Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler"

Transkript

1 Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av en viss åtgärd eller ett visst projekt, (Mattsson) Varför görs samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler? Om alla marknader fungerar perfekt kommer privata aktörer att agera på ett ur samhällsekonomisk synpunkt optimalt sätt: Det finns ingen konflikt mellan samhällsekonomi och privatekonomi (företagsekonomi). På verklighetens marknader existerar olika slag av marknadsimperfektioner som bryter sambandet mellan samhällsekonomisk och privatekonomisk lönsamhet. Externa effekter Kollektiva nyttigheter Extrema stordriftsfördelar Ojämvikter Kräver offentliga ingripande (offentlig produktion eller offentlig styrning). En samhällsekonomisk kalkyl kan ses som ett underlag för dessa beslut 1

2 Exempel på områden där samhällsekonomiska kalkyler görs Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, broar etc. o Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar (dammanläggningar, sjukhus, idrottsanläggningar etc.) Hälsosektorn o Sjukvårdsbehandlingar o Läkemedel Brandförsvaret Utbildningssektorn Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Samhällsstöd vid industrietableringar/annat industristöd Förändrad lagstiftning eller andra politiska beslut i- nom olika områden Biståndsprojekt 2

3 Teoretisk bakgrund Utgångspunkten för den samhällsekonomiska kalkylen är välfärdsteorin Samhällets välfärd beror på de ingående individernas välfärd De enskilda individerna är själva bäst på att bedöma vad som ger dem välfärd Hur skall vi veta om ett visst projekt höjer välfärden i samhället eller inte? Paretokriteriet sällan användbart Majoritetsprincipen tar ej hänsyn till intensiteten i preferenserna Utilitaristisk ansats kan man verkligen göra interpersonella nyttojämförelser? Välfärdsteorins lösning : Hicks Kaldor kriteriet (kompensationskriteriet, det potentiella paretokriteriet) Om de som vinner på en åtgärd teoretiskt kan kompensera de som förlorar på åtgärden så har samhällets välfärd ökat Antag att kompensationen är monetär: Om vinnarna är beredda att betala mer för åtgärden än vad förlorarna kräver för att gå med på åtgärden så är Hicks -Kaldor kriteriet uppfyllt 3

4 Den samhällsekonomiska kalkylen bygger på Hicks Kaldor kriteriet: I en samhällsekonomisk kalkyl mäter man sällan direkt vinnarnas betalningsvilja respektive förlorarnas ersättningskrav utan presenterar resultatet som skillnaden mellan samhällsekonomiska intäkter (benefits) och kostnader (costs). Men om en samhällsekonomisk kalkyl ger ett positivt resultat vet man att vinnarna alltid kan kompensera förlorarna oavsett hur intäkter och kostnader är fördelade mellan enskilda individer. Kritik: Eftersom kompensationerna inte betalas ut tas ingen hänsyn till hur åtgärden påverkar välfärdsfördelningen Försvar: (a) Samhället har andra möjligheter att åstadkomma önskad välfärdsfördelning (b) En del åtgärder gynnar vissa, en del andra. Alla vinner på om man konsekvent nöjer sig med att se på totaleffekten och strunta i fördelningen Littles kriterium: En åtgärd skall dels uppfylla Kaldor Hicks kriteriet dels innebära acceptabla fördelningseffekter, (det senare en politisk fråga) 4

5 Projektval och projektavgränsning Det finns mer än ett sätt att bygga en väg mellan A och B (sträckning, vägbeläggning, igångsättningstidpunkt) Ibland bestäms detta av beslutsfattarna, ibland av utredarna Val av jämförelsealternativ/referensalternativ (oftast nollalternativ ) Val av tidshorisont och diskonteringsränta Vem skall omfattas av kalkylen, d.v.s. vad menas med samhället i den samhällsekonomiska kalkylen? o Samhället oftast nationen men inget hindrar att man gör en samhällsekonomisk kalkyl för en viss region eller för världsekonomin o I praktiken inte begränsat till nationsmedborgarna Exempel från transporter - Även utländska medborgare som utnyttjar svenska vägar räknas - Negativa effekter av koldioxidutsläpp räknas globalt 5

