Försvarshögskolan Årsredovisning 1999

Transkript

1 Försvarshögskolan Årsredovisning 1999

2 I n n e h å l l Översikt 1994/ Året i sammandrag 4 Organisation 7 Resultatredovisning 9 Högre chefsutbildning för totalförsvaret 10 Militär chefs- och specialistutbildning 13 Civil chefs- och specialistutbildning 18 Forskning och utveckling 20 Särskilda redovisningar 25 Årsbokslut 29 Noter 31 Finansieringsanalys 35 Anslagsredovisning 36 Sammanställning av väsentliga uppgifter 37 Styrelsen 38 Sidan 2 av 39

3 Ö V E R S I K T / /95 Nya Militärhögskolan börjar verka med fem institutioner och två linjer med målet att i en fast struktur ge en flexibel utformning av forskning och utbildning. Uppbyggnaden av en vetenskaplig grund för utbildningen påbörjas. 1995/96 Utvecklingen mot en allmän högskoleprofil fortsätter. Den internationella utbildningen på skolan får ett allt större genomslag. Sammanslagningen av Försvarshögskolan och Militärhögskolan förbereds Försvarshögskolan och Militärhögskolan fusioneras till en myndighet. Institutionen för civil beredskap bildas. Forskningsutvecklingen fortsätter. Försvarshögskolan och Försvarsmakten begär att högskolan skall få examinationsrätt för akademisk yrkesexamen. Parallellt med detta påbörjas ett fyraårigt projekt rörande kvalitetssäkring ett led i meritvärderingsarbetet inför Högskoleverkets bedömning av Försvarshögskolan under Högskoleverket genomför på regeringens uppdrag en bedömning av hur Försvarshögskolans nivåhöjande officersutbildning och kompetenshöjande utbildning inom de civila delarna av totalförsvaret förhåller sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet. Resultatet av bedömningen blir en stor framgång för skolan. En total förändring av chefs- och stabsutbildning genomförs till formen och till stor del även till innehållet. Utbildningen organiseras enligt gängse högskolemönster i program, bestående av kurser, och görs generell så att den kan vara aktuell även tio år efter avslutade studier En ny verksamhetsidé och vision utarbetas och fastställs Under året genomförs ett omfattande omorganisationsarbete. Syftet är främst att skapa en bättre samordning mellan olika stabs- och stödfunktioner samt att förbättra samordningen mellan olika institutioner. Institutionerna samlas i två forsknings- och utbildningsområden, det militärvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. Ett omfattande arbete genomförs med syfte att samordna hela officersutbildningssystemet, den s k Röda tråden. Den första disputationen inom ramen för ÖB doktorandprogram genomförs. Skolans internationella kontaktytor ökar dramatiskt. En internationell samordningsavdelning inrättas. Sidan 3 av 39

4 Å R E T I S A M M A N D R A G Allmänt 1999 har varit ett framgångsrikt år för Försvarshögskolan. En ny verksamhetsidé och vision har utarbetats och fastställts. Verksamhetsidén är att Försvarshögskolans uppgift är att genom forskning och utbildning bidra till en ökad nationell och internationell säkerhet. Visionen tar sikte på att skapa ett universitet i världsklass med inriktning mot nationell och internationell säkerhet. Framtagandet av nämnda verksamhetsidé och vision har varit en del av Försvarshögskolans omfattande utvecklings- och kvalitetsarbete. Dessutom har vid skolan genomförts en vecka med all personal samlad där temat varit Försvarshögskolans kvalité och utveckling. Förutom att skolan därmed skaffat sig en nödvändig ledstång för sitt arbete har processen med att ta fram dessa dokument också inneburit en intern utbildningsprocess. Huvuddelen av skolans personal har därmed på ett påtagligt sätt fått tillfälle att sätta sig in i hela skolans verksamhet. Allas förståelse för olika enskilda enheters betydelse för helheten har ökat. Resultatet av föregående års positiva värdering av Försvarshögskolans akademiska nivå och skolans fortsatta akademisering har fått konkreta och glädjande följder bl a genom att allt flera universitet och högskolor vill påbörja eller utöka sitt samarbete med Försvarshögskolan. Intresset hos högt meriterade akademiker att söka sig till skolan tycks också öka. Utbildning Utbildningen såväl vad avser innehåll som omfång har utvecklats på ett positivt sätt. I de militära programmen har bl a en omfattande anpassning skett till Försvarsmaktens framtida uppgifter från krigsplanläggning till militärteori. Motsvarande utveckling har också skett inom övriga ämnesområden. Därutöver har också ett antal nya utbildningar igångsatts eller förberetts inför nästa år. Bland dessa kan nämnas: Ett akademiskt totalförsvarsprogram om 80 poäng, kurser i folkrätt och fackprogrammet med ett femtiotal olika inriktningar. Inom totalförsvarsutbildningen har verksamheten i allt mer ökad omfattning inriktats mot krisverksamhet mot bakgrund av omvärldsutvecklingen. Seminarieverksamheten vid skolan röner ett allt större intresse från utomstående. Olika myndigheter, företag och organisationer som Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Överstyrelsen för Civil Beredskap, Försvarets Forskningsanstalt, Statens Räddningsverk, olika delar av försvarsindustrin, Röda korset (nationellt och internationellt), Rädda Barnen m fl får numera betraktas som ständiga deltagare. Ett omfattande arbete har också genomförts med syfte att samordna hela officersutbildningssystemet, den s k Röda tråden. Sidan 4 av 39

