Förstudie om solenergi för Strängnäs Fastighets AB:s fastigheter

Transkript

1 Förstudie om solenergi för Strängnäs Fastighets AB:s fastigheter En förstudie genomförd på uppdrag av Strängnäs Kommun av Maj Stallarholmen Sida 1 av 62

2 A. Inledning A1. Sammanfattning av rapporten inkl läsanvisning Strängnäs kommun vill utreda hur solenergi kan användas i Strängnäs kommuns fastigheter. Kommunen har därför beslutat genomföra en förstudie, som redovisar fakta om solenergiteknik och dess potential i Strängnäs Fastighets ABs fastigheter. Förstudien utförs av EnergiEngagemang Sverige AB och presenteras i slutet av maj Denna rapport innehåller fyra huvuddelar: Avsnitt A: En inledande del om syfte, bakgrund och tillvägagångssätt. Avsnitt B: En kortfattad beskrivning av det tekniska och solenergiekonomiska läget inom solenergi idag. Avsnittet beskriver hur solenergimarknaden är på stark frammarsch i hela världen. Här beskrivs också olika typer av solelsprodukter, både befintliga och beprövade, samt några framtidslösningar. Avslutningsvis går vi noggrant igenom de olika komponenterna i ett elpris, eftersom det är viktigt att förstå de solelsekonomiska aspekterna av ett solelsprojekt. Avsnitt C: En kartläggning av SFABs fastigheter där man med hjälp av en 10-stegsmetod väljer ut vilka av de c:a 100 fastigheterna som har bäst potential för solcellsprojekt och varför man väljer dessa. Olika tak är olika lämpliga för solel. Om man, som en kommun, äger många fastigheter kan man välja vilka tak man vill initialt använda för solel. Detta blir också frågor att beakta vid nyproduktion. I slutet av kapitlet presenteras en lista med de objekt inom SFABs sfär som är bäst lämpade för solel. Avsnitt D: Ett urval av nio fastigheter där projekterade lösningar presenteras, alltså hur en solcellsanläggning skulle kunna se ut samt lönsamhetsberäkningar, alltså hur mycket el de skulle ge och vad det skulle kosta. Detta urval har gjorts i samarbete med kommunens projektgrupp. Här finns också ett förslag till pilotprojekt: Kommunhuset i Strängnäs. De nio fastigheterna är: Kommunhuset SBAB/SFABs kontor Multeum Strängnäs bibliotek Kristinagården Isabellagården Mariefreds vårdcentral och sjukhem Trollskogens förskola Vasaskolan Nya Resecentrum Stallarholmen Sida 2 av 62

3 A2. Innehållsförteckning A. Inledning... 2 A1. Sammanfattning av rapporten inkl läsanvisning... 2 A2. Innehållsförteckning... 3 A3. Rapportens syfte, bakgrund, omfattning och organisation... 5 A4. Viktig avgränsning - Studien omfattar bara SFABs fastigheter... 5 B. Solel idag: Läget, tekniken och ekonomin... 7 B1. Solljuset är en enorm energikälla... 7 B2. Solenergi en välbeprövad teknik för utvinning av elkraft... 7 B3. Svenska folket vill ha mer solel... 8 B4. Solproducerad elkraft ökar i hela världen... 9 B5. Solelanvändningen ökar snabbt i Sverige B6. Principerna för installation av elkraft via solceller så funkar det i praktiken B7. Sverige har bra klimat för solelsproduktion B8. Så här gör man elektricitet av solljuset B9. Framtidens solceller B10. Fast monterade och solföljande system B11. Val av den typ av solcellsinstallationer som skall ingå i förstudien B12. Solekonomi B13. Olika delar av ett elpris B14. Råvaran el B15. El-certifikat B16. Ursprungsgarantier Grön el B17. Elnät B18. El-skatt B19. Moms B20. Sammanställning av de olika komponenterna i ett elpris B21. Man använder el och man säljer sitt överskott B22. Statligt stöd för solceller och ROT-avdrag B23. Ny lag för mikroproduktion under Stallarholmen Sida 3 av 62

4 B24. Leverans av egenproducerad elkraft förutsätter flera avtal B25. Kostnadsutveckling och lönsamhet B26. Investeringskalkyler för objekten i denna förstudie C. Det hänger på taket: En urvalsmodell för att välja bäst tak och en applicering av modellen på SFABs fastighetsbestånd C1. Fråga 1. Äger du ditt tak? C2. Fråga 2. Är det kulturellt/arkitektoniskt ett lämpligt tak för solpaneler? C3. Fråga 3 - Håller huset och taket i 30 år? C4. Fråga 4 - Är taket södervänt? C5. Fråga 5 - Är taket utan skugga? C6. Fråga 6 - Är taket lämpligt ur ett driftshänseende? C7. Fråga 7 - Är det installationstekniskt möjligt? C8. Fråga 8 Kan vi prioritera ett stort tak? C9. Fråga 9 Kan vi prioritera objekt med jämn förbrukning över året? C10. Fråga 10 Kan vi prioritera skyltlägen? C11. Summering - Objekt som är lämpliga för solel D. Föreslagna lösningar för nio utvalda fastigheter D1. Förslag till lösning - Vasaskolan D2. Förslag till lösning - Trollskogens förskola D3. Förslag till lösning - Isabellagården D4. Förslag till lösning - Kristinagården D5. Förslag till lösning Kontor SBAB/SFAB D6. Förslag till lösning - Kommunhuset D7. Förslag till lösning Strängnäs Bibliotek Multeum D8. Förslag till lösning Mariefreds Vårdcentral och Sjukhem D9. Förslag till lösning Nya Resecentrum Stallarholmen Sida 4 av 62

5 A3. Rapportens syfte, bakgrund, omfattning och organisation Syfte Enligt uppdragsbeskrivningen från Strängnäs Kommun daterad är syftet med förstudien: Att redovisa fakta om solenergiteknik och dess potential i Strängnäs kommuns fastigheter och att genom förstudien ge faktaunderlag för framtida beslut. Bakgrund I förfrågningsunderlaget nämner Strängnäs kommun att man i sin strategiska plan anger att solenergianvändning skall uppmuntras. Kommunen vill därför utreda vilka möjligheter som finns för hur solenergi kan användas i Strängnäs kommuns fastigheter. Omfattning och målgrupp Syftet med förstudien är att klargöra vilka lösningar inom solenergi som kommunen kan arbeta vidare med. Förstudien ska också ge svar på lönsamheten av investeringar och skapa en plattform för den fortsatta beslutsprocessen. Målgruppen är kommunens politiker och berörda tjänstemän. Organisation Förstudien har genomförts av företaget. EnergiEngagemang är specialister på solenergi, och säljer och installerar nyckelfärdiga lösningar med solel till villor, lantbrukare, fastighetsägare och företag. Företaget är baserat i Stallarholmen. Mer info om företaget finns på I EnergiEngagemang s arbetsgrupp har ingått Johan Skördare, Anna Skördare samt visst konsultstöd från Leif Sundsvik på Sundsvik Konsult AB. I kommunens projektgrupp har ingått representanter från Strängnäs Fastighets AB, från Teknik- och Servicekontoret och från Samhällsbyggnadskontoret. Arbetsgruppen har letts av Riikka Vilkuna, Miljöstrateg på Strängnäs Kommun. Övriga deltagare har bl a varit Leif Andreasson från SFAB, Per- Erik Norelius, Lokal-controller och Urmas Bergfeld, Energi- och Klimatrådgivare. A4. Viktig avgränsning - Studien omfattar bara SFABs fastigheter Uppdraget kring förstudien är från Strängnäs Kommun, och i förlängningen vill kommunen utreda hur solenergi kan användas i samtliga kommunens fastigheter. Dock är uppdraget i denna förstudie begränsat till Hur solenergi kunde användas i Strängnäs Fastighets ABs fastigheter. Denna avgränsning har kommunens projektgrupp valt att göra. Vi har därför valt att kalla rapporten Förstudie om solenergi i Strängnäs Fastighets ABs fastigheter. Studien omfattar alltså inte Strängnäs kommuns samtliga objekt Stallarholmen Sida 5 av 62

6 Strängnäs Fastighets ABs fastigheter är med i studien. Dessa omfattar c:a 100 objekt som tillsammans har en BRA yta på m². De presenteras närmare i avsnitt C och D av denna rapport. Strängnäs Bostads ABs fastigheter är inte med i studien. SBAB äger och förvaltar främst bostäder, till en sammanlagd area av BRA m 2. Strängnäs kommuns egenägda fastigheter är inte med i studien. Kommunen äger och förvaltar, främst genom Fritidsenheten och Mark- och Exploateringenheten, en hel del fastigheter, flera av dessa med byggnader på. Här finns t ex idrottsplatser och ishallar, förmodligen med fina förutsättningar för solel, men dessa har inte studerats i denna rapport. I tillägg till dessa tre ägandeformer finns också fastigheter där Strängnäs kommun har intressen eller äger tillsammans med andra. Ett sådant exempel är Nya Resecentrum, som har inkluderats i denna rapport. Uppdraget Förstudiens uppdrag är därför att sammanfatta en rapport som redovisar: Det tekniska läget inom solenergi i dag, inklusive tillgängliga lösningar. En kartläggning av potentialen för användning av solenergi i Strängnäs Fastighets ABs bestånd. Förslag och lönsamhetsberäkningar på c:a tio lämpliga fastigheter för eventuellt fortsatt arbete. Förslag om ett eventuellt pilotprojekt. I tillägg till rapporten ingår också i uppdraget att muntligen presentera rapporten samt att överlämna det presentationsmaterial som då används så att det kan användas av kommunens projektgrupp för fler redovisningar av förstudiens resultat Stallarholmen Sida 6 av 62

7 B. Solel idag: Läget, tekniken och ekonomin B1. Solljuset är en enorm energikälla Solen är en otroligt stark energikälla. Närmast solen är solstrålningen oerhört intensiv. Där kan man räkna med en effekt på 63 megawatt per kvadratmeter. Avståndet mellan solen och jorden är dock ungefär 15 miljoner mil, och när solstrålarna passerar den långa sträckan från solen till jorden glesas solstrålarna ut och intensiteten i energistrålningen minskar. Atmosfären och molnigheten runt jorden reflekterar också och filtrerar bort ytterligare en del av solstrålning. Den energimängd som vi kan uppmäta vid jordytan i Sverige är ca kilowattimmar per kvadratmeter och år. Trots förlusterna av energi som sker då solstrålarna färdas från solen till jorden är solljuset en enorm energikälla. Jorden fullkomligt översvämmas av solenergi. Inom loppet av tio minuter har solens strålar överfört lika mycket energi till jorden som hela mänskligheten förbrukar under ett helt år. När vi på jorden talar om att vi befinner oss i en energikris, t ex därför att vi inser att oljereserverna på sikt kommer att upphöra, kan vi se positivt på att solstrålningen mer än väl ger oss den energiförsörjning som vi har behov av, bara vi tar tillvara solstrålarna. Rent fysiskt är solstrålarna en kortvågig elektromagnetisk vågrörelse. Solstrålarna våglängd varierar Figur 1: Solen - grunden för vår existens på jorden beroende på ljusfärgen mellan 300 och nanometer. Det ultravioletta solljuset utgör ca 8 % av strålarna. Det ljus som vi upplever som synligt ljus är ca 48 % av solljuset, medan kvarvarande ca 44 % ljus är infrarött. Med hjälp av solceller kan man ta vara på solens energi och direkt omvandla den till elektrisk energi. Man kan också använda solfångare för att fånga solens värmestrålning och t ex värma upp vatten. I denna förstudie kommer vi endast att avhandla solenergi för elkraftproduktion. B2. Solenergi en välbeprövad teknik för utvinning av elkraft Tekniken att omvandla solstrålningen till elektrisk energi är en 60 år gammal uppfinning. Redan år 1954 presenterade vetenskapsakademin i Washington, USA, en teknisk lösning där man med hjälp av kisel kunde omvandla solenergins vågrörelse till elektrisk ström. De solceller som man då konstruerade kallade man fotovoltariska celler och innebär att man med halvledarteknik, typ dioder utan rörliga delar, omvandlar solljuset till likström. Varje kiselcell ger upphov till en ganska låg elektrisk spänning men genom att seriekoppla kiselcellerna till större paneler kan man öka strömstyrkan Stallarholmen Sida 7 av 62