6 Identifiering och kvantifiering Hitta och mäta alla väsentliga effekter av projektet relativt referensalternativet, göra prognoser Centralt vid bestämning av alternativkostnaden Exempel: Antag att det projekt vi utvärderar köper och utnyttjar en viss resurs X Vad blir effekten jämfört med referensalternativet (nollalternativet)? Projektets köp kan leda till: (a) Produktionen av X inom landet ökar (specialproduktion) alternativkostnaden = alternativkostnaden för de resurser som krävs för produktionsökningen (b) Produktionen av X inom landet är oförändrad (i) Importen ökar alternativkostnaden bestäms av kostnaden för importen (exklusive tull) (ii) Exporten minskar alternativkostnaden bestäms av förlusten av exportintäkter (iii) Andra köpare inom landet blir utan X (undanträngning) alternativkostnaden bestäms av värdet av X i denna användning (iv) X finns redan och har ingen alternativ användning alternativkostnaden = 0 (sunk costs) 6

7 På motsvarande sätt bestäms värdet av att projektet leder till en ökad produktion av en nyttighet Y. Effekten kan bli (a) ökad konsumtion av Y inom landet (b) minskad produktion i andra inhemska företag, (c) minskad import (d) ökad export o Varning för före- och efter- jämförelser! (Mattsson) Bränder Åtgärd Utfall utan åtgärd (referensalternativ) Utfall med åtgärd Tid o Varning för dubbelberäkning (Mattsson) En vägförbättring som sänker tidsåtgången leder samtidigt till att mark- och fastighetsvärden stiger 7

8 Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl? Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 Efterfrågan P 0 P 1 X Y Z W MC Q 0 Q 1 Intressentkalkyl Konsumentöverskott Producentöverskott Totalt X+Y Z X Y+Z Realekonomisk kalkyl Värdet av ökad konsumtion Ökade produktionskostnader Totalt Y+Z+W W Y+Z Värdering För varor och tjänster som säljs på marknader kan man utnyttja den information om värdering som ges av marknaden (exempelvis priser) För nyttigheter som inte marknadsförs får man uppskatta värdet på annat sätt 8

9 Monetär värdering från WTP och WTA och kopplingen till konsumentöverskott Exempel: Värdet av att priset sänks/höjs för en vara Utgifter för övriga varor WTA WTP WTP = willingness to pay (betalningsviljan för en förbättring eller för att slippa få en försämring) WTA = willingness to accept (den ersättning som krävs för att avstå från en förbättring eller för att acceptera en försämring) U 1 U 0 X 0 X A X B X 1 X I exemplet är WTP < WTA vid såväl sänkt som höjt pris och inget av dem är lika med konsumentöverskottet. Förklaringen ligger i inkomsteffekten Pris Efterfrågan Längs AE är U = U 0 Längs BC är U = U 1 AE och BC visar därför efterfrågan justerad för inkomsteffekten P 0 A B WTP = P 0 AEP 1 WTA = P 0 BCP 1 P 1 E C KÖ = P 0 ACP 1 WTP < KÖ < WTA X 0 X A X B X 1 X 9

10 Om inkomsteffekten är 0 är dock skillnaderna små och vi kan utgå från KÖ för att uppskatta det monetära värdet av prisförändringen Det kan även finnas andra orsaker än inkomsteffekten till att WTP och WTA skiljer sig åt vid mätningar Vanligast är att mäta förbättringar (benefits) från WTP och försämringar (costs) från WTA Värderingen av marknadsförda varor och tjänster A. Marginell förändring och väl fungerande marknad (P = MC SAM ) B. Icke-marginell förändring och väl fungerande marknad (P = MC SAM ) C. Marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention (P MC SAM ) D. Icke-marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention (P MC SAM ) E. Offentligt bestämda priser F. Arbetskraft G. Effekter på sekundära marknader och indirekta effekter H. Vanliga missförstånd/misstag 10