5 Forskning Den vetenskapliga grunden har ytterligare förstärkts bl a genom att ytterligare tre professorer anställts under året. Den första disputationen inom ramen för ÖB doktorandprogram har också genomförts. Skolans ledningslaboratorium som invigdes föregående år har rönt ett påfallande stort inhemskt och internationellt intresse. Integreringen av forskning och utbildning har utvecklats ytterligare. Internationell verksamhet Skolans internationella kontaktytor har ökat påtagligt. Vid tre tillfällen i år har representanter för mer än 30 länder deltagit i veckolånga övningar eller konferenser. Det internationella intresset för andra kortare aktiviteter, som en eller tvådagars seminarier, har också varit påfallande stort. Försvarshögskolan har blivit medlem i European Atlantic Pact Council (EAPC/EAPR)-konsortiet av försvarshögskolor (eller motsvarande). Det bilaterala samarbetet inom Norden, främst med Finland, samt med Österrike och Polen har också ökat. En internationell samordningsavdelning har inrättats. Organisation Under året har ett omfattande omorganisationsarbete genomförts. Syftet har främst varit att skapa en bättre samordning mellan olika stabs- och stödfunktioner samt att förbättra samordningen mellan olika institutioner. Dessutom har det krävts organisatoriska åtgärder för att kunna hantera nya eller utvidgade uppgifter. Vid skolan har därför: - en ny samlad stabsfunktion skapats - en utbildningsbyrå, med huvuduppgift att samordna den totala officersutbildningen i och för Försvarsmakten, skapats - institutionerna samlats i två forsknings- och utbildningsområden, det militärvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga. - Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning tillförts resurser för att hantera skolans internationella utbildningar - en ny linje för fackprogrammet skapats - i den nya stabsorganisationen har personalfunktionen stärkts med syfte att bättre kunna hantera skolans viktigaste resurs, personalen. Ett orosmoment för framtiden är skolans höga personalomsättning, särskilt bland militär personal. Den nya organisationen kommer verka fullt ut från den 1 januari år Sidan 5 av 39

6 Framtiden Den pågående omstruktureringen inom Försvarsmakten bedöms få begränsade effekter på Försvarshögskolans verksamhetsomfång. Inriktningen mot en kompetensorganisation och den höga prioriteringen av forskning och utveckling talar för att uppdragen till Försvarshögskolan kommer ligga kvar på ungefär dagens nivå. Andra myndigheter, Överstyrelsen för Civil Beredskap och Styrelsen för Psykologiskt Försvar, har också lagt långsiktiga uppdrag. Detta i kombination med det ökade intresset för skolans verksamhet från även andra myndigheter och organisationer talar för en fortsatt positiv utveckling av Försvarshögskolan. Sidan 6 av 39

7 O R G A N I S A T I O N Lokalisering Skolan är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Delar är belägna i Östersund och Karlstad. Ledning Försvarshögskolan leds av en styrelse och en rektor. Styrelsen beslutar om skolans långsiktiga inriktning, budgetunderlag och årsredovisning. FHS styrelse består av högst femton personer som utses av regeringen. Två av ledamöterna representerar lärarna och de studerande. Ledamöterna representerar såväl totalförsvarsmyndigheter, universitet och andra civila myndigheter som det politiska livet. Dessutom är arbetstagarorganisationerna representerade. Styrelseordförande är professor Inge Jonsson. Under styrelsen är rektor och prorektor skolans högsta beslutande instans. Rektor och prorektor skall verka för goda villkor för utbildning, forskning och utveckling av högskolans verksamhet och för att högskolans resurser utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. Forsknings- och utbildningsnämnden (FoUN) har ett ansvarsområde som motsvarar det som fakultetsnämnden vid en vanlig högskola har men är rådgivande organ till rektor, ej beslutande. FoUN leds av prorektor och väljs av Forskningsoch utbildningskollegiet i vilket ingår alla lärare med doktorsexamen och alla militära lärare från nivå 3 och uppåt. I nämnden ingår representanter för skolans lärare, forskare och studerande. Inom staben finns centrala stödfunktioner. Till staben är även det militärvetenskapliga biblioteket knutet. Institutet för högre totalförsvarsutbildning Institutet organiserar, administrerar, planerar, samordnar och genomför utbildning för civila och militära chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret. Dessutom genomförs utbildning av utländska parlamentariker inom ramen för Partnerskap för Fred inom områdena säkerhetspolitik, demokratisk kontroll av väpnade styrkor och totalförsvarskonceptet. Institutet genomför även Överbefälhavarens chefskurs på Solbacka för totalförsvarets högsta chefer. Institutet har också huvudansvaret för Försvarshögskolans internationella kurser. Linjen för chefsutbildning och stabsutbildning Organiserar och administrerar de studerande i utbildningsprogram. Programmen ansvarar för de studerandes chefsutveckling och utvecklingsomdömen på underlag från institutionerna. Programmen samordnar och planerar utbildningen samt svarar för de studerandes utvärdering av den. De stöder även institutionernas undervisning. Linjen för fackutbildning Samordnar planerar och administrerar utbildningar inom fackprogrammet. Institutionerna Institutionen för civil beredskap (ICB) ansvarar för utbildning inom ämnena statskunskap med inriktning krishantering och internationell samverkan, folkrätt och medie- och kommunikationsvetenskap. Sidan 7 av 39

8 Ledarskapsinstitutionen (LI) ansvarar för den beteendevetenskapliga delen av skolans utbildning och forskning inom ledarskap. Metodlära, pedagogik och språk ligger också inom institutionens ansvarsområde. Managementinstitutionen (MI) verkar inom områdena logistik, verksamhetsledning och ekonomistyrning, personalledning samt miljö- och anläggningsförvaltning. Vetenskaplig grund för utbildningen skapas huvudsakligen genom egna disputerade forskare i samverkan med europeiska universitet men också med civila högskolor inom landet främst med universiteten i Karlstad och Örebro samt Mitthögskolan i Östersund. Militärtekniska institutionen (MTI) ämnen är vapenteknik, ledning/telekrig och skyddsteknik samt naturvetenskapliga grunder. Institutionen knyter tekniken till dess inverkan på strategi, operationskonst och taktik. Utbildningen genomförs förutom av institutionens egna lärare också av lärare från Försvarets forskningsanstalt, Försvarets materielverk och tekniska högskolor. Forskningsanknytning erhålls främst genom deltidstjänstgöring vid Försvarets forskningsanstalt samt deltagande i FHS egna forskningsprojekt. Skolan bedriver endast militärteknisk forskning som stöd till andra forskningsprojekt inom FHS. Institutionens specialutbildning är främst telekrig och högre nautisk utbildning. Operativa institutionen (OpI) bedriver utbildning, utveckling och forskning inom områdena militära operationer, taktik, internationella insatser, ledning, underrättelse- och säkerhetstjänst samt användarlogistik. Institutionens specialutbildning avser underrättelsetjänst och operativa informationssystem. Strategiska institutionen (SI) utbildar inom ämnesområdena säkerhetspolitik, strategi och militärhistoria. Genom egen forskning och samarbete med andra myndigheter, institutioner inom och utom landet lämnas stöd till Försvarsmakten, Försvarets forskningsanstalt m fl. Personal Försvarshögskolan består av chefer, lärare, forskare och stödpersonal. Nästan alla officerare har själva genomgått chefsprogrammet och en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid Försvarshögskolan för en begränsad tid. Den civila personalen är tillsvidareanställd vid skolan. Några enstaka lärare och forskare är anställda vid Försvarsmakten respektive Försvarets forskningsanstalt och placerade vid Försvarshögskolan. På grund av att merparten av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn; knappt en fjärdedel är kvinnor, vilka är underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Försvarshögskolan arbetar för att få en bättre balans och antalet kvinnor i nyckelbefattningar är under stadig ökning. Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande diagram. För att bättre kunna hantera disciplin- och ansvarsärenden vid skolan har under året såväl en disciplinnämnd som en ansvarsnämnd organiserats. Tidigare hänsköts frågorna till Försvarsmaktens motsvarande nämnder (avseende ärenden där det gäller officerare). Detta har dock visat sig mindre ändamålsenligt. Sidan 8 av 39

