verksamhetsberättelse

Transkript

1 verksamhetsberättelse 2011 verksamhetsberättelsen

2 2 verksamhetsberättelsen 2011

3 INNEHÅLL vd har ordet...2 ett kunskapshus i tiden...5 Kunskap när du vill, där du vill...7 UR tar barn och unga på allvar Att lära hela livet Program som gör skillnad Användbarhet i fokus UR befriar utbildningsprogrammen! verksamhetsberättelse

4 Vad siffror inte kan fånga Barn som säljer frukt och grönsaker på ett torg i Latinamerika klarar svåra matematiska uträkningar i huvudet med fantastisk träffsäkerhet, nästan alla rätt. Skriv ner samma matteproblem som en formel och låt samma barn lösa uppgiften i ett klassrum så får de långt från hälften rätt. Visar forskningen. Det här är UR:s verksamhetsberättelse. Många siffror blir det. Fångar det vad vi håller på med? Vår utmaning är ju att gestalta i ljud och bild och på nätet så att alla de som vill bilda sig kan få kunskap. Då är det inte formler vi ska rabbla, utan vi ska låta vår publik uppleva något, som gör att de kan förstå och sätta i sammanhang. Så att alla kan verka i samhället, som vi skriver i vår vision. Där skriver vi också att vi vill bidra till att Sverige får en utbildning i världsklass. vår granskning av hur det egentligen är ställt i skolan med vår uppmärksammade programserie Världens bästa skitskola som sändes hösten I det första programmet möter vi Elvedin från Eskilstuna. Han är en av alla de elever som inte når skolans mål. När programledaren Natanael Derwinger frågar honom hur många IG han har vet han inte, men han drömmer om att bli rik och berömd på att konstruera tvspel, det är ju hans stora intresse. Men dit är det långt, och vi kan inte göra mer än just bidra. Ett bidrag var Vad gör du om tio år? frågar reportern. Kanske jobbar, svarar Elvedin. Kanske 2 verksamhetsberättelse 2011

5 erik fichtelius nån kiosk, kanske nån fiskaffär. Jag gillar att fiska. Men du skulle ju jobba med att göra tv-spel? Det är min dröm, men UR:s uppdrag är att bredda, förstärka och komplettera utbildningen med tvoch radioprogram som kan öppna för insikt, förståelse och kunskap. Utbildningsprogram skapar förutsättningar och bidrar till lärandet. UR gör inte lektioner, men utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan göra lektionerna levande. UR löser inte Elvedins problem, men vi kan bidra i positiv riktning. Utbildningsprogram görs för specifika målgrupper och inte i första hand för en miljonpublik. Samhället behöver public service för att motverka utanförskap, för att inkludera alla. Det handlar om kunskap som makt, som ett möjliggörande av delaktighet i samhället. Vi är stolta när vi får berätta om vår verksamhet. Erik Fichtelius Verkställande direktör UR verksamhetsberättelse

6 4 verksamhetsberättelse 2011

7 ett kunskapshus i tiden Hösten 2011 stod Kunskapshuset färdigt på Förrådsbacken. Husets moderna yttre speglar ett modernt företag med ny organisation, effektivare arbetssätt och ökade möjligheter för samarbeten inom public servicebolagen. Och ett ännu vassare programutbud. UR en del av public service UR är en del av svensk public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT. Bolagen drivs som självständiga aktiebolag utan vinstintresse och finansieras främst via radio- och tv-avgiften. Kunskapsföretaget UR har som uppdrag att producera utbildnings- och folkbildningsprogram från förskola till högskola som ska förstärka, bredda och komplettera andras utbildningsinsatser. UR:s programverksamhet ska prioritera utbildningsområdena förskola, grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive folkbildning, och högskola inklusive lärarfortbildning. UR ska ha ett brett utbud med stor mångfald och kvalitet som speglar hela landet. UR har också uppdraget att producera program för grupper som annars inte syns och hörs så ofta, som språkliga och etniska minoriteter samt för personer med olika funktionshinder. Uppdraget är fastställt av riksdag och regering och finns beskrivet i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Organisation och strategi Under våren 2011 genomfördes en organisationsöversyn för att identifiera utvecklingsområden inom befintlig organisation. Under 2011 lade vi grunden för att kunna ta nästa steg mot ökad användning och nytta i utbildning och folkbildning, berättar Mats Godée, personalchef. verksamhetsberättelse

8 Huvuddelen av UR:s verksamhet bedrivs från Stockholm. Ett mindre antal medarbetare är placerade i Malmö, Göteborg och Sundsvall. Den 31 dec 2011 uppgick antalet tillsvidareanställda till 239 personer varav 132 kvinnor (55 %) och 107 män (45 %). UR är ett företag i allmänhetens tjänst vilket gör att samhällsansvarsperspektivet inte bara inbegriper hur (hållbar utveckling), utan också vad UR gör inom ramen för utbudet. Det särskilda ansvaret för specifika områden upprätthålls och utvecklas inom ramen för ordinarie årsplanearbete. UR har ett samhällsuppdrag i grunden, därför arbetar vi med en sammanhållen samhällsansvarsstrategi, säger Per Bergkrantz, chef för strategi och kommunikation. Utvecklingen sker i dialog med intresseorganisationer. Under 2011 har en strategi för samhällsansvar inklusive hållbar utveckling tagits fram och en miljöplan inom ramen för denna beslutats. Administration Programavdelning IT/teknik Strategi & kommunikation 6 verksamhetsberättelse 2011

9 Kunskap när du vill, där du vill UR finns där användarna finns. I tv och radio, på webben och förstås på UR Play. Skolor och utbildningsanordnare kan låna programmen från sin mediecentral eller hämta hem strömmande från slutna nätverk. UR på flera plattformar UR:s radioprogram sänds i Sveriges Radios kanaler P1, P2, P3 och P4 samt i den digitala radion DAB. UR:s tv-program sänds i SVT:s kanaler SVT1, SVT2, SVTB och i Kunskapskanalen. Vissa program sänds också vidare i den krypterade kanalen SVT World. De rättighetsklarerade programmen finns tillgängliga för allmänheten on-demand på ur.se i sex månader efter sändning genom tjänsten UR Play. Det är också möjligt att köpa programkopior direkt från UR. UR:s sändningstider i radio fastställs i överenskommelser med Sveriges Radio. I P1 sänds program för vuxna, program avsedda för högskolan liksom lärarfortbildande program. Sändningstiden i P2 innehåller främmande språk och enstaka repriser av utbildningsprogram. I P3 sänds program för barn- och ungdomsskolans övre åldrar, medan P4 rymmer barnprogrammen för förskolan och årskurs 0 3. I P4 sänds även de breda och folkbildande programmen för vuxna. UR sänder också UR Elva i den digitala radion, DAB. Dessa sändningar är uteslutande återutsändningar och repriser av delar av det analoga utbudet, men tablålagt på nya sändningstider för att öka tillgängligheten. verksamhetsberättelse

10 extrem restaurering 8 verksamhetsberättelse 2011

11 Kunskapskanalen Kunskapskanalen har sedan starten 2004 drivits som ett samarbete mellan UR och SVT. Sändningarna koordineras av kanalchefen och bolagen står vart och ett för 50 % av sändningstiden. UR sänder program huvudsakligen inom områdena vetenskap, hälsa, lärarfortbildning och samhälle. Det är program som riktar sig till högskolestuderande och lärare men också till en intresserad allmänhet. Utbudet utgörs av en blandning av folkbildande program och utbildningsprogram. Under hela året, 2011, har kanalledningen bedrivit ett målmedvetet arbete med att ta fram en ny varumärkesposition för kanalen och kanalgrafik som syftar till att förtydliga Kunskapskanalens profil, nå fler tittare samt stärka public service, berättar kanalchef Michael Topelius. Vi vet att kanalens tittare söker efter något fängslande, fördjupande och relevant som ett alternativ i en allt mer brusig medievärld. Så därför skall Kunskapskanalen helt enkelt vara det bästa alternativet för dig som är nyfiken. Tablån är indelad i olika ämnesområden som kultur, samhälle, natur, vetenskap, historia, pedagogik, hälsa och medicin. Sveriges lärarkår hittar program om pedagogisk forskning och metodik men också ämnesfördjupande serier som riktar sig såväl till pedagoger som till en intresserad allmänhet. Kunskapskanalen.se vänder sig till tittare med information om program, sändningstider och tablåer. Webbplatsen utgör en naturlig kontaktyta mellan tittaren och kanalen. Från kunskapskanalen.se länkar UR vidare till de webbplatser som finns för vissa av kanalens serier på ur.se samt till UR Play ifall serien går att ta del av via streaming. Text-tv UR:s text-tv-sidor är ett komplement till radiooch tv-programmen. UR disponerar 800-sidorna i SVT Text med en informationspuff på förstasidan (sid. 100). Text-tv-sidorna innehåller såväl tilläggsinformation som allmän programinformation om UR:s sändningar i SVT, Kunskapskanalen och Sveriges Radio. Här finns sidor med samlad information om lärarfortbildningsprogram riktade till lärare för olika stadier. Vidare uppmärksammas program på olika minoritetsspråk på en separat sida. UR strävar efter att presentera alla finskspråkiga program på text-tv-sidorna på både svenska och finska. Utöver den programanknutna informationen finns allmänna informationssidor om Kunskapskanalen samt aktuella temasatsningar. UR:s text-tv innehåller även sidor på lättläst svenska för personer med intellektuell funktionsnedsättning men också för personer med lässvårigheter samt unga lässvaga. Under 2011 förekom Lättlästa text-tv-sidor (så kallade LL-sidor) i anslutning till 14 programserier. UR.se Webbplatsen ur.se är företagets huvudsida och en viktig del av verksamheten. Den fungerar både som en distributionsplattform och informationskanal som ökar tillgängligheten till och kännedomen om UR:s program. Ur.se utgör även en interaktiv plattform som kan stödja lärprocessen och bidra med pedagogiskt material. UR.se ska öka tillgängligheten och användbarheten kring UR:s tjänster och produkter. Under 2011 har ur.se utvecklats till att bli en sajt som tydligare fokuserar på elever och lärare från förskola till högskola. En första version lanserades vid skolstart våren UR Play Vid sidan om UR:s sändningar i radio och tv spelar UR Play en central roll i UR:s strävan att tillgängliggöra utbudet för såväl allmänhet som användare inom utbildningssektorn. Via UR Play är programutbudet tillgängligt för allmänheten i minst sex månader i anslutning till sändning. Detta samband mellan sändning och UR Play kallas catch-up. Under 2011 utvecklades UR Play med fler kategorier, däribland en Barnkategori där program med känsligt innehåll sorteras bort. verksamhetsberättelse

12 Lån av program från mediecentralerna TV Radio Uppspelningar i slutna nätverk TV Radio Använda och låna UR:s distribution av programmen till utbildningsanordnare sker sedan tidigare genom mediecentralernas bandning av sändningarna. Lärare och elever kan låna programkopior från någon av landets 38 mediecentraler för användning i utbildning. Vid sidan om utlåning av fysiska kopior har UR utvecklat distributionen av program till utbildningsanordnare kommuner, högskolor, friskolor etc. för användning i slutna nätverk. Med stöd av ett upphovsrättsligt avtal mellan UR och Copyswede kan utbildningsanordnare som tecknar ett normalavtal med UR och Copyswede ladda ner UR:s programutbud och göra det tillgängligt inom organiserad undervisning via lösa kopior och streaming i slutna nätverk. Böcker och trycksaker Som ett komplement till lärarhandledningar och annat mediepedagogiskt material ger UR ut förlagsprodukter i anslutning till olika programprojekt. I dessa är tryckt text, radio/ tv-program och webbsidor integrerade delar av en pedagogisk helhet. Samspelet mellan text och program kan ske på olika sätt. UR:s förlag har utgjort en del av den kompletterande verksamheten. Under 2011 presenterades fyra titlar: Sexualkunskap, Må bra i förskolan, Stålmannen, Moses & jag samt Jakten på demokrati i förskolan. 10 verksamhetsberättelse 2011

13 UR tar barn och unga på allvar UR erbjuder ett varierat utbud av program av hög kvalitet för och med barn och unga. Program som inspirerar eleverna och väcker lust att lära. Utbildningsprogram för barn och unga bör erbjuda bredd och variation inom flera ämnen, inte minst inom NO och språkutveckling, säger Ami Malmros, programchef barn och unga. Leka och lära För förskolebarnens del handlar det om att lyssna, titta, uppleva och lära. UR:s barnprogram sänds i Barnkanalen och radioprogrammen sänds i P4 i Barnradion. Produktionen omfattar radio, tv samt insatser på webben för barn från tre år till förskoleklass. Utbudet ska kunna nå barnen både hemma och i förskolan. Det är också viktigt att sätta ljuset på några större områden varje år och under 2011 påbörjades bland annat ett mångårigt arbete med att satsa på behovet av material som tar upp källkritik och mediakunskap. Det är ett område som alltid är aktuellt och som ständigt behöver förnyas, berättar Ami Malmros, programchef barn- och ungdomsredaktionen. Det är också ett område där public service kan bidra genom att visa större sammanhang som kan leda till den djupare förståelse som är nödvändig för unga och barn i dagens mediala samhälle. UR:s verksamhet utgår från läroplan och övriga styrdokument samt från målgruppens behov. Mycket handlar om ämnet svenska och kretsar kring läsfrämjande, ord- och begreppsförståelse. Även värdegrundsfrågor är viktiga i förskolans verksamhet och utgör en del av grundutbudet för målgruppen. Visuella medier som tv och webb spelar en viktig roll för att förklara och entusiasmera. Cirkuskiosken och himlagrisar UR:s förskoleprogram sändes i Bolibompa i SVTB kl på torsdagar, inom programramen Cirkuskiosken. Radioprogrammen för förskolan sändes i P4 under rubriken Barnradion. Natur är ett område som förskolan jobbar mycket med. För att möta det behovet producerar barnredaktionen kontinuerligt program med naturen som tema. Under 2011 sändes tv-serien Himlagrisar och stjärnkastruller och radioserien Kusin vaken som båda syftar till att stödja undervisverksamhetsberättelse

14 12 verksamhetsberättelse 2011

15 ningen kring temat rymden. Tv-serien tar upp olika stjärnbilder och vad de symboliserar för olika kulturer runt om i världen. Radioserien Kusin Vaken kompletterar tvprogrammet genom att ta upp teman som solen, månen och vintergatan. Barnintervjuer varvas med specialskriven musik där texterna bygger på barnens tankar och reflektioner. Att jobba med ljud som pedagogisk metod är en viktig utgångspunkt för de UR-program som sänds inom ramen för Sveriges Radios Barnradion. I radioserien Nu blir det åka av får lyssnaren höra hur olika fordon låter. Som pendang har UR gjort en tv-serie med samma namn. Berättande och sagor är ett område som man lägger mycket fokus på inom förskolan. I radio har UR sänt Småsagor som består av uppläsningar av bilderböcker för barn i 3 8 års ålder. Bland annat sändes Skrytmorfar seglar av Olle Ängkvist och De ovanligaste barnen i världen av Inger Edelfeldt. Båda dessa produktioner vann delat förstapris i kategorin Innovation på Barnmediefestivalen i Ebeltoft Småsagorna görs också fortlöpande på nationella och övriga minoritetsspråk. Värdegrundsfrågor är ett återkommande tema på förskolan och i UR:s utbud. Under 2011 sändes bland annat Ugglan och kompisproblemet, en dramatiserad tv-serie som ska locka till reflektion och diskussion kring hur man är en bra kompis. I tv-serien Kimklubben behandlas ämnet mångfald i allmänhet och genus i synnerhet. UR:s webbutbud för förskolebarn fanns under 2011 samlat på den pedagogiska webbplatsen Cirkuskiosken, där leken och barns lust att utforska och lära var i fokus. På Cirkuskioskenwebben fanns pedagogiska spel och länkar till UR:s samtliga webbplatser med förskolematerial samt till UR Play med aktuellt radiooch tv-utbud för målgruppen. Grundskola och gymnasieskola UR:s verksamhet för grundskolan och gymnasieskolan tar sin utgångspunkt i läroplan och övriga styrdokument. Utbudet omfattar radio, tv samt insatser på webben för årskurserna 0 till gymnasiet, vilket motsvarar åldrarna Ämnesutbudet är brett på samtliga nivåer och UR kan med sin flermediala inriktning bidra med olika gestaltningsformer såsom ljud, bild och text. Programutbudets utformning ser olika ut beroende på de olika nivåerna i grund- och gymnasieskolan. Längd och form kan växla från återkommande längre serier till enstaka korta program och utbudet består av allt från dramaserier till dokumentärer, animationer och nyheter. Programmen ska inspirera eleverna och väcka deras lust att lära. Programmen inom moderna språk och engelska är en central verksamhetsgren för UR och hör till de mest utlånade programkategorierna. De kompletteras av material på ur.se där det finns spel, övningsmaterial och länkar till programmen. Grundskolans och gymnasieskolans kärnämnen utgör en naturlig utgångspunkt för UR:s utbud för målgruppen. Vid sidan om kärnämnena har UR producerat och sänt material inom områdena sex och samlevnad samt yrkesstudier. Retorik och matematik För de lägsta årskurserna har UR sänt program inom ämnesområdena kemi, fysik, teknik, natur, religion, livskunskap, matematik, svenska och eget skapande. Utbudet utgår från ett barnperspektiv med syfte att spegla barns tankar, vardag och verklighet. Många av serierna är flermediala och präglas av hög grad av barnmedverkan. I utbudet 2011 märks exempelvis tv-serien Kom ketchup. Serien är den första i en flerårig satsning kring ämnet muntlig framställning. Alla, oavsett social bakgrund och förutsättningar, har rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Vi vill ge alla elever den retoriska verktygslådan och på så vis stärka deras självförtroende och självkänsla. Syftet är att få de tysta eleverna att våga tala och de pratiga att börja lyssna, säger Annice Lind- verksamhetsberättelse

16 hångla med nisse edwall 14 verksamhetsberättelse 2011

17 strand, projektchef som tillsammans med Susan Myrdal driver retoriksatsningen. UR har under ett antal år gjort program för att stärka och bredda matematikundervisningen. För årskurs 0 1 sändes 2011 Spagetti och makaroner, hundra miljoner. Serien syftade till att förklara och tydliggöra matematiska begrepp som till exempel hälften/dubbelt, mer/ mindre samt lägga till/dra ifrån. Teknik är ett annat område där medier är ett viktigt komplement för att variera undervisningen, och ett ämne som många lärare i de lägre årskurserna finner svårt att jobba med. För årskurs 0 3 gjordes under 2011 tv-serien Mitt liv som grej. NO är en del av UR:s grundutbud och under 2011 sändes tv-serien Mitt husdjur och jag. Andra program inom NO är Kayos krita, där barnen får möta kemin i sin egen vardag, samt Vattenmannen och Speed. I Vattenmannen och Speed får eleverna möta olika aspekter på vatten. För årskurs 0 3 producerades engelskaprogram i radioserien Songs and Rhymes. Genom sånger och olika ramsor stimuleras barnens kunskaper inom det engelska språket, men de ger också en inblick i den anglosaxiska populärkulturen. Eget skapande och geografi För årskurserna 4 6 har utbudet koncentrerats till läs- och skrivutveckling, eget skapande, livskunskap, geografi och NO. Barns delaktighet är en viktig aspekt inom UR:s alla barnproduktioner. Förutom att barn ska synas i programmen är deras eget skapande viktigt att stimulera och lyfta fram. För mellanstadiet producerades bland annat följande serier på temat eget skapande: Skapa stort och Radioskrivarklubben. I Radioskrivarklubben får barn mellan 8 och 13 år skriva historier som gestaltas av skådespelare. I anslutning till de dramatiserade texterna reflekterar barnen över sina historier och sitt skrivande. I serien finns nyskriven musik från elever på Musikhögskolan i Stockholm. Skapa stort är en serie som visar på barns kreativa process. I varje avsnitt får ett barn i uppdrag att, utifrån sina reflektioner och tolkningar kring ett befintligt konstverk, skapa sitt eget verk. Inom ämnet religion och livsåskådning har UR under 2011 producerat radioserien Indiska berättelser. Serien innehåller de centrala berättelserna inom hinduismen, och dramatiseringar blandas med uppläsningar och barnintervjuer. Avsnittet Krishna nominerades 2011 till Prix Europa. I Vi kom från överallt lyftes temat adoption fram med hjälp av dramatiserade berättelser baserade på adopterade barns tankar, dilemman och reflektioner kring att vara adopterad. I skolan kan serien användas i arbetet med likabehandlingsplaner. Till tv-serien hör boken Stålmannen, Moses och jag adopterade berättar, utgiven på UR:s förlag. Geografens testamente är en serie inom ämnet geografi som speglar hela Sverige och förmedlar bilder och en känsla av hur vårt land ser ut. Till serien hör ett webbspel där eleverna kan testa sina Sverigekunskaper och få mer fakta om de ställen som besöks i serien. NO är ett av UR:s huvudområden. Under 2011 har till exempel tv-serierna Gnomens guide till fysiken, Kemi nästa, Så funkar staden och Doktor NO sänts, och i radio Ljudlabbet som handlade om kroppen. Språk För mellanstadiet har UR under 2011 gjort en extra satsning i språkutbudet. För nybörjare i årskurs 6 har UR producerat bildsatt radio i följande språk: franska, tyska och spanska. Bilderna förstärker det talade språket och det går att välja att endast lyssna för att höja inlärningsgraden. Programserien heter Anders vs franska, spanska samt tyska. Efter att det har framkommit i undersökningar av hur språkvalet i årskurs 5 6 går till att skolan inte lyckades informera tillräckligt väl om de olika språken, sände UR serien Välj språk i syfte att stötta eleverna i deras språkval. verksamhetsberättelse

18 hotellpraktikanterna För mellanstadiet levereras nyheter på både svenska och andra språk. I samarbete med SVT producerar UR Lilla Aktuellt skola med direktsända nyheter för barn och unga, anpassat för målgruppen. Inom engelskan sände UR tre radioserier, varav en utgör nyheter på engelska: News Reel junior. Till varje nyhetssändning finns manus med glosor, arbetsblad att kopiera samt ett interaktivt kunskapstest. Satsning på sex och samlevnad Utbudet för årkurserna 7 9 har kretsat kring geografi, samhälle, hållbar utveckling samt språk. Ensamkommande flyktingbarn visade människorna bakom fakta som barn och unga tillgodogör sig i skolan i fråga om flyktingpolitik, asyl och integrationsfrågor. Serien är framtagen i samarbete med Röda korset, Rädda barnen och referenspersoner för att hamna så rätt som möjligt i målgruppen gjorde UR en stor satsning på sex och samlevnad för unga och vuxna. Att ha grundläggande kunskap om sin egen kropp är en rättighet för alla människor och ökar möjligheten att göra bra val i livet. En relevant utbildning i sex och samlevnad borde vara lika självklar som att lära sig allt om lymfkörtlar och matsmältning, säger projekteldare Annamaria Dahlöf. Sex på kartan är en animerad film om tonårskroppen, sexualitet och sexualdebut för undervisning i årskurs 8. Produktionen föregicks av referensgruppsarbete för att fånga upp frågor och aspekter från såväl lärare som elever, och stor vikt lades vid att få rätt tilltal och ett autentiskt språk. Filmen, som är ett samarbete med RFSU, nominerades i kategorin Årets barn- och ungdomsprogram i tv-priset Kristallen. Filmen lyftes också fram inom Proud to present av EBU (European Broadcasting Union), som ansåg att den tillhörde det bästa som har producerats i Europa under 2010/2011. Hångla i P3 är ett radioprogram som handlar om hur det är att vara tonåring. Målet är att vägleda och stötta målgruppen 16 verksamhetsberättelse 2011

19 i deras funderingar om sex och samlevnad, men också kring identitetsskapande frågor. Serien samsändes med P3:s satsning kring sex för äldre ungdomar: Ligga i P3 UR:s utbud inom moderna språk är anpassat till olika kunskapsnivåer, och en programserie kan passa elever både i grundskolan och gymnasiet. Under 2011 har UR satsat på elever på de lägre nivåerna, då det har behövts en förstärkning i utbudet på det området. UR har prioriterat de största moderna språken: engelska, franska, spanska och tyska. En analys av utbudet gav insikten att vi saknar program för nybörjare. För att bättre möta dessa producerade vi serien Anders vs (Tyska, Franska och Spanska), där programledaren Anders ställs inför en serie utmaningar i ett främmande land utan att kunna språket. Syftet är att eleverna ska känna igen sig och våga prova sina kunskaper. Serien visas också på webben med bilder för att skapa en högre motivation. Bildsatt radio har visat sig mycket effektivt, speciellt för de elever som har svårt att hitta motivationen i sin språkinlärning, berättar Johan Grafström, redaktionschef. Under 2011 producerade vi också en bildsatt radiomusikal för årskurs 7, DoReMi. I tio delar får man följa två ungdomars vedermödor när de ska fixa en fest för sina kompisar. Serien innehåller specialskriven musik med låtar som handlar om allt från veckans dagar till vilka maträtter som ska finnas på buffén. Serien producerades i tyska, franksa och spanska versioner och mottagandet har varit mycket positivt. Tv-serien Kamikaze kompletterades nu också med en tysk och en fransk version. Vi har fortsatt att utveckla våra nyheter på de moderna språken för att hitta en bättre balans mellan angelägenhet och språknivå. Hela utbudet är numer också kodat enligt EU:s färdighetstrappa för att lärare enklare ska hitta program som håller rätt språknivå. Utbudet för grundskolan på UR.se fanns under 2011 på målgruppsportalerna Barn och Ung. Webbsidorna fungerade kompletterande och fördjupande med material som spel, interaktiva övningar och länkar till programmen. Hotellpraktikanterna rustas för arbetslivet Utbudet för gymnasieskolan 2011 har koncentrerats till litteraturhistoria, språk och livskunskap. En av de stora satsningarna 2011 var realityserien Hotellpraktikanterna. Inför tv-serien gjorde UR ett antal workshops med Lärarnas Riksförbunds forum för studie- och yrkesvägledning, där det framkom att många gymnasieelever var dåligt rustade för arbetet ute på praktik. Med Hotellpraktikanterna ville UR ge en realistisk bild av arbetslivet, vad som krävs för att göra ett bra jobb samt hur entusiasm och energi ibland faktiskt är viktigare än talang. Under 2011 sändes en fortsättning på den stora tv-satsningen från 2010: Hej Litteraturen. De nya avsnitten skildrar den svenska litteraturhistorien. I dokumentärserien Medialized skildras och problematiseras medier i ett globalt perspektiv. I serien tas frågor upp om källkritik, nyhetsvärdering och mediers roll i en demokrati. Medialized är en serie som vill bidra till ett mediekritiskt förhållningssätt. Vi vill visa vad det är som gör att vissa händelser anses passa in i en medialiserad verklighet, säger producenten Johan Romin om serien. verksamhetsberättelse