11 A. Marginell förändring och väl fungerande marknad Pris D S P 0 Q 0 Kvantitet Priset speglar såväl konsumenternas betalningsvilja som produktionskostnaden och man behöver inte bekymra sig om effekten av projektets köp eller försäljning marknadspriset kan användas vid värdering av projektets produktion eller köp av insatsvaror Det i praktiken vanligaste sättet att värdera varor och tjänster som säljs på en privat marknad 11

12 B. Icke-marginell förändring och väl fungerande marknad (a) projektets köp av en insatsvara ökar efterfrågan och höjer priset Pris D D S P 1 P 0 C A B Q 2 Q 0 Q 1 Kvantitet Projektets utgifter = CBQ 1 Q 2 Men den samhällsekonomiska kostnaden för insatsvaran understiger projektets utgifter och bestäms av (i) kostnaden för den ökade produktionen (ABQ 1 Q 0 ) (ii) undanträngning av andra köpare (CAQ 0 Q 2 ) 12

13 (b) projektets produktion ökar utbudet och sänker priset Pris D S S P 0 P 1 C A B Q 2 Q 0 Q 1 Kvantitet Projektets försäljningsintäkter = CB Q 1 Q 2 Men den samhällsekonomiska intäkten av produktionen överstiger försäljningsintäkterna och bestäms av (i) köparnas värdering av tillskottet (ABQ 1 Q 0 ) (ii) inbesparade produktionsresurser p.g.a. minskad produktion hos andra producenter (CAQ 0 Q 2 ) 13

14 C. Marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention (a) Köp av monopol (P > MC) D P 0 MR MC MC 0 SP UT Q 0 Om projektets köp antas leda till ökad produktion bestäms den samhällsekonomiska kostnaden av produktionskostnaden, d.v.s. MC (specialproduktion) Om projektets köp inte antas leda till ökad produktion utan till att andra köpare blir utan bestäms den samhällsekonomiska kostnaden normalt av P (undanträngning). Alternativt påverkas exportintäkter eller importkostnader Om man inte har belägg för något annat antas vanligen specialproduktion 14

15 (b) Köp på en marknad där produktionen ger upphov till negativa externa effekter (P < MC SAM ) MC 0 D MC sam S P 0 SP UT Q 0 Om projektets köp antas leda till ökad produktion bestäms den samhällsekonomiska kostnaden av produktionskostnaden inklusive den negativa externa effekten, d.v.s. av MC SAM (specialproduktion) Om projektets köp inte antas leda till ökad produktion utan till att andra köpare blir utan (undanträngning) påverkas inte mängden negativa externa effekter och den samhällsekonomiska kostnaden bestäms normalt av P (undanträngning). Alternativt påverkas exportintäkter eller importkostnader Om man inte har belägg för något annat antas vanligen specialproduktion 15

16 (c) Köp på en marknad där produktionen är subventionerad (P < MC SAM ) D S utan subvention = MC SAM MC 0 S med subvention P 0 SP UT Q 0 I princip som vid negativa externa effekter (d) Köp på en marknad där produktionen är punktbeskattad (P > MC SAM ) (skatten ej pålagd som korrigering av extern effekt) D S med skatt P 0 S utan skatt = MC SAM MC 0 SP UT Q 0 16

17 Men behandlingen av skatter är krångligare än så! Antag en generell procentuell skatt på alla varor (moms) Vara X Vara Y P 0 MC 0 D S med skatt S utan skatt P 0 MC 0 S med skatt S utan skatt Q 0 Q 0 Projektet köper vara X och betalar priset P 0. Antag att produktionen av X ökar marginellt, (specialproduktion av X). Eftersom resurserna antas ha alternativ användning innebär ökad produktion av X en marginell minskning av produktionen av vara Y, d.v.s. undanträngning av Y. Värdet av undanträngd Y visas av betalningsviljan, d.v.s. av priset på vara Y inklusive moms de resurser som används för att producera vara X skall skrivas upp med skatten på resursernas alternativa användning. Sammanfattning och praxis i Sverige: (a) Beräkna kostnaden för insatsvarorna exklusive alla skatter (punktskatter, moms) och eventuella subventioner. (b) Skriv upp kostnaden med skattefaktor 1 = skatten på alternativ produktion, (i Sverige (transportsektorn) f.n. uppskattad till i genomsnitt 23% (21%)). 17