9 R E S U L T A T R E D O V I S N I N G Övergripande mål Försvarshögskolan skall genom utbildning och forskning stödja totalförsvarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl militär som civil personal. Härvid skall riktlinjerna för totalförsvaret, som kan sammanfattas i nyckelorden: anpassning, helhetssyn, folkförsvar och internationella uppgifter, utgöra grunden. Totalförsvarets växande internationella engagemang skall tydligt återspeglas i Försvarshögskolans verksamhet. Den del av verksamheten som vänder sig till en kvalificerad internationell deltagarkrets skall ges distinkt identitet varvid kvalificerad säkerhetspolitisk kompetens måste finnas. Försvarshögskolan skall öka utbildningsansträngningarna vad gäller internationell samverkansförmåga, bl.a. i fråga om språk, stabsarbetsmetodik och ledningssystem. Samtliga verksamhetsgrenar skall betona betydelsen av ett demokratiskt förankrat folkförsvar. Skolan skall tydligt utbilda i Sveriges statsskick. Härvid skall beslutsprocessen avseende totalförsvarsfrågor belysas och vilka roller som åvilar riksdag, regering och myndigheter klargöras. Verksamhetsmål och återrapportering Försvarshögskolans verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Högre chefsutbildning för totalförsvaret Militär chefs- och specialistutbildning Civil chefs- och specialistutbildning Forskning och utveckling m.m. Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. Vid jämförelser bör observeras att räkenskapsåret 1995/96 bestod av 18 månader och inte har omräknats till 12-månaders värden i resultatredovisningen. Avseende redovisning av verksamhetsgrenen Forskning och utveckling har en anpassning skett till redovisning och praxis hos övriga myndigheter med denna typ av verksamhet, exempelvis högskolor och FOA, FFA. På grund av detta redovisas ej styckkostnader och kostnadsproduktivitet. Avseende all utbildning vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings- och utbildningsnämnden godkänd kursplan. Denna kursplan specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Sidan 9 av 39

10 H Ö G R E C H E F S U T B I L D N I N G F Ö R T O T A L F Ö R S V A R E T Verksamhetsmål Målen är att utbilda personal från myndigheter, organisationer och företag så att totalförsvarets behov av högre chefer och kvalificerade handläggare kan tillgodoses, stödja andra myndigheters inom totalförsvaret utbildning vad avser säkerhetspolitik och totalförsvarskunskap, kompetensutveckla högre militära chefer inom management och operationskonst i det antal och med den målsättning som uppdragsgivarna anger, inom ramen för Partnerskap för fred erbjuda kurser och seminarier som en del av Sveriges individuella partnerskapsprogram (IPP). Återrapportering: FHS skall redovisa hur behoven av utbildad personal tillgodosetts, med vilket resultat samt om uppställda utbildningsmål uppnåtts. Eventuella avvikelser skall anges och kommenteras. Av redovisningen skall även framgå på vilket sätt och i vilken omfattning stöd lämnats till andra myndigheter inom totalförsvaret. Måluppfyllnad Verksamheten har under året 1999 genomförts i stort enligt vad som planerades och i enlighet med vad beställarna begärt. Härvid har följande verksamhet genomförts: Vad avser den första punktsatsen, en chefskurs (CK 99, Solbackakursen ) om ca en vecka med 38 kursdeltagare, två grundkurser (GK 1 och 2) om vardera tre veckor med 39 respektive 34 kursdeltagare, en fördjupningskurs (FK 99) om fem veckor med 32 kursdeltagare som tidigare genomgått grundkurs, en påbyggnadskurs om tre dagar med 25 kursdeltagare som genomgått kurs i totalförsvar för tre år sedan eller tidigare, samt en studieresa utomlands om ca två veckor med 30 kursdeltagare. Sidan 10 av 39