20 Att lära hela livet Idag är det en självklarhet att lära hela livet och UR sänder program för högskola, vuxenutbildning och folkbildning. Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens för att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet och sysselsättning. UR och högskolan UR ger med sin verksamhet inom högskoleområdet både studenter och lärare tillgång till program i radio, tv och webb som breddar, förstärker och kompletterar andras material. UR:s roll inom högskoleområdet är kunskapsförmedlande, folkbildande och rekryterande. Lärarutbildning och fortbildning för lärare utgör en stor del av högskolans verksamhet. Lärarfortbildning är ett stort och växande verksamhetsområde för UR. UR bidrar med enskilda program och serier med didaktiskt fokus eller ämnesfokus. UR producerar även program i radio och tv som tar upp aktuella skolfrågor samt speglar och driver utbildningsdebatten. Dessutom deltar företaget i utvecklingsarbete i samverkan med olika utbildningsaktörer. Arabiska och Nobelföreläsningar Under 2011 gjorde UR en större programsatsning inom arabiska och sände program för radion inom ämnesområdena migration och integration. Den nya programformen UR Samtiden har etablerat sig som en fast och viktig del av UR:s utbud med högskola och universitet som primär målgrupp. Högskoleprogrammen sänds i Kunskapskanalen, SVT2 samt Sveriges Radios P1 och P4. Under 2011 påbörjade UR en satsning på arabiska för olika målgrupper. Målsättningen är att serierna ska vara användbara för undervisning i arabiska såväl var och en för sig som i kombination. Tv-serien Rena rama arabiskan är en språkligt pedagogisk serie som på ett lekfullt sätt förmedlar kunskap om dialektala skillnader i det arabiska språket, språkets utveckling och språkvetenskapliga teorier. UR har också producerat en serie för lärare i arabiska som modersmål, Prata arabiska, som sänds i januari UR gjorde under 2011 en genomgripande satsning på integrations- och migrationsfrågor genom radioprogrammet Bildningsbyrån. Programmen behandlade bland annat synen på invandrarna, assimilering eller integration, språkets roll i integrationsprocessen, strukturell rasism, SFI, segregation och svensk integrationspolitik de senaste decennierna. 18 verksamhetsberättelse 2011

21 rena rama arabiskan med nadia jebril verksamhetsberättelse

22 världens bästa skitskola med natanael derwinger 20 verksamhetsberättelse 2011

23 UR Samtiden sände Nobelföreläsningarna i medicin, fysik, kemi och ekonomi. På detta sätt blev de för första gången någonsin tillgängliga i sin helhet med svensk översättning. UR Samtiden sände också direkt från Svenska akademiens högtidssammankomst och sände ett brett utbud av seminarier från Bok- och biblioteksmässan. Under 2011 förvärvade och sände UR en mängd föreläsningar inspelade av högskolor och universitet. UR sände också valda föreläsningar från Ted Talks i Kunskapskanalen. Ted Talks är ett koncept där forskare, politiker, författare, företagsledare framträder med idéer värda att sprida. Varje söndag valde UR ut 1 4 av de bästa föreläsningarna och sände dem för första gången i svensk tv. Med skolan i blickpunkten Under 2011 gjorde UR flera serier för lärarutbildning och -fortbildning. Program riktade mot dessa målgrupper sändes i Kunskapskanalen, SVT2 och Sveriges Radios P1. Friare kan ingen vara är en dokumentärt uppbyggd tv-serie som visar fritidshemmens roll och möjligheter i barnens kunskapsuppbyggnad. I de olika programmen får tittaren möta fritidspedagoger och följa dem i interaktivitet med barnen, samt höra dem berätta om sina pedagogiska metoder. Denna serie har verkligen landat rakt in i målgruppen! Styrkan med serien är att den lyfter fritidspedagogens viktiga roll samt att den visar på flera goda exempel kring fritidspedagogisk verksamhet, säger mediepedagogen Helena Dal. Tv-serien Världens bästa skitskola ville skapa diskussion kring bland annat pedagogens och skolledarens roll, synen på elevers möjligheter, likvärdighetsbegreppet i skollagen och balansen mellan krav och intresse i studierna. Att en fjärdedel av alla unga går ut gymnasiet utan fullständiga betyg är ett jätteproblem för hela samhället. Det är en oerhörd styrka att inom public service sätta ljuset på detta genom en serie som Världens bästa skitskola och samtidigt kunna erbjuda stöd och komplement både i form av lärarfortbildning och kunskapsbyggande program för undervisning, studiecirklar och självstudier, säger Elin Anderson, chef för vuxenredaktionen. För lärare sände UR också två magasin i radio under 2011: Skolministeriet och Lärarrummet. I Lärarrummet porträtterades framgångsrika pedagoger i sin verksamhet. Skolministeriet är ett aktualitetsprogram om skolan för lärare, skolledare, föräldrar och allmänhet. Under 2011 gjorde UR en stor satsning på sex och samlevnad. För lärare sändes den dokumentärt producerade fortbildningsserien Sexualkunskap som följer en lärare och hennes åttondeklass i undervisningen om samlevnad, sex och reproduktiv hälsa. Vuxenutbildning och folkbildning Skolväsendet för vuxna omfattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och yrkeshögskolan. Folkbildningen, som har en lång tradition i svenskt samhällsliv och präglas av stor frihet, är med sina folkhögskolor och studieförbund en del i vuxnas formella lärande. UR:s uppdrag har en nära idémässig samhörighet med målen för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Det handlar om en gemensam folkbildande strävan som för UR:s del tar sig uttryck i radio- och tv-program samt webbmaterial, allt riktat till tittare och lyssnare i deras vardagsmiljö. De program som UR sänder i Kunskapskanalen är exempel på en sådan ambition med kunskapsberikande program inom flera områden. Det tar sig även uttryck i mer specifika satsningar anpassade för användning i studieförbundens och folkhögskolornas kurser. Samarbetet med folkhögskolor och studieförbund är en grundpelare i arbetet med folkbildningen. UR:s insatser inom vuxenutbildningen riktar sig mot grundläggande och gymnasial verksamhetsberättelse