8 De första solcellsanläggningarna som monterades i Sverige gjordes under 1960-talet. Det var system för elförsörjning av platser med väldigt höga kostnader för att dra fram elnät till, som t ex fyrar ute i havsbandet. Dessa installationer är i drift än i dag och ger fortfarande full effekt. Den äldsta nätanslutna solcellsanläggningen i Sverige uppfördes 1984 av Riksbyggen i stadsdelen Huvudsta i Solna, Stockholm. Också den anläggningen är fortfarande i drift idag utan degenerering av produktionen. B3. Svenska folket vill ha mer solel Det råder ingen tvekan om att intresset för solkraft är stort och att svenskarna tror på solkraft som en av framtidens energikällor. En Sifo-undersökning från 2013 visar att 6 av 10 svenskar önskar att de vore självförsörjande på solkraft och fler än 8 av 10 husägare kan tänka sig att sätta upp solpaneler på sitt hustak. Branschföreningen Svensk Energi genomförde 2013 en opinionsundersökning 1 kring framtida energislag, som också visar att intresset för solenergi är starkt. Personerna som ingick i undersökningen fick svara på frågan: Hur mycket bör vi satsa i Sverige på följande energikällor under de närmaste 5 10 åren. De svarande ansåg att vi i framtiden bör lägga 80 % av satsningarna på solkraft. Många anser också att man bör satsa starkt på vindkraft och vågkraft medan minsta andelen av utvecklingssatsningarna bör göras på atomkraft och kolkraft. Att som fastighetsägare installera solceller sänker inte bara energikostnaderna och minskar fastighetens koldioxidutsläpp, utan är också en väldigt tydlig signal till allmänheten att man månar om miljön. Ofta kan miljöbesparande åtgärder vara kostsamma och påverka lönsamheten, men så är inte fallet med solel. Här han man den gyllene kombinationen att man utför mycket lönsamma, värdeskapande åtgärder som samtidigt är bra för miljön. 1 Svensk Energi Elmätare Stallarholmen Sida 8 av 62

9 B4. Solproducerad elkraft ökar i hela världen Ute i världen tilltar intresset för solenergi. Tillväxten tog fart efter år 2000 och tack vara sjunkande priser på solceller ökar nu användningen mycket snabbt. Diagrammet nedan 2 visar den totala installerade solcellskapaciteten i världen från 1992 till Figur 2: Den totala installerade solcellskapaciteten i världen från 1992 till var den totalt installerade effekten av solceller i världen nästan 100 GW. För att sätta 100 GW i perspektiv kan det jämföras med att Sverige idag har 9,3 GW installerad effekt i sina kärnkraftverk vilka förser Sverige med 45 % av sitt årliga elenergibehov. Sol-el-effekten i världen var alltså elva gånger större än installerad effekt i den svenska kärnkraften. I flera andra länder, som t ex Tyskland, Italien och Spanien ligger man långt före Sverige i användningen av solceller. Detta på grund av att man i dessa länder inte har haft tillgång till billig elkraft från vattenkraftstationer och atomkraftanläggningar på samma sätt som i Sverige, samt att man i dessa länder från statligt håll stimulerat övergången till solcellsproducerad elkraft mycket tidigare och kraftigare än i Sverige. 2 IEA-PVPS Trends in Photovoltaic Applications 2013 Edition Stallarholmen Sida 9 av 62

10 Diagrammet nedan 3 visar andelen solel i procent av ett antal länders totala elkonsumtion vid utgången av Figur 3: Andelen solel i procent av ett antal länders totala elkonsumtion under B5. Solelanvändningen ökar snabbt i Sverige Sveriges andel av el från solel är än så länge väldigt blygsam, om än kraftigt växande. Om Sverige hade 7 % av sin el från sol-el, på samma sätt som Italien, skulle det motsvara 10 TWh/år i sol-elproduktion, alltså motsvarande villor med kwh/år. Att Sverige skulle kunna nå samma sol-el-produktion som Italien eller Tyskland kanske kan låta konstigt, vi kan väl inte ha samma solförhållanden i mörka Sverige? Sanningen är en helt annan. Det finns mycket goda förutsättningar att nå en motsvarande sol-el-produktionsnivå även i Sverige, och våra mörka vintrar kompenseras med långa soliga dagar på sommaren. 3 IEA-PVPS Trends in Photovoltaic Applications 2013 Edition Stallarholmen Sida 10 av 62

11 B6. Principerna för installation av elkraft via solceller så funkar det i praktiken Vi kommer senare i detta avsnitt förklara mer om hur solceller tekniskt fungerar och vad det är som genererar el, men först några grundläggande förutsättningar om hur det går till i praktiken: Figur 4: Så här fungerar solceller i praktiken i sex enkla steg 1. Solens bestrålar solcellerna. 2. När strålarna träffar solpanelerna omvandlas solenergin till likströmselektricitet. Solpanelerna är monterade i slingor, d v s flera seriekopplade paneler. 3. Strömkablar går från solpanelerna till en växelriktare som omvandlar den solproducerade likströmmen till växelström. När solen skiner startar växelriktaren automatiskt och anpassar strömförsörjningen så att den passar med den el-kvalitet (periodicitet) som gäller på elnätet. 4. Den solproducerade elkraften leds till husets el-central och vidare ut i huset. 5. Sol-elen som producerats kommer alltid i första hand gå till den egna elkonsumtionen. 6. En elmätare mäter förbrukningen och produktionen. Produceras mer än man använder säljs överskottet ut på elnätet. Producerar man mindre än man använder köper man till det extra man behöver från elnätet. Det är nätbolaget som mäter om man har överskott eller underskott Stallarholmen Sida 11 av 62

12 B7. Sverige har bra klimat för solelsproduktion Sverige lämpar sig bra för solelproduktion, men det råder många förutfattade meningar om förutsättningarna för solelproduktion i Sverige. Många menar att vi här uppe i Norden lever i ett kallt och solfattigt land. Detta är förvisso riktigt, men det innebär inte att vi har dåliga förutsättningar för produktion av solenergi. Eftersom vi i Norden, på grund av solaxelns lutning mot solen sommartid har mycket långa dagar med mycket soltimmar, har t ex södra Sverige, d v s Svealand och Götaland, samma förutsättningar för solenergiproduktion som länderna i större delen av norra Europa, se bild. Kartan nedan 4 visar den årliga solinstrålningen över Europa, mätt i kw per kvadratmeter och dag. Figur 5: Årlig solinstrålning över Europa, mätt i kw per kvadratmeter och dag 4 Genomsnittlig solinstrålning på årsbasis baserad på månatliga mätningar under perioden av Hugo Ahlenius UNEP/GRID Arendal Stallarholmen Sida 12 av 62

13 På kartan till vänster 5 visas solinstrålning ett normalt år i Sverige. I södra Sverige är solinstrålningen ca 950 kwh elström per kvadratmeter per år. Mälardalen där Strängnäs ligger har en normal solinstrålning om 978 kwh/m 2 och år. SMHI har mätt solinstrålningen sedan 1980-talet och deras mätningar visar att solinstrålningen är relativt stabil. Normalårsvariationen är ca +/-5 % vilket innebär att solelproduktionen från svenska solelanläggningar kommer att producera el med samma variation och förutsägbarhet som solinstrålningens mätningar och historik visar. En annan spännande trend är att solinstrålningen faktiskt ökat i snitt med 0,3 % årligen. Oavsett man är soldyrkare eller solelproducent kan man hoppas att trenden håller i sig. Figur 6: Solinstrålning i Sverige under ett normalår. Sveriges kalla och regniga klimat är dessutom positivt för solcellerna. Dels har solcellerna högre verkningsgrad vid låga temperaturer och dels håller cellerna längre och ger maximala prestanda under längre tid i det regniga och kalla klimatet. Solpanelstillverkarna garanterar en viss verkningsgrad under garantitiden, och denna är densamma oavsett var i världen du monterar solpanelen. Den verkningsgrad som solcellerna har som märkning gäller vid 1000 W solinstrålning per kvadratmeter och 25 graders temperatur. Är solcellerna kallare ökar verkningsgraden och är de varmare minskar den. I länder med mycket höga temperaturer, eller i klimat där sandstormar kan blästra solcellernas yta, minskar solcellernas prestanda fortare än för solceller som är monterade i nordiskt klimat. Detta på grund av den materialutmattning som uppstår då material expanderar då det blir varmt och att material krymper när det blir kallt. I ett mer ökenliknande klimat med mycket heta dagar och mycket kalla nätter sliter väldigt hårt på materialen. Att det regnar relativt ofta i Sverige är även det positivt, trots att regnmolnen skymmer solen. Det är nämligen så att man inte behöver tvätta solceller på taket utan det sköter normalt regn om. I en studie genomfört på takmonterade solcellsanläggningar i Tyskland hade nedsmutsade paneler en energiproduktionsminskning om mindre än 2 % i snitt jämfört med tvättade paneler. Om taklutningen var lägre än 30 grader var energiproduktionsminskningen 2-6 % på grund av nedsmutsning mellan regnen. I enstaka fall kunde fågelspillning sitta kvar och inte spolas bort av regnet. 5 Bild från SMHI Stallarholmen Sida 13 av 62

14 Detsamma gäller snö på moduler vilket ökar i förekomst ju längre norrut vi kommer i landet. Problem med snö ökar också med minskande modullutning. Fasadmoduler påverkas knappt alls. Energiförluster på årsbasis i Stockholmstrakten under snörika år är inte mer än 3-4 %. Svenskt klimat med mycket god solinstrålning och solceller utan underhållsbehov. Därför känns det som ett riktigt uttalande som facktidskriften Energimagasinet nyligen skrev att om tio år är solceller var mans egendom. B8. Så här gör man elektricitet av solljuset Så här går det till, rent tekniskt, när man med hjälp av kiselbaserad teknik gör elektricitet av solljus: Solcellen består av två skikt: Ett P-skikt och ett N-skikt. Det vanligaste ämnet i solcellen är kisel som har fyra valenselektroner. N-skiktet är sedan dopat med ett ämne med fem valenselektroner, exempelvis fosfor, och P-skiktet är dopat med ett ämne med tre valenselektroner, exempelvis bor. Alltså fattas det Figur 7: Skiss över de bägge kisellagren i en solcell elektroner i P-skiktet, medan det blir extra elektroner i N-skiktet. Solljuset (blått och grönt) startar en ström av elektroner från N till P alltså elektricitet i likström. Tre typer av solceller dominerar marknaden Generellt kan man dela upp tillverkningen av solcellspaneler som bygger på kisel i två grupper, kristallina solceller och tunnfilmssolceller. De kristallina solcellerna (engelska Photovoltaic Applications) är numera de mest beprövade och de som dominerar marknaden. Dessa solceller finns i två typer, polykristallina och monokristallina solceller. Polykristallina solceller är de mest vanliga eftersom dessa har den enklaste och därmed billigaste tillverkningsprocessen. Att monokristallina är något dyrare beror på att man lagt kiselkristallerna mer i ordning, jämfört med i polykristallina, vilket gör att de monokristallina solcellerna är något bättre på att producera el med hjälp av indirekt solljus, jämfört de polykristallina solcellerna. Normalt ligger de kristallina solcellerna idag på ca 15 % verkningsgrad, vilket innebär att de omvandlar 15 % av det solljus som träffar dem till el. Det finns högeffektiva paneler som ligger upp mot 20 % i verkningsgrad, men de är också dyrare. Utvecklingen går dock sakta framåt och verkningsgraden stiger. Under 2012 var den normala effekten 235 W på en standard panel. Idag är den 250 W. Det innebär alltså att verkningsgraden stigit Stallarholmen Sida 14 av 62