11 Studieresan genomfördes till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Österrike. I Finland fick kursdeltagarna härvid utökade kunskaper om landets historia, säkerhetspolitik och totalförsvar samt vissa kulturella inslag. I Estland erhölls vidgade kunskaper om landet, dess historia och kultur, synen på totalförsvar och synen på framtiden. Därtill besöktes gränsbevakningen i Narva, svenska näringslivssatsningar i Krenholm samt Baltic Defence College i Tartu. I Lettland erhölls vidgade kunskaper om landet, dess historia, kultur, säkerhetspolitik och synen på totalförsvar samt svenska insatser i Lettland de senaste åren, efter självständigheten. Besöket i Österrike var till stor del ägnat åt OSSE och den svenska delegationen i Wien. Därutöver besöktes motsvarigheten till IHT inkluderande civilt försvar och räddningstjänst samt genomfördes vissa kulturella besök. Förtroendeskapande och framtidsutvecklande kontakter skapades också för kursdeltagarna i samtliga besökta länder. Utbildningen avseende totalförsvarets behov av högre chefer enligt första punktsatsen har genomförts med god måluppfyllnad och inom de ekonomiska ramarna. Kursutvärderingarna har i allt väsentligt varit mycket positiva. Vad avser den andra punktsatsen, stöd har lämnats till extern utbildning på högre regional nivå inom samtliga landets tre civilområden avseende totalförsvarsövningar, stöd till ÖCB för genomförande av kurs i The Swedish Total Defence Concept, stöd till Fö/totbalt (rådgivningsgrupp) delprojekt angående Seminarier om försvarsfrågor för samhällets högsta beslutsnivå främst Lettlands behov, stöd till Baltic Defence College, stöd till Fö/SI vad avser point of contact för Consortium of Defence Academies, stöd till milo M m fl avseende övning VIKING 1999, samt stöd till utredaren för samordning av internationell utbildning. Vad avser den tredje punktsatsen, högre managementkurs 1998/99 med 1999 års del II. Kursen har genomförts med 11 deltagare, under två veckor, ur Försvarsmakten och samordnat med Institutet för företagsledning (IFL), samt högre operativ chefskurs 1999 med 18 deltagare ur Försvarsmakten under fyra veckor. Den genomförda utbildningen för högre chefsutbildning för Försvarsmakten har nått mycket god måluppfyllnad. Samordnade kurser i management ger ett för såväl militära som civila chefer mycket gott utbildningsresultat. Vad avser den fjärde punktsatsen, en PFF-kurs avseende International Course in Democratic Management and Leadership med 12 deltagare från Bosnien-Hercegovina, Polen, Rumänien, de baltiska staterna samt Norge och Sverige. Sidan 11 av 39

12 en PFF-kurs avseende International Course in Management, Budgeting Process and Democratic Control of Armed Forces med 15 deltagare och två tolkar från Bosnien- Hercegovina, Polen, Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Serbien, Ukraina och Litauen under två veckor. Kursdeltagare var civila och militära tjänstemän. Kursinbjudan hade riktats till samtliga PFF- och OSSE-medlemsländer. Kurserna genomfördes nu för andra respektive femte året och erfarenheter från föregående kurser hade inarbetats. Måluppfyllelsen på båda kurserna har varit mycket hög. Kursdeltagarna har som helhetsbedömning i sina utvärderingar ansett kursinnehållet som mycket bra och värdefullt och de har särskilt pekat på utbildningsmetodiken och det pedagogiska upplägget som särskilt positiva. Kurserna har redovisats separat i särskild ordning efter genomförandet. ett PFF-seminarium tillsammans med NATO Defense College med 120 deltagare under ca en vecka avseende Security in the Northern European Region Seminariedeltagarna kom från 26 länder inom PFF verksamheten. Helhetsbedömningen är att seminariet uppfyllt ställda mål och förväntningar från kursdeltagarna. Särskild dokumentation kommer att utges avseende resultat och förslag till fortsatt inriktning. Seminariet genomfördes i sin helhet på engelska. Totalt resultatmått för Högre chefsutbildning för totalförsvaret Resultatmått /96 Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Antal kurser Antal elever Antal HP Kostnad per HP Styckkostnad per kurs Kostnadsproduktivitet (kurs) 0,0009 0,0012 0,0005 0,0008 Sidan 12 av 39

13 M I L I T Ä R C H E F S - O C H S P E C I A L I S T U T B I L D N I N G Verksamhetsmål Målen är att utbilda det antal officerare som motsvarar Försvarsmaktens beställning mot de mål som är fastställda för fackprogram, stabsprogram samt chefsprogram, kompetensutveckla officerare inom ramen för högskolans kompetensområde i det antal och med den målsättning som Försvarsmakten anger, inom ramen för denna verksamhetsgren genomföra utbildning av utländska officerare enligt de bilaterala avtal som träffats med varje stat. Återrapportering: FHS skall redovisa hur behoven av utbildad personal tillgodosetts, med vilket resultat samt om uppställda utbildningsmål uppnåtts. Eventuella avvikelser skall anges och kommenteras. Mot bakgrund av det kvalitetssäkringssystem som utvecklats inom skolan för verksamhetsgrenen samt för skolorna inom Försvarsmakten skall de resultat som systemen medfört redovisas liksom de ytterligare åtgärder som vidtagits för att utveckla systemet. För att åstadkomma en redovisning i kvalitativa och kvantitativa mått, som är användbara och går att analysera, har vi delat in verksamhetsgrenen i fyra delar, nämligen: chefsutbildning, stabsutbildning, fackprogram inkl specialistutbildning samt utveckling/stöd. Chefsutbildning Måluppfyllnad Chefsutbildningen har avslutats under året. Målen för utbildningen har uppnåtts med gott resultat. Samtliga studerande bedöms efter praktisk meriterande tjänstgöring vara lämpliga att befordras till överstelöjtnanter/kommendörkaptener. Chefsprogrammet pågår, och under året har kurserna metodlära, ledarskap, strategi ledning, nationell beslutsfattning samt huvuddelen av operationer och taktik genomförts. Ställda mål har uppnåtts och utbildningen går mot ställda mål. Tekniskt preparandskede har genomförts under året. Samtliga mål har uppnåtts och samtliga elever är godkända. Chefspreparandskede har genomförts under hösten. Samtliga mål har uppnåtts och samtliga elever är godkända. Chefsprogrammet har påbörjats under året. Utbildningen går mot uppställda mål. Under året avslutade utbildningar Följande utbildningar har under året avslutats : Chefsutbildningen Samtliga 83 studerande, varav 10 utländska, är godkända. Sidan 13 av 39

14 Tekniskt preparandskede Samtliga 19 studerande, varav 2 utländska studenter, är godkända. Chefspreparandskede Samtliga 89 studerande, varav 11 utländska, är godkända. Under året pågående utbildningar Följande utbildningar har under året pågått : Chefsutbildningen pågår. I utbildningen ingår 76 studerande totalt. Av dessa är 11 utländska. Av dessa 76 studerande är 3 specialister som var klara med huvuddelen av sin utbildning i oktober. Dessa 3 återkommer i juni år 2000 för att avsluta sin utbildning genom att deltaga i syntesen. Under året påbörjade utbildningar Följande utbildningar har under året påbörjats : Chefsprogrammet påbörjats. Där ingår 89 studerande totalt, varav 11 utländska Total produktionsvolym under året: 186,5 HP Stabsutbildning Måluppfyllnad Stabsprogrammet har genomförts med gott resultat och måluppfyllnad inom samtliga kurser. Förändring av den Taktiska utbildningen har genomförts under året och resulterat i det nya Stabsprogrammet. Den stora skillnaden är att programmet har utökats med 6 veckor. Bl a har Ledning, tidigare benämnd Managementutbildning, utökats från tre till fem veckor. Vidare har delar från chefsprogrammet överflyttats till Stabsprogrammet. Under hösten påbörjades Stabsprogrammet Programmet inleds med distansutbildning under tre veckor. En avdelning ur marinen har genomfört DU under ytterligare sju veckor. Resultatet av detta försök är hittills mycket gott. Högre reservofficersutbildning, H ROK, har under året avslutats. Under året avslutade utbildningar Följande utbildningar har under året avslutats: Stabsprogrammet godkända studerande. Av dessa kommer 118 ur armén, 59 ur marinen och 58 ur flygvapnet. Av dessa var 5 kvinnliga studerande. Högre reservofficersutbildning, H ROK godkända studerande. Under året påbörjade utbildningar Följande utbildningar har under året påbörjats (antal studeranden): Stabsprogrammet studerande. 103 studerande ur armén, 67 ur marinen och 67 ur flygvapnet. Av dessa 237 är 10 kvinnliga studeranden. Total produktionsvolym under året: 217,1 HP Sidan 14 av 39

15 Fackprogram inklusive specialistutbildning Utbildning enligt Högkvartersbeställningar Måluppfyllnad De studerande vid avslutade utbildningar har fått god till mycket god förmåga att verka inom respektive område. Denna bedömning grundas på genomförda examinationer och utvärderingar. De utbildningar som under året har påbörjats har reviderats enligt riktlinjerna för det nya fackprogrammet och kommer att genomföras under 99/00 som utbildningar inom ramen för detta program. De grunddelar av dessa utbildningar som genomförts under hösten har gett ett mycket gott resultat. Under året avslutade utbildningar Följande utbildningar har under året avslutats (antal godkända studeranden): Högre managementutbildning i logistik-underhållstjänst 99 (10) Managementutbildning i logistik 98/99 (19) Utbildning i operativ underhållsledning 99 (10) Managementutbildning i personalledning 99 (19) Managementutbildning i ekonomi 98/99 (16) Managementutbildning i fortifikationstjänst 98/99 (18) Högre kurs telekrig 99 (25) Managementutbildning för personalhandläggare 99 (16) Operativ kurs kommunikationstjänst 99 (23) Under året påbörjade utbildningar Följande utbildningar har under delåret påbörjats (antal studerande): Ledarskapsutbildning (KLLOK) 99 (16) Managementutbildning i logistik 99/00 (20) Managementutbildning i ekonomi 99/00 (16) Ledningssystemkurs (LSK) 99/00 (17) Managementutbildning i personalledning 99/00 (30) Total produktionsvolym under året: 97,8 HP Utbildningar enligt övriga beställningar Måluppfyllnad Målen för utbildningarna är väl uppfyllda. Kompetensen hos chefer och annan personal, inom främst totalförsvaret, har utvecklats inom resp fack-/ kompetensområde enligt kursplan eller enligt beställarens krav. Försvarsmaktens krav på specialutbildning har i huvudsak kunnat tillgodosetts, dock har, i likhet med 1998, inte beläggningsmålet kunnat uppnås på flera Sidan 15 av 39

16 kurser. På grund av att de kvantitativa volymerna inom Försvarsmakten kommer att minska i framtiden, kommer det att finnas ett stort behov av att finna nya metoder för att täcka kompetensbehoven. Sker ej detta kommer det att uppstå kompetensbrister samt högre kostnader för genomförda utbildningar. Under året avslutade utbildningar Under året har 126 utbildningar med totalt deltagare avslutats. Som exempel kan nämnas utbildningar i logistik, inköp, administration, personalledning och ekonomi. Total produktionsvolym under året: 67,6 HP Utveckling och stöd Måluppfyllnad Försvarshögskolan har under året genomfört 43 beställningar, främst för Försvarsmaktens räkning. Beställningarna har genomförts med god måluppfyllnad. Exempel på beställningars omfattning och resultat framgår nedan Biblioteksverksamhet Det militärvetenskapliga biