska vara en röst i samhället som gör skillnad. Jesus sa: Som Fadern har sänt mig, sänder jag er. Missionsuppdraget är gränslöst i tid och rum och hör samman med löftet om Kristi närvaro till tidens slut. Gemensam Framtid vill, tillsammans med de kyrkor vi samverkar med, vara en del av den världsvida kyrkans rörelse där människor bjuds evangelium, rättvisa och upprättelse. Där Jesus Kristus blir trodd och älskad för världens och Guds skull! En värld i Guds hand där vi vill tjäna! För det uppdraget delar vi det gemensamma ansvaret. Exempel för att åskådliggöra målen finns publicerade på Gemensam Framtids hemsida: och kommer att presenteras i kyrkokonferensen Presentation av förslag till budget för 2014 Kyrkostyrelsens förslag till budget för 2014 kommer att presenteras på Gemensam Framtids hemsida senast 8 april Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Presentation av kyrkostyrelsens förslag Rätten att benämna Redan i urhistorien har namngivning en central roll och Bibelns första kapitel talar om Gud som den som benämner. Det är Gud som kallar ljuset för dag och mörkret för natt. Det är Gud som kallar det torra för jord och vattenmassan för hav (1 Mos 1:5-10). När människan är skapad övergår rätten att namnge från Gud till människa. Namngivning kopplas här till att härska och råda. När djuren och fåglarna skapas är det inte längre Gud som namnger utan Gud för dem fram till människan för att se vilka namn de ska få (1 Mos 2:19). Gemenskapsmotivet i Teologisk grund Om Gemensam Framtid sägs i den teologiska grunden bl a: Gemensam Framtid är en gemenskap av församlingar och en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre. I en splittrad värld vill kyrkan vara ett tecken på en gemenskap som har sin grund i den enhet som finns i Gud treenig. Genom de kristnas enhet skall världen tro. Enheten behöver ständigt förnyas, bekräftas och växa i mångfaldig tro och handling. I gemenskapen rustas människor genom trons kraftkällor till andlig växt och kärlekens tjänst. Gudstjänsten är församlingslivets centrum och ett möte mellan Gud och de människor, som samlas kring Jesus Kristus. De delar Guds ord, ber och lovsjunger, tar emot dop, nattvard och syndernas förlåtelse. Teologisk grund för Gemensam Framtid avsnitt 5, 7 och 20. För en kristen kyrka i allmänhet och för Gemensam Framtid i synnerhet är gemenskapsmotivet och det gemensamma något centralt. Bilder i Bibeln och i kyrkans historia Bibliska bilder för den kristna gemenskapen / församlingen talar t ex om Kristi kropp, Guds husfolk. Den apostoliska trosbekännelsen talar om de heligas gemenskap. Den nicenska trosbekännelsen talar om kyrkan som en, helig, världsvid och apostolisk. Formuleringen återfinns för övrigt i den teologiska grunden för Gemensam Framtid. Kyrkan som koinonia Att få del av nattvardens bröd och vin kallas ibland kommunion. Ordet kommer av latinets communio som betyder gemenskap och som i sin tur översätter det grekiska koinonia. Bruket att kalla delaktighet i 8 gemensam framtid Kyrkokonferens

6 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA nattvarden för koinonia går tillbaka på 1 Kor 10:16: Välsignelsen bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Ordet koinonia återkommer bl a i 2 Kor 13:13 och 1 Joh 1:3, 7 och man skulle kunna hävda att det som kännetecknar livet i kyrkan livet som pulserar i Kristi kropp är gemenskap. Frälsningen handlar om återställd gemenskap och en gammal teologisk tradition talar om att Guds eget inre liv består i gemenskap: en kärlekens gemenskap mellan Fader, Son och Ande. Vad Kristus gör är att uppta människor i denna gemenskap och förena dem med den treenige Guden. Begreppet koinonia återfinns dessutom i centrala avsnitt som Apg 2:42-45 om den urkristna församlingen, i Gal 2:9 om försoningen mellan Paulus och Barnabas och Petrus, Jakob och Johannes samt Rom 15:26 och 2 Kor 8:3-4 om insamlingen, delandet med de kristna i Jerusalem. I vissa sammanhang kan det svenska ordet gemenskap ha en banal klang och kan även förknippas med det som är internt och till för en mindre grupp av invigda och förtrogna. Därför väljer vi angränsande ord för att vidga betydelsen och undvika det introverta. Ordet gemensam associerar till det bibliska koinoniabegreppet och det kristna gemenskapsmotivet som alltid hållits högt av församlingarna i Gemensam Framtid. Gemensam bakgrund och relationer till andra Ordet gemensam finns redan i kyrkans tillfälliga namn men ges nu en större tydlighet då det samtidigt sägs att det som benämns är en kyrka. Det ligger en slags pedagogik i att Gemensam Framtid ersätts med Gemensam kyrka. Vi behåller ett mosaikkors och vill vara en del av det som gjorts för att lansera Gemensam Framtid. Ordet gemensam har följt oss under senare år. Som exempel kan nämnas att boken Gemensam Framtid? som utgavs 2008 använder ordet i rubriken för tretton av dess femton kapitel. Där talas bl a om gemensam tro, gemensam grund, gemensamma församlingar och gemensam tjänst utgav de tre bildarsamfunden samtalsdokumentet Gemensam tro. Gemensam kyrka är ett namn som inte inkräktar på någon annan kyrkas självbild och självförståelse. Den obestämda formen talar om att den inte är den enda kyrkan som är gemensam och värderar det kristna gemenskapsmotivet. Obestämd form indikerar vidare öppenhet för andra människor, andra församlingar och andra samfund. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta: att kyrkans namn ska vara Trossamfundet Gemensam kyrka. Om kyrkokonferensen beslutar enligt styrelsens förslag blir det engelska namnet Uniting Church of Sweden Motion gällande namnfrågan Ängebykyrkans församling i Fellingsbro och ett antal enskilda föreslår att det permanenta namnet på vårt kyrkosamfund blir Folkkyrkan. Begreppet folkkyrka har en egen historia och är, i vårt land, nära knutet till Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet. Biskop Einar Billing ( ) talade om den religiöst motiverade folkkyrkan och menade att Svenska kyrkan, organiserad som folkkyrka, hade kallelsen att förmedla syndernas förlåtelse till Sveriges folk. Biskop JA Eklund ( ) utvecklade Billings folkkyrkotanke och menade att kyrkan och folket närmast är två sidor av samma sak med ett gemensamt nationellt ansvar. Under 1950-talet växte en ny folkkyrkotanke fram som sökte överbrygga den klyfta mellan kyrkan och folket som sekulariseringen bidragit till. Här uppfattas begreppet folkkyrka i nära anslutning till statskyrkobegreppet och kyrkans roll definieras tydligast utifrån sin funktion som organisation eller institution i det svenska samhället. Begreppet folkkyrka lever vidare i Svenska kyrkan som beskriver sig själv som en folkkyrka, fortfarande med olika betoningar och aspekter. I ekumeniska och internationella sammanhang skulle det verka förvillande om ett kyrkosamfund med rötter i baptismen, metodismen och det missionskyrkliga kallade sig för Folkkyrkan. Begreppet är så nära knutet till idéströmmar och teologihistoria i Svenska kyrkan att ett förändrat användningssätt skulle upplevas som ett intrång i en annan kyrkas självförståelse. Ordet folk har historiskt också haft mindre goda tillämpningar och kan kännas etniskt exkluderande. Dessutom finns idag ett antal lokala församlingar, med pentekostal karaktär, som kallar sig Folkkyrkan (Sölvesborg, Malmköping och Upplands Bro) Domännamnen folkkyrkan.se, folkkyrkan.org och folkkyrkan.nu är upptagna. Kyrkostyrelsen föreslår därför kyrkokonferensen: att avslå motionärernas förslag. 16. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motionen om namn på samfundet presenterades under punkten Kristnas situation i Mellanöstern Motion från Betlehemskyrkan, Göteborg; Rambergskyrkan, Göteborg, samt medlemmar från Lerums missionsförsamling; Sjökumla missionsförsamling; Motala missionsförsamling; Linköpings missionsförsamling; Motala baptistförsamling och Alingsås missionsförsamling: Under de senaste åren har de kristnas situation i Mellanöstern förvärrats dramatiskt. Vi informeras via massmedia och andra kanaler om att de kristnas antal i Irak har halverats, kristna i Egypten går en osäker framtid tillmötes, rapporterna från Syrien är skrämmande och de kristna i Israel/Palestina minskar till snart under 1 % av befolkningen. Som bröder och systrar i Kristus kan vi inte stillatigande och utan handling acceptera rådande utveckling. Hur denna negativa utveckling skall brytas är ingen enkel fråga, men vi måste som kristna aktivt stödja och visa omsorg om våra bröder och systrar i Mellanöstern. De får inte uppleva sig övergivna, utan känna stor kärlek från oss, i sin svåra situation. Lika viktigt är det, att de som inte är kristna i Mellanöstern, ser hur vi med kärlek och omsorg också stöder dem, trots att vi har annan tro än de har. Ihärdig förbön måste vara vår första prioritet. Vilka åtgärder vi dessutom skall vidta är oklara, men i dokumentet Kairos Palestine har de kristna i Israel/Palestina visat några vägar baserade på tro, kärlek och hopp. Vi vill att kyrkostyrelsen får i uppdrag: att under 2013 utarbeta tydliga riktlinjer och praktiska råd om hur vi som kristna skall stödja, uppmuntra, visa kärlek och hjälpa våra bröder och systrar i Mellanöstern. I det resultat som styrelsen levererar bör ingå: Möjliga åtgärder, som vi som enskilda kan genomföra. Hur vi som olika kyrkor och som Gemensam Framtid skall visa vår omsorg och kärlek. Hur vi kan stödja dem som flytt sina hemländer, så att de kan motverka en fortsatt utflyttning. Hur vi kan samverka med muslimer och andra religioner för att verka för utveckling av multireligiösa stater med tolerans och respekt för mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi: att kyrkokonferens bifaller motionen. att kyrkokonferens kraftigt fördömer det eskalerande våldet och uppmanar alla parter till förhandlingar för en varaktig fred. Från Uppsala missionsförsamling: Den arabiska våren gav många människor hopp om en ny och bättre framtid. Diktatorer hade störtats, demokrati skulle nu bli verklighet, och de ekonomiska utsikterna skulle förbättras för alla. Så har det inte blivit. Nya former av repression tar form, minoriteter av skilda slag kommer i kläm, och deras oro för vad den politiska utvecklingen kommer att föra med sig har fog för sig. Inte minst gäller detta Mellanösterns kristna en alltmer krympande minoritet, som en gång i världen hade en dominerande ställning i området och som senare länge levde i harmoni med sina judiska och muslimska grannar. Deras situation har de senaste decennierna förvärrats framför allt p g a de många krigen som t ex USA:s krig i Irak, inbördeskriget i Syrien och Israels ockupation av palestinska områden. Många kristna flyr med goda skäl från konflikternas Mellanöstern, samtidigt som de kvarvarande allt mer intensivt vädjar om hjälp och solidaritet från kyrkorna internationellt. Kairos Palestina av kristna palestinska ledare är ett vittnesbörd om deras situation och deras hopp om stöd från medkristna. Varför ska vi då särskilt bry oss om de kristnas situation, när alla människor har samma människovärde? Svaret är, att kristen närvaro i området är det bästa skyddet mot de krafter som vill definiera konflikterna i religiösa termer, till en kamp mellan islam och judendom, till ett krig mellan vår Gud och deras Gud. Vi måste därför anstränga oss till det yttersta för att förhindra, att krigen förs i Guds namn och tolkas som ett uttryck för Guds vilja. Att stödja kristen närvaro i Mellanöstern och att påverka regeringarna särskilt i väst att aktivt och opartiskt verka för rättfärdiga fredsöverenskommelser mellan parterna är ett tydligt uppdrag för kyrkorna. Framgång för en sådan strategi innebär en bättre och säkrare framtid för alla människor i regionen oberoende av trostillhörighet. 10 gemensam framtid Kyrkokonferens

7 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Uppsala Missionsförsamling föreslår kyrkokonferensen: att kraftig fördöma det eskalerande våldet att uppmana alla parter att förhandla med sikte på en rättfärdig och varaktig fred. att rekommendera Gemensam Framtids församlingar att studera Kairos Palestina. att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att snarast utarbeta riktlinjer och praktiska råd till församlingarna om hur stöd kan ges till Mellanösterns kristna. Kyrkostyrelsens svar på motionerna: Flera församlingar och enskilda har lyft fram situationen för de kristna i Mellanöstern. Motionerna är utformade på olika sätt men utmynnar i en gemensam uppmaning: att kraftigt fördöma det eskalerade våldet och uppmana alla parter till förhandling för en varaktig fred. att uppdra åt kyrkostyrelsen att under 2013 utarbeta tydliga riktlinjer och praktiska råd för hur vi som kristna skall stödja, uppmuntra, visa kärlek och hjälpa våra bröder och systrar i Mellanöstern. Uppsala missionsförsamling uppmanar dessutom kyrkokonferensen att rekommendera Gemensam Framtids församlingar att studera dokumentet Kairos Palestina. Andra motionärer nämner detta dokument men ger inga förslag hur det ska användas eller hur det ska hanteras i kyrkokonferensen. Kyrkostyrelsen håller med om att situationen för de kristna i Mellanöstern och Nordafrika är alarmerande och att vi som kristna måste aktivt stödja och visa omsorg om våra trossyskon i regionen. Gemensam Framtid har vid några tillfällen under året agerat och tagit upp situationen i Syrien och uppmanat församlingarna till förbön och ekonomiskt stöd. Brev har även sänts till vårt lands utrikesdepartement gällande situationen i Egypten. Den svåra situationen i Israel/Palestina engagerar också många församlingar som regelbundet ber för en fredlig utveckling i det aktuella området. Gemensam Framtid har bildat en referensgrupp för Mellanöstern och Nordafrika, som möts regelbundet för samtal och bön för regionen. Referensgruppen är ett viktigt stöd till kansliet i bearbetningen av frågan hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med systrar och bröder i Mellanöstern och Nordafrika. De länder Gemensam Framtid främst fokuserar på i denna region är Israel, Palestina, Libanon, Syrien och Egypten. Genom de samarbetsorganisationer vi har kontakt med i dessa länder, får vi även inblick i situationen i andra länder i regionen. Gemensam Framtid tillhör referensgruppen för Sveriges Kristna Råds fredsarbete. Det ekumeniska följeslagarprogrammet (Ecumenical accompaniment programme in Palestine and Israel) är ett internationellt projekt som drivs av Kyrkornas Världsråd. Sveriges Kristna Råd samordnar den svenska insatsen. Ekumeniska följeslagarprogrammet skickar följeslagare till Palestina och Israel. Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Genom praktisk solidaritet stöds utsatta grupper såväl palestinier som israeler. Sveriges Kristna Råd har även gett ut skriften Fred detta vill kyrkorna i Sverige. Kyrkostyrelsen anser att det ekumeniska och internationella engagemang som finns i Kyrkornas Världsråd och Sveriges Kristna Råd också är vårt arbete. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att uppmana församlingarna att studera och följa situationen i Mellanöstern och Nordafrika med särskilt fokus på regionens kristna. att uppmana församlingarna att stödja människor som flytt från sina hemländer att stödja regionens samarbetskyrkor så att de kan bidra till en utveckling där färre finner skäl att fly och där multireligiösa samhällen med tolerans och respekt kan skapas. att uppdra åt kyrkostyrelsen att under 2013 återkomma till församlingarna med förslag gällande hur vi som kyrka, tillsammans med de ekumeniska organ vi relaterar till, kan stödja de kristna i Mellanöstern och Nordafrika och medverka till fred och försoning. att därmed anse motionerna besvarade Gör Barnkonventionen till en del av svensk lagstiftning Motion från Tomasförsamlingen, Enköping: FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Den svenska regeringen ratificerade konventionen 1990 utan några reservationer (se Prop. 1989/90:107). Men trots det gäller inte Barnkonventionen som svensk lag idag. Det innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av Barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Den metoden är inte tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter. Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år Enligt norsk lag, ska Barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar. Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till Barnkonventionen. Utredningen visade att Barnkonventionen generellt sett har stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla. Trots att Sverige har förbundit sig att följa Barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Om Barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. I exempelvis asylärenden skulle beslut kunna fattas med stöd av Barnkonventionen som bl.a. har barnets bästa som grundprincip. Ett exempel där Barnkonventionen skulle stärka barns rättigheter är bestämmelsen om alla barns rätt till utbildning. Om Barnkonventionen vore lag, skulle skolor, kommuner, riksdag och regering vara tvungna att se till att även gömda flyktingbarn och papperslösa barn fick gå i skolan. Idag har inte gömda flyktingbarn och papperslösa barn den rätten, utan är helt beroende av enskilda rektorers välvilja. En sådan kategorisering av barn strider direkt mot en av Barnkonventionens grundprinciper nämligen principen om skydd mot diskriminering. Detsamma gäller alla barns rätt till hälso- och sjukvård. Idag har inte papperslösa barn som vistas i Sverige rätt till likvärdig vård som barn (bosatta) i Sverige. Dessa barn har endast rätt till akut sjukvård som inte är subventionerad, det vill säga att de själva måste bekosta sina sjukvårdskostnader. Som kyrka är vi kallade att stå på de minstas sida. Vi föreslår därför kyrkokonferensen besluta: att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att till regering framföra Gemensam Framtids ståndpunkt att barn- konventionen ska göras till lag. att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att i ekumeniskt samarbete uppmuntra andra samfund i Sverige att följa vårt exempel. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen 1990 utan några reservationer (Prop. 1989/90:107). I och med denna ratificering har Sverige förbundit sig att anpassa befintliga lagar i enlighet med barnkonventionens bestämmelser. Barnkonventionen har dock inte samma status som de nationella lagarna. Idag pågår en debatt om huruvida barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag i likhet med hur Norge har hanterat frågan, eller om det är tillräckligt med den transformeringsmetod som används idag. Motionärerna pekar på brister i svensk lagstiftning och praxis och poängterar att en lagändring skulle innebära att alla barn i Sverige togs på större allvar. Motionärerna menar att forskning från Norge visar att när Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till lag 2003, stärktes konventionens juridiska status som rättskälla samt barnets rättsliga ställning. Motionärerna lyfter fram konkreta exempel på vad en inkorporering skulle kunna innebära för barn i Sverige. Detta skulle exempelvis ge gömda flyktingbarn lagligt rätt till fri sjukvård. FN:s barnrättskommitté har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte leva upp till barnkonventionens bestämmelser och rekommenderat Sverige att anta barnkonventionen som svensk lag. FN:s barnrättskommitté gör granskningar vart femte år, senast Idag finns Gemensam Framtid representerad i Sveriges Kristna Råds (SKRs) samrådsgrupp kring barnkonventionen. I Nätverket för barnkonventionen, som samlar ca 40 organisationer inom civilsamhället, granskas Sveriges tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter. I detta nätverk är både SKR och equmenia medlemmar. Här verkar man för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter samt arbetar för att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag. Kyrkostyrelsen anser, liksom motionärerna, att vi som kristna är kallade att stå på de minstas sida och alltid värna barnens rättigheter och värdighet. Därför bör Gemensam Framtid arbeta för att FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporeras i svensk lag. 12 gemensam framtid Kyrkokonferens

8 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att anta uttalande till Sveriges regering från Gemensam Framtids kyrkokonferens 2013 om att Barnkonventionen skall inkorporeras i svensk lag. att stödja Gemensam Framtids fortsatta arbete tillsammans med andra kyrkor och organisationer kring Barnkonventionen, ett arbete för barns och ungas rättigheter samt för att Barnkonventionen inkorporeras i svensk lag. att därmed anse motionen besvarad. Uttalandet finns att läsa på Gemensam Framtids hemsida senast 8 april Regionernas juridiska status Motion från Fristads missionsförsamling: Enligt beslut vid kyrkokonferensen 2012 skall de nya regionerna vara klara 1 september Beslutet om regionernas geografiska indelning och uppdrag ser vi inga problem med. Däremot är vi mycket tveksamma till den organisationsform som kyrkokonferensen beslutade om och som innebär att de nya regionerna på församlingssidan inte blir egna juridiska personer. I beslutsunderlaget till 2012 års kyrkokonferens saknade vi en konsekvensanalys av vad beslutet om regionernas juridiska status skulle innebära. Exempel på problem som vi ser: att engagemanget på gräsrotsnivå blir mycket mindre då vägen till beslut blir alltför lång. att regionerna endast får förtroenderåd som inte har beslutsrätt eller ekonomiskt ansvar för att driva de frågar som församlingarna tycker är viktiga. att bidrag från landsting är knutna till verksamheter inom regionen och inte kan överföras till den nationella nivån. att vissa testamenten och gåvor är knutna till de nuvarande distriktens geografi och inte kan/bör överlåtas nationellt. att olika organisationsformer för equmenia och Gemensam Framtid innebär svårigheter för regionernas personal att arbeta över gränserna som tidigare. att alla regioners personal anställs centralt och att alla personalärenden hanteras på central nivå. Vi föreslår därför Gemensam Framtids kyrkokonferens besluta: att de nya regionerna även på församlingssidan blir egna juridiska personer. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen är tacksam för det engagemang motionen ger uttryck för, och gläds åt ett tydligt fokus på den lokala församlingens bästa. Kyrkostyrelsen delar övertygelsen om församlingarnas centrala plats i Gemensam Framtid. Sedan equmenias riksstämma och kyrkokonferensen 2012 har Gemensam Framtids ledning och nuvarande distrikt arbetat för att de beslut som fattades ska kunna bli verklighet. Inriktningen är att regionerna ska ha tagit över verksamheten från tidigare distrikt den 1 september Landstingsbidragen är till övervägande delen knutna till equmenias regionala verksamhet och således inte en fråga för kyrkokonferensen. I de fall där det finns landstingsbidrag eller andra typer av bidrag för att bedriva den verksamhet som faller inom Gemensam Framtids regioners uppdrag, ska det säkerställas att dessa pengar används på ett ansvarsfullt sätt och i överensstämmelse med givarens intentioner. Kyrkostyrelsen menar att regionernas ekonomi behöver hanteras och redovisas så att varje regions arbete kan avläsas och följas upp. Tidigare generationernas offrande respekteras genom att kapital förs över på ett sådant sätt att dessa medel används till sådan verksamhet som de från början samlats in för. För framtiden är det avgörande att församlingarna vill vara med och ekonomiskt bidra till den regionala verksamheten. Vid kyrkokonferensen 2012 fick kyrkostyrelsen uppdraget att till 2013 års kyrkokonferens återkomma med förtydligande skrivningar kring de regionala förtroenderådens funktion och mandat fastställde kyrkostyrelsen ett dokument som sedan dess funnits på Gemensam Framtids hemsida. Detta dokument behandlas under påverkanstorget vid 2013 års konferens. Att Gemensam Framtids och equmenias regioner har olika organisationsformer är inget hinder för regional samverkan. Genom att all personal är anställd i samma organisation använder vi resurser och gåvor bättre. Kompetens låses inte till respektive region utan kommer hela kyrkan till del. Kyrkostyrelsen anser att kyrkokonferensen 2012 fattade ett tydligt beslut gällande regionernas organisatoriska form. Beslut av den karaktären kan inte omprövas årligen. Kyrkostyrelsen menar att de genomförda bildarmötena har visat att nya organisationsformer kan frigöra engagemang för den regionala verksamheten. Många som tidigare tagit ansvar finns fortsatt med i arbetet tillsammans med nya krafter i förtroenderåd och regionala equmeniastyrelser. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att avslå motionen Protestantisk sociallära Motion från Kungälvs missionsförsamling: Rättfärdighetens furste, av Davids hus den störste. Svenska Missionsförbundets kyrkokonferens 2011 beslöt att översända en motion från Kungälvs Missionsförsamling om en protestantisk sociallära till styrelsen för Gemensam Framtid för bearbetning. Missionskyrkans konferens 2011 strök ordet protestantisk och lämnade för Gemensam Framtid att fritt behandla motionen och dess syfte. I motionen fanns också formella fel som i första omgången ledde till att kyrkostyrelsen yrkade avslag på motionen. Konferensen ändrade dock kyrkostyrelsens avslagsyrkande till att motionen ansågs besvarad men beslöt ändå att översända motionen till styrelsen för Gemensam Framtid för bearbetning. Eftersom tydligen inte mycket har hänt sedan dess vill vi upprepa huvudpunkterna i vår motion. Vi hänvisade bl.a. till att den romersk-katolska kyrkan sedan länge har en utförlig sociallära medan kyrkor som tillhör den protestantiska kristenheten i regel saknar en sådan. Ett undantag utgör dock f.d. Metodistkyrkan. Den katolska socialläran tar upp frågor som rättvisa, miljö, fred, rasism, konsumtionssamhället, kapital och arbete och liknande problemställningar, sedda ur en kristen-katolsk människosyn. I ett centralt stycke i den katolska socialläran säger man: Arbete kommer före kapital, Människa före maskin, Subjekt före objekt och Person före funktion. Även en sociallära i Gemensam Framtid bör behandla liknande frågor. En viktig fråga är genderperspektivet. Bibeln är starkt mansdominerad och barn av sin tid i det avseendet. En annan fråga är om välgörenhet räcker som uttryck för diakoni eller om diakonin har ett vidare syfte, nämligen rättvisa och rättfärdighet. Frågan om demokrati och mänskliga rättigheter är också centrala frågor som bör tas upp i en sociallära för Gemensam Framtid. Vårt syfte var också i motionen 2011 att inspirera andra kyrkor, nationellt och internationellt, att föra tanken om en sociallära vidare. Den protestantiska kyrkan behöver genomarbeta dessa frågor. Vårt förslag är att en kommitté tillsättas av Gemensam Framtids styrelse för att utarbeta en sociallära och att Gemensam Framtid senare återkommer med ett förslag till kommande kyrkokonferens. Denna kommitté bör enligt vår mening bestå av teologer, ekonomer och socialpolitiskt kunnigt folk. Vi har sådan expertis att tillgå inom Gemensam Framtid och det behöver inte vålla något problem att finna kompetenta personer. Kungälvs Missionsförsamling föreslår att Gemensam Framtid vid kyrkokonferensen 2013 beslutar: att tillsätta en kommitté av teologer, ekonomer och socialvetare som får till uppgift att utreda frågan om en sociallära inom Gemensam Framtid samt att frågan återkommer inom rimlig tid med förslag till kommande kyrkokonferens för Gemensam Framtid. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Motionen från Kungälvs missionsförsamling pekar på behovet av vägledning för hur vi som enskilda och kyrka ska ta ansvar för socialetiska frågeställningar såsom genderaspekter, människovärdet, demokratin, miljöfrågor samt rättvisefrågor. I motionen lyfts särskilt kyrkans diakonala arbete fram. Motionen framhåller att en sociallära för Gemensam Framtid skulle svara mot behovet av vägledning för livets olika situationer. Kyrkostyrelsen anser att Gemensam Framtid redan har dokument som lyfter fram det uppdrag vi har som enskilda och kyrka gemensamt. I teologisk grund anges att uppdraget handlar om att värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. Vid förra årets kyrkokonferens antogs dessutom den strategiska plattformen som lyfter fram tolv förhållningssätt som ska prägla Gemensam Framtid i sin helhet. Förhållningssätten svarar på många sätt mot behovet av den sociallära som efterlyses. Förhållningssätten tar sin utgångspunkt i inspiration och bekräftande snarare än i läroformuleringar. Gemensam Framtids strategiska plattform uttrycker längtan, rörelse och riktning. På samma gång utmanar den oss som Kristi kropp i världen att leva trovärdigt Guds kallelse. Grunddokumenten i Gemensam Framtid pekar således på en hållning; vad Kristi närvaro innebär och vad den kan leda oss till när vi följer Kristus. Då blir sociala frågor en integrerad del av kyrkans 14 gemensam framtid Kyrkokonferens

9 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA arbete och liv. Teologisk analys, samtal om ekumenik och reflektion har varit bärande drag i våra bildarsamfund. Det är lika angeläget också fortsättningsvis i Gemensam Framtid. Därför finns bland annat en teologisk kommitté med uppgift att inspirera och fördjupa samtalet om hur tro gestaltas i våra liv. Samtidigt behöver samtalen om tro och liv föras av oss alla. Därför prioriterar Gemensam Framtid mötesplatser för samtal om kristen tro och livshållning under kommande verksamhetsperiod. Målsättningen är att sådana mötesplatser ska ge förnyelse och tillväxt i tron samt stärka gemenskap och kyrka. Gemensam Framtid vill dessutom uppmuntra och inbjuda till teologiska tankesmedjor där reflektion förs kring hur livet bäst hålls samman, existentiellt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt i den tid som är vår. Församlingar kan på detta sätt inspirera varandra till att följa Jesus Kristus i varje ny tid. Därför menar kyrkostyrelsen att det inte behövs en särskild kommitté som utreder frågan om sociallära. Grunderna för samtalet finns redan. Kyrkostyrelsen vill dock ge kansliet i uppdrag att lyfta fram förhållningssätten i den strategiska plattformen så att dessa blir kända och aktuella i Gemensam Framtids församlingar. I verksamhetsplanen uttrycker vi att en trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och vara en synlig aktör i samhället. Vi är kallade att arbeta för hållbar utveckling, global rättvisa och fred på alla nivåer. På så sätt bereder vi också väg för rättfärdighetens furste. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att motionens intention bejakas att socialetiska frågor och det diakonala arbetet är en viktig del i kyrkans uppdrag. att ge kansliet i uppdrag att lyfta förhållningssätten i strategisk plattform för bearbetning och reflektion så att dessa verkligen blir förhållningssätt för Gemensam Framtid på alla nivåer. att avslå förslaget om tillsättande av en särskild kommitté som utreder frågan om en sociallära inom Gemensam Framtid. att därmed anse motionen besvarad. 17. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Presentation I februari 2012 publicerade Kyrkornas Världsråds centralkommitté ett uttalande: Statement on the Doctrine of Discovery and its Enduring Impact on Indigenous Peoples (Uttalande om upptäcktsdoktrinen och dess fortlöpande konsekvenser för urfolk). I uttalandet fördömer Kyrkornas Världsråd doktrinen som stående i motsats till Kristi evangelium och som en kränkning av de inneboende mänskliga rättigheter som alla individer och folk har fått från Gud. Kyrkornas Världsråd uppmanar även sina medlemskyrkor att reflektera över sin egen nationella och kyrkliga historia och att uppmuntra alla sina församlingar att söka en större förståelse för urfolksfrågor, för att stödja urfolk i deras ansträngningar att utöva sin inneboende suveränitet och grundläggande mänskliga rättigheter, att fortsätta verka för ökad medvetenhet om frågor som berör urfolk och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja rättigheter, ambitioner och behov hos ursprungsfolk. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att konferensen fördömer och tar avstånd från Doctrine of Discovery och ger stöd till Kyrkornas Världsråds uttalande om detta. att uppmana församlingarna att verka för ökad medvetenhet kring frågor som berör urfolk, och i synnerhet samerna, att främja teologisk reflektion kring urfolksfrågor och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja de rättigheter, ambitioner och behov som finns hos samerna och urfolk i andra länder. att konferensens uttalande utformas enligt nedan: Uttalande om Doctrine of Discovery och urfolkens situation i Sverige och i andra länder: Ca 500 miljoner människor tillhör idag något av de över 5000 urfolk som finns på jorden. Ett av dessa urfolk är samerna i vårt eget land. De flesta urfolk, inklusive samerna, har drabbats hårt av kolonisering av deras områden av andra folk, i många fall av den kristna västvärlden. Fortfarande idag drabbas urfolk av diskriminerande lagar och regelverk och av dess effekter i form av förlorad mark, naturtillgångar, tvångsförflyttningar, rasism och brist på grundläggande välfärd i jämförelse med majoritetssamhället. Till grund för detta ligger den s.k. Doctrine of Discovery. Denna doktrin innebär att kristna européer skulle ha en moralisk och laglig rätt att invadera och överta ett folks land och tillgångar och ha dominans över ett annat folk, endast grundat på sin kristna identitet. Ett känt rättsfall i USA:s Högsta Domstol (Johnson versus M Intosh 1823) har haft stor påverkan på senare rättspraxis fram till vår egen tid. Tvisten handlade om ägande av land. Rätten slog fast att USA har absolut suveränitet över alla områden i Nordamerika, trots tidigare fördrag som erkänner indianstammars suveränitet, därför att kristna folk har rätt att ta herravälde över hedniska folks områden. I dokumentationen hänvisade rätten till äldre principer som skrevs ner i tre påvliga bullor: Dum Diversitas 1452, Romanus Pontifex 1455 och Inter Caetera Dessa slog fast att kristna monarker hade rätt att invadera nyupptäckta områden väst om Azorerna, och underkuva dess hedniska invånare, ta dem till fånga, förslava eller döda dem om de inte fann sig i situationen och ta deras ägodelar. Man kan känna igen samma tankegångar om kristnas rätt att ta över hedningarnas marker i den svensk-norska koloniseringen av Sápmi under 1500-talet och framåt. Som kyrka möter vi olika urfolk både i Sverige och genom de systerkyrkor som vi samarbetar med i en rad olika länder. Den kristna historien är tyvärr förknippad med Doctrine of Discovery. Därför är det viktigt att just kyrkor klargör var de står i detta. Därför vill kyrkokonferensen: uttrycka solidaritet med världens urfolk och ge stöd till deras rätt att bo i och nyttja sina traditionella marker och bevara och utveckla sin kultur och traditioner. fördöma Doctrine of Discovery (Upptäcktsdoktrinen) i alla dess former eftersom den står i motsats till Jesu Kristi evangelium och den kränker de inneboende mänskliga rättigheter som Gud har givit alla människor och folk. uppmana Sveriges regering att verka för en avveckling av alla rättsliga strukturer och regelverk som grundar sig på denna doktrin och det tankegods den ger uttryck för, i Sverige och internationellt, inte minst inom ramen för FN, och istället stärka urfolkens möjligheter att själva styra över sin utveckling. uppmana Sveriges regering och riksdag att se till att lagar och regelverk som är relevanta för samerna är i överensstämmelse med United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, som Sverige har undertecknat, och för en snar ratificering av International Labour Organisation (ILO) konvention nr 169 som handlar om urfolks rättigheter. 18. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Presentation Gemensam Framtid är en kyrka med stolta rötter i svensk folkrörelse. Att värna demokratin och allas rätt att delta i samtal och beslut har en lång historia. Ett exempel är, att i våra församlingar hade kvinnor rätt att yttra sig och rösta årtionden innan den lagstadgade rösträtten kom. Vi tror inte att Gud instiftat demokratins spelregler, däremot tror vi att demokratiska spelregler kan vara en hjälp i vår längtan och vilja att söka och förstå Gud. Gemensam Framtid är Sveriges största direktvalda ombudsförsamling. Vi kan och ska känna oss stolta över hur vi har förvaltat vårt historiska och demokratiska arv. Samtidigt måste vi ta vårt ansvar för kyrkan och konferenserna i framtiden. Vill vi att vår kyrkas kyrkokonferens skall fortsätta att fungera måste vi låta den förändras på ett sätt som värnar demokratin och allas rätt. Sedan kyrkokonferensen 2012 har en kartläggning, av hur andra kyrkor och ideella organisationer har organiserat sin demokrati och vilka demokratifrågor de brottas med, gjorts. En grundläggande fråga som måste besvaras är varför vi möts. Är det det stadgeenliga årsmötet som är huvudsyftet eller gemenskapen och uppbyggelsen? Går det att kombinera? Den Danske Baptistkirken är ett exempel där man valde att göra årsmötet till en del av sommarkonferensen och på det viset har berikat både årsmöte och sommarkonferens. En annan viktig aspekt är ekonomin. Vad får det kosta att åka på konferens? Kan vi hitta former som gör att deltagarnas samlade utgifter för att åka på konferens blir lägre? Ska vi prioritera att vara där det finns campingmöjligheter? Är det bättre att ha konferens vartannat eller vart tredje år istället? Är det nu, eller längre fram, vi ska glesa ut, i så fall? För att riktigt spegla vår demokratiska historia behöver vi fundera på hur vi får fler röster att höras i konferensen. Statistik från både Gemensam Framtids konferens och bildarmöte samt bildarsamfundens konferenser visar en entydig bild; svenska män med en medelålder över 55 år är överrepresenterade i talarstolen. Vi är alla tacksamma över deras engagemang och energi, men fler kvinnliga och yngre röster, liksom röster med annat etniskt ursprung än det svenska, hade visat mer av hur vår kyrka egentligen ser ut. Hur får vi fler röster att höras i våra konferenser utan att kväva de som redan hörs? Kan vi hitta en modell där de regionala förtroenderåden blir en viktig del i förberedelserna inför konferensen? Kan vi ha andra beslutsmodeller? En annan typ av talarlistor? Måste man ha talarstol? En utmaning när det handlar om att utveckla demokratin är att det är vi som trivs i nuvarande 16 gemensam framtid Kyrkokonferens

