Slutrapport för projekt

Transkript

1 Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital form både till det lokala Leader-kontoret och till Länsstyrelsen. Observera att ditt Leader-kontor måste godkänna slutrapporten innan den sänds till Länsstyrelsen. Allmänna uppgifter Datum: Projekttid: Journalnummer: Projektnamn: Förstudie småskalig hållbar etanolproduktion LAG diarienr: LVS-035 Projektägare: Emtunga Gård AB Sammanfattning Hur sammanfattar du projektet? Vad är bakgrunden till projektidén? Önskemål om att få in odling av vallgrödor och/eller ärtväxter (kvävefixerande) i växtföljden vilket ger jorden bättre struktur och bördighet och dessutom är positivt ur miljösynpunkt. Grödan skulle sedan kunna nyttjas som råvara för småskalig etanolproduktion. Tanken var att Ecoetanol (ett utvecklingsbolag) som sa sig ha utvecklat ett koncept för sådan småskalig etanolproduktion skulle etablera sig i Skaraborg och i samarbete med lokala lantbrukare undersöka förutsättningar för att sätta upp en pilotanläggning. Som ett alternativ till etanolproduktion har också ingått att titta på möjligheten att processa råvaran till biogas i stället

2 Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? Förstudiens syfte har varit att genom försöksodling av åkerböna ta fram underlag för hur odling lagring och hantering av en möjlig råvara för etanol (eller biogas) kan gå till. Dessutom innan investeringar i pilotutrustning görs, samla in och strukturera det material som Ecoetanol sagt sig ha framme samt identifiera de nyckelfrågor som behöver klarläggas så att processens funktion och underlag för teknisk lösning och marknadsförutsättningar klarläggs. En viktig del i förstudien har också varit att försöka förankra projektidén och söka samarbetsformer mellan de parter som skulle kunna ingå vid uppförande och drift av den första eventuella pilotanläggningen och/eller driva projektet vidare på annat sätt. Vad genomförde du i projektet? En försöksodling av ca 1 ha åkerböna har genomförts. Prover har tagits och analyserats under odlingssäsongen och efter avslutat skörd och ensilering. Försöksodlingen och dess resultat har finns sammanställt i bilagd rapport Bilaga 1, Redovisning av projekt om näringsinnehåll i Åkerböna, Elisabeth Nadeau, SLU Skara. Avstämningar och möten för att utbyta information och diskutera framkomliga utvecklingsvägar och samarbeten har hållits med många olika aktörer såsom t ex Energigården, Ecoetanol, St1, Scandinavian biogas Fuels, Hushållningssällskapet Västerås och Skara, Trollhättan Energi, Grästorp biogasförening m fl. Vid några tillfällen har mera ingående möten och diskussioner förts med St 1 kring marknadsaspekter kopplade till etanol. Detsamma har skett med Scandinavian biogas Fuels (SBF) kring biogas. Vid ett tillfälle genomfördes också ett studiebesök vid SBFs försöksanläggning utanför Linköping/Norrköping och vid biogaslaboratoriet knutet till Linköpings universitet. Kontakter med intressenter från Bosnien (via kanaler i Sverige) har också förts. Intresse och möjlighet att investera dels i fördjupade studier och dels vid ett eventuellt uppförande av en pilotanläggning för etanolproduktion därefter har indikerats. Detta arbete pågår och beräknas fortsätta även efter att denna förstudie avslutats. Utöver de styrgruppsmöten och arbetsmöten som hållits har hela lantbrukargruppen också träffats vid två tillfällen och diskuterat vad som gjorts, vilka slutsatser man kan dra och hur man skall/bör gå vidare. Vad blev det för resultat? Fältförsöken gav erfarenheter och kunskap kring odling, skörd och lagring av åkerbönan. Försöksodlingen och dess resultat har finns sammanställt i bilagd rapport Bilaga 1, Redovisning av projekt om näringsinnehåll i Åkerböna, Elisabeth Nadeua, SLU Skara. Tyvärr visade det sig att det tekniska underlag och de kalkyler Ecoetanol hade sagt sig besitta inte gjordes tillgängligt för övriga intressenter i förstudien. Resultatet blev att det inte gått att tekniskt verifiera den mekaniska separationen i en vätskefas och en fiberfas som i den ursprungliga projektidén var en väsentlig del. Eftersom den tekniska lösningen för hur såväl etanol som protein och fiber skall processas ur råvaran därmed fortfarande är okänd har endast teoretiska och mycket grova och ofullständiga ekonomiska kalkyler kunnat upprättas. Som jämförelse har också motsvarande kalkyl för process av råvaran till biogas tagits fram Kalkylerna finns översiktigt redovisade i figurerna nedan

3 Schematiska processer samt grova kalkyler för de olika produktionsalternativen Etanolproduktion Odling Mekanisk Separation Vätskefraktion Process Etanol (80 %) kr/ha Obs! Osäker beräkning Källa: St1, Finland (vid 4,00 kr/l EtOH) Jordförbättring förfruktsvärde? Fiberfraktion Protein kr / ha Lågt men > 0 kr /ha kr/ha Övriga förutsättningar Obs! Uppskattningar Obs! Osäker beräkning Förutsätter protein inklusive vatteninnehåll i form lämplig till foder. (vid 6,00 kr/kg, 100% protein) - Processkostnader ej medräknade - Investeringskostnader ej medräknade - Utbyte per/ha kg ts/ha enligt försöksodling nedräknat med 20 % - Näringsinnehåll enligt analys ensilerad vara (Eurofins ) Biogasproduktion Odling Röt- Process Upp gradering Fordonsgas kr/ha Grov beräkning Källa: Scandinavian biogas Fuels (vid 0,50 öre/kwh) Jordförbättring förfruktsvärde? Biogödsel Koldioxid kr / ha? Lågt > 0 kr/ha Övriga förutsättningar Obs! Uppskattningar - Processkostnader ej medräknade - Investeringskostnader ej medräknade - Utbyte per/ha kg ts/ha enligt försöksodling nedräknat med 20 % - Näringsinnehåll enligt analys ensilerad vara (Eurofins )

4 Vilka positiva effekter har projektet haft? Kunskap och erfarenheter om hur odling förtorkning och ensilering skall göras har stärkts. Råvara (inkl dokumenterad analys) för fortsatt utvärdering har tagits fram. Såväl analysresultat och faktiskt råvara har levererats dels till Ecoetanol och andra intressenter som sagt sig ha för avsikt att jobba vidare för att utveckla tekniska lösningar för etanolproduktion. (Bl a Branko Reljanovic, Lidköping som har kontakter med Bosniska intressenter) Beträffande biogas har också alternativet att odla vall (i stället för åkerböna) diskuterats. Kontakter har därför tagits med aktörer i Mälardalen som redan har erfarenheter av detta. För produktion av biogas finns känd teknik (speciellt om vallodling väljs) men det krävs då troligen en större anläggning eller möjligen flera små närliggande och hopkopplade anläggningar för att lösa uppgradering och distribution av gas effektivt. Ett antal andra nya kontaktytor mellan olika aktörer har också etablerats. Det har också framkommit att marknadsförutsättningar och intresse bland befintliga bränsledistributörer finns för att köpa, vidareförädla, distribuera och sälja såväl eventuell etanol som biogas som kan komma att produceras. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Två nyckelfaktorer för att komma vidare är 1. Samverkan mellan olika aktörer måste fungera bättre än hittills. Att hitta former där förtroende finns mellan parter och där erfarenheter och information utbyts åt alla håll är nödvändigt. 2. Ekonomin i hela värdekedjan behöver stärkas. Även om de kalkyler som upprättas är grova så indikerar såväl en tänkt process till etanol som alternativet att processa till biogas på dålig lönsamhet. Kalkylförutsättningarna kan fort ändras om t ex ersättningar för att lägga mark i träda återinförs. Deltagande och medverkan Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? En grupp lantbrukare i Varatrakten företrädda av en styrgrupp där Christer Molin, Magnus Andersson och Mattias Dahlstrand ingått har lett projektet. Ola Göransson, Cellma AB har anlitats som extern konsult. För upplägg och utvärdering av odlingsförsöken har Elisabet Nadeau, Fid Dr och forskningsledare vid SLU Skara ansvarat. Mikael Knif, St1 Finland samt Jörgen Eilertsson, Scandinavian biogas Fuels, Linköping har används som kontakter in i respektive företag för att bedöma produktions och marknadspotentialer för etanol respektive biogas. Dessutom har ett antal andra personer medverkat i varierande grad.

5 Är projektet förankrat? På vilket sätt? Alla som deltagit i projektet och/eller visat intresse har fått information. Hela projektgruppen har haft en avslutande genomgång. Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Ja. T ex SLU, Hushållningskapet, Biogas Öst, Agroväst, Energigården, LRF, St1, Scandinavian biogas Fuels, Växtkraft Västerås, m fl Har projektet skapat nya samarbeten? Inget färdigt men en hel del nya kontakter har tagits som ev kan leda till samarbeten framöver. Bakgrund Varför ville du genomföra projektet? Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet? Önskemål/behov om att få in strukturförbättrande grödor i växtföljden. Målgrupp Vem riktade sig projektet till? Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive indirekt. Lantbrukare (växtodlare och svinuppfödare) Drivmedelsdistributörer (etanol och ev biogas) Tillverkare/leverantörer av produktionsutrustning Genomförande Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet (projekttiden)?

6 Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? Försöksodling ensilering provtagning analys Beräkning produktionspotential (etanol o biogas) utifrån ensilerade åkerbönor Upprättat mycket översiktlig ekonomisk kalkyl för process av råvaran dels till etanol och dels till biogas. För alternativet att processa till biogas har även en grov jämförelse (baserad på tabellvärden) med vallodling gjorts. Möten kontakter och studiebesök. I övrigt se ovan. Vad har gått som planerat? Försöksodling inklusive all hantering fram till lagring av råvaran i ensilagebalar har följt upprättad plan. Detsamma gäller i stort kontakter med bränslebolag för att stämma av marknadsförutsättningar för etanol (o biogas). Har något fungerat bättre än förväntat? Projektadministration och samarbete/avstämningar med leaderkontoret har fungerat mycket bra och varit smidigare än förväntat. Vad har inte gått som planerat? Förklara Utvärdering av etanolprocessen där avsikten var att kunna testa mekanisk separation har inte kunnat genomföras. Förväntad leverans av kunskap och dokumentation från Ecoetanol har helt uteblivit vilket omöjliggjort att detta kunnat ske. Till viss del har dock alternativa planer och utvärderingar/kalkyler tagits fram och genomförts. Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång?? Samarbetet med Ecoetanol har inte fungerat på ett tillfredställande sätt. Projektets mål Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål? 1. Utvärdera teknisk och ekonomisk bärighet av idén 2. Förankra projektidén hos berörda parter 3. Sammanställ och samla in underlag och befintlig dokumentation 4. Föreslå fortsättning

7 Vad blev resultatet? 1. Omogna åkerbönor fungerar bra att ensilera. Näringsinnehåll och utbyte har klarlagts. Den vidare processen har inte kunnat tekniskt verifieras. De grova kalkyler som tagits fram är osäkra och det kan även finnas ytterligare faktorer såsom t ex ekonomiska villkor kring att lägga mark i träda som bör beaktas innan några mera omfattande slutsatser kan dras. 2. Alla resultat som framkommit har öppet redovisats och diskuterats med berörda parter. 3. Försöksodlingen är dokumenterad i rapport från SLU. Dokumentation avseende utrustning för etanolproduktion har inte levererats. 4. Fortsatt fördjupade studier eller samarbete med andra intressenter kan eventuellt leda till att odling av åkerböna eller vall kan bli aktuellt. Ingen detaljerad plan för detta har dock känts meningsfullt eller varit aktuellt att ta fram då resultatet i övrigt inte påvisat att detta kan leda till vare sig lönsamhet eller teknisk bärighet. Lantbrukargruppen som ansvarat för projektet ser dock anledning att framöver följa vad andra aktörer planerar, genomför och kommer fram till men ser ett begränsat intresse att själva lägga ned mera engagemang och/eller resurser. Om målen endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? De brister i samarbetet med Ecoetanol som funnits i kombination med de indikationer om dålig lönsamhet som framkommit har gjort att engagemang och intresse hos de inblandade svalnat. Detta är också skälet att vissa aktiviteter inte alls genomförts och projektbudgeten därmed inte heller förbrukats. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Data och erfarenheter kring odling skörd och ensilering av åkerböna (hela växten) har samlats in och utgör underlag för fortsatt utvecklingsarbete. De kontaktytor som öppnats och det intresse som projektet mött bland olika aktörer påvisar också tydligt behovet/viljan av att finna hållbara lösningar i enlighet med projektets intentioner. Även om fördjupade studier och fortsatt utvecklingsarbete först krävs kan detta komma att leda till odling i större skala av åkerböna (eller vall) vilket skulle ge betydande miljövinster. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Projektet har bemannats utifrån behov av arbetsinsatser snarare än ur ett jämställdhets/invandrar ungdomsperspektiv. I något fall har ungdomsarbete och insatser av person med utländsk bakgrund ändå förekommit. Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja i någon mån. Alla deltagare har lärt sig mer kring energiproduktion.

8 Mätbara resultat Fyll i med projektets mätbara resultat, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som du förväntat dig och/eller annan relevant information. Antal Utfall Kommentar Antal deltagare i projektet Män Kvinnor 3 1 Ungdomar 0 1 Invandrare 1 1 Antal deltagare i kurser och seminarier Män 0 0 Kvinnor 0 0 Nya arbetstillfällen Män 0 0 Kvinnor 0 0 Nya företag 1 0 Förstudien har inte tydligt påvisat teknisk och ekonomisk bärighet. Det har därför inte funnits förutsättningar att bilda något företag. Antal nya tjänster och produkter som skapats genom projektet 0 0 Nya nätverk 1 0 Nya kontaktytor har etablerats under arbetet. Något mera ordnat/organiserat nätverk eller samarbete har det ännu inte funnits behov av eller förutsättningar för. Antal nya inflyttade personer Ökat antal besökare och gästnätter som projektet förväntas skapa Bidragit till ökad jämställdhet

9 Spridning av projektets resultat Hur har du spridit resultatet av projektet? Informerat vid träffar, möten och sammankomster. Alla som velat har också fått skriftlig information i den mån sådan funnits eller tagits fram. Vilka andra aktörer kan vara intresserade att ta del av projektresultatet? Vi har märkt att projektet har väckt en del intresse och har haft en hel del kontakter med olika aktörer inom lantbruksnäring, produktion av biodrivmedel samt förädling och distribution av fordonsbränslen. Det finns många aktörer inom dessa områden och det är främst inom dessa områden vi tror att ytterligare intresserade kan finnas. Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat? Ingen uppfattning Projektets kostnader och finansiering Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (uppdelat på finansiärer). Redovisa projektets ideella arbete och ideella resurser. KOSTNADER Faktiska kostnader Beviljad budget Utfall Löner och lönebikostnader Indirekta kostnader Investeringar Övriga kostnader kr kr Summa faktiska kostnader kr kr Resurser Ideellt arbete kr kr Övriga ideella resurser Summa ideellt arbete/resurser Offentliga resurser kr kr

10 Om du haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Ex. på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet. Övriga kostnader finns specificerade i detalj i projektredovisningen och består av konsultkostnader, kostnader för försöksupplägg, odling och analyser samt diverse utlägg för resor och möten. FINANSIERING Faktisk finansiering Budgeterad finansiering Utfall 0 kr Privat medfinansiering, intäkter 0 kr Privat medfinansiering, övrigt Summa privat medfinansiering 0 kr 0 kr Finansiering via Leader kr kr Övrig offentlig medfinansiering Namn Resurser Ideellt arbete kr kr Övriga ideella resurser Summa ideellt arbete/resurser kr kr Offentliga resurser Avvikelser från beviljad budget Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade kostnader? Om det är fallet, vilka är avvikelserna och vilka är skälen till dessa avvikelser? Delar av budgeterade kostnader har ej upparbetas. Huvudskälet är uteblivna leveranser från Ecoetanol. En gång under projekttiden har därför också (efter samråd med leaderkontoret) budget och delar av projektplanen reviderats och projekttiden förlängts.

11 Slutsats och rekommendationer Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Inga speciella utöver vad som ovan redovisats Vilka mervärden har projektet tillfört? Ny kunskap och nya kontakter har tillkommit. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Inget speciellt Genomförandet Hur har kontakten/hjälpen fungerat från LEADER Västra Skaraborg? Mycket bra! Förbättringsområden Hur kan Leaderstödet förbättras? (ex seminarier, föreläsningar, kontakter eller annat) Inga förslag. Det har fungerat bra! Bilagor: Bilaga 1 Rapport Redovisning av projekt om näringsinnehåll i åkerböna, Elisabet Nadeau, SLU Skara EMTUNGA LIDKÖPING Projektägare/Firmatecknare Projektledare

12 Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med landsbygdsutveckling och för allmänheten Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning. Kontaktpersoner i slutrapporten Namn & adress Christer Molin Emtunga Gård VARA Roll i projektet Projektägare Underskrift Telefonnummer E-postadress cm.molin@telia.com Datum Namn & adress Ola Göransson Cellma AB Falkgatan 6 Telefonnummer LIDKÖPING Roll i projektet Projektledare Underskrift E-postadress ola.goransson@cellma.se Datum