24 vuxenutbildning. Målet är att bidra med material till specifika kurser samt att stimulera vuxna till fortsatta eller återupptagna studier. Sex, fackböcker och pop UR:s bredaste program rent publikmässigt sändes på helger i P4. Här sändes bland annat Barnaministeriet som går på djupet i barns och ungas vardagsliv i Sverige. Programmen görs i dokumentär stil och tar ofta upp frågor som är svåra för föräldrar och lärare att hantera och följs av Sveriges Radios frågeprogram Knattetimmen som tog upp frågeställningar ur programmen. Tv-utbudet riktat till vuxenutbildningen sändes huvudsakligen i Kunskapskanalen samt i SVT2. I radioserien Pop och politik, som 2011 var inne på sin tredje säsong, skildras den moderna historien genom ett musikaliskt filter från rockens födelse fram till idag. Serien vann Stora Radiopriset 2011 i kategorin Årets musik och har också fått en uppföljare i tv med liknande upplägg. Årets första höjdpunkt var när min gamla idol Björn Ulvaeus tackade ja, efter en månads mailväxling. Att höra honom prata om Abbas okända politiska sida var ett fantastiskt bevis på att det finns många oberättade pophistorier där ute, säger Anna Charlotta Gunnarson, producent och programledare för serien. Vår tanke är att all musik säger något om sin samtid, även den som inte är agitatorisk. Via låten The Visitors kunde vi summera förtrycket i diktaturer som Sovjet och engagera elever i klassrum över hela Sverige. Årets andra höjdpunkt var när Pop och politik vann Stora Radiopriset för Årets Musikprogram Vilken lycka! UR:s satsning på sex och samlevnad har också märkts i utbudet för folkbildning och vuxenutbildning, framförallt genom inköpta dokumentärer, bland annat Mitt tvåkönade äventyr och Kantstött kärlek. Under 2011 fortsatte UR att sända programserien En bok, en författare. Programmen innehåller halvtimmeslånga intervjuer med författare till nyutkommen facklitteratur. Den huvudsakliga målgruppen är lärare, studerande och ämnesintresserad allmänhet som genom programmen ska få en fördjupad bild av bokens innehåll och tankarna hos författaren. Ämneslärare ges hjälp att orientera sig i nyutgiven facklitteratur samt få en uppfattning om böckernas användbarhet som kunskapsfördjupning för såväl egen som för elevernas del. Ta in Världen i vardagsrummet Tv-utbudet som vänder sig till den organiserade folkbildningen sänds framför allt i Kunskapskanalen samt SVT2. Världen består av internationella dokumentärfilmer som innehåller nära och personliga skildringar av aktuella samhällsfrågor och konfliktsituationer i ett internationellt perspektiv. Serien sändes under hela 2011 och tog upp frågor som religion och religiösa motsättningar med filmer som Min dotters slöja och Min Gud är bättre än din och den moderna kommunikationsteknikens övervakningsmöjligheter med filmerna Du är registrerad och Jakten på svindlaren Gray. Temakvällarna och Studio K i Kunskapskanalen är två folkbildande UR-koncept där ämnen kan fördjupas och speglas ur olika perspektiv. Under 2011 tog programmen bland annat upp demokrati i klassrummet, arabiska och sex och samlevnad. 22 verksamhetsberättelse 2011

25 pop & politik med anna charlotta gunnarson verksamhetsberättelse

26 drömtårtan 24 verksamhetsberättelse 2011

27 Program som gör skillnad En viktig del av UR:s uppdrag är att göra program för de grupper i samhället som inte syns och hörs så ofta. Därför producerar och sänder UR program på de nationella minoritetsspråken men gör också program för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. UR har i uppdrag att ha en dialog med de nationella minoriteterna, särskilt samer, romer, tornedalingar och sverigefinnar. UR har ett liknande uppdrag när det gäller dialogen med personer med funktionsnedsättningar. Sedan 2008 har UR därför en koordinator som ansvarar för genomförandet av dessa dialoger. Min roll är att vara ett bollplank, såväl internt som externt, och en garant för att kunskap och kontakter förs vidare, och kommer UR:s produktioner till godo, säger Janiche Opsahl, CSRkoordinator med samhällsansvar. Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete pågår som innefattar att aktivt befinna sig i sammanhang där gruppernas frågor diskuteras, att medverka i flertalet nätverk och att ta del av den forskning som pågår. Samiska i fokus UR ska beakta språkliga och andra minoriteters intressen och enligt UR:s uppdrag ska minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib inta en särställning. UR:s policy för de nationella minoritetsspråken är att utbudet ska produceras för och med samt i mindre utsträckning om den enskilda gruppen. UR ska även producera program på lätt svenska för andra minoriteter. UR har ett flerårigt perspektiv i planeringen av insatser för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, berättar Elin Anderson, programchef vuxenavdelningen. Under 2011 fokuserade vi på det samiska språket. Varje år sänder UR ett antal versioneringar på olika minoritetsspråk för användning inom modersmålsundervisningen. Programmen innehåller såväl speaker som textning på minoritetsspråket, allt för att förstärka språkinlärningen. När det gäller de lägre åldrarna arbetar UR med fokus på språkutveckling och språkförstärkande, och vi har sett att just versioneringar fungerar bra i lärsituationer. Då kan man verksamhetsberättelse

28 urbana samer stärka barnets tvåspråkighet genom att först titta/lyssna på ett program på modersmålet och sedan på svenska. Eller tvärtom! Säger Ami Malmros, programchef barn och unga. För förskolan sändes under 2011 en rad Småsagor (uppläsningar av bilderböcker) på såväl lule- som sydsamiska: Gittan och gråvargarna, Grodan och främlingen och Mina och Kåge. Småsagan Lokvargen versionerades till såväl finska som meänkieli. Ett annat exempel på program för förskolan var radioserien Cugu, om den lilla hundvalpen som har kommit bort, som versionerades till lulesamiska. På nordsamiska sände UR radioteatern Eld och hans uppdrag för årskurs 7 9. Leta svamp, en tv-serie som riktar sig till förskoleklass årskurs 3, och handlar om svampar i skogen och hemma i köket, gjordes i versioner på de nationella minoritetsspråken lulesamiska, meänkieli och romani chib (såväl varieteten kaale som kelderash). Serien versionerades också på minoritetsspråken serbiska och somaliska. Rätten till ett språk För den vuxna målgruppen sände UR tvserien Urbana samer, där tittarna fick följa sydsamen och uppsalabon Beatrice Stenman när hon undersökte språkets betydelse för rötter, identitet, erfarenhet och historia. Genom att fokusera på språket fick vi också fatt i identitetsfrågor som rör det samiska, till exempel om viljan att föra över språket till sina barn, berättar Elin Anderson. UR Samtiden och En bok, en författare sände föreläsningar och intervjuer bland annat om det samiska språket och identiteten. I den lärarfortbildande tv-serien Världens språk: Rätten till ett språk skildrades minoritetsspråkens ställning och existens ur ett europeiskt perspektiv. Romani chib och romernas situation skildrades i en rad olika föreläsningar som UR Samtiden sände I en serie om sju seminarier, under rubriken Hatet mot romer, föreläste ex- 26 verksamhetsberättelse 2011

29 empelvis integrationsminister Erik Ullenhag och Maria Leissner, ordförande i delegationen för romska frågor, och Mujo Hailovic, chef för Romskt informations- och kunskapscenter. UR Samtiden sände också en rad program som på olika sätt skildrade Sverigefinnar. I En finne i garderoben diskuterades i tre olika program sverigefinländarnas situation i Sverige, finskan, skolan och minoritetsspråklagens genomslagskraft samt public servicemediernas relation till det finska språket. Rena rama arabiskan Arabiska är ett av de största språken inom modersmålsundervisningen i dag. Trots detta finns väldigt lite material för lärare att tillgå, och det är svårt att hitta program som tilltalar både målgrupp och språknivå. Därför valde UR att egenproducera och sända en serie inom språket arabiska för årskurs 4 6. Tv-serien Och kamelen skrattade tog upp frågor som: Hur lever arabiska barn i dag? Varför är det viktigt för arabiska barn i Sverige att lära sig sitt modersmål ordentligt? I Rena rama arabiskan åker programledaren Nadia Jebril på en resa som skildrar ett levande språk vars influenser finns djupt rotade i europeisk kultur. Personer med funktionsnedsättningar Insatser för ökad tillgänglighet kan vara specialiserade för olika typer av funktionsnedsättningar. UR:s policy utgår från att personer som inte hör så bra, som inte ser så bra, som inte läser så bra samt de som inte förstår så bra ska ges goda möjligheter att ta del av utbudet. Målgrupper med definierad funktionsnedsättning som befinner sig i konkret undervisning, såsom tvåspråkiga specialskolor för elever med hörselnedsättning, men också särskolan och särvux, är särskilt viktiga för UR. UR förhåller sig till behoven hos personer med funktionsnedsättning på olika sätt under hela arbetsprocessen från förarbetet inför ett program, i produktionen samt i förhållande till användningen. Det leder till att UR arbetar med behovsanalyser, programmens ljudmix, webbtjänster samt information på lätt svenska och textning av program. Som ett led i UR:s strävan att tillgängliggöra programutbudet för personer med funktionsnedsättningar sänds en stor andel av tv-programmen i olika svensktextade versioner. Andelen svensktextade timmar av UR:s totala sändningsvolym i tv 2011 var 76 % men kommer att öka genom de nya besluten om textning av all nyproduktion av UR Samtiden. Låter många röster höras Under 2011 sände UR en rad program för, om och med barn och ungdomar med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I radioserien Vilken tur! som vänder sig till förskoleklass årskurs 3, är utgångspunkten att det kan vara bra att ha en diagnos, att veta att man är en särskild människa med särskilda gåvor. Särskolan är en målgrupp där utbudet av övriga läromedel är litet och där det finns ett jättebehov av material. För att möta särskoleelever i deras behov i såväl form som tilltal, måste man göra egna produktioner, det går inte att versionera befintliga program. Varje år producerar UR något särskilt för särskolan, säger Ami Malmros. UR har under året fortsatt att syntolka program, vilket innebär att programmen förses med en speaker som förklarar vad som händer i rutan. Under 2011 sändes en syntolkad version av tv-serien Vänskap i Cirkuskiosken. Programmen som riktar sig till förskolan kretsar kring vänskap och empati. Flera av UR:s radio- och tv-serier inom vuxenutbildning, högskola och lärarfortbildning tar löpande upp frågor kring personer med funktionsnedsättning. Mifforadio, som har sänts sedan 2009, skildrar samhället utifrån de attityder och begränsningar i tillvaron personer med funktionsnedsättning kan ha. verksamhetsberättelse

30 För UR handlar det om att ge röst åt flera olika verklighetsbeskrivningar, fler sätt att prata. Det är ett i grund och botten inkluderande och målmedvetet angreppssätt. Ett av de program som UR sände för vuxna under 2011 är morgonshowen Mifforadio, ledd av programledare som har så kallad utvecklingsstörning. Det är ett program som tar upp livsfrågor, något som vi alla kan säga något om. Under 2012 har vi utvecklat konceptet då vi gör en tv-serie som följer programledarna, säger Elin Anderson, programchef vuxenredaktionen. Radioserien Skolministeriet, som är en del i UR:s satsning inom området lärarfortbildning, bjuder på levande reportage från skolans värld. Under 2011 har flera program berört ämnen som specialskolornas existensberättigande samt placeringen av elever i särskolan. Särskolan har också skildrats bland annat i tv-programmet Skolfront som ägnade ett helt program åt särskolans vara eller inte vara. UR Samtiden har under 2011 spelat in och sänt en mängd seminarier på temat psykisk ohälsa hos unga, bland annat om att leva med Tourettes syndrom och autism. Också i En bok, en författare har funktionsnedsättningar skildrats ur olika infallsvinklar. Teckenspråk för barn och unga Under 2011 har UR utvecklat utbudet inom teckenspråk med fokus på de äldre barnen. Drömtårtan, för förskoleklass årskurs 3, utspelar sig i ett bageri där Bagaren och assistenten Ellen får beställningar på de mest konstiga tårtor. Under ett flertal år har UR både teckentolkat och egenproducerat program på teckenspråk. Med Drömtårtan ville vi närma oss en ny och växande grupp av barn med cochleaimplantat eller barn som har en lättare hörselskada. Drömtårtan är därför inte ett teckenspråksprogram i vanlig mening. Vi har försökt att visa att det kan vara roligt att våga prata teckenspråk utan att det för den skull måste vara perfekt, berättar Ami Malmros. På ur.se finns en teckenspråkskurs som successivt utökas med ord och fraser. Teckenspråkswebben är en av de mest välbesökta webbplatserna för vuxna och ungdomar på ur.se och under 2011 har denna byggts ut. Nu kan de som kan enstaka tecken få lära sig fraser, dialog och grammatik. 28 verksamhetsberättelse 2011

31 Användbarhet i fokus UR har uppdraget att producera och sända tv- och radioprogram, program som är användbara inom utbildning och folkbildning under lång tid. För att det ska fungera krävs ett gediget förarbete med behovsanalyser av målgruppernas behov och ett kontinuerligt kontaktarbete med andra aktörer inom utbildningsväsendet. Behovsanalyser och kontaktarbete UR arbetar sedan många år strukturerat med behovsanalyser, som ger kunskap kring styrdokument och målgruppernas olika behov. Det huvudsakliga ansvaret för behovsanalyserna ligger hos UR:s projektutvecklare som bevakar utvecklingen inom respektive utbildningsområden. Under 2011 har fokus varit att se till att alla program som planeras nu är helt i enlighet med de nya styrdokumenten. Det finns dessutom några genomgripande röda trådar i läroplanerna som vi på UR tar på allvar entreprenörskap såväl som kommunikation är viktigt. UR satsar därför stort på bland annat retorik. I skoldebatten har det tydligt framkommit att fler och fler elever i den svenska skolan inte når målen. Därför har UR fattat ett långsiktigt och genomgripande beslut om att beakta dessa elever särskilt framöver, menar Christina Friborg, projektutvecklare. UR-skolor från norr till söder Under 2011 har UR arbetat aktivt med att skapa ett nytt nätverk av skolor, så kallade UR-skolor, där fokus ligger på att skapa förståelse för implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011 (Lgr11) respektive läroplanen för gymnasiet (Lgy11), samt för hur verkligheten ser ut i skolan i dag. Att UR har en dialog med sin målgrupp lärarna är förstås enormt viktigt. Därför finns UR-skolorna; 20 skolor runt om i Sverige som vi samverkar med på olika sätt, berättar Jenny Reichwald, mediepedagog och en av verksamhetsberättelse

32 mediepedagog Helena dal på besök i rösjöskolan i sollentuna 30 verksamhetsberättelse 2011

33 initiativtagarna till UR-skolorna. Vi kan fråga lärarna hur de arbetar med ett visst tema, vad de önskar för program i ett ämne, vad de tycker om ett visst UR-program och vilket kringmaterial som kan vara lämpligt till en viss programserie till exempel. Eleverna svarar på enkäter om allt från medievanor till droger. Vi har även ibland workshops med elever där de får arbeta med våra program på olika sätt. Så säkerställer vi UR:s användbarhet. Mediepedagogiskt arbete och kommunikation En central del i arbetet med användbarhet är att öka kännedomen om UR:s produktioner. Mediepedagogernas uppgift är att vara länken mellan UR och användarna, och det mediepedagogiska arbetet syftar till att fördjupa kunskapen om användningen av UR:s program samt bidra till att öka lärares kännedom om mediernas roll i lärandet. Mediepedagogerna initierar och deltar i projekt i samarbete med myndigheter, organisationer, mediecentraler och andra utbildningsaktörer. De deltar även i nätverk och konferenser kring sina specifika målgrupper, ämnen och sakfrågor. Verksamheten spänner över samtliga utbildningsområden, från förskola till högskola samt inom områden som rör UR:s uppdrag kring nationella minoriteter och personer med funktionsnedsättning. UR är ett välkänt varumärke, men har många dolda tillgångar som vi ska bli bättre på att berätta om, säger Per Bergkrantz, chef för strategi- och kommunikation. Ett ökat samarbete med mediepedagoger och marknadsförare gör att vi kan nå våra målgrupper effektivare. verksamhetsberättelse

34 UR befriar utbildningsprogrammen! UR ska enligt strategin bidra till att skapa utbildning i världsklass. UR:s ambition är att utveckla utbildningsprogram och folkbildningsprogram för den som vill ha kunskap, fördjupning och sammanhang i ämnen som är viktiga i vår tid och som speglar och stärker det demokratiska och politiska samtalet. En viktig fråga för UR är tillgängligheten. SVT:s och Sveriges Radios kanaler samt Kunskapskanalen är några av de plattformar där elever, studenter, lärare och föräldrar möter UR:s program. UR.se och UR Play en annan. UR har ambitionen att över tid tillgängliggöra hela sin programskatt fritt på nätet under parollen Befria utbildningsprogrammen. Det ger miljoner lärare, pedagoger, elever, studenter och föräldrar möjligheten att nå UR:s över utbildningsprogram utan särskild inloggning, vilket skapar ökad nytta. Som ett första led i arbetet har UR uppdaterat ur.se så att sajten har ett tydligare fokus på lärare och pedagoger. Sökning efter program kan göras på skolämnen, årskurser/ålderskategorier, teman och via fritext. Programmen nås sedan direkt endast ett klick bort. Med hela utbudet tillgängligt utan lösenord skulle nyttan för utbildningen öka enormt. Det är något vi arbetar för att realisera, säger Per Bergkrantz, chef för Strategioch kommunikationsavdelningen. UR till för alla UR:s uppdrag att producera och sända utbildningsprogram är av avgörande betydelse när en stor del av barns och ungdomars kunskapsuppbyggnad sker via medier. UR möter barn och ungdomar i olika miljöer i förskolan, skolan, föreningslivet och hemmet. Barn använder medier för att lära sig saker, för att bli underhållna och för att få kontakt med andra barn. Ungdomar använder medier för att socialisera sig och uttrycka sig själva. Att titta, lyssna och därefter samtala och reflektera kring radiooch tv-program bidrar till att stärka lärandet. UR kan med hjälp av sitt uppdrag att sända radio och tv ge kraft och synlighet till alla dem som riskerar att hamna utanför. Det handlar om att göra det möjligt för människor att förstå sin omvärld, så att alla kan leva och fungera som fullvärdiga samhällsvarelser, på egna villkor och utifrån egna förmågor. Det gäller de två miljoner barn och unga som finns i skolan. Det gäller alla dem som hör till nationella och andra språkliga minoriteter som kan vara numerärt stora. Det gäller människor med olika former av funktionsnedsättningar. Genom sändning och efteranvändning av utbildnings- och folkbildningsprogram bidrar UR till det livslånga lärandet hos barn, äldre barn, unga och vuxna både i den formella utbildningen och i det informella, individorienterade lärandet. Nu och i framtiden. 32 verksamhetsberättelse 2011