Det kommer att handla om vad det kan bero på att du är på ditt sätt och att jag är som jag är.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det kommer att handla om vad det kan bero på att du är på ditt sätt och att jag är som jag är."

Transkript

1 LSS - dagen Sida 1 av 17 BILD 2 Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer. BILD Fingrar Det är konsten att kunna bygga upp en relation, och när jag pratar om relationer så menar jag inte kärleksrelationer utan det handlar om att kunna umgås, bemöta, ha återkommande samtal med en annan människa som ger det bästa resultatet. Det är förmågan att bygga upp en relation som gör att till exempel vissa lärare har lättare att få elevernas uppmärksamhet och kan lära ut, att vissa som arbetar inom vården och omsorgen verkar få rutiner med den gamle eller sjuka att flyta på lättare. En chef som kan få sina anställda att känna sig delaktiga och bekräftade i arbetsrelationen når ett bättre resultat. BILD två tjejer text: relation ger bättre resultat Jag kommer inte att prata om olika diagnoser eller funktionshinder, jag kommer att berätta om hur människor fungerar utifrån det systemteoretiska synsättet som är grunden till det salutogena förhållningssättet som jag kommer berätta mer om senare. Det kommer att handla om vad det kan bero på att du är på ditt sätt och att jag är som jag är. Du kan använda det här sättet att tänka när du möter personal som ska arbeta inom människovårdande yrken och du kan använda det på de personer med funktionshinder som behöver ditt stöd. BILD Varje människa är ett system Inuti varje människa finns minnen och erfarenheter lagrade, det handlar ofta om omedvetna upplevelser som vi har samlat på oss sedan vi var bäbis och det byggts upp en inre arbetsmodell inom varje människa. Jag har lärt mig sanningen om mig själva. Det är också den här inre arbetsmodellen som påverkar hur jag tolkar det som händer i min omgivning och hur jag tolkar det andra människor gör och säger. Anknytning: Det känslomässiga bandet till mamman, pappan eller någon annan vuxen är en kraftig instinkt som vi föds med. Till skillnad mot djuren föds vi människor med en hjärna som till stora

2 LSS - dagen Sida 2 av 17 delar är outvecklad och vi behöver ett nära samspel med någon vuxen för att kunna lära oss förmågan att hantera tankar och känslor. Hos vissa människor har det här fungerat bra, vilket har gett ett tryggt anknytningsmönster som ger den personen en tillförlit till sin egna kapacitet och ger henne positiva förväntningar på andra människor och sin framtid. Men hos andra personer har deras föräldrar inte haft förmågan att möta barnets behov och det har blivit en otrygg anknytning vilket präglar den personens självkänsla och relation med andra människor negativt. Det är genom anknytning som vi bygger upp vår självbild. Vi lär oss: vilken förväntan vi kan ha på oss själva, hur vi fungerar i relation med andra, hur vi blir som föräldrar och har ett väldigt starkt samband med om vi ser positivt eller negativt på händelser. Kunskap Allt du lär dig i skolan och det du lär dig genom att läsa böcker, se på TV eller internet, du lär dig också massor med saker genom att prata med folk, och ju viktigare du tycker att den här personen är för dig, desto mer tar du till dig hans/hennes åsikter och tycker att de är sanningar. Våra värderingar, etik och moral. Människor behöver relationer. För att kunna fungera med sin omgivning och miljö behöver en människa vara anpassningsbar, vi behöver samordna oss med de människor som är runt oss och det finns en logik i hur vi känner och agerar eftersom vi har anpassat oss till vår omgivning och lärt oss ett beteende. Du kanske har träffat på någon person med ett beteende som vi andra uppfattar som konstigt, men kanske var det här beteendet helt normal i den familj där de växte upp, det kanske till och med är överlevnadsstrategier för att personen ska klara av sin vardag. Händelser under uppväxten Hur har det varit i skolan? Med kompisar? Första kärleken?

3 LSS - dagen Sida 3 av 17 Obearbetad sorg och traumatiseringar En traumatisering är när människan är med om en händelse som upplevs chockartad och att personen känner att den inte kan påverka situationen. Det kan handla om separationer, katastrofer och kränkningsupplevelser som lämnat svåra spår i den människans system. BILD guldfisk som hoppar över till en annan skål Allt det här och mycket mer finns inuti mitt system från uppväxten och sen bara fylls det på: Vi träffar människor som påverkar oss, vi arbetar, flyttar och lär oss saker. Och i stora världen händer det saker som tex dödsskjutningarna i Paris och Köpenhamn, Ebola och IS, ni vet islamska staten Det här ska också in i vårt system och läggas till de erfarenheter som vi samlar på oss och får oss att tänka och tycka sånt som vi känner är sant. BILD Frågetecken Vi människor bombarderas av intryck hela tiden, det är sånt vi ser hör, smakar, känner, luktar. Av det som vi upplever sållar vi bort % av intrycken som ointressant bakgrundsmyller och låter inte dem störa oss. Men vissa saker som händer behöver vår hjärna ta tag i och värdera, för att våran kropp ska kunna reagera på det sätt som är nödvändigt. Det här handlar om medfödda instinkter som behövdes för att vi skulle överleva, är det som händer ett hot så måste ju vår kropp vara beredd på att fly eller kämpa för att försvara sig. Vi skulle låtsas att vi har en liten sekreterare som styr och ställer inuti vårt system. Den lilla sekreteraren är den som tar emot intryck, det är hon som vrider och vänder på det du tycker att någon sagt eller det som hände, och snabbt som attan bestämmer hon, hur din kropp ska tolka det som händer och skickar signaler ut i din kropp som sätter i gång reaktioner.

4 LSS - dagen Sida 4 av 17 Hon är pedant och väldigt konservativ, den här lille sekreteraren, det som redan finns i vårt system, ni vet anknytningshistorik, värderingar, kunskap osv. bestämmer hur hon ska tolka det intryck som hon har i sin hand precis just nu. Hon tycker om att sortera, var sak på sin plats ska det vara och när hon kan lägga fler och fler upplevelser som liknar varandra i en hög, desto bättre tycker hon att det ÄR, för en hög hög ger ju många bevis på att så här är det och det betyder att ju att upplevelsen är sann. Eller i alla fall den personens sanning. BILD HÅR bakifrån tryck fram text Har ni sett filmen Jakten med Mads Mikkelsen? Där var det en förskollärare som tolkade det som en lite flicka berättade som att flickan blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp, och det här fick väldigt stora konsekvenser för människor fast det var ju egentligen inte sant. Det var den förskollärarens tolkning, det är mycket möjligt att hon har någon erfarenhet av sexuella övergrepp, kanske har hon själv bilvit utsatt, eller så känner hon igen situationen från ett annat barn. Det kan också handla om att hon relaterar till någon bok hon läst eller film hon sett. Jag är ju också förskollärare, Om jag hade pratat med den flickan så hade jag förmodligen inte gjort samma slags tolkning. Det är viktigt att se sina egna mönster, undvika att göra tolkningar för snabbt och hitta på en berättelse utan att egentligen veta hur det är för den här personen. Genom att den lilla sekreteraren tycker om att bygga höga högar så innebär det att hon gärna plockar ut det som sägs ur ett samtal eller en händelse som hon känner igen sen förut, det innebär att jag ser gärna det jag vill se och hör gärna det jag vill höra. Och min tolkning kanske inte alls var, det som den andre personen försökte förmedla till mig.

5 LSS - dagen Sida 5 av 17 BILD KLICKA fram TEXT. Vi behöver lära oss att skilja mellan det jag ser, vad tolkar jag utifrån det jag ser och vad gör tolkningen med mig, vad leder min reaktion till? När du gör en tolkning av en person så sätter du också en värdering som kanske inte alls är sant. BILD 12 En tolkning är en tolkning = En ersättning för någonting som man inte vet. Det är så lätt att sätta som en ram kring en situation och det gör att du ser det som händer precis nu under ditt möte med den här personen. MEN du har ju faktiskt ingen aning om vad den här personen varit med om före ni träffades och du vet inte VAD den här personen har i sitt system som påverkar. BILD Två kvinnor som pratar Samspelet mellan människor är ett oförutsägbart fenomen, du kan inte vara säker på att det som du försöker kommunicera till en annan person får det resultat som DU förväntat DIG. Problemet är att vi alla tolkar det som vi är med om utifrån vårt system, och det här gör att det som är logiskt för mig kanske inte alls är logiskt för dig. Det den här oförutsägbarheten som gör att det kan vara enormt stressande att arbeta med människor, eftersom du kan INTE vara säker på, att ert möte leder till det DU förväntade dig. BILD Kvinna som har huvudet mot en vägg HANDLING Ta fram bilden på PIA Det här scenariot skulle kunna vara mycket möjligt: Du har ett möte med en kvinna, vi kan kalla henne för PIA. Ni sitter tillsammans och pratar, du känner dig nöjd efteråt eftersom du kände att du verkligen nådde fram till PIA och tänker det här var ett väldigt bra samtal, det kändes verkligen som att Pia förstod mig när vi pratade om vilka möjligheter som det här nya jobbet innebär för henne Men dagen efter får du veta att PIA inte alls dykt upp på arbetsplatsen, hon hade inte ens ringt och sjukskrivit sig utan hade bara inte kommit dit.

6 LSS - dagen Sida 6 av 17 BILD man med ryggsäck Har du sagt så här till någon: du kan om du bara vill Jag har sagt det massor av gånger, ett av mina livsmotton är nämligen allting som jag vill kan jag göra och det har jag försökt förklara för en hel del andra människor, men det var innan jag kom på att människor är olika på insidan också. Det är vanligt att prata med människor om valmöjligheter, men för att kunna se att du kan välja hur du hanterar situationer i ditt liv, och för att ha förmågan att vilja behöver du vara mogen. Om vi försöker lära en omogen människa att det finns val i livet, så blir det som en mekanisk inlärning; han/hon kanske förstår att det går - men har inte förmågan att ta till sig och använda den här kunskapen när den behövs. Valmöjligheter är inte något som kan läras ut, utan det handlar om psykologisk utveckling. En omogen människa som styrs av sina instinkter blir som att sitta i en bil och inte vara den som sitter vid ratten och styr. Personen kanske vet vad målet är, men det tar lång tid att ta sig fram mot målet eftersom bilen kör lite hur som helst och svänger in på första bästa avtagsväg som verkar lockande. Det blir en massa onödigt svängande och krångliga vägar - utan hur man ens vet hur. Livet liksom bara händer För att kunna ha en egen vilja och styra dina impulser behöver du vara mogen och det här handlar inte om ålder, det finns vuxna som aldrig blir psykologiskt mogna. Nu vill jag presentera det salutogena synsättet för er, vissa av er kanske redan känner till en del men ha era öron öppna ändå för det kan ju komma något nytt. BILD Salutogenes - Kunskap om vad som befrämjar hälsan, lära sig bemästra situationer.

7 LSS - dagen Sida 7 av 17 Aron Antonovsky, som är grundaren av det salutogena synsättet, var professor i medicinsk sociologi, på 60-talet genomförde han flera studier kring samhällsklass och olika aspekter på hälsa och sjukdom. Det som gjorde Antonovsky olik de andra forskarna, som helst undersökte hur olika sjukdomar uppkommer, så kallad patogensk forskning som är vanligast i den västerländska kulturen, så var Antonovsky i stället nyfiken på vad det är som bidrar till att människor känner sig friska. I början av 70- talet genomförde han en forskning där kvinnor som suttit i koncentrationsläger intervjuades, när han sammanställde resultatet upptäckte han att 29 % av kvinnorna uppfattade sin egen psykiska hälsa som god. Det här ville Antonovsky undersöka närmare för att se om det fanns gemensamma mönster och faktorer, han ställde den salutogena BILD Hur kommer det sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för påfrestningar? Aron Antonovsky En viktig utgångspunkt i teorin om salutogenes är att livet innehåller psykiska, kroppsliga och sociala påfrestningar, det går inte att undvika svårigheter, MEN om man kan inrikta sig på att stärka de resurser som människor har i sig själv och sin omgivning; det som får dem att må bra, se friskfaktorer och använda skyddsfaktorer, så får inte påfrestningarna i livet så negativa konsekvenser. Människan ses som en helhet; hon kan vara fysiskt sjuk men ändå känna att hon har god psykisk hälsa och leva ett liv som hon känner är meningsfullt och bra. Människan är dessutom inte bara en enskild individ, utan också en del av ett sammanhang där hon påverkas av de relationer hon har och miljön hon lever i. En yttre förändring i en miljö, kan skapa förutsättningar för en inre förändring hos människor.

8 LSS - dagen Sida 8 av 17 Antonovsky kom fram till att den viktigaste faktorn som fungerar som en buffert mot påfrestningar OCH bidrar till ökad hälsa; är att människan upplever en känsla av sammanhang i sin tillvaron. Ett Högt KASAM gör att människan känner att hon/han påverka sitt eget liv. BILD 25 Känslan av sammanhang - Förstå sig själv och sin omgivning. De resurser jag behöver finns tillgängliga. Problemsituationer är utmaningar som är värda mitt engagemang. Känslan av sammanhang, det handlar om att människan känner att hon kan förstå både sig själv och sin omgivning. Att hon känner att hon har de resurser som behövs om det blir en problemsituation och de här resurserna kan finnas både inom henne själv eller så kan hon hitta det hon behöver i sin omgivning. Så om hon hamnar i något problem så blir det en utmaning, som hon tycker är värt att engagera sig i, att hon inte bara ger upp om problemet visar sig vara långvarig, utan anpassar sig i stället till den nya situationen och gör det bästa hon kan utifrån sina nya förutsättningar. HANDLING: Håll upp en lapp med KASAM på (sätt sedan upp KASAM på väggen) För att människan ska kunna ha den här tilltron på sin egen kapacitet att klara av situationer som innebär stress, problem och krav så behöver hon en tillvaro som hon upplever: BILD 26 tryck fram: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Kasam - är ingenting som är medfött, men mycket av vårt KASAM byggs upp under uppväxten med hjälp av de vuxna som finns runt barnet. Känslan av sammanhang är föränderligt och behöver fyllas på genom livet, det är precis som med kondition en färskvara där vissa behöver träna mer än andra för att hålla sig i form. BILD 27 Det räcker inte med att laga broläggningen över livsfloden, så att folk inte ramlar eller hoppar i vattnet. Man måste också lära dem att simma. Aaron Antonovsky HANDLING: FRÅGA Vad tror ni att Antonovsky menade med det här?

9 LSS - dagen Sida 9 av 17 BILD Sköterska Det finns en hierarkisk påverkan när det gäller att förmedla KASAM: Det är länstyrelsen som förmedlar de nya direktiven till de högre cheferna på kommunen, som i sin tur ska förmedla de nya direktiven till chefer på boenden på ett sådant sätt att hon/han kan förmedla det vidare och göra exempelvis nya rutiner begripligt, hanterbart och meningsfullt för personalen, så de känner det engagemang som behövs för att få till en bra förändring. Och det är i sin tur vårdare som förmedlar KASAM till brukarna. Bild Människor som står i en ring På en arbetsplats är det viktigt att det finns ett gemensamt synsätt att bemöta brukarna. Olikheter i personalgruppen kan vara en styrka genom att vi kan se på saker som hänt utifrån olika perspektiv och på så sätt hitta fler lösningar tillsammans, ju fler lösningar man testar desto större chans är att vi hittar det som fungerar. Det blir ju dessutom ett bra salutogen arbetsplats om vi kan hjälpa varandra att synliggöra förmågor, för det inte alls säkert att din kollega vet vad han/hon är bra på. Människor löser problem lättare, minns bättre och vill fortsätta engagera sig på arbetsplatser där DE själva känner att DE kan påverka omständigheterna och upplever att de behandlas med respekt. BILD Om man verkligen är engagerad och tror att man förstår de problem man ställs inför, kommer det att finnas en stark motivation att söka efter resurser. Aaron Antonovsky Med ett salutogent förhållningssätt inom omsorgen ser personalen lösningar och möjligheter i stället för problem: Personer MED svårigheter, byts mot personer I svårigheter, eftersom många av de här svårigheter oftast är begränsade till vissa situationer och sammanhang.

10 LSS - dagen Sida 10 av 17 BILD begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Vad betyder egentligen Känslan av sammanhang? Vi kan börja med att definiera de olika komponenterna i KASAM: BILD Begriplighet - Handlar om att det finns en känsla av att det som händer i livet är ganska förutsägbart eller, om överraskningar inträffar, så går det att förstå vad som hänt efteråt. Begriplighet är en upplevelse av att förstå sig själv, sin omgivning och tillvaro samt att jag känner mig förstådd av andra människor. Begriplighet är en kognitiv komponent, det betyder att det handlar om kunskap, tankar och känslor. Den förutsätter att Pia får och tar emot information som hon behöver, att Pia förstår och förstår hon inte så kan hon fråga eller hitta information på något sätt. Det som du kanske behöver fundera på är om du behöver ge instruktioner till människor mer varierat, för att åskådliggöra vad du menar. Har du funderat på hur Pia tar till sig kunskap? Hur kan du göra det konkret för henne? För att ett sätt att förmedla instruktioner har fungerat förut, betyder det inte att just det sättet fungerar på alla. BILD Hanterbarhet - Handlar om i vilken utsträckning man upplever att man kan möta de krav som ställs på en i olika sammanhang, att jag har tillgång till egna och andras resurser Jag upplever mig inte som offer för olika omständigheter, utan som en person med möjlighet att påverka och hantera svårigheter. Olyckliga saker händer i livet, men när det sker kommer jag att klara mig och inte sörja för alltid. Hanterbarhet är en handlingsinriktad komponent, det är något jag gör. En människa som har hanterbarhet har balans mellan de belastningar hon är utsatt för, och de resurser som står till hennes förfogande. Tänk på att det som är logiskt för dig, inte behöver vara logiskt för de andra personerna. Prata med varandra, och definiera de ord som används och de regler som vi vill att personer ska förhålla sig till.

11 LSS - dagen Sida 11 av 17 Det är viktigt med förutsägbarhet, människor som Pia känner sig tryggare när de vet vad som förväntas av dem och vad de själva kan förvänta sig av de andra människor. Att det finns något slags mål med det ni gör tillsammans, låt delmålen vara lagom stora. BILD Meningsfullhet - är en upplevelse av att livet har mening, att jag ser mig som en medverkande i de processer som skapar mitt öde och dagliga erfarenheter. Det finns en känsla av att livet har en känslomässig innebörd, att åtminstone en del av de problem och krav som jag ställs inför är värda att investera energi i, är värda engagemang och är utmaningar i stället för bördor. När det gäller att hjälpa en människa att hitta motivationen så är det viktigt att du utgår från just den specifika människan, för det är faktiskt Pia som är expert på att vara sig själv och vilka behov hon har. PIA behöver få uppleva att just hon/han kommer att vinna något på det nya och denna vinst faktiskt går att uppnå. Meningsfullhet är inget som automatiskt smittar av sig mellan människor. Jag kan inte tvinga på en sån som Pia en motivation eller uppfattningen att något är meningsfullt. Av Antonovskys definition av meningsfullhet framgår att den enskilda personen behöver satsa sin energi och sitt engagemang för att uppleva något som meningsfullt. HANDLING FRÅGA: Vilken av de här tre begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tror ni att Anonovsky tyckte var viktigast? Den mest centrala och kanske viktigaste komponenten är enligt Antonovsky meningsfullhet, eftersom den ger motivation att försöka hitta en lösning om jag hamnar i en problemsituation. BILD 34 kan du begripa varför du har det som du har det, så kan du också hantera din situation och därmed blir din situation meningsfull. Per Martinsson

12 LSS - dagen Sida 12 av 17 MEN förvänta dig inte att kunna gå omkring och känna att allting i livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. KASAM är föränderligt, det växer eller minskar eftersom människor och omständigheter faktiskt förändras hela tiden. är. BILD 35 En grupp av människor som spelar i ett band Antonovsky menade att det viktigaste för människans hälsa är att det finns något område i livet som hon/han värderar högt på det känslomässiga planet. Du behöver inte ha ett arbete som känns meningsfullt, utan du kan lika gärna få den tillfredsställelsen genom ett intresse eller kanske är det din familj eller dina djur som ger dig livsglädje och positiva upplevelser. Det viktiga är att du bygger upp en buffert med ditt höga KASAM, en buffert som du kan använda om du hamnar i en problemsituation, men det betyder inte att du har tillgång till en särskild strategi eller stil för att klara av alla slags svårigheter. BILD gammal tankt Däremot så har en människa med starkt KASAM lättare att välja den mest lämpliga strategin för att möta de svårigheter som hon ställs inför precis just då. Hon ger inte upp, utan har tillförlit till sin kapacitet att klara det eller kan anpassa sig till den nya livssituationen. Hon är flexibel och kan reflektera över vad som gick fel och kan göra nya försök om och om igen tills hon hittar en lösning. BILD Papperskorg. Skillnaden i KASAM gör att vi hanterar händelser på olika sätt. När en människa med starkt KASAM söker ett nytt arbete kan hon/ han känna sig glad och förväntansfull inför den första arbetsdagen, medan PIA som har ett lågt KASAM upplever hopplöshet eftersom hon redan är säker på att hon kommer att misslyckas.

13 LSS - dagen Sida 13 av 17 Människor med starkt KASAM känner känslor mer fokuserat och det ger en mer relevant reaktion på det som händer; Om jag blir arbetslös så uppfattar min kropp det som en hotfull stressor, om jag har ett starkt KASAM kan jag känna mig ledsamhet, rädsla, smärta, ilska, skuld och sorg. Men om en människa med lågt KASAM blir arbetslös kommer han/ hon att känna mer diffusa känslor av ångest, raseri, skam, förtvivlan och känslor av övergivenhet och förvirring. Och dessa diffusa känslor leder till passivitet, det kan bli som en handlingsförlamning och det här verkar locka till sig fler problem som staplas på varann som ett ohanterbart berg. Och Hos en människa med starkt KASAM leder det upplevda hotet, ofta till en AKTIV reaktion, arbetslösheten blir en utmaning som kan hanteras. - BILD För att kunna tänka i salutogena banor krävs några grundläggande saker. För det första att man vill och tror att det är bra att fokusera på det som är friskt och som fungerar. Per Martinsson När man arbetar salutogent är det viktigt att anpassa sig efter den specifika personens förutsättningar, INGEN får sträva efter det omöjliga, man får inte glömma bort sjukdomen eller andra slags begränsningar. Att alla har något som är friskt och fungerar betyder INTE att alla kan ALLT. BILD Flicka Det är lätt att som nyanställd kliva in i personalrummet prata en stund och sedan ärva de andras åsikter om brukaren eller chefen utan att vara medveten om det.

14 LSS - dagen Sida 14 av 17 Det sorgliga är att vissa människor kan vara så uppslukade av det som är hinder, så de kan inte identifiera resurserna hos sig själv eller hos brukaren. Det kan också vara så att DU gjort en tolkning av en person utifrån en händelse, det kan handla om ett barn, biologiska föräldrar eller eran socialsekreterare. Och din tolkning kan påverkar hur DU bemöter den andra personen, och får honom/ henne att bete sig på ett visst sätt mot dig. Om vi vill hitta en lösning på problemsituationer är det bäst att förändra vårt eget agerande först, på så sätt förändras den andra personens beteende. Bild människor är inte på ett visst sätt. Det finns alltid UNDANTAG. Undantagen är de tillfällen i en persons liv då deras problem kunde ha visat sig, MEN inte gjorde det, eller tillfällen som varit stressigt och jobbigt men ändå blev människans upplevelse av problemet mindre allvarligt än vad det brukar. Tillfällen då det faktiskt fungerat bra för till exempelvis PIA att börja en ny verksamhet och lärt känna nya människor utan att hon känt en svår ångest. Eller om hon faktiskt har känt ångest och inte skadat sig själv för att hantera sitt mående, utan klarat av det på något annat sätt. Bild vatten Det handlar om att hitta undantagen, det är att tänka lösningsinriktat och salutogent. När vi fokuserar på undantagen, på de tillfällen då PIA faktiskt varit på rätt väg mot sitt mål, så kan hon se att hon faktiskt har förmågan till att klara det inom sig redan, och det gör att målet känns närmare och inte så svårt att nå. Och när ni undersöker undantagen kommer ni hitta något som kanske påverkade att det blev ett undantag.

15 LSS - dagen Sida 15 av 17 Det kan vara att PIA upptäcker att hon mår bättre när hon ser till att sova och äta ordentligt, hon märker att hon är mest aktiv på förmiddagen och att det har hänt att hon kunnat stoppa en oro som börjar stegras mot ångest, genom att hon aktiverar sig själv och ge sig ut på en promenad i stället för att sitta hemma. Undrar vad som skulle hända om Pia somnar i tid, äter frukost och tar en promenad till det viktiga mötet som hon dessutom bokat in på förmiddagen? Det är så här du arbetar salutogent med dig själv, med dina barn hemma eller med den funktionshindrade på din arbetsplats. Hitta det som fungerar och gör mer av det, lägg fokus på när det INTE är problem. Bild grodd Gör en positiv lista över en brukare som har problem i vissa situationer, se UNDANTAGEN: Ta fram bild av Anders När fungerar det för Anders att handla i mataffären? Vad är det som gör att det fungerar särskilt bra när Kicki följer med honom? Se mönster. Undantagen visar att en Anders har förmågor och styrkor. Du som personal kan tydliggöra dem och få till en positiv utveckling. Tänk: Hur ska DU göra så den här situationen blir begriplig, hanterbar och meningsfull för Anders? - Bild man och flicka Om du har ett arbete där du möter människor som du vill ska kunna ha den här tilltron på sin egen kapacitet att klara av situationer som innebär stress, problem och krav så behöver han/ hon att DU förmedlar KASAM så att arbetsuppgifterna blir begripliga, hanterbara och meningsfulla. Så att de här personerna i sin tur kan förmedla KASAM till brukarna.

16 LSS - dagen Sida 16 av 17 Kan du begripa varför du har det som du har det, så kan du också hantera din situation och därmed blir din situation meningsfull. BILD 50 Vantar som håller i ett hjärta Min ambition med den här föreläsningen är att ge er en insikt i det salutogena förhållningssättet men också lite nyfikna på systemteori, nu har jag bara gett en ytlig förklaring och det finns mycket mer som jag skulle vilja berätta. Men förhoppningsvis har det jag sagt gjort en liten skillnad hos er, att ni har hittat något som ni känner att ni kan ta med er hem och har användning av. Nu vill jag avsluta den här föreläsningen med ett citat från den finländske psykiatrikern Ben Furman BILD Man kan se livet som en väv. Den som väver kanske inte kan välja materialet helt fritt, men hon kan själv tänka ut vilket mönster hon vill skapa härnäst för resten av väven bestäms inte av vad man har vävt hittills. Ben Furman BILD TACK BILD REFERENSER Andersen, T.(2003). Reflekterande processer. Stockholm: Mareld. Antonovsky, A (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Furman, B. (1997). Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom. Stockholm: Natur och Kultur. Gustavsson, L H. (2010), Växa - inte lyda. Stockholm: Nordstedts Hagström, U & Redemo, E & Bergman, E (1998). Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:41 Kim Berg, I & De Jong, P. (2003). Att bygga lösningar. Stockholm: Mareld. Martinsson, P. (2010). Handboken. Vinslöv: SPAM. Måhlberg, K & Sjöblom, M. (2012). Lösningsinriktad pedagogik. Stockholm: Mareld. Wadlert, D. (2013). Göra saker som är meningsfulla. Göteborgs Universitet Westlund, P & Sjöberg, A. (2013). Planera för mirakel - arbeta salutogent, stärk KASAM. Stockholm: Gothia. Öquist, D. (2008). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia.

17 LSS - dagen Sida 17 av 17

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp Föreläsningsanteckningar Aron Anderson Stockholm, Ingenjörshuset 15 oktober 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Njut av resan och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Livskvalitet trots många hinder

Livskvalitet trots många hinder Livskvalitet trots många hinder Göteborg september 2013 Gunnel Winlund Flerfunktionshinder När funktionsnedsättningar är flera och påverkar vardagen på ett allvarligt sätt Heterogen grupp Intellektuella

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

1. Belöna dem som lyckas

1. Belöna dem som lyckas 1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

Den goda arbetsplatsen

Den goda arbetsplatsen Anders Hanson 1 E> sammanhang där människor - vill vara - mår bra - lyckas 2 Gislaved 16 Okt 2018 1 Annorlunda idag Livet på jobbet Det egna livet Samhället Hälsoutmaningen Organisationerna 3 Per Karlssons

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett 10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Insikt & Utveckling Renée Ohlson Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer