Nya grepp. Myggplågan. Vitryggen åter. NR 2/2010

Transkript

1 Färnebofjärden NYHETSBREV FRÅN FÄRNEBOFJÄRDENS NATIONALPARK NR 2/ FOTO: JESSICA BERG, LINA WESTMAN (ÄLG FOTOGRAFERAD I GÅRDSJÖ ÄLGPARK) OCH TOMAS ÄRLEMO Vitryggen åter För första gången på 15 år har den vitryggiga hackspetten häckat i området vid Nedre Dalälven. Sidan 2 Nya grepp Naturum tar nya grepp för att locka ut fler i naturen. Ett sådant exempel är sommarens friluftsgudstjänst. Sidan 7 Myggplågan Den 28 oktober och 3 november ordnar länsstyrelsen stormöten för allmänheten om myggproblemen. Sidan 8

2 Välkommen till en nationalpark vid Nedre Dalälven Färnebofjärdens nationalpark är ett varierat naturlandskap med myllrande liv. Här, på gränsen mellan norra och södra Sverige, sätter Dalälvens periodiska översvämningar sin prägel på naturen och ger upphov till en mosaik av naturtyper. Bland mer är 200 öar och holmar finns allt från myrmarker och gammelskogar till lövlundar och livliga forsar. Nationalparken bjuder in till spännande och avkopplande besök under alla årstider. Vinterns isar och frusna våtmarker skapar nya vandringsvägar och naturupplevelser. Här finns stugor, vindskydd och grillplatser. Och vårt fina naturum förstås. JENNIE DALETHSSON NATIONALPARKSFÖRVALTARE OCH NATURUMSVÄRD Vitryggsunge. En av de ungar som under 2010 fötts av utplanterade föräldrar. Vitrygg på väg tillbaka För första gången på 15 år har den vitryggiga hackspetten häckat i området vid Nedre Dalälven. Det var ett par av de utplanterade fåglarna i Färnebofjärdens nationalpark som gick till häckning. På grund av honans unga ålder resulterade dock häckningen inte i några ungar. Men det finns goda förhoppningar inför nästa sommar, att paret kläcker fram nya hackspettar då istället. Den vitryggiga hackspetten behöver gamla lövskogar för sin överlevnad. I området vid Nedre Dalälven är det älven som skapat bra förutsättningar för naturen, där översvämningar bidragit till områden med mycket asp. I Färnebofjärdens nationalpark har arbete lagts ner på att skapa döda och döende träd, som det tidigare varit brist på. Vitryggig hackspett är en av de främsta indikatorerna för höga naturvärden, både vad gäller naturtyper och arter. Förutom häckningen i nationalparken har ytterligare tre par i Sverige försökt häcka. Av dessa lyckades två par få ut ungar; ett par i Värmland och ett par i Norrbotten. Att fåglar som utplanterats gått till häckning, visar att det finns möjligheter för vitryggens fortsatta existens i Sverige. Men, arten är fortfarande akut hotad med endast några få individer i landet. Jennie Dalethsson PROJEKT VITRYGGIG HACKSPETT Sedan 1990 driver Naturskyddsföreningen ett projekt för att rädda den vitryggiga hackspetten. Vitryggen är en så kallad "paraplyart", som genom sina höga krav på livsmiljö signalerar goda förutsättningar för många andra känsliga arter. Vitryggen lever i områden med mycket lövskog och många gamla och döda träd. FOTO: PROJEKT VITRYGGIG HACKSPETT FOTO: NATURSKYDDSFÖRENINGEN Nyhetsbrev Färnebofjärdens nationalpark Nationalparksförvaltningen Nyhetsbrevet om Färnebofjärdens nationalpark ges ut av förvaltaren, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, två gånger per år. Syftet är att sprida information om aktuella händelser, som berör nationalparken. Nyhetsbrevet skickas som gruppförsändelse till dem som bor nära nationalparken. Om du inte får nyhetsbrevet i brevlådan kan du lämna din adress till naturum i Gysinge, så ser vi till att du får det hemskickat till dig från och med nästa nummer. Nyhetsbrevet finns även att hämta vid naturum i Gysinge. Förvaltare Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle Tel KONTAKTPERSON Maria Widemo Tel maria.widemo@lansstyrelsen.se Platskontor Naturum Färnebofjärden Gysinge Bruk Gysinge KONTAKTPERSON Jennie Dalethsson Tel Mobil Fax jennie.dalethsson@lansstyrelsen.se Vill du besöka oss på kontoret är det bra om du ringer först, så att vi finns på plats. Hemsida 2

3 Skalbaggar i nationalparken Erik Sahlin och David Isaksson har inventerat skalbaggar i Färnebofjärdens nationalpark. Ett jobb som inneburit många upplevelser ute i fält, som den natten de retade upp bålgetingar. Men det slutade bra och båda försäkrar att de verkligen älskar nationalparken. Svartoxe i rödmurken granlåga. FOTO: ERIK SAHLIN De fyndar bland ekarna Under två somrar har de letat skalbaggar och satt ut mängder av fällor i nationalparken. Under hösten ska innehållet i fällorna analyseras, men redan nu kan David Isaksson, agronom specialiserad på entomologi, och Erik Sahlin, fil.dr i entomologi, berätta att de hittat många arter som är ovanliga i andra delar av landet. Färnebofjärden är ett väldigt artrikt område med varierad miljö och mycket död ved, säger David Isaksson. Han förklarar att det finns en hel del solbelysta ekar vid fjärdarna, något som gynnar många insekter. Ett fynd som gjordes i Gysinge i somras är en art som hittades första gången i Sverige 1999, i Småland. Det är en så kallad halvknäppare (Isorhipis marmottani), som ännu inte fått något svenskt namn. Tidigare har det hittats tio exemplar i Sverige och nu fann vi ytterligare två, varav en hane. Det är väldigt roligt eftersom det hittills bara har hittats honor av arten, säger Erik Sahlin. Ett annat exempel från i somras är att de hittat en larv av den rödlistade reliktbocken, som de förra sommaren bara såg gnagspår av. Och större flatbagge har de hittat på flera platser i nationalparken. Det finns även arter som de letat särskilt efter, men inte kunnat hitta, till exempel cinnoberbagge och älvängslöpare. Letar skalbaggar. Erik Sahlin och David Isaksson sätter upp en fönsterfälla på en jätteek. Många arter som är relativt vanliga i Färnebofjärden, är rödlistade i ett nationellt perspektiv, säger Erik Sahlin. De anser båda två att Färnebofjärdens nationalpark är mycket viktig för att arter ska kunna överleva och sprida sig, men på flera platser i parken behöver gran tas bort för att gynna ädellövträden. Många gamla ekar far illa av att granen tar allt mer plats. Och bäverjakten i området behöver fortsätta eftersom bävern tar väldigt mycket träd och gör tillgången på död aspved ensidig, förklarar David Isaksson. Men, hur var det nu med bålgetingarna? Jo, en natt kom de till en stuga för att övernatta och ryckte upp dörren. De hade pannlampor och retade upp en massa bålgetingar, som hade ett stort bo inne i väggen, men de lyckades kasta sig åt sidan och blev inte stuckna. Bålgetingar är egentligen fredliga djur, försäkrar David och FOTO: LARS-OVE WIKARS Erik, som delade sovplats med getingarna den natten. På frågan vad de tycker om nationalparken svarar de med en mun: Vi älskar den. Nu ska de båda inventerarna gå igenom samtliga fältprover och skriva rapport. Sedan väntar pappaledighet för båda två. Marita Gustavsson Fotnot. Entomologi betyder vetenskapen om insekterna. 3

