!RBETSF RMEDLINGARNA B - L OCH DRIVKRAFTER 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI!V 3TEN.YBERG OCH 0ER 3KEDINGER

Transkript

1 !RBETSF RMEDLINARNA B - L OCH DRIVKRAFTER 2APPORT TILL EXPERTRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLI EKONOMI!V 3TEN.YBER OCH 0ER 3KEDINER $S

2

3 & RORD %TT AV REERINENS VIKTIASTE M L R ATT HALVERA DEN PPNA ARBETS L SHETEN $ETTA I ETT L E N R ARBETSL SHETEN R REKORDH I 3VERIE %N FR A SOM I DETTA SAMMANHAN KAN VARA INTRESSANT ATT F BELYST R HUR!-3 L NSARBETSN MNDER OCH ARBETSF RMEDLINAR FUNERAR 6ILKA M L FINNS F R ARBETET P OLIKA NIV ER I ORANISATIONEN 6ILKA UTTALADE OCH INBYDA DRIVKRAFTER FINNS SOM MOTIVERAR DE ANST LLDA ATT BEDRIVA ARBETET EFFEKTIVT & R ATT TA FRAM NYA FAKTA OM DETTA HAR %3/ UPPDRAIT T N RA NATIONALEKONOMER ATT N RMARE KARTL A OCH ANALYSERA HUR ARBETET BEDRIVS VID FR MST ARBETSF RMEDLINARNA DVS DET STATLIA ORAN SOM OCKS SVARAR F R DIREKTKONTAKTERNA MED DE ARBETSS KANDE 3TU DIEN HAR ENOMF RTS AV EKON DR 3TEN.YBER VID 3TOCKHOLMS UNI VERSITETS NATIONALEKONOMISKA INSTITUTION OCH FIL DR 0ER 3KEDINER )5) OCH %KONOMISKA R DET ) RAPPORTEN RS OCKS EN ENOM N AV VAD EN RAD NATIONAL EKONOMISKA TEORIER HAR ATT S A OM FR MST DE YTTRE DRIVKRAFTERNA F R ORANISATIONER +ARTL NINEN RESER EN RAD FR OR 6ARF R SAKNAS TEX ARBETS F RMEDLARE OCH V LEDARE SOM R SPECIALISERADE P DE L NTIDSAR BETSL SAS PROBLEM N R L NTIDSARBETSL SHETEN R H RE N N ON SIN 3AK SAMMA LLER F R DE ARBETSL SA INVANDRARNA B EN RUPP SOM INTE HELLER DEN TYCKS PRIORITERAS H T I DET PRAKTISKA ARBETET /MFATTAS VER HUVUD TAET L NTIDSARBETSL SHETEN AV TILLR CKLIT TYDLIA M LFORMULERINAR OCH DRIVKRAFTER

4 $ET R MIN F RHOPPNIN ATT DE FR OR SOM RAPPORTEN TAR UPP I F RL NNINEN KAN VARA ETT BIDRA TILL EN KONSTRUKTIV DEBATT KRIN ARBETSF RMEDLINARNAS S TT ATT ARBETA OCH PRIORITERA 3OM ALLTID R FALLET MED %3/S RAPPORTER SVARAR F RFATTARNA SJ L VA F R INNEH LLET 3TOCKHOLM I MARS!NNA (EDBOR /RDF RANDE F R %3/

5 )NNEH LL )NLEDNIN!RBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH DESS STYRNIN!RBETSMARKNADSPOLITIKEN!RBETSMARKNADSVERKETS ORANISATION!RBETSMARKNADSPOLITIKENS STYRNIN "UDETPROPOSITIONEN OCH RELERINSBREVET 2IKTLINJERNA 2ESURSF RDELNINSMODELLERNA 6ERKSAMHETSPLANERNA 2EELBOKEN )NCITAMENT INOM ORANISATIONER VAD S ER FORSKNINSLITTERATUREN "AKRUND 0RESTATIONSRELATERADE KONTRAKT "EFORDRAN 3 RSKILDA INCITAMENTSPROBLEM INOM OFFENTLI SEKTOR $ECENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE OCH INITIATIV (UR B R PRESTATIONER UTV RDERAS!LLM NNYTTA OCH EENINTRESSE I OFFENTLI VERKSAMHET 5TV RDERINAR AV VERKSAMHETEN VID ARBETSF RMEDLINARNA )NCITAMENT INOM PRIVATA ARBETSF RMEDLINAR EN J MF RELSE!VSLUTANDE DISKUSSION %N EMPIRISK STUDIE AV INCITAMENTEN INOM

6 ARBETSF RMEDLINARNA (UR ENK TEN JORDES 2ESULTAT, NESPRIDNINEN OCH L NENS BEST MNINSFAKTORER!RBETSUPPIFTER OCH SAMARBETSFORMER +VANTITATIVA M L 3 RSKILDA SYNPUNKTER FR N DELTAARNA I ENK TEN!VSLUTANDE DISKUSSION 3AMMANFATTNIN OCH SLUTSATSER 0RESTATIONSL NER F R ARBETSF RMEDLARE (UR KAN UTV RDERINARNAS POLITISKA ENOMSLA KAS 3LUTSATSER 2EFERENSER 0UBLIC %MPLOYMENT 3ERVICE /FFICES IN 3WEDEN B 'OALS AND )NCENTIVES B! 3UMMARY "ILAA %NK T TILL HANDL ANDE PERSONAL VID ARBETSF RMEDLINAR & RTECKNIN VER %3/S TIDIARE PUBLICERADE RAPPORTER

7 )NLEDNIN %N VERKSAMHETS RESULTAT BEROR SOM REEL P M NA FAKTORER 4ILL NLIA RESURSER OMV RLDSF RH LLANDEN OCH MEDARBETARNAS INSAT SER R N RA AV DE VIKTIASTE $EN SISTN MNDA FAKTORN R SPECIELLT VIKTI EFTERSOM DEN R AV RANDE F R HUR V L RESURSERNA UTNYTTJAS OCH HUR F R NDRINAR I OMV RLDEN SOM EXEMPELVIS KONJUNKTUR EL LER KONKURRENS HANTERAS "ETYDELSEN AV MEDARBETARNAS ENAEMAN INOM OFFENTLI SEK TOR HAR DESSUTOM KAT EFTERSOM VERKSAMHETERNA SEDAN SLUTET AV TALET I ALLT H RE RAD VER TT TILL M L OCH RESULTATSTYRNIN %N MINSKAD RAD AV DETALJSTYRNIN AV HUR M L SKALL UPPN S ER M JLIHET TILL ST RRE FLEXIBILITET OCH LOKAL ANPASSNIN AV MEDLEN MEN LEDER OCKS TILL EN MINSKAD KONTROLL VER VERKSAMHETEN -ED ARBETARNAS MOTIVATION R D RF R MYCKET BETYDELSEFULL F R RESULTATET 5TRYMMET F R ATT PREMIERA ODA ARBETSINSATSER HAR KAT I OCH MED ATT DET AMLA L NERADSSYSTEMET I OFFENTLI VERKSAMHET HAR VERI VITS TILL F RM N F R MER INDIVIDUELL L NES TTNIN $ETTA INNEB R ATT VEN L NES TTNINEN SKALL KUNNA FUNERA SOM ETT STYRINSTRUMENT F R ATT UPPN DE ANIVNA M LEN )NDIVIDERNAS AERANDE FORMAS DELS AV ENA M L OCH STR VANDEN INRE DRIVKRAFTER OCH DELS AV OMIVNINENS KRAV OCH M JLIHETER YTTRE DRIVKRAFTER $E INRE DRIVKRAFTERNA VARIERAR FR N INDIVID TILL INDIVID %N DEL S KER SI TILL EN VERKSAMHET P RUND AV ATT DE K N NER EN STARK V RDEEMENSKAP MED ORANISATIONENS M L OCH DRIVS AV EN NSKAN ATT F RVERKLIA DESSA!NDRA KAN HA ETT STARKT ENA EMAN F R FR OR INOM VERKSAMHETENS OMR DE UTAN ATT DELA DESS M L & R M NA VRIA R YRKESVERKSAMHET FR MST ETT MEDEL F R ATT F RVERKLIA ANDRA LIVSM L 9TTRE DRIVKRAFTER ELLER INCITAMENT BETECKNAR DE BEL NINAR OCH BESTRAFFNINAR SOM EN INDIVIDS ELLER EN RUPPS AERANDE ER UPP

8 HOV TILL INOM ORANISATIONEN $ESSA KAN VARA AV B DE SOCIAL OCH EKONOMISK KARAKT R %N OD PRESTATION KAN E BER M F RH JD STA TUS OCH H RE L N ELLER KADE CHANSER TILL BEFORDRAN $EN KAN OCKS INORERAS E UPPHOV TILL AVUNDSJUKA ELLER UPPFATTAS SOM INSMICK RANDE $E YTTRE DRIVKRAFTERNA KAN S AS BESKRIVA DE KONSEKVENSER SOM INDIVIDEN F RV NTAR SI AV SITT AERANDE 6ILKEN BETYDELSE EN INDIVID TILLM TER DESSA KONSEKVENSER BEROR TILL SYVENDE O SIDST P DENNES PERSONLIA M L -EDAN INRE DRIV KRAFTER KAN VARA AV RANDE F R INDIVIDER SOM ENAERAR SI I FRI VILLIA HJ LPINSATSER SPELAR DE SANNOLIKT EN MINDRE ROLL F R FLERTALET YRKESVERKSAMMA VEN OM INDIVIDERNAS INRE DRIVKRAFTER R VIKTIA F R EN VERKSAMHETS RESULTAT R DET N OT SOM ORANISATIONER VAN LITVIS HAR T MLIEN SM M JLIHETER ATT P VERKA $E YTTRE DRIV KRAFTERNA INOM EN ORANISATION KAN DOCK I BETYDLIT ST RRE UT STR CKNIN KONTROLLERAS & R DE FLESTA VERKSAMHETER R INCITAMEN TENS UTFORMNIN AV STOR BETYDELSE OCH P VERKAR S V L INTENSITETEN I SOM INRIKTNINEN AV MEDARBETARNAS ARBETSINSATSER 6 R STUDIE UPPM RKSAMMAR FRAMF R ALLT DE YTTRE DRIVKRAFTERNA OCH BER NSAR SI TILL ATT I HUVUDSAK UNDERS KA F RH LLANDEN INOM ARBETSF RMEDLINARNA 'ENOM EN ENK T HAR DE YTTRE DRIVKRAFTERNA KARTLATS HOS HAND L ANDE PERSONAL VID ARBETSF RMEDLINAR &R ORNA I ENK TEN AV S HUR L NESTRUKTUREN S UT I VILKEN RAD ARBETSUPPIFTERNA VAR NDAM LSENLIT ORANISERADE HUR DE KVANTITATIVA M LEN F R VERK SAMHETEN VAR UTFORMADE SAMT VILKA KONSEKVENSER DIREKT PER SONLIA ELLER P KONTORSNIV SOM SKULLE KUNNA F LJA AV OD ELLER SVA M LUPPFYLLELSE 6I HAR OCKS STUDERAT INNEH LLET I POLICYDOKUMENT VILKA UT TRYCKER DE VERRIPANDE M LEN F R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN P OLI KA NIV ER INOM!RBETSMARKNADSVERKET!-6 FR N!RBETSMARK NADSSTYRELSEN!-3 NER TILL L NSARBETSN MNDERNA,!. OCH DE LOKALA ARBETSF RMEDLINARNA $E POLICYDOKUMENT SOM ANALYSERATS 4ERMERNA YTTRE DRIVKRAFTER OCH INCITAMENT ANV NDS SYNONYMT I RAPPORTEN ) KAPI TEL ANV NDS DOCK F RETR DESVIS TERMEN INCITAMENT SOM R DEN NSE I FORSK NINSLITTERATUREN 4ERMEN F REKOMMER OCKS I SAMMANS TTNINAR SOM TEX INCITA MENTSSTRUKTUR INCITAMENTSKONTRAKT OCH RUPPINCITAMENT

9 R BUDETPROPOSITIONER RELERINSBREV RIKTLINJER RESURSF RDEL NINSMODELLER OCH VERKSAMHETSPLANER!RBETSMARKNADSPOLITIKEN R MYCKET RESURSKR VANDE OCH DET HAR BLA VISAT SI SV RT ATT I DEN EMPIRISKA FORSKNINEN P VISA ATT DE AKTIVA T RDERNA HAFT YNNSAMMA EFFEKTER -OT DENNA BAKRUND HAR VI FUNNIT DET RELEVANT ATT STUDERA FR OR SOM (UR STARKA R INCITAMENTEN F R PLATSF RMEDLIN I F RH LLANDE TILL PLACERINAR I T RDER!VSPELAR DEN FAKTISKA INCITAMENTSSTRUKTUREN DE PRIORITE RINAR AVSEENDE OLIKA RUPPER AV ARBETSS KANDE SOM FINNS ANIVNA I M LEN VEN OM VI H R HAR BER NSAT OSS TILL ATT FR MST DISKUTERA INCI TAMENT INOM ARBETSF RMEDLINARNA R DET VIKTIT ATT H LLA DET ST RRE POLITISKA PERSPEKTIVET I TANKE 9TTERST R DET DEN POLITISKA PROCES SEN SOM FORMAR DE BETINELSER UNDER VILKA!-6 ARBETAR $ET POLI TISKA SYSTEMET ANKLAAS IBLAND F R ATT VARA ALLTF R INRIKTAT P ATT N KORTSIKTIA RESULTAT VILKET KAN LEDA TILL L RE TILLV XT OCH H RE AR BETSL SHET P SIKT %TT P SENARE TID OFTA ANF RT EXEMPEL P ALLTF R KORTSIKTIA PRIORITERINAR R DE SK VOLYMM LEN F R ARBETSMARK NADSPOLITISKA T RDER VILKA F TT STOR BETYDELSE I!-6S VERKSAM HET $ESSA M L TYCKS I PRAKTIKEN HA LETT TILL ATT INSLAET AV DETALJ STYRNIN HAR KAT 2IKSDAENS ARBETSMARKNADSUTSKOTT KONSTATERAR TEX I SIN UTV RDERIN AV RS BUDETPROPOSITION ATT ;D=ET S TT SOM PROPOSITIONEN ANER VOLYMM LET INNEB R I PRAKTIKEN EN BE R NSNIN I ARBETSMARKNADSMYNDIHETERNAS M JLIHET ATT V LJA T RD ) DENNA RAPPORT HAR EN DELVIS ANNORLUNDA ANALYSRAM ANV NTS N DEN SOM BRUKAR F REKOMMA I LITTERATUREN OM ARBETSMARKNADSPOLI TIKENS EFFEKTER 6 R UT NSPUNKT HAR VARIT ATT TILL MPA ETT KON TRAKTSTEORETISKT SYNS TT VILKET UTVECKLATS I DEN NATIONALEKONOMISKA 3E TEX "LANCHFLOWER MFL #ALMFORS 3KEDINER &ORSLUND &ORSLUND +RUEER OCH 3KEDINER 3E TEX "LANCHFLOWER MFL #ALMFORS 3KEDINER &ORSLUND &ORSLUND +RUEER OCH 3KEDINER 3E 2IKSDAENS ARBETSMARKNADSUTSKOTT 5TSKOTTET FINNER ATT VOLYMM LEN ENDAST KAN M TAS ENOM ATT OMFATTNINEN AV ARBETSMARKNADSUTBILDNINEN BANTAS KRAFTIT OCH ERS TTS MED BILLIARE T RDER SOM ARBETSPLATSINTRODUKTION!0) OCH ARBETSLIVSUTVECKLIN!,5

10 FORSKNINSLITTERATUREN +ONTRAKTSTEORIN SOM UTVECKLATS TILLSAM MANS OCH PARALLELLT MED TEORIN F R INDUSTRIAL ORANIZATION ERBJU DER ETT ANV NDBART PERSPEKTIV F R ATT STUDERA INCITAMENTSPROBLEM %TT CENTRALT INSLA INOM DENNA LITTERATUR R PRINCIPALBAENT PROBLEMET $ETTA R R FR AN HUR EN PART PRINCIPALEN DVS HUVUDMANNEN B ST KAN MOTIVERA EN ANNAN PART AENTEN ATT TEX RA EN S BRA ARBETSPRESTATION SOM M JLIT 6ANLIA TILL MPNINAR HAR VARIT KONTRAKT F R S V L ANST LLDA F RETA VISAVI ANST LLDA SOM F RETASLEDNIN ARE VISAVI F RETASLEDNIN VEN RELATIONER MELLAN F RETA MYNDIHETER OCH ANDRA ORANISATIONER HAR ANALYSE RATS TEX I FR A OM RELERADE MONOPOL OCH OFFENTLI UPPHANDLIN $ENNA BESLUTSPROBLEMATIK R I PRINCIP VERF RBAR TILL OLIKA NIV ER INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN (URUVIDA DET R OPTIMALT F R HUVUDMANNEN ATT ANV NDA SI AV DIREKT KONTROLL AV ARBETSPRESTATIONEN OCHELLER ETT UTFALLSRELATERAT BEL NINSSYSTEM BEROR P OLIKA OMST NDIHETER %XEMPELVIS SPELAR TILLF RLITLIHETEN I INFORMATION OCH KOSTNADERNA F R ATT INH MTA B TTRE INFORMATION EN CENTRAL ROLL I DESSA ANALYSER $ET KONTRAKTSTE ORETISKA SYNS TTET F R OCKS IMPLIKATIONER F R HUR ARBETET B R ORA NISERAS VILKA ARBETSUPPIFTER SOM PASSAR IHOP ETC F R ATT LEDA TILL KAD M LUPPFYLLELSE $EN LITTERATUR SOM DISKUTERAS R F RH LLANDEVIS ALLM NILTI VEN OM M NA EXEMPEL R VALDA F R ATT ANKNYTA TILL VERKSAMHETEN VID TEX ARBETSF RMEDLINARNA 2ESONEMANEN KRIN L NES TTNIN OCH ANSLASTILLDELNIN R DOCK I STOR UTSTR CKNIN ATT TILL MPA VEN F R ANDRA VERKSAMHETER

11 !RBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH DESS STYRNIN!RBETSMARKNADSPOLITIKEN $ET R BRUKLIT ATT DELA IN ARBETSMARKNADSPOLITIKEN I AKTIVA OCH PASSIVA T RDER 4ILL DEN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN R KNAS T RDER SOM SYFTAR TILL ATT UNDERL TTA F R ARBETSL SA ATT F ARBETE ELLER UTBILDNIN %KONOMISK ERS TTNIN TILL ARBETSL SA BETRAKTAS D REMOT SOM PASSIVA T RDER $EN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN HAR TRADITIONELLT BETRAKTATS SOM EN DEL AV DEN SVENSKA MODELLEN OCH 3VERIE TILLH R DE L NDER SOM SATSAR MEST P S DANA T RDER 4ILL SITT KONKRETA INNEH LL KAN DEN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN F RDELAS P TV HUVUDOMR DEN ARBETSF RMEDLIN OCH ARBETSMARK NADSPOLITISKA T RDER /MFATTNINEN OCH INRIKTNINEN AV T RDERNA TENDERAR ATT VARIE RA MED KONJUNKTURL ET VILKET FRAM R AV FIUR NEDAN 5NDER TALETS ARBETSL SHETSKRIS HAR OMFATTNINEN AV T RDERNA N TT MYCKET H A NIV ER #IRKA PROCENT AV ARBETSKRAFTEN HAR BEFUNNIT SI I T RDER AV OLIKA SLA 4ABELL VISAR ANTALET DELTAARE F R DELAT P ETT ANTAL OLIKA T RDER UNDER PERIODEN $E TRE DOMINERANDE T RDERNA HAR VARIT ARBETSLIVSUTVECKLIN ARBETS MARKNADSUTBILDNIN OCH ARBETSPLATSINTRODUKTION VILKA TILLSAMMANS SVARAT F R OMKRIN ~ AV DET TOTALA DELTAARANTALET!NTALET ARBETS 3E TEX!-3 OCH "J RKLUND MFL F R EN UTF RLIARE REDOVISNIN

12 S KANDE INOM OLIKA KATEORIER PRESENTERAS I TABELL!NTALET L NTIDSS KANDE R NUMERA STORT OCH VEN ARBETSHANDIKAPPADE UNDOMAR OCH UTOMNORDISKA MEDBORARE UT R BETYDANDE ANDELAR AV DET TOTALA ANTALET S KANDE &IUR!RBETSL SHET OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER B 0ROCENT AV ARBETSKRAFTEN 3 SONSRENSAT!NM ) T RDERNA IN R!,5!-5!0) BEREDSKAPSARBETEN DATORTEK KOMMUN AVTAL UNDOMSLA UNDOMSPRAKTIK OCH UTBILDNINSVIKARIAT + LLA!-3 OCH 3#"

13 4ABELL!NTAL PERSONER I OLIKA ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER 'ENOMSNITT F R OCH 4USENTAL T RD A HALV RET!RBETSLIVSUTVECKLIN!RBETSMARKNADSUTBILDNIN!RBETSPLATSINTRODUKTION "EREDSKAPSARBETE $ATORTEK +OMMUNAVTAL /FFENTLIT TILLF LLIT ARBETE 5TBILDNINSVIKARIAT 3UMMA + LLAÀ!-3 4ABELL!NTAL KVARST ENDE ARBETSS KANDE UTAN ARBETE I OLIKA KATEORIER 'ENOMSNITT F R OCH 4USENTAL 3 KANDEKATEORI A HALV RET!RBETSHANDIKAPPADE, NTIDSS KANDE 5NDOMAR R 5TOMNORDISKA MEDBORARE 3AMTLIA + LLAÀ!-3!RBETSMARKNADSVERKETS ORANISATION!RBETSMARKNADSVERKET!-6 BEST R AV!RBETSMARKNADSSTYRELSEN!-3 SOM CENTRAL MYNDIHET L NSARBETSN MNDERNA,!. SOM REIONALA MYNDIHETER OCH ARBETSF RMEDLINAR!F OCH ARBETS MARKNADSINSTITUT!MI SOM LOKALA ORANISATIONER!-3 R DEN CENTRALA MYNDIHETEN F R ALLM NNA ARBETSMARK NADSFR OR SAMT CHEFSMYNDIHET F R,!.!RBETSMARKNADSSTYREL!VSNITTET BYER BLA P!-3 E OCH INFORMATION SOM INH MTATS FR N!-3 HEMSIDA P )NTERNET HTTPWWWAMVSEALTER?HTML

14 SENS HUVUDUPPIFTER R ATT LEDA SAMORDNA OCH UTVECKLA DEN AR BETSMARKNADSPOLITISKA VERKSAMHETEN I LANDET I ENLIHET MED DE M L SOM RIKSDA OCH REERIN ANER 6IDARE SKALL!-3 F LJA UPP OCH UTV RDERA RESULTATEN AV VERKSAMHETEN TERRAPPORTERA TILL!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET SAMT P L NSNIV F RDELA DE RESUR SER SOM ST R TILL F RFOANDE!-3 LEDS AV EN STYRELSE MED EXTERN ORDF RANDE VARS UPPIFTER BLA R ATT PR VA OM VERKSAMHETEN BE DRIVS EFFEKTIVT OCH I VERENSST MMELSE MED SYFTET F R VERKSAMHE TEN $ESS UPPIFT R OCKS ATT FATTA BESLUT I FR OR SOM R R!-6S BUDETUNDERLA,!.S FR MSTA UPPIFT R ATT LEDA VERKSAMHETEN I L NET OCH AN SVARAR D RMED F R BLA!F OCH!MI 6ARJE KOMMUN SKALL I PRINCIP HA EN SK ARBETSF RMEDLINSN MND VILKET R ETT SAMARBETSORAN F R ATT UTFORMA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN EFTER LOKALA F RUTS TTNIN AR ) ARBETSF RMEDLINSN MNDEN VARS ORDF RANDE UTSES AV KOMMU NEN IN R F RETR DARE F R,!.!F KOMMUNEN FACKLIA ORANISA TIONER OCH N RINSLIVET. MNDEN HAR BESLUTSBEFOENHET BLA VER ARBETSF RMEDLINARNAS ARBETSPLANER TROTS ATT!-6 R I MINORITET I DENNA!TT EN STATLI N MND P DETTA S TT HAR EN KOMMUNAL MAJO RITET R EN OVANLI KONSTRUKTION INOM SVENSK F RVALTNIN $ET FINNS CA ARBETSF RMEDLINAR MED DRYT ANST LLDA!F SYSSLAR HUVUDSAKLIEN MED INFORMATIONSSERVICE PLATSF RMED LIN ARBETSV LEDNIN SAMT ADMINISTRATION AV ARBETSMARKNADSPO LITISKA T RDER VILKA ENOMF RS AV UTOMST ENDE ANORDNARE 0 M NA ST RRE ORTER FINNS SPECIALF RMEDLINAR SOM INRIKTAR SI P VISSA YRKESRUPPER OCH BRANSCHER S SOM TEKNIK EKONOMI KULTUR OCH UTLANDSF RMEDLIN $ RUT VER FINNS P LOKAL NIV BLA OMKRIN!MI VARS UPPIFTER R ATT BIST ARBETSHANDIKAPPADE OCH ANDRA UTSATTA RUPPER P ARBETSMARKNADEN FR MST MED YRKESREHABILITE RIN OCH V LEDNIN!RBETSMARKNADSPOLITIKENS STYRNIN

15 !RBETSMARKNADSPOLITIKEN STYRS ENOM OLIKA POLICYDOKUMENT ) HU VUDSAK AVSER FRAMST LLNINEN I DETTA AVSNITT DEN PERIOD D V R EN K T TILL ARBETSF RMEDLINARNA ENOMF RDES DVS. RA VIKTI A F R NDRINAR SOM SKETT EFTER REDOVISAS DOCK KORTFATTAT $E POLITISKA DIREKTIVEN F R!RBETSMARKNADSVERKET F R BUDET RET ANAVS DELS I BUDETPROPOSITIONEN OCH DELS I RELE RINSBREVET F R!RBETSMARKNADSVERKET )NOM!-6 FINNS DET I SIN TUR ETT ANTAL CENTRALA DOKUMENT SOM ANER HUR ARBETSMARKNADSPO LITIKEN SKALL STYRAS &RAM TOM BUDET RET VAR DE SK 2IKT LINJERNA DET MEST ALLM NT H LLNA STYRDOKUMENTET &ROM BUDET RET UTARBETAS INTE L NRE ETT S DANT DOKUMENT.UMERA F R!-3 UT M LEN I ORANISATIONEN ENOM EN SK F RANKRINSPROCESS 5NDER SAMTAL VI HAFT MED DEPARTEMENTSTJ NSTEM N HAR FRAMKOMMIT ATT EN ANLEDNIN TILL DENNA F R NDRIN R ATT 2IKTLINJERNA INTE AN S S VERENSST MMA MED REERINENS M L 0 RUND AV DETTA UPP N DDES INTE EN ENHETLI M LSTYRNIN ) 2IKTLINJERNA F R ANAVS M LEN F R VERKSAMHETEN UN DER DENNA PERIOD!-3 B!-3 UTARBETAR OCKS EN F RDEL NINSNYCKEL SOM BESKRIVER HUR DE EKONOMISKA RESURSERNA SKALL F RDELAS MELLAN DE OLIKA L NEN!-3 C D & RDEL NINSNYCKELN BASERAS P DEN BELASTNIN ENLIT!-3 TERMINO LOI VARJE L N R UTSATT F R OCH P TIDIARE RS RESULTAT OCH REVIDE RAS D RF R KONTINUERLIT )!-6S REELBOK ANES DESSUTOM ETT AN TAL DETALJERADE F RESKRIFTER F R DEN ENSKILDE ARBETSF RMEDLAREN "UDETPROPOSITIONEN OCH RELERINSBREVET 2EERINENS M L F R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN UNDER BUDET RET TERFINNS HUVUDSAKLIEN I TV DOKUMENT BUDETPROPOSI TIONEN OCH RELERINSBREVET S SOM DET TERES I 3TATSLIAREN "UDETPROPOSITIONERNA R INTRESSANTA AV FLERA SK L ( R ANES VILKEN ROLL SOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SKALL FULL RA I REERIN ENS SAMLADE PRORAM MOT ARBETSL SHETEN $ET R OCKS I BUDET PROPOSITIONERNA SOM NYA ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER OCH ANDRA F R NDRINAR I ARBETSMARKNADSPOLITIKEN F RSTA NEN VANLI EN FORMULERAS

16 ) BUDETPROPOSITIONEN VILKEN AVS VERKSAMHETEN UN DER BUDET RET S S ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN KAN SPELA EN VIKTI ROLL F R ATT KA SYSSELS TTNINEN OCH PRESSA TILLBAKA AR BETSL SHETEN VILKET UNDERL TTAR BUDETSANERINEN ) BUDETPROPO SITIONEN RS OCKS EN J MF RELSE MELLAN DE M L SOM UPPST LLTS UNDER DET F RE ENDE BUDET RET OCH!-6S UPPN DDA RESULTAT F R SAMMA PERIOD 2EERINEN KONSTATERAR I DENNA BUDETPROPOSITION ATT M LEN OFTA SATTS ALLTF R OPTIMISTISKT OCH ATT ARBETSMARKNADSPOLI TIKEN UNDER L KONJUNKTUREN F TT B RA ALLTF R TUNA B RDOR 6ARKEN M LEN F R ANDELEN L NTIDSARBETSL SA ELLER ANDELEN PRIORITERADE RUPPER I T RDER HAR UPPFYLLTS "ETR FFANDE DET SENARE M LET KAN DOCK KONSTATERAS AV!-6 LYCKATS RELATIVT V L N R DET LLER UN DOMAR MEN INTE AVSEENDE INVANDRARE OCH ARBETSHANDIKAPPADE 2ELERINSBREVET R DET CENTRALA STYRDOKUMENTET F R REERINEN ENTEMOT DE STATLIA MYNDIHETERNA ) RELERINSBREVET F R BUDET RET VARS INNEH LL TILL STORA DELAR VERENSST MMER MED INNEH LLET I BUDETPROPOSITIONEN ANF RS TEX ATT ARBETS MARKNADSPOLITIKEN SKALL BEDRIVAS F R ATT FR MJA EKONOMISK TILLV XT STABILITET OCH R TTVIS F RDELNIN 3OM!-6S FR MSTA M L ANES ATT S SNABBT OCH EFFEKTIVT SOM M JLIT VERKA F R ATT LEDIA PLATSER TILL S TTS & RETASKONTAKTER SKALL IN SOM EN VIKTI BEST NDSDEL I DET ARBETET 6IDARE BETONAS M LEN ATT MOTVERKA L NTIDSARBETSL SHET OCH RUND N MELLAN PPEN ARBETSL SHET OCH ARBETSMARKNADSPOLI TISKA T RDER )NSATSERNA MOT L NTIDSARBETSL SHET SKALL KONCENTRE RAS P S RSKILT UTSATTA RUPPER S SOM UNDOMAR LDRE ARBETSHAN DIKAPPADE OCH INVANDRARE & R ATT MOTVERKA FLASKHALSAR SKALL DESSA KARTL AS OCH ARBETSL SA SKALL ES M JLIHET TILL UTBILDNIN ELLER PRAKTIK!RBETSMARKNADSMYNDIHETERNA SKALL OCKS VARA BEREDDA ATT INTENSIFIERA PR VNINEN AV ATT DE ARBETSS KANDE VERKLIEN R BEREDDA ATT TA ETT ANVISAT ARBETE 'ENOM KAD SAMVERKAN MELLAN!-6 OCH KOMMUNERNA T NKER MAN SI OCKS ATT DEN AKTIVA AR BETSMARKNADSPOLITIKEN KAN ST RKAS 2ESURSANV NDNINEN SKALL RAS EFFEKTIVARE ENOM UPPF LJNINAR OCH UTV RDERINAR AV DE AR 3E 2EERINENS PROPOSITION BIL 3E!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

17 BETSMARKNADSPOLITISKA T RDERNA 3AMMA VERRIPANDE M L AV SPELAS OCKS I RELERINSBREVET F R ) RELERINSBREVET ANES VIDARE ETT ANTAL MER DETALJERADE VERK SAMHETSM L $ R RELATERAS I FLERA FALL M LEN TILL VAD SOM UTR TTATS UNDER DET F RE ENDE BUDET RET!-6 F RV NTAS PRESTERA V SENTLIT B TTRE B TTRE ELLER MINST LIKA BRA J MF RT MED TIDIARE PRESTATIONER F R ETT ANTAL ANIVNA VERKSAMHETSM L TEX ANTALET L NTIDSARBETSL SA VAKANSTIDERNAS L ND ENOMSNITTLIA ARBETS L SHETSTIDER OCH ANDELEN I ARBETE EFTER ENOM NET PRORAM VEN N R DET LLER M LET ATT KONTROLLERA ATT DE ARBETSS KANDE S KER ARBETE AKTIVT ANV NDS F RE ENDE R SOM J MF RELSENORM!ND RA VERKSAMHETSM L SPECIFICERAS I ABSOLUTA TAL SK VOLYMM L 4EX S S DET ATT I ENOMSNITT PERSONER I M NADEN SKALL VARA VERKSAMMA I KONJUNKTURBEROENDE T RDER I SYFTE ATT ST RKA ARBETSLINJEN I ARBETSMARKNADSPOLITIKEN $ESSA SKALL F RDELAS S ATT MINST PERSONER DELTAR I ARBETSLIVSUTVECKLIN OCH VARDERA I DATORTEK OCH UTBILDNINSVIKARIAT $ET BETONAS OCKS ATT ANDELEN INVANDRARE OCH ARBETSHANDIKAPPADE I ARBETSMARKNADSPOLI TISKA T RDER SKALL VARA BETYDLIT ST RRE N DERAS ANDEL AV DE ARBETSL SA 5NDER BUDET RET SKALL PERSONER PER M NAD DELTA I ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER OCH YRKESINRIKTAD RE HABILITERIN -OT BAKRUND AV DE RESURSER ST R TILL F RFOANDE F R T RDER BER NSAR DESSA VOLYMM L I H RAD!-6S VAL AV T RDSTYPER "ETONINEN P VOLYMM LEN F R SES MOT BAKRUND AV M LET ATT HALVERA DEN PPNA ARBETSL SHETEN ) RELERINSBREVET NAS OCKS UTRYMME T ATT ANE HUR!-6 SKALL TERRAPPORTERA VERKSAMHETENS RESULTAT OCH MEDELSF RBRUKNIN TILL REERINEN -AN SKALL BLA REDOVISA VILKA T RDER MAN VIDTAIT I DE FALL ARBETSS KANDE AVVISAR ERBJUDET ARBETE ELLER ARBETSMARK NADSPOLITISK T RD!-6 HAR ATT RUTINM SSIT RAPPORTERA ETT ANTAL UPPIFTER PER KVARTAL ELLER M NAD 6AD KVARTALSRAPPORTERNA SKALL INNEH LLA TILLK NNAES I S RSKILDA REERINSBESLUT 3 RSKILDA 4ILL KONJUNKTURBEROENDE T RDER R KNAS DE T RDER SOM TERFINNS I TABELL SAMT REKRYTERINSST D STARTA EETBIDRA OCH!MI T RDER 3E 0ROPOSITION

18 UPPIFTER KAN OCKS INH MTAS BETR FFANDE UTFALLET AV VISSA T R DER 3 S S TEX ATT!-3 SKALL REDOVISA SYSSELS TTNINSEFFEKTER MED H NSYN TAEN TILL OLIKA TYPER AV UNDANTR NNINSEFFEKTER AV 2/4 T RDERNA UNDER BUDET RET ) DET RELERINSBREVET SOM AVSER BUDET RET ER REERINEN!-3 I UPPDRA ATT MER ENERELLT UTV RDERA UNDANTR NNINSEFFEKTER OCH AVL MNA RAPPORT I NOVEMBER 2IKTLINJERNA ) POLICYDOKUMENTET 2IKTLINJER FASTST LLS VERKSAMHETENS M L OCH INRIKTNIN SAMT M L F R UTVECKLIN AV VERKSAMHETEN UNDER PERIODEN $ESSA RIKTLINJER R VERLA ALLM NT H LLNA OCH UT R EN BLANDNIN AV ANIVELSER AV VAD SOM SKA UPPN S OCH HUR DETTA SKALL TILL $E VIKTIASTE SLUTM LEN F R VERKSAMHETEN VAR ENLIT DESSA RIKTLINJER ATT STADKOMMA KORTA VAKANSTIDER UNDVIKA FLASKHALSAR BRIST P INDIVIDER MED R TT UTBILDNINS ELLER KOMPETENSPROFIL MINSKA L NTIDSARBETSL SHETEN OCH V RNA OM RUPPER MED SPECIELLA PROBLEM P ARBETSMARKNADEN SOM UNDOMAR INVANDRARE OCH AR BETSHANDIKAPPADE %TT EXEMPEL P ETT MERA DETALJERAT M L VAR ATT UNDOMAR INTE SKULLE VARA PPET ARBETSL SA L NRE N DAAR $ REFTER SKULLE N ON FORM AV HELTIDSAKTIVITET ANORDNAS &LERA SKRIVNINAR I 2IKTLINJERNA AVSER VILKA KRAV SOM SKULLE KUNNA ST LLAS P DEM SOM F R KONTANTST D "LA ANF RDES ATT DESSA PERSONER M STE VARA BEREDDA ATT TA ETT ANVISAT ARBETE VEN OM DET SKULLE INNEB RA EN VISS L NES NKNIN ELLER FLYTTNIN OCH ATT DEN SOM AVVISAR ETT ARBETE ELLER ERBJUDANDE OM T RD SKALL RAPPORTERAS TILL ARBETSL SHETSKASSAN RESPEKTIVE +!3KONTORET $ET R DOCK DESSA INSTANSER SOM SKALL PR VA S DANA RENDEN OCH VIDTA T RDER VID MISSBRUK 6IDARE ANF RS DET I 2IKTLINJERNA ATT KRAVEN P R R LIHET KUNDE ST LLAS H RE F R NYTILLTR DANDE P ARBETSMARKNADEN $ET ST LLS OCKS UPP M L F R SERVICENS KVALITET $ESSUTOM BETO NAS VIKTEN AV ATT INTE SL SA MED OFFENTLIA MEDEL -AN PEKAR S R SKILT P ATT MAN INTE SKALL SUBVENTIONERA ANST LLNINAR SOM ND SKULLE HA KOMMIT TILL ST ND

19 . R DET LLER M LUPPFYLLELSEN BETONAS ATT ETT DECENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE ST LLER SPECIELLA KRAV P STYRNINEN AV VERKSAMHE TEN #HEFERNA HAR D RVIDLA ETT ANSVAR F R ATT KLAR RA VAD SOM LIER DE ENSKILDA MEDARBETARNA OCH VILKA UPPIFTER SOM PRIORITE RAS 2IKTLINJERNA INNEH LL DOCK INTE S MYCKET OM INCITAMENTS STRUKTUREN F R CHEFER OCH MEDARBETARE!V RESURSF RDELNINSMO DELLERNAS UFORMNIN FRAMICK EMELLERTID ATT F RDELNINEN AV RESUR SER MELLAN L NSARBETSN MNDERNA TILL VISS DEL SKULLE STYRAS AV PRES TATIONSM TT MED ANKNYTNIN TILL M LEN I 2IKTLINJERNA -ERPARTEN AV ANSLAEN SKULLE DOCK F RDELAS ENLIT INDEX SOM HUVUDSAKLIEN F R FALLER AVSEDDA ATT AVSPELA DE REIONALA BEHOVEN 2ESURSF RDELNINSMODELLERNA!-6 HAR RELATIVT STOR FRIHET ATT INOM IVNA BUDETRAMAR F RDELA RESURSERNA P DET S TT SOM MAN ANSER EFFEKTIVAST $ETTA TAR SI BLA UTTRYCK I RESURSF RDELNINSMODELLERNA $ET FINNS TRE S DANA MODELLER F R I TUR OCH ORDNIN F RVALTNINSANSLA MILJARDER KRONOR ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER MILJARDER KRONOR OCH T RDER F R ARBETSHANDIKAPPADE MILJARDER KRONOR D R ANSLASBELOPPEN F R ANETTS INOM PARENTES SE!-3 -ODELLERNA ANER HUR RESURSERNA F RDELAS MELLAN L NEN, NSARBETSN MNDERNA F RDELAR SEDAN DE ERH LLNA MEDLEN TILL DE LOKALA ARBETSF RMEDLINARNA I VARJE L N & RVALTNINSANSLAET UPPDELAS I ETT RUNDANSLA OCH ETT MARK NADSSTYRT ANSLA VILKA UT R VARDERA H LFTEN AV DE TOTALA MEDLEN 'RUNDANSLAET BEROR P DEMORAFISKA OCH STRUKTURELLA FAKTORER SOM INTE KAN P VERKAS AV DE LOKALA ARBETSF RMEDLINARNA MEDAN DET MARKNADSSTYRDA ANSLAET R AVH NIT BELASTNINEN FR MST I FORM AV NYA S KANDE SAMT DE RESULTAT SOM UPPN TTS I VERKSAMHE TEN $E OLIKA KOMPONENTERNA I F RDELNINSMODELLEN OCH DERAS RE SPEKTIVE VIKTER F R ANES I TABELL NEDAN 3E!-3 OCH.IKLASSON CKERT $E S RSKILDA F RVALTNINSANSLAEN TILL,!. HAR NUMERA UPPH RT

20 4ABELL & RVALTNINSANSLAET F R 'RUNDANSLA VARAV "EFOLKNINSANDELEN Ó R, NSANDELEN,OKALA ARBETSMARKNADER -ARKNADSSTYRT ANSLA VARAV - LRUPPEN X & RDELNINSPOLITISKA FAKTORN - LRUPPEN X 2ESULTATFAKTORN 'RUNDANSLAET BEST MS HUVUDSAKLIEN AV STORLEKEN P BEFOLKNIN EN I F RV RVSAKTIV LDER %N MINDRE DEL AV ANSLAET DELAS LIKA MEL LAN L NEN L NSANDEL SAMT BEST MS AV ANTALET LOKALA ARBETSMARK NADER I L NET $ET SENARE M TTET AVSPELAR BLA BEFOLKNINST THE TEN OCH L NETS EORAFISKA STORLEK $EN MEST INTRESSANTA ANSLAET UR INCITAMENTSSYNPUNKT R DET MARKNADSSTYRDA $ETTA ANSLA KAN INDELAS I TV KOMPONENTER SOM VARDERA INNEH LLER EN DEL SOM BEST MS AV DEN SK M LRUPPENS STORLEK - LRUPPEN BESKRIVER VILKEN BELASTNIN L NETS ARBETS F RMEDLINSKONTOR HAR $EN BEST R DELS AV ANTALET NYINSKRIVNA AR BETSS KANDE SAMT NYA S KANDE I!RBETSMARKNADSINSTITUT OCH I T RDER UNDER RET 5TOMNORDISKA S KANDE VIKTAS TV NER I SAMT LIA DESSA RUPPER - LRUPPEN BEST R OCKS AV ANTALET AVRAPPORTE RADE PLATSER SOM HAR F TT MINST EN ANVISNIN - LRUPPSVARIABELN R S LEDES ETT FL DE AV FR MST NYA S KANDE MEDAN STOCKEN AV KVAR ST ENDE S KANDE SEDAN F RE ENDE BUDET R INTE BEAKTAS $EN F R DELNINSPOLITISKA FAKTORN SOM SEDAN MULTIPLICERAS MED M LRUP PEN I DET MARKNADSSTYRDA ANSLAETS F RSTA DELKOMPONENT DEFINIE RAS SOM ANTALET NYA S KANDE UTAN ARBETE I F RH LLANDE TILL ARBETS KRAFTEN &AKTORN JUSTERAS S ATT SKILLNADEN MELLAN TV L N UPP R TILL MAXIMALT PROCENT 2ESULTATFAKTORN R DET INSLA I RESURSF RDELNINSMODELLEN SOM ARBETSF RMEDLINARNA SJ LVA FR MST KAN P VERKA $ENNA DEL BEST R AV FYRA KOMPONENTER MED LIKA STOR VIKT SOM REPRESENTERAR B DE

21 KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA PRESTATIONER $E F RRA AVSER DET INVER TERADE V RDET P DEN SAMMANLADA ANM LNINSTIDEN PER INDIVID UNDER DEN SENASTE ETT RSPERIODEN VILKET INKLUDERAR EVENTUELL RUND N MELLAN PPEN ARBETSL SHET OCH T RDER SAMT ANTALET PERSO NER SOM F TT ARBETE I F RH LLANDE TILL ARBETSKRAFTEN UNDER SAMMA PERIOD $E SENARE KOMPONENTERNA R BASERADE P SVAREN P TV INTERVJUFR OR SOM IN R I!-3 SERVICEM TNIN &R ORNA HAR ST LLTS TILL ARBETSS KANDE RESPEKTIVE F RETA OCH AVSER ATT SPELA HUR N JDA DESSA R MED ARBETSF RMEDLINENS SERVICE ) ANSLAETS ANDRA DELKOMPONENT MULTIPLICERAS RESULTATFAKTORN MED M LRUPPENS STORLEK & RDELNINEN AV ANSLAET F R ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER SOM SVARAR F R MERPARTEN AV RESURSERNA BEST MS AV M LRUPPEN MULTIPLICERAD MED F RDELNINSPOLITISKA FAKTORN - LRUPPEN R H R LIKA MED ANTALET KVARST ENDE S KANDE DVS STOCKEN MEDAN F RDEL NINSPOLITISKA FAKTORN R DEFINIERAD S SOM TIDIARE ANIVITS %N SKILLNAD MOT F RVALTNINSANSLAET R ATT ANTALET UTOMNORDISKA MED BORARE INTE ES KAD VIKT!NSLAET F R ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER BYER ENDAST P L NETS BELASTNIN OCH N ON RESULTATBA SERAD DEL FINNS INTE!NSLAET F R ARBETSHANDIKAPPADE BEST R AV ETT RUNDANSLA OCH ETT MARKNADSSTYRT ANSLA MED ANDELARNA RESPEKTIVE $ET MARKNADSSTYRDA ANSLAET BEST R AV EN M LRUPP MULTIPLICERAD MED EN F RDELNINSPOLITISK FAKTOR - LRUPPEN DEFINIERAS SOM DET SK OH LSOTALET ENLIT 2IKSF RS KRINSVERKETS STATISTIK V T MED BE FOLKNINEN I LDRARNA R MEDAN DEN F RDELNINSPOLITISKA FAKTORN BEST MS UNEF R SOM I DE ANDRA ANSLASMODELLERNA $ET TO TALA ANTALET ARBETSS KANDE INTE ANTALET ARBETSS KANDE ARBETSHANDI KAPPADE BEST MMER ANSLAETS STORLEK %N SKILLNAD ENTEMOT DE AN DRA MODELLERNA R DOCK ATT DEN F RDELNINSPOLITISKA FAKTORN AVSER ENOMSNITTET F R DE TRE SENASTE REN I ST LLET F R ENBART DET SENASTE RET!TT RESURSF RDELNINEN TILL VISS DEL R RESULTATANKNUTEN KAN AV SPELA TV DELVIS OLIKA M L %TT MOTIV KAN VARA ATT MAN VILL L A MER RESURSER D R AVKASTNINEN I TERMER AV M LUPPFYLLELSE R H $ET ANDRA SK LET F R ATT INKLUDERA EN RESULTATFAKTOR R ATT P VERKA

22 BETEENDET INOM ORANISATIONEN DVS ATT TILLHANDAH LLA INCITAMENT ( R KOMMER VI ATT UPPEH LLA OSS VID DET SENARE SK LET 6ILKA DRIVKRAFTER ER D F RDELNINSNYCKELN UPPHOV TILL & R DET F RSTA KAN MAN PEKA P ATT RESULTATFAKTORN UT R EN MYCKET LI TEN DEL ENDAST PROCENT AV DET TOTALA F RVALTNINSANSLAET OCH ATT DET SAKNAS HELT I DE VRIA ANSLAEN ) STORT SETT P VERKAS INTE ANSLAENS RELATIVA F RDELNIN AV VAD DE ENSKILDA ARBETSF RMEDLIN ARNA UTR TTAR $ETTA HAR MOTIVERATS AV R TTVISESK L DELS HAR DET BED MTS SOM ORIMLIT OM ARBETSF RMEDLINENS KUNDER DRABBAS I L N MED S MRE RESULTAT OCH DELS ANSER MAN ATT ANTALET RESULTATINDI KATORER R F R F F R ATT EN R TTVISANDE BED MNIN SKALL KUNNA RAS!-3 " DE ANSLAEN F R ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER OCH DE F R T RDER F R ARBETSHANDIKAPPADE F RDELAS UTIFR N KRITERIER SOM AR BETSF RMEDLINARNA INTE KAN P VERKA I N ON N MNV RD UTSTR CK NIN $ET F REFALLER DOCK F RNUFTIT ATT DESSA ANSLA STYRS AV RE SURSBEHOVEN $ET KAN EMELLERTID TYCKAS LITE UDDA ATT ANSLAEN F R T RDER F R ARBETSHANDIKAPPADE R HELT OBEROENDE AV RADEN AV ARBETSL SHET INOM DENNA RUPP $ETTA BEH VER DOCK INTE VARA N OT PROBLEM I PRAKTIKEN OM ANDELEN ARBETSHANDIKAPPADE SOM R ARBETSL SA R PROPORTIONELL MOT ANDELEN ARBETSL SA I BEFOLKNINEN $ET R OCKS VIKTIT ATT NOTERA ATT RESURSF RDELNINSNYCKLARNA AVSER RESURSF RDELNINEN MELLAN L NSARBETSN MNDERNA $E INCITA MENT SOM FINNS INBYDA I F RDELNINSMEKANISMERNA LIER S LE DES ANSKA L NT IFR N DEN ENSKILDE ARBETSF RMEDLAREN %N VIKTI FR A R HUR MAN FR N L NSARBETSN MNDSNIV SEDAN F RMEDLAR DEN NA INRIKTNIN TILL DE LOKALA ARBETSF RMEDLINARNA $ENNA FR A KOMMER ATT BELYSAS I ENK TUNDERS KNINEN SOM REDOVISAS I KAPI TEL %TT VERRIPANDE M L SOM N MNS I 2IKTLINJERNA R ATT MAN B R SATSA P S RSKILT UTSATTA RUPPER ) F RDELNINSNYCKLARNA TAR DETTA SI BLA UTTRYCK I ATT UTOMNORDISKA S KANDE VIKTAS TV NER I M LRUPPEN F R F RVALTNINSANSLAET -AN F R EXTRA MYCKET RESUR SER OM BELASTNINEN I FORM AV UTOMNORDISKA S KANDE R STOR $ET R ANM RKNINSV RT ATT RESULTATFAKTORN DOCK INTE TAR H NSYN TILL UT FALLEN AVSEENDE DENNA RUPP MED MOTSVARANDE VIKTNIN DEN R SAMMA SOM F R NORDISKA S KANDE $ETTA INNEB R ATT MARINALAV

23 KASTNINEN I FORM AV KADE RESURSER R DENSAMMA OM EN UTOMNOR DISK ELLER NORDISK S KANDE F TT REULJ RT ARBETE. RA INCITAMENT ATT SATSA EXTRA RESURSER P UTOMNORDISKA S KANDE FINNS INTE I F R DELNINSNYCKELN 4V RTOM R DET F RMODLIEN MER RESURSKR VANDE I F RH LLANDE TILL VAD SOM KR VS F R NORDISKA S KANDE ATT FINNA ETT REULJ RT ARBETE T EN UTOMNORDISK S KANDE N DET R PLACERA VEDERB RANDE I EN ARBETSMARKNADSPOLITISK T RD & LJDEN KAN BLI EN SNEDVRIDNIN I RESURSANV NDNINEN MOT S DANA T RDER - LET I 2IKTLINJERNA OM ATT L NTIDSARBETSL SHETEN SKALL BER N SAS S L NT SOM M JLIT F R OCKS EN RELATIVT UNDANSKYMD PLATS I RESULTATFAKTORN 6ISSERLIEN FINNS DRIVKRAFTER ATT PLACERA EN PERSON SOM VARIT ARBETSL S L N TID I REULJ RT ARBETE FRAMF R EN PERSON SOM VARIT ARBETSL S KORTARE TID EFTERSOM DETTA REDUCERAR DEN E NOMSNITTLIA SAMMANLADA INSKRIVNINSTIDEN -EN DETTA UT R EN DAST EN AV FYRA DELKOMPONENTER I RESULTATFAKTORN OCH ES SAMMA VIKT SOM TEX ARBETSF RMEDLINENS BRANSCHKUNSKAPER I SERVICE M TNINARNA -ED TANKE P HUR STARKT NSKV RDHETEN AV ATT REDUCE RA L NTIDSARBETSL SHETEN BETONAS INOM ARBETSMARKNADSFORSKNINEN FRAMST R DETTA SOM EN BESYNNERLI PRIORITERIN %N ANNAN TANKE V CKANDE OMST NDIHET R ATT INCITAMENTEN ATT FINNA ARBETEN T L NTIDSARBETSL SA TYCKS F RSVAAS N R ANDELEN L NTIDSARBETSL SA KAR D DET SPELAR MINDRE ROLL F R DEN ENOMSNITTLIA ANM LNINS TIDEN OM EN L NTIDSARBETSL S PERSON L MNAR SKARAN AV INSKRIVNA VID ARBETSF RMEDLINEN $ET R OCKS V RT ATT P PEKA ATT PERSONER SOM UPPH R ATT VARA INSKRIVNA P RUND AV F RTIDSPENSIONERIN P VERKAR DETTA RESULTATM TT POSITIVT $ETTA KAN E INCITAMENT ATT S KA S DANA UTV AR F R ATT F RB TTRA RESULTATEN 6ERKSAMHETSPLANERNA ) VERKSAMHETSPLANEN REDO R L NSARBETSN MNDEN F R ARBETSMARK NADSL ET INOM L NET OCH KONKRETISERAR M LEN F R VERKSAMHETEN SAMT REDOVISAR VILKA STRATEIER SOM SKALL ANV NDAS F R ATT N DESSA - LEN I VERKSAMHETSPLANERNA F LJER I HUVUDSAK DE VERRIPANDE M L SOM ANES I!-3 RIKTLINJER F R VERKSAMHETS RET

24 'E TILLS TTNIN AV LEDIA PLATSER SAMT RESULTATINRIKTADE F RETASKONTAKTER H STA PRIORITET "RYT L N ARBETSL SHET SKAPA V AR TILL AKTIVITET OCH ARBETE &LER INVANDRARE OCH HANDIKAPPADE TILL ARBETE OCH T RD 3AMTLIA VERKSAMHETSPLANER ER UTTRYCK F R H T ST LLDA M L OM ATT ST RKA DE DELAR AV VERKSAMHETEN SOM R SVAA OCH ATT YTTERLIARE F RB TTRA OMR DEN SOM FUNERAR BRA 'RADEN AV KONKRETION VARIERAR DOCK LIKAS VILKA AKTIVITETER SOM BETONAS ) TABELL ES EN SAM MANST LLNIN AV L NSARBETSN MNDERNAS M L AVSEENDE N RA AV DE MER CENTRALA VARIABLERNA (ETEROENITETEN R ANSKA STOR B DE VAD LLER VILKA M L SOM PRECISERAS OCH I F REKOMMANDE FALL HUR MAN V LJER ATT KVANTIFIERA DESSA ) DE FLESTA L NEN ANES KVANTITATIVA M L F R TILLS TTNIN AV PLAT SER - LEN ANES OFTA SOM PROCENT AV AVRAPPORTERADE PLATSER ELLER DEN PROCENTUELLA ANDEL PLATSER SOM SKALL TILLS TTAS EFTER ANVISNIN MEN OCKS I TERMER AV ANTAL TILLS TTNINAR. R DET LLER L NTIDS ARBETSL SHETEN UTTRYCKS M LEN I DE FLESTA FALL SOM ABSOLUTA MINSK NINAR I ANTALET L NTIDSARBETSL SA P RS ELLER M NADSBASIS & R VISSA L N ANES OCKS ELLER I ST LLET M L F R HUR M NA L NTIDSAR BETSL SA SOM SKALL KUNNA ERBJUDAS ARBETE ELLER T RD & AV L NEN PRECISERAR M L F R UNDOMAR UT VER DAARS TAANDET $ R EMOT ANER FLERTALET L N M LNIV ER F R HUR M NA INVANDRARE OCH HANDIKAPPADE SOM B R KUNNA BEREDAS ANTINEN ARBETE ELLER T RD 6ERKSAMHETSPLANERNA R EMELLERTID BARA ETT S TT F R L NSARBETS N MNDERNA ATT F RMEDLA L NETS VERRIPANDE M LS TTNINAR, NS ARBETSN MNDERNA KAN OCKS S TTA UPP KVANTITATIVA M L F R DE EN SKILDA F RMEDLINARNAS PRESTATIONER SOM INTE ANES I VERKSAMHETS PLANERNA %N MER ENHETLI REDOVISNIN AV L NSARBETSN MNDERNAS M L I VERKSAMHETSPLANERNA SKULLE EMELLERTID F RB TTRA J MF RBAR HETEN OCH UNDERL TTA UTV RDERINAR FR N!-3 SIDA AV VILKEN BETY DELSE M LEN KAN T NKAS HA F R VERKSAMHETENS UTFALL (UR STARKT M LEN INVERKAR P ARBETETS KVALITET OCH INTENSITET BEROR DELVIS P VILKA KONSEKVENSERNA AV ATT UPPFYLLA ELLER INTE UPPFYLLA M LEN R $ENNA FR EST LLNIN BER RS VANLITVIS INTE ALLS I VERKSAMHETSPLANERNA

25 ) VERKSAMHETSPLANERNA TERFINNS OFTA FORMULERINAR OM ATT CHE FERNA F RUTS TTS F RMEDLA M LEN TILL MEDARBETARNA S ATT DERAS BI DRA TILL DET TOTALA RESULTATET TYDLI RS ) VISSA FALL BLIR MAN INTE MER EXPLICIT N S MEDAN DET I ANDRA VERKSAMHETSPLANER EXEMPEL VIS FASTST LLS ATT STATISTIK AVSEENDE DE KVANTITATIVA M LEN SKALL RE DOVISAS M NADSVIS B DE P L NS OCH KONTORSNIV +RONOBER -EST EXPLICIT OCH KANH NDA MEST INRIKTAD P OBJEKTIVT UPPF LJBARA M L R VERKSAMHETSPLANEN F R 5PPSALA L N $ R ANES I EN KOM MENTAR ATT 2ESULTATM LEN SKALL VARA P VERKBARA AV DEN ENSKILDE HANDL AREN I DENNES DALIA ARBETE OCH SKALL KUNNA F LJAS UPP SOM EN NATURLI DEL I DET VARDALIA ARBETET 5PPN DDA RESULTAT SKALL UPPM RKSAMMAS I SAMBAND MED CHEFMEDARBETARE I DISKUS SIONERNA OM ARBETSPLANERINEN -AN ANER I VERKSAMHETSPLANEN OCKS EN MODELL F R MEDELSF RDELNIN TILL KONTOREN OCH ARBETS MARKNADSINSTITUTEN SOM DIREKT ANKNYTER TILL DE UPPN DDA RESULTA TEN 2EELBOKEN!RBETSMARKNADSVERKETS REELBOK R AVSEDD ATT ANV NDAS AV ERFARNA HANDL ARE ) REELBOKEN BEHANDLAS EN STOR M ND OLIKA MNEN I ALFABETISK ORDNIN FR N!CKVISITION AV PLATSER F R PRAKTIK TILL RENDEHANDL NIN & R VARJE UPPSLASORD TERES DE RELEVANTA LAARNA OCH F RORDNINARNA "OKEN INNEH LLER DE VIKTIASTE LAARNA OCH F RORDNINARNA SOM BER R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SAMT!-3 F RESKRIFTER OCH ALLM NNA R D & RFATTNINARNA FR N RIKSDA OCH RE ERIN SAMT!-3 F RESKRIFTER R BINDANDE!-3 ALLM NNA R D R DOCK INTE BINDANDE UTAN SYFTET MED DESSA R FR MST ATT STADKOMMA ENHETLIHET I HANDL NINEN AV RENDENA 2EELBOKEN SOM EENTLIEN R EN P RM UPPDATERAS L PANDE MED NYA REVIDERINS BLAD

26 4ABELL 3AMMANST LLNIN AV VISSA M LVARIABLER IL NSARBETS N MNDERNAS VERKSAMHETSPLANER, NÀ<À- L 4ILLSATTA PLATSER, NTIDS ARBETSL SA, NTIDSAR BETSL SAÀTILL ARBETE T RD 5NDOMAR TILLÀARBETE T RD 5TOMNOR DISKAÀTILL ARBETE T RD!RBHANDIKAP PADEÀTILL ARBETE T RD!" M N ÀEFTER ANVISNIN # $ % ÀÀB À & ÅÀEFTER ANVISNIN ' ÅÀEFTER ANVISNIN ( ÅÀAVÀAV RAPPORTERADE PLATSER ÅÀTILLÀARBETE Å Å ÀÀ ) À M NÀ I ENOMSNITT + ÅÀEFTER ANVISNIN ANDEL UTANÀARB!MI ANDEL UTANÀARB!MI ÈÀPER ÀM NÉ, ÀPER M N - ÀEFTER ÀANVISNIN. ÅÀ AVÀ AV RAPPORTERADE PLATSER ÀPER ÀM N ÅÀÀ ÀÀ ÀL NTIDS INSKRIVNA M NÀTILLÀARB È VÀMÀST DÉ ÀVID DATORTEK PERÀM N ÀÈINKL ST DÉÈ KVARSTÉÀPER M N È KVARSTÉÀPER M N / ÀL N TIDSS KANDE TILLÀARB 0 ÅÀ EFTER ANVISNIN ÅÅ L NTIDS S KANDE ANDEL RIKSSNITT 2 ANDEL PPET ARBETSL SA 3 MARKN ANDEL ANDEL ANDEL RIKSSNITT ANDEL PPET ARBETSL SA ANDEL

27 , NÀ<À- L 4ILLSATTA PLATSER 4 ÅÀ AVÀ AV RAPPORTERADE PLATSER 5 ÀEFTER ANVISNIN 7 ÅÀ AVÀ AV RAPPORTERADE PLATSER 8 ÅÀEFTER ANVISNIN 9 ÅÀAV ANM LDA PLATSER, NTIDS ARBETSL SA ÀÀ ÀÈÅÉ ÈÅÉ, NTIDSAR BETSL SAÀTILL ARBETE T RD!,5ÀPER M N ÅÀÀL N TIDSINSKRIVNA ARBÀÅ L NTIDSS KANDE ARB T 5NDOMAR TILLÀÀARBETE T RD ÀVID DATORTEKÀ PER M N Å ÈÀ RÉ Å L NTIDS ARBETSL SA : ÅÀ AVÀ AV RAPPORTERADE PLATSER!# -ERPARTEN AVÀ TÀTILL PRIORITERADE RUPPER "$ ÅÀEFTER ANVISNIN À ÈANDEL L NTIDSIN SKRIVNAÀ ÀÅÉ 5TOMNOR DISKAÀ TILLÀ AR BETE T RD ÅÀÈAN DELÀ IÀ TÀ ANDELÀAV S KÉ ÈÅÀ AV TÀTILL UTSATTA RUPPERÉ -ERPARTEN AVÀ TÀTILL PRIORITERADE RUPPER ÅÀPER M N!RBHANDIKAP PADEÀTILL ARBETE T RD ÅÀ ÈANDELÀ I TÀ À ANDEL AVÀS KÉ ÈÅÀ AV TÀ TILLÀ UTSATTA RUPPERÉ,IKAÀM NA SOMÀB -ERPARTENÀ AV TÀTILL PRIORITERADE RUPPER ÅÀPER M N, NSBOKST VER 3TOCKHOLM!" 5PPSALA # 3 DERMANLAND $ STER TLAND % * NK PIN & +RONOBER ' +ALMAR ( 'OTLAND ) "LEKINE + +RIS TIANSTAD, -ALM HUS - (ALLAND. ' TEBOR OCH "OHUS / LVSBOR 0 3KARABOR 2 6 RMLAND 3 REBRO 4 6 STMANLAND 5 +OPPARBER 7 ' VLEBOR 8 6 STERNORRLAND 9 * MTLAND : 6 STERBOTTEN!#.ORR BOTTEN "$

28

29 )NCITAMENT INOM ORANISATIONER VAD S ER FORSKNINSLITTERATU REN ) DETTA KAPITEL KOMMER VI ATT DISKUTERA INCITAMENT P OLIKA NIV ER DELS I RELATIONEN MELLAN POLITISKA BESLUTSFATTARE OCH MYNDIHETER DELS F R INDIVIDER ELLER RUPPER INOM ORANISATIONER ) DET F RSTA FALLET ST R F R OCH NACKDELAR MED DELEERAT BESLUTSFATTANDE INOM OFFENTLI VERKSAMHET I CENTRUM.IV ERNA R SAMMANL NKADE S TILL VIDA ATT RADEN AV DETALJSTYRNIN AV R UTRYMMET F R ANV NDANDET AV INCITAMENT ELLER YTTRE DRIVKRAFTER INOM EN MYNDIHET ) LIKHET MED M NA ANDRA OFFENTLIA VERKSAMHETER HAR!-6 SETT VER EN L NRE PERIOD MINSKAT INSLAET AV DETALJSTYRNIN OCH I ALLT ST RRE UTSTR CKNIN VER TT TILL RESULTATSTYRNIN 3EDAN MITTEN AV TALET HAR EMELLERTID VERKSAMHETEN KOMMIT ATT ALLTMER PR LAS AV H T ST LLDA VOLYMKRAV AVSEENDE T RDSPLACERINAR %N ST RRE DEL AV RESURSERNA KANALISERAS S LEDES MOT ETT SPECIELLT INTER MEDI RT M L INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ) DETTA AVSEENDE KAN MAN S A ATT DETALJSTYRNINEN HAR KAT ELLER M LSTYRNINEN MINSKAT UNDER DEN SENASTE TIDEN 2ELATIVT ANDRA ARBETSMARKNADSMYNDIHE TER I.ORDEN R EMELLERTID M LSTYRNINSINSLAET STARKT INOM!-6 'RADEN AV DETALJSTYRNIN AV EN MYNDIHET R EN VIKTI BEST M NINSFAKTOR F R BETYDELSEN AV INCITAMENT INOM ORANISATIONEN /M VERKSAMHETEN TILL ST RSTA DEL R REELSTYRD R BEHOVET AV INCITAMENT BER NSAT KAD SJ LVST NDIHET F R EN MYNDIHET KAN LEDA TILL KAD EF FEKTIVITET MEN MINSKAR SAMTIDIT HUVUDMANNENS KONTROLL VER!-6 ANV NDS I DETTA KAPITEL IBLAND SOM EN SAMLANDE TERM VEN N R DISKUSSIO NEN FR MST R R L NSARBETSN MNDER OCH ARBETSF RMEDLINAR 3E.IKLASSON 4OMSMARK F R EN DISKUSSION AV M LSTYRNIN AV ARBETS MARKNADSPOLITIKEN I DE NORDISKA L NDERNA

30 VERKSAMHETENS INRIKTNIN %TT EXEMPEL P DETTA R ATT DE LOKALA ARBETSF RMEDLINSN MNDERNA SOM BESLUTAR OM F RDELNINEN AV T RDSMEDEL HAR KOMMUNAL MAJORITET %TT ST RRE SPELRUM F R ATT FR MJA MYNDIHETSINTERNA INTRESSEN KAN ENA SIDAN RESULTERA I SAMH LLSEKONOMISKA KOSTNADER /M DRIVKRAFTERNA I DEN POLITISKA SF REN ANDRA SIDAN PR LAS AV KORTSIKTIHET KAN MYNDIHETENS M L LIA MER I LINJE MED SAMH LLSINTRESSET %XEMPELVIS ANF RS IBLAND ATT FOKUSERIN P INDIKATORER SOM R POLITISKT BETYDELSEFULLA TEX PPEN ARBETSL SHET SNEDVRIDER RESURSINSATSERNA ( RVIDLA KAN UTV RDERIN AV VERKSAMHETEN BEROENDE P HUR DENNA RAPPORTE RAS SPELA EN VIKTI ROLL ENOM ATT P VERKA VILKA INDIKATORER SOM F R POLITISK BETYDELSE %N STOR F RDEL MED M LSTYRNIN R ATT DET ER KADE M JLIHETER TILL EN LOKAL ANPASSNIN AV VERKSAMHETEN VILKET OFTA KAN RESULTERA I EN EFFEKTIVARE RESURSANV NDNIN $ET R SV RARE ATT BEAKTA LOKALA VARIATIONER I EN CENTRALISERAD STYRPROCESS EFTERSOM MYCKET AV DEN N DV NDIA INFORMATIONEN FINNS P LOKAL NIV VEN OM DE POTEN TIELLA F RDELARNA MED M LSTYRNIN R STORA FINNS DET OCKS M NA PROBLEM INTE MINST P RUND AV ATT DE EKONOMISKA SAMBANDEN R KOMPLICERADE DE POLITISKA M LEN M NFASETTERADE OCH I V RSTA FALL DELVIS MOTSTRIDIA $ET KAN VARA SV RT ATT BRYTA NER M LEN TILL OPE RATIONELLA M L SPECIELLT D DET OFTA R OM JLIT ATT TILLFREDSST LLANDE M TA EFFEKTERNA AV OLIKA T RDER!TT SKAPA EN V L FUNERANDE M LSTYRNINSPROCESS INVOLVERAR S LEDES ETT FLERTAL KNIVIA PROBLEM VEN OM MAN BORTSER FR N EVENTUELLA INCITAMENTSPROBLEM INOM VERKSAMHETEN $EN FAKTISKA UTFORMNINEN AV DRIVKRAFTERNA INOM ORANISATIO NEN SPELAR EN AV RANDE ROLL F R OM M LSTYRNINENS POTENTIELLA F RDELAR KAN KOMMA ATT REALISERAS N OT SOM OFTA ENDAST BEHAND LAS VERSIKTLIT I M LSTYRNINSDISKUSSIONER %N CENTRAL FR EST LL NIN I DENNA RAPPORT R HUR INCITAMENTEN INOM!-6 FUNERAR %N FAKTOR SOM P VERKAR DRIVKRAFTERNA INOM EN ORANISATION R KOM PENSATIONSSYSTEMETS UTFORMNIN VILKET ANKNYTER TILL EN STOR LITTE RATUR OM EKONOMISKA INCITAMENT OCH INFORMATION ) 3VERIE R L NES TTNINEN F R ENSKILDA PLATSF RMEDLARE OCH V LEDARE VISSERLI EN INDIVIDUELL MEN INTE EXPLICIT PRESTATIONSRELATERAD ) 'RAESTED 'ILLELEJE I $ANMARK HAR MAN JORT ETT UPPM RKSAMMAT F RS K ATT

31 INF RA RESULTATL N F R ARBETSF RMEDLARE & RMEDLARNAS L N HAR KNU TITS TILL DERAS FRAM N I ATT HITTA JOBB TILL ARBETSL SA INOM DEN PRI VATA SEKTORN 3OM BAKRUND TILL DISKUSSIONEN AV DRIVKRAFTER INOM EN ORANI SATION SOM!-6 R VI INLEDNINSVIS I DETTA KAPITEL EN KORT VER SIKTLI PRESENTATION AV RUNDL ANDE INCITAMENTSTEORI $ REFTER DISKUTERAS OLIKA ASPEKTER AV PRESTATIONSRELATERAD ERS TTNIN "LA BER RS INCITAMENT INOM OCH F R RUPPER RELATIV PRESTATIONSBED M NIN OCH BEFORDRAN /LIKA ARUMENT F R OCH EMOT STARKA INCITAMENT INOM OFFENTLIA ORANISATIONER TAS OCKS UPP ) DET F LJANDE AV SNITTET DISKUTERAS RADEN AV DETALJSTYRNIN SPECIELLT AVV NINEN MELLAN HUVUDMANNENS KONTROLL OCH DRIVKRAFTERNA ATT TA ENA INITIA TIV P L RE NIV $ESSUTOM BER RS OCKS ANDRA PROBLEM MED DELE ERIN 6I R SEDAN IENOM N RA HUVUDPRINCIPER F R UTFORMNIN AV PRESTATIONSM TT $ REFTER F LJER EN DISKUSSION AV ALLM NNYTTA OCH EENINTRESSE INOM OFFENTLI VERKSAMHET OCH BETYDELSEN AV O DA UTV RDERINAR AV T RDER!VSLUTNINSVIS RS EN J MF RELSE MED DE INCITAMENT SOM FINNS INOM PRIVAT ARBETSF RMEDLIN "AKRUND %KONOMISK INTERAKTION BYER P ATT DE INBLANDADE PARTERNA VINNER P SAMVERKAN MEN DETTA INNEB R DOCK S LLAN ATT DET R DER FULLST N DI INTRESSEEMENSKAP %FTERSOM DET OFTA R SV RT ATT PERFEKT OB SERVERA S V L PARTERNAS BETEENDE SOM DEN INFORMATION DE HAR TILL N TILL N R DE FATTAR SINA BESLUT R DET VIKTIT ATT SAMARBETETS VILL KOR INTE INBJUDER TILL MISSBRUK $ET KAN EXEMPELVIS LLA F RH L LANDET MELLAN F RETA OCH DERAS UNDERLEVERANT RER ETT F RS KRINS BOLA OCH DESS KLIENTER STATEN OCH EN MYNDIHET ELLER MELLAN AR BETSIVARE OCH ANST LLDA +OORDINERINEN AV INCITAMENT KAN SKE P OLIKA S TT BEROENDE P DEN EKONOMISKA AKTIVITETENS ART %XEMPELVIS FUNERAR MARKNADEN SOM EN MEKANISM F R ATT SAMORDNA OLIKA INTRESSEN EN PRODUCENT R LYH RD F R KONSUMENTERNAS PREFERENSER INTE N DV NDITVIS AV OMTANKE OM KONSUMENTERNA UTAN F R ATT DET LIER I PRODUCEN

32 TENS EET INTRESSE ATT BETE SI S $ET FINNS OCKS M NA TYPER AV EKONOMISK AKTIVITET SOM INTE DIREKT STYRS AV MARKNADSMEKANISMER 6ISSA AKTIVITETER KAN AV OLIKA SK L BEDRIVAS MER EFFEKTIVT INOM RA MEN F R RUPPER ELLER ORANISATIONER TEX FAMILJER F RETA ELLER MYNDIHETER )NCITAMENTEN INOM DESSA FORMAS BLAND ANNAT AV SO CIALA NORMER OCH UTFORMNINEN AV DE KONTRAKT EN DEL EXPLICITA ANDRA UNDERF RST DDA SOM STYR INTERAKTIONEN ) ARBETSLIVET KAN L NEKONTRAKT SKAPA SAMST MMIHET MELLAN EN ORANISATIONS M L OCH DESS MEDARBETARES INTRESSEN ENOM ATT S R SKILT BEL NA AKTIVITETER SOM R VIKTIA F R ORANISATIONEN. R MAN DISKUTERAR DRIVKRAFTER INOM EN ORANISATION R DET VIKTIT ATT F RS KA F EN HELHETSBILD AV DESSA 3M L NEINCITAMENT KAN EXEMPELVIS UPPV AS AV ODA M JLIHETER TILL BEFORDRAN ELLER EN STARK ORANI SATIONSKULTUR 6I TERKOMMER TILL EN DISKUSSION AV BEFORDRAN L N RE FRAM ) DEN INCITAMENTSTEORETISKA LITTERATUREN ANV NDS OFTA TERMERNA PRINCIPAL OCH AENT F R ATT BETECKNA PARTERNA 0RINCIPALEN TEX EN ARBETSIVARE ST R INF R ATT UTFORMA ETT KONTRAKT SOM R ACCEPTABELT F R AENTEN EN ANST LLD OCH ER DENNE R TT INCITAMENT UR PRINCI PALENS SYNVINKEL %N FR A SOM HAR R NT SPECIELLT STORT INTRESSE BLAND EKONOMER LLER HUR KONTRAKT SKALL UTFORMAS N R DET R DER ASYMMETRISK INFORMATION )NFORMATIONSASYMMETRIER KAN UPPST N R DET INTE R M JLIT ATT PERFEKT OBSERVERA HURUVIDA EN PART UPPFYLLER SIN DEL AV AVTALET $ET KAN EXEMPELVIS VARA SV RT F R ETT F RS K RINSBOLA ATT AV RA OM EN OLYCKA BEROR P V RDSL SHET FR N F R S KRINSTAARENS SIDA ELLER P OTUR $ET R D RF R VIKTIT ATT F RS K RINSKONTRAKT UTFORMAS S ATT DE B DE ERBJUDER BRA F RS KRIN MOT OLYCKOR OCH SAMTIDIT ER F RS KRINSTAARE INCITAMENT ATT VARA F RSIKTIA!NALOT B R EN ARBETSL SHETSF RS KRIN TILLF RS KRA DEN SOM BLIR ARBETSL S EN RIMLI EKONOMISK TRYHET MEN OCKS STIMU LERA DENNE ATT S KA NYTT ARBETE $ENNA KLASS AV INCITA MENTSPROBLEM SOM ES AV SKILLNADER I M L OCH SV RIHETEN ATT KOR REKT OBSERVERA EN PARTS AERANDE EFTER ATT KONTRAKTET TECKNAS BRU KAR BEN MNAS MORAL HAZARD %N ANNAN TYP AV INCITAMENTSPROBLEM UPPKOMMER N R INFORMA TIONSASYMMETRIN UPPST R INNAN KONTRAKTET TECKNAS TEX N R S LJA REN AV EN BEANAD BIL VET MER OM DESS KVALITET N K PAREN ELLER

33 EN ARBETSS KANDE K NNER SIN PRODUKTIVITET B TTRE N DEN POTENTIELLE ARBETSIVAREN $ETTA BRUKAR KALLAS ADVERSE SELECTIONPROBLEM 4ER MERNA KOMMER URSPRUNLIEN FR N F RS KRINSLITTERATUREN & RUTOM SKILLNADER I M L OCH INFORMATION ANTAR MAN OFTA I B DA TYPERNA AV ANALYS ATT INDIVIDER R RISKAVERSIVA DVS ATT DE F REDRAR EN F EL I HANDEN FRAMF R TIO I SKOEN %N RIOR S ANALYS AV INFORMATIONS EKONOMISKA PROBLEM INNEFATTAR ATT PARTERNAS MSESIDIA STRATEIS KA BEROENDE DVS VAD SOM R ETT OPTIMALT BESLUT F R EN PART BEROR AV VAD DEN ANDRA PARTEN R MODELLERAS SPELTEORETISKT 2EALISMEN I ANTAANDET OM SKILLNADER I INFORMATION MELLAN PAR TERNA F R V RT PROBLEMOMR DE R INTE SV R ATT ACCEPTERA VARE SI I FR A OM EN ARBETSF RMEDLARES RELATION TILL SIN CHEF ELLER MELLAN RE ERIN OCH!-3 )NOM!-3 FINNS KUNSKAPER OM ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER SOM SAKNAS HOS REERINEN $ESSUTOM HAR REIONALA OCH LOKALA ENHETER INOM!-6 F R MODLIEN B TTRE INFORMATION OM DEN ENA VERKSAMHETEN OCH LOKALA ARBETSMARKNADSF RH LLANDEN N VAD!-3 HAR CENTRALT $ETTA INNE B R DOCK INTE ATT N ON PART BESITTER FULLST NDI INFORMATION $EN VANLIASTE TILL MPNINEN I MORAL HAZARDLITTERATUREN HANDLAR OM UTFORMNINEN AV L NEKONTRAKT N R DET OBSERVERADE RE SULTATET BARA DELVIS BEROR P DEN ANST LLDES ARBETSINSATS )NOM RE LERINSTEORI PUBLIC CHOICE OCH LITTERATUREN OM POLITISK EKONOMI FINNS EMELLERTID M NA TILL MPNINAR AV TEORIN SOM AVSER RELATIO NEN MELLAN ORANISATIONER SOM REERIN OCH MYNDIHETER ELLER MYNDIHETER OCH RELERADE F RETA 5T NSPUNKTEN R OFTA ATT BELYSA HUR KONTRAKT SKALL UTFORMAS F R ATT F EN MYNDIHET MED MYNDIHETSINTERNA M L EXEMPELVIS MER RESURSER ATT VERKA I SAM KLAN MED DE POLITISKA BESLUTSFATTARNA )MPLICIT IDENTIFIERAS DE SENARES M L OFTA MED SAMH LLSINTRESSET ) ANDRA STUDIER UPPM RK SAMMAS DOCK OCKS M JLIHETEN ATT POLITIKEN KAN PR LAS AV KORT SIKTIHET TEX P RUND AV OPINIONSM SSIA VERV ANDEN MEDAN MYNDIHETERNAS M L KAN VARA MER L NSIKTIA $ETTA PERSPEKTIV TERFINNS EXEMPELVIS I ANALYSER AV F R OCH NACKDELAR MED EN OBE & R ATT S A N OT MER KONKRET OM EN MYNDIHETS BETEENDE KR VS ATT DE MYN DIHETSINTERNA M LEN PRECISERAS DVS ATT ANTAANDEN OM MYNDIHETENS SK M L FUNKTION RS

34 ROENDE CENTRALBANK $ET FINNS OCKS ARBETSMARKNADSPOLITISKA EX EMPEL P ATT HUVUDMANNENS M L INTE ALLTID R ATT F REDRA UR SAM H LLSEKONOMISK SYNVINKEL $ELEERAT BESLUTSFATTANDE OCH DE INCITAMENTSM SSIA KONSEK VENSERNA AV DETTA HAR OCKS INTRESSERAT KONTRAKTSTEORETIKER -AN HAR BLAND ANNAT S KT BELYSA ANDETS BETYDELSE OCH VARF R VISSA TRANSAKTIONER SKER P MARKNADER MEDAN ANDRA SKER INOM ORANISA TIONER 5T NSPUNKTEN R ATT KONTRAKT S LLAN EXPLICIT T CKER ALLA UPPT NKLIA EVENTUALITETER $ETTA BRUKAR F RKLARAS MED ATT F RS K ATT T CKA IN ALLA EVENTUALITETER SKULLE BLI PROHIBITIVT DYRA ALTERNA TIVT ATT DET OFTA INTE R M JLIT ATT F RUTSE UTVECKLINEN SOM BLAND ANNAT KAN BERO AV TEKNOLOISKA INNOVATIONER ) ST LLET SPECIFICERAS VILKEN PART SOM HAR BESLUTANDER TT I FR OR SOM INTE BER RS I KON TRAKTET %N ARBETSIVARE ER VANLITVIS FRIHET ATT INOM VERENS KOMNA RAMAR BEST MMA EN ANST LLDS ARBETSUPPIFTER $EN ANST LLDE KAN I SIN TUR HA BETYDANDE KONTROLL VER HUR ARBETSUPPIFTERNA SKALL UTF RAS & RDELNINEN AV BESLUTANDER TT HAR BETYDELSE F R PARTERNAS IN CITAMENT ATT INVESTERA I RELATIONEN TEX ENOM ATT SKAFFA SI SPECI ALISERAD UTBILDNIN ELLER UTRUSTNIN EFTERSOM DET P VERKAR I VILKEN UTSTR CKNIN DE KAN SK RDA FRUKTERNA AV SITT AERANDE 6I KOMMER H R ATT DISKUTERA HUR DELEERINEN AV FAKTISK OM N INTE FORMELL BESLUTANDER TT P VERKAR DRIVKRAFTERNA ATT TA INITIATIV INOM EN ORA NISATION 6I SKALL OCKS KORT BER RA EN ANNAN ASPEKT AV UTRYMMET F R SJ LVST NDIT BESLUTSFATTANDE OCH PRIORITERINAR MELLAN OLIKA UPPIFTER. R BESLUT INOM VERKSAMHETEN HAR STOR BETYDELSE F R ANDRA INDIVIDER ELLER ORANISATIONER S KAN DET UPPST ETT TRYCK P BESLUTSFATTAREN ATT TILLODOSE PARTSINTRESSEN SNARARE N DEN ENA ORANISATIONENS M L /M VERKSAMHETEN LATENT HAR STARKA INCITA MENT AV DETTA SLA L ER DETTA RESTRIKTIONER P ORANISATIONENS ) (ECKMAN MFL VISAS MED ETT EXEMPEL FR N AMERIKANSKA ARBETS MARKNADSPOLITISKA T RDER ATT UTFORMNINEN AV DE MONET RA INCITAMENTEN INOM ORANISATIONEN AV INCITAMENT F R ATT PLOCKA RUSSINEN UR KAKAN MEDAN AR BETSF RMEDLARNA SJ LVA VAR MER INRIKTADE P ATT UPPFYLLA SOCIALA M L I VERKSAM HETEN!RBETSF RMEDLARNA JORDE D RF R EN AVV NIN MELLAN EXTERNA OCH PRIVATA M L ELLER MELLAN YTTRE OCH INRE DRIVKRAFTER

35 STRUKTUR BLAND ANNAT I FR A OM I VILKEN UTSTR CKNIN BESLUTSFAT TANDE KAN DECENTRALISERAS 0RESTATIONSRELATERADE KONTRAKT 0RESTATIONSBASERAD ERS TTNIN F R INDIVIDER ELLER ORANISATIONER ER UPPHOV TILL FLERA EFFEKTER $EN MEST UPPENBARA R ATT INCITAMENTEN ATT STADKOMMA BRA RESULTAT ST RKS %N ANNAN EFFEKT R ATT KON TRAKTSUTFORMNINEN KAN P VERKA VILKA SOM S KER SI TILL ELLER R VILLIA ATT SLUTA AVTAL MED EN ORANISATION %FTERSOM MER ERFARNA ELLER AV ANNAT SK L MER PRODUKTIVA INDIVIDER ELLER F RETA HAR B TT RE F RUTS TTNINAR ATT LYCKAS V L KAN PRESTATIONSBASERAD ERS TTNIN RA DET L TTARE ATT ATTRAHERA DUKTIA MEDARBETARE ELLER B TTRE UN DERLEVERANT RER 2ESULTATANKNUTEN ERS TTNIN ER OCKS INCITAMENT ATT F RS KA KA PRODUKTIVITETEN ENOM TEX UTBILDNIN $EN FR MSTA PO NEN MED INCITAMENTSKONTRAKT R DOCK ATT DE STIMULERAR INSATSER I LINJE MED ORANISATIONENS M L $ET KAN EMEL LERTID VARA SV RT ATT BASERA ERS TTNINEN DIREKT P ARBETSINSATS %MEDAN EXEMPELVIS ARBETSTID OBJEKTIVT M TER EN DIMENSION AV AR BETSINSATSEN S R OFTA ANDRA DIMENSIONER AV RANDE F R RESULTATET & R ATT TILLHANDAH LLA DRIVKRAFTER SOM VERKLIEN FR MJAR M LEN KAN MAN I ST LLET F RS KA KNYTA ERS TTNINEN DIREKT TILL UTFALLET %N AR BETSIVARE KAN ERBJUDA ETT KONTRAKT SOM ER ARBETSTAARNA EN H RE ERS TTNIN JU B TTRE M LUPPFYLLELSEN R UR ARBETSIVARENS SYNPUNKT & R ETT F RETA KAN DETTA TA SI UTTRYCK I PROVISIONSL N S LJBONUSAR ELLER VINSTDELNIN "LAND MYNDIHETER R S DANA BONUSSYSTEM INTE LIKA VANLIA 3 TTET P VILKET ERS TTNINEN RELATERAS TILL UTFALLET HAR OCKS BE TYDELSE F R DRIVKRAFTERNA %N BONUS SOM BETALAS UT N R ETT VISST M L HAR N TTS ER EN ANNAN TYP AV INCITAMENT N ACKORD ELLER PROVISIO NER %N BONUSNIV ELLER EN POTENTIELL BEFORDRAN ER STARKAST DRIV KRAFTER N R M JLIHETEN ATT N M LET R RIMLIT OD MEN M LUPP FYLLELSEN R L NT IFR N SJ LVKLAR /M M LET TER SI OUPPN ELIT ELLER R S OTT SOM REDAN UPPFYLLT MINSKAR INCITAMENTEN KRAFTIT -AN KAN S A ATT LINJ RA KONTRAKT DVS D R ERS TTNINEN VARIERAR PROPOR

36 TIONELLT MED RESULTATET S SOM PROVISIONSL N ELLER ACKORD ER ETT J MNARE INCITAMENTSTRYCK $ETTA BRUKAR FRAMH LLAS SOM EN F RDEL %N NACKDEL MED ALLA RESULTATBASERADE KONTRAKT R ATT DE INF R OS KERHET I ERS TTNINEN 2ESULTATET BEST MS VANLITVIS INTE BARA AV MEDARBETARNAS ANSTR NNINAR UTAN AVSPELAR OCKS M NA FAKTO RER UTANF R DERAS KONTROLL SOM SKIFTANDE MARKNADSF RUTS TTNINAR OCH KOLLEORS PRESTATIONER %N SVA INSATS KAN UPPV AS AV YNN SAMMA OMST NDIHETER ELLER F RV RRAS AV D LIA /MV NT KAN IN TENSIVT ARBETE E MAERT RESULTAT OM DET VILL SI ILLA VEN OM IN SATS OCH UTFALL SOM REEL SAMVARIERAR S R ERS TTNINEN LIKV L OS KER -EDARBETARES INFLYTANDE VER RESULTATET LEDER TILL SPECIELLA KOMPLIKATIONER SOM VI F R TILLF LLET BORTSER IFR N & R ATT INF RANDE AV PRESTATIONSBASERAD ERS TTNIN INTE SKALL F R S MRA DEN ANST LLDES SITUATION S KR VS EN H RE F RV NTAD L N *U ST RRE ANDEL AV DEN F RV NTADE L NEN SOM R UTFALLSRELATERAD OCH JU ST RRE VARIATIONEN R DESTO ST RRE R RISKEN +OSTNADEN F R EN IVEN RISKNIV BEROR P INDIVIDENS RISKTOLERANS VILKEN BLA H NER SAM MAN MED DENNES EKONOMISKA SITUATION +NAPPA OMST NDIHETER R DET SJ LVFALLET SV RARE ATT HANTERA STORA INKOMSTVARIATIONER 2ISKAVERSION KAN D RF R VARA ETT RIMLI ANTAANDE OM INDIVIDER MEDAN RISKNEUTRALITET KAN TYCKAS MER REALISTISKT I FR A OM F RETA ELLER MYNDIHETER. R R D PRESTATIONSRELATERAD ERS TTNIN EN BRA ID & R ATT STARKARE INCITAMENT SKALL L NA SI KR VS ATT DESSAS INVERKAN P RE SULTATET UPPV ER RISK KNINEN *U ST RRE BETYDELSE DEN ANST LLDES INSATS HAR F R VERKSAMHETENS RESULTAT DESTO ANEL NARE R DET ATT TILLHANDAH LLA R TT INCITAMENT & RS LJARE BRUKAR ANV NDAS SOM EX EMPEL P EN YRKESRUPP D R INDIVIDENS INSATS KAN VARA SV R ATT OB SERVERA MEN HAR EN AV RANDE BETYDELSE F R RESULTATET 3 LJARE HAR OCKS OFTA STARKT PROVISIONSBASERAD L N & RETASLEDARE R EN ANNAN RUPP VARS ERS TTNIN OFTA R RESULTATANKNUTEN $ET R OCKS VIKTIT ATT BEAKTA BEN ENHETEN ELLER F RM AN ATT REAERA P STARKARE INCITAMENT VILKA F R MER ENOMSLA JU L TTARE DET R F R INDIVIDEN 3E TEX -ILROM 2OBERTS KAPITEL F R EN DISKUSSION AV RISK OCH INCITAMENT %N MER FORMELL KONTRAKTSTEORETISK VERSIKT FINNS I (ART (OLMSTR M,AZEAR BETONAR MER ANDRA VERV ANDEN N AVV NINEN MELLAN RISK OCH INCITAMENT

37 ATT ANPASSA SIN INSATS /M EN MARINELLT KAD PRESTATION R F RENAD MED ORIMLIA KOSTNADER F R INDIVIDEN R DET KNAPPAST N ON PO N ATT TILLHANDAH LLA STARKA INCITAMENT. R RISKKOSTNADEN R H R DET V RDEFULLT ATT REDUCERA OS KER HETEN I UTV RDERINEN 6 RDET AV T RDER F R ATT S KRARE BED MA AENTENS INSATS OCH MINSKA YTTRE OMST NDIHETERS INVERKAN P ER S TTNINEN SK MONITORIN KAR JU MER RESULTATANKNUTEN ERS TT NINEN R $ETTA F RUTS TTER DOCK ATT DENNA INFORMATION INTE I SI R MYCKET OS KER %N INDIREKT INDIKATION P HUR PASS YNNSAMMA F RUTS TTNINARNA HAR VARIT KAN IBLAND F S ENOM ATT STUDERA HUR DET HAR TT F R ANDRA SOM VERKAR UNDER LIKNANDE BETINELSER %XEM PELVIS KAN EN VERKST LLANDE DIREKT RS ARBETE KAN BED MAS I LJUSET AV HUR ANDRA F RETA I SAMMA BRANSCH HAR UTVECKLATS %N ARBETS F RMEDLARES PRESTATION KAN S TTAS I RELATION TILL KOLLEORNAS RESULTAT /M ARBETSUPPIFTERNA SKILJER SI T TEX F R ATT EN F RMEDLARE R SPECIALISERAD P EN VISS RUPP ARBETSS KANDE KAN DET VARA SV RT ATT RA DIREKTA J MF RELSER MED ANDRA SOM INTE HAR SAMMA INRIKTNIN 6ID J MF RELSER MELLAN INDIVIDER MED SAMMA SPECIALISERIN VID OLIKA KONTOR UPPST R I ST LLET PROBLEM ENOM ATT F RUTS TTNINARNA KAN VARA OLIKA 2ELATIV UTV RDERIN FUNERAR B ST OM OS KERHETEN I BED MNINEN FR MST ORSAKAS AV FAKTORER SOM P VERKAR J MF REL SEOBJEKTEN P UNEF R SAMMA S TT OCH OM IDIOSYNKRATISKA ST R NINAR DVS ST RNINAR SOM R SPECIFIKA F R AENTERNA SPELAR EN MINDRE ROLL 2ELATIV PRESTATIONSBED MNIN KAN OCKS E UPPHOV TILL ANDRA EFFEKTER SOM ATT BEN ENHETEN ATT SAMARBETA KAN MINSKA 3AMAR BETE TAR INTE BARA TID FR N DET ENA ARBETET ENOM ATT HJ LPA ANDRA TILL B TTRE RESULTAT F RS MRAS OCKS DEN ENA PRESTATIONEN RELATIVT SETT. R SAMARBETE MELLAN KOLLEOR R VIKTIT F R HELHETSRESULTATET B R D RF R RELATIVA BED MNINAR ANV NDAS MED VISS F RSIKTIHET /M DE ASPEKTER AV ARBETET D R SAMARBETE R VITALT R L ST KOPPLADE TILL ANDRA ARBETSUPPIFTER INOM EN BEFATTNIN KAN MAN VERV A ATT (OLMSTR M VISAR ATT ALL INFORMATION SOM KAR PRECISIONEN I UTV RDE RINEN MEN ENDAST DENNA INFORMATION B R ANV NDAS

38 F RA VER ANSVARET F R DESSA TILL N ON ANNAN BEFATTNIN D R RELATIV BED MNIN INTE R AKTUELL %TT ANNAT MER UPPM RKSAMMAT PROBLEM I SAMBAND MED AR BETSUPPIFTER D R RESULTATET BEROR AV MER N EN PARTS INSATS R FRES TELSEN ATT KA SN LSKJUTS FREE RIDE P ANDRAS ARBETE $ETTA R INTE RELATERAT TILL RELATIV PRESTATIONSBED MNIN 4V RTOM S UPPST R PROBLEMET I SITUATIONER D R DET R PROBLEMATISKT ATT URSKILJA INDIVI DUELLA RESULTAT. R RESULTATET UPPST R P RUPPNIV OCH DET INTE R ATT PERFEKT AV RA HUR MYCKET VARJE INDIVID HAR BIDRAIT KAN DET L NA SI F R VAR OCH EN ATT MINSKA SIN EEN INSATS. R RUPPERNA R SM R DETTA ETT MINDRE PROBLEM EFTERSOM INCITAMENTEN ATT SE TILL ATT INEN I RUPPEN KER SN LSKJUTS R STARKA $ RUPPSTORLEKEN V XER FINNS DET MINDRE ATT VINNA P ATT F RS KA HINDRA ENSKILDA AV VIKELSER EFTERSOM DE HAR LITEN B RIN P DET SAMMANLADA RESULTA TET $ESSUTOM R DET SV RARE ATT OBSERVERA VAD ANDRA R I EN STOR RUPP 3N LSKJUTSPROBLEMET INNEB R ATT MAN KAN F RV NTA SI ATT VINSTDELNINSSYSTEM ELLER BONUSAR SOM OMFATTAR STORA RUPPER EX EMPELVIS ALLA ANST LLDA KOMMER ATT E T MLIEN MARINELLA INCI TAMENT )NTE DESTO MINDRE R LIKNANDE SYSTEM INTE OVANLIA OCH ANSES OFTA FALLA V L UT %N FAKTOR SOM HAR ANF RTS SOM VIKTI F R FRAM NSRIK TILL MPNIN AV RUPPINCITAMENT R RUPPANDA ELLER RUPPTRYCK 2ELATIV PRESTATIONSBED MNIN KAN OCKS TILL MPAS P RUPPNI V,IKSOM I FALLET MED INDIVIDUELLA INCITAMENT KAN DETTA MINSKA OMV RLDSFAKTORERNAS INVERKAN P BED MNINEN 3AMTIDIT SKAPAS KONKURRENSINCITAMENT MELLAN RUPPERNA VILKET KAN VARA NEATIVT OM SAMARBETE MELLAN RUPPERNA R AV STOR BETYDELSE %N F RDEL MED INCITAMENT P RUPPNIV VARE SI DE R RELATIVA ELLER EJ R ATT DRIVKRAFTERNA F R SAMARBETE INOM RUPPEN ST RKS 6ID EN RELATIV!LCHIAN $EMZETS OCH (OLMSTR M HAR UPPM RKSAMMAT INCI TAMENTSPROBLEMET I RUPPER 3E +ANDEL,AZEAR F R EN FORMELL DISKUSSION AV RUPPTRYCKMEKANISMER ) EN EXPERIMENTIELL STUDIE UNDERS KER.ALBANTIAN 3CHOTTER PRODUKTI VITETSEFFEKTERNA AV OLIKA TYPER AV RUPPINCITAMENT BLA M LNIV ER RELATIV PRESTA TIONSBED MNIN MELLAN RUPPER OCH VERVAKNINSMEKANISMER $E FINNER BLA ATT RELATIV PRESTATIONSBED MNIN P RUPPNIV RESULTERAR I MARKANT H RE ANSTR N NIN N DE M LNIV BASERADE MEKANISMER SOM UNDERS KTES 'RUPPENS TIDIARE PRESTATIONER VERKAR OCKS SPELA ROLL F R HUR DEN RESPONDERAR P NYA INCITAMENT

39 UTV RDERIN AV RUPPERNA KAN DET DOCK VARA ATTRAKTIVT ATT BYTA RUPP $ETTA KAN TA SI UTTRYCK I INTERNPOLITISKT MAN VRERANDE %N RELATIV UTV RDERIN AV OLIKA ARBETSF RMEDLINAR R INTE OPROBLEMATISK VEN OM EXEMPELVIS F R NDRINAR AV DET ALLM NNA KONJUNKTURL ET HAR STOR BETYDELSE F R DE FLESTA F RMEDLINARS RE SULTAT S KAN DE REIONALA VARIATIONERNA VARA BETYDANDE $ET R I S FALL VIKTIT ATT KORRIERA F R DETTA ELLER ATT BER NSA TILL MPNINEN AV RELATIV BED MNIN TILL J MF RELSER AV ENSKILDA F RMEDLARES RE SULTAT P KONTORSNIV VEN OM DET VORE M JLIT ATT RA RIMLIT R TTVISANDE J MF RELSER KAN DE ND BLI EN K LLA TILL BETYDANDE MISSN JE $ET R L TT ATT F REST LLA SI ATT M NA KONTOR KOMMER ATT ANSE ATT INTE TILLR CKLI H NSYN TAITS TILL OMST NDIHETER SOM HAR VARIT SPECIELLT PROBLEMATISKA $ET FINNS EN RISK ATT MYCKET ENERI KAN KOMMA ATT NAS T ATT DEFINIERA OCH OMF RHANDLA KRITERIERNA F R J MF RELSERNA ) SAMBAND MED AVSNITTET OM UTV RDERINAR I DETTA KAPITEL DISKUTERAS RANORDNINAR AV ARBETSF RMEDLINAR MER UTF RLIT%N VANLI INV NDNIN MOT RESULTATANKNUTEN ERS TTNIN R ATT DET KAN SKAPA DRIVKRAFTER ATT PRIORITERA KVANTITET P BEKOSTNAD AV KVALITET 0 MOTSVARANDE S TT KAN VISSA ARBETSUPPIFTER KOMMA ATT SIDOS TTAS TILL F RM N F R ANDRA SOM HAR STARKARE INVERKAN P DET UPPM TTA RESULTATET %XEMPELVIS KAN EN STOR VIKT VID ANTALET TILLSATTA PLATSER VID BED MNIN AV ARBETSF RMEDLINARNA RESULTERA I SVAA INCITAMENT ATT V RNA OM KVALITET I MATCHNINARNA ELLER ATT KONTROLLERA OCH ANM LA FUSK,IKALEDES KAN UTTALADE VOLYMINCITA MENT AVSEENDE T RDSPLACERINAR LEDA TILL EN INRIKTNIN P BILLIA T RDER MED L KVALITET & R ATT INTE VISSA UPPIFTER SKALL BLI HELT EFTERSATTA M STE ERS TTNINEN VARA UTFORMAD S ATT MARINALNYTTAN AV ATT UTF RA DEM R LIKA STOR!NALOT M STE H NSYNSTAANDE TILL KVALITET P EXEMPELVIS T RDER E SAMMA AVKASTNIN P MARI NALEN SOM KNINAR AV VOLYMEN /M EN AV AKTIVITETERNA ELLER N ON KVALITETSDIMENSION INTE KAN OBSERVERAS S R DETTA INTE M J -ILROM MODELLERAR INCITAMENT F R SK INFLUENCE ACTIVITIES I ORANISA TIONER DVS INCITAMENT F R ATT NA RESURSER T ATT P VERKA BESLUTSFATTARE $ET FINNS FORSKNINSRESULTAT SOM TYDER P STORA EFFEKTIVITETSSKILLNADER MELLAN OLIKA F RMEDLINSKONTOR 3E!LTHIN "EHRENTZ 3E (OLMSTR M -ILROM

40 LIT. R VISSA ASPEKTER AV ARBETET TEX KVALITATIVA R SV RA ATT M TA MEDAN VARIABLER SOM ANTALET TILLSATTA PLATSER L TT KAN OBSERVE RAS KAN DET D RF R VARA MINDRE NSKV RT ATT TILL MPA STARKA INCITA MENT 'ENOM ATT SEPARERA ARBETSUPPIFTERNA TILL OLIKA ARBETEN S KAN PROBLEMET IBLAND UNDVIKAS OM INTE ARBETSUPPIFTERNA R STARKT KOMPLEMENT RA /M ARBETSF RMEDLARNA SKULLE ES STARKARE INCITA MENT R DET SANNOLIKT BRA ATT MAN HAR SEPARERAT F RMEDLINS OCH V LEDNINSARBETET P ARBETSF RMEDLINARNA!TT KONTROLLERA FUSK TEX HURUVIDA EN ARBETSS KANDE JOBBAR SVART OCH SAMTIDIT UPPB R ARBETSL SHETSERS TTNIN R D REMOT INTE SEPARERAT FR N F RMED LINSARBETET ) DET FALLET R SANNOLIKT KOMPLEMENTARITETEN MELLAN UPPIFTERNA S DAN ATT DET INTE SKULLE VARA EFFEKTIVT ATT SKILJA UPP IFTERNA T $ TERST R ATT S KA SKAPA N ON FORM AV MILDARE INCI TAMENT F R ATT NA EN VISS TID VEN T KONTROLL /M MAN R TANKEEXPERIMENTET ATT ARBETSF RMEDLARNA SKULLE F EN BONUS F R VARJE RAPPORTERAT FALL AV MISSBRUK SKULLE DETTA VISSER LIEN LEDA TILL ATT MAN NADE MER TID T KONTROLL MEN DET SKULLE OCKS KUNNA LEDA TILL R TTSS KERHETSPROBLEM %TT ALTERNATIVT ARRAN EMAN R ATT MAN I ST LLET AVS TTER S RSKILD PERSONAL SOM INTE F R N ON BONUS F R KONTROLLUPPIFTEN VEN DETTA LEDER TILL PROBLEM OM KONTROLLVERKSAMHETEN HAR INSLA AV JOINT PRODUCTION DVS UPPIFTEN R SV R ATT ENOMF RA OM PERSONEN I FR A INTE SAMTIDIT NAR SI T ARBETSF RMEDLINSVERKSAMHET /M DET VISAR SI SV RT ATT SKAPA FUNERANDE DRIVKRAFTER F R AR BETSF RMEDLARNA ATT KONTROLLERA FUSK UTAN STARKA NEATIVA BIEFFEKTER AKTUALISERAR DETTA FR AN OM INTE EN ANPASSNIN AV INCITAMENTEN F R DE ARBETSS KANDE R EN EFFEKTIVARE METOD ATT ST VJA MISSBRUK $ET FINNS ANLEDNIN ATT TRO ATT MINSKADE ERS TTNINSPERIODER OCHELLER MINSKADE ERS TTNINSNIV ER BIDRAR TILL MER AKTIVT S KANDE EFTER REULJ RT ARBETE 2ESULTAT I #ARLIN MFL VISAR ATT SANNOLIKHETEN ATT VER TILL SYSSELS TT NIN KAR N R ARBETSS KANDE N RMAR SI UTF RS KRIN

41 "EFORDRAN,IKSOM DE INCITAMENTSMEKANISMER SOM DISKUTERAS OVAN INNEB R M JLIHETERNA TILL AVANCEMAN INOM EN ORANISATION EN KOPPLIN MELLAN ODA RESULTAT OCH H RE ERS TTNIN %N VIKTI SKILLNAD R DOCK ATT VID EN BEFORDRAN KNYTS KNINEN AV ERS TTNINEN TILL POSI TIONEN SOM S DAN $ET R I ST LLET SANNOLIKHETEN ATT BLI BEFORDRAD SOM BEROR AV RESULTATET "EFORDRAN BASERAS NORMALT P EN RELATIV PRESTATIONSBED MNIN MELLAN DE INDIVIDER SOM KAN KOMMA I FR A F R BEFORDRAN 3KILLNADER I L NEL E MELLAN OLIKA HIERARKISKA NIV ER INOM EN ORANISATION R EN DEL AV ORANISATIONENS INCITAMENTSSTRUKTUR VEN OM PERSONER I H RE BEFATTNINAR INTE P N OT VIS SKULLE BIDRA MER TILL VERKSAMHETENS RESULTAT S KAN DET ND FINNAS EN PO N I ATT BETALA DEM H RE L NER EFTERSOM DETTA KAN KA DRIVKRAF TERNA F R DE N RMAST UNDERST LLDA 5TIFR N DETTA PERSPEKTIV KAR INCITAMENTEN MED L NESKILLNADEN. R RESULTATET R N RA KOPPLAT TILL DE INDIVIDUELLA INSATSERNA R DRIVKRAFTERNA STARKA VEN VID MINDRE L NESKILLNADER /M RESULTATET TILL STOR DEL AV RS AV HELT ANDRA FAK TORER R AVKASTNINEN P KADE INDIVIDUELLA INSATSER L RE OCH H RE L NESKILLNADER KR VS F R BIBEH LLNA INCITAMENT, NESKILLNADER NA SKULLE D RF R F RV NTAS VARA ST RRE INOM MER TURBULENTA VERK SAMHETER ELLER BRANSCHER,IKSOM I FALLET MED FIXA M LNIV ER FINNS DET DOCK EN RISK ATT INCITAMENTEN F RSVAAS KRAFTIT OM EN INDIVID UPPFATTAR LOPPET SOM K RT ELLER ALTERNATIVT R S KER P ATT BLI BE FORDRAD!NV NDANDET AV BEFORDRAN SOM MOTIVATION F R IMPLIKATIONER F R EN ORANISATIONS REKRYTERINSPOLITIK 3ANNOLIKHETEN F R ATT BLI BE FORDRAD MINSKAR OM ORANISATIONEN OCKS ANST LLER KANDIDATER UTI FR N %N INTERNREKRYTERINSFILOSOFI KAN S LUNDA TMINSTONE DELVIS MOTIVERAS AV INCITAMENTSSK L VEN ORANISATIONSSTRUKTUREN KAN HA BETYDELSE F R INCITAMENTSEFFEKTEN AV M JLIHETERNA TILL BEFORDRAN %N PLATT ORANISATION MED F MELLANNIV ER MINSKAR M JLIHETERNA TILL AVANCEMAN OCH D RMED BETYDELSEN AV S DANA INCITAMENT 6I 3E,AZEAR F R EN VERSIKT

42 TERKOMMER TILL F REKOMSTEN AV INTERNREKRYTERIN OCH L NESKILLNA DER BLAND ARBETSF RMEDLARNA I KAPITEL ) LIKHET MED ANDRA TYPER AV RELATIV PRESTATIONSV RDERIN MINSKAR KONKURRENSEN OM BEFORDRAN INCITAMENTEN F R SAMARBETE ) S MSTA FALL KAN DET LEDA TILL ATT KOLLEOR AKTIVT MOTARBETAR VARANDRA $ETTA TALAR F R ATT BER NSA KONKURRENSINCITAMENTEN P NIV ER ELLER I DELAR AV VERKSAMHETEN D R SAMARBETE R VIKTIT %XEMPELVIS R KONKURRENS MELLAN F RMEDLARE INOM ETT ARBETSF RMEDLINSKONTOR POTENTIELLT MER SKADLIT N KONKURRENS MELLAN CHEFER VID OLIKA AR BETSF RMEDLINAR %N ANNAN M JLI NEATIV EFFEKT AV KONKURRENS OM BEFORDRAN R ATT DET KAN LEDA TILL ATT MYCKET ENERI NAS T ATT P OLIKA S TT F R S KA P VERKA BESLUTET %FTERSOM SUBJEKTIVA INTRYCK M NA NER V S IN I BESLUT R RANDE BEFORDRAN KAN EXEMPELVIS PERSONLIA RELA TIONER VARA VIKTIA )NCITAMENTEN F R ATT P VERKA BESLUTSFATTANDET UPPH R DOCK N R V L BESLUTET OM BEFORDRAN R TAET 6IDARE BEH VER INTE ALLA ANSTR NNINAR ATT P VERKA BESLUTET N DV NDITVIS VARA TILL SKADA DE RESULTERAR EVENTUELLT OCKS I ATT V RDEFULL INFORMA TION SPRIDS 3AMMANTAET KAN MAN S A ATT M JLIHETER TILL BEFORDRAN OFTA KAN UT RA EN VIKTI DEL AV INCITAMENTEN INOM EN ORANISATION "EFORDRAN KAN DOCK OCKS E UPPHOV TILL EN DEL PERVERSA DRIVKRAF TER /M ENOMSLAET AV DESSA KAN F RV NTAS BLI STORT INOM EN AV DELNIN TALAR DETTA F R SM L NESKILLNADER!VSLUTNINSVIS R DET V RT ATT NOTERA ATT BEFORDRAN I M NA FALL INTE BARA INNEB R EN H JD ERS TTNIN UTAN OCKS INNEB R F R NDRADE ARBETSUPPIFTER $ET R D RF R VIKTIT ATT DET FINNS EN VERENSST MMELSE MELLAN ODA PRESTATIONER P EN NIV OCH BRA F RUTS TTNINAR F R ATT RA ETT BRA ARBETE P NIV N OVANF R "EFORDRAN SOM BEL NINSSYSTEM KAN BLI MYCKET KOSTSAMT F R ORANISATIONEN OM INTE DEN KOMPETENS SOM PREMIERAS MATCHAR DE NYA ARBETSUPPIFTERNA 3E,AZEAR

43 3 RSKILDA INCITAMENTSPROBLEM INOM OFFENTLI SEKTOR %N VIKTI SKILLNAD MELLAN F RETA OCH OFFENTLIA ORANISATIONER R ATT M LEN OFTA KAN VARA MER DIFFUSA ELLER M NFASETTERADE I DE SE NARE -EDAN M LET F R PRIVATA F RETA BRUKAR UTTRYCKAS SOM VINSTMAXIMERIN ELLER MAXIMAL AVKASTNIN F R AKTIE ARNA KAN OFFENTLIA ORANISATIONER M TA FLERA OLIKA OCH IBLAND MOTSTRIDIA KRAV FR N SINA HUVUDM N 6IDARE KAN DEN OFFENTLIA SEKTORN SOM S DAN S V L SOM ORANISATIONER INOM DENNA I PRAKTIKEN KOMMA ATT SVARA INF R FLERA HUVUDM N %XEMPELVIS SVARAR EN REERIN INF R SINA V LJARE SOM UT R EN T MLIEN HETEROEN RUPP PRINCIPALER 4ILL DETTA KOMMER ORANISERADE INTRESSERUPPER OCH MASSMEDIA %N M LFORMULERIN SOM SIKTAR TILL ATT F RS KA TILLM TES PRINCIPA LERNA BLIR MED N DV NDIHET M NFASETTERAD -OT BAKRUND AV DETTA OCH ATT RADEN AV M LUPPFYLLELSE I FLERA DIMENSIONER INTE S LLAN R SV R ATT M TA ANSES STARKA INCITAMENT OFTA VARA BESV RLIA RE ATT TILL MPA INOM OFFENTLI SEKTOR. R FLERA HUVUDM N OBEROENDE AV VARANDRA F RS KER P VERKA AENTENS INCITAMENT I EN SITUATION D R AENTEN HAR FLERA OLIKA AR BETSUPPIFTER F RST RKS ENOMSLAET AV AENTENS RISKAVERSION I KONTRAKTSUTFORMNINEN $ETTA BEROR P ATT HUVUDM N MED OLIKA M L KOMMER ATT ERBJUDA AENTEN F RS KRIN DVS F RSVAA INCITA MENTEN I DIMENSIONER SOM R AV MINDRE INTRESSE F R DEM MEN AV BETYDELSE F R ANDRA HUVUDM N. R ALLA HUVUDM N S KER ST RKA DRIVKRAFTERNA F R DE FR OR DE PRIORITERAR OCH F RSVAA DEM F R ANDRA FR OR BLIR DEN SAMMANTANA EFFEKTEN ATT AENTENS INCITA MENT F RSVAAS %N ANNAN SKILLNAD MELLAN OFFENTLI OCH PRIVAT VERKSAMHET R ATT DE ANSVARIA INOM OFFENTLI VERKSAMHET SOM REEL INTE HAR PRIVATA VINSTINTRESSEN SOM MOTIVERAR VERVAKNIN OCH UPPF LJNIN AV M LUPPFYLLELSEN $ELS KAN DETTA SKAPA ST RRE UTRYMME F R INDIVIDER 3E 4IROLE F R EN VERSIKTLI DISKUSSION AV INCITAMENTSPROBLEM INOM OF FENTLI VERKSAMHET 3E $IXIT F R EN FORMELL ANALYS

44 INOM OFFENTLI VERKSAMHET ATT OCKS S KA UPPFYLLA PRIVATA M L DELS KAN DET BEREDA M JLIHET ATT MANIPULERA BED MNINSSYSTEMET $EN EMPIRISKA BELYSNINEN AV DRIVKRAFTER INOM OFFENTLI SEKTOR R AV BLYSAM OMFATTNIN!NV NDNINEN AV PRESTATIONSBASERADE INCITAMENT I AMERIKANSKA ARBETSMARKNADSUTBILDNINSPRORAM INOM RAMEN F R *OB 4RAININ 0ARTNERSHIP!CT HAR DOCK RESULTERAT I EN DEL EMPIRISKA STUDIER "LAND ANNAT HAR MAN ANALYSERAT I VILKEN UT STR CKNIN ADMINISTRAT RER INOM PRORAMMEN HAR UTNYTTJAT DEN FRIHET DE HAR ATT V LJA TIDPUNKT F R RAPPORTERIN F R ATT FR MJA SINA ENA INTRESSEN SNARARE N SAMH LLSINTRESSET 4ROTS ATT DRIVKRAFTERNA R SVAA OCH INTE R INDIVIDUELLA UTAN BARA AVSER RUPPEN S TYCKS DE F F RH LLANDEVIS STARKT ENOMSLA 5TFORMNINEN AV UNDERS K NINEN R DET M JLIT ATT N ORLUNDA V L SEPARERA AERANDE SOM AVSPELAR ALLM NINTRESSE FR N DET SOM MOTIVERAS AV EENINTRESSE & RFATTARNAS SLUTSATSER R ATT ADMINISTRAT RERNAS MANIPULERIN AV PRESTATIONSM TTEN FRAMF R ALLT MOTIVERAS UTIFR N DERAS EENINTRES SE $ECENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE OCH INITIATIV %N VIKTI ANLEDNIN TILL DECENTRALISERIN AV BESLUTANDER TT INOM ORANISATIONER R ATT LOKALA BESLUTSFATTARE SOM REEL R B TTRE IN FORMERADE $ESSUTOM STIMULERAR DELEERAT BESLUTSFATTANDE LOKALA INITIATIV.ACKDELEN MED DELEERIN UR PRINCIPALENS SYNPUNKT BE ST R I MINSKAD KONTROLL $ETTA R ALLVARLIT OM EXEMPELVIS EXTERNA EFFEKTER AV OLIKA SLA R VIKTIA!NDRA FAKTORER SOM HAR BETYDELSE R BLAND ANNAT RADEN AV SAMST MMIHET ELLER KONRUENS MELLAN PRINCIPALENS OCH AENTENS M L HUR VIKTI BESLUTANDER TTEN R F R RESPEKTIVE PART SAMT BETYDELSEN AV INITIATIV VER NEN TILL EN KAD RAD AV M LSTYRNIN INOM!-6 MED RESERVATION F R DEN SENASTE TIDENS BETONIN AV VOLYMM L HAR IVIT AENTEN!-3 RELATIVT FRIARE H NDER ATT UPPFYLLA DE M L SOM F RE 3E #OURTY -ARSCHKE

45 SKRIVS AV REERINEN OCH DE REIONALA OCH LOKALA ENHETERNA INOM!-6 ST RRE M JLIHETER ATT SJ LVST NDIT F RS KA UPPN DE M L SOM TOLKATS OCH FORMULERATS CENTRALT INOM VERKET VER NEN FR N RELATIVT DETALJERADE RELER TILL M LSTYRNIN INOM!-6 KAN BLA HA UNDERL TTATS AV F REST LLNINEN HOS HUVUDMANNEN INBILLAD ELLER VERKLI ATT REERINEN OCH!-3 DRAR T SAMMA H LL ) ANNAT FALL R!-3 INITIATIV V RDEL SA F R REERINEN!HION 4IROLE ANALYSERAR SAMBANDET MELLAN BESLU TANDER TT OCH INITIATIV INOM ORANISATIONER MED UT NSPUNKT FR N BEREPPEN FORMELL AUKTORITET OCH REELL AUKTORITET $ET F RRA BE REPPET AVSER R TTEN ATT BESLUTA OCH DET SENARE DEN FAKTISKA KON TROLLEN VER BESLUTEN $EN REELLA AUKTORITETEN BEST MS AV HUR V L INFORMERADE PARTERNA R %N S MRE INFORMERAD PRINCIPAL VINNER SOM REEL P ATT ACCEPTERA DE HANDLINSALTERNATIV SOM AENTEN F RESL R OM INTE M LKONFLIKTEN DEM EMELLAN R ALLTF R STOR $E ODA UTSIKTERNA ATT F EH R F R SINA ID ER KAR AENTENS INCITAMENT ATT TA INITIATIV /M PRINCIPALEN BEH LLER FORMELL BESLUTANDER TT R MER INFORMATION F RKNIPPAT MED MINSKAT INITIATIVTAANDE FR N AENTENS SIDA %N KNIN AV AENTENS REELLA AUKTORITET BEFR MJAR INITIATIVTA ANDE MEN SKER P BEKOSTNAD AV F RLORAD KONTROLL F R HUVUDMAN NEN 0ROBLEMET BEST R I ATT HITTA EN L MPLI AVV NIN MELLAN DESSA F R OCH NACKDELAR (UR B R PRESTATIONER UTV RDERAS $ET R NSKV RT ATT K NNA TILL DET MARINELLA BIDRA VALUE ADDED SOM EN ENSKILD INDIVID ELLER ETT KONTOR ER TILL RADEN AV M LUPP FYLLELSE MEN DETTA TILLSKOTT R VANLIEN BESV RLIT OCH KOSTSAMT ATT M TA %XEMPELVIS SKULLE MAN VILJA VETA HUR M NA FLER PERSONER SOM PLACERATS I ARBETE VID ETT S RSKILT ARBETSF RMEDLINSKONTOR TILL F LJD AV EN ANSLAS KNIN VILKET KR VER EN J MF RELSE MED ETT T NKT UTFALL I FR NVARO AV DEN EXTRA RESURSTILLDELNINEN 0ROBLEMATI

46 KEN R J MF RBAR MED DEN SOM UPPST R I ETT PRIVAT F RETA D R M LET R VINSTMAXIMERIN MEN D R DET S LLAN MED S KERHET R K NT I VILKEN RAD EN VISS ANST LLD BIDRAR TILL EN H RE VINST $ET FINNS OCKS SITUATIONER D R DET VISSERLIEN R M JLIT F R DE INBLANDANDE PARTERNA ATT UTV RDERA VAD SOM R EN BRA PRESTATION MEN DET ND R SV RT ATT KNYTA UTV RDERINEN TILL N ON L MPLI OBSERVERBAR VARIABEL 4ILLFREDSST LLANDE OBJEKTIVA PRESTATIONSM TT SAKNAS IBLAND TEX P RUND AV ATT VIKTIA DIMENSIONER AV INDIVI DENS ELLER RUPPENS ARBETE INTE AVSPELAS I M TBARA VARIABLER $ET KAN D VARA V RDEFULLT ATT KOMPLETTERA UTV RDERINEN ELLER HELT BA SERA DEN P SUBJEKTIV INFORMATION $ET R D VIKTIT ATT DEN SOM R UTV RDERINEN HAR INCITAMENT ATT RA EN R TTVISANDE BED M NIN $E INDIKATORER SOM FORMULERAS M STE D RF R BETRAKTAS SOM IM PERFEKTA M TT P DET MARINELLA TILLSKOTT SOM MAN EENTLIEN R UTE EFTER "ARTIK DISKUTERAR N RA RIKTLINJER VID PRESTATIONSM T TENS UTFORMNIN SOM KAN LEDA TILL MINDRE SNEDVRIDNIN OCH VEN I ANDRA AVSEENDEN KAN RA ATT DESSA FYLLER SIN FUNKTION P B STA M JLIA S TT! )NDIKATORERNA SKALL VARA F OCH L TTBERIPLIA! )NDIKATORERNA M STE UPPLEVAS SOM R TTVISA! 'RADEN AV M LUPPFYLLELSE SKALL INTE KUNNA MANIPULERAS! +ONSEKVENSERNA AV UTEBLIVEN M LUPPFYLLELSE SKALL VARA M RKBARA MEN AV RIMLI STORLEK $ET R L TT ATT INSE ATT ETT STORT ANTAL INDIKATORER KAN LEDA TILL OKLAR HET OM VERKSAMHETENS INRIKTNIN S RSKILT OM M LEN OCKS R MOT 0RENDERAST 4OPEL ANALYSERAR RISKEN F R FAVORISERIN VID SUBJEKTIVA UTV RDERINAR

47 STRIDIA 3ANNOLIKHETEN F R MOTSTRIDIHET KAR JU FLER INDIKATORER SOM ANV NDS $ RF R B R INDIKATORERNA VARA F OCH KONCENTRERAS TILL DET MAN ANSER VIKTIAST )NDIKATORERNA M STE OCKS KUNNA F R ST S!LLRA L TTBERIPLIAST R F RMODLIEN INDIKATORER I FORM AV ABSOLUTA TAL TEX D R MAN ANER ATT DET MAXIMALT SKALL FINNAS ETT VISST ANTAL L NTIDSARBETSL SA VID EN IVEN TIDPUNKT 6ISS H NSYN M STE TAS TILL KONTORSVISA ELLER REIONALA SKILLNADER N R DET LLER M JLIHETEN ATT UPPFYLLA M LEN!NNARS KAN INDIKATO RERNA UPPLEVAS SOM OR TTVISA VILKET MINSKAR MOTIVATIONEN TILL M LUPPFYLLELSE &ULLKOMLI R TTVISA KAN DOCK ALDRI UPPN S VILKET INTE HELLER R N DV NDIT F R ATT F EN INCITAMENTSEFFEKT 6ID E NOM NEN AV RESURSF RDELNINSMODELLERNA KUNDE VI KONSTATERA ATT!-3 HAR F RS KT ANPASSA RESURSTILLDELNINEN EFTER L NSVISA OLIK HETER I DET LOKALA ARBETSMARKNADSL ET OCH SKILLNADER I SAMMAN S TTNINEN AV DE ARBETSL SA. ON EXPLICIT H NSYN TILL LOKALA F R H LLANDEN HAR DOCK INTE TAITS I DE L NSVISA VERKSAMHETSPLANERNA MEN DET R RIMLIT ATT ANTA ATT S SKER I DE REIONALA BUDETARNA )NDIKATORERNA M STE OCKS VARA R TTVISANDE I DEN MENINEN ATT DE R KORRELERADE MED DET VERKLIA MARINELLA TILLSKOTTET /M S INTE R FALLET R DET AV BER NSAT V RDE OM DE INDIVIDUELLA ARBETSF R MEDLARNA ELLER ARBETSF RMEDLINARNA ARBETAR H RT MED ATT F RS KA UPPFYLLA M LEN $ET R OCKS VIKTIT ATT ARBETSF RMEDLARNAKONTOREN INTE KAN MANIPULERA INDIKATORERNA S ATT MAN F RB TTRAR RADEN AV M LUPP FYLLELSE $ET KAN TEX T NKAS ATT MAN PRESSAR P FR N ARBETSF RMED LINENS SIDA MOT ANDRA MYNDIHETER N R DET LLER ATT STADKOMMA F RTIDSPENSIONERINAR $ETTA R ETT UPPENBART S TT ATT F RB TTRA SIFF RORNA VER ANTALET L NTIDSARBETSL SA $ET FINNS ETT VISST ST D F R ATT INDIVIDER ANPASSAR SIN INSATS EFTER VAD DE UPPFATTAR SOM R TTVIST I F RH LLANDE TILL DEN ERS TTNIN DE ERH LLER 3E TEX!KERLOF 9ELLEN F R EN DISKUSSION AV R TTVIS L N

48 &ARAN MED ATT BASERA NYA KRAV P AMLA PRESTATIONER (ITTILLS HAR VI DISKUTERAT PRESTATIONSBED MNIN OCH INCITAMENT I EN STATISK MILJ F RST TECKNAS KONTRAKTET SEDAN REALISERAS ETT UTFALL OCH D REFTER UPPH R DEN EKONOMISKA INTERAKTIONEN ) PRAKTIKEN R DOCK RELATIONER M NA NER MER L NVARIA N DE KONTRAKT SOM RELERAR DEM VILKET INNEB R ATT KONTRAKTEN HINNER MODIFIERAS ELLER OMF RHANDLAS UNDER RESANS N $ETTA R UPPENBART FALLET I FR A OM ANST LLNINAR MEN LLER OCKS OFTA RELATIONER MELLAN ORANISA TIONER TEX MELLAN EN REERIN OCH MYNDIHETER - JLIHETEN TILL OMF RHANDLIN ER I SI UPPHOV TILL EN VIKTI KLASS AV INCITA MENTSPROBLEM SOM BRUKAR KALLAS RATCHETEFFEKTER %NKELT UTTRYCKT BEST R PROBLEMET I ATT DET FINNS DRIVKRAFTER ATT REDUCERA INSATSEN I DA EFTERSOM P FALLANDE ODA RESULTAT ANNARS KAN LEDA TILL H JDA PRESTATIONSKRAV I MORON 0 MOTSVARADE S TT KAN ETT RELERAT F RE TA ELLER EN MYNDIHET HA INCITAMENT ATT INTE FRAMST SOM ALLTF R KOSTNADSEFFEKTIVT /M INTE ANSLAEN F RBRUKAS UNDER BUDET RET KAN DET RESULTERA I L RE FRAMTIDA ANSLA ELLER STERADE PRESTATIONS KRAV %FFEKTEN KAN BLI ATT VERKSAMHETEN PR LAS AV EN ALLTF R L ARBETSTAKT ELLER ON DIT H RESURSF RBRUKNIN 3V RIHETER ATT UPPN NSKADE RESULTAT KAN NATURLITVIS VARA ETT TECKEN P ATT VERKSAMHETEN LIDER AV RESURSBRIST /M KRISER I EN VERKSAMHET NORMALT LEDER TILL KADE ANSLA P RUND AV ATT DE TOL KAS P DETTA S TT ELLER HELT ENKELT SKAPAR ETT POLITISKT TRYCK F R KA DE ANSLA S UPPST R INCITAMENTSPROBLEM %NLIT RESURSF RDEL NINSNYCKLARNA INOM!-6 BEL NAS EFFEKTIVITET P L NSNIV ENOM ATT EN DEL AV F RVALTNINSANSLAET BASERAS P DEN SK RESULTATFAK TORN 2ESULTATFAKTORNS P VERKAN P F RVALTNINSANSLAET R DOCK T MLIEN BER NSAD $ET R OCKS T NKBART ATT ANSLAEN TILL!-6 SAMT RESURSF RDELNINEN FR N L NSNIV TILL LOKAL NIV KAN P VERKAS POSITIVT AV L M LUPPFYLLELSE 6I TERKOMMER TILL DENNA FR A I KAPITEL %FTER RATCHETS SP RRHAKAR SOM R ATT EXEMPELVIS UPPDRANINSMEKANISMER BARA R R SI T ETT H LL OCH INTE SNURRAR TILLBAKA!NSLAEN F R ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER BEROR DOCK P STOCKEN ARBETSL SA

49 $ET FINNS OLIKA S TT ATT F RS KA HANTERA RATCHETEFFEKTER /M EN ARBETSIVARE TROV RDIT KUNDE F RBINDA SI ATT INTE F R NDRA ACKORDEN VEN OM DE REALISERADE L NERNA BLIR MYCKET H A FINNS DET INA SK L F R ARBETSTAARNA ATT H LLA IEN ) PRAKTIKEN HAR DET VISAT SI VARA SV RT F R F RETA ATT INTE FALLA F R FRESTELSEN ATT REVI DERA VILLKOREN I L NEKONTRAKTEN VEN I F RETA SOM F RETR DER EN UTPR LAD PRESTATIONSL NEFILOSOFI 2OTATION MELLAN ARBETEN R DET MINDRE INTRESSANT F R EN INDIVID ATT H LLA TILLBAKA PRESTATIONER EFTER SOM DETTA I MINDRE UTSTR CKNIN KOMMER DENNE TILL ODO 'ODA M JLIHETER TILL BEFORDRAN ER LIKNANDE INCITAMENT $ET R OCKS M JLIT ATT S KA UTFORMA KONTRAKT SOM R DET F RDELAKTIT F R AENTEN TEX EN ANST LLD ELLER EN MYNDIHET ATT AVSL JA SIN PRO DUKTIVITET ELLER SINA SANNA KOSTNADER!LLM NNYTTA OCH EENINTRESSE I OFFENTLI VERKSAMHET %N VANLI UT NSPUNKT I STUDIER AV EKONOMISKA RELERINAR ELLER EKONOMISK VERKSAMHET I OFFENTLI REI R ATT RELERINEN ELLER VERK SAMHETEN MOTIVERAS AV ETT BEHOV ATT KORRIERA N ON MARKNADSIM PERFEKTION $ET KAN DOCK FINNAS SK L ATT VIDA PERSPEKTIVET OCH ANALYSERA RELERINAR OCH OFFENTLI VERKSAMHET MED UT NSPUNKT FR N ATT VEN POLITIKER OCH OFFENTLIANST LLDA AERAR I EET INTRESSE VEN T RDER OCH VERKSAMHETER SOM TILLKOMMIT ENKOM P SAM H LLSEKONOMISKA RUNDER KAN INBJUDA TILL MISSBRUK $E SOM DI REKT BER RS AV EN RELERIN ELLER MYNDIHETSUT VNIN KAN HA STARKA DRIVKRAFTER ATT F RS KA P VERKA DEN AKTUELLA MYNDIHETEN ELLER IN DIVIDER VERKSAMMA INOM DENNA 3E TEX -ILROM 2OBERTS F R EN ALLM N DISKUSSION AV RATCHETEFFEKTER 3E,AFFONT 4IROLE F R EN FORMELL ANALYS -ER ALLM NT HAR DET VUXIT FRAM EN SK POSITIV RELERINSTEORI D R RELERINAR ANALYSERAS UTIFR N ETT INTRESSERUPPSPERSPEKTIV $ENNA TEORI R L NRE N ATT STUD ERA INCITAMENT F R MISSBRUK $ R BETONAS ATT RELERINAR KAN SES SOM UTTRYCK F R S RINTRESSEN

50 VEN OM RELATIONEN MELLAN REERIN OCH MYNDIHETER INTE HELT FALLER INOM DEN RAM SOM SKISSERAS OVAN S KAN MYNDIHETER INTE DESTO MINDRE VARA INTRESSERADE AV ATT P VERKA FORMULERINEN AV REERINENS M L EFTERSOM DESSA BLIR AV RANDE F R VERKSAMHETENS BETINELSER & R!-3 DEL R EXEMPELVIS UTFORMNINEN AV RELE RINSBREV OCH BUDETPROPOSITIONER AV STOR BETYDELSE 3AMTIDIT SOM EN N RA KONTAKT MELLAN REERIN OCH MYNDIHET KAN ST RKA MYNDIHETSINTERNA INTRESSEN R DET OCKS AV ODO EFTERSOM MYN DIHETEN SOM REEL R B TTRE INFORMERAD OM VAD SOM R RIMLIA M LFORMULERINAR %N N RA KONTAKT KAN OFTA P SIKT LEDA TILL PERSO NAL VER NAR MELLAN ORANISATIONERNA VILKET KAN E EN KAD F R ST ELSE F R MYNDIHETENS NSKEM L BLAND REERINENS TJ NSTEM N 3PELRUMMET F R S RINTRESSEN R ST RRE N R DET DELS R SV RT ATT OBSERVERA DEN VERRIPANDE M LUPPFYLLELSEN OCH DELS OS KERT HUR MYCKET OLIKA DELAR AV VERKSAMHETEN HAR BIDRAIT TILL DENNA $ET R OCKS AV DETTA SK L VIKTIT ATT DE M L SOM FASTST LLS R SV RA ATT MA NIPULERA VEN OM DE VERRIPANDE M LEN UPPFYLLER DETTA KRAV KVARST R OFTA EN BETYDANDE OS KERHET OM BIDRAEN TILL M LUPPFYL LELSEN KANSKE SPECIELLT N R DET LLER ARBETSMARKNADSPOLITISKA T RDER $ET FINNS EN RISK F R ATT MAN KAN HA TR NT UNDAN ANDRA B TTRE T RDER MOT ARBETSL SHETEN +UNSKAPEN OM EFFEKTERNA AV OLIKA T RDER R ALLTF R LITEN F R ATT DETTA SKALL VARA M JLIT ATT AV RA $ETTA INNEB R ATT UTV RDERINAR AV T RDERS KVALITET R AV STORT INTRESSE -ED KVALITET DVS VAD SOM R EN BRA T RD AVSES H R INTE DE RESULTAT SOM ERH LLS I SERVICEM TNINAR UTAN I VILKEN RAD EF FEKTERNA AV T RDERNA R YNNSAMMA +VALITETEN R SV R ATT OBSER VERA D RF R ATT I DET FINNS M NA EFFEKTER VARAV VISSA R INDIREK TA OCH II DE UTFALL SOM KAN OBSERVERAS INNEH LLER BRUS ORSAKADE AV ANDRA EXOENA FAKTORER OCH III EFFEKTERNA KAN VISA SI MED L N EFTERSL PNIN I TIDEN!TT F TILL N TILL B TTRE INFORMATION OM T RDERS KVALITET R ETT F RSTA STE TILL ATT SKAPA INCITAMENT F R ATT SE TILL ATT T RDERNA R EFFEKTIVA /M KVALITETEN KAN M TAS KAN OCKS BED MNINAR AV MYNDIHETENS ARBETE INKORPORERA DENNA INFORMATION $ESSUTOM KAN EN OFFENTLI REDOVISNIN AV EFFEKTIVITETEN KOMMA ATT P VERKA DE POLITISKA INCITAMENTEN $E POLITISKA BESLUTSFATTARNA HAR FLERA

51 PRINCIPALER VARAV EN KAN S AS VARA MASSMEDIA %N KAD INFORMA TIONSSPRIDNIN OM MYNDIHETERNAS EFFEKTIVITET KAN D RF R PLACERA DESSA FR OR H RE P DAORDNINEN $ET R P DENNA NIV EXTRA VIKTIT ATT DE INDIKATORER P M LUPP FYLLELSE SOM ANV NDS INTE L TER SI MANIPULERAS EFTERSOM DET ANNARS KAN LEDA TILL EN RAV SNEDVRIDNIN AV HELA VERKSAMHETENS INRIKT NIN. R DET LLER ARBETSMARKNADEN R D RF R L NTIDSARBETSL SHET ATT F REDRA FRAMF R PPEN ARBETSL SHET SOM INDIKATOR P M LUPP FYLLELSE!NTALET REULJ RT SYSSELSATTA ELLER SYSSELS TTNINEN I F R H LLANDE TILL ARBETSKRAFTEN R VARIABLER SOM R SV RA ATT MANIPULERA OCH D RF R OCKS L MPLIA SOM INDIKATORER 5TV RDERINAR AV VERKSAMHETEN VID ARBETSF RMEDLINARNA ) 2IKTLINJERNA ANAVS ATT DET R NSKV RT ATT VERKSAMHETEN BEDRIVS S EFFEKTIVT SOM M JLIT $ET VIKTIASTE S TTET ATT F KUNSKAP OM DETTA R ATT ENOMF RA UTV RDERINAR AV OD KVALITET 0RESTATIONS M TT KAN INTE BETRAKTAS SOM ETT SUBSTITUT TILL UTV RDERINAR UTAN ODA UTV RDERINAR BEH VS F R ATT MAN INTE SKALL FAMLA I BLINDO N R PRESTATIONSM TTEN FORMULERAS 5TV RDERINSENHETEN HOS!-3 HAR H R EN VIKTI ROLL!TT!-3 R ENA UTV RDERINAR AV OD KVALITET R MYCKET VIKTIT EFTERSOM MAN BESITTER INSTITUTIONELLA KUNSKAPER SOM SAKNAS P ANNAT H LL 4IDIARE JORDES MYCKET F UTV RDERINAR VID!-3 MEN UNDER SENARE R HAR ANTALET KAT 'ENOM DE SK L NSENOM NARNA SOM!-3 REELBUNDET SAMMANST LLER UTV RDERAS VERKSAMHETEN I DE OLIKA L NEN $ RMED M JLI RS RESULTATJ MF RELSER MELLAN OLIKA REIONER OCH OLIKA KONTOR $ESSA J MF RELSER PUBLICERAS DOCK INTE UTAN R AVSEDDA F R INTERNT BRUK 3E :ETTERBER F R EN DISKUSSION AV M L INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN 3E &RIEDLANDER OCH :ORNITSKY 2UBIN 3E #ALMFORS B 3E TEX!-3 E

52 VEN UTOMST ENDE ORAN OCH ENSKILDA FORSKARE HAR I KAD UT STR CKNIN ENOMF RT UTV RDERINAR UNDER SENARE R "ETYDLIT FLER UTV RDERINAR BEH VS DOCK $ET INSTITUT F R ARBETSMARKNADSPO LITISK UTV RDERIN SOM NYLIEN INR TTATS KAN F RHOPPNINSVIS OCKS BIDRA TILL FLER OCH B TTRE UTV RDERINAR "ASERAT P UTV RDERINAR KAN EXEMPELVIS ARBETSF RMEDLINAR RANORDNAS EFTER RAD AV M LUPPFYLLELSE & RUTOM ATT ST RKA DRIV KRAFTERNA INOM ORANISATIONEN SKULLE EN OFFENTLIJORD REDOVISNIN OCKS KUNNA E B TTRE UNDERLA F R ARBETSS KANDE ATT V LJA ARBETS F RMEDLINSKONTOR $ET FINNS EMELLERTID EN DEL PRAKTISKA PROBLEM F RKNIPPADE MED KONTORSVISA J MF RELSER $ET R SV RT ATT RA R TTVISANDE J MF RELSER MELLAN KONTOR D F RUTS TTNINARNA F R AR BETET KAN SKILJA SI AVSEV RT $ETTA KAN VARA SV RT ATT KORRIERA F R VILKET KAR OS KERHETEN I BED MNINARNA $E ARBETSS KANDES NYTTA AV EN RANORDNIN VER ARBETSF RMED LINSKONTOR BEROR DELS P HUR TILLF RLITLI DENNA R OCH DELS P HUR RELEVANT DEN R F R DEN ARBETSS KANDE /M ETT KONTOR I.ORRLAND VISAR SI HA H M LUPPFYLLELSE S R DETTA INTE S RSKILT RELEVANT INFORMATION F R EN ARBETSS KANDE I ' TEBOR 2ANORDNINEN MELLAN DE LOKALA KONTOREN I ' TEBOR KAN DOCK VARA INTRESSANT $ENNA KAN EMELLERTID P VERKAS AV KARAKTERISTIKA HOS DE S KANDE SOM KAN VARA SV RA ATT OBSERVERA %XEMPELVIS KAN MAN T NKA SI ATT MER INITIATIVRIKA INDIVIDER SKULLE VARA DE F RSTA ATT BYTA TILL DEN H ST RANKADE F RMEDLINEN I N ROMR DET /M DESSA INDIVIDER OCK S HAR H ST SANNOLIKHET ATT F JOBB S KOMMER DE ATT BIDRA TILL ATT KONSERVERA RANORDNINEN UTAN ATT DENNA BEH VER BYA P FAKTIS KA EFFEKTIVITETSSKILLNADER 6 R SAMMANFATTANDE BED MNIN R D R F R ATT DET FINNS EN VERH NANDE RISK ATT NACKDELARNA VID OFFENTLIT REDOVISADE KONTORSVISA J MF RELSER R ST RRE N F RDELARNA 3E T EX LITTERATUR VERSIKTERNA I "J RKLUND MFL #ALMFORS A OCH :ETTERBER $ET FINNS FORSKNINSRESULTAT SOM TYDER P STORA EFFEKTIVITETSSKILLNADER MELLAN OLIKA F RMEDLINSKONTOR 3E!LTHIN "EHRENTZ

53 )NCITAMENT INOM PRIVATA ARBETSF R MEDLINAR EN J MF RELSE 3EDAN JULI R ARBETSF RMEDLINSMONOPOLET UPPH VT!V RELERINEN MOTIVERADES BLA MED ATT PRIVAT F RMEDLINSVERKSAM HET KAN UT RA ETT V RDEFULLT KOMPLEMENT TILL DEN OFFENTLIA F R MEDLINEN $ RIENOM KAN MATCHNINEN P ARBETSMARKNADEN F R B TTRAS +RITIKERNA BEFARADE ATT AVRELERINEN SKULLE KUNNA LEDA TILL EN MER SEREERAD ARBETSMARKNAD OCH I F RL NNINEN TILL EN S MRE MATCHNIN +VARFORDT DISKUTERAR BAKRUNDEN TILL AVRELE RINEN OCH S TTER UTVECKLINEN AV PRIVAT F RMEDLINSVERKSAMHET I 3VERIE I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV %FTER AVRELERINEN HAR DET SKETT EN BETYDANDE EXPANSION INOM DEN PRIVATA ARBETSF RMEDLINS BRANSCHEN MEN MARKNADSANDELEN M TT I TERMER AV HUR STOR ANDEL AV DE NYANST LLDA SOM F TT INFORMATION OM SITT SENASTE JOBB FR N EN PRIVAT ARBETSF RMEDLIN R FORTFARANDE MYCKET BLYSAM MINDRE N PROCENT 5R INCITAMENTSSYNVINKEL R PRIVATA ARBETSF RMEDLINARNA INTRES SANTA S TILLVIDA ATT DE DRIVS MED ETT PRIVAT VINSTINTRESSE OCH T MINSTONE DELVIS ANV NDER F RH LLANDEVIS STARKA EKONOMISKA INCI TAMENT F R SINA ANST LLDA /BSERVATIONER FR N EN PRIVAT ARBETSF R MEDLIN KAN D RF R E EN FINERVISNIN OM HUR TEX BONUSL NER KAN FUNERA VEN INOM DEN OFFENTLIA ARBETSF RMEDLINEN 6I RE DOVISAR NEDAN HELT KORT HUVUDDRAEN AV INCITAMENTSSTRUKTUREN IN OM *OBBCENTER EN RELATIVT NYLIEN PPNAD PRIVAT ARBETSF RMEDLIN I CENTRALA 3TOCKHOLM 6I SKALL OCKS BER RA HUR INCITAMENTEN F R KVALITET SER UT VID PRESTATIONSBASERAD L NES TTNIN -AN B R DOCK VARA F RSIKTI MED ATT DRA S RSKILT L NT ENDE SLUTSATSER AV ERFARENHETERNA AV PRIVAT ARBETSF RMEDLIN EFTERSOM ) :WEIFEL :ABOROWSKI J MF RS M LFUNKTIONEN F R OFFENTLIA OCH PRI VATA ARBETSF RMEDLINAR 6 R INFORMATION BASERAS I HUVUDSAK P INTERVJUVER MED 3OPHIA,ILJEREN OCH *OHAN 3EERREN CHEF RESPEKTIVE REKRYTERARE VID *OBBCENTER )NTERVJUERNA JORDES I NOVEMBER OCH AVSER DE F RH LLANDEN SOM D LLDE

54 F RUTS TTNINARNA F R VERKSAMHETEN OCKS R ANNORLUNDA EXEM PELVIS KAN DE PRIVATA F RMEDLINARNA V LJA VILKA ARBETSS KANDE DE VILL TA SI $E BEARBETAR OCKS BER NSADE SEMENT AV ARBETS MARKNADEN %N ANNAN VIKTI SKILLNAD R ATT F RETAEN DOCK EJ DE ARBETSS KANDE BETALAR F R F RMEDLINSTJ NSTERNA %VENTUELLA SKILL NADER I KOSTNADER OCH PRODUKTIVITET MELLAN PRIVATA OCH OFFENTLIA F RMEDLINAR KAN D RF R DELVIS F RKLARAS AV VERKSAMHETERNAS OLIKA INRIKTNINAR OCH F RUTS TTNINAR $ET MEST INTRESSANTA VORE F RST S ATT KUNNA STUDERA EXPERIMENT MED OLIKA INCITAMENTSMEKANISMER I ORANISATIONER SOM R S LIKA DE OFFENTLIA ARBETSF RMEDLINARNA SOM M JLIT %TT MYCKET INTRESSANT EXPERIMENT MED BONUSL NER INOM ARBETSF RMEDLINEN HAR JORTS I 'RAESTED'ILLELEJE I $AN MARK 4YV RR FINNS NNU INEN DOKUMENTATION AV DESSA ERFARENHE TER TILL NLI %N V LJORD STUDIE AV ETT S DANT EXPERIMENT SKULLE VARA AV STORT V RDE ( R F R VI DOCK N JA OSS MED ATT DISKUTERA PRESTATIONSBASERAD ERS TTNIN MOT BAKRUND AV ETT EXEMPEL P HUR S DAN ERS TTNIN ANV NDS P EN PRIVAT ARBETSF RMEDLIN *OBBCENTER R EN NYETABLE RAD PRIVAT ARBETSF RMEDLIN SOM IN R I F RETAET 0ROFFICE $ETTA HAR VARIT VERKSAMT INOM PERSONALOMR DET SEDAN $E ANDRA VERKSAMHETSRENARNA INOM F RETAET R PERSONALUTHYRNIN OCH ENT REPRENAD SOM INNEB R ATT MAN TILLHANDAH LLER HELA FUNKTIONER SOM TEX EN TELEFONV XEL %TT F RETA SOM ANLITAR *OBBCENTER I ETT ANST LLNINS RENDE BLIR ERBJUDEN TRE KANDIDATER MED NSKAD KOMPETENSPROFIL INOM UNEF R EN VECKA OM INTE KUNDEN HAR BE RT ANNONSERIN VILKET KAR TIDS UTDR KTEN +UNDEN KAN ANTINEN ANST LLA EN KANDIDAT DIREKT ELLER HYRA IN PERSONEN UNDER EN PERIOD P M NADER OCH SEDAN BE SLUTA OM ANST LLNIN 4ILL SKILLNAD FR N ARBETSF RMEDLINEN HANDHAR MAN EN UTVALD RUPP S KANDE $ESSUTOM R VERKSAMHETEN SPECIALISERAD TILL ETT BER NSAT ANTAL YRKESRUPPER -ERPARTEN AV DE S KANDE R OM BYTESS KANDE DVS DE HAR ANST LLNIN MEN S KER ETT NYTT ARBETE $E HUVUDSAKLIA KOMPETENSOMR DENA ANES SOM EKONOMI F RS LJNIN MARKNAD INDUSTRILAER INTERNSERVICE )4TEKNIK SEKRETERARTJ NSTER SAMT TELEFONI

55 2EKRYTERARNAS ERS TTNIN R STARKT PRESTATIONSRELATERAD -ED EN ROV APPROXIMATION KAN BONUSENS ANDEL AV DEN M NATLIA ERS TT NINEN F R EN ENOMSNITTLI REKRYTERARE UPPSKATTAS TILL PROCENT "ONUSEN BASERAS P F RMEDLINSUPPDRAENS BRUTTOVINST "ONUSEN R F R N RVARANDE ENBART RELATERAD TILL INDIVIDENS PRESTATIONER %N RUPPBONUS VILKET KAN KOMMA ATT INF RAS SKULLE KA DRIVKRAFTERNA F R REKRYTERARE ATT TA SI MER TID ATT DISKUTERA SINA UPPDRA MED VARANDRA 3 LJARNAS ERS TTNIN R OCKS PROVISIONSBASERAD /M EN MATCHNIN MELLAN EN S KANDE OCH ETT F RETA INTE FALLER V L UT LIER DET DEN ANSVARIE REKRYTERAREN ATT ERBJUDA EN NY KAN DIDAT $ETTA R OCKS ATT KUNDEN HAR INTRESSE AV ATT P TALA MISS LYCKADE MATCHNINAR $ETTA SAMMANTAET MED ATT F RETA OFTA F REDRAR ATT HA KONTAKT MED SAMMA REKRYTERARE OM DENNE SK TER SI BRA R D LIA MATCHNINAR KOSTSAMMA F R EN REKRYTERARE 3OM REDAN N MNTS R DET KOSTNADSFRITT F R ETT F RETA ATT REKRY TERA VIA DEN OFFENTLIA ARBETSF RMEDLINEN /M EN MATCHNIN INTE FUNERAR KAN F RETAET KONTAKTA ARBETSF RMEDLINEN F R ATT ERBJU DAS NYA ARBETSS KANDEN $ETTA P VERKAR DOCK INTE DEN ANSVARIE F RMEDLAREN EKONOMISKT & RETAET HAR HELLER INET DIREKT INTRESSE AV ATT P TALA MISSN JE MED EN MATCHNIN %N PROVANST LLNIN KAN L TT AVBRYTAS OCH ARBETSF RMEDLINEN ERBJUDER KOSTNADSFRITT NYA KANDIDATER 6ILKA KOMPARATIVA F RDELAR HAR PRIVATA SPECIALF RMEDLINAR OCH ANDRA PRIVATA ARBETSF RMEDLINAR %N SPECIALISERIN P EN VISS PER SONALKATEORI ER KADE M JLIHETER ATT BED MA DE S KANDES KOM PETENSPROFIL OCH RELATERA DEN TILL F RETAENS NSKEM L $ETTA R NATURLITVIS VIKTIT VID TILLS TTNIN AV NYCKELPOSTER P F RETA OCH DET FINNS OCKS ETT FLERTAL SK HEADHUNTINF RETA SOM HAR SPECIALI CERAT SI P DENNA NISCH 6ID DYLIKA REKRYTERINAR KAN EMELLERTID PROBLEMET IBLAND VARA ATT KONTAKTA OMBYTESS KANDE P ETT UR ANDRA F RETAS SYNVINKEL ACCEPTABELT S TT SNARARE N ATT BED MA DERAS L MPLIHET "EHOVET AV KOMPETENSBED MNINAR KAN I ST LLET VARA ST RST N R DET LLER ANST LLNIN AV MEDARBETARE UTANF R F RETAETS K RNVERKSAMHET DVS N R F RETAET HAR SV RAST ATT SJ LVT UTV RDERA DE S KANDE $ETTA SKULLE TALA F R ATT MARKNADEN F R SPECIALISERADE F RMED LINAR KAN VARA ST RST N R DET LLER PERSONALKATEORIER SOM HAR EN

56 ST DJANDE FUNKTION SOM TILL EXEMPEL EKONOMER SEKRETERARE RECEP TIONISTER OCH LAERPERSONAL $ REMOT SKULLE MAN INTE F RV NTA SI ATT R RMOKARE ELEKTRIKER ELLER REVISORER F RMEDLAS P DETTA S TT EF TERSOM DE F RETR DESVIS ARBETAR P F RETA D R DERAS SPECIALITET OCKS UT R K RNVERKSAMHETEN!VSLUTANDE DISKUSSION VEN OM DE PRINCIPIELLA INCITAMENTSPROBLEMEN R UNEF R DESAM MA INOM PRIVAT OCH OFFENTLI VERKSAMHET S KAN DET I PRAKTIKEN VARA BETYDLIT SV RARE ATT TILL MPA STARKA EKONOMISKA INCITAMENT INOM DEN SENARE %N VIKTI SKILLNAD MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLI VERKSAMHET I DETTA AVSEENDE R ATT DEN F RRA DRIVS AV VINSTINTRESSE MEDAN DEN SENARE PR LAS AV DIFFUSA OCH M NFASETTERADE M L $ETTA R DET OFTA SV RT ATT HITTA BRA PRESTATIONSM TT!TT INF RA STARKA DRIVKRAFTER F R AKTIVITETER SOM R KAR ATT M TA R ATT ANDRA VIKTIA M L RISKERAR ATT SIDOS TTAS ) FR A OM F RMEDLINSARBETET R DETTA EVENTUELLT INTE ETT S STORT PROBLEM EFTERSOM HUVUDUPPIFTEN ATT TILLS TTA PLATSER R T MLI EN KLART DEFINIERAD %TT INF RANDE AV EKONOMISKA INCITAMENT KNUT NA TILL PLACERINAR I ARBETE SKULLE VEN INDIREKT LEDA TILL ATT DE T RDER SOM MEST KAR SANNOLIKHETEN F R ATT LEDA TILL ARBETE KOMMER ATT PRIORITERAS $ETTA F RUTS TTER EMELLERTID ATT DET FINNS UTRYMME F R ATT V LJA T RDER $ENNA HAR P SENARE TID BER NSATS AV DE OMFATTANDE VOLYMM LEN %N TYDLIARE BETONIN P PLATSF RMEDLIN KAN OCKS BIDRA TILL ATT KA FLEXIBILITETEN P ARBETSMARKNADEN 0LATSF RMEDLAREN F R STARKARE DRIVKRAFTER ATT ANVISA ARBETEN P ANDRA ORTER ELLER T RDER SOM KAN LEDA TILL JOBB INOM ANDRA YRKEN $ETTA MOTVERKAR I N ON M N DE R RLIHETSH MMANDE INCITAMENT SOM FINNS F R ARBETSS KANDE KOMMUNER OCH FACKF RENINAR VILKA H RR R UR FLYTTKOSTNA DER MINSKAT SKATTEUNDERLA RESPEKTIVE MINSKAT MEDLEMSANTAL 5TSIKTERNA ATT FORMULERA TYDLIA OCH ICKE MANIPULERBARA M L P DENNA NIV TER SI ODA $ET R DOCK VIKTIT ATT M LNIV ERNA R RIMLIT SATTA /M DETTA SEDAN LEDER TILL ATT M LEN VERTR FFAS MED

57 OD MARINAL R DET KLOKT ATT INTE VARA ALLTF R SNABB MED ATT SK RPA KRAVEN EFTERSOM DETTA KAN E NEATIVA DYNAMISKA EFFEKTER VEN N R DET LLER DEN MER VERRIPANDE M LFORMULERINEN R DET VIKTIT ATT M LEN R TYDLIA OCH SV RA ATT MANIPULERA )NCITA MENTSPROBLEMATIKEN P DENNA NIV R MER KOMPLEX INOM OFFENTLI VERKSAMHET N INOM PRIVAT $ RF R R TEX MINSKAD L NTIDSAR BETSL SHET ATT F REDRA SOM M L BETRAKTAT FRAMF R MINSKAD PPEN ARBETSL SHET 0OLITISKA VINSTER UPPST R P ETT ANNAT S TT N F RETASEKONOMIS KA VINSTER & R ATT VERKSAMHETENS RESULTAT SKALL F POLITISKA KON SEKVENSER KR VS ATT DEN UTV RDERAS DET FINNS INET VINSTM TT ATT FALLA TILLBAKA P -EN VEN OM ODA UTV RDERINAR R TILL NLIA ARANTERAR DETTA INTE ATT DE F R ETT POLITISKT ENOMSLA -EDIA HAR EN UTOMORDENTLIT VIKTI ROLL N R DET LLER ATT OMVANDLA FAKTISKA RESULTAT TILL N OT SOM HAR POLITISKA KONSEKVENSER ) FIUR SAMMANFATTAS N RA AV DE VIKTIASTE PUNKTERNA AVSE ENDE EKONOMISKA INCITAMENT &IUR /LIKA ASPEKTER P EKONOMISKA INCITAMENT %KONOMISKA INCITAMENT & RDELAR.ACKDELAR

58 - LSTYRNIN KAN E STORA EFFEKTI VITETSVINSTER I J MF RELSE MED RE ELSTYRNIN %N CENTRAL F RUTS TT NIN F R DETTA R V L FUNERANDE INCITAMENT VILKA KAN E AVSEV RT F RB TTRADE RESULTAT 3KAPAR OS KERHET OM L NENS NIV OCH KR VER D RF R H RE F RV NTAD L N +AN MINSKA BEN ENHET ATT SAM ARBETA 0ERSONALSAMMANS TTNINEN KAN OCKS P VERKAS POSITIVT 3PECIFIKA BER NSNINAR MED OLIKA TYPER AV EKONOMISKA INCITAMENT 0RESTATIONSL N +R VER ACCEPTANS F R L NESPRID NIN INOM BEFATTNINAR 3V RM TBARA ARBETSUPPIFTER KAN NELIERAS & R NDRINAR I PRESTATIONSKRAV KAN D MPA INCITAMENTEN 3N LSKJUTSPROBLEM KAN UPPST OM RUPPRESTATIONER UT R BED M NINSRUND "EFORDRAN %N PLATT ORANISATION SM L NE SKILLNADER OCH EXTERNREKRYTERIN MINSKAR INCITAMENTEN 'ER SVAA INCITAMENT TILL PERSONER MED SM UTSIKTER TILL BEFORDRAN ( PRESTERANDE PERSONER P EN VISS NIV R INTE ALLTID L MPADE F R UPPIFTER P EN H RE NIV

59 %N EMPIRISK STUDIE AV INCITAMEN TEN INOM ARBETSF RMEDLINARNA ) DET F RE ENDE HAR VI REDOJORT F R DEN RUNDL ANDE TEORIN F R INCITAMENT INOM ORANISATIONER 6I HAR VEN REDOVISAT VAD OFFICI ELLA DOKUMENT SOM UTARBETATS AV REERINEN!-3 OCH,!. INNE H LLER BETR FFANDE M L OCH DRIVKRAFTER INOM ARBETSMARKNADSPOLITI KEN "ILDEN AV INCITAMENTSSTRUKTUREN BLIR NATURLITVIS MYCKET OFULLST NDI OM DEN DEL AV ORANISATIONEN D R ARBETSMARKNADSPO LITIKEN TILL STOR DEL FAKTISKT VERKST LLS DE LOKALA ARBETSF RMEDLIN ARNA UTEL MNAS & R ATT F S KRARE KUNSKAP OM HUR ARBETSF R MEDLINARNA FUNERAR I DESSA AVSEENDEN HAR VI D RF R VALT ATT RA EN ENK TUNDERS KNIN RIKTAD TILL ETT SLUMPM SSIT URVAL AV LANDETS ARBETSF RMEDLINAR 3YFTET MED DEN EMPIRISKA STUDIEN R ATT F RS KA F SVAR P F L JANDE FR EST LLNINAR! 6ILKA FAKTORER P VERKAR L NEN OCH VILKEN BETYDELSE HAR DE! 6ILKA R ARBETSUPPIFTERNA! 6ILKA R M LEN F R VERKSAMHETEN OCH HUR R DE UTFORMADE $ESSA FR EST LLNINAR R CENTRALA VID EN ANALYS AV INCITAMENTS STRUKTUREN 6ARJE ENSKILD DEL I DENNA STRUKTUR BEH VER N DV NDIT VIS INTE HA S STOR BETYDELSE MEN L NEINCITAMENT ARBETSORANISA TION OCH M LFORMULERINAR R ATT BETRAKTA SOM DELAR I EN ST RRE HEL HET SOM KAN HA STORA TERVERKNINAR P HUR EN ORANISATION FUNE RAR 6I ANSER ATT DET AV OVANST ENDE SK L FINNS AVJORDA F RDELAR MED ATT ENOMF RA EN ENK TUNDERS KNIN 'ENERELLT SETT R DOCK

60 INTE ENK TUNDERS KNINAR N ON PROBLEMFRI METOD F R INH MTNIN AV EMPIRISK KUNSKAP %FTERSOM SVAREN OFR NKOMLIEN BLIR SUBJEK TIVA UPPKOMMER TEX ALLTID FR AN HUR DE EENTLIEN SKALL TOLKAS 3VAREN KAN TEX VARA FELAKTIA TILL F LJD AV BRISTANDE KUNSKAP ELLER BLI ALLTF R STARKT BEROENDE AV DEN EXAKTA FR EFORMULERINEN 2ES PONDENTERNA KAN VEN I VISSA FALL HA ETT INTRESSE AV ATT SVARA P ETT S TT SOM INTE VERENSST MMER MED VERKLIA F RH LLANDEN %MPI RISKT INRIKTADE EKONOMER HAR D RF R AV TRADITION BETRAKTAT ENK TUN DERS KNINAR MED STOR SKEPSIS OCH HAR FR MST F RLITAT SI P MER H RDA FAKTA SOM INH MTATS P ANNAT S TT VEN OM DENNA IN ST LLNIN NU ALLTMER LUCKRATS UPP ANSER VI ATT DET LIER EN HEL DEL I DESSA INV NDNINAR 0ROBLEMET I DETTA SAMMANHAN R DOCK ATT DET INTE FINNS N OT ANNAT S TT N EN ENK TUNDERS KNIN ATT INH MTA KUNSKAPEN P!L TERNATIVET R INTE MER H RDA FAKTA UTAN INA ALLS 6IDARE ANSER VI ATT DEN TRADITIONELLA KRITIKEN AV SUBJEKTIVITETEN I ENK TUNDERS K NINAR R MINDRE RELEVANT I DETTA FALL. R DET LLER UPPFATTNINEN AV STYRKAN I OCH UTFORMNINEN AV OLIKA DRIVKRAFTER KAN N MLIEN RESPONDENTEN I N ON MENIN S AS ALLTID HA R TT $ET R JUST DEN SUBJEKTIVA UPPFATTNINEN AV INCITAMENTEN SOM BLIR V LEDANDE F R BETEENDET OCH SOM VI D RF R R UTE EFTER VEN OM DEN SVARANDE R KAR VARA ILLA INFORMERAD OM HUR DET VERKLIEN F RH LLER SI $ET F RELIER SLUTLIEN EN RISK F R SNEDVRIDNA SVAR OM DET L NAR SI ATT E S DANA SVAR $ET KAN EXEMPELVIS UPPLEVAS SOM K NSLIT ATT FORMULERA KRITIK MOT EN ORANISATION SOM MAN ARBETAR INOM $ENNA RISK HAR VI F RS KT MINIMERA ENOM ATT SOM BRUKLIT R I LIKNANDE SAMMANHAN TILLF RS KRA DE SVARANDE ANONYMITET $E SVAR VI F TT I ENK TENS AVSLUTANDE DEL D R RESPONDENTERNA AVS M JLIHET ATT L MNA ENA KOMMENTARER TYDER INTE HELLER P N ON UTBREDD TER H LLSAMHET N R DET LLER KRITISKA SYNPUNKTER P DEN ENA VERK SAMHETEN 5NDERL TENHET ATT INFORMERA SI R OCKS EN FINERVISNIN OM ATT DRIVKRAFTERNA R SVAA

61 (UR ENK TEN JORDES 3OM EN F RBEREDELSE TILL ENK TEN JORDES PERSONLIA INTERVJUER UTAN FR EFORMUL R MED CHEFER PLATSF RMEDLARE OCH V LEDARE P FYRA KONTOR I OLIKA DELAR AV LANDET 4ILL ETT AV DESSA KONTOR S NDES SEDAN EN TESTENK T VILKEN BESVARADES SKRIFTLIEN AV ETT ANTAL AR BETSF RMEDLARE $ESSA UPPMANADES OCKS ATT L MNA SYNPUNKTER P ENK TENS UTFORMNIN $ REFTER REVIDERADES ENK TEN $E FLESTA FR ORNA I ENK TEN FORMULERADES MED IVNA SVARSALTERNATIV ATT MARKE RAS AV DEN SVARANDE 6ISSA FR OR FORMULERADES DOCK SOM PPNA DVS UTAN FASTA SVARSALTERNATIV -ED!-6S INTERNA TELEFONKATALO SOM K LLA!-3 JORDES ETT SLUMPM SSIT URVAL AV ARBETSF RMEDLINAR I LANDET AV EN TOTALPOPULATION P OMKRIN $ETTA F RFARANDE VISADE SI LEDA TILL OD EORAFISK SPRIDNIN MED KONTOR FR N SAMTLIA L N REPRESENTERADE I URVALET 3K FILIALER OCH VISSA SPECIALF RMEDLIN AR HELT INRIKTADE P S RSKILDA BRANSCHER ELLER RUPPER AV ARBETSS KANDE UTESL TS INNAN URVALET JORDES %FTERSOM ETT KONTOR SENARE VISADE SI VARA EN FILIAL REDUCERADES URVALET TILL F RMEDLINAR )NOM VARJE KONTOR VALDES SEDAN FEM PERSONER UT CHEFEN SAMT SLUMPM SSIT TV PLATSF RMEDLARE OCH TV V LEDARE $ETTA URVAL BASERADES P PERSONALF RTECKNINAR F R VARJE KONTOR SOM INH MTATS FR N,!. ELLER DIREKT FR N KONTOREN. RA KONTOR I URVALET HADE BARA EN PLATSF RMEDLARE OCHELLER EN V LEDARE ANST LLD OCH I DESSA FALL REDUCERADES F LJAKTLIEN ANTALET VALDA PERSONER TILL TRE ELLER FYRA!NTALET INDIVIDER I URVALET UPPICK TILL TOTALT!V TABELL FRAM R ANTALET INDIVIDER I URVALET ANTALET SVARANDE SAMT SVARSFRE KVENSER UPPDELAT P OLIKA PERSONALKATEORIER 4ILL VAR OCH EN AV PERSONERNA I URVALET S NDES I B RJAN AV DECEMBER EN PERSON LIT ADRESSERAD ENK T SE BILAA TILLSAMMANS MED ETT F LJEBREV OCH SVARSKUVERT #HEFERNA UPPMANADES DESSUTOM ATT S NDA IN KONTORETS ARBETSPLAN %N P MINNELSE MED EN NY ENK T OCH NYTT SVARSKUVERT S NDES UT I B RJAN AV JANUARI TILL DEM SOM INTE SVARAT 4ILL DEM SOM I SLUTET AV JANUARI FORTFARANDE INTE SVARAT ELLER UTEL MNAT

62 EFTERFR AD ARBETSPLAN JORDES EN SISTA P MINNELSE VIA PERSONLIA TELEFONSAMTAL 6ISSA CHEFER MEDDELADE D ATT KONTORET SAKNADE ARBETSPLAN F R DEN AKTUELLA PERIODEN 4ABELL!NTALET INDIVIDER I URVALET ANTAL SVARANDE SAMT SVARS FREKVENS I ENK TUNDERS KNINEN 0ERSONALKATEORI!NTAL INDIVIDER I URVALET!NTAL SVARANDE #HEFER 0LATSF RMEDLARE 6 LEDARE 4OTALT 3VARSFREKVENS %NK TEN BESVARADES AV TOTALT PERSONER VILKET INNEB R EN E NOMSNITTLI SVARSFREKVENS P PROCENT 3VARSFREKVENSERNA VAR UNEF R LIKA H A INOM VARJE PERSONALKATEORI!NTALET INKOMNA ARBETSPLANER UPPICK TILL 3VARSFREKVENSERNA M STE BETRAKTAS SOM MYCKET TILLFREDSST LLANDE I DEN H R TYPEN AV UNDERS KNINAR %N INTE OBETYDLI DEL AV BORTFALLET BERODDE P ATT VISSA PERSONER I URVALET BYTT ARBETSPLATS SEDAN PERSONALF RTECKNINARNA UPPR TTATS -YCKET F PERSONER UPPAV SI VID TELEFONP MINNELSERNA VARA DI REKT OVILLIA ATT BESVARA ENK TEN - NA UPPAV I ST LLET BRISTANDE TID SOM ORSAK TILL DET UTEBLIVNA SVARET 2ESULTAT ) F LJANDE AVSNITT PRESENTERAS SVAREN I ENK TEN BLA I FORM AV ENKLA FIURER OCH TABELLER MED ANIVANDE AV SVARSFREKVENSER 6I HAR OCK S JORT OLIKA STATISTISKA BEARBETNINAR AV SVAREN $ RVID HAR VI I VISSA FALL KOMPLETTERAT INFORMATIONEN FR N ENK TEN MED UPPIFTER SOM INH MTATS FR N,!. ELLER STATISTIK SOM PUBLICERATS AV!-3 & R ATT INTE TYNA FRAMST LLNINEN ALLTF R MYCKET TERES INTE SVA REN P ALLA ENK TFR OR I DETALJERAD FORM UTAN VISSA RESULTAT AN V NDS ENBART I STATISTISKA BEARBETNINAR ELLER OMN MNS KORTFATTAT I

63 DEN L PANDE TEXTEN )NTE HELLER ALLA STATISTISKA BEARBETNINAR PRE SENTERAS I SIN HELHET ) TERIVANDET AV SVAREN RS TSKILLNAD MELLAN CHEFER OCH VRI HANDL ANDE PERSONAL I URVALET DVS PLATSF RMEDLARE OCH V LE DARE!V PRAKTISKA SK L ANV NDER VI MSOM BEREPPEN ARBETSF R MEDLARE OCH VRI HANDL ANDE PERSONAL SOM KOLLEKTIV BE N MNIN P DEN SENARE RUPPEN, NESPRIDNINEN OCH L NENS BEST MNINS FAKTORER 5PPIFTER OM L NESPRIDNINEN OCH BEST MNINSFAKTORER F R L NEN BIDRAR MED VIKTI MEN INTE FULLST NDI INFORMATION OM DE YTTRE DRIVKRAFTERNA INOM EN ORANISATION 2IKTLINJERNA F R L NEPOLITIKEN INOM!-6 HAR FASTST LLTS I ETT S RSKILT DOKUMENT SE!-3 A %NLIT DOKUMENTET SKALL L NERNA VARA INDIVIDUELLA OCH FUNERA SOM ETT STYRINSTRUMENT F R VERKETS LEDNIN 6ERKSAMHETSM L OCH L NE S TTNINSPRINCIPER SKALL KOPPLAS SAMMAN P ETT S DANT S TT ATT!-6 KAN BEDRIVA EN EFFEKTIV VERKSAMHET - LEN F R L NEPOLITIKEN R ATT KOMPETENT PERSONAL SKALL KUNNA REKRYTERAS ATT PERSONAL SKALL KUNNA BEH LLAS OCH VIDAREUTVECKLAS ATT VERKSAMHETEN SKALL KUNNA STYRAS MOT ODA RESULTAT OCH ATT L NES TTNINEN INTE SKALL VARA K NSDISKRIMINERANDE $E FAKTORER SOM ENLIT DOKUMENTET SKALL P VERKA L NEN R F LJANDE KRAVEN I JOBBET VILKET SKALL V A TYNST INDIVIDENS SKICKLIHET SAMT MARKNADENS P VERKAN 3KICK LIHETSKRITERIERNA BESKRIVS T MLIEN UTF RLIT $E AVSER HUR INDIVI DEN UTF R SINA ARBETSUPPIFTER F R ATT N UPPST LLDA M L MED VILKEN KVALITET UPPIFTERNA UTF RS SAMT HUR DEN ANST LLDE SAMVERKAR MED ANDRA $ET R CHEFENS UPPIFT ATT BED MA SKICKLIHETEN HOS VARJE MEDARBETARE, NEN BEST MS I F RHANDLINAR MED EN FACKLI MOTPART $ RF R R DET RIMLIT ATT TRO ATT VEN FACKLIA PREFERENSER AVSEENDE L NEP VERKANDE FAKTORER OCH VAD SOM R EN RIMLI L NESPRIDNIN SPELAR 4ABELLER OCH RERESSIONER SOM INTE REDOVISAS FULLST NDIT KAN DOCK ERH LLAS FR N %3/S SEKRETARIAT

64 EN ROLL F R DET FAKTISKA L NEUTFALLET P ARBETSF RMEDLINARNA!V FIURERNA OCH FRAM R L NESPRIDNINEN F R CHEFER RESPEKTI VE ARBETSF RMEDLARE DVS PLATSF RMEDLARE OCH V LEDARE I V RT UR VAL -EDIANL NEN PER M NAD F R CHEFER R KRONOR OCH F R DE VRIA HANDL ARNA KRONOR 'ENOMSNITTSL NERNA LIER MYCKET N RA DESSA V RDEN VILKET INNEB R ATT DET INTE FINNS N RA MARKERADE SVANSAR T ENDERA H LLET I DE TV L NEF RDELNINARNA 3OM J MF RELSE KAN N MNAS ATT ENOMSNITTSL NEN INOM STATLIA SEKTORN SOM HELHET VAR KRONOR INOM PRIM RKOMMUNALA SEKTORN KRONOR OCH INOM LANDSTINEN VAR ENOMSNITTSL NEN KRONOR I NOVEMBER + LLOR 3#" 3TATISTISKA MEDDE LANDEN &IUR - NADSL N F R CHEFER NOV 'ENOMSNITTSL N KRONOR OBS

65 &IUR - NADSL N F R VRI HANDL ANDE PERSONAL NOV 'ENOMSNITTSL N KRONOR OBS 6AD BEST MMER L NEN F R PERSONERNA I V RT URVAL & R ATT UTR NA DETTA SKATTADES ETT ANTAL L NEEKVATIONER VILKA PRESENTERAS I TABELL ) -ODELL ANV NDS ENBART INDIVIDSPECIFIKA F RKLARANDE VA RIABLER BEFATTNIN CHEF UTBILDNIN ERFARENHET INOM!-6 OCH K N $E TRE F RSTN MNDA VARIABLERNA AVSER ATT F NA UPP KRAVEN I ARBETET OCH INDIVIDENS SKICKLIHET %N CHEFSBEFATTNIN ER ENLIT SKATTNINARNA OMKRIN PROCENT H RE M NADSL N N VAD VRIA HANDL ARE F R ALLT ANNAT LIKA!NM RKNINSV RT R ATT H SKOLE UTBILDNIN ER ETT MYCKET LITET TILLSKOTT I L NEKUVERTET ENDAST PRO CENT I F RH LLANDE TILL ICKE H SKOLEUTBILDADE 5NEF R H LFTEN AV PERSONERNA I URVALET R H SKOLEUTBILDADE $ET KAN DOCK NOTERAS ATT CHEFERNA R H SKOLEUTBILDADE I N OT MINDRE UTSTR CKNIN N AR BETSF RMEDLARNA 3OM F RV NTAT ER L NRE YRKESERFARENHET H RE $ETTA VERENSST MMER DELVIS MED STANDARDFORMULERINEN AV EN L NEEKVATION INOM DEN SK HUMANKAPITALTEORIN D R HUMANKAPITALET SKICKLIHETEN R EN FUNK TION AV ANTALET R I SKOLUTBILDNIN OCH ANTALET R I YRKESVERKSAMHET 3E -INCER