10 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA form som måste inse behovet av förändring. Det är i nuvarande form, som de formella beslut som krävs för en förändring, fattas. Bildarsamfunden har fortlöpande utvärderat och förändrat sina beslutande organ. I den traditionen av förnyelse vill vi fortsätta leva. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att frågan om hur kyrkokonferensen och demokratin i Gemensam Framtid kan utvecklas diskuteras på påverkanstorget under kyrkokonferensen att uppdra åt kyrkostyrelsen att tillse att resultatet från påverkanstorget vägs in i det fortsatta utvecklingsarbetet. 19. Aktuell information 20. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen Valberedningen föreslår kyrkokonferens besluta: att kyrkostyrelsen ska bestå av 14 ledamöter och ordförande under kommande verksamhetsår. 21. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen Valberedningens förslag presenteras på sid Val av kyrkostyrelsens ordförande Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till ordförande välja Ann-Sofie Lasell, Gävle. 23. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till ledamöter med en mandattid om tre år välja: Gunilla Andersson, Alingsås Lars Dalesjö, Helsingborg Torbjörn Jacobsson, Stockholm Andreas Möller, Karlstad Gustafsson, André Jakobsson, Martin Karlsson, Anna Lähnn, Oskar Ohlsson, Kerstin Olsson samt Birgitta Thörn. att till diakoner ordinera Mariam Ghaly, Magdalena Gustafsson, Jovita Häggmyr, Gunnel Näsfors, Pernilla Olsson, Ann-Louise Tjerneld, Karin Sigfeldt, Joakim Wanzelius samt Inger Öhrvall Hjertén. 26. Mottagande av pastorer från annat samfund Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att motta Peter Baric samt Niklas Björklund från Evangeliska Frikyrkan som pastorer i Gemensam Framtid. 27. Presentation av resultatet från kyrkostyrelsevalet 28. Verksamhetsplan 2014 Beslut 29. Budget 2014 Beslut 30. Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Beslut 31. Motion för kristna i Mellanöstern Beslut 32. Motion från Tomasförsamlingen, Enköping Beslut 33. Motion från Fristads missionsförsamling Beslut 36. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Rapport från påverkanstorget 37. Välkomnande av nya församlingar 38. Val av tre revisorer och två ersättare Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till revisorer för ett år utse Jonas Grahn, Stockholm, Bertil Skagerstrand, Karlskoga samt Gunnar Wickman, Stockholm. att till revisorssuppleanter för ett år utse Erik Albenius, Uppsala samt Gunnar Sjödelius, Gävle. 39. Val av verksamhetsgranskande utskott Valberedningen föreslår kyrkokonferensen: att till verksamhetsgranskande utskott 2014 utse: Per-Inge Lidén, Karlstad (ordf) Göran Alm, Ekerö Leif Nilsson, Jönköping Gunvor Sharp, Köping 40. Val till valberedningen Val av tre ledamöter på tre år Val av ordförande och vice ordförande 41. Enkla frågor till kyrkoledarna 42. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Avslutning 24. Rapport från equmenia 25. Beslut om ordination Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att till pastorer ordinera Linus Brengesjö, Anton 34. Motion från Kungälvs missionsförsamling Beslut 35. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Beslut 18 gemensam framtid Kyrkokonferens

11 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Val av regionala kyrkoledare i Gemensam Framtid Helen Friberg / Region Svealand Född 1956 Jag vill förmedla till varje församling i regionen att de med sina förutsättningar och gåvor är en viktig del av vår gemensamma kyrka, att församlingarna tillsammans är kyrkan och gemensamt delar uppdraget. Distriktsföreståndare i Mälardalen sedan Tidigare bl a pastor i Vällingby, Uppsala och Jönköping. Teologie kandidat 1982 Lunds universitet. Jenny Dobers / Region Stockholm Född 1971 Jag vill stötta, lyfta fram och skapa nätverk för de goda krafter som finns i församlingarna. Pastor i Immanuelskyrkans församling, Stockholm sedan Tidigare bl a pastor i Göteborg och ungdomsledare i Lundsbrunn. Filosofie magister i religionsvetenskap 1998 Göteborgs universitet och Teologiska Högskolan, Stockholm. Tomas Hammar / Region Väst Född 1952 Jag vill arbeta för att göra vår nya kyrka trovärdig, varm och modig både regionalt och nationellt. Koordinator för temagrupp Lärjungaskap Gemensam Framtid sedan Tidigare bl a idrottspastor, pastor i Nossebro, Värnamo, Öckerö, Gråbo. Teologiska Seminariet Lidingö Lennart Renöfält / Region Mitt Född 1952 Jag vill satsa på församlingsutveckling. Att varje församling får stöd till förnyelse, utveckling och växt. Det är missionsuppdraget. Jag vill att vi är en kyrka som lyfter miljö- och klimatfrågan. Distriktsföreståndare i Mellansvenska sedan Processledare för Region Mitt. Tidigare bl a tjänster för Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas U-forum. Pastor i Ljusdal. Teol kand 1978 i Uppsala. Peter Bernhardsson / Region Öst Född 1965 Jag drömmer om och vill arbeta för att den lokala församlingen, dess medlemmar och ledare ska få förnyat mod, tro och vision att vara församling och förkunna evangeliet i en tid som denna. Verksamhetsledare i Östra Götalands distrikt sedan Tidigare bl a pastor i Tibro och Jönköping. Teologiska Högskolan och North Park Theological Seminary Klas Johansson/ Region Nord Född 1959 Jag vill uppmuntra och utmana den lokala församlingen och föreningen till utåtriktat arbete, växt och förnyelse, samt ge stöd till nuvarande och blivande medarbetare och ledare. Distriktsföreståndare Övre Norrlands distrikt sedan Processledare för Gemensam Framtid Region Nord. Tidigare bl a pastor i Norsjö, Kvarnåsen och Svedala. Pastor sedan Teologiska Seminariet Lidingö Charlotte Thaarup / Region Syd Född 1956 Jag ser fram emot att lära känna församlingarna, ta del i deras drömmar och hopp och att i gemenskap hitta vägen, så att människor i Region Syd kan mötas av Kristus och förvandlas av honom. Pastor och menighetsföreståndare i Metodistkyrkan, Strandby, Danmark sedan Tidigare bl a pastor i Vejle och Horsens Diplom från Överås, Metodistkyrkans Teologiska Seminarium Master of Divinity från Överås. 20 gemensam framtid Kyrkokonferens

12 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Val av kyrkostyrelseledamöter Andreas Möller omval Karlstad, född 1971 Pastor Medlem i Karlstads Baptistförsamling Uppdrag i församlingen: Pastor och församlingsföreståndare. Styrelseuppdrag nationell nivå: Ledamot av kyrkostyrelsen, tidigare ledamot av Svenska Baptistsamfundets Missionsstyrelse. Min vision för Gemensam Framtid: Att vår nya större gemenskap djupnar, så att vi allt mer ser oss som ett, med enhet i mångfald. Att Gemensam Framtid både nationellt och regionalt utgör ett gott stöd för församlingarna i uppgiften att gestalta Guds rike på den plats där de verkar. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Jag strävar efter att låta ideologiska och teologiska perspektiv färga av sig på alla aspekter av styrelsearbetet. Jag vill verka för att vi får en stark och flexibel nationell och regional organisation som både skapar trygghet och igenkänning, samtidigt som den utmanar till nya sätt att tänka och agera. Gunilla Andersson omval Alingsås, född 1969 Lärare i musik och engelska Medlem i Sävedalens Missionsförsamling Uppdrag i församlingen: Gudstjänstledare, sång och musikledare, hemsidesansvarig, tidigare även ordförande i församlingen samt SMU-ledare. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Nuvarande ledamot av kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid. Min vision för Gemensam Framtid: Min dröm är att Gemensam Framtid och equmenia tillsammans ska få vara en plats där människor, oavsett bakgrund och erfarenheter, ges möjlighet att få personliga möten med Jesus Kristus. En kyrka där vi har missionsbefallningen som främsta fokus. Jag vill ha en kyrka som utmanar och stöttar de lokala församlingarna. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Missions- och evangelisation, organisation, personal och administration, gudstjänstliv, sång och musik. Lars Dalesjö omval Helsingborg, född 1954 Skolchef/rektor och egen företagare. Medlem i Helsingborgs baptistförsamling Uppdrag i församlingen: Diakon, studieledare, predikar ibland, tidigare ordförande i församlingen. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Ledamot av kyrkostyrelsen, tidigare ordf i Svenska Baptistsamfundet. Min vision för Gemensam Framtid: Min vision är densamma som vår kyrkas: En kyrka för hela livet. Vi måste fokusera på en djupare förnyelse av Guds församling. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: De lokala församlingarna är platsen för förnyelse och kyrkobyggande. Det är där vi gör kyrka. Därför måste vi inspirera och ingjuta hopp i de kristna gemenskaperna. Vi måste se till att de gamla samfundens resurser och kapital snarast förs över till Gemensam framtid. Jag vill verka för att vi blir en inspirerande kyrka och att delaktighet och lekmannainflytande stärks. Därför ser jag som min uppgift att verka för: att vi blir en inspirerande kyrka. att de gamla samfundens resurser förs över till Gemensam Framtid att delaktighet och lekmannainflytande stärks. Torbjörn Jacobsson nyval Stockholm, född 1970 Chef Riskkontroll, Marginalen Bank Medlem i Andreaskyrkan i Stockholm Uppdrag i församlingen: Revisor, scoutledare och kårchef (equmenia Älvsjö), ljudgruppen, ansvarsgrupp samt revisorssuppleant i Mälardalens distrikt av SMK. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Inget styrelseuppdrag men under perioden lägerchef för equmenias riksscoutläger Trampolin Min vision för Gemensam Framtid: I min vision gör vår kyrka positiva avtryck i vårt samhälle, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vi syns och är aktiva för att finnas där människor växer i tro. Vi är stöttande och hjälpande samtidigt som vi utmanar för att jag som troende eller sökande ska fortsätta att växa i min tro. Tillsammans skapar vi avstamp som innehåller stort hopp för en växande kyrka. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Jag har min bas i ekonomi, strukturfrågor och administration, vilket jag gärna arbetar med. Utöver det så vill jag fortsätta med frågor som rör hur vi bygger vår framtida kyrka och församling genom de barn och ungdomar som idag finns hos oss och nära oss genom equmenia. 22 gemensam framtid Kyrkokonferens

13 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA Val av kyrkostyrelsens ordförande Här är våra blivande pastorer och diakoner i Gemensam Framtid Ann-Sofie Lasell omval Gävle, född 1957 Socionom, koordinator för Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina, Sveriges Kristna Råd. Medlem i Gävles första baptistförsamling Uppdrag i församlingen: Ingår i församlingens äldstegrupp. Styrelseuppdrag på nationell nivå: Ordförande i kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid Min vision för Gemensam Framtid: Att Gemensam Framtid är en kyrka som lever visionen, med mötesplatser där Jesus Kristus är i centrum. En trovärdig kyrka, som står upp för utsatthet och visar att människovärde, mänskliga rättigheter och evangeliet går hand i hand. Arbetar gärna med i kyrkostyrelsen: Frågor om organisation och ledarskap, hur kyrkan kan vara relevant i samtiden, göra rätt saker. Hur stödjer och utmanar vi församlingarna? Och påverkar samhället? Utvecklingsfrågor och prioriteringar. Magdalena Gustafsson Inger Öhrvall Hjertén Linus Brengesjö Jovita Häggmyr Mariam Ghaly Anton Gustafsson Oskar Ohlsson Gunnel Näsfors 24 gemensam framtid Kyrkokonferens

14 FÖREDRAGNINGSLISTA Årsredovisning för Gemensam Framtid org nr avseende räkenskapsåret till Joakim Wanzelius Birgitta Thörn Ann-Louise Tjerneld Karin Sigfeldt Pernilla Olsson Martin Karlsson Anna Lähnn 26 gemensam framtid

15 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Kyrkostyrelsen avger härmed årsredovisning för Gemensam Framtid, org nr , för det förlängda räkenskapsåret till Information om verksamheten Trossamfundet Gemensam Framtid är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Gemensam Framtid vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. Gemensam Framtids vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Etablering juli 2011 till juni 2012 Vid bildarsamfundens kyrkokonferenser den 4 juni 2011 beslutades om att starta verksamheten i Gemensam Framtid den 1 juli Då fastställdes även stadgar, grunddokumentet Teologisk grund samtidigt som en första kyrkostyrelse om 14 personer valdes. Gemensam Framtid höll sin första kyrkokonferens maj 2012 i Linköping. Etableringsprocessen Tre fokusområden för att skapa ett första steg av förnyelse och en känsla för vad kyrkan ska vara Strategiskt arbete inför framtiden Etableringsprocessen I början av hösten 2011 etablerade Gemensam Framtid ett provisoriskt kansli i Ekumeniska Centret i Alvik. En projektorganisation hade till uppgift att dels driva arbetet med de tre fokusområdena och det strategiska arbetet och dels förbereda skapandet och uppbyggandet av Gemensam Framtids organisation och övertagandet av verksamhet från bildarsamfunden. Organisationen fastställdes i december 2011 och i början av 2012 inleddes bemanningsarbetet. En minskning av personalstyrkan var nödvändig som anpassning till de ekonomiska förutsättningarna i den nya kyrkan. Den fastställda organisationen innebar en temaindelad organisation med sex kärnverksamhetsområden och fyra stödfunktioner. De sex temagrupperna blev internationella relationer, bildning, församling, lärjungaskap, samhälle och insamling. De fyra stödfunktionerna blev sekretariat/it, kommunikation, personal samt ekonomi. I april 2012 påbörjades inredning och inflyttning av den nya organisationen till kansliet i Alvik. I februari 2012 fick Gemensam Framtid beslut från Kammarkollegiet om registrering som Trossamfundet Gemensam Framtid. Fokusområden De tre fokusområdena under perioden var Bibel och bön, Uppdraget samt Trovärdighet. Bibel och bön Mål: Att utmana enskilda i bibelläsning och fördjupad efterföljelse: Följ mig! och skapa en livsförändrande läsarrörelse i församlingarna i den nya kyrkan. Fastematerialet Böner och blad Gemensam Framtid läser Bibeln och ber, fastan och påsken 2012, producerades. Det sändes ut till varje församling och dessutom såldes nästan exemplar. Dessutom genomfördes bönesatsningen Gemensam bön på Gemensam Framtids hemsida och på Facebook, samt en förbönskalender på internet som gav stor spridning. Uppdraget Mål: Att utmana församlingarna att ständigt se sin omvärld med Jesu ögon och bli aktivt närvarande Ett brett policymaterial om församlingsutveckling togs fram och en utredning/kartläggning genomfördes om vilka framgångsfaktorerna är i ett antal församlingar inom Gemensam Framtid som haft en positiv utveckling de senaste fem till tio åren. Ett material kring identitetsarbete och omvärldsanalys utarbetades. En satsning på arbete i livsnära smågrupper och rekrytering av inspiratörer i varje region genomfördes. De fokusområdesansvariga deltog också i arbetet med nya former i internationellt arbete och för kristna i Sverige som kommer från utsatta miljöer vad gäller brist på religionsfrihet och andra mänskliga rättigheter. Trovärdighet Mål: Att bli en kyrka där det man säger och gör överensstämmer. Ett material för församlingarnas arbete med trovärdighet introducerades vid kyrkokonferensen och ett enklare samtalsmaterial, att till exempel användas vid kyrkkaffet, togs fram. Ett material för fördjupade samtal om trovärdighet utarbetades tillsammans med studieförbundet Bilda. En större undersökning om hur människor upplever kyrkans trovärdighet genomfördes tillsammans med Kairos Future och presenterades i slutet av april Strategiskt arbete Under hösten 2011 genomfördes, tillsammans med equmenia, 21 regionsamlingar runt om i landet. Gemensam Framtid presenterades, samtal fördes om prioriterade satsningar och strategiska inriktningar för framtiden, om regionutredningen och om equmenias framtidsfrågor. Synpunkterna från de ungefär personer som deltog vid de regionala mötesplatserna fanns med i arbetet med organisation, förslag till verksamhetsplan och regionutredningen. Kyrkostyrelsen tog fram ett förslag till stadgar för en församling, med utgångspunkt i tidigare stadgeförslag och remissvar från Regionutredningen genomförde ett omfattande arbete och presenterade sin rapport med alternativa förslag i februari Under kyrkokonferensen 2012 togs beslut om den fortsatta processen kring regionerna. Kyrkoledare Kyrkostyrelsen fick av bildarmötet uppdrag att förbereda val av kyrkoledare vidgemensam Framtids första kyrkokonferens Kyrkostyrelsen samlades en dag i september 2011, till samtal om ledarskap och förberedelser för rekryteringsarbetet. Utgångspunkten att föreslå ett gemensamt ledarskap med tre personer blev vägledande i arbetet. Av de cirka 25-tal kandidater som nominerades (både hösten 2010 och hösten 2011) stod 15 personer till förfogande. Under hösten presenterades kandidaterna och intervjuer genomfördes. I mitten av januari presenterade kyrkostyrelsen förslag till val av en kyrkoledare och två biträdande kyrkoledare, att tillsammans leda Gemensam Framtid. Under kyrkokonferensen 2012 valdes Lasse Svensson till kyrkoledare samt Olle Alkholm och Sofia Camnerin till biträdande kyrkoledare. Beslut om regioner Under kyrkokonferensen 2012 beslutades att Gemensam Framtid tillsammans med equmenia ska inrätta sju regioner inom Gemensam Framtid. Regionerna utgör en del av den gemensamma organisationen som beslutas av församlingarna i kyrkokonferensen. Verksamheten juli 2012 december 2012 Den 1 juli 2012 övertog Gemensam Framtid all missionsverksamhet från de tre bildarsamfunden och har under sista halvåret av 2012 bedrivit verksamhet inom de olika temagrupperna och stödfunktionerna. Temagrupp samhälle Temagruppen arbetar inom områdena fred och hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, diakoni, migration och mångfald samt kyrkan i samhället. Ett exempel på aktiviteter som ägt rum är deltagande i kyrkornas globala vecka som under 2012 hade temat Över gränser om migration och flyktingskap. En mångfald av aktiviter genomfördes runt om i landet i november. Gemensam framtid arrangerade tillsammans med Svenska Missionsrådet och församlingar i Göteborg ett kvällseminarium om migration, aktivism och kristet ansvar. Ett stort antal församlingar engagerade sig i olika arrangemang och deltog i aktioner och formade gudstjänster kring detta tema. Temagrupp bildning Temagruppen arbetar med utbildning, fortbildning, relationer till närstående bildningsorgan (Teologiska Högskolan, Studieförbundet Bilda, folkhögskolor), att lära av det vi gör i Gemensam Framtid, samverkan internationellt, stöd till projekt i Kyr- 28 gemensam framtid Kyrkokonferens

16 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING kornas Världsråd m.m. Temagruppen prioriterar arbete med omvärldsanalys och lärande utifrån att Gemensam Framtid vill vara en lärande kyrka. Ett arbete har påbörjats rörande identifiering av verktyg för analys, utveckling och växt som stöd till såväl lokala församlingar som kyrkan nationellt. Temagrupp lärjungaskap Temagruppen har producerat sex småskrifter för andlig vägledning i syftet att ge andlig vägledning, stöd och uppmuntran i tro och lärjungaskap. Tillsammans med Bilda har temagruppen genomfört en nationell satsning med livsnära smågrupper som syftar till att ge stöd till den lokala församlingens förnyelse, utveckling och växt. Inom temagruppen Lärjungaskap finns flera evangelister som regelbundet besöker församlingar i landet för att bistå dem i arbetet med evangelisation. Temagrupp församling Temagruppen ansvarar för frågor som rör församlingsutveckling, musik och kreativa uttryck, församlingsgrundande arbete, stöd till församlingar och medarbetare, gudstjänstutveckling samt barn och familj. Temagruppen har utforskat arbetsformer för fyra prioriterade områden: församlingsutveckling, församlingsgrundande arbete, återplantering samt musik och kreativa uttryck. Temagrupp internationella relationer Gemensam Framtid har i enlighet med sin vision ett världsvitt uppdrag. De tre bildarkyrkorna föddes i mission och har haft stor betydelse för många länder. De internationella kontakterna är omistliga också för Gemensam Framtid. Därför har alla missionskontakter från bildarsamfunden överförts till Gemensam Framtid. Gemensam Framtid har samarbeten i 27 länder i Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern/Nordafrika och Europa/Centralasien. Resultat och ställning samt väsentliga händelser under räkenskapsåret Vid bildarmötet den 4 juni 2011 beslutades om en budget som anslagsfinansierades av de tre bildarsamfunden i proportion till storlek från bildarmötet och fram till etablering av det nya kansliet och övertagandet av verksamhet och personal per 1 juli Budgeten avsåg förberedande arbete med etablering av organisation och kansli, de tre fokusområdena och det strategiska framtidsarbetet inklusive en projektinriktad kyrkoledning. Efter verksamhetsövertagandet 1 juli 2012 har Gemensam Framtid övertagit både verksamhetsintäkter i form av insamlade medel, externa bidrag etc. och verksamhetskostnader i form av verksamhetsstöd, personalkostnader och övriga verksamhetskostnader från bildarsamfunden. Delar av verksamheten har finansierats via bidrag från de tre bildarsamfunden som under perioden fortfarande haft ansvar för förvaltningen av fonder, värdepapper och fastigheter liksom pensionsåtaganden. Fram till 31 december 2012 har Gemensam Framtid övertagit delar av de ändmålsbestämda verksamhetsmedlen som fanns i bildarsamfunden. Av den anledningen är Gemensam Framtids eget kapital per 31 december 2012 begränsat i storlek. Resultatet för perioden juli-december 2012 visar på ett underskott som främst hänför sig till begränsad omfattning av insamlade medel. Merparten av insamlade medel kommer in under vintern-våren då de stora insamlingsperioderna äger rum blir därför det första året som kommer att visa på ett komplett och mer normalt verksamhetsår. Med anledning av den sneda fördelningen av intäkter över året beslutade bildarsamfunden att ge ett extra anslag till Gemensam Framtid om 6 mkr per den 31 december 2012 för att den nya kyrkan ska redovisa ett mer rättvisande resultat för den gångna perioden. Anslaget fördelades enligt en tidigare fastställd fördelningsnyckel. Information om anslag från bildarsamfunden återfinns i not 3. Disposition av årets resultat Årets resultat blev -3,9 mkr och efter dispositioner uppgår kvarstående belopp för året/balanserat kapital till -4,4 mkr. Det egna kapitalet uppgår till 6,8 mkr. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Under 2013 har det förberande arbete med övertagandet av bildarsamfundens samlade tillgångar och skulder fortgått. Arbetet kräver kartläggande, analys och bearbetning av ändamål med fonder samt förberedande av slutliga beslut i respektive bildarsamfunds konferens i maj Därefter kommer fastställda tillgångar och skulder att överföras till Gemensam Framtid. Parallellt förbereder Gemensam Framtid mottagandet i form av principbeslut och utarbetande av framtida hantering. Resultaträkning (kr) Not / Verksamhetens intäkter Insamlade medel Försäljning varor och tjänster Bidrag från bildarsamfunden Övriga intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Ändamålskostnader 5, Administrativa kostnader 5, Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel / fonderingar överförda från bildarsamfunden Reservering av ändamålsbestämda medel / fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för året / balanserat kapital gemensam framtid Kyrkokonferens

17 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Balansräkning (kr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa Anläggningstillgångar Redovisningsoch värderingsprinciper Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Fordran bildarsamfund Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Not Eget kapital Ändamålsbestämda verksamhetsmedel Balanserat kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till bildarsamfund Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Gemensam Framtids redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen. Intäktsredovisning Huvudprincipen för intäkter i form av insamlade medel är att de redovisas enligt kontantprincipen. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Erhållna gåvor, testamenteringar och insamlingar redovisas netto, d.v.s. efter avdrag för eventuella direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning av en tillgång. Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Gemensam Framtid värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället och bokas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Den intäkt som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland Gemensam Framtids intäkter (i posten Insamlade medel). Realisationsvinst/-förlust vid försäljning redovisas i posten Insamlade medel om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Kyrkoavgift Kyrkoavgiften hanteras inom respektive bildarsamfund. Ett administrationsbidrag för kyrkoavgiften från Svenska Baptistsamfundet har redovisats som en intäkt då den personal som administrerar kyrkoavgiften är anställd inom Gemensam Framtid. Ett bidrag från den del av kyrkoavgiften som bildarsamfunden fördelar har överförts till Gemensam Framtid för att finansiera pionjära tjänster. Detta bidrag har redovisats som en intäkt i Gemensam Framtid. Både administrationsbidraget samt bidraget för pionjära tjänster finns redovisat i posten Kyrkoavgift i not 1. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som de, efter individuell prövning, beräknas inflyta. Insamlingskostnader Insamlingskostnader har inte särredovisats utan ingår i kostnader för kommunikationsavdelningen i not 7. Insamlingskostnader uppgår till ca 987 kr. Anläggningstillgångar Anskaffade inventarier med en bedömd livslängd på minst tre år samt ett inköpsvärde på minst kronor aktiveras som anläggningstillgångar. Registerprogrammet Repet klassificeras som anläggningstillgång och följer samma avskrivningsprincip som övriga inventarier. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier 5 år Datorer 3 år 32 gemensam framtid Kyrkokonferens

18 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Noter (kr) Not 1. Insamlade medel / Gåvor från privatpersoner Autogirogåvor Testamenten Konferensgåvor Kyrkoavgifter Gåvor från församlingar Insamlade medel övrigt Summa Not 2. Försäljning varor och andra tjänster / Kyrkokonferensen Försäljning av varor och andra tjänster Summa Not 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (kr) Löner och ersättningar / Sociala kostnader (varav pensionskostn.) Styrelse och kyrkoledare (41 563) Övriga anställda ( ) Summa Gemensam Framtids ledning Antal personer Varav kvinnor Ledamöter i kyrkostyrelsen 15 7 Kyrkoledning 3 1 Not 3. Bidrag från bildarsamfunden / Bidrag från Svenska Missionskyrkan Bidrag från Svenska Baptistsamfundet Bidrag från Metodistkyrkan i Sverige Summa Medelant anst i Gemensam Framtid / / Antal personer Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor Totalt Gemensam Framtid I Sverige i Gemensam Framtid För arbete utomlands för Gemensam Framtid Not 4. Övriga intäkter / Fakturerade kostnader Intäkter administration Sida Intäkter administration SST Intäkter anslag andra organisationer Övriga intäkter Summa Antal anställda uppdelat per land / / Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor Ecuador Japan Kongo-Brazzaville Kongo-Kinshasa Spanien Thailand Ryssland Litauen I Spanien, Ryssland och Litauen har Gemensam Framtid haft anställda motsvarande 50% heltidstjänst i respektive land under perioden juli-december Under året har över 250 personer arbetat ideellt i olika styrelser, arbetsgrupper och kommittéer på uppdrag direkt från samfundet. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Den 1 juli 2012 övertog Gemensam Framtid missionsverksamheten och personal från Bildarsamfunden. 34 gemensam framtid Kyrkokonferens

19 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Not 6. Ändamålskostnader / Gemensamma kostnader Lokalkostnader och etablering nytt kontor Fokusområden Kyrkoledning Internationella relationer Samhälle Lärjungaskap Bildning Församling Regioner Kyrkokonferensen Summa Not 9. Inventarier Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 0 Inköp Försäljning och utrangeringar 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljning och utrangeringar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående restvärde enligt plan Not 7. Administrativa kostnader / Gemensamma kostnader Ekonomienheten Personalenheten Kommunikationsavdelningen Sekretariat Summa Not 8. Räntekostnader och liknande resultatposter / Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa gemensam framtid Kyrkokonferens

20 ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Not 10. Fordran bildarsamfund Fordran Svenska Missionskyrkan Fordran Svenska Baptistsamfundet Summa Not 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förskottsbetalda hyror Övriga förskottsbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 12. Eget kapital Ändamålsbestämda verksamhetsmedel Balanserat kapital Totalt eget kapital Ingående balans Överförda medel från bildarsamfunden Reserveringar Utnyttjande Årets resultat efter fördelning Utgående balans Ändamålsbestämda medel från bildarsamfundens eget kapital har överförts till Gemensam Framtid utan att redovisas som en intäkt. Not 13. Skuld till bildarsamfunden fund Skuld till Metodistkyrkan i Sverige Summa Not 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen semesterlön samt komptid Upplupna arbetsgivaravgifter Särskild löneskatt Förskottsbetalda intäkter, Vinterkonferensen Upplupna kostnader Summa gemensam framtid Kyrkokonferens

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN (Antagna vid bildarmötet 4 juni 2011 och reviderade vid kyrkokonferenserna 2012 och 2013) 1 Equmeniakyrkan 1. Equmeniakyrkan är ett kristet trossamfund, en gemenskap av församlingar

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR) STADGAR FÖR Antagna den 06 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet), förkortat UKR, är en kristen- och en ekumenisk organisation, är en ideell, opolitisk förening och ett samarbetsorgan för Trossamfundet

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Förslag till stadgar för församling

Förslag till stadgar för församling Förslag till stadgar för församling Equmeniakyrkan [ortnamn] är en församling som tillhör Equmeniakyrkan. Församlingen har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former. Församling,

Läs mer

Stadgar för X-kyrkan

Stadgar för X-kyrkan Stadgar för X-kyrkan 1 X-kyrkan 1. X-kyrkan är ett kristet trossamfund, en gemenskap av församlingar och en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre. X-kyrkans församlingar

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I LAG, TRO & LIV Universal Kyrkan av Jesus Kristus UKJK STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I (.) Antagna den 2 1. Namn och identitet UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I.., förkortat. är en gemenskap

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Stadgar för Gredelbykyrkan

Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan är ansluten till Equmeniakyrkan Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan, med organisationsnummer 814800-0592, har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former. Församlingen

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

STADGAR FÖR DORCAS AID ORGANIZATION (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete

STADGAR FÖR DORCAS AID ORGANIZATION (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete Revideras och antagna den 05 maj 2012 2 1 Organisation (namn och identitet), förkortat DAO är en ideell förening som bedriver internationellt bistånds- och

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Till alla föreninge och församlingar inom Gemensam Framtid och equmenia

Till alla föreninge och församlingar inom Gemensam Framtid och equmenia Till alla föreninge och församlingar inom Gemensam Framtid och equmenia Vänner i Kristus! När vi senast möttes till riksstämma och kyrkokonferens var en fråga särskilt livligt diskuterad, den som regionernas

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

KONSTITUTION FÖR EQUMENIAKYRKAN KUNGÄLV

KONSTITUTION FÖR EQUMENIAKYRKAN KUNGÄLV KONSTITUTION FÖR EQUMENIAKYRKAN KUNGÄLV Församlingsordning, antagen av Equmeniakyrkan Kungälv och Församlingsstadgar, antagna av Equmeniakyrkan Kungälv på församlingsmöte xxxx xx xx, årsmöte xxxx xx xx.

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Processen att bilda en ny gemensam kyrka mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan tar nya steg framåt. Ett sådant är att

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet efter revidering av stadgar

STADGAR FORUM SYD. Antagna av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet efter revidering av stadgar STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 160528 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Mission 2020 Equmeniakyrkans internationella missionssamarbete

Mission 2020 Equmeniakyrkans internationella missionssamarbete Mission 2020 Equmeniakyrkans internationella missionssamarbete Beslutad av Kyrkostyrelsen i december 2014 1 Innehåll 1. Inledning - Bakgrund till Mission 2020 2. Inriktning för det internationella missionssamarbetet

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Församlingskonstitution för Luleå Missionsförsamling

Församlingskonstitution för Luleå Missionsförsamling 1 Församlingskonstitution för Luleå Missionsförsamling Trons grund och innehåll är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution, som består av Grundsatser och Kyrkoordning för Equmeniakyrkan,

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 Föreningsstadgar Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 HRF, Hörselskadades förening i Stockholm Instrumentvägen 19, 126 53 Hägersten Telefon 08-462 24 30, texttelefon 08-462 24 35,

Läs mer

De Ungas KyrKomöte motionssvar

De Ungas KyrKomöte motionssvar De Ungas Kyrkomöte MOTIONSSVAR De ungas kyrkomöte Den 5 augusti anordnade Svenska Kyrkans Unga för fjärde året i rad De Ungas Kyrkomöte. En arbetsgrupp från förbundet hade på förhand valt ut ett trettiotal

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15 Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.

Läs mer

Sverok Stockholms stadga

Sverok Stockholms stadga Sverok Stockholms stadga Antagna 910817. Ändrade 930913, 940227, 950326 och 961020. Nyantagna 970316. Ändrade 980315, 990328, 010721, 020520, 030330, 040328, 050402, 060409 och 090516. Existensgrund Namn

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Målbild SVENSKA MISSIONSKYRKAN 2010

Målbild SVENSKA MISSIONSKYRKAN 2010 Särskilda utskottet, SMK/SMU 2004 PM 2004-05-22 Målbild SVENSKA MISSIONSKYRKAN 2010 Vision En kyrka med rum för hela livet som erbjuder befrielse och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus. I mötet

Läs mer

EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND

EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND 1 FÖRSTA SAMLINGEN - INLEDNING Psalmer & Sånger: 794 Jag tror på en Gud 18 Allena Gud i himmelrik Läs igenom texterna från Teologisk grund och Bibeln.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

SKÅREKYRKAN Dagordning årsmöte 2015-10-25

SKÅREKYRKAN Dagordning årsmöte 2015-10-25 SKÅREKYRKAN Dagordning årsmöte 2015-10-25 1. Årsmötets öppnande 2. Föredragningslistan gås igenom och godkännes 3. Val av funktionärer för årsmötet - ordförande - vice ordförande - sekreterare - protokollsjusterare

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Stadgar för Credos riksorganisation

Stadgar för Credos riksorganisation Stadgar för Credos riksorganisation Antagna av representantskapet 2014-11-01 i första läsningen att ersätta stadgar antagna av Credos styrelse gällande från och med 2006-03-01. Trosgrundvalen är antagen

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker

Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker REFERENSNR TITEL VERSION KLASSIFICERING DATUM SMA..100503 FÖR SMA 1.0 GODKÄND PUBLIK 2010-05-25 Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker FÖRBEREDD AV YASMIN KHAN SKRIVEN FÖR SVERIGES MUSLIMSKA AKADEMIKER

Läs mer