4 Populär. Linderödsgrisarna har lockat många familjer att besöka Gröna Kunskapshuset. FOTO: CONNY SJÖSTRÖM Grisarnas lekfullhet lockade till skratt Lekfulla grisar, blommande fjärilsträdgård och en ny biosalong är några exempel på vad Gröna Kunskapshuset kan erbjuda. Under sommaren har våra linderödsgrisar och tupp med hönor lockat många familjer. Särskilt fascinerande var grisarnas lekfullhet och upptåg som gav många glada skratt. Fjärilsträdgården har blommat och växt till sig. Några gymnasieelever har undersökt vilka fjärilsarter som besökt trädgården och det ska bli spännande att se deras sammanställning. I början av augusti var det dags att slå ängen. Den har etablerat sig ordentligt och antal blommande örter har ökat. Gräsarterna har också tätnat. Vi har ordnat vatten- och skogsdagar för grundskoleelever. Både skolklasser och företag har besökt oss för att delta i olika samarbetsövningar och blivit guidade runt i anläggningen. Under Hebyveckan ordnade vi också flera aktiviteter, bland annat invigning av vår nya biosalong. Där visas nu Conny Sjöströms bildspel om naturen i närområdet och Färnebofjärdens nationalpark under olika årstider. Andra arrangemang har varit utställning i galleriet, fladdermuskväll och information om biodling. Inga-Britt Persson, styrelsen för Gröna Kunskapshuset Program i Gröna Kunskapshuset 16 november: Möte med björn och varg. Karl Nyremo visar film och berättar om sin resa till Kuikka, Karelen. December: Kura skymning, möten med lokala berättare. Datum ej fastställt, se hemsidan. Läs mer på Jordgeting. Rödbandad geting är en av de drygt getingarter som finns runt om Getingarna har Den varma sommaren har bidragit till att det har varit ovanligt stick som följd. Men getingarna är nyttiga djur som äter mygg Södra Sverige och östkusten har haft en riktig getingsommar. Där har getingarna gynnats av årets högsommarvärme och goda tillgång på föda. Nordvästra Sverige har däremot inte haft några getingar. Getingdrottningarna överlevde inte den stränga vintern i år och därmed blev det få eller inga nya getingsamhällen. Ett getingbo är bara aktivt under en säsong. Under hösten dör drottningen, alla arbetare (sterila honor) och hanar. Det är bara nya, befruktade honor (de nya drottningarna) som överlever och startar nya samhällen kommande vår. Dock aldrig i ett gammalt getingbo. På hösten när nätterna börjar bli kalla och getingarnas samhällen faller sönder, märker vi ofta av en del trötta och förvirrade getingar som ibland sticks. Getingens gadd används främst till att fånga insekter med. Getingarna äter exempelvis myggor och flugor och de tar bort många skadeinsekter från din trädgård. Nektar är också något getingarna tycker om och de är goda pollinerare. Vissa djur ser getingen som mat. Bivråken, till exempel, äter gärna getingarnas larver. Och grävlingen är inte sen att gräva ut ett jordgetingbo. Då tas hela vaxkakor eftersom grävlingen inte kan pilla ut de goda larverna. Även räven och björnen kan ge sig på jordgetingbon. Getingarna är rädda om sin gadd, eftersom den behövs i jakten på mat. Därför sticker inte getingen i 4

5 NOTERAT i världen. Den tillhör en grupp som i dagligt tal kallas jordgetingar. FOTO: JENNIE DALETHSSON Jakt i parken Det är ovanligt att en nationalpark tillåter någon typ av jakt. Här i Färnebofjärden är jakt på älg, rådjur och mink tillåtet. Även bäver jagas, men enbart av nationalparksförvaltningen. Jakten i nationalparken beror på att klövviltets bete på lövskogsföryngringen behöver minska, liksom minkens skador på fågelhäckningar och bäverns på svämskogen. Jämfört med utanför nationalparken är dock jakten begränsad. Älg-, rådjurs- och minkjakten slutar sista december och bäver jagas bara med fälla. Skälet till den kortare jaktsäsongen är att fågelarter som havsörn och vitryggig hackspett påbörjar sina häckningsförberedelser redan i januari. Har du ett jaktkontrakt med oss i nationalparken och vill diskutera något kring jakten, ring gärna så stämmer vi träff. Anna Jansson många getingar med getingoch är goda pollinerare. onödan. Men om den är irriterad kan den sticka flera gånger, eftersom dess gadd sällan lossnar såsom biets gadd gör. Getinghanarna har inte gadd och kan inte stickas. De lever av nektar. Jennie Dalethsson FAKTA GETINGAR Getingar tillhör gruppen steklar, en undergrupp inom insekterna, och finns över hela världen. Totalt finns det över arter, varav 38 i Sverige. Getingar är rovdjur och fångar bland annat mängder av insektslarver, som de utfodrar sina egna larver med. Getingar dras till mat och drycker, till exempel sötsaker, rå fisk och jästa drycker men även blommönstrade kläder. Läs mer om getingar på Naturhistoriska riksmuseets hemsida: haft en bra sommar Många getingbon. Det har i år varit ovanligt många getingbon i vindskydd, stugor och i marken på stigarna i Färnebofjärdens nationalpark. För att skydda parkbesökare mot getingstick, har nationalparksförvaltningen tagit bort ett flertal bon vid anläggningar som många besöker. FOTO: JENNIE DALETHSSON Fiskgjusarna har haft en ovanligt lyckad häckningssäsong i år. En glädjehistoria Fiskgjusarna har i år lyckats bra med sin häckning, visar den inventering som påbörjades i maj och avslutades i augusti. Årets resultat blev rakt igenom en glädjehistoria, där i genomsnitt 2,1 ungar per bo kunde lämna boet. Normalt brukar det vara mindre än en unge per bo och påbörjad häckning. I sju bon var det tre ungar och bara i ett bo en unge. Tidigare år har det bara varit några få bon med tre ungar. Totalt blev 31 ungar flygga, vilket är mer än under något tidigare år då inventeringar genomförts. Varför årets häckningar lyckades så bra har säkert flera orsaker. Fåglarna som kom i april måste ha varit i god kondition, få störningar under ruvningstiden, bra väder i juli och god fisktillgång kan vara förklaringar. Inga-Britt Persson FOTO: URBAN ERIXON 5

6 SMÅTT OCH BLANDAT I PARKEN Ormar flyttas Vid stugan på Torrön har det i sommar varit mycket huggormar. De bor troligen i stenmuren intill huset och ligger gärna och solar på trappen. Till nästa år får vi ta hjälp av en ormexpert som kan leta reda på ormarna och flytta dem. Ormar är fridlysta och får inte dödas, men får flyttas. FOTO: KJELL GUSTAVSSON Sommarjobbare räknade besökare Under 2010 påbörjades besöksräkning i Färnebofjärdens nationalpark. Dels med elektroniska räknare som räknar året runt, dels manuell räkning vid utvalda tidpunkter. Under perioden maj-augusti har räknaren vid Sevedskvarn registrerat loggar, och räknaren vid Skekarsbotornet har visat Under tre veckor i juli fick jag uppgiften att räkna besökare manuellt på olika platser i nationalparken. Det var ett väldigt lugnt och skönt jobb. Jag lyssnade på musik, läste och njöt av solen de dagar den var framme, vilket den var nästan varje dag. Dessutom var det knappt några myggor på de ställen jag satt. Jättehärligt! Jag satt ute ungefär sex timmar per gång, antingen på för- eller eftermiddagen. Jag hade en bok där jag antecknade varje person som kom och vid vilken tidpunkt. Nyheter från nationalparken i korthet... Bäverjakten under våren resulterade i 21 tagna bävrar. Nu kan du vandra på den del av Gästrikeleden som ligger i nationalparken. Alla spänger är klara där. Eldstaden på Sandön är nu utbytt, den gamla hade eldats sönder. En brandplan för nationalparken ska tas fram. En konsult har varit ute och inventerat och planerat och skriver den under hösten. Årets slåtter på Åsbyvallen är avklarad. Det var lite rörigt med högvatten och maskiner som fick lagas, men det fungerade ändå. På visitsweden.com går det numera att även hitta Färnebofjärdens nationalpark. Där finns nationalparken med på en karta och man kan klicka sig vidare till en presentation av området. Visit Sweden marknadsför Sverige internationellt som resmål och även varumärket Sverige. På vissa platser, till exempel Tinäset, var det väldigt ensamt. Dit kom det inte en enda person under tiden jag satt där, medan det i Sevedskvarn och Östa rörde sig folk mest hela tiden. Många var nyfikna och undrade vad jag höll på med, och jag fick många olika reaktioner när jag förklarade. Vissa tyckte att det lät jättetråkigt, medan andra såg det som rena drömjobbet. Min åsikt ändrades lite från dag till dag. De dagar när det var kallt, blåsigt och det inte kom en människa på flera timmar kändes det ganska trist. Men när solen sken och jag fick lite sällskap av trevliga människor, då kändes det som att det var världens bästa sommarjobb. Lina Westman Tänk på naturen och andra människor Vattenskotrar och båtar som kör fort, och människor som åker vattenskidor. Alla bryter de mot nationalparkens föreskrifter, som främst är till för att skydda djurlivet. Men de är även till för människor som inte vill bli störda när de till exempel badar eller paddlar kanot. Risken är stor att det kan inträffa allvarliga olyckor. Njut av naturen och campinglivet året runt Lugnet har nu lagt sig över Östa och campingen, efter en intensiv sommar. Vi har med glädje sett en ökning av svenska campare och även restaurangen har haft en toppensäsong, där gästerna har kunnat sitta ute på altanen och njutit både på dagar och kvällar. Nytt för i år är att vi har öppnat vandrarhem med både enkelrum och flerbäddsrum. Under hösten kommer vandrarhemmet att utrustas med ett gym som alla kan utnyttja, såväl gäster som lokalbefolkningen. Vi hoppas att människor ska njuta av den underbara naturen och det härliga lugnet här ute under hela året. Vi har därför omstartat vintercampingen från och med i år. Det finns ju så mycket att göra och se i vår vackra natur. Våren är en härlig tid, sommaren är underbar med stränder och bad, hösten är fantastisk när naturen exploderar i härliga färger. Och tänk vad mysigt det är att få packa en korg för picknick en kall solig vinterdag och bege sig ut på isen eller i skidspåret. Vi har privilegiet att få uppleva allt detta, och det kostar dessutom ingenting att vara ute i naturen. Elvy Jansson Vintercamping. Östa camping har numera även öppet vintertid. FOTO: SYLVI JOHANSSON 6

7 Att vara i naturen mer än artjakt För mig handlar naturen mycket om att bara vara. Jag är själv ingen artjägare utan njuter av att bara vistas i naturen. Eftersom jag vet att jag inte är ensam om att känna så, vill jag få till ett än mer varierat programutbud för naturum, så att vi når ut till en bredare målgrupp. Friluftsgudstjänsten var ett sådant inslag och framöver kommer vi även att testa bland annat Mindfulness i naturen, Berättarkväll runt elden och Musik i det gröna. Välkommen! Jessica Berg, föreståndare för naturum Färnebofjärden NATURUM FOTO: TOMAS ÄRLEMO Missa inte! HÖSTLOVSSKOJ med igelkottstema. Hela vecka 44, kl FJÄLLRÄVEN. Föredrag och filmvisning med Ingemar Lind, lördag 13/11. BJÖRNEN ETT SMART DJUR. Föredrag med Pernilla Thalin, söndag 28/11. SMYCKA DITT HEM INFÖR JUL med kreatören och naturkonstnären Lena Jarlgård. Söndag 5/12, onsdag 8/12. TIPSPROMENAD inne i naturum varje onsdag, lördag & söndag (okt-dec). För mer information, se vår hemsida eller ring oss på Gudstjänst i det fria. Friluftsgudstjänsten i augusti på Strångnäs i Färnebofjärdens nationalpark leddes av prästen Anita Jonsson, Årsunda-Österfärnebo församling. För musiken svarade Kummelåsens spelmanslag. Naturum tar nya grepp H imlen är grå och tung när jag rattar in i Österfärnebo. Prästen Anita är redan på plats och vi resonerar om det är plan A eller B som gäller. Ute eller inne, det är frågan. Vi bestämmer oss för plan A, för som Anita uttrycker det: Jag har ju bra kontakter.... Jag skickar bedjande tankar till dessa vädergudar som Anita syftar på, medan jag kör vidare ut mot Strångnäs. Hoppas att vädret är på vår sida nu. Och hoppas att det kommer några som vill vara med på denna nya naturumaktivitet. Det är alltid svårt att veta hur en ny aktivitet faller ut, men kring denna har jag hela tiden haft en positiv känsla. Om knappt en timme ska det visa sig om fler än Anita och jag tror på detta. När jag anländer till vår utvalda plats håller spelmanslaget på och placerar ut sina stolar och notställ strategiskt så att deltagarna ska få fjärden i blickfånget. Här är verkligen vackert! Stranden är som gjord för denna aktivitet och man kan dessutom köra bil ända fram. E n efter en börjar deltagarna anlända. Några för mig bekanta ansikten, men de flesta nya. Folk har med sig stolar i både camping- och trädgårdsutförande. De som inte har stol med sig får låna sittunderlägg. När klockan har passerat 11 räknar jag till 23 deltagare plus spelmanslaget, Anita och jag. Friluftsgudstjänsten kan börja! Under den följande timmen varvas musik och sång med Anitas ord om naturen. Det hörs många skratt i församlingen när Anita berättar om den lilla bombarbaggen som kan bombardera sina fiender med en frätande syra, som den avfyrar från sina två roterande kanonrör. Vi får också, av en man i spelmanslaget, lite historik om området. V ädergudarna har valt att vara på vår sida och då och då lyser solen upp himlen och ger nästan magiska ljusspeglingar i fjärdens vatten. Efter gudstjänsten tar alla fram fikakorgarna, och den gemytliga och glada stämningen fortsätter. När jag en stund senare lämnar stranden på Strångnäs kommer regnet. Jag ler och tyst tackar jag Anitas kontakter. Jessica Berg FOTO: JESSICA BERG Aktiviteter 2011 Under 2011 finns planer på bland annat följande aktiviteter: VINTER/VÅR Berättarkväll runt elden Föredrag Utterexkursion Långfärdsskridskotur på älven Hundspannsåkning Skaparverkstad Ugglekvällar Föredrag Fågelmorgon Bäversafari SOMMAR Musik i det gröna Båtturer Fiskmatning Skapa med gräs Prova på fiske Blomstervandring Friluftsgudstjänst Mindfulness i naturen Fladdermuskväll Bäversafari HÖST/VINTER Svampexkursion Äppeldag Höstlovsskoj Föredrag Smycka inför jul Filmvisning Håll utkik... på hemsidan där kompletterande information och nya program läggs ut.

8 Gruppförsändelse till hushåll AV S Ä N DA R E: Trycksak Svanenmärkt trycksak på 100% returpapper Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle Produktion: Journalistgruppen Media 21 Tryck: Edita, oktober 2010 Leta spår i snön Att skida över isen en solig vinterdag kan vara härligt och inte sällan stöter man på spår av exempelvis lodjur, älg eller räv. Spåren är färskvara, de håller sig sällan fina mer än en dag. Ett tydligt spår talar alltså om att djuret var där strax innan du kom och att du har sällskap. Varje art har sina kännetecken på spåret. Lodjuret har olika långa mitt-tår medan rävens mitt-tår är lika långa. Älgens spår är stora och visar två långa, spetsiga klövar, ibland också ordflätan Skicka in ditt svar senast 1 december Lös ordflätan och vinn en spårbok Fyll i rätt ord i de vågräta rutorna och ett ord formar sig längs den gröna lodräta raden. Skriv ner ordet och skicka ditt svar till naturum med post eller e- post. Det går också bra att lämna in svaret i naturum. En spårbok (1:a pris) och bokmärken (2:a och 3:e pris) lottas ut bland alla som svarat rätt. 1. Röd med vita knutar 7 2. En port till naturen 3. Rest efter fällt träd 8 4. Att kasta macka med eller hård som Hunddjur som ylar i natten 9 6. Glimmar i skenet från ljus 7. Bor häst i Pollinatör i naturen 9. Att spänta till brasan Äng, i anslutning till älvens kant 11. Vingprydd, blomälskande insekt Ordet vi söker, är något vi gärna vill se i Gysingeforsarna i vinter igen. Vilket ord söks? namn adress postadress tel med hål efter lättklövarna, de små klövarna längst bak. Ett djur kan ha flera olika gångstilar och storleken på spår från samma art varierar bland annat med storleken på djuret. De bästa spårförhållandena är då snön är ett par centimeter tjock och ligger på ett plant underlag som en väg eller en is. I lössnö faller oftast spåren sönder och i tösnö flyter de ut och blir svåra att tyda. Vintern är en bra tid att hitta spår i naturen. Rätt svar: Jennie Dalethsson Lämna ditt svar i naturum eller skicka till Färnebofjärdens nationalpark, Gysinge Bruk, Gysinge. Det går också bra att mejla till jennie.dalethsson@lansstyrelsen.se. Naturvårdsbränning i Tinäset. Ett år efter branden Ett år efter naturvårdsbranden i Tinäset 2008 undersöktes insektsfaunan och vegetationen i brandområdet. Mer än 100 arter insekter påträffades. Av dessa är sex rödlistade (hotade). En ovanligt stor andel funna arter är sällsynta, vilket beror på att brännan ligger i en biologiskt rik trakt. Här finns många sällsynta arter som gynnas av naturvårdsbränningar. Faunan på nydöda träd var mycket artrik, vilket talar för att man med olika metoder bör fortsätta att skapa grov död ved. Vegetationen i brandområdet är fortfarande sparsam och ojämnt fördelad. Blåbärsriset är tillfälligt utslaget, men nya skott kommer från de djupgående jordstammarna. Detsamma gäller lingon. Den i särklass rikligast fröföryngrade växten är glasbjörk. Skogsnarv är den mest uppenbara fröbanksarten. Den finns glest spridd i området och även där den inte skulle växa i skogen. Flera mossor har också gynnats av branden. Troligen är området för magert för att passa de klassiska brandarterna svedjenäva och brandnäva. Ur rapporter av Olof Hedgren och Peter Ståhl. MYGGPLÅGAN Inbjudan till stormöte privatpersoner, organisationer och företag Finns det långsiktiga lösningar? Kan vi göra något tillsammans? Även om de akuta myggproblemen kommer att hanteras med det biologiska bekämpningsmedlet Bti, även i områden med skyddad natur, är det ingen långsiktig lösning. Det beror bland annat på att bekämpningen inte angriper myggproblemets orsaker. Därför håller länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län på med en regional landskapsstrategi för Nedre Dalälven, med visionen att långsiktigt minska massförekomsten av stickmygg i regionen samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Vi behöver din hjälp Hur skulle ni vilja att vi tillsammans arbetade för att minska massförekomsten av stickmygg på lång sikt? Kom och gör din röst hörd! Två mötesdatum 28 oktober: Gysinge (Kafe Ny fiket), november: Mehedeby (Träffen, Söderforsvägen 25), Anmälan Anmäl dig gärna i förväg till projektledare Anna-Carin Lundqvist, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, te eller annacarin.lundqvist@lansstyrelsen.se