Beställarförbundet DELTA på Hisingen Dnr 2004/ Sekretariatet. Verksamhetsberättelse avseende år Först...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beställarförbundet DELTA på Hisingen Dnr 2004/10 2004-03-24 Sekretariatet. Verksamhetsberättelse avseende år 2003. 1. Först..."

Transkript

1 Beställarförbundet DELTA på Hisingen Dnr 2004/ Sekretariatet Verksamhetsberättelse avseende år Först... Som tidigare slagits fast handlar DELTA-samverkan ytterst om att erövra ett nytt synsätt Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter Det är ett sådant synsätt - eller förhållningssätt - som skall skapa förutsättningar för att bättre svara upp mot det till synes självklara kravet att en insats från samhällets sida skall leda till ökad nytta och välfärd för den enskilde. Välfärdssystem förmår emellertid inte alltid att svara upp mot detta krav, vilket bland annat avspeglar sig i så kallade rundgångar eller väntan. Försökslagstiftningen (SOCSAM) har gett möjlighet att pröva om en samordning av resur-serna inom rehabiliteringsområdet skapar bättre förutsättningar för samhället att på ett aktivt och konstruktivt sätt möta de behov som idag tenderar att hamna i väntelägen och passivitet, vilket i sin tur medför oro och lidande för den enskilde. Dåligt mötta behov ger också professionell frustration. SOCSAM-lagstiftningen och DELTAsamverkan är medel i strävan att förbättra förutsättningarna att nå en ökad välfärd hos fler grupper i samhället. 2. Året som gick en sammanfattning Året 2003, liksom föregående år, präglades i hög utsträckning av väntan på det förslag till en permanent, möjliggörande lagstiftning med finansiell samordning omfattande fyra parter, som riksdagen beställde hos regeringen den 5 december Det arbete som påbörjades 2002, med inriktning mot att överföra erfarenheter som vunnits i projektform till permanenta organiseringar eller att överföra metoder eller annan professionell utveckling till de ordinarie verksamheterna har fortskridit. Samtidigt har arbetet varit förenat med svårigheter. Svårigheter som framförallt har yttrat sig i frustration och osäkerhet. Oklarheten kring hur lagförslaget skulle komma att utformas och från och med när den skulle komma att träda i kraft har skapat dimridåer när vi sökt ett fokus. DELTA-verksamhetens innehåll har under 2003 haft samma struktur som tidigare med Kunskaps-DELTA och Åtgärds-DELTA. Inom Kunskaps-DELTA har vi tagit fram ett antal studier i syfte att fånga och konkretisera Vad är det som händer i samverkan?. Bland annat har studien om samverkanskompetens visat hur medarbetare utvecklar förmågor att se individers behov ur ett helhetsperspektiv och där man ser vikten av sina egna insatser i förhållande till kollegors. Vidare har studier omfattat aktiviteterna SANNA, ICK, Samverkan England-Sverige och Värkstan. Förutom dessa studier har inriktningen inom Kunskaps-DELTA varit implementering och spridande av erfarenheter. Implementeringen har dels inneburit att påbörja ett arbete med att sprida erfarenheter från DELTA s socialmedicinska aktiviteter till övriga vårdcentraler och stadsdelar. Dels att koncentrera de arbetslivsinriktade aktiviteterna till arbetsmarknadstorget och omgruppera arbetet inom Kajskjulet. Dessa processer har initierats under senare delen av 2003 och kommer

2 att fortsätta under Inom de förebyggande och främjande aktiviteterna har Hälsodisken och Värkstan verkat för att sprida erfarenheter till distriktssköterskor m fl. Inom Livsstil för Hälsa i Torslanda har förskjutning skett från föreläsning till gruppaktivitet samtidigt som samarbetet med vårdcentralen har utvecklats. Hälsoläget och Kvillestan härbärgeras i EU-programmet URBAN. ICK som bedrivit en spännande integrationsverksamhet har inte funnit någon form för vidare finansiering och lades därför ner vid slutet av besök (7751 år 2002) har under året räknats in vid olika främjande aktiviteter. De socialmedicinska aktiviteterna syftar till att minska väntetider och förkorta behandlingsprocesser för Hisingsbor. I Backa, Kärra-Rödbo, Biskopsgården och Tuve- Säve har man under flera år arbetat med tidig och sam-ordnad rehabilitering. De tidiga insatserna har inneburit mer adekvata insatser för den enskilde, att rehabiliteringsbehov (såväl medicinskt som arbetslivsinriktat) upptäcks tidigare och att sjukskrivningstiderna minskar. Arbetet har en gemensam bottenlinje, men skiljer sig sedan beroende på de behov som finns som i respektive stadsdel. Av Deltapsykolog-resursen har större delen styrts mot vårdcentralerna medan en mindre del funnits kvar som en mottagning på Psykologenheten. De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under året 2206 Hisingsbor (2185 år 2002) De flesta av de arbetslivsinriktade aktiviteterna har genomgått organisatoriska förändringar. Arbetsmarknadstorgets ledning sker numera från respektive linjeorganisation. Projektet SANNA har under året utvecklat samverkansformer med Af. Verksamheterna vid Kajskjulet, Riggen, ViCan och ViCan35+ bildar en gemensam organisation med tre team. Samtidigt har dessa verksamheter haft svårigheter att nå hög effektivitet. Arbetet vid Kajskjulet kommer att intensifieras under Projektet Drivkraft upphörde vid årsskiftet 2003/04. Arbetsförmedlingen valde då att inte utlösa optionen för utbildningsdelen i projektet. Under hösten 2003 beslutades att SOPHIE upphör som projekt och metodiken implementeras på vårdcentralerna. Under året har Hisingsbor (2006 år 2002) deltagit i aktiviteter som syftar till att öka anställnings-barheten. Av de Hisingsbor(993) som avslutades gick 508 (449) till arbete. DELTA-verksamhetens kostnader uppgick enligt resultaträkningen till 54,2 Mkr. Beställarförbun-dets ingående egna kapital 2003 var + 7,4 Mkr. Årets verk-samhet lämnade ett resultat på -2,8 Mkr. Det utgående egna kapitalet per årsskiftet 2003/ 2004 blev därmed + 4,7 Mkr. Detta förs till 2004 års disponibla ram. I koncentrat * Ett förändrat synsätt omfattar alltfler * Rehabiliteringsinsatserna präglas i alltmer ökad omfattning av ett gemensamt ansvarstagande vilket minskar risken för sk rundgång * De tidiga insatserna har vunnit terräng * Det förebyggande arbetet har fokuserats alltmer * Stor kraft har lagts på att dokumentera arbetet med utvärdering som alltmer blir en integrerad del av respektive aktivitet * Hisingsbor (2601) har deltagit i arbetslivsinriktade aktiviteter * av dessa 2361 Hisingsbor är avslutade (993) * 647 av dessa Hisingsbor har lämnat de offentliga försörjningssystemen (535). En försiktig beräkning ger ett minskat uttag på 62 Mkr på helår * 508 av dessa 647 Hisingsbor har gått till arbete (449). En försiktig beräkning ger ökade skatteintäkter på 25 Mkr på helår *Nästan 200 medarbetare (200) har varit engagerade i olika aktiviteter

3 * 70 medarbetare (70) har varit engagerade i nätverk, arbetsgrupper etc 3. Året som gick - verksamhetsberättelse - "Är 2003 det första året på det nya eller det sista försöksåret?" I Beställarförbundets budget för 2003 fanns citatet ovan som utgångspunkt för den inriktning som kom att prägla inriktning och ambition av DELTA-samverkan. I budgeten utvecklas detta vidare År 2003 är en möjlighet att dels implementera / tillvarata erfarenheter från försöksperioden, dels skapa former för hur vi i en permanent organisering skall både utveckla dessa erfarenheter och skapa utrymme för nya aktiviteter i syfte att öka välfärden på Hisingen. I Beställarförbundets inriktningsplan från maj 2003 framgick Inriktningen av DELTAs verksamhet under hösten 2003 har sin utgångspunkt i att anpassa verksamheten för en permanent finansiell samordning från och med 1 januari Samtidigt betonades att basen för DELTA:s arbete fortfarande är "Oavsett verksamhetsår eller inriktning skall en gemensam nämnare finnas för allt arbete inom DELTA-samverkan. Det handlar om ett förändrat synsätt i välfärdsarbetet som innebär att * all rehabilitering sker utifrån Hisingsbons behov och förmåga * Hisingsbons aktiva medverkan eftersträvas och * de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar Ambitionerna ovan visar på de förhoppningar och ger en relief till den otålighet som satt sin prägel på medarbetare, chefer och inte minst ledningen för DELTA. Begrepp som implementering, delat ansvar för gemensam verksamhet och struktur har under 2003 fått en innebörd där vi idag har en större samsyn än vad som fanns vid ingången av året. Den viktigaste händelsen för DELTA:s del var ändå riksdagens beslut den 11 december. Ett beslut som innebar att vi kunde omorientera oss från att vara en försöksverksamhet till att förbereda oss till att bli ett exempel. Riksdagens beslut var en angenäm avslutning framförallt för de Hisingsbor som tar del av DELTA-samverkan men också för alla de medarbetare som ambitiöst har utfört ett synnerligen gott arbete. I den följande texten redogörs först för insatser som gjorts inom Kunskaps-DELTA. Därefter görs kortfattade genomgångar av aktiviteterna inom ÅtgärdsDELTA. Utgångspunkten är de redovisningar som varje aktivitet lämnat. Dessa redovisningar finns att tillgå på sekre-tariatet. 3.1 KunskapsDELTA I bugeten för 2003 definieras Kunskaps-DELTA som Under begreppet KunskapsDELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven. Den bärande