18 D. Icke-marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention En kombination av fall (B) och (C) Exempel ur Mattsson, positiv extern effekt av handbrandsläckare Projektet består i att producera handbrandsläckare till en lägre kostnad än i dag Pris D D SAM (inklusive positiv extern effekt) A P 0 C B S P 1 E S O Q 0 Q 1 Kvantitet Samhällsekonomiska intäkter (brutto): (i) värdet av konsumtionsökningen (ABQ 1 Q 0 ) (ii) inbesparade produktionsresurser p.g.a. minskad produktion hos andra producenter (P 0 CQ 0 O) För att få nettoeffekten (se färgad yta) drar man av projektets produktionskostnader (P 1 EQ 1 O) 18

19 E. Offentligt bestämda priser Vad konsumenterna betalar kan ofta skilja sig kraftigt från betalningsviljan Exempel 1: Projektets produktion säljs till ett pris som understiger ett tänkt jämviktspris (efterfrågeöverskott p.g.a. en prisreglering) WTP? P tak D S Vad är betalningsviljan för dem som får tillgång till den utökade produktionen? Q S Q D Ibland kan betalningsviljan uppskattas från de kostnadsbesparingar för konsumenterna som projektet medför Exempel 2: Värdet av en ny offentlig simhall (kraftigt subventionerade avgifter) eller ett nytt offentligt bibliotek (helt gratis tjänster) kan uppskattas från inbesparade transportkostnader, till den del besöken ersätter besök av annan simhall eller bibliotek - Dock tillkommer värdet av ökat antal besök p.g.a. ökad tillgänglighet, d.v.s. minskade transportkostnader - Alternativ värdering från ytan under en uppskattad D-kurva eller från enkätundersökning 19

20 Exempel 3: Investeringar i transportinfrastrukturen Antag att en ny väg sänker den generaliserade transportkostnaden (GC) för en färd mellan A och B. Inga vägavgifter förekommer vi kan inte mäta betalningsviljan från marknaden för vägtjänster GC GC 0 A GC 1 C B D O Q 0 Q 1 (i) Inbesparade kostnader för befintlig trafik (GC 0 ACGC 1 ) (ii) Nettovärdet för nygenererad trafik ABC Totalt värde av den nya vägen för trafikanterna visas av den färgade ytan (Obs, dessutom tillkommer att den nya vägen kan påverka mängden negativa externa effekter) 20

21 F. Arbetskraft Normalt antas att alternativet är likartad sysselsättning någon annanstans. Om dessutom marknadslön råder antas denna (bruttolönen, inklusive sociala avgifter) vid normalt tillstånd på arbetsmarknaden ( full sysselsättning, d.v.s. cirka 4-5% öppet redovisad arbetslöshet) visa arbetskraftens alternativkostnad (undanträngning) I vissa projekt är det rimligt att tänka sig att alternativet (på kort sikt) är arbetslöshet. Alternativkostnaden för alternativt arbetslös arbetskraft kan då vara värdet av den fritid som förloras. Hur kan detta värde uppskattas? o Om man har möjlighet att själv välja mellan arbete eller arbetslöshet så kan fritiden värderas till (maximalt) lika med den nettoökning av disponibel inkomst som arbetet innebär (nettolön minus förlorad arbetslöshetsersättning). Men har man verkligen möjlighet att välja? o Uppskatta värdet av förlorat hemarbete Ofta antas alternativkostnaden vara approximativt lika med noll med motiveringen att arbetslöshet inte är ett frivilligt tillstånd (nettonyttan av fritid 0) OBS! I flerårsprojekt är det orimligt att anta att alternativet är arbetslöshet 21