15 från 14,3 % till 15,1 % på de paneler som för tillfället är de mest kostnadseffektiva. Ökningen är då 0,3 procentenheter årligen i exemplet. Kristallina solceller finns i olika kvaliteter. Det finns en internationell märkning av paneler, där de kallas Grade A om de har högsta kvalitet och Grade F om de har lägsta kvaliteten. Som köpare bör man alltid köpa Grade A paneler. Förutom kvalitetsstämpeln kan Grade A -paneler finnas i olika utföranden, t ex olika färg på ramen och olika finessfunktioner, som t ex bypass-dioder. Dessa färg och/eller finessfunktioner är mer av tycke och smak, det viktiga är att man valt en Grade A panel som är CE-märkt och tredjepartscertifierad, t ex av tyska TÜV. Den andra gruppen är de så kallade tunnfilmssolcellerna. Denna typ av solceller använder sig av ett tunnare skikt av kiselmaterial som innebär att man kan tillverka solceller som förbrukar mindre kisel och som tillåter att solcellerna görs så tunna att de kan göras böjbara. Tunnfilmscellerna utgör än så länge en mindre del av solcellsmarknaden men utvecklingen går framåt och andelen installationer med tunnfilmsceller ökar. Idag ligger tunnfilmssolceller på en verkningsgrad om c:a 7-8 %. Tyvärr används tunnfilmsolceller inte så ofta idag då de har klart lägre verkningsgrad och samtidigt en relativt hög kostnad. Dock har tunnfilmssolceller en spännande framtid eftersom man kan se andra tillämpningsområden än med traditionella kristallina celler, t ex i glasfasader till hus, eller som tak- och väggmaterial i växthus etc. Soleltekniken har tagit ordentlig fart under de senaste åren i samband med att klimatfrågan kommit högt upp på agendan i världspolitiken, mycket som ett resultat av kärnkraftskatastrofen i Fukushima, Japan, i mars Detta har medfört att flera länder beslutat om en så kallad grön energiomställning (från kol- och kärnkraft till vind- och solelektricitet). Exempel på länder som framgångsrikt genomför en sådan omställning är Tyskland. Den stora efterfrågan på solceller har därmed inneburit kraftigt fallande priser på solceller på världsmarknaden liksom på växelriktare och montagesystem. B9. Framtidens solceller Det pågår intensiv forskning världen över kring solceller, även på många ställen i Sverige, och det skrivs även mycket om dessa projekt i tekniska tidskrifter och dagspress, då solenergi är något som intresserar många. Det är roligt att intresset är stort, men samtidigt får man som läsare hålla isär vad som är beprövad, kommersiellt gångbara, etablerade produkter på marknaden idag, och vad som är idéer och produkter som fortfarande är på forskningsstadiet. Vi presenterar här några idéer inom dagens produktutvecklingsforskning. Färgsensibiliserade solceller Färgsensibiliserade solceller kallas även Grätzel-solceller efter den schweiziske forskaren, Michael Grätzel, som ligger bakom tekniken. Ett annat namn på samma typ av solceller är molekylära solceller eller Dye-sensitized solar cells (DSC) Stallarholmen Sida 15 av 62

16 Solcellerna innehåller en film av nanopartiklar gjorda av titandioxid, som färgas in med ett färgämne som ger partikeln en fotosyntesliknande funktion. Hela processen är uppbyggd kring att elektroner exciteras i nanomolekylen, till skillnad från traditionella solceller där processen baseras på skapande av elektron-hål-par i halvledarmaterial. Färgsensibiliserade solceller kan göras halvgenomskinliga och färgade, vilket skapar spännande möjligheter för integration i till exempel glasfasader. Denna typ av solceller är inte så känsliga för solinstrålningens riktning och passar därför bra för att ta vara på diffust solljus. Färgsensibiliserade solceller kan framställas med kostnadseffektiva tillverkningsprocesser, men för att tekniken ska bli konkurrenskraftig krävs att verkningsgraden ökar och att de tillverkade cellerna uppvisar stabilitet över lång tid. Nanotrådsolceller Genom en teknik med tunna nanotrådar kan solcellers verkningsgrad öka samtidigt som kostnaden för material sjunker. Forskning kring nanotrådsolceller syftar till en ökad kompetens och framtida kommersialisering. För att få riktigt högeffektiva solceller använder man idag flera halvledare staplade ovanpå varandra, i så kallade flerövergångssolceller (multi junction PV). Då kan solenergin omvandlas till elektrisk energi. Idag är solcellerna beroende av väldigt kostsamma material, vilket leder till en relativt hög tillverkningskostnad. Den nya nanotrådstekniken baseras på att istället för att stapla halvledarna i skikt ovanpå varandra bygga flerövergångssolceller av nanotrådar. Nanotrådarna är tunna som ett tusendels hårstrå och varje nanotråd består av flera halvledare som kan absorbera olika delar av solens spektrum. Genom att använda dessa nanotrådar i flerövergångscellen kan materialkostnaden sänkas. Tekniken har därmed potential att ge solceller med hög verkningsgrad till en låg tillverkningskostnad och därmed en konkurrenskraftig solcellsteknik. Organiska solceller Solceller av organiska polymerer (OPV) är tunna och böjliga och kan tillverkas av billiga och miljövänliga material. Organiska solceller kallas även för plastsolceller eftersom polymerer är detsamma som plaster. Solcellerna av denna typ kan tillverkas med mycket snabba processer med liknande tekniker som används för att trycka tidningar eller böcker. Tillverkningshastigheten och det låga materialpriset är de organiska solcellernas största konkurrensfördel. De har dock låg verkningsgrad och kort livslängd i jämförelse med traditionella solceller. Än så länge har organiska solceller främst använts i nischprodukter som t ex väskor med inbyggda solceller Stallarholmen Sida 16 av 62

17 Med fortsatt utveckling kan tekniken bli kostnadsmässigt konkurrenskraftig i jämförelse med traditionella solceller. Tillämpningarna kommer förmodligen att se annorlunda ut eftersom lägre verkningsgrad innebär att större ytor behöver täckas. Med kortare livslängd kommer solcellerna behöva bytas ut oftare. Samtidigt skapar plasternas formbarhet nya möjligheter. B10. Fast monterade och solföljande system I tillägg till olika typer av solceller finns också varianter av olika typer av montagesystem, där den främsta skillnaden är den mellan fast monterade och solföljande system. Ett fast monterat system är, precis som namnet avslöjar, ett montagesätt där solpanelerna sätts på ett tak, en fasad eller en ställning som står på marken. Det vanligaste, och mest kostnadseffektiva, sättet är att använda södervända tak och att montera solcellerna i takets lutning. Ett solföljande system är solceller monterade på en ställning som i sin tur styrs av en apparat som vrider solpanelerna så att de alltid är optimalt riktade mot solen. Det finns enaxliga och tvåaxliga system. Även om tekniken är intressant så är dessa system idag inte de lönsammaste. Den slant man tjänar in på att alltid ha sina solpaneler i rätt riktning och lutning, den slanten har man redan gjort av med på det dyrare systemet och på underhållskostnaderna för solföljaren. B11. Val av den typ av solcellsinstallationer som skall ingå i förstudien Vi har nu gått igenom en lång rad olika solcellstekniker och olika montagesätt. Flera av dessa skulle säkert kunna användas inom Strängnäs kommun, både idag och i framtiden. Dock har vi i denna rapport valt att utgå från en typ av solpanelsinstallation i samtliga beräkningar. Vi har gjort detta val av tre anledningar: Det är den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen, alltså mest el per investerad krona. Det är en lösning som finns på marknaden idag, som är beprövad, som finns från flera ledande tillverkare, som har långa garantier och som är allmänt välkänd i branschen. Det ger jämförbarhet mellan olika objekt och lösningar. I förstudien har vi valt att bara inkludera takmonterade lösningar med fast montage, alltså inte markmontage och inte solföljande system. Den lösning vi har valt som exempel i förstudien är baserad på: En 60-cellers polykristallin 250 W solpanel av Grade A-kvalitet. Varje solpanel är 1 x 1,7 m. Ett montagesystem i rostfritt stål och aluminium som finns för många olika taktyper En trefas växelriktare Stallarholmen Sida 17 av 62

18 B12. Solekonomi Vi som har skrivit denna rapport jobbar med solenergi hela dagarna. Det är vår erfarenhet att det är ganska lätt för folk i allmänhet att ta till sig tanken att solel är bra. För många människor är det också hyfsat enkelt att, åtminstone på en basal nivå, sätta sig in i hur solel rent tekniskt funkar. Det som är det svåra, och därmed det viktiga att förklara och sätta sig in i, är de politiska regelverken, hur betalningsströmmarna fungerar och hur man räknar hem sin investering. De traditionella elbolagen, som är vana vid en monopolställning, låter också gärna påskina att lokalproducerad solel är krångligt, vilket det inte alls behöver vara. För att förstå hur ekonomin runt solel fungerar måste man känna till alla ingående komponenter i den totala elkostnaden. Nedan följer en beskrivning av de ingående delarna och hur de fungerar. B13. Olika delar av ett elpris Det som vi i dagligt tal refererar till som elpriset är i själva verket en sammansättning av flera olika komponenter; råvaran el, elnät, elcertifikat, ursprungsgarantier, elskatt och moms. B14. Råvaran el Priset på själva råvaran el sätts på nordiska elbörsen Nordpool via utbud och efterfrågan varje timme. Priserna kan variera väldigt mycket. Idag består elproduktionen av storskaliga kraftslag såsom vattenkraft, kärnkraft, kraftvärmeverk, kolkraft samt olja och gas. Elpriserna på elbörsen sätts av utbud och efterfrågan där det skapas ett marknadskryss som blir det aktuella elpriset. Ofta är det kolgenererad kraft som ligger på marginalen och sätter elpriset. Figur 8: Elpriset på den nordiska elmarknaden Elpris när man köper Som konsument betalar man för själva råvaran plus ett påslag till den elleverantör man valt att köpa elen från. Påslaget är den intäkt som elleverantören har för att köpa in elen på börsen och sälja den vidare till dig som kund Stallarholmen Sida 18 av 62

19 Elpris när man säljer När man som sol-el-producent säljer el säljer man till samma elleverantör. Priset är detsamma varje timme som det pris konsumenter betalar, men i detta fall med ett avdrag som är leverantörens arvode för att köpa din el och sälja den vidare. Nedan en graf över det timvisa spotpriset på Nordpool de senaste 10 åren. Ett normalårs snittpris inklusive leverantörers påslag kan sättas till ca 45 öre/kwh. Figur 9: Timvisa spotpriset på elbörsen Nordpool de senaste 10 åren B15. El-certifikat Elcertifikat är en marknadsmässig stimulans av utbyggande av förnybar elproduktion som infördes i Sverige 2003 och som numera även Norge ingår i. Systemet fungerar som så att alla konsumenter är ålagda enligt lag att köpa el-certifikat till en viss mängd av sin elanvändning. Under 2014 är det 14,2% vilken kommer att öka till 26 % Priset på ett el-certifikat varierar efter utbud och efterfrågan och har historiskt varit mellan 15 öre/kwh och 38 öre/kwh. Utbudet består av hur många certifierade gröna elproduktionsanläggningar som finns och efterfrågan styrs av den politiskt styrda procentandelen som konsumenter måste köpa el-certifikat till. El-certifikat när man köper 2014 är det 14,2 % av förbrukningen som skall köpas el-certifikat till kwh är ett elcertifikat. Ett el-certifikat har kostat mellan 150 kr 380 kr per styck, dvs öre/kwh. Som konsument varierar alltså kostnaden på 14,2 % av sin elkostnad 2,13 öre/kwh (14,2 %*15 öre/kwh) 5,40 öre/kwh (14,2 %*38 öre/kwh) Stallarholmen Sida 19 av 62

20 Det är elleverantören som enligt lag är ålagd att debitera ut el-certifikat, men om man är en större konsument kan det vara lönsamt att vara sin egen kvotpliktiga el-certifikatshandlare. El-certifikat när man säljer Som producent kan man ansöka om att certifiera sin produktionsanläggning för att få el-certifikat. Detta är frivilligt och måste man som producent göra på egen hand. Sol-el-produktion är berättigad el-certifikat. När man väl har registrerat sin produktionsanläggning för el-certifikat hos Energimyndigheten erhåller man el-certifikat i 16 år. Man kan välja att sälja sina el-certifikat löpande månadsvis eller spara dessa och sälja el-certifikaten senare. Certifikaten kan sparas över hela certifikatsperioden. Alla certifikat man producerat (1 certifikat=1000 kwh) registreras på producentens konto hos Svenska Kraftnät, på ett så kallat Cesar-konto. Nätägaren rapporterar löpande in vilka produktionsmängder som gett el-certifikat. Vad gäller sol-el som kopplas in bakom elmätaren går ofta ganska stor andel av produktionen till direkt användning. Även den direkt använda produktionen är berättigad el-certifikat. Därför bör man på anläggningar normalt över 10 kw installera en bruttomätare som mäter hela produktionen, men även där man uppdrar till en tredje part att rapportera in dessa mätvärden till ens Cesar-konto. Denna tredje part kan t ex vara Rejlers eller nätägaren. Figur 10: Elcertifikatets genomsnittliga spotpris under åren På den elproduktion som är inrapporterad till Cesar-kontot erhålls då mellan öre/kwh, se graf över historiska el-certifikatspriser. B16. Ursprungsgarantier Grön el Grön el, eller rättare benämnt Ursprungsgarantier, är något man som konsument kan välja att köpa till sin elleverans. Att köpa Ursprungsgarantier är inte per definition att köpa grön el utan att betala lite extra till en grön elproducent för att stärka ekonomin för den gröna producenten. Som sol-el-producent kan man certifiera sin produktionsanläggning för att få Ursprungsgarantier. Dessa kan man sedan sälja till elhandlare som vill sälja Ursprungsgarantin vidare till sina kunder. Priset som olika elleverantörer idag betalar för Ursprungsgarantier på sol-el varierar väldigt mycket, mellan 0 37 öre/kwh. Ett långsiktigt relevant pris på Ursprungsgarantier från sol-el bedöms ligga strax över Ursprungsgarantier från vindkraft, kanske runt 5-10 öre/kwh Stallarholmen Sida 20 av 62

21 Ursprungsgarantier när man köper Ursprungsgarantier, eller som man säger i folk-mun Grön El, är kvittot på att man som konsument valt att betala lite extra till en producent som har grön el. Alla produktionsslag kan ansöka om Ursprungsgarantier, men i praktiken är det bara de gröna produktionsslagen som gör det. Som konsument kostar Ursprungsgarantier ca 0,5 1,0 öre/kwh beroende på om man köper Ursprungsgarantier från t ex vattenkraft eller vindkraft. Ursprungsgarantier när man säljer Det är samma volym som el-certifikat som är volymen Ursprungsgarantier man som grön elproducent kan sälja. Det är samma Cesar-konto hos Svenska Kraftnät där dessa registreras. Dock är det en stor skillnad mellan El-certifikat och Ursprungsgarantier och det är att Ursprungsgarantier förfaller i mars året efter produktionsåret. Man kan alltså inte spara Ursprungsgarantierna. B17. Elnät El-nät när man köper Som konsument betalar man en avgift för elnätet, alltså en slags transportkostnad för att få el. Beroende på hur stor abonnerad effekt/elabonnemang man har betalar man ofta en fast avgift samt en eller flera rörliga avgifter. Man behöver inte betala elnätsavgifter på direktanvänd egenproducerad el. Elnät när man säljer Den som säljer el på elnätet betalar ingen transportkostnad för den el man säljer. Eftersom elproduktion nära användning minskar el-nätägarens förluster i elnätet får man dessutom som sol-elproducent en ersättning om normalt 6 öre/kwh från nätägaren. Detta kallas nätnytta. Om man installerar solelanläggningar under 43,5 kw (63 A), vilket kommer troligen under 2014 höjas till 100 A, behöver man inte betala extra till nätägaren för inkoppling eller elmätarbyten. Överstiger installerad effekt dessa nivåer måste man vara noga med att stämma av med elnätsägaren så att kabelkapacitet räcker och att inga extra avgifter tillkommer vid själva inkopplingen. B18. El-skatt Elskatten är idag 29,3 öre/kwh. Man behöver inte betala elskatt på egenproducerad el från solceller. Idag betalar man elskatt på den köpta elen. B19. Moms Moms uppkommer på köpt el respektive såld el. Man behöver inte betala moms på direktanvänd egenproducerad el. Bostadsbolag och annan verksamhet som inte är momspliktig sparar även in moms som i dessa verksamheter är en kostnad Stallarholmen Sida 21 av 62

22 B20. Sammanställning av de olika komponenterna i ett elpris Sammanställning över ett normalår med ovanstående komponenter: Kostnader med el Intäkter med el Råvaran el 0,45 kr/kwh 0,45 kr/kwh El-certifikat 0,035 kr/kwh 0,25 kr/kwh Elskatt 0,293 kr/kwh - Elskatteavdrag - 0,60 kr/kwh El-nät 0,20 kr/kwh 0,06 kr/kwh Summa exkl moms 0,978 kr/kwh 1,36 kr/kwh Moms 0,245 kr/kwh 0,19 kr/kwh Summa inkl moms 1,223 kr/kwh 1,55 kr/kwh Figur 11: De olika komponenterna i ett elpris för köparen och säljaren B21. Man använder el och man säljer sitt överskott En sol-el-anläggning som installeras på en fastighets tak kopplas elektriskt in bakom elmätaren. Det innebär att elen som produceras i första hand används direkt i fastigheten, utan att passera elmätaren. Detta innebär att elen, varken produktionen eller den direkta förbrukningen syns på själva elmätaren. Det blir alltså precis som en energieffektivisering. Besparingen av den direktanvända produktionen är därmed alla kostnader (el, nät, skatt, el-certifikat, moms) Stallarholmen Sida 22 av 62

23 Om man använder mindre el än man producerar så går överskottet ut på elnätet. Man får då betalt för själva överskottet från den elhandlare man har valt att sälja sin el till. Om man använder lite mer el än man för tillfället producerar måste man köpa till det extra man behöver från sin elhandlare. Det är alltså ett netto överskott respektive ett netto underskott som är det ekonomiska flödet efter att man installerat sin sol-el-produktion. Elnätsbolaget mäter dessa över- respektive underskott på timnivå vilket innebär att en timmes medel av den el som strömmar över elmätaren som rapporteras. Elproduktion och elkonsumtion varierar olika över dygnet och över året. Nedan bild visar visuellt hur elen strömmar över ett dygn. Grön linje är förbrukning och blå produktion. Figur 12: Variationerna i elproduktion och elkonsumtion över ett dygn Den gröna delen av grafen som täcks av den blå är alltså direktanvänd el. Den blå ovanför den gröna är nettoöverskott, och den gröna över den blå är nettounderskott. Om man gör om ovanstående graf till medel på timnivå får man följande bild: Stallarholmen Sida 23 av 62

24 Figur 13: Variationerna i elproduktion och elkonsumtion över ett dygn med timvisa medelvärden Beroende på vilket elavtal man har får man sedan olika mycket betalt för sitt överskott respektive man får betala olika mycket för sitt underskott. Exempel i nedan graf. Figur 14: Netto i KWh Stallarholmen Sida 24 av 62

25 B22. Statligt stöd för solceller och ROT-avdrag Idag finns det ett statligt stöd att söka för installation av solceller. Stödet hanteras av Länsstyrelsen. För att få stödet krävs att ansökan om stöd ska ha kommit till Länsstyrelsen innan projektet påbörjats. Stöd kan ges i mån av medel till projekt som påbörjas tidigast 1 juli 2009 och slutförs senast 31 december Med påbörjande avses den dag då projekteringskontraktet upprättades, om dessa ingår i stödberättigade kostnader, eller den dag då solcellsmodulerna införskaffades för installationen. Med avslutande avses den dag då anläggningen ansluts till elnätet, d v s det tillfälle då anläggningen tas i drift. Stödberättigade kostnader beräknas enligt följande: kostnad för material, arbete och projektering med avdrag för eventuell försäkringsersättning. Stödet utgör maximalt 35 % av dessa kostnader dock är det maximala stödet 1,2 miljoner kr per anläggning. Kostnaden begränsas även av max kr exkl moms per kw elektrisk toppeffekt för solcellssystem. Att ansöka om investeringsstöd förpliktigar inte att genomföra en sol-installation, dock är medlen begränsade och kön lång varför man om man är intresserad av att erhålla stöd för framtida eventuella anläggningar omgående bör ansökan om stöd. Privatpersoner kan installera solceller med ROT-avdrag, alltså 50 % av arbetskostnaden, istället för investeringsstöd. Man kan inte både nyttja ROT-avdrag och statligt stöd för samma projekt. B23. Ny lag för mikroproduktion under 2014 Mikroproduktion är en benämning på en elproduktionsanläggning med en installerad effekt under 63A (43,5 kw). En solelsanläggning som är större än dessa nivåer kallas småskalig elproduktion. En skillnad för mikroproduktionsanläggningar och småskaliga produktionsanläggningar är att vid mikroproduktion kan inte nätägaren neka inkoppling eller ta betalt för inkoppling och mätarbyte. Vid småskalig elproduktion måste nätägaren tillfrågas innan man sätter igång arbetet så att man kan verifiera att det finns tillräcklig kabelkapacitet framdragen till fastigheten samt ev kostnader för inkopplingen. Den nya lagen som avses införas kommer troligen att innebära följande: Mikroproducent-definitionen höjs från 63A till 100A. Man inför ett dubbelt elskatteavdrag om 60 öre/kwh på all överskottsproduktion som säljs ut på elnätet, dock maximalt kwh/år. Detta skall ske årsvis i efterskott i skattedeklarationen. Detta gäller såväl företag som privatpersoner, dock oklart om det är på mätarnivå eller på bolagsnivå som dessa kwh/år är definierade. Man slipper betala elskatt på all egenproducerad direktanvänd el. Man slipper betala elskatt på egenproducerad egenanvänd solel med en maximalt installerad effekt om 400 kw (alltså nästan kwh/år). Värdet av detta för en fastighetsägare med ett stort bestånd, som t ex en kommun, kan vara mycket stort för SFAB Stallarholmen Sida 25 av 62

26 B24. Leverans av egenproducerad elkraft förutsätter flera avtal Som sol-el-producent är man en producent/konsument, något som ibland kallas för prosumer, vilket innebär att man både köper och säljer el samtidigt. Det innebär att man vill dels ha ett avtal med ett elbolag som är så lågt pris på som möjligt för sin elanvändning, samtidigt som man vill ha ett avtal där man får så bra betalt som möjligt för sin produktion (d v s el, el-certifikat och ursprungsgarantier). I teorin kan man teckna avtal med olika bolag för sin elanvändning respektive elproduktion, men ofta vill elbolagen att man har båda avtalen med samma företag. B25. Kostnadsutveckling och lönsamhet Till följd av det ökade intresset för solproducerad elkraft som råder över större delen av den moderna världen har efterfrågan lett till att tillverkningen av solceller har ökat mycket kraftigt. Kina är idag den största producenten och svarar för nästan hälften av världsproduktionen. Andra stora tillverkningsländer är Taiwan och Japan. Solceller tillverkas också i Europa och USA men deras sammanlagda produktion svarar bara för ca 20 % av den totala produktionen. Även här i Sverige sker tillverkning av solceller hos ett företag i Värmland. Ökningen av tillverkningskapaciteten i låglöneländer har lett till att priserna på solceller har sjunkit drastiskt under de senaste fem åren. Se bild. Figur 15: Systempriser i kronor per Watt för olika solcellssystem i Sverige Bilden visar att priserna på solceller i Sverige har minskat mycket kraftigt och nu stabiliserats på en kostnadsnivå runt ca 15 kronor per installerad watt. Under 2013 införde EU strafftullar på kinesiska solceller i form av ett minimi-pris vilket har lett till att kostnadsreduceringen stannat av något. Strafftullarna är tvååriga och skall tas upp för revidering Stallarholmen Sida 26 av 62

27 Den framtida kostnadsutvecklingen beror i hög grad på politiska beslut såsom t ex avskaffandet av strafftullarna samt införande av goda regelverk för sol-el-producenterna så att marknaden kan utveckla bättre och billigare sol-el-anläggningar. Lönsamhet i installationen Varje fastighet är unik, dels vad det gäller takförutsättningar i ett solinstrålningsperspektiv men även i ett installationsperspektiv. Vidare är förutsättningarna för själva el-inkopplingen olika och kan variera stort mellan fastighet till fastighet. Generellt ligger lönsamheten på solcellsanläggningar idag med dagens elpriser och regelverk på en återbetalningstid mellan år exkluderat all form av stöd. Med 35 % investeringsstöd ser man istället 6,5 8 år i återbetalningstid. Att räkna på en investering som görs idag med, vilken betalar sig över 10 år och har en garantitid på 25 år kräver att man nuvärdes-bedömer investeringen och framtida energipriser. Man bör i sin kalkyl beräkna hur mycket man förväntas spara under det första driftåret. Det beloppet bör man sedan räkna upp med en inflation, kanske 1,5 %, och också någon form av energiprisjustering. Kommer framtidens elpriser bli högre eller lägre jämfört med idag? Ett sätt att gissa är att se till hur historiska elpriser utvecklat sig och utifrån det bedöma hur framtiden kan tänkas se ut. Ett bra verktyg för att följa energiprisutveckling är att läsa Nils Holgerson-gruppens årliga energiutredning, "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 6. Se bild. Figur 16: Nils Holgerson-gruppens årliga energiutredning, "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. 6 Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, ger ut rapporten "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" Stallarholmen Sida 27 av 62

28 B26. Investeringskalkyler för objekten i denna förstudie I denna förstudie har vi använt estimaten 1,5 % inflation samt 3 % energiprisökning för kalkylerna på de nio förstudieobjekten. Till förstudien finns också åtta bilagor med mer detaljerade rapporter kring investeringskalkylerna för de olika projektförslagen. I respektive fastighetsrapport går att utläsa att livscykellönsamheten är mycket god på solcellsanläggningar då man inte han någon rörlig driftskostnad. Livslängden på solceller är år varför man med en återbetalningstid på 10 år kan se fram mot år av gratis el eller en avkastning på 3-4 gånger investerat kapital. Investerar jag 1 miljon kronor får jag 3-4 miljoner kr tillbaka. Detta utöver miljöeffekterna. Vidare åstadkommer man en värdeökning på själva fastigheten. En fastighets värde består av väldigt många komponenter. Marknaden, läget, verksamheten, hyresgästen, längs på hyresavtal, osv. En väldigt viktig detalj är själva driftsnettot på fastigheten, alltså vad som blir över när hyresgästen betalat sin hyra och man dragit av alla rörliga kostnader. Med en solcellsinstallation på taket kan man se två tydliga möjligheter: 1) Fastigheten har en tydlig grön profil. Miljömedvetna hyresgäster kan vara beredda att betala lite mer i hyra för att man hyr i en grön fastighet. Energifrågan är en av många detaljer, men just detta område kallas Gröna hyresavtal och är mer och mer vanligt förekommande. 2) Med sänkt elenergiräkning minskar fastighetens rörliga kostnader och fastighetens resultat före avskrivningar förbättras. En viktig parameter vid värdering av fastigheter. Två väldigt viktiga faktorer uppnås alltså, potentiellt högre hyresintäkt samt lägre rörlig kostnad. En diskussion med Therese Göransson på fastighetsbyrån i Eskilstuna rörande dessa frågor gav följande bedömning: Min erfarenhet från över 20 år som fastighetsmäklare är att en investering i nytt energisystem som t ex att gå från olja till värmepump eller att installera solenergi normalt resulterar i en värdeökning på objektet med ca 2/3 av investeringen. På kommersiella lokaler normalt mellan 5-8 % avkastning på minskad driftskostnad. Att räkna på lönsamhet kan göras på många sätt. När man kommer till sol-el-produktion är de ingående komponenterna många, miljö, sparade pengar, åstadkommen energieffektivisering, värdeökning på fastigheten Stallarholmen Sida 28 av 62

29 C. Det hänger på taket: En urvalsmodell för att välja bäst tak och en applicering av modellen på SFABs fastighetsbestånd Låt oss utgå från grundidén att vi eftersträvar förnyelsebar el och många solcellsinstallationer inom SFABs bestånd. Sätt solceller på alla SFABs tak är en ambitiös plan. Men går det? Teoretiskt sett: Ja! Men, det man samtidigt måste fråga sig är: Blir det bra? Blir det snyggt? Blir det lönsamt? Om man är en professionell fastighetsägare och har ett stort bestånd, såsom SFAB, behöver man, förutom att förkasta vissa objekt, också prioritera i vilken ordning man tar sig an sina solenergiidéer. Vi har i denna förstudie tagit fram en urvalsmodell för att komma fram till vilka objekt som lämpar sig bäst för solenergiinstallationer. Urvalsmodellen baseras på tio frågor, där svaret behöver vara JA på varje fråga. Vi kommer i detta kapitel gå igenom de tio frågorna och ge exempel på fastigheter inom SFABs sfär som är lämpliga för solel, men som också av olika anledningar är mindre lämpliga för solenergi. Syftet är inte att rata byggnader, utan att ta fram en lista med de fastigheter som är mest lämpliga att använda för solenergiprojekt. SFAB har tillhandahållit en 100-lista med samtliga fastigheter/objekt som ingår i SFABs förvaltning. Listan kallas 100-listan men omfattar i verkligheten 92 objekt. Av dessa objekt är: 27 förskolor 14 skolor 10 vårdbyggnader eller mottagningar 8 fritidsgårdar och föreningslokaler 7 gruppboenden och korttidsboenden 6 äldreboenden 5 kontorsfastigheter 3 kulturbyggnader 3 bibliotek 3 brandstationer 6 övriga lokaler Vi vill i sammanhanget påminna om att listan endast omfattar SFABs fastigheter, alltså inte hela kommunens bestånd, så som tidigare beskrivits i kapitel A5. I tillägg till de objekt som beskrivs här äger kommunen fastigheter genom Strängnäs Bostads AB samt genom direkt ägande av kommunen. Varje hus är unikt, det går inte att dra slutsatser över hela kommunens bestånd baserat på denna studie Stallarholmen Sida 29 av 62

30 C1. Fråga 1. Äger du ditt tak? En investering i solenergi är en långsiktig investering för fastighetsägaren. Man förväntar sig att solcellerna skall sitta på taket av huset och generera elektricitet i många år framöver, minst 25 år, kanske mer. Solenergiinstallationen är del av fastighetsägarens fasta egendom. Detta innebär att det är de fastigheter som man äger som i första hand blir aktuella för solel. Det är fastighetsägaren som investerar i solceller, inte hyresgästen eller brukaren. På 100-listan finns många objekt där SFAB driver och förvaltar fastigheten, utan att äga den. Här ser vi en del lägenheter, tillfälliga förskolepaviljoner men också stora lokalbestånd som t ex Campusområdet. Figur 17: Campusområdet erbjuder fina takförutsättningar men är inte lämpligt för solenergiprojekt i SFABs regi då man endast hyr lokalerna. Det är fastighetsägaren som gör investeringar i solenergi Stallarholmen Sida 30 av 62

31 Följande objekt är alltså inte lämpliga för ett solenergiprojekt hos SFAB eftersom det är någon annan som är fastighetsägare: 1318 Ugglan Fsk Förskola Järnvägsgatan Filaren Mästarvägen Dagvårdslok/Samlingslok Mästarvägen Campus Skollokaler Skola Regementsgatan Familjecentrum Eskilstunav Familjecentrum Eskilstunavägen 6205 Anhörigcentrum Eskilstunav Dagvårdslok/Samlingslok Eskilstunavägen Ladan 10 Rsmh Ungdoms-/ Föreningslok Nicandergatan Dagstugan Järpen Dagvårdslok/Samlingslok Finningevägen Gruppboende/Gem Lok Källg Gruppboende Källgatan Dagverksamhet Källgatan Dagvårdslok/Samlingslok Källgatan 3 A 6214 Gruppboende Källgatan Gruppboende Källgatan Dagverksamhet Tingstugatan Dagvårdslok/Samlingslok Tingstugatan Paviljong Hammaren Fsk Förskola Solvändan, Mariefred 6302 Paviljong Tomaten Fsk Förskola Vallvägen 14, Åker 6312 Trevnaden Fsk Förskola Eskilstunavägen Ladan 7 Fackexp Expedition/Kontor Nygatan Dagverksamhet Krögaren Expedition/Kontor Storgatan Thomasgården Äldreboende/Service Regementsgatan 6905 Mikaelshuset Ungdoms-/ Föreningslok Finningevägen Ungdomsmottagning Källg Mottagningslokal Källgatan Beroendecentrum Ungdom Mottagningslokal Finningevägen Länna Fritidsgård Fritidsgård Länna 6910 Dagverksamhet Aspö Dagvårdslok/Samlingslok Aspö 6911 Folkets Hus Åker Föreningslokal Torget 1, Åker Det räcker inte att man äger fastigheten. Man måste också äga sitt tak och sin elräkning. Att äga en bostadsrättslägenhet innebär t ex att det är bostadsrättsföreningen som gemensamt äger taket, inte lägenhetsägaren. Därmed är dessa hus svårare för solelsprojekt. Likaså minskar SFABs intresse i solcellsprojekt i objekt där lokalerna är uthyrda med kallhyra, alltså där hyresgästen står för el och uppvärmning. Där får initiativet för minskade elkostnader komma från hyresgästen. Detta innebär att t ex följande två objekt är mindre intressanta för solelsprojekt: 1501 BRF Sjöviken Bostadsrätt Gruppboende Kung Göstas väg Roggeskolan Uthyrd skola Solstigen Stallarholmen Sida 31 av 62

32 C2. Fråga 2. Är det kulturellt/arkitektoniskt ett lämpligt tak för solpaneler? I ett bestånd som SFABs finns en del byggnader där de kulturella eller estetiska värdena har större betydelse än att maximera egenproducerad el. Det kan gälla kulturellt intressanta byggnader som t ex Väderkvarnen i Strängnäs eller Rådhuset i Mariefred. Det kan också finnas andra byggnader där det är olämpligt med solceller, t ex vore det mindre bra att sätta solpaneler på grästaket på den nya förskolan i Åkers Styckebruk. Varje nytt projekt kan prövas genom bygglovsförfarande, så är man osäker på om taket är bra eller inte, kan bygglovsprocessen ge svar. Vid nyproduktion är det bra att redan från början fundera på hur olika typer av solcellsanläggningar kan integreras i nybygget på ett bra sätt. Figur 18 - Grassagården har förvisso södervända tak, men eftersom det är en kulturbyggnad är den olämplig för montage av solpaneler. Följande objekt är alltså inte lämpliga för ett solenergiprojekt hos SFAB då det skulle förvanska en kulturminnesmärkt miljö eller på annat sätt verka olämpliga: 1905 Grassagården Kulturbyggnad Hospitalsgatan Kvarnen Kulturbyggnad Kvarngatan Djäknegården Kulturbyggnad Kyrkogatan Mariefreds Rådhus Bibliotek Rådhustorget, Mariefred 5307 Kanonkulan Förskola Hornklintsleden 1, Åker Stallarholmen Sida 32 av 62

33 C3. Fråga 3 - Håller huset och taket i 30 år? Solceller är en långsiktig investering. Behöver man t ex byta ett tak eller laga ett läckage så får man först montera ner solcellerna, sen byta taket och därefter montera tillbaka solcellerna, något man vill undvika. Då är det bättre att planera för solcellsmontage i samband med en renovering. Det finns dessutom skalfördelar i genomföra de bägge projekten, takomläggning och solcellsmontage, ihop. Om man är en stor fastighetsägare, som SFAB, kan man avstå från solelprojekt på tak med oviss framtid, fram tills man vet vad som kommer hända med huset. Det gäller t ex tomställda lokaler. Samtidigt som man måste tro att taket lever i 25 år till, behöver man inte planera att äga fastigheten i 25 år till. Investeringen i solenergi höjer värdet på fastigheten, vilket ökar försäljningsvärdet, på samma sätt som att installera bergvärme eller byta fönster. Figur 19: Taket på brandstationen i Åkers Styckebruk kommer förmodligen behöva läggas om inom de närmaste 25 åren. Följande objekt är alltså inte lämpliga för ett solenergiprojekt hos SFAB idag, eftersom det är vår bedömning att man inte är säker på taket och fastighetens framtid: 1301 Storken Fsk Tomställd Finningevägen Pelikanen Fsk Förskola Vallbyvägen Nattugglan Fsk (Bullerbyn) Förskola Botvidsgatan Svalan Kontorslokaler Kontor Finningevägen Sundby Ekonomibyggnader Magasin/Lager Tynäsvägen 3201 Selaöhemmet Tomställd Husbyholmsv. 14, Stallarh Axet 1 Fsk Förskola Rättarvägen 8, Åker 5303 Vetet Fsk/Regnbågens Fsk Tomställd Skördevägen 56, Åker 5901 Åkers Brandstation Brandstation Solbergavägen 36, Åker 5904 Åkers Fsk/Axet 2 Fsk Tomställd Solbergavägen 11, Åker Stallarholmen Sida 33 av 62

34 C4. Fråga 4 - Är taket södervänt? Södervända tak har bäst solinstrålning. Det finns dock flera solenergilösningar på marknaden som kan nyttja fasader och tak som vetter mer mot norr, men dessa lösningar är inte lika kostnadseffektiva och bör därför användas först när alla södervända tak är använda. Allra bäst blir det med ett tak som både vetter åt söder och som lutar grader, men även platta tak, eller nästan platta tak, kan användas och ge bra elproduktion. På ett platt tak kan man använda ett montagesystem som ställer upp panelerna i lutning mot solen. Figur 20: Södervända tak har bäst solinstrålning, men även sydost och sydväst ger bra solelproduktion. Söderläge betyder dock inte exakt 180 grader syd. Även sydost och sydväst fungerar bra. Har man många objekt, så som SFAB har, bör man börja med de sydliga taken och vänta med att använda östliga och västliga tak. Detta aktualiseras även då man väljer monteringsplats på objekt med flera tak, t ex en skola som har flera byggnader kring en skolgård. Följande objekt är alltså inte lämpliga för ett solenergiprojekt hos SFAB eftersom de inte har några södervända tak: Figur 21: Riagården i Åkers Styckebruk har sin taksträckning i nord-sydlig riktning. Välj hellre andra, mer södervända tak, i första hand 2201 Hammargården Äldreboende/Service Ruddammsg. 10, Mariefred 2901 Mariefreds Brandstation Brandstation Ruddammsgatan 2, Mariefred 5201 Riagården Äldreboende/Service Stockenströms väg 28, Åker Stallarholmen Sida 34 av 62

35 C5. Fråga 5 - Är taket utan skugga? Det kan kännas självklart att det måste till solsken för att producera solenergi: ett oskuggat tak är förstås bäst. Men, det viktigt att föra på tal att taket måste vara helt fritt från skuggor, alltså att även en partiell skugga har stor negativ inverkan. Solpaneler på taket är monterade i slingor, där hela slingan balanserar sig att ge samma effekt. Detta innebär att slingorna anpassar sig efter sämsta fläcken, så det räcker med skugga från t ex en flaggstångsknopp för att drastiskt försämra produktionen. Figur 22: Strängnäs Brandstation har en vandrande skugga från en radiomast som ger partiell skugga större delen av dagen Skuggor som man vill undvika kan dels komma från omgivningen, t ex flaggstänger, master, andra byggnader eller träd. Man vill också undvika skuggor från andra delar av taket, t ex takkupor, högre delar av byggnaden, ventiler, snörasskydd och antenner. I vissa fall går skuggproblemet att åtgärda, t ex såga ner ett träd eller flytta en antenn. I andra fall bör man undvika taket, eller använda tekniska lösningar som inte nyttjar slingor och som inte reagerar på direkt solljus, utan på dagsljus. Figur 23: Sictoniagården på Vansö ligger mysigt inbäddad bland glesa tallar. Träden skuggar taken och gör dem mindre lämpliga för solenergiinstallationer. Följande objekt är alltså inte lämpliga för ett solenergiprojekt hos SFAB då de har skugga på taket: 1916 Strängnäs Brandstation Brandstation Kilenkorset 4201 Sictoniagården Äldreboende/Service Strängnäsvägen, Vansö 5501 Villa Kyrkvägen Åker Bostad Kyrkvägen 47, Åker Stallarholmen Sida 35 av 62

36 C6. Fråga 6 - Är taket lämpligt ur ett driftshänseende? Solpanelsinstallationer är avsedda att klara väder och vind i många år, de är robusta och tåliga. Solpaneler skall klara både höststormar och hagelskurar. Montagesystemen hållfasthetsberäknas, och hänsyn tas till både de snölaster och vindlaster som råder på den aktuella platsen. Elektriska installationer är IP65 klassade, alltså avsedda för att sitta utomhus. Material som härdat glas, rostfritt stål och aluminium bör användas genomgående för att ge högsta möjliga kvalitet och livslängd. Solpaneler är däremot inte avsedda att gå på. Ytan är täckt av glas och kan gå sönder och även om det inte syns kan microsprickor uppstå i cellerna och kraftfullt försämra produktionen. Det man främst måste ta hänsyn till är två saker: Risken att få ofrivilliga besökare på taket. Denna risk gäller framförallt flacka tak, enplansbyggnader och i skolmiljöer. Behovet av att låta egen personal göra arbeten på taket. Vissa flacka tak snöröjs under riktigt snörika vintrar. Skottning går inte att genomföra med solceller på taket. Man kan göra underhållskorridorer, men ej skotta på själva panelerna. Figur 24: Stallarholmens bibliotek och fritidsgård är en enplansbyggnad med ett flackt tak inom ett skolområdet. Där finns risk att få ofrivilligt besök av ungdomar. Figur 25: Trollskogens förskola är en enplansbyggnad med flacka tak Följande objekt bör utvärderas från ett driftsperspektiv innan man startar solenergiprojekt: 1108 Finningeskolan Skola Brunnsvägen Mariefredsskolan Skola Slottsträdgårdsg. 2, Mariefred 3902 Stallarholmens Bibl/Fritidsgård Bibliotek/Fritidsgård Vannestav. 2, Stallarholmen Stallarholmen Sida 36 av 62

37 C7. Fråga 7 - Är det installationstekniskt möjligt? Innan man beslutar om ett solelprojekt måste man ta ställning till huruvida det är konstruktionsmässigt möjligt att montera solpaneler på ett tak, och där är förstås en avgörande fråga: Är taket starkt nog? En solpanelinstallation är i sig inte så tung att den påverkar hållfastheten, förutom i två fall: Vissa tak är dimensionerade för att klara snölaster under normalår, men inte under extremt snöiga vintrar. Dessa tak behöver då skottas. Detta går inte att genomföra om det ligger solpaneler på taket. Vissa montagemetoder på platta tak bygger på att montaget hålls på plats med hjälp av barlast. Taket måste då klara av den extra vikt som barlasten innebär. Nästa fråga blir om det finns något lämpligt att fästa solpanelerna i. Idag finns det många olika montagesystem på marknaden, men oavsett vilket system man väljer måste underlaget sitta fast. Ett spikat plåttak kan t ex behöva skruvas fast innan man påbörjar solcellsmontage. Det finns även tak som är så fyllda med burspråk, vinklar och vrår att den tillgängliga takytan som blir kvar är så liten att det inte blir ekonomiskt hållbart att investera i solel för det huset. Figur 26: Taket på föreningslokalen på Nygatan 18 i Mariefred (Biohuset) är fyllt av burspråk, kupor och annat som försvårar solcellsinstallationer Figur 27: Taken på Paulinska skolan är vackra, men väldigt svåra att sätta solceller på, eftersom de inte är plana och dessutom försedda med många små takkupor Följande objekt är alltså inte lämpliga för ett solenergiprojekt hos SFAB eftersom de är installationstekniskt för svåra för att projektet skall bli lönsamt: 1101 Paulinska Skolan Skola Kristinavägen Föreningen 13 Ungdoms-/föreningslokal Nygatan 18, Mariefred Stallarholmen Sida 37 av 62

38 C8. Fråga 8 Kan vi prioritera ett stort tak? Solpaneler kräver stora takytor: Hellre ridhus än radhus. Varje solpanel mäter 1,0 m x 1,7 m och ger c:a 250 W. En anläggning som beräknas producera c:a kwh årligen behöver alltså vara c:a 70 m 2 stor. En stor installation ger ofta bättre avkastning per investerad krona än en liten installation, då det finns skalfördelar i planering, projektering, bygglovsförfarande, etablering, kabeldragning, inkoppling etc. Man bör därför eftersträva så stora installationer som möjligt, för att hålla kostnaden per producerad kwh nere. Samtidigt skall man inte bygga för stort, för det finns en finess med att vara självförsörjande, men inte mer, alltså att man producerar strax mindre än man konsumerar under ett år. Det finns ekonomiska fördelar med detta, t ex skatteavdrag. Man bör alltså inte bygga större än anläggning än att den matchar fastighetens förbrukning. Många av SFABs objekt är stora förbrukare, med året-runt-verksamhet och dygnet-runt-verksamhet. Många av fastigheterna har också förhållandevis liten tillgänglig takyta. Det är naturligt då det rör sig om flervåningshus, som har mindre tak i förhållande till lokalarea. Offentligt ägda lokaler har också mer ventilation, takkupor, skorstenar, antenner och snörasskydd än andra tak. Detta innebär att få, kanske inga, objekt i SFABs lista kommer kunna bli helt självförsörjande med hjälp av solel. Däremot kan många fastigheter få ett välkommet tillskott av egenproducerad el. C9. Fråga 9 Kan vi prioritera objekt med jämn förbrukning över året? I denna förstudie har SFABs projektgrupp haft en stark uppfattning att det är bättre att nyttja den producerade strömmen direkt än att sälja ut den på nätet, och vill därmed prioritera objekt med jämn förbrukning. Gör man på detta sätt kan man se solelsinstallationer som en energieffektiviseringsåtgärd istället för en energiekonomisk åtgärd. Dock kan vi konstatera tre saker som gör att denna prioritering inte är nödvändig: Även objekt med ojämn förbrukning, t ex en skola som inte har någon verksamhet i juli när solen står som högst, använder el. Exempel: En skola med kwh/juli kan svälja en solelproduktion på kwh/år (c:a 800 m 2 i sydost) utan egentliga överskott. Enligt elmarknadsregler mäts överskott/underskott på timnivå. Man behöver alltså inte producera och konsumera samtidigt, utan kan sälja sitt överskott. Som redogjorts för tidigare i rapporten är värdet på elen som säljs ut på elnätet nästan detsamma som kostnaden för el när man köper den. Alltså är det samma goda ekonomi att ha en hög grad av överproduktion på sommaren. Sälja ut detta överskott och få betalt för, pengar man på vintern använder för att betala sin elräkning med. Att syfta till att bygga så mycket sol-el-produktion som möjligt på de tak som är lämpliga, erhålla överskott som kan användas av andra fastigheter är även det en viktig aspekt Stallarholmen Sida 38 av 62

39 C10. Fråga 10 Kan vi prioritera skyltlägen? Projektgruppen är enig om att det vore roligt att prioritera skyltlägen, alltså installationer som synliggör att kommunen satsar på solel. Vi vill i sammanhanget ge en rekommendation: det är viktigt att samtidigt som man prioriterar skyltlägen, bör man också bygga bra och gedigna lösningar. Det finns alltså ingen poäng i att sätta upp solpaneler bara för syns skull. Idag kan man anta att allmänheten ser att det finns solpaneler på ett hus. Inom några år, när kunskapen om solel spridit sig, kommer allmänheten snabbt se skillnad på bra och dåliga installationer. Det finns produkter på marknaden som i realtid visar hur mycket solel en anläggning producerar, samt en del andra parametrar, t ex solinstrålning, förbrukning, etc. Kanske är det en rolig idé att kombinera en solelsinstallation med en informationstavla som visar hur mycket el som produceras, självförsörjandegrad, antal soltimmar, etc. Om SFAB väljer att sätta solpaneler på kommunhuset kan denna display stå i kommunens reception. Figur 28: Med solceller på taket kan man ha en realtidsuppdaterad display i kommunens entré som visar hur mycket el som produceras Stallarholmen Sida 39 av 62

40 C11. Summering - Objekt som är lämpliga för solel Vi inledde detta kapitel med en 100-lista och har med hjälp av en tiostegsmodell arbetat oss igenom de olika fastigheterna. Kvar finns nu inledningsvis de nio objekt som presenteras i avsnitt D i denna rapport. De är: 1102 Vasaskolan Skola Lagmansgatan Trollskogens Förskola Förskola/Fritidshem Urban Hjärnes väg Isabellagården Äldreboende/Service Finningevägen 40 B-C 1204 Kristinagården Äldreboende/Service Sörgärdsgatan Kontor SBAB/SFAB Kontor Vältstigen Kommunhuset Kontor Nygatan Strängnäs Bibliotek Multeum Museum/Bibliotek Eskilstunavägen Mariefreds VC/Sjukhem Vårdbyggnad Solvändan 1,3 Nya Resecentrum Tågstation Långbergsgatan I tillägg till dessa finns ytterligare ett tiotal fastigheter där vi bedömer att det finns mycket goda förutsättningar för solenergi. Här presenteras några exempel i bild: Figur 29: Resurscentrums tak är utmärkt för solel. Kulturskolans tak är förvisso bra, men den traditionella byggnadsstilen kanske är mindre lämplig för eftermontage av solceller Stallarholmen Sida 40 av 62

41 Figur 30: Täppans förskola i Strängnäs har ett utmärkt tak i perfekt söderläge. Björken som står på parkeringsplatsen måste troligen tas bort för att undvika skuggning. Själva förskoleverksamheten bedrivs på andra sidan av huset. Figur 31: Stallarholmsskolan har flera bra tak på höga södervända byggnader. Allra bäst är matsal och slöjdsal (det södervända taket längst upp till höger i bild) men även röda skolan och vita skolan har fina södertak. Sporthallens tak (längst till vänster i bild) är utmärkt, förutsatt att det klarar av snölaster, etc Stallarholmen Sida 41 av 62

42 Åkersskolan, Tosteröskolan, Härads skola och Lännaskolan har liknande förutsättningar som Stallarholmsskolan, alltså flera byggnader, några av dem i flera plan, där solelsinstallationer skulle passa bra. Vi föreslår därmed att man, förutom att kika mer noggrant på de nio objekt som presenteras i D- avsnitten av denna rapport, också tänker solel för följande byggnader: 1107 Kulturskolan/Resurscentrum Skola Eskilstunavägen Tosteröskolan Skola Stenbyvägen Täppan Fsk Förskola Bivägen Stallarholmsskolan Skola Vannestav. 2, Stallarholmen 4102 Fogdöskolan/Liljan Fsk Skola Vansövägen, Fogdö 4103 Häradsskolan Skola Härads Kyrkväg 4, Härad 4302 Härads Fsk/Äppellunden Fsk Förskola Härads Kyrkväg, Härad 5101 Åkersskolan Skola Skolvägen 1, Åker Det finns ännu fler byggnader i SFABs bestånd som är bra för solel. I många fall är själva fastigheten alldeles utmärkt, och den avgörande frågan är om man ur ett fastighetsägarperspektiv är villig att använda just den. Många av dessa är enplansbyggnader i miljöer där det vistas mycket barn och ungdomar (skolor, förskolor, fritidshem, etc). Där måste fastighetsägaren bestämma sig för hur man vill agera, om man ser en risk för vandalisering. Figur 32: Tallbackens förskola i Åkers Styckebruk. Bra tak för solelsproduktion, men vill man som fastighetsägare ur ett underhållsperspektiv lägga solpaneler på ett flackt tak på en enplansbyggnad på en förskola? Stallarholmen Sida 42 av 62

43 Utöver objekten i listan ovan, och utöver listan i avsnitt D av denna rapport, kan även följande objekt vara lämpliga för solenergi: 1113 Karinslundssk/Isabellask Skola Sundbyvägen Skogsbacken Fsk Förskola Solstigen Trädgårdsmästaren Fsk Förskola Bondegatan Grävlingen Fsk Förskola Brunnsvägen Tosterö Fsk/Sädesärlan Fsk Förskola Stenbyvägen Solgläntan/Dovhjorten Fsk Förskola Nyponstigen Siklöjan Fsk Förskola Svedjevägen Torulv Fsk Förskola Tynäsvägen Gruppboende Smörsoppen Gruppboende Oxhagsvägen Korttidsboende Sundby Korttidsboende Tynäsvägen Brandsta Korttidsboende Sörgärdsgatan Nyponet Fsk Förskola Nyponvägen Tallen Fritidshem Fritidshem Nyponvägen Ängen/Hammarängens Fsk Förskola Solvändan Marielunds Fsk Förskola Brostugevägen Ängshyddan Fsk Föräldrakooperativ Violavägen Björnmossan Fsk Förskola Stenvägen Wik Fritidsgård Fritidsgård Djurgårdsgatan Djurgårdsporten Föreningslokal Djurgårdsgatan Stallarholmens Fsk/Tegelhuset Förskola Villavägen Stallarholmens Fsk/Trähuset Förskola Villavägen 1 B 5102 Lännaskolan Skola Klockargårdsvägen Tallbacken Fsk Förskola Stockenströms väg Tomaten Fsk Förskola Vallvägen 14 Rekommendationer: SFAB, och för den delen kommunens alla fastighetsägande bolag och enheter, bör besluta sig för att minst 10 % av deras elanvändning skall komma från egenproducerad solel inom tio år. När man väl bygger sol-el på ett tak, maximera den ytan som finns för att nå bästa kostnadseffektivitet. Bygg på alla lämpliga tak. Tänk självförsörjande-grad inom fastighetsbeståndet snarare än egenanvändning i själva fastigheten. All nyproduktion bör innehålla egenproducerad el. På nyproduktion bör man varje gång värdera att lägga taket i bästa söderriktning om möjligt, att takgenomföringar görs på norrtak och inte södertak. Ju mer och fler sol-el-anläggningar SFAB bygger på tak som allmänheten ser, desto mer påverkar man allmänheten att själva investera i förnybar grön egen elproduktion Stallarholmen Sida 43 av 62

44 D. Föreslagna lösningar för nio utvalda fastigheter Som en del av denna förstudie presenteras projekterade lösningar för nio av SFABs objekt. En projekterad lösning innebär att vi visar på hur en solelinstallation skulle kunna se ut, vad den skulle kunna ge, speciella saker att tänka på och vilka kostnader och intäkter man kan räkna med. Dessa lösningar presenteras överskådligt i denna rapport. Som bilagor till rapporten finns även en mer utförlig förslagsbild för varje objekt med specificerade kostnader, energimängder och intäktsmöjligheter. De nio objekten är: 1102 Vasaskolan Skola Lagmansgatan Trollskogens Förskola Förskola/Fritidshem Urban Hjärnes väg Isabellagården Äldreboende/Service Finningevägen 40 B-C 1204 Kristinagården Äldreboende/Service Sörgärdsgatan Kontor SBAB/SFAB Kontor Vältstigen Kommunhuset Kontor Nygatan Strängnäs Bibliotek Multeum Museum/Bibliotek Eskilstunavägen Mariefreds VC/Sjukhem Vårdbyggnad Solvändan 1,3 Nya Resecentrum Tågstation Långbergsgatan Dessa objekt är delvis utvalda med hjälp av tiostegsmetoden som presenterades i föregående kapitel och delvis valda av uppdragsgivarna inom kommunen som extra intressanta objekt. De representerar alltså inte nödvändigtvis de nio allra bästa fastigheterna. Alla objekten är granskade, men inte detaljprojekterade. Vid en eventuell framtida upphandling bör alla entreprenörer uppmanas att själva förankra genomförbarheten. Objektet Kommunhuset är dessutom utvalt som pilotprojekt Stallarholmen Sida 44 av 62

45 D1. Förslag till lösning - Vasaskolan Objekt 1103 är Vasaskolan som ligger på Lagmansgatan 1 i centrala Strängnäs, m 2 BRA. Det är ett skolområde, där de flesta byggnaderna är i flera plan. Byggnaderna genomgår just nu en renovering, främst av inre ytor. Taken är klädda med tegelpannor. Figur 33: Vasaskolan Vasaskolan har flera bra tak i söderläge. Taklutningen är c:a 27 grader, vilket är gynnsamt. Eftersom detta är en skolbyggnad är det bra att husen är i flera plan, det minskar risken att någon skulle få för sig att klättra upp på taket och därmed kunna förstöra solpanelerna. Vårt föreslag är att använda fyra tak, se bild på nästa sida, för att montera = 261 solpaneler. Dessa skulle tillsammans kunna producera kwh/år, vilket motsvarar c:a 20 % av skolans årliga förbrukning. Även under sommarmånaderna när lokalnyttjandet är lägre och solelproduktionen som högst innebär detta att den mesta av den producerade energin direktanvänds inom fastigheten. Det finns en del takgenomföringar och skorstenar på taken att ta hänsyn till, men de flesta sitter högt på taken och ger därmed inga skuggeffekter. Det finns också en takbrygga monterad på södersidan av taken vilken bör flyttas över till norrsidan så att maximal mängd paneler ryms. Eventuellt bör även snörasskydden flyttas lite längre ner på taken, även detta för att ge maximalt utrymme. Om detta sker kanske ytterligare solpaneler kan rymmas Stallarholmen Sida 45 av 62

46 Figur 34: Vasaskolan - fyra tak är lämpliga för solel som tillsammans rymmer 261 solpaneler. I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Vasaskolan. En mer utförlig rapport finns i bilagan Vasaskolan Fastighetsrapport. Fastighet Vasaskolan Objekt 1102 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 20,2% Energispareffekt 15,7% Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 10 år Investering kr Stallarholmen Sida 46 av 62

47 D2. Förslag till lösning - Trollskogens förskola Objekt 1103 är Trollskogens förskola (f d Långbergsskolan) som ligger på Urban Hjernes väg 12 i Strängnäs, 2162 m 2 BRA. Det är ett skolområde med flera enplansbyggnader med näst intill platta tak. Byggnadernas tak kommer eventuellt att renoveras under Figur 35: Trollskogens förskola Om renovering sker är det ett bra tillfälle och en bra bas för solcellsinstallationer. Om renoveringen skjuts på framtiden bör man avvakta med solcellsprojektet också. På skolan ryms troligen = 336 paneler. Detta antagande bygger på att man i samband med kommande takrenoveringar bygger tak som har minst 10 graders taklutning samt att alla takgenomföringar flyttas till den del av taket som vetter mot norr. På gymnastikhallen kan dock redan idag 66 paneler monteras. Om man inte vill bygga om taket för att åstadkomma lutning kan man istället använda en montageteknik som höjer solpanelerna i bakkant, se figur 20. De träd som står närmast den södra byggnaden kan komma att skugga solelinstallationen. Om de gör det bör de tas ner. Rent solelstekniskt är dessa tak, efter ombyggnad, lämpliga att nyttja för solelinstallation. Dock bör man ta i betänkande om man verkligen vill använda ett platt tak på en enplansbyggnad, med tanke på den eventuella risk som finns för vandalism. Figur 36: Montagesystem för platta tak som förbättrar lutningen mot solen för solpanelerna Stallarholmen Sida 47 av 62

48 Figur 37: Trollskogens förskola Efter takomläggning är det möjligt att placera 336 paneler här I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Trollskogens förskola. En mer utförlig rapport finns i bilagan Trollskogens förskola Fastighetsrapport. Fastighet Trollskogens förskola Objekt 1103 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 55,4 % Energispareffekt 24,6 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 11 år Investering kr Stallarholmen Sida 48 av 62

49 D3. Förslag till lösning - Isabellagården Objekt 1201 är Isabellagården som ligger på Finningevägen 40 B-C i Strängnäs, m 2 BRA. Detta äldreboende är sammanbyggt med Strängnäs Vårdcentral, men kommunen äger inte vårdcentralsbyggnaden. Isabellagården består av tre enplans huskroppar med nordsydlig sträckning samt en sammanhållande huskropp i östvästlig sträckning. Alla taken förefaller platta, men tittar man noga ser man att varje huskropp har ett ryggåstak med c:a 10 graders taklutning. Taken är klädda med tjärpapp. Byggnaderna har hög elanvändning då det är verksamhet igång året runt, dygnet runt. Figur 38: Isabellagården Nyttjar man alla huskropparna resulterar detta i sju olika möjliga solelsinstallationer. Totalt bedöms taken rymma = 394 paneler, om man använder de stora öppna ytorna på taket. Fler skulle rymmas om man verkligen fyllde varje yta av tak. Förslaget innebär att man på den östvästliga huskroppen i mitten monterar solpaneler i takets lutning, men på de övriga delarna använder ett montagesystem som höjer upp panelen något för bättre vinkel mot solen. I ett solelstekniskt perspektiv är byggnaderna lämpliga för solel, om man tar hänsyn till att inte träd, buskar och flaggstänger skuggar anläggningen. Dock bör man som fastighetsägare även beakta: Många av de montagesystem som höjer upp solpaneler för bättre vinkel skruvas inte i taket utan hålls fast med hjälp av barlast. För att kunna använda denna typ av system måste takets hållfasthet utvärderas så att de klarar den extra lasten. De ställen på taket där man lägger solpaneler kan inte snöröjas, i händelse av verkligt snörika vintrar och en takkonstruktion som kräver snöröjning Stallarholmen Sida 49 av 62

50 Figur 39: Isabellagården. Här kan sju olika tak nyttjas och totalt 394 paneler monteras I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Isabellagården. En mer utförlig rapport finns i bilagan Isabellagården Fastighetsrapport. Fastighet Isabellagården Objekt 1201 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 11,5 % Energispareffekt 11,3 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 12 år Investering kr Stallarholmen Sida 50 av 62

51 D4. Förslag till lösning - Kristinagården Objekt 1204 är Kristinagården som ligger på Sörgärdsgatan 10 i centrala Strängnäs, m 2 BRA. Det är ett äldreboende i flera plan, byggt i en hästskoliknande form kring en innergård. Taken, som har en taklutning på c:a 21 grader, är klädda med tegelpannor. Figur 40: Kristinagården Kristinagården har flera tak som kan nyttjas för solcellsinstallationer, något i utmärkt söderläge, några andra med sydöst och sydvästlägen. Om man väljer att göra installationen i flera steg kan man börja med det mest södervända taket, och därefter utöka med fler paneler på kringliggande tak. Vårt föreslag är att använda fyra tak, se bild på nästa sida, för att montera = 209 solpaneler. Vill man, kan man också nyttja taket mot gatan i västlig riktning, detta tak är dock inte med i vår beräkning. Dessa 209 paneler skulle tillsammans kunna producera kwh/år, vilket motsvarar c:a 12 % av äldreboendets årliga förbrukning. Eftersom äldreboendet har hög elanvändning året runt kommer det mesta av den solel som produceras att användas direkt inom fastigheten. Det finns en del takgenomföringar och skorstenar på taken att ta hänsyn till, men de flesta sitter högt på taken och ger därmed inga skuggeffekter. Det finns också en takbrygga monterad på södersidan av taken vilken bör flyttas över till norrsidan så att maximal mängd paneler ryms. Eventuellt bör även snörasskydden flyttas lite längre ner på taken, även detta för att ge maximalt utrymme. Om detta sker kanske ytterligare solpaneler kan rymmas Stallarholmen Sida 51 av 62

52 Figur 41: Kristinagården har plats för 209 paneler på de tak som vetter mot innergården. I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Kristinagården. En mer utförlig rapport finns i bilagan Kristinagården Fastighetsrapport. Fastighet Kristinagården Objekt 1204 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 11,8 % Energispareffekt 11,5 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 12 år Investering kr Stallarholmen Sida 52 av 62

53 D5. Förslag till lösning Kontor SBAB/SFAB Objekt 1401 är SBAB och SFABs kontor på Vältstigen i Kilenområdet i Strängnäs, m 2 BRA. Det är en enplansbyggnad med flera huskroppar, där två av dem har fina södervända tak. Taklutningen är c:a 20 grader och taken är belagda med taktegel. Figur 42: SBAB och SFABs kontor Vårt förslag omfattar de bägge södervända taken på kontorsbyggnaden, se bild nästa sida, där man kan montera = 180 solpaneler. Dessa skulle tillsammans kunna producera c:a kwh/år, vilket skulle innebära en självförsörjningsgrad på c:a 29 %, en bra siffra bland de nio objekt som finns med i denna rapport. Orsaker som medverkar till att självförsörjningsgraden är relativt hög är dels att detta är en enplansbyggnad, som alltså har proportionellt mer tak i förhållande till antal kvadratmeter, och dels att de två södervända taken är utmärkta tak utan takgenomföringar, burspråk, skorstenar eller annat som hindrar installationen. Hela kontorsområdet är dessutom inhägnat med staket, vilket minskar risken att taken skulle bli vandaliserade. Det södra taket kan eventuellt drabbas av partiell skuggning under vinterhalvåret från den närliggande skogsdungen. Om så är fallet bör man utvärdera att ta ner några av de närmaste träden i skogsdungen. Inom SBAB och SFABs område finns också en förrådslänga med tak som vetter mot genomfartsleden Kilenvägen, Gamla E20. Den södervända delen av längan är skuggad av ett skogsparti. Den andra halvan vetter mot väst och som har fint skyltläge mot genomfartsleden. Detta tak skulle möjligen kunna vara intressant för skyltlägets skull, men läget är inte optimalt ur solelsproduktionsperspektiv. I tillägg måste fastighetsägaren planera att denna förrådslänga förväntas vara oförändrad under många år framöver om den skall vara lämplig för solcellsmontage Stallarholmen Sida 53 av 62

54 Figur 43: SBAB och SFABs kontor har två södervända tak där 180 paneler skulle rymmas I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på SBAB och SFABs kontor. En mer utförlig rapport finns i bilagan SBAB/SFABs kontor Fastighetsrapport. Fastighet SBAB/SFABs kontor Objekt 1401 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 28,6 % Energispareffekt 19,3 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 11 år Investering kr Stallarholmen Sida 54 av 62

55 D6. Förslag till lösning - Kommunhuset Objekt 1402 är Kommunhuset som ligger på Nygatan 10 i centrala Strängnäs, 9 122m 2 BRA. Det är en kontorsbyggnad i flera plan, med tre sammanbyggda huskroppar, där två delar vetter mot sydost och huvudbyggnaden vetter mot sydväst. Taken är klädda med tegelpannor, taklutning c:a 24 grader. Figur 44: Kommunhuset i Strängnäs Kommunhusets tak är av flera skäl mycket lämpliga för att montera solceller på: Det är stora, höga tak i bra väderstreck, utan skuggning. Lokalerna förbrukar mycket energi vilket gör att det mesta av den producerade elen kommer direktanvändas i huset. Det är ett utmärkt skyltläge för kommunen att visa att man kommit igång med solel. Om man samtidigt installerar en mätare som visar produktion och förbrukning i realtid, med en pedagogisk display i Kommunhusets entré, kan man i realtid visa anställda och besökare hur mycket egen el man producerar. Kan t ex användas i Energirådgivningens verksamhet i entréhallen. Vi föreslår därför att SFAB väljer Kommunhuset som ett pilotprojekt för solcellsmontage. Vårt föreslag är att använda fyra tak, se bild på nästa sida, för att montera = 417 solpaneler. Dessa skulle tillsammans kunna producera kwh/år, vilket motsvarar c:a 12 % av fastighetens årliga förbrukning. Likt flera andra objekt kan man i samband med installation behöva flytta takbryggor från södersidan till norrsidan samt eventuellt flytta ner snörasskydd en bit Stallarholmen Sida 55 av 62

56 Figur 45: Kommunhuset i Strängnäs med 417 solpaneler blir ett utmärkt pilotprojekt med bra skyltläge. I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Kommunhuset. En mer utförlig rapport finns i bilagan Kommunhuset Fastighetsrapport. Fastighet Kommunhuset Objekt 1402 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 11,8 % Energispareffekt 11,3 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 12 år Investering kr Stallarholmen Sida 56 av 62

57 D7. Förslag till lösning Strängnäs Bibliotek Multeum Objekt 1903 är Multeum, tillika Strängnäs Bibliotek, som ligger på Eskilstunavägen 2 i centrala Strängnäs, m 2 BRA. Det är en byggnad med flera tak åt många olika väderstreck och flera arkitektoniska finesser, torn ljuslanterniner, etc. Delar av huset är i ett plan, andra delar i två. Taken är klädda med plåt och tegelpannor. Det stora taket mot Eskilstunavägen har en taklutning på c:a 20 grader. Figur 46: Strängnäs Bibliotek - Multeum På det stora taket som vetter mot Eskilstunavägen kan man placera 120 solpaneler som tillsammans kan producera c:a kwh årligen. Det skulle ge en självförsörjandegrad på 19 % för byggnaden. Vill man få plats med 120 solpaneler kommer det inte bli en rektangulär ruta på taket med solpaneler utan man måste placera panelerna så att skuggning av takkupor och tornet vid entrén undviks. Man får också ta i beaktande att trädpartiet i väster kan ge partiell skuggning på seneftermiddagarna. Snörasskyddet på taket kan behövas flyttas ner lite. Multeum är ett intressant objekt i denna studie eftersom byggnaden för fram frågor kring hur utseendet på en solelsinstallation påverkar en fastighet. Vid nybyggnation är det enkelt att ta med solel som ett önskemål i konstruktionsprocessen, men hur gör man med redan befintliga byggnader? Positiva aspekter kring en solelsinstallation på Multeum skulle vara att det är ett bra objekt att visa kommuninvånarna att man menar allvar med självförsörjning och energieffektivisering, ett publikt hus med bra tak i söder som utnyttjas för miljövänlig och modern elförsörjning. Negativa aspekter kan vara att det påverkar husets arkitektoniska särart för mycket och därmed förfular miljön. Frågan kräver diskussion hos varje fastighetsägare och kan t ex prövas genom normalt bygglovsförfarande Stallarholmen Sida 57 av 62

58 Figur 47: Multeum med Strängnäs Bibliotek har ett bra södervänt tak mot Eskilstunavägen där 120 solpaneler får plats I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Multeum. En mer utförlig rapport finns i bilagan Multeum Fastighetsrapport. Fastighet Multeum Objekt 1903 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 19,0 % Energispareffekt 15,5 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 10 år Investering kr Stallarholmen Sida 58 av 62

59 D8. Förslag till lösning Mariefreds Vårdcentral och Sjukhem Objekt 2202 är Mariefreds Vårdcentral och Sjukhem som ligger på Solvändan 1-3 i Mariefred och omfattar m 2 BRA. Det är en vårdbyggnad, där de flesta delarna av byggnaden är i flera plan. Det finns byggnadsdelar med platta tak klädda med tjärpapp och andra delar med lutande tak, c:a 27 graders lutning på de flesta ställen, som är klädda med falsad plåt. Figur 48: Mariefreds vårdcentral och sjukhem Byggnaden har flera bra tak i söderläge. Vårt föreslag är att använda sex tak, se bild på nästa sida, tre lutande tak och tre platta tak för solcellsmontage. Där kan man montera paneler = 778 solpaneler, vilket gör det till den största installationen av de nio fastigheter vi beskrivit i denna rapport. Dessa 778 paneler skulle tillsammans kunna producera kwh/år, vilket motsvarar c:a 18,5 % av byggnadernas årliga förbrukning. Som på del flesta vårdbyggnader har Mariefreds vårdcentral omfattande avluftnings- och ventilationssystem med många takgenomföringar. Dessa måste man ta hänsyn till när man projekterar en solcellslösning. I framtiden kan man hoppas att solenergi är del av tanken redan när nya byggnader projekteras, och att man då i möjligaste mån placerar takgenomföringar på norra delen av taken. Figur 49: På vårdbyggnader finns det ofta gott om takgenomföringar och ventiler. I framtiden bör dessa placeras på takens norra del för att ge plats för solenergi. På de platta takdelarna, kan man med fördel placera solceller med hjälp av en montageteknik som hålls på plats av barlast. Detta kräver att man inte behöver skotta tak vintertid, eller på annat sätt utföra återkommande fastighetsunderhåll på dessa tak Stallarholmen Sida 59 av 62

60 Figur 50: Mariefreds vårdcentral och sjukhem har flera bra tak för solel, både lutande södertak och platta delar där man kan montera paneler som lyfts upp i bakkant för att få bättre vinkel mot solen. Här finns plats för 778 solpaneler. I nedanstående tabell sammanfattas de ekonomiska aspekterna av en solelsinstallation på Mariefreds vårdcentral och sjukhem. En mer utförlig rapport finns i bilagan Mariefreds Vårdcentral och Sjukhem Fastighetsrapport. Fastighet Mariefreds VC/Sjukhem Objekt 2202 Nuvarande elförbrukning kwh/år Möjlig egen elproduktion med solel kwh/år Självförsörjandegrad 18,4 % Energispareffekt 15,5 % Livscykelbesparing kr Årlig snittbesparing kr Återbetalningstid 10 år Investering kr Stallarholmen Sida 60 av 62

61 D9. Förslag till lösning Nya Resecentrum Det nionde och sista objektet som vi studerat mer ingående i denna förstudie är Nya Resecentrum, alltså den planerade tågstationen på Långbergsgatan i Strängnäs. Detta är inte en fastighet som kommer att ägas och förvaltas helt av SFAB, men projektgruppen ansåg ändå det intressant att ta med byggnaden i denna rapport. Figur 51: Ritning av Nya Resecentrum, tågstationen i Strängnäs. Nya Resecentrum är än så länge bara i ritningsstadiet. De ritningar vi har tagit del av visar en arkitektoniskt elaborerad byggnad, med själva huskroppen i nord-sydlig riktning och som ansluter mot ett högt berg i södra änden. De visar också ett tak som till stor del kommer vara i glas, för att åstadkomma ljusinsläpp. Om man vill använda befintlig och kommersiellt ledande solcellsteknik och eftermontera solceller på en byggnad, är Nya Resecentrum inte ett lämpligt objekt. Denna byggnad har inga stora tak i söderläge, inte ens en södervänd fasad. I tillägg är skulle förmodligen en eftermonterad solcellslösning inte passa in, då huset är ganska säreget i sin form. Taket är dessutom inte slätt, och skall dessutom göras av glas. Figur 52: Skiss på takförslag för Nya Resecentrum med stort ljusinsläpp Stallarholmen Sida 61 av 62

62 Detta faktum leder oss fram till tre slutsatser vad gäller solceller för nya Resecentrum: Fundera kring andra delar av Nya Resecentrum som kan vara lämpliga för solel, förutom själva huvudbyggnaden, som inte är lämplig. Kanske kan man göra en parkeringsplats, tillika laddningsstation för elbilar, som har ett skärmtak täckt av solpaneler? Kanske vill man göra ett tak över gångstråk, även dessa kan vara klädda med solceller? Finns det andra delar som lämpar sig bättre för att få till en grön profil kring resandet, t ex genom att sätta solceller på ett bussgarage, längs en banvall eller på någon annan byggnad? Figur 53: Idé kring parkeringsplats tillika laddstation för elbilar Vid projektering av nya fastigheter är det lämpligt att redan på idéstadiet prata om och kräva att man kan nyttja och integrera solenergi i den nya byggnaden. Det kan vara små detaljer, som t ex att kommunen i kravspecifikationen för en upphandling förväntar sig att takgenomföringar sätts på norra sidan. Men, det kan också vara mer omfattande, t ex att kräva att det nya huset skall placeras, utformas och projekteras på ett sätt som gör att solel är naturligt integrerat i utformningen och står för en betydande del av byggnadens energibehov. Här finns alla möjligheter att utforma ändamålsenliga, snygga och energiproducerande byggnader, utan att förhöja byggnationskostnaden. För fastigheter som har en säreget utseende, eller andra speciella krav, finns det många olika sorters solelteknik som kan användas. Vi har i denna rapport fokuserat på de lösningar som redan finns på marknaden, som är ekonomiskt mest fördelaktiga och som är beprövade. Samtidigt pågår det intensiv forskning inom solenergi och nya produkter presenteras, vissa som färdiga varor som finns att köpa, andra mer på utvecklingsstadiet. Det rör sig t ex om material som kan integreras i fasader och tak, solceller som på olika sätt reagerar mer på dagsljus än på direkt solljus och därmed även kan sättas på delar av huset som inte är i söderläge och andra innovativa lösningar. Fler lösningar beskrivs i kapitel B9. Kanske kan tunnfilmssolceller användas i de glas tak/fasads partier som är tilltänkta? Många av dessa utvecklingsprojekt sker i samarbete mellan en högskola/universitet, ett kommersiellt företag och en fastighetsägare, ofta inom den publika sektorn. Att delta i ett sådant projekt kan vara ett lärorikt sätt att dra egna förstahandserfarenheter av området Stallarholmen Sida 62 av 62