4 tanken i KunskapsDELTA är att arbetet skall ske gemensamt över myndighetsgränser och professioner. Arbetet i KunskapsDELTA svarar på så sätt mot målet om ökad professionalitet och utgör dessutom grund för åtgärder vars syfte är att öka Hisingsbornas välbefinnande, vilket är det yttersta målet för DELTA s verksamhet. Ett annat sätt att beskriva Kunskaps-DELTA är att dela upp verksamheten i följande delar 1. Kartläggningar/ Behovsinventeringar 2. Följa upp och utvärdera 3. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter 4. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Kartläggningar/ Behovsinventeringar Under 2003 har vi, av naturliga skäl, inte haft någon aktivitet med denna inriktning. Följa upp och utvärdera Studie av SANNA Kfi ( Kommunforskning i Väst ) har gjort en studie av SANNA:s verksamhet. Studiens resultat visar bland annat att SANNA har bidragit till att reindividualisera deltagarna i SANNA. En fråga som ställts i samband med utvärderingen är Hur länge får ett försök hålla på? SANNA har funnits sedan Denna retoriska fråga fick ett lika retoriskt svar av en av forskarna som vid presentationen för utvärderingsnätverket frågade: Hur länge får ordinarie organisationer hålla på?. Studiens resultat finns med som en grund vid arbetet med att finna en permanentning av verksamheten som en del av arbetsmarknadstorget. Studie av kompetens som utvecklas vid samverkan Mats Eriksson från utvärderingsnätverket har under året färdigställt en rapport om kompetensinventering och kompetensutveckling inom samverkan. Rapporten lyfter fram den unika kompetens som medarbetarna kunnat utveckla. Bland annat beskrivs hur man som professionell i samverkan inte bara fördjupar sin egna kompetens utan även ser hur den egna kompetensen och de åtgärder som man vidtar förhåller sig till andras kompetens och åtgärder. Härigenom får handläggaren en helhetssyn på de samlade åtgärderna som vidtas och förutom bättre resultat upplever handläggarna att de ingår i ett sammanhang. Studie kring jämförelse mellan Sverige (DELTA) och England vad gäller samverkan Eva-Lisa Hultberg från utvärderingsnätverket har genomfört en studie som belyser samverkan på kommunal nivå i England och i Sverige (DELTA-vårdcentraler). Grundläggande socialförsäkringsstruktur skiljer sig åt och där Sverige har ett betydligt mer utbyggt system än England. Samverkan hanteras ganska likt mellan länderna men England har inte påbörjat någon strukturförändring som ex finansiell samordning. Eva-Lisa har även gjort en studie för att kartlägga eventuella skillnader mellan DELTAvårdcentraler och vanliga vårdcentraler. Patientgruppen som har studerats har varit personer med muskeletala svårigheter. I studien har man inte kunnat påvisa någon märkbar skillnad vad gäller patienternas hälsostatus. I studien har man dock inte uppmärksammat eventuell påverkan på sjukskrivningarnas längd eller minskad rundgång

5 i systemet. Utvärdering av ICK Integrationscentrum för kvinnor har visat sig vara en dynamisk verksamhet som funnit arbetsformer som är svåra att utveckla inom de ramar som finns för ordinarie offentlig verksamhet. DELTA beställde därför en utvärdering av verksamheten för att undersöka om vi bör finna andra former än de traditionella för att stötta denna typ av verksamhet. I sammanfattningen av utvärderingen framgår: Utifrån det behov som ICK uppenbarligen fyller för utsatta grupper, inte bara i Biskopsgården,rekommenderar vi vidare att förvaltningen och ansvariga myndigheter bör finna mer långsiktiga samverkansformer med ideella organisationer för att därigenom undvika att angelägen verksamhet blir utsatta för oregelbundna projektmedel. Vi menar att ett möjligt förslag vore att kombinera ett grundbidrag (för att ICK finns som förening) med ett riktat prestationsbidrag (för att ICK gör viss avtalad aktivitet). Det är av stor betydelse inte bara för stadsdelsnämndsförvaltningen och ICK, utan även för Göteborgs stad och stadens ideella sektor, varför vi också ser denna utvärdering som underlag för en dylik diskussion. ICK har drabbats av interna svårigheter vilket medfört att DELTA har avvaktat hanteringen av rapporten och försöken att lyfta diskussionen kring relationen offentlig verksamhet och ideella organisationer. De interna svårigheterna har inte berört den del som DELTA finansierat. Studie av Värkstan Under 2003 färdigställdes rapporten Att bli värkmästare av Mats Eriksson från utvärderingsnätverket och Monica Forsell, processtödjare. Rapporten beskriver hur deltagarna påverkas av verksamheten vid Värkstan och hur personalens professionalitet har utvecklats. Personalens utveckling har gått från att vara initiativtagare och samtalsledare till att bli mer stödfunktioner. Vidare skriver man i rapporten: De grupper vi mötte i Värkstaden visade med stor tydlighet att känslan av sammanhang är avgörande för att man skall kunna hantera en situation som ofta präglas av ensamhet och isolation. Att bli en del av ett Värkstadssammanhang kan innebära att man mer aktivt kan återvinna andra sammanhang eller utvecklas i nya sammanhang. Implementera dvs. tillvarata erfarenheter Implementering Implementering av DELTA-samverkan och de erfarenheter som utvecklats i de olika aktiviteterna har haft en hög prioritet under året. Samtidigt har arbetet präglats av ett prövande och utvecklande förhållningssätt. I detta har det ingått att finna relevanta begrepp som på ett tydligt och enkelt sätt speglar de möjligheter som finns vad gäller implementering. Följande alternativ gavs i verksamhetsplanen för 2003: Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. (Fullständig implementering) Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finan-siering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning. (Delad implementering) Det tredje innebär att man inom en aktivitet har tagit fram nya arbets-metoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda

6 organisationer. (Professionell imple-men-tering). Aktiviteten kan då finnas kvar under ytterligare en över-gångstid. Det fjärde innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. (Strukturell implemen-tering) Det bör noteras att de aktiviteter som inte bedöms som ändamålsenliga skall avveck-las. Detta innebär därmed att de inte implementeras. En utvärdering av implementeringsarbetet genomfördes under Utvärderingen som omfattade tre av DELTA:s aktiviteter visade att Implementering av samverkansprojekt innebär ett deltagande från alla aktörer för att gemensamt skapa förutsättningar för en permanent utvecklingsverksamhet. Det räcker inte med överföring från projekt, utan det krävs mer systematiserade förutsättningar för implementering, dvs generella beslut som tillåter samverkansmål, samverkansmätning och stödstrukturer som upprätthåller samverkan i framtiden. Under året har samordningsnätverket, bestående av stadsdelscheferna, cheferna för arbetsförmedlingarna och försäkringskassan på Hisingen samt ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvårdskansliet på Hisingen, lyft frågor som har bäring på en kommande permanent samverkan. Den tidigare beredningsgruppen har avvecklats och ersatts med en styrgrupp för de arbetslivsinriktade aktiviteterna och en styrgrupp för de socialmedicinska och förebyggande/främjande aktiviteterna. Samtliga styrgrupper för projekten har avvecklats. Detta ger anledning till fördjupade ansträngningar att finna mått och mätetal som bättre svarar mot den verksamhet som bedrivs i samverkan. Det ger också anledning att fördjupa analysen av implementeringsalternativen som beskrivs ovan. Dessa lärdomar som bör spegla arbetet framöver i DELTA-samverkan och framförallt på nationell nivå. Den nationella nivån bör se detta som angeläget då det i förarbetena till lagen om finansiell samordning finns beskrivningar kring hur arbete kan bedrivas. Dessa beskrivningar motsvarar till stora delar det arbetssätt som finns inom DELTA-samverkan. Struktur för kontinuerlig självvärdering Stora förändringar kräver reflektion för att bli en insikt hos en själv och ger också kunskap till andra. Stöd och struktur krävs annars blir det inget av det hela. Jan Holmer, utvärderingsnätverket maj 2003 I Beställarförbundets budget för 2003 står följande: Inom DELTA-samverkan har utvärdering identifierats som en strategisk fråga och varit en integrerad del av verksamheten sedan starten. Självvärdering har varit en central del av de utvärderingsinsatser som haft fokus på de olika aktiviteterna. I den sammanfattande utvärderingen av DELTA-samverkan framkommer att arbetet med självvärdering inom de olika projekten har haft många positiva effekter, bland annat genom att det bidragit till personal- och verksamhetsutveckling, en förbättrad arbetsmiljö samt ett stärkande av samverkansarbetet. Som ett exempel på personalutvecklande effekter nämndes den möjlighet till reflektion kring verksamheten och den egna yrkesrollen som arbetet med självvärderingen inneburit. Detta har i sin tur inneburit en ökad trygghet i det egna yrkesutövandet samt en bekräftelse på att det arbete man utför ger resultat. I en situation med möjlighet till finansiell samverkan i mer permanenta former bör självvärdering kunna ingå som ett viktigt redskap för att utveckla och utvärdera samverkan. Under 2003 bör former prövas hur självvärdering kan ingå som en del i en permanent samverkan.

7 Mot denna bakgrund har ambitionen varit att låta självvärdering ingå som ett viktigt redskap för att utveckla och utvärdera samverkan även i framtiden. Själva konceptet bygger på DELTAs ideologi om att ägas lokalt och stöttas centralt. Rapporteringen avseende årets första tertial var den första där vi prövade på att rapportera utifrån principen självvärdering. I maj 2003 anordnades ett seminarium för erfarenhetsutbytet med projektledare och delar av utvärderingsnätverket kring hur projekten arbetar med teamreflektion i samverkansprocessen. Erfarenheterna i DELTA visar dock att det behövs stöd och utvecklingsarbete för att självvärderingen skall hålla hög kvalitet och om det inte finns tydliga riktlinjer om fortsatt självvärdering tappar man lätt grundidén med självvärdering. Frågan Hur man får struktur och kontinuitet för uppföljning av samverkansprocessen? har därför varit aktuell under hela 2003 och kontinuerligt diskuterats på projektledarmöten. Aktiviteternas tertialrapporter från tertial 2 analyserades av Jan Holmer, Arbetsvetenskap i Väst och medlem i utvärderingsnätverket som ytterligare stöd i den fortsatta utvecklingen av tertialrapporteringen. Implementering av arbetsmodellen med tvärprofessionell och tvärsektoriell samverkan på vårdcentral. Arbetsmodellen tidig och samordnad rehabilitering med tvärprofessionell och tvärsektoriell teamsamverkan är utprovad utifrån lokala förutsättningar och behov i Backa, Kärra, Biskopsgården, Tuve-Säve under perioden Entydiga utvärderingsresultat och erfarenheter från projekten ovan styrker att arbetssättet innebär en bättre kvalitet i behandling/rehabilitering av den enskilde, ett effektivare utnyttjande av de offentliga resurserna och en bättre arbetsmiljö vilket är en förutsättning för rekrytering av personal. I Inriktningsplan för hösten 2003 inför 2004 står följande: De positiva erfarenheter som finns inom de socialmedicinska aktiviteterna efterfrågas av de övriga vårdcentralerna på Hisingen. Både resurser till breddad kompetens såväl som arbetssättet med tvärprofessionella och tvärsektoriella team har gett goda resultat. Ett sätt att implementera dessa erfarenheter är sprida dessa till övriga - sk professionell implementering. Arbetssättet förutsätter dock också en breddning av kompetensen. En möjlighet är att inom nuvarande resursram omfördela medel från DELTA-vårdcentraler till att omfatta flera vårdcentraler på Hisingen. Denna möjlighet bör prövas. Genom att nuvarande aktiviteter upphör som projekt och övergår till permanent verksamhet frigörs resurser. Dessa resurser bör användas till att förstärka övriga vårdcentraler och användas till kompetensutveckling. För att sprida det arbetssätt som utvecklats till andra vårdcentraler har 50% av projektledarens uppdrag i Backa omfördelats till att aktivt arbeta med att stödja denna implementering. Implementering av erfarenheterna har pågått sedan maj Arbetet innebär att utifrån lokala behov och förutsättningar utveckla samverkan tvärprofessionellt och tvärsektoriellt. Länsmansgårdens vårdcentral och Brämaregårdens vårdcentral har berörts. Detta arbete kommer att fortsätta under Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap Seminarier Deltagarna i utvärderingsnätverket genomförde ett par seminarier under början av Syftet var att ge illustrationer på hur forskarna använt erfarenheterna från DELTAsamverkan i deras egna verksamheter. Detta är exempel på att utbytet mellan forskare och praktiker inom DELTA-samverkan i högsta grad varit ömsesidigt.

8 Statskontorets arrangerade också under början av 2003 en konferens kring temat utvärdering. Utvärderingsnätverket som var inbjudet till konferensen representerades av sekretariatet och processtödjare. Psykisk ohälsa Med utgångspunkt från de ställningstaganden som Beställarförbundet gjort i inriktningsplanen för Hisingsbons psykiska hälsa har resurser, motsvarande 40% av en heltid, ställts till Västra Götalandsregionens förfogande med uppgift att medverka utifrån DELTAs erfarenheter vid framtagandet av regionens handlingsplan för psykiatrin. Lagen om finansiell samordning I Februari 2003 avlämnade regeringen skrivelsen Ds 2003:2, Finansiell samordning inom rehabiliteringsområde.i skrivelsen fanns stor överensstämmelse med den organisering av samverkan och det arbetssätt som funnits inom DELTA. Skrivelsen gick på remiss till bland annat Göteborgs stad och DELTA. Ett relativt omfattande arbete vidtog för att ta fram ett underlag till remissvar och koordinera arbetet med övriga inom försöksverksamheterna runt om i landet. Remissvaren skulle vara inlämnade senast 27/3. Proposition lämnades till riksdagen den 28/5. Motionstiden sträckte sig fram till den 19/9. Den efterföljande utskottsbehandlingen innebar bland annat att betänkandet till riksdagen även kom att omfatta skrivelser som ställde sig positiv till att inkludera det förebyggande arbetet. Ansvarskommittén I samband med ansvarskommitténs arbete visades stort intresse för gränsöverskridande samverkan i allmänhet och erfarenheter inom DELTA i synnerhet. I kommitténs betänkande lyfts också frågor kring välfärdsarbetet och organiseringen av dessa. Folkhälsoarbete Utifrån förslaget till utveckling av folkhälsoarbete på Hisingen, som hanterades av Beställarförbundet DELTA , har ett nätverk etablerats och därmed en plattform för ett Hisingsgemensamt folkhälsoarbete utformats. Nätverket består av folkhälsosamordnare från stadsdelarna, hälso- och sjukvårdskansliet, primärvården, Livsstil för hälsa i Torslanda och Hisingens idrotts- och hälsocentrum. Arbetsgrupper har bildats för att finna former för och utveckla ett arbete kring; kvinnors hälsa, Hälsodisk för ungdomar - en Helpdesk, hälsofrämjande skola och överviktiga barn. Hälsodiskens och Livsstil för hälsa i Torslandas arbetssätt och erfarenheter ligger till grund för utvecklingen av folkhälsoarbetet på Hisingen. Frågan om organisering av det Hisingsgemensamma arbetet avvaktar besluten om permanentning och framtida inriktning av DELTA-samverkan. Nationellt erfarenhetsutbyte I samband med att riksdagen beslutade om lagen om finansiell samordning innebar detta en fokusförändring för de pågående verksamheterna som har sin grund i SOCSAMlagstiftningen. Denna förändring innebär att man blir ett exempel för andra som vill påbörja en verksamhet med stöd av finansiell samordning. För att förbereda oss alla som varit involverade i dessa verksamheter arrangerades i november, med stöd från regeringen, en konferens bland medarbetare, chefer och försöksledare. Syftet var att öka erfarenhetsutbytet och mobilisera inför framtiden. Ett delresultat av konferensen blev en broschyr som på ett lättfattligt sätt beskriver hur vi arbetet fram nuvarande verksamheter och vilka effekter detta har på medarbetare och ledarskap. Utvärderingsnätverket På det avslutande mötet i utvärderingsnätverket 2003 konstaterade man samfällt att det har funnits stora fördelar för alla parter med nuvarande konstruktion. Man pekade också

9 på behovet av att fortsätta på likartat sätt och med inriktning mot: 1. ta hand om eller förvalta erfarenheter som är gjorda under försöksverksamheten. 2. testa och pröva nya verksamheter Intresse fanns också för att vidga nätverkets arbete till att inte bara omfatta utvärdering utan även kunskapsutveckling generellt och implementeringsfrågor. Nätverket bör också verka närmre de lokala aktörerna. Mått och mätetal I regleringsbreven till RFV, SOS och AMS står RFV skall i samverkan med AMS och SoS utveckla rutiner för ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Rutinerna skall utformas på ett sådant sätt att de även kan tillämpas för löpande uppföljning av resultaten av en permanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2003 DELTA har följt detta arbete och bidragit med underlag till utredningen. DELTA- säcken Ett förslag i samband med implementeringsarbetet är att pröva möjligheten att lägga de åtgärdsmedel som funnits i olika projekt i den gemensamma DELTA-säcken. Förslaget är att styrgrupperna i fortsättningen får inflytande över användningen av dessa medel. Formellt är det verkställande tjänstemannen som beslutar. (Ur budget 2004) DELTA-säcken är gemensamma åtgärdsmedel som har använts för rehabilitering av enskilda Hisingsbor när ordinarie myndigheters arsenal inte räcker till. Under 2003 har en översyn gjorts för hur DELTA-säcken använts under Översynen visar att DELTA-säcken använts för 36 Hisingsbor, främst för kognitiv terapi (15 fall) och medelkostnaden har varit kronor. Totalt har kronor använts ur DELTA-säcken ÅtgärdsDELTA - Främjande aktiviteter Citat från en 50-årig manlig besökare som sökte hjälp för sina sömnproblem, muskelspänningar och lättretlighet: När du föreslog kursen i mental träning var jag fundersam. Jag anmälde både mig och min fru för att vi skulle göra det tillsammans. När vi kom dit och skulle sitta i en ring, tänkte jag att - ska vi börja skrika tillsammans nu då går jag. Men jag lärde mig på kursen att jag kunde göra saker som jag inte trodde var möjligt att jag kunde. Jag lärde mig till exempel att flytta mitt medvetande från huvudet till mitt i kroppen och det gör att man upplever en ökad kroppslig balans. Jag lärde mig att slappna av och att öka mitt fokus. Min fru har fortsatt med övningarna hemma, men jag skulle behöva gå fler gånger för att få det att fungera i vardagen. (Hämtat från verksamhetsberättelsen för Livsstil för hälsa i Torslanda) besök (7751 år 2002) har under året räknats in vid olika främjande aktiviteter. Inom DELTAsamverkan har aktiviteter med starka främjande/förebyggande inslag prövats och är idag tämligen etablerade och välkända av Hisingsborna. Nya metoder och

10 erfarenheter har vunnits som är strategiska för folkhälsoarbetet på Hisingen samt värdefulla att implementera i ordinarie verksamheter. Hälsodisken med Värkstaden har som målsättning att stärka Hisingsbons tillit till sin egen förmåga att påverka sin hälsa och livssituation. Cirka Hisingsbor har tagit del av Hälsodiskens utbud under året. Behovet av att möta människor i samma situation är stort och har bidragit till allt fler gruppverksamheter. Gruppverksamheter som pågått under året är Värkstaden, sömnskola, depressionsskola, samtalsgrupper för änkor/änkemän och för personer med utbrändhetsproblematik. Ett brett implementeringsarbete har pågått under året, bland annat har distriktssköterskor, mottagningssköterskor, personalen på Hisingens idrotts- och hälsocentrum samt en rad studiebesök fått ta del av erfarenheter och arbetssätt. Livsstil för Hälsa i Torslanda har utvecklat ett hälsofrämjande arbetssätt anpassat till lokala behov och utgör ett komple-ment till stadsdelens övriga hälsoarbete. Cirka 1300 personer har varit i kontakt med projektets olika aktiviteter under året. Insatser bedrivs i form av föreläsningar, gruppverksamheter och individuell rådgivning. En förskjutning har skett från föreläsningar till fler gruppaktiviteter utifrån behov och efterfrågan. Gruppverksamheterna består bland annat av livshanteringskurser, föräldragrupper Kärleksvård för parrelationen, frisk vikt, medvetna matval och mental träning. Projektet har under året ytterligare utvecklat samarbetet med vårdcentralen, stadsdelsförvaltningens olika verksamheter och har en naturlig förankring i stadsdelens folkhälsoråd. Detta utgör en viktig grund i det fortsatta implementeringsarbetet. Utvärderingsrapporten som färdigställdes i början av året visar på att projektet erbjuder en möjlighet för människor att reflektera över hälsans betydelse för det goda livet. Genom att sammanföra olika professioner under ett och samma tak utan myndighetsutövning understryks nytänkandet och ökar kreativiteten i projektet. Resultaten visar att projektet har bidragit till att främja Torslandabornas hälsa vilket var ett av projektets syften. Styrkan ligger framför allt i att man nått ut till så många av stadsdelens invånare och att framgångsrika samverkansprocesser startats med så många av stadsdelens aktörer. Projekten Hälsoläget och Kvillestán har från och med 2003 övergått till VIDA-projektet inom EU-programmet URBAN, i Lundby. Året har präglats av omställningsproblem vid sammanslagning av projekten. En bärande del av hälsoarbetet utgörs av samarbete mellan sjuksköterskor och socialarbetare. Under en stor del av året har projektet varit utan bemanning av sjuksköterskor vilket medfört en halverad besöksfrekvens, cirka 600 personer. I slutet av året har dock två sjuksköterskor från Brämaregårdens vårdcentrals socialmedicinska team knutits till projektet. VIDAprojektet har förutom hälsodelen, familjesamtal, samtal om hälsa och psykisk ohälsa, drogförebyggande arbete för åringar samt ett aktivt områdesarbete. 11 arbetslösa personer boende i området har deltagit i områdesarbetet, i målarlaget eller parkgruppen. Kvilleföreningen och boenderådet i Fyrklövern utgör forum för dialog mellan myndigheter och de boende. Integrationscenter för Kvinnor (ICK), vars verksamhet var förlagd till Biskopsgården och samfinansierad av storstadssatsningen. Motivet för Beställarförbundets stöd var att verksamheten syftade till att inlemma invandrarkvinnor i samhällsgemen-skapen, bland annat genom ett brett kursutbud och undervisning i svenska språket. Cirka 60 kvinnor har under året deltagit i en anpassad utbildning svenska för invandrare (SFA) eller

11 datautbildning. Implementerings-arbetet ledde inte till någon lösning av finansieringsfrågan, därför upphörde verksamheten vid årsskiftet 2003 / Åtgärds-DELTA - Socialmedicinska aktiviteter Carl, 22 år, står på rekommendation av sin socialsekreterare i Unga Vuxnas kö, då han söker upp oss personligen. Han är helt förtvivlad då hans kontaktperson, den enda människa han känner i sta n, har blivit allvarligt sjuk. Carl lämnade sin hemstad för ett år sedan för att komma ifrån ett kriminellt sammanhang. Han har inte haft kontakt med modern sedan 16 års ålder. Han har aldrig levt ihop med fadern utan bara haft mycket sporadisk kontakt med honom. Carls uppväxt har präglats av mycket bråk och mycket stryk. I skolan var han mobbad och han har idag stora kunskapsluckor. När han kommer till mig är hans önskan att få ordning på allting, saknar grepp om barndom och uppväxt, vill bli av med all aggressivitet och öka sin empatiska förmåga, vill klara att jobba. Carl lever på socialbidrag och bor i en liten etta, där han tillbringar all sin tid framför TV:n. Han har viss kontakt med sin kontaktperson, med sin socialsekreterare samt med mig.. Carl arbetar målmedvetet i terapin med att försöka minnas och förstå. Han ser allt mer av hopp framåt och kommer så, genom ett rekryteringsprojekt, in på en undersköterskeutbildning. Det blir nu ett halvårs uppehåll i terapin. När vi åter ses arbetar Carl inom hemtjänsten. Carl är engagerad i de gamla han möter och funderar mycket på deras tillvaro. (Hämtat ur verksamhetsberättelsen från DELTA-psykologerna) De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under året 2206 Hisingsbor (2185 år 2002) Dessa aktiviteter syftar generellt till att minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Detta skall ske utifrån ett helhetsperspektiv på individen och med samlad kompetens. DELTA-aktiviteterna med inriktning mot de socialmedicinska området har utvecklat förhållningssätt, arbetsmetoder och organiserat sitt arbete i team. Detta har rönt positiva effekter för Hisingsbon samtidigt som personalen har känt en större arbets-till-fredsställelse. I Backa, Kärra-Rödbo, Bis-kopsgården och Tuve-Säve har man under flera år arbetat med tidig och sam-ordnad rehabilitering. De tidiga insatserna har inneburit mer adekvata insatser för den enskilde, att rehabiliteringsbehov (såväl medicinskt som arbetslivsinriktat) upptäcks tidigare och att sjukskrivningstiderna minskar. Arbetet har en gemensam bottenlinje, men skiljer sig sedan beroende på de behov som finns i respektive stadsdel. Försäkringskassans närvaro på vårdcentralerna i Backa och Kärra har inneburit en kontinuerlig bevakning av pågående sjukfall och bland annat lett till att den partiella sjukskrivningen ökat. Enligt försäkringskassans sjukfallskartläggning i Västra Götaland 2003 var andelen partiellt sjukskrivna vid Vårdcentralen i Kärra 49%. Dessa siffror skall jämföras med genomsnittet i länet som var 31% och för Göteborgs kommun på 28,5%. I Tidig och samordnad rehabilitering i Kärra-Rödbo har en utveckling och fördjupning skett av teamarbetet under Med förstärkning av läkare och kurator har arbetet i teamet med tidig och samordnad rehabilitering utvecklats och gått vidare in i ett skeda av fördjupning och utveckling av behandlingsprocesserna. För att bättre möta upp det behov som finns i stadsdelen har utökning av en kurators tjänsten skett och projektet har nu två heltids kuratorer som arbetar med samtalsbehandling. Arbetet i Kärra-Rödbo har utvecklats efterhand och omfattar inte bara

12 rehabiliteringsinsatser utan projektet har även insatser av förebyggande karaktär. Bl a har barnmorskan i samverkan med socialsekreterare bedrivit ungdomsarbete i skolan i form av undervisning i sex och samlevnad i årskurs elever har fått undervisning en förmiddag i grupper om 20 elever. 466 Kärra-bor har under 2003 tagit del av teamets verksamhet. Därutöver tillkommer bl a insatser med avslappning och förlossningsarbete av barnmorskan för 216 blivande föräldrar samt individuellt ungdomsarbete under 40 timmar. På grund av organisationsförändringar inom psykiatrin har psykiaterkonsultationen upphört både i Backa och i Kärra-Rödbo, något som de bägge vårdcentralerna upplever som en stor brist. I Tidig och samordnad rehabilitering i Backa har utvecklingen av arbetsformer fortsatt utifrån en ökande kunskap om individers behov i stadsdelen. Under året har stresshanteringskurs, depressionsmottagning och ergonomiskola startats. Utvecklingen av de tvärprofessionella och tvärsektoriella samverkansformerna på vårdcentralen tilldrar sig ett ökande intresse både lokalt och regionalt. Under året har nio studiebesök tagits emot och samverkanserfarenheterna har presenterats vid sammanlagt tolv tillfällen. Det har rört sig om presentation till såväl politiker som tjänstemän och professionella vid studiebesök som presentation vid stora nationella eller regionala konferenser. Patientflödet har varit fortsatt stort och 567 patienter har under året varit aktuella för bedömningar och behandlings- och rehabiliteringsinsatser av olika slag. Väntetider för bedömning är fortsatt korta, tid erbjuds oftast inom 1-2 veckor. Sjukskrivningsmönstret på vårdcentralen följs av försäkringskassehandläggaren och man kan konstatera en fortsatt hög andel partiellt sjukskrivna. Av de sjukskrivna som handläggs av försäkringskassans tjänsteman på vårdcentralen är 44% partiellt sjukskrivna. Sjukskrivningsperioderna är korta och aktiva parallellt med ett minskat tillflöde av långa sjukskrivningar. Försäkringskassans närvaro på vårdcentralen har inneburit betydande kvalitetshöj-ning och tidsvinster i rehabili-teringsarbetet. Drygt 10% av samtliga individer i åldersgruppen år, som under ett år har kontakt med VC, har kontakt med teamet. Det integrerade arbetssättet Tidig och samordnad Rehabilitering i Biskopsgården har inneburit att patienterna kunnat erbjudas tidiga insatser med hög grad av träffsäkerhet. Formen har visat sig lämplig i Biskopsgårdens mång-kulturella miljö. För att få en snabbare process i sjukfallen behöver dock försäkringskassans medverkan utökas. Processen har påbörjats för att utveckla verksamheten ytterligare samtidigt som en omorganisering pågår att sammanföra vårdcentralerna Länsmansgården och Biskopsgården i en samlad organisering. Under 2003 har 605 Hisingsbor deltagit i TSR i Biskopsgården. För DELTA-teamet Tuve-Säve har året präglats av fortsatt utveckling av att finna en strukturerad arbetsform och träffsäkrare bedömningar. Grunden för utvecklingsarbetet är de erfarenheter som gjorts i samverkan mellan Vårdcentralen Tuve, IoF/Vuxenekonomi vid SDF Tuve-Säve och Försäkringskassan Hisingen. Året har särskilt ägnats åt att avsluta det gamla teamet och starta om med nya medarbetare då socialsekreterare, kurator och sjukgymnast ersatts under året. Nytt är att kurators- och socialsekreterartjänsten kombineras 50/50 och innehas av en person.

13 Under året har 106 Tuve-Säve-bor tagit del av verksamheten. Unga Vuxna och Deltapsykologerna har under 2003 gått in i en gemensam organisation. De två projekten har arbetat utifrån i stort sett samma målsättning och samma metoder men med olika målgrupper. Unga Vuxnas målgrupp ändrats från åringar till åringar för att överensstämma med Ungdomsmottagningens målgrupp. Samtidigt har större delen av Deltapsykologresursen styrts mot vårdcentralerna medan en mindre del funnits kvar som en mottagning på Psykologenheten. Under 2003 har en uppdelning gjorts mellan gruppen med besökare som kommit genom remiss och gruppen med besökare som ringt själva för att beställa tid. De väsentliga skillnaderna gäller kön, sjukskrivning och kontrakt. Kort sagt är det fler män i remissgruppen än i telefongruppen, fler är sjukskrivna i remissgruppen och färre fullföljer sin behandling i remissgruppen. När det gäller resultat gäller för bägge grupperna att de, som fullföljer sin behandling också i hög eller ganska hög grad mår bättre efter behandlingen. Unga Vuxna skall genom psykoterapeutiska insatser stärka unga vuxna som drabbats av psykiska besvär och ge dessa ökad kraft till att gå vidare i sin utveckling. Aktivitetens ambition är att möta dessa problem så tidigt så att man kan stoppa en sådan utveckling. Under 2003 har 44 behandlingar avslutats i Unga Vuxna. Ytterligare 23 behandlingar pågår vid årsskiftet 2003/2004. Under året har andelen flickor varit drygt tre fjärdedelar och andelen pojkar knappt en fjärdedel. En fjärdedel av besökarna har haft invandrarbakgrund. Under året har sammantaget 462 Hisingsbor erbjudits behandling. 3.5 ÅtgärdsDELTA - Arbetslivsinriktade aktiviteter Jag tycker att vi ska diskutera mycket om vilka saker man vill, se arbetslivet genom praktik och studiebesök. Ställa många frågor är alltid bra så det ska man också, för annars får man inget veta. Om man verkligen vill ha ett jobb eller börja studera får man ge 100%. Det är bra att ha en liten grund på vad man ungefär vill syssla så har man nåt att ta ifrån, och det hoppas jag att vi alla får under 8 veckor. Jag vill i alla fall kunna veta mer om vad jag vill och vad jag vill syssla med, fast jag vet ungefär inom vad jag vill syssla med, och det är Psykologi, men det finns mycket inom Psykologi (Ur verksamhetsberättelsen för VICan) Under året har Hisingsbor (2006 år 2002) deltagit i aktiviteter som syftar till att öka anställnings-barheten. Av de Hisingsbor(993) som avslutades gick 508 (449) till arbete. Beställarförbundet har även detta verksamhetsår ägnat stor uppmärksamhet kring gruppen arbetsföra, men ej omedelbart anställningsbara. Denna grupp tenderar att bli låg-prioriterad inom de samverkande myndigheternas respektive huvuduppdrag, vilket i sin tur riskerar att leda till väntetider och så kallad rundgång. Genom gemensam bedömning kartläggs varje sökandes behov av stöd. Detta stöd kan vara någon av DELTAs olika aktiviteter eller någon annan åtgärd. På så sätt binds myndig-heter-nas bedömningar och åtgärder samman i syftet att skapa bästa möjliga förutsätt-ningar för denna grupp av arbetslösa Hisingsbor. Samordning av de olika aktiviteterna har påbörjats. Detta, tillsammans med att pröva implementeringsmöjligheter, har tydliggjort hemmaorganisationernas ansvar i implemen-teringsarbetet. Arbete kring dessa frågor

14 har fördjupats inför en permanent finansiell samordning. I beställarförbundets budget för 2003 pekades på strukturförändringar som behövdes för att finna permanenta former för arbetet kring gruppen arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara : I en preliminär kartläggning av de arbetslivsinriktade projektens behovsgrupper utefter begreppen "arbetsför" samt "anställningsbar" framgick att Arbetsmarknadstorget, Drivkraft och SOPHIE har delvis överlappande målgrupper. Likaså har den ovan nämnda inventeringen visat på stora likheter i målgrupperna, oavsett om de handläggs Hisingsgemensamt inom ramen för DELTA-samverkan eller separat inom respektive stadsdel. Detta har lett till ställningstagandet att samtliga Hisingsbor som tillhör målgruppen bör handläggas Hisingsgemensamt. I och med detta ställningstagande kan ett arbete påbörjas som syftar till att implementera erfarenheterna från de tre projekten i en struktur som kan hantera hela målgruppen. I arbetet bör också vägas in de erfarenheter för behovsgruppen som gjorts i stadsdelarna, främst Biskopsgården och Lundby. Denna inriktning har varit vägledande för arbetet med att implementera arbetssätt och organisation närmre den ordinarie verksamheten. På Arbetsmarknads-torget arbetar arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa i stadsdelsteam. Arbetsmarknads-torget organiserar sitt arbete i Vuxenteamen, Ungdomsteam och försörjningsteam. Arbetsmetoder för vuxna och för ungdomar har funnit sin form genom främst trepartssamtal och gemensam handlingsplan. Under 2003 har försäkringskassan och arbetsförmedlingen fått i uppdrag att arbeta med gruppen arbetslösa sjukskrivna de s.k. R-kodade. Det nya uppdraget för FK och AF ligger vid sidan om projektet samtidigt som personalen arbetar med det. Under november beslutades att Arbetsmarknadstoget skulle permanentas och den operativa ledningen skulle ske från respektive linjeorganisation. Arbetsmarknadstorget har fortsatt sin samverkan med andra DELTA-aktiviteter. SOPHIE, ViCan och ViCan 35+ utgör sådana exempel. Under året har utflödet från Torget varit 473 vuxna och 334 ungdomar. Av de vuxna har 60 % gått till arbete eller studier. Ytterligare 16 % har avslutats utan känd orsak. Samman-taget har därmed 76 % av de avslutade vuxna inte längre något behov av kontinu-erligt offentligt stöd för sin försörjning. Det bör noteras att vissa av dessa arbeten kan i viss utsträckning finansieras av offentliga medel. Motsvarande andelar för de 334 ungdomarna är 75%, 8% respektive 83%. Drivkraft arbetar främst med gruppen långtidsarbetslösa som trots relativt goda resurser inte lyckats komma ut på arbetsmarknaden. Den 25 september 2003 beslutades att Projekt Drivkraft läggs ner. Arbetsförmedlingen valde då att inte utlösa optionen för utbildningsdelen i projektet. Vid årsskiftet 2003/04 upphörde projektet. Den sista gruppen avslutades den 19 december Personalen har på olika sätt kunnat arbeta vidare utifrån sina erfarenheter från Drivkraft. Arbetsförmedlare arbetar som sin-förmedlare (särskilt introduktionsstöd för invandrare), några andra har fortsatt i andra DELTA-projekt och ytterligare någon finns nu i arbetet med arbetslösa sjukskrivna. Under året har 93 personer varit aktuella i Drivkraft. Av dessa har 32 personer fått arbete och 15 personer har kommit in på olika former av utbildningar.

15 Projekten i Kajskjul 122, dvs RIGGEN, ViCan och ViCan 35+, hanterar behov som föreligger oavsett konjunktur. Under 2002 pågick ett arbete i syfte att försöka finna permanent organisering, baserad på de vunna erfarenheterna, för dessa behov. Detta arbete har dragit ut på tiden och fortsatt in i 2003 och bidragit till att verksamheten inte nått den effektivitet som förväntats. Till detta kommer vuxenutbildningens ekonomiska svårigheter som innebar att de tjänster som tidigare kommit från vuxenutbildningen fick upphandlas. I Projekt ViCan görs bedömningar under arbetsliknande förhållanden under en 8-veckorsperiod i syfte att öka träffsäkerheten vid den fortsatta rehabiliteringen tillbaka till att aktivt liv. ViCan hade under året 28 inskrivna Hisingsbor i åldrarna år, vilket är färre än föregående år. Anledning till minskningen är att ett antal medarbetare i ViCan har slutat vilket i sin tur kan förklaras med den osäkerhet som pågående implementerings-arbete inneburit. Implementeringsarbetet har präglats av olika typer av svårigheter men har till stora delar sin grund i olika synsätt på verksamheten. Det är fram-förallt SDF Lundby, SDF Biskopsgården och A-torget, som är inremittenter till ViCan. Projektet ViCan 35+ vänder sig till personer som är över 35 år och som är långtidsarbetslösa och är i behov av utredning, fördjupad vägledning och stöd när det gäller att söka arbete. I grupper om åtta personer varvas praktik med samhällsorientering och dator-orientering. Det förslag till ny inriktning för ViCan 35+ som togs fram under våren har präglat arbetet i stor utsträckning. Ny personal har anställts ( bland annat en arbetsterapeut) samtidigt som det funnits en viss ovisshet inför framtiden. Under perioden har det varit stor efterfrågan på ViCan 35+s platser. Under 2003 tog man emot 111 remisser. Av dessa har 79 personer deltagit i projektet och 18 står i kö medan 14 inte visade sig vara aktuella för projektet. Remisser kommer framförallt från Arbetsmarknadstorget. Av de 79 har 11 gått till arbete, 23 har gått till arbetsprövning/praktik, RIGGEN eller Förberedande arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk störning arbetar med målsättningen att förbereda och påskynda arbetsåtergång eller inträde på arbetsmarknaden. Rehabiliteringen omfattar flera delar; en introduktionsdel, en arbetsträningsdel, en utslussningsdel och en uppföljningsdel. Den sökande och teamet skall tillsammans komma fram till när det är lämpligt att ta nästa steg i rehabiliteringen. Deltagarna kommer främst från psykiatrin och stadsdelsförvaltningarna. Riggens verksamhet har präglats av svårigheter att få en samsyn på hur erfarenheterna i projektet skall tillvaratas i permanent form. Detta har inneburit turbulens bland personal och hindrat verksamheten att fungera effektivt med antagningsstopp som följd. Verksamheten är under rekonstruktion. SANNA-projektet är en sedan några år pågående verksamhet, som riktar sig till personer med missbruksproblem. Under den andra hälften av året har nya samverkansformer med arbetsförmedlingen prövats, vilka har gjort övergången till insatser från Arbetsförmedlingen smidigare. En av Af Rehabiliterings representanter i arbetsgruppen fungerar som länk härvidlag och sitter med både i SANNA-teamet och i remisslagen på Af Kvillebäcken och Af Backaplan. Under året tillkom 25 nya deltagare och sammanlagt har 140 deltagare varit aktiva. Av de 48 deltagare som lämnat SANNA under 2003, har 19 personer gått till arbete och 4 personer har fått varaktig sjukersättning. Under hösten har man i SANNA påbörjat ett förberedelser inför en implementering av verksamheten och et närmande till arbetsmarknadstorget. Med detta underlag har också diskussionerna kring implementering intensifieras mellan hemmaorganisationerna. SOPHIE-projektet

16 Sophie-metodiken är en samordnad bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten, som bygger på samverkan mellan fyra parter för de Hisingsbor, med behov av fördjupad rehabutredning. Under 2003 har diskussionen om implementering varit livaktig, både i styrgruppen och i arbetsgruppen. Under hösten 2003 beslutades om professionell implementering till stadsdelarna, i första hand Lundby och Tuve-Säve. Från och med januari 2003 har försäkringskassan inte haft någon representant på plats i Sophie. Konsekvenserna av detta blev att Fk-kompetensen ofta saknades i de samordnade bedömningarna och medförde ett omständligare samarbete. Sophie som projekt avslutades 31 december, 2003 efter 8 års verksamhet. Under dessa år har många värdefulla erfarenheter gjorts, som på olika sätt beskrivits i rapporter, på studiebesök och vid seminarier. Drygt 600 Hisingsbor har varit aktuella i verksamheten och dessutom har cirka 300 konsultationer gjorts för handläggare i hemmaorganisationerna. Under 2003 blev 33 Hisingsbor aktuella genom remisser från hemmaorganisationerna. Tillsammans med de personer som var inne i projektet vid årets start var 154 ( målet var 150 personer) aktuella för verksamhetens tre olika tjänster. Fördelningen var 44 konsultationer, 17 samordnade bedömningar och 93 samordnade rehabiliteringar. Vid uppföljning av de 34 personer, som under 2001 och 2002 fått arbete framkom att 28 (82%) av dessa fortfarande var kvar i arbete januari 2004, ofta hos samma arbetsgivare. I medeltal hade personerna varit utan fast förankring på arbetsmarknaden under 7 år och medelåldern var 47 år. Sekretariat Som ett led i att tydliggöra DELTA som en gemensam verksamhet har ansvaret för Beställarförbundets sekreterarfunktionen och ekonomisk redovisning och uppföljning övertagits av SDF-Backa respektive SDF-Lundby. SDF-Biskopsgården svara IT-support för sekretariatet. 4. Året som gick - ekonomisk berättelse 4.1 Samhällsekonomiska indikatorer Som framgått har verksamhetsåret präglats av att ett drygt femtontal aktiviteter varit igång. Året har inneburit att resultatet av samverkan har kunnat redovisas. Nya erfarenheter har vunnits, erfarenheter som innebär effektivare rehabilitering till gagn för såväl Hisingsbon som samhällsekonomin. Årets kanske viktigaste resultat, den återkomm-ande beskrivna förändringen i synsätt, är framför allt en investering för kommande år. I tre diagram redovisas utvecklingen över åren för Hisingen respektive övriga Göteborg avseende kostnader för socialbidrag, sjukpenning och A-kassa. Diagrammen speglar inte utvecklingen av kostnaderna specifikt för de Hisingsbor som varit aktuella i olika samverkansprojekt utan total-kostnaderna inom respektive system. DELTA s insatser har varit avsedda för framförallt att användas för personer med komplex problematik. Under försöksverksamheten har dessutom endast delar av Hisingen varit berörda.

17 Diagrammet ovan visar att kostnaderna för socialbidrag minskar mer på Hisingen jämfört med övriga Göteborg. Minskningen mellan 2002 och 2003 är 5,9% på Hisingen och 3,5% för övriga. I kronor motsvarar detta 12,5 Mkr för Hisingen. Totalt betalades 199 Mkr i socialbidrag för 2003 på Hisingen. Diagrammet visar att ökningstakten av kostnaderna för sjukpenning och rehabpenning fortsätter att minska på Hisingen men det är fortfarande en ökning. I övriga Göteborg har utvecklingen vänt och vi ser en minskning totalt sett. Hisingen har legat under i ökningstakt fram till 2001därefter har vi förhållande till övriga Göteborg haft en mer negativ utveckling. Under 2003 ökade kostnaden för sjukpenning med 6,6 % på Hisingen medan övriga Göteborg minskade med 1,5 % jämfört med I kronor motsvarar ökningen på Hisingen nästan 40 Mkr.Totalt betalades 644 Mkr i sjukpenning och rehabpenning för år 2003 på Hisingen. Som framgåt ovan är DELTA s insatser starkt begräsade vad gäller möjligheten att påverka kostnaderna totalt.

18 Uppgifter för 2001 saknas beroende på att redovisningen har förändrats vilket medför svårigheter att jämföra 2001 med I tabellen ovan framgår att kost-naderna för A-kassa mellan 2002 och 2003 har ökat mer i övriga Göteborg än på Hisingen. Ökningen är 27,5 % för Hisingen medan övriga Göteborg har en ökning på 36,1 %. I kronor motsvarar ökningen 111 Milj kr på Hisingen. Totalt betalades 518 Mkr i a-kassa för 2003 på Hisingen. Sammantaget är kostnaderna på Hisingen Mkr från de olika försörjningssystemen. Utvecklingen i försörjningssystemen är intressant då kostnaderna i ett av dem minskar, samtidigt som de ökar i de andra. I regeringens förslag till permanent finansiell lagstiftning uppmärksammas och problematiseras sådana förhållanden. Man skriver där att Det kan dock vara en samhällelig vinst, när vissa kostnader ökar för arbets-mark-nadsmyndigheterna, om försörjningskostnaderna för andra huvudmän samtidigt minskar. Den sammanlagda ökningen under 2003 är dock betydligt större än minskningen vilket ger en tydlig nettoökning. DELTAs målgrupper finns bland de personer som bland annat är långvarigt beroende av offentlig försörjning. Av redovisningen ovan går det emellertid inte att med någon precision uttala sig om det är personer som varit i DELTA-aktiviteter som har flyttats från socialbidrag till försörjning av sjukpenning eller a-kassa. Redovisningen avser de samlade kostnaderna i respektive system medan DELTAs deltagare endast står för en begränsad del av dessa. I utvärderingen av DELTA 2001 framkom att ca 25% av de som hade socialbidrag och 14% av de som var långtidssjukskrivna var i kontakt med DELTA-aktiviteter under Proportionerna bör i stort vara de samma under Detta stärker bilden av att DELTAs insatser endast når en begränsad del av Hisingsborna. Detta fråntar inte värdet av indikatorer. DELTA bör noggrant analysera framtida insatser och hur dessa kan spegla behov som döljs bakom siffrorna ovan. Beställarförbundet har vid ett flertal tillfällen påtalat vikten av att utveckla adekvata system som speglar effekter av samverkan utifrån ett individ- och samhällsperspektiv. Redovisningen ovan visar på behovet av att samordna systemen, utveckla gemensamma definitioner och att ha stabilitet i systemen så att det är lätt att mäta över tid. Systemen borde också ge information om hur behoven har förändrats t ex långa sjukskrivningar i förhållande till korta osv. Detta förhållande har även uppmärksammats av regeringen som i sina regleringsbrev

19 gav AMS, RFV och SoS i uppdrag att ta fram och utveckla rutiner för ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Rutinerna skall utformas på ett sådant sätt att det även kan tillämpas för löpande uppföljning av resu-taten av en permanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober DELTA har på eget initiativ påbörjat ett arbete tillsammans med Göteborgs stad, Länsarbetsnämnden och Försäkringskassan i Västra Götaland kring samma frågeställningar, dvs hur man bättre kan identifiera DELTAs målgrupp och följa kostnaderna för dessa i nuvarande uppföljningssystem inom respektive myndighet. Gruppen definieras i detta sammanhang som de personer som varit beroende av försörjning i något av systemen under tolv månader eller längre. Detta utvecklingsarbete bör kunna vara ett bidrag till det rege-rings-uppdrag som beskrivs ovan. 4.2 Ekonomiskt utfall - disponibel ram Vid sitt sammanträde tog Beställarförbundet ställning till årsredovisning och ekonomisk berättelse avseende den disponibla ramen. I det följande görs därför endast några kompletterande kommentarer. Den disponibla ramen är det belopp som Beställarförbundets huvudmän ställer till förbundets förfogande för att driva verksamhet i enlighet med lagstiftningen. Medlen till den disponibla ramen har tagits ur kommunens anslag för socialbidrag respektive försäkringskassans anslag för sjukpenning. Tanken från dessa huvudmäns sida är att Beställarförbundet i sin verksamhet skall omsätta dessa försörjnings-medel i olika åtgärder som skall verka på ett sådant sätt att försökslagstiftningens mål uppfylls. När det gäller regionens medel till den disponibla ramen har dessa tagits från särskilt anslag. Beställarförbundets del av finansieringen av DELTA-samverkan uppgick under 2003 till 54,2 Mkr. Flera av förbundets aktiviteter lämnade positiva saldon / överskott i förhållande till vad respektive aktivitet erhållit i budget, se även bilaga 1. Överskottet förklaras främst av ett antal vakanser men också av att arbetsmetoder och rutiner troligen har blivit effek-tivare framförallt genom ökad samverkan mellan aktiviteterna. Den senare orsaken är av särskilt intresse eftersom en av SOCSAM / DELTAs målsättningar är att öka effektiviteten i användningen av de gemen-samma resurserna. Följande sammanställning över kostnadsslagen ger en översiktlig bild Belopp i tkr Bok 2003 Bok 2002 Aktiviteter, se även bilaga Individuell rehabilitering Ersättning vid produktionsbortfall Processtöd (utvärdering, implemen-tering, ekonomisk uppföljning, information) DELTA-grupper 0 0 DELTAs bestförb., sekr. och nätverk Totalt

20 Individuell rehabilitering, den så kallade DELTA-säcken, har använts till en kostnad motsvarande 84 tkr (141 tkr under 2002). Genom beslut i Beställarförbundet kan ersättning beviljas för det produktions-bortfall som kan uppstå när medarbetare avsätter tid för DELTA-samverkan. Under året har sådan ersättning betalats ut till ett sammanlagt belopp av 483 tkr (802 tkr 2002). Kostnaderna för utvärdering utgörs främst av de externa kostnader som är förknippade med universitetets engagemang i utvärdering av DELTA-samverkan. Förutom denna kostnad finns en intern kostnad i form av arbetstid i de flesta aktiviteterna. Implementering och ekonomisk uppföljning har identifierats som strategiska områden under Beställarförbundet har därför avsatt resurser för att kunna göra insatser på dessa områden. Resurserna har främst använts för att finansiera projektanställning av process-stödjare. Kostnaderna för information har minskat under Detta förklaras bland annat av att försöksverksamhetens inriktning har förändrats. Uppgiften att sprida erfarenheter och aktivt arbete utåt har tidigare varit väsentliga inslag. Genom att regeringen lagt sin proposition och riksdagen beslutat om lagstiftning har informationsarbetet inte fått samma betydelse. Framöver kommer intresset troligen vara mot studiebesök och nätverk. Kostnaderna för DELTA-grupperna belastar normalt inte DELTA. Kostnadsuttag från DELTA kan bli aktuellt vid speciella aktiviteter, till exempel seminarier. Som framgått uppgick verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen till 54,2 Mkr. Beställar-förbun-dets ingående egna kapital 2003 var + 7,4 Mkr. Årets verk-samhet lämnade ett resultat på -2,8 Mkr. Det utgående egna kapitalet per årsskiftet 2003/ 2004 blev därmed + 4,7 Mkr. Detta förs till 2004 års disponibla ram. Den sammantagna kostnaden för aktiviteterna inom DELTA-samverkan uppgick under verksamhetsåret till 66,2 Mkr. För att finansiera aktiviteterna har således inte endast medel inom den disponibla ramen använts. Länsarbetsnämnden (LAN) bidrar i de aktiviteter där man finner intressegemenskap när det gäller måluppfyllelse mm. LANs engagemang har främst riktats mot de arbetslivsinriktade aktiviteterna. Under verksamhetsåret har LAN bidragit med 6,1 Mkr till gemensamma aktiviteter. Stadsdelsnämnderna Biskopsgården, Lundby och Backa har sammantaget bidragit med 4,7 Mkr till finansiering av Arbetsmarknadstorget. Försäkringskassan har bidragit med 1,2 Mkr till finansiering av arbetsmarknadstorget. 4.3 Ekonomiskt utfall - finansiell ram Den finansiella ramen är det samverkansutrymme uttryckt i ekonomiska termer som SOCSAM-lagstiftningen medger för försöksverksamheten. Det är försökets huvudmän som, i samråd med riksför-säk-ringsverket och socialstyrelsen, årligen definierar den finansiella ramen. För Beställarförbundet gäller att den finansiella ramen omfattar kostnader för verksam-het som riktar sig till åldersgruppen 16 till 65 år inom individ och familjeomsorg, inkl socialbidrag/försörjningsstöd, hos stadsdels-nämnderna. Vidare ingår

Förslag till inriktning av budget för 2005.

Förslag till inriktning av budget för 2005. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/21 på Hisingen 2004-10-18 Sekretariatet, OA Förslag till inriktning av budget för 2005. Inledning Vid Beställarförbundet DELTA:s sammanträde den 2 september

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen 2005-01-05 Ärende nr 11 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET 2005 Inledning Samordningsförbundet Göteborg Hisingen ansvarar

Läs mer

DELTA-samverkan maj - augusti 2001

DELTA-samverkan maj - augusti 2001 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2001/26 på Hisingen 2001-09-18 Sekretariatet, JJ DELTA-samverkan maj - augusti 2001 Efter det intensiva arbetet med utvärderingsrapporten har vi mer koncentrerat

Läs mer

Förslag till budget år 2007

Förslag till budget år 2007 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/06 2006-09-26 Ärende nr 6 Förslag

Läs mer

DELTA-samverkan maj - augusti 2002

DELTA-samverkan maj - augusti 2002 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/18 på Hisingen 2002-09-17 Sekretariatet DELTA-samverkan maj - augusti 2002 Inom DELTA-samverkans aktiviteter har arbetet med att implementera erfarenheterna

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD

VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen av samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Datum : 20070111 1 INLEDNING Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud bildades den 1 mars

Läs mer

Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2003/27 på Hisingen

Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2003/27 på Hisingen Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2003/27 på Hisingen 2003-09-11 DELTA-samverkan maj - augusti 2003 Under perioden tydliggjordes ett patientärende som blev till en lektion i hur Deltasamverkan

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN

MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 0015/18 Styrelsemöte 180615 MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN 2019-2021 Inledning Mål- och inriktningsdokumentet är grunden för förbundets budget de kommande

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/08 Hisingen 2005-03-09 Sekretariatet, OA SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005 1. Inriktning Samordningsförbundet

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2010

Budget och verksamhetsplan för år 2010 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/09 2009-12-14 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

frukter av samverkan

frukter av samverkan frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Delårsbokslut januari - mars 2008

Delårsbokslut januari - mars 2008 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/08 2008-04-17 Ärende nr 4 Delårsbokslut

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Vinnarna av samverkan ska vara invånarna i Nordost

Vinnarna av samverkan ska vara invånarna i Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost -11-30 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 UNGA VUXNA...2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön...2

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ärende nr 7 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Läs mer

Delårsbokslut januari - mars 2006

Delårsbokslut januari - mars 2006 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/06 2006-04-25 Ärende nr 8 Delårsbokslut

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/13 Hisingen 2005-06-13 Sekretariatet, OA, CA Ärende nr 7 ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN Bakgrund

Läs mer

Budget Karin Alstersjö Styrelsemöte Pkt 3

Budget Karin Alstersjö Styrelsemöte Pkt 3 Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr Karin Alstersjö Styrelsemöte 2013-12-05 Pkt 3 Budget 2014 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg

Läs mer

Ansökan om bidrag för 2016

Ansökan om bidrag för 2016 2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Excelfilen. - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Excelfilen. - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Excelfilen - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter Resultat 2005

Läs mer

Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv

Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv Verksamhetsplan och budget 2016 Samordningsförbundet Landskrona Svalöv 1 Samordningsförbundet Landskrona Svalöv Samordningsförbundet Landskrona Svalöv bildades den 1 september 2009 och består av parterna

Läs mer

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Samordningsförbundet Göteborg Väster Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/23 Pkt 3 Budget 2011 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 5

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 5 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/07 2007-09-21 Ärende nr 5 Samordningsförbundet

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/07 2007-02-13 Ärende nr 6 SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET 2006

FÖRSLAG TILL BUDGET 2006 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 0305/05 Hisingen kallat DELTA 2005-10-28 Sekretariatet, OA Ärende nr 7 FÖRSLAG TILL BUDGET 2006 1. Inriktning Samordningsförbundet Göteborg Hisingen har

Läs mer

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG

Läs mer

ÅRSREDOVISNING AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET

ÅRSREDOVISNING AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/10 2010-02-11 Ärende nr 3 SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Budget 2013 med inriktning till 2015

Budget 2013 med inriktning till 2015 Budget 2013 med inriktning till 2015 Ärendet Enligt förbundsordning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost skall styrelsen fatta beslut om budget för kommande år senast 30:e november. I detta tjänsteutlåtande

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/11 på Hisingen 2002-06-03 Sekretariatet, JJ

Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/11 på Hisingen 2002-06-03 Sekretariatet, JJ Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/11 på Hisingen 2002-06-03 Sekretariatet, JJ DELTA-samverkan januari - april 2002 Vi var tidigare lite rädda för att dela med oss, kanske av rädsla att

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i Sörmland Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i Sörmland Samordningsförbundet RAR i Sörmland Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i Sörmland Samordningsförbundet RAR i Sörmland Förslag till beslut Styrgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria och föreslår

Läs mer

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna

Läs mer

Delårsbokslut januari - mars 2005

Delårsbokslut januari - mars 2005 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/11 Hisingen 2005-04-17 Kansliet, OA Ärende nr 6 Delårsbokslut januari - mars 2005 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen följer Göteborgs stads struktur

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2018

Verksamhetsplan och budget 2018 Verksamhetsplan och budget 2018 Beslutad av styrelsen 2017-xx-xx Dnr XX Sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2017-09-22-1:a utkast till BILAGOR TILL VERKSAMHETSPLANEN 1. Beskrivning av verksamhet Sida 2 Samordningsförbundet

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2007

Verksamhetsplan Budget 2007 Lycksele Verksamhetsplan Budget 2007 Samordningsförbundet Lycksele Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, LAN Västerbotten, Försäkringskassan Västerbotten 1 1. Samordningsförbundet...3 Inledning...3

Läs mer

DELTA-samverkan maj - augusti 2000

DELTA-samverkan maj - augusti 2000 Beställarförbundet Delta Tjänsteutlåtande Dnr 2000/15 på Hisingen 2000-09-18 Sekretariatet, JJ DELTA-samverkan maj - augusti 2000 Årets andra tertial präglas trots semestrar, oklara ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Delårsbokslut januari - augusti 2005

Delårsbokslut januari - augusti 2005 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/11 Hisingen 2005-09-23 Kansliet, OA Delårsbokslut januari - augusti 2005 Ärende nr 6 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen följer Göteborgs stads

Läs mer

BUDGET 2002 FÖR BESLUTADE, PÅGÅENDE AKTIVITETER/PROJEKT

BUDGET 2002 FÖR BESLUTADE, PÅGÅENDE AKTIVITETER/PROJEKT Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2001-33 på Hisingen 2001-12-12 Sekretariatet, JJ BUDGET 2002 FÖR BESLUTADE, PÅGÅENDE AKTIVITETER/PROJEKT I detta tjänsteutlåtande föreslås Beställarförbundet

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009 1 Keith Alsterlind 2010-01-21 SANNA-teamet 031-366 75 26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG Uppdraget för SANNA är att organisera arbetsrehabiliteringen för Hisingsbor med missbruksproblematik

Läs mer

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade

Läs mer

CENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA

CENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA CENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA UPPDRAG? Lagen om finansiell samordning (2003:1210) 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/ Ärende nr 5

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/ Ärende nr 5 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/06 2006-09-26 Ärende nr 5 Samordningsförbundet

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017 Dnr: SF16/36 VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017 Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje DEN 18 NOVEMBER 2016 Innehållsförteckning 1.0 VERKSAMHETSPLAN 2017... 2 2.0 VISION... 2 3.0 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2014. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:23 1 (149) LS 0810-0994 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Årsredovisningar och revisionsberättelser 2006 för Samordningsförbunden i Södertälje och Botkyrka samt årsredovisningar och

Läs mer

Handlingsplan 2018 Trisam

Handlingsplan 2018 Trisam Handlingsplan 2018 Trisam Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2018-02-02 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering i samverkan

Läs mer

Samordningsförbundet Umeå

Samordningsförbundet Umeå Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...

Läs mer

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år 2014 2015 Budget 2013 med verksamhetsplan för år 2014 2015 Övergripande mål och målgrupper Förbundets ändamål är att inom stadsdelarna

Läs mer

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Tjänsteutlåtande 2015-04-23 Diarienummer:0008/15 Förbundschef: Veronica Strömsten tel:031 366 46 57 Postadress: Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 1. Inledning Samordningsförbundet

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Budget och verksamhetsplan fo r a r 2016

Budget och verksamhetsplan fo r a r 2016 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/15 2015-11-18 Ärende nr 4 Budget

Läs mer