22 G. Effekter på sekundära marknader och indirekta effekter (Boardman, Greenberg, Vining & Weimer) Exempel: (a) En förbättrad kollektivtrafik minskar biltrafiken, efterfrågan på bensin och bilreparationer (b) Investeringar i transportinfrastrukturen sänker företagens transportkostnader och leder till sänkta priser på företagens produkter (c) En företagsetablering i en glesbygdskommun leder via ökad (bibehållen) befolkning till ökad efterfrågan och produktion av privat och offentlig service Sådana effekter kan ofta ignoreras, d.v.s. alla effekter av projektet kan mätas på den primära marknaden. Endast när den sekundära marknaden inte är perfekt ( distorted secondary market ) behöver man ta hänsyn till dessa effekter 22

23 Oförändrat pris på den sekundära marknaden Exempel: en ny fiskesjö leder till ökad efterfrågan på fiskeredskap Kostnad per fiskedag Pris för fiskeredskap D P 0 MC 0 P 1 A B MC 1 D 0 D 1 P MC q 0 q 1 fiskedagar q 0 q 1 fiskeredskap Den samhällsekonomiska intäkten visas av A + B Anledningen till att man är beredd att betala mer för fiskeredskap är att kostnaden per fiskedag har minskat Att inkludera ökningen av KÖ för fiskeredskap innebär därför att samma effekt beräknas dubbelt Om man inte kan beräkna den samhällsekonomiska intäkten på den primära marknaden kan man ibland använda den sekundära marknaden för att uppskatta denna 23

24 Förändrat pris på den sekundära marknaden Kostnad per fiskedag Kostnad per golfdag D 0 D* = Equilibrium demand schedule P 0 D 1 MC 0 D 0 S P 1 A B C MC 1 P 0 P 1 X D 1 Y q 0 q 1 q fiskedagar q 0 q 1 golfdagar Primär marknad: Kostnadssänkning ger A+B+C Sekundär marknad: Ingen hänsyn skall tas till efterfrågeminskningen i sig men prissänkningen ger förändringar i KÖ (+X) och PÖ (-X-Y), d.v.s. sammanlagt -Y Total samhällsekonomisk intäkt: A+B+C-Y Men det är enklare än så! Förklaring: Prissänkningen på golfdagar leder i sin tur till en efterfrågeminskning på fiskedagar den kvantitet man faktiskt kommer att mäta (uppskatta) på fiskedagsmarknaden är inte q utan q 1 vilket innebär ytan A+B (istället för A+B+C) Men C och Y är approximativt lika stora, vilket gör att A+B A+B+C-Y. Därför OK att uppskatta denna och strunta i sekundärmarknaden även i detta fall. 24

25 Den sekundära marknaden är inte perfekt, P MC SAM Antag att fiskeredskapen ger upphov till negativa externa effekter Kostnad per fiskedag Pris för fiskeredskap D P 0 MC 0 D 1 A B MC D 0 P 1 1 P C MC SAM MC FÖR q 0 q 1 fiskedagar q 0 q 1 fiskeredskap Jämfört med situationen utan externa effekter måste man dra bort C = ökningen av den negativa externa effekten! På motsvarande sätt skall man lägga till skillnaden mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk marginalkostnad om en företagsetablering leder till ökad efterfrågan och produktion på service i en glesbygdskommun. Man kan exempelvis utnyttja alternativt arbetslös arbetskraft eller tomma lokaler (Observera dock åter skillnaden mellan kort och lång sikt) För offentlig service (utan marknadsprissättning) får man göra en separat värdering 25

26 Indirekta effekter av investeringar i infrastrukturen Tillbaka till tidigare exempel där en ny väg sänker den generaliserade transportkostnaden (GC) för en färd mellan A och B. Inga vägavgifter förekommer Detta leder i sin tur till sänkta priser på produkter som transporteras på vägen GC Primär marknad Sekundär marknad GC 0 S 0 S 1 GC 1 A B C P 0 P 1 X Y D* D 0 D 1 D O Q 0 Q 1 Q Q 0 Q 1 Men detta skall man normalt inte ta hänsyn till! Effekterna mäts fullt ut på den primära marknaden (transportmarknaden) om den sekundära marknaden fungerar väl (pris marginalkostnad) och vi mäter kvantitetsökningen på vägen givet det förändrade priset på den sekundära marknaden (A+B A+B+C-Y) 26

27 Regionala och lokala samhällsekonomiska kalkyler Exempelvis en ny flygplats, en ny arena eller ett evenemang av något slag Direkta effekter, sekundära effekter och multiplikatoreffekter är ofta mindre än vad som påstås! Om det inte finns outnyttjade resurser (lokal arbetslöshet, outnyttjade lokaler etc.) blir resultatet undanträngning av annan verksamhet En hel del av effekterna läcker ut o Lokala företag skaffar sig inputs utanför området o Via förändringar i skatter och transfereringar blir effekten på de lokala disponibla inkomsterna måttliga och därmed blir också de lokala multiplikatoreffekterna måttliga o Många av dem som drar nytta av den lokala investeringen kommer utifrån och bör då inte räknas med i en lokal samhällsekonomisk kalkyl I vilket fall som helst ofta omfördelningseffekter från andra delar av landet - En flygplatsanläggning leder till ökad företagsetablering i regionen men minskad på annat håll - Ett evenemang leder till ökad konsumtion i regionen, men minskad på annat håll 27

28 H. Vanliga missförstånd/misstag Varning för kapitalförluster Ett vägbygge medför att en skola måste rivas. Skolan byggdes för 5 år sedan till en kostnad av 20 miljoner kr Kapitalförlust 20 miljoner? (eller något mindre p.g.a. avskrivning) FEL! Detta utgör ett exempel på sunk costs Den samhällsekonomiska kostnaden beror på situationen. Om en ny skola byggs är den samhällsekonomiska kostnaden = kostnaden för nybygget (eventuellt justerat för att man förskjuter reparationer och underhåll framåt i tiden) Rena transfereringar utan resursanspråk (skatter, tullar, avgifter, sjuk - och arbetslöshetsersättning) skall inte påverka bruttokalkylen Ett projekt innebär att man under ett år anställer ett antal alternativt arbetslösa personer. Projektet leder till minskade utgifter för arbetslöshetsersättning samt ökade skatteintäkter. Men dessa påverkar inte den samhällsekonomiska kalkylens nettoresultat, endast hur detta fördelas mellan berörda individer och samhället i övrigt 28

29 Ännu en gång tillbaka till tidigare exempel där en ny väg sänker den generaliserade transportkostnaden (GC) för en färd mellan A och B. GC GC 0 A GC 1 C B D O Q 0 Q 1 Men antag nu att man samtidigt inför en vägavgift motsvarande skillnaden i GC så att GC 1 + avgift = GC 0 Intäkterna från avgifterna (GC 0 ACGC 1 ) är inte någon samhällsekonomisk intäkt. För varje krona som staten/kommunen får in förlorar trafikanterna en krona I själva verket minskar värdet för den nya vägen eftersom man nu inte kan räkna med något nettovärde för nygenererad trafik, d.v.s. ytan ABC försvinner p.g.a. avgiften 29

30 Diskontering och tidshorisont Vanligen sträcker sig en samhällsekonomisk kalkyl över flera år krävs att man diskonterar alla poster till nuvärde Obs! Inte samma sak som att man justerar för inflation. En samhällsekonomisk kalkyl görs alltid i ett visst års penningvärde (vilket i boken tveksamt beskrivs som att kalkylen görs i fasta priser. Det är inte priserna som är fasta utan prisnivån) Om priser på vissa nyttigheter inte utvecklas i takt med inflationen skriv upp/ner dem innan diskontering Ofta nedanstående tidsprofil: Benefits tid (år) Projekt A Cost 30

