PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET SOCKENSTUGAN

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET SOCKENSTUGAN

2 INNEHÅLL VERKSAMHETSTANKE VÄRDERINGAR BARNETS VARDAG ALLMÄNT OM SOCKENSTUGAN INLÄRNINGSMILJÖN RÖRELSE OCH FYSISK AKTIVITET SPRÅK OCH KOMMUNIKATION MATEMATIK, NATURVETENSKAP MILJÖFOSTRAN SKAPARGLÄDJE OCH KONSTUPPLEVELSER LEKEN SOCIAL, ETISK OCH RELIGÖS FOSTRAN FÖRUNDERVISNINGEN BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD

3 FOSTRINGSGEMENSKAPEN OCH SAMARBETSPARTNERS UTVÄRDERING, DOKUMENTATION OCH BILAGOR BILAGA 1 FÖRSKOLANS ÅRSKLOCKA BILAGA 2 UTVÄRDERING SOCKENSTUGANS VERKSAMHETSTANKE Vi på Sockenstugan arbetar för att skapa en miljö där barnen känner: TRYGGHET TRIVSEL SAMHÖRIGHET GLÄDJE Vidare tycker vi att en bra föräldrakontakt är viktig.

4 Vi vill ge barnen mångsidiga upplevelser samt förstärka barnens självkänsla. VÄRDERINGAR Vi som arbetar på daghemmet Sockenstugan anser att följande värderingar är grundläggande för barnens välbefinnande och för den dagliga verksamheten i barngrupperna: SOCIALA KONTAKTER GRUNDTRYGGHET GEMENSKAP GLÄDJE RESPEKT KREATIVITET

5 SOCIALA KONTAKTER Sociala kontakter och interaktion tränas dagligen i vår verksamhet. Vardagssituationerna erbjuder barnen möjligheter att utvecklas socialt. Barnen leker med varandra och med vuxna. Barnen lär sig att dela sina upplevelser och tankar med andra barn och vuxna via diskussioner som förs t.ex. i samlingen eller vid matbordet. I växelverkan med sin omgivning övar barnen också att lyssna och vänta på sin tur. I vår verksamhet övar vi oss att uppskatta och respektera varandra. Förutom i vardagssituationer övas sociala kontakter också på utfärder av olika slag, t.ex. när vi går på teater eller på bio. Förskoleundervisning ges i Sockenbacka lågstadieskola och förskolan samarbetar med skolan (årskurserna 1-2). GRUNDTRYGGHET Barnen har goda förutsättningar att trivas, utvecklas och att lära sig olika färdigheter när de känner sig trygga. Därför har vi grundtrygghet som en av våra värderingar. När barnen börjar på Sockenstugan önskar vi att mamma eller pappa mjuklandar med barnen (se bilaga om mjuklandning). På vårt daghem har vi ett s.k. egenvårdarsystem, vilket innebär att två i personalen kommer på hembesök innan barnet börjar på daghemmet. Syftet med samtalet är att informera varandra om vad som är viktigt för just det här barnet. Daghemmet får veta mera om barnets vanor och vi berättar för föräldrarna om daghemmets vardag och rutiner. Vi strävar till öppen och god föräldrakontakt.

6 När barn och föräldrar på morgonen kommer till daghemmet tar vi emot dem och säger god morgon. Vi tycker att det är viktigt att både barn och föräldrar blir uppmärksammade och känner sig välkomna. Ibland kan ett barn ha svårt att skiljas från sin mamma eller pappa. Då går vi fram och frågar om föräldern vill att vi kommer och tar hand om barnet. När barnet går hem på eftermiddagen tar vi dem i hand och säger tack för idag. Grundtryggheten byggs också upp genom att vi följer dagliga rutiner och tillsammans överenskomna regler. Det finns alltid en famn öppen för alla barn på Sockenstugan! GEMENSKAP Leken är en viktig del av barnets vardag. När barnen leker känner de gemenskap med varandra. Vi strävar till att varje barn har någon att leka med och att de trivs tillsammans. Ibland planerar vuxna olika lekhörnor och parar även ihop barn som inte brukar leka med varandra. Barnen uppmuntras på detta sätt att leka med olika kamrater. Vi försöker planera verksamheten tillsammans med barnen genom att diskutera och fråga vad de vill göra på dagis. När barnen är medlemmar i en grupp känner de samhörighet. Att ha samlingar, sångstunder och gemensamma utfärder tillsammans ökar barnens känsla att höra till en grupp. Ibland kan det dock vara skönt att vara en stund med en vuxen, att lyssna på en saga, spela ett spel eller bara sitta i famnen och njuta av närhet.

7 GLÄDJE Det är viktigt att bli uppmuntrad samt att känna glädje över att lyckas med någonting. Genom att vi ger barnen möjlighet till detta, samt genom att de får utforska och upptäcka världen omkring sig stöder och stimulerar vi deras utveckling. Genom mångsidig verksamhet och via vardagssituationerna på dagis strävar vi till att barnen får upplevelser att glädjas över. Vi satsar också på att barnen skall få positiva upplevelser i olika miljöer. Därför gör vi utflykter till t.ex. olika parker, skogen eller sportplanen. Vi gör teater- och biobesök, biblioteksbesök, besöker olika muséer osv. Vi strävar till att alla barn skall tycka att det är roligt att komma till daghemmet! RESPEKT En av våra mest centrala värderingar på Sockenstugan är respekt. Vi anser att det är mycket viktigt att både barn och vuxna bemöter varandra med respekt, samt att var och en själv får uppleva att man blir respekterad och uppskattad som den man är. I vardagliga situationer övar vi att ta hänsyn till varandra, hjälpa varandra, vänta på vår tur och att tala artigt till varandra, att ge varandra ro och utrymme att leka, att inte störa varandra, att inte vara våldsamma mot varandra, att inte vara elaka mot varandra osv. Personalen ger också barnen möjlighet att vara med och komma överens om regler på daghemmet.

8 KREATIVITET Att få njuta av och uppleva skaparglädje och konstupplevelser samt att uttrycka sig själv via kreativiteter av olika slag är viktigt för alla barn. Vi vill ge barnen mångsidiga upplevelser och möjligheter till att uttrycka sig själva med en verksamhet som uppmuntrar till skaparglädje, men även uppmuntra barnen till att ta egna initiativ till kreativitet. Vi bekantar oss med konstens olika former också genom att t.ex. besöka utställningar, gå på muséer, gå på teater, bio eller gå på konserter osv. Vi vuxna är lyhörda för vad barnen är intresserade av och kan bygga vidare på barnens idéer. Vi kan också ge olika idéer åt barnen som de kan spinna vidare på.

9 BARNETS VARDAG DAGHEMMET SOCKENSTUGAN I vårt daghem har vi tre barngrupper: Norrgården för 0-3-åringar, Mellangården för 4-5-åringar och förskoleundervisning för 6-åringar. Förskoleundervisnig ges i närliggande skolans utrymmen. Förskoleundervisningen sker mellan kl och den är avgiftsfri. Vi har 14 platser i vår förskola. Förskolan och skolan har gemensamma lovdagar. När förskolan slutar får varje barn ett intyg. Personalen består av barnträdgårdslärare, barnskötare och assistent. Daghemmet ligger i västra Helsingfors, i Sockenbacka bredvid Sockenbacka lågstadieskola. INLÄRNINGSMILJÖN Inlärningsmiljön är en helhet med fysiska, psykiska och sociala element. Den fysiska inlärningsmiljön består av utrymmen inne och ute samt allt material. I nedre våningen har vi ett rum för skapande verksamhet (före detta förskola). I rummet finns också byggmaterial, rollkläder och leksaker. Förskolan använder sig av mera krävande spel och inlärningsmaterial och byter dem kontinuerligt.

10 I nedre våningen finns gymnastiksal som vi delar med skolan. Gymnastiksalen erbjuder möjlighet till mångsidig verksamhet. Där ordnas även jul- och vårfester, konserter, teaterföreställningar mm. I andra våningen fungerar två barngrupper, Norrgården och Mellangården. Utrymmena ger möjlighet till att leka olika slags lekar, bygga med kuddar, lyssna på musik och sagor och till att vila. I ena rummet har barnen bl.a. möjlighet att leka hemlekar eller butikslekar i dockvrån, leka med bilar och djur och att bygga med klossar och lego. Det finns också spel och pussel som barnen själva kan ta när de vill, samt kritor, pennor och målarstaffli om barnen vill rita eller måla. Böckerna i bokhyllan är tillgängliga så att barnen också själva har möjlighet att bläddra i dem. I det andra rummet har barnen möjlighet till sandlek, pyssel, handarbete, att bygga med lego och olika byggsatser, och till att rita och måla. Även i detta rum finns spel, pussel och böcker tillgängliga för barnen. Vi har också fina rollkläder som är mycket populära och som används av alla grupper i huset. Vi strävar till att ha materialet inom räckhåll för barnen. I gymnastiksalen har vi regelbundet gemensamma sångstunder. I sovrummet kan barnen t ex leka med kuddar, handdockor och mjukisar samt sitta i lugn och ro och läsa tillsammans med en vuxen. Vi försöker använda alla våra utrymmen mångsidigt. Vi har fina möjligheter till utelek p.g.a. vi har två stora gårdar. Den ena kallar vi för naturgården där barnen kan använda sin fantasi och leka med naturmaterial. På den andra gården leker barnen med leksaker. Där finns också en klätterställning, sandlåda och gungor.

11 Vi använder också andra miljöer som inlärningsmiljö, t.ex. lekparker och skog. Förskolan har skogsmulleverksamhet i närliggande skog. Den fysiska inlärningsmiljön går hand i hand med den kognitiva inlärningsmiljön. Till den kognitiva inlärningsmiljön hör bl.a. spel, pussel, litteratur och olika slags inlärningsmaterial. Vi strävar till att aktivera barnens intresse och till att stöda deras vilja att lära sig och att experimentera. Den kognitiva miljön uppmuntrar barnen till spel och lek. Den väcker också skaparglädje och intresse för litteratur. Vi utvärderar användandet av leksaker, spel och annat material och byter materialet med jämna mellanrum. Ute strävar vi till att gården uppmuntrar till bollspel, lek, till att klättra och leka rörelselekar. Naturmiljön på vår andra gård lockar barnen till att använda naturmaterial, t.ex. pinnar, kottar och stenar. På naturgården har vi också ett klätterträd som barnen får klättra i. Barnen lär sig sociala färdigheter via leken och i växelverkan med andra barn och vuxna. I leken övar barnen dessa färdigheter individuellt och i grupp. Gemensamma fester, utfärder och andra tillställningar förstärker också barnens samhörighetskänsla. Barnen känner glädje och får nya upplevelser. Barnen lär sig av andra barn och av vuxna. Vuxna är modeller i vardagssituationer, t.ex. vid påklädning och vid matsituationer. Vi försöker göra miljön på Sockenstugan så hemtrevlig och trivsam som möjligt. Trevliga utrymmen ger inspiration till lek, pyssel, rörelse osv. Vi ställer också fram det som barnen har tillverkat, gör t.ex. små utställningar. Vi hänger också upp teckningar och målningar som barnen har gjort.

12 RÖRELSE OCH FYSISK AKTIVITET Den fysiska aktiviteten är viktig för barnens utveckling och för den motoriska inlärningen. Vid rörelse lär sig barnen att gestalta sin kropp och sin omgivning. Barnen upplever glädje när de får röra sig individuellt och i grupp tillsammans med andra barn. Gemensamma gymnastik- och rörelsestunder förstärker också barnens gruppkänsla. Vi vill befrämja barnens motoriska utveckling via leken; de upptäcker sin kropp och dess möjligheter, de klättrar, hoppar, springer och går. Vi leker springlekar, spelar bollspel, åker skridskor, pulka eller kälke och har innegymnastik ca. en gång i veckan. På våren och på hösten har vi också utegymnastik ibland. Vi gör också utfärder till skogen där barnen får röra sig i skogsmiljö. Förskolan har skogsmulleverksamhet på våren i närliggande skog. På vintern åker förskolan skridskor tillsammans med 5-åringarna eller med åk 1-2. Vi tycker att det är viktigt att dagligen erbjuda barnen möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet. I vår verksamhet använder vi oss av olika miljöer att röra oss i som t.ex. våra gårdar, lekparker, skogen, gymnastiksalen, sportplanen och skridskobanan. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Förmågan att bemästra språket är en förutsättning för inlärning.

13 Språket ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå och att göra sig förstådda. Språket tränas varje dag i alla vardagssituationer och i den dagliga verksamheten. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka tankar och känslor, att lyssna och diskutera. Barnen blir vana att berätta om sina känslor och erfarenheter (t.ex. via Stegvis- och Start-metoden). Vid matsituationen uppmuntrar vi barnen till diskussion genom att fråga dem om olika saker. Vid matkärran frågar vi bl.a. om barnet vill ha mycket eller lite mat. Vid lunchen läser vi matramsor tillsammans med barnen. Vid samlingen får barnet lära sig att lyssna och att berätta, t.ex. vad de gjort på veckoslutet eller hurdan leksak de har med sig då vi har leksaksdag. Vi uppmuntrar barnet att berätta genom att ställa frågor om leksaken, t.ex. hur den fungerar. I påklädningssituationer benämner vi klädesplagg, färger och kroppsdelar. Vi har böckerna tillgängliga för barnen. Vi strävar till att med jämna mellanrum byta ut böckerna. Vi har en bokdag då barnen får ta med en sagobok hemifrån. Vi läser dagligen, i t.ex. vilan och i samlingen. Barnen har också möjlighet att själva titta i böcker, och vi läser ofta för ett eller några barn i gången. Vi besöker också biblioteket tillsammans med barnen. I alla situationer strävar vi till att använda en korrekt svenska. Leken har en framträdande roll i språkinlärningen. Barnen tränar kommunikation med andra barn och med vuxna när de leker. Vi förstärker barnens språkmedvetande genom att läsa sagor, rim och ramsor samt spela spel. Vi leker också språklekar, sagoterar, sjunger, spelar rytminstrument och leker sång- och rörelselekar. Barnen har också möjlighet att uppträda för varandra med t.ex. handdockor. Ibland ordnar daghemmet också dramaföreställningar för barnen. Barnen blir medvetna om språket också via rytmiska lekar och genom att lyssna. Vi klappar till ord och delar dem i stavelser, lyssnar vilken bokstav

14 ett ord börjar på osv. Barnen har också möjlighet att lyssna på sagor från cd-skivor och kassetter. I förskolan bekantar sig barnen med siffror och bokstäver, vissa övar sig också redan i att läsa och skriva själv. Med hjälp av materialet Trullematerialet tränar förskolan språklig medvetenhet. För att stöda språket på bästa möjliga sätt går vi också på teater, bio, muséer, bibliotek och utställningar av olika slag. Som stöd för vårt arbete använder vi Språkstrategi för dagvården. MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH MILJÖFOSTRAN Vi vill göra barnen intresserade och nyfikna på siffer- och tidsbegrepp och hjälpa dem att lära sig känna och förstå sin omgivning. Barnen blir medvetna om glädjen och nyttan av att förstå olika matematiska begrepp via spel och lekar. Vi spelar spel med barnen, leker rörelselekar och fingerlekar, vi sjunger och bakar osv. Via vardagliga sysslor upptäcker barnen glädjen att sortera, räkna, klassificera, väga och mäta. Barnen hjälper till att duka borden, servera maten och att duka av. I förskolan övar barnen också att torka borden efter måltiderna. Via experiment, situationer i vardagen, via lek och med hjälp av olika material som finns till förfogande övar barnen också matematiskt tänkande, mängder, former och talbegrepp. Vi tränar tidsbegrepp som dag, vecka, månad, år, olika årstider samt klockslag via olika uppgifter. I förskolan bekantar sig barnen med siffror och bokstäver. De har möjlighet till att använda olika matematiska spel och annat material som

15 uppmuntrar till matematiskt och logiskt tänkande. Barnen övar sig i att väga och mäta och de bekantar sig med former via spel och klossar. skogsmulle skogsutflykter naturgården respekt för naturen naturupplevelser Vårt mål är att barnen får positiva upplevelser om och i naturen. Vi vill lära barnen att värna om naturen. Vi går på utfärder till skogen eller tar oss t.ex. en promenad i närmiljön. Förskolan har skogsmulleverksamhet i närliggande skog. Naturen är en bra inlärningsmiljö. På vår ena gård som vi kallar för naturgården har barnen möjlighet att leka med naturmaterial. Vi vill att barnen får uppleva olika årstider och förändringar i naturen. Vi lyssnar t.ex. på ljud eller på tystnaden i skogen och gör barnen uppmärksamma på olika dofter/lukter runtomkring oss. Vi iakttar naturens färger och former, djur, insekter och växter. I naturen kan barnen experimentera med naturmaterial, leka, klättra, springa, åka pulka och skridskor på vintern osv. SKAPARGLÄDJE OCH KONSTUPPLEVELSER Glädjen att skapa finns inom oss alla och konsten finns runtomkring oss i olika former.

16 Barnen ges möjlighet till erfarenheter av konst i en miljö som gynnar litteratur, musik, bildkonst, dans och drama och som uppmuntrar barnen till att uttrycka sig själva. I vår verksamhet uppmuntrar vi barnen att aktivt använda olika material. Vi vill ge barnen möjlighet att producera konst enskilt och tillsammans med andra. Barnen får uppleva skaparglädje och samtidigt stimuleras barnens fantasi, sinnen och förmåga att uttrycka sig. Genom att producera konst övar barnen bl.a. öga-hand-koordinaton och koncentration. Konstupplevelser förstärker också barnens kroppsuppfattning, jag-bilden men även barnens känsla av att höra till en grupp. Vi vill via vår verksamhet ge barnen möjlighet att njuta och inspireras av mångsidiga konstupplevelser. Barnen får måla på staffli, måla både med pensel och med händerna, modellera, baka, rita, pyssla, handarbeta, sjunga, dansa, spela instrument och lyssna på musik. De kan också leka med vatten, sand eller annat naturmaterial, leka med handdockor eller leksaksdjur, lyssna på sagor, sagotera och hitta på egna rim och ramsor, bläddra i böcker, leka lekar av olika slag mm. Barnen brukar också tycka om att uppträda för varandra och för vuxna med sång, dans, egna sagor, trollkonster, teaterföreställningar, handdockor och instrument. Vi strävar också till att ordna besök till muséer och utställningar, gå på teater och på bio, ordna musik- och teaterföreställningar på daghemmet mm. Även utflykter till skogen eller till parker och grönområden kan vara en konstupplevelse för många stadsbarn.

17 Musiken spelar en viktig roll i vår verksamhet. I sång, rörelse och spel med instrument utvecklas barnen inte bara musikaliskt utan också motoriskt, socialt och intellektuellt. Genom att knyta an musikstunden till ett tema som man arbetar med i den övriga verksamheten, kan barnen få annorlunda och fördjupade upplevelser. Vi har gemensamma sångstunder några gånger i månaden som är mycket omtyckta. Barnen har möjlighet att lyssna på musik i varje grupp. Ibland målar vi till musik och lyssnar också på avslappnande musik i vilan. Sången har också en betydande roll på våra samlingar. LEKEN Det roligaste som barnen vet, det är att leka. I lekens och fantasins värld är allt möjligt! Leken är ett av de viktigaste medlen för barnens inlärning. Via leken bearbetar barnen sina upplevelser, vad de har sett, hört och varit med om. Leken övar upp barnens sociala färdigheter såsom att lyssna, ta hänsyn till andra, vänta på sin tur och att följa regler och instruktioner. Leken lär också barnen problemlösning, att kompromissa och att hitta alternativa lösningar. Barnens språk, kommunikationsförmåga, motorik och förmågan att fantisera övas och förstärks via leken. Genom leken lär sig barnen nya begrepp och att känna sig själva och sin omgivning. Leken stimulerar också barnens sinnen och stärker självförtroendet. Med Stegvis-metoden övar vi oss i att uttrycka känslor och övar självkontroll och problemlösning.

18 Vi använder oss av Stegvis-materialet både i förskolan och med barnen som är i Mellangården(4-5-åringarna). Vi använder oss av Start-materialet även med de yngre barnen ( 3- åringarna). Barnen lär sig via leken. Därför anser vi på Sockenstugan att det är ytterst viktigt att ge barnen möjlighet och utrymme till att leka. Även om förskolan ofta har ett ganska fullspäckat program poängteras lekens viktighet även i den gruppen. Barnen har möjlighet till många slags lekar i våra utrymmen (se inlärningsmiljön). Vi har också leksaksdag en gång i veckan, och den är mycket populär bland barnen. Barnen får då ta med sig en egen leksak hemifrån. Vi leker regelbundet traditionella lekar med barnen, t ex spegelleken, vem är rädd för vargen, Pomperipossa osv både ute och inne. Vid jultiden dansar vi ringdanser och dansar ut julen. Vuxnas roll i leken är att uppmuntra, vägleda, inspirera och stimulera barnen till lek. Vi observerar också kontinuerligt barnens lek och utvärderar vår inlärningsmiljö från lekens synvinkel - vad fungerar, vad fungerar inte. SOCIAL, ETISK OCH RELIGIÖS FOSTRAN Barnen ställs varje dag inför frågor som t.ex. vad är rätt och vad är fel, vad som är bra eller dåligt, vad som är sant eller inte sant. Vardagliga situationer erbjuder möjlighet att diskutera dessa frågor med barnen. Vi upplever att det är viktigt att barnen lär sig att ta hänsyn till varandra, respektera varandra samt att skilja mellan vad som är rätt och

19 vad som är fel. Detta övar vi dagligen i vår verksamhet i växelverkan med varandra och via allt vi gör tillsammans. Vuxnas roll är att vara modeller för barnen, och att svara på barnens frågor på ett sanningsenligt sätt. Vi vill uppmuntra barnen att även själva fundera på svar till sina frågor och hitta lösningar vid t.ex. konfliktsituationer. Personalen tar hänsyn till barnens ålder och utvecklingsnivå när vi diskuterar om t.ex. känslor och rädslor. Vi firar kyrkliga högtider på daghemmet. I vår verksamhet respekterar vi våra familjers kultur, bakgrund och övertygelser. Vi använder oss också av litteratur som underlag till diskussioner om religion och etik. FÖRUNDERVISNINGEN Via de olika innehållsmässiga inriktningarna och i vardagssituationer tränas olika färdigheter som är väsentliga inför skolstarten. Vi strävar till att göra övergången från förskolan till skolan så smidig som möjligt. I Sockenstugans förundervisning läggs stor vikt vid språket. Utöver det som vi redan nämnde i delen språk och kommunikation vill vi väcka barnens språkliga medvetenhet genom att leka och experimentera med språket. Vi bekantar oss med alfabetet och övar oss i att känna igen ljud och bokstäver i ord. Språklekar av olika slag spelar en viktig roll i vår förundervisning. Med hjälp av materialet Trulle tränar förskolan språklig medvetenhet. I förskolan görs olika sorts uppgifter. Speciellt i samband med dessa uppgifter har personalen möjlighet till att observera barnens förmåga att lyssna samt att förstå och ta emot kollektiva instruktioner.

20 Inför skolstarten anser vi också att är viktigt att kunna koncentrera sig och inte bli distraherad av det som sker runtomkring. Koncentrationsförmågan övas även i vardagssituationer. Förutom vid språket läggs också stor vikt vid leken. Vi vill varje dag ge barnen tid och möjlighet till spontan lek både inne och ute. Förskolan är med i skolans elevråd. Eleverna får vara med och påverka gemensamt trivsel. På västra distriktet arbetar förskolan och skoleleverna med materialet som heter livskunskap. Läromedlet täcker teman som bl a självbild, kamratskap, familj, tankar, känslor och hälsa. En av våra viktigaste värderingar på Sockenstugan är respekt. I förskolan fortsätter vi att jobba med Stegvis-metoden. Vi övar oss dagligen i att ta hänsyn till varandra och påminner varandra om vår gyllene regel: var mot andra som du vill att de skall vara mot dig. BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD Om det hos oss vuxna väcks en misstanke om att barnet antingen fysiskt, socialt eller känslomässigt inte utvecklas åldersmässigt diskuterar vi först med barnets föräldrar. Med föräldrarnas tillstånd tar vi sedan kontakt med områdets ambulerande specialbarnträdgårdslärare. Specialbarnträdgårdsläraren kommer till daghemmet och observerar barnet. Efter besöket diskuterar vi på nytt med föräldrarna och specialbarnträdgårdsläraren om vilka stödåtgärder befrämjar barnets utveckling på bästa möjliga sätt. Stödåtgärder ordnas huvudsakligen i det egna daghemmet. Vid behov kan antingen antalet barn i gruppen minskas eller antalet personal ökas. Vissa barn har rätt till gruppassistent.

21 Habilitering är en del av barnets vardag. Stödåtgärderna ingår i den dagliga verksamheten och genomförs via vård, uppfostran och lek. Vi samarbetar med Folkhälsan och familjerådgivningen och följer upp samt utvärderar barnets utveckling med jämna mellanrum. FOSTRINGSGEMENSKAPEN OCH SAMARBETSPARTNERS Föräldrarna bär i första hand ansvaret för barnens fostran. Personalens uppgift är att stöda föräldrarna i fostrandet av barnen. Vi strävar till god föräldrakontakt och samarbete med föräldrarna. Vi vill bygga upp en relation till föräldrarna i vilken de får en tillit till personalen och upplever att barnen har det bra på dagis. Vi ordnar föräldramöte en gång i året. På föräldramötet har föräldrarna möjlighet att komma med önskemål samt att påverka innehållet i verksamheten. Daghemmet Sockenstugan har en föräldrarepresentant i skolans Hem - och skola -förening. Föreningen förser oss med material och böcker och ansöker om ekonomiskt stöd från olika fonder och föreningar.

22 Dessa pengar används bl.a. till att göra teaterbesök, utfärder och till inköp av olika slag. Pengarna möjliggör också att utomstående artister kommer och uppträder för oss. Vi har ordnat bl.a. konserter, dockteater, teater och har haft besök av en trollkonstnär. Vi brukar också bjuda in skolan och andra daghem på dessa tillställningar. Förutom föräldramöten har vi utvecklingssamtal med alla familjer. På samtalen diskuterar vi barnens utveckling, om deras individuella behov och kommer överens om eventuella stödåtgärder. För varje förskolebarn görs det upp en individuell plan i samråd med föräldrarna. I planen beaktas både barnens och föräldrarnas åsikter angående verksamheten. Daghemmet Sockenstugan har följande samarbetspartners: Rådgivningen, (vi fyller i 4-års blanketter som föräldrarna tar med sig när barnet har sin 4-års granskning, sk. Hyve-undersökning på rådgivningen), skolan, ambulerande specialbarnträdgårdsläraren, talterapeuten, familjerådgivningen och Folkhälsan. Vi besöker också Sockenbacka, Lassas och Tölö bibliotek med jämna mellanrum.

23 UTVÄRDERING OCH DOKUMENTATION Vi försöker dagligen tala med föräldrarna och berätta om hur barnens dag har gått. Vi observerar kontinuerligt hur barnen fungerar i grupp och använder våra observationer som diskussionsunderlag t.ex. på föräldrasamtalen. Vi gör upp en vårdplan för alla barn tillsammans med föräldrarna. Varje barn har en egen pärm på daghemmet. Pärmen påbörjas när barnen börjar på daghemmet och den följer med barnen från grupp till grupp under hela daghemstiden. I pärmen samlar vi fotografier, teckningar, målningar, intervjuer, kommentarer mm. Med hjälp av pärmen kan barnen också själva följa med sin utveckling, titta på gamla fotografier från olika händelser och blicka tillbaka på det

24 som har skett under deras daghemstid. Det brukar vara omtyckt att titta i pärmarna tillsammans med en vuxen, speciellt med mamma eller med pappa. Vi utvärderar och uppdaterar planen för småbarnsfostran på personalens utbildningsdagar i början på varje termin eller vid behov. MJUKLANDNING PÅ DAGHEMMET När barnet börjar på daghemmet utser vi en egenvårdare för varje barn. Egenvårdaren ansvarar tillsammans med föräldrarna för mjuklandningen. Mjuklandning betyder att barnet tillsammans med någon av föräldrarna successivt vänjs vid den nya miljön. Det är en stor omställning för ett barn att börja på daghem. Barnet lämnar då sitt trygga hem och blir beroende av andra vuxna än sina föräldrar. Barnet skall komma till rätta i en grupp med många andra barn. För att inte rubba barnets trygghet bör daghemsstarten noga planeras. Känslan av trygghet betyder så oerhört mycket för den harmoniska personlighetsutvecklingen, därför är det av stor vikt att göra den första kontakten med daghemmet så positiv som möjligt. Dessa viktiga aspekter diskuterar vi under hembesöket. Vi rekommenderar 1-2 veckors mjuklandning för barn under 3 år. En veckas mjuklandning räcker vanligtvis för de flesta barnen.

25 Även för föräldrarna innebär det en omställning när deras barn börjar på ett daghem. De är ovissa om hur barnet kommer att finna sig till rätta i sin nya miljö, samt hur det kommer att klara umgänget med nya barn och vuxna. Därför strävar vi till en så god föräldrakontakt som möjligt och har bl.a. ett s.k. nybörjarsamtal med vårdnadshavaren när barnen börjar på Sockenstugan. Att börja på ett daghem eller att byta daghem skapar alltid viss oro hos ett barn. Vi vill lindra denna oro och göra daghemsstarten till en så positiv upplevelse som möjligt! STEGVIS- OCH START -METODEN StegVis är ett undervisningsmaterial som syftar till att förebygga aggressivt beteende och lägga en grund för ett gott socialt samspel. StegVis används i barngrupper från 4 år. När man arbetar med barnen tränar man viktiga sociala färdigheter och ökar barnens emotionella kompetens och självkänsla. Start är motsvarande material för 3-åringar. Syftet är att barnen blir bättre på att förstå och komma överens med andra, att hantera ilska, att lösa sociala problem och att använda andra sociala färdigheter. Barnen diskuterar ca 1 gång i veckan under lärarens ledning en situation som visas på en stor svartvit fotoplansch. Barnen uppmanas att leva sig in i de olika situationerna som beskrivs på bilderna och komma med förslag på hur man hanterar dessa situationer. Barnen får försöka finna lösningar som de sedan kan pröva i konkreta handlingar.

26 Bilaga 1. Förskolans årsklocka

27 Förskolans årsklocka December Januari November * Amb. spec.btl gör ev. skolberedskaps unders. under de 2 sista veckorna *Ev. individuella utredningar Februari *Infomöte om skolan Oktober * Förskolans läro- och verksamhetsplan färdig * Förskollärarna gör KTI uppgift * Alla Leops färdiga * Leops- samtalen med föräldrarna * Infomöte om förskolan till blivande förskolebarn * Anmälning till förskolan/skolan * Ansökningstiden till eftis börjar * Överföringsmöten i samråd med förskolan och skolan Mars * Observationsschemat ifylls September * Förskolan utvärderar * Leops utvärderingssamtalen med föräldrarna April Augusti * Föräldramöte under de 2 första veckorna * Förskolan börjar * Barnen besöker skolan *Leops sid. 1 och 6 (+ev. särskilt stöd) överförs till skolan Maj Juli Juni