31 Ju högre diskonteringsräntan är desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Nettonuvärde = Benefits till nuvärde minus costs till nuvärde = nettot av odiskonterade värden Projekt A internränta 0 diskonteringsränta Exempel projekt A har investeringskostnad 80 miljoner och överskott år 1-40 på 5 miljoner varje år Ränta (procent) Nuvärde Benefits (miljoner kr) Nuvärde Costs (miljoner kr) Nettonuvärde 0 200, , , , , , , ,6 4 99, ,0 5 85,8 80 5,8 5,522 (=internräntan) 80,0 80 0,0 6 75,2 80-4,8 8 59, , , ,1 31

32 Valet av diskonteringsränta kan också påverka rangordningen mellan olika alternativ. Om benefits ligger längre fram i tiden blir nuvärdet mer räntekänsligt Benefits 0.. tid (år) Projekt B Cost Nettonuvärde Projekt B Vid ränta < i 0 är projekt B bättre än A Vid ränta > i 0 är projekt A bättre än B Projekt A 0 i 0 diskonteringsränta Exempel: projekt B har investeringskostnad 80 miljoner och överskott 3,5 miljoner år 1 20 och 7,5 miljoner år Ränta Nettonuvärde Projekt A Nettonuvärde Projekt B 0 120,0 140,0 2 56,7 59,8 2,587 43,7 43,7 i 0 4,915 6,8 0 Internränta B 5, ,7 Internränta A 32

33 o För projekt med stora kostnader (exempelvis miljökostnader) långt fram i tiden kan sambandet mellan diskonteringsränta och lönsamhet se annorlunda ut! Exempel: En kostnad på 10 miljoner om 40 år när en grusgrop läggs ned Diskonteringsränta 2% Diskonteringsränta 8% Nuvärde 4,53 miljoner Nuvärde 0,46 miljoner o Antag att man har en viss given investeringsbudget och ett antal projekt av olika storlek att välja mellan (Trafikverket) Vanligt att beräkna nettonuvärdeskvot och rangordna efter denna. Välj projekt till dess att hela budgeten är utnyttjad största möjliga nuvärde för en given investeringsbudget B C Nettonuvärdeskvot C där kostnaden i nämnaren = investeringskostnad 33

34 Vilken diskonteringsränta bör man välja? På perfekta marknader för sparande/lånande kommer jämviktsräntan att spegla såväl konsumenternas värdering av konsumtion i olika tidpunkter (vad de kräver i kompensation för att skjuta upp sin konsumtion eller vad de är beredda att offra för att tidigarelägga sin konsumtion) som företagens avkastning på investeringar (vad de är beredda att betala för att låna) Det spelar då ingen roll om ett projekt undantränger konsumtion eller investeringar, alternativkostnaden = marknadsräntan På verklighetens marknader har det betydelse! På grund av skatter, transaktionskostnader och risk är investeringsavkastningen större än spararnas ersättning Den rena tidspreferensen (otålighet + katastrofrisk) visas av den reala ersättning som spararna kräver (= vad de faktiskt får) för en riskfri placering Mattsson: Obligationsmarknaden, cirka 1,4% realränta efter skatt Amortering av villalån, cirka 2,0 % realränta efter skatt 34

35 Men denna bör sedan justeras uppåt/nedåt p.g.a. att a) Ett projekt tränger delvis ut investeringar med högre avkastning. Beräkna vad detta innebär i minskad framtida konsumtion justera räntan uppåt b) Givet en positiv ekonomisk tillväxt kommer framtida generationer att ha en högre levnadsstandard än dagens generation. Under antagande om avtagande nytta av konsumtion innebär detta att marginella konsumtionsökningar som inträffar långt fram i tiden skall värderas lägre än konsumtionsökningar i dag justera räntan uppåt c) Räntor som baseras på preferenserna hos dagens konsumenter tar ej fullt ut hänsyn till framtida generationer (exempelvis miljöeffekter) justera räntan nedåt I klimatdebatten finns även argument för att använda en diskonteringsränta som avtar över tiden (p.g.a. osäkerhet om klimateffekternas storlek) Vanlig real diskonteringsränta i Sverige idag är 4% (Tidigare högre, före 1984 rekommenderades 8%, fram till %) Varierar kraftigt mellan länder från Tysklands 3% till Frankrikes 8% Känslighetsanalys! 35

36 Vilken tidshorisont bör man välja? Normalt är tidshorisonten lika med projektets ekonomiska livslängd, (för transportinvesteringar ofta år) Ibland kan effekter uppträda efter projektets livslängd Problem om man jämför alternativ med olika ekonomisk livslängd o Upprepa projekten så att den totala livslängden blir densamma o Beräkna ett årligt överskott/underskott Exempel: Projekt A: 20 år med nettonuvärde 100 miljoner Projekt B: 15 år med nettonuvärde 75 miljoner Diskonteringsränta 4% Årligt överskott: Projekt A: 100/13,590 = 7,36 miljoner Projekt B: 75/11,118 = 6,75 miljoner Värdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i 20 år (15 år) vid räntan 4% När kalkylperioden är kortare än den ekonomiska livslängden måste ett restvärde bestämmas 36

37 Risk och osäkerhet Prognosvärden (priser, kvantiteter etc.), parametervärden, (värderingar, diskonteringsränta, tidshorisont etc.) Definitioner (Brandexempel ur Mattsson) Genuin osäkerhet: Inget kan sägas om antalet bränder Osäkerhet: Antal bränder ligger mellan Risk: Sannolikheterna för olika utfall kan uppskattas Brukar ibland hanteras genom att man använder sig av en högre diskonteringsränta, men flertalet ekonomer rekommenderar inte detta! Istället välj ett huvudalternativ och gör känslighetsanalys! Monte Carlo analys Steg 1: Antag sannolikhetsfördelningar för prognosvärden och parametervärden Steg 2: Gör via slumpmässiga urval ett stort antal numeriska simuleringar för att skapa en sannolikhetsfördelning över utfallet 37

38 Övrigt Hänsyn till välfärdsfördelningen o Uppdelning på olika intressenter o Viktad CB-analys Hänsyn till effekten på offentliga finanser o Separata kalkyler för statens eller kommunens finanser o Hänsyn till marginal cost of public funds, (MCPF) genom att vikta offentliga underskott med en vikt > 1, skattefaktor 2 En ökad skattefinansiering antas orsaka ineffektiviteter genom att öka skattekilen i valet mellan arbete och fritid vilket minskar arbetsutbudet marginalkostnaden för ekonomin av att ta in en skattekrona överstiger en krona (KÖ och PÖ på annat håll minskar med > en krona) (i) uppskattningarna av MCPF varierar kraftigt och beror också på vilken skatt som höjs (ii) MCPF kan också bero på vad skatteintäkterna används till (d.v.s. på projektet) I Sverige görs för investeringar inom transportsektorn ett påslag på 30% men detta skall enligt senaste rekommendationerna försvinna p.g.a. a) stor osäkerhet om rätt värde b) för investeringar inom andra sektorer görs inga liknande påslag 38

39 39

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar,

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska? Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Jan Lindvall, upplaga 4, 2011 Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys 1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2

Läs mer

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1. 3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt

Läs mer

Trafikverkets modellverktyg

Trafikverkets modellverktyg Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella

Läs mer

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Administratörprogrammet

Administratörprogrammet Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05 Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx Lönkalk Användarhandledning version 3.2 2019-xx-xx Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor 5 Diskonteringsränta

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst? Gruppövning 4 4.1 Monopolmarknad a) Vid vilken tillverkad kvantitet maximerar företaget sin vinst? Se. b) Vilket pris sätter företaget? Se mo c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

OBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna.

OBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna. Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Offentlig förvaltning 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-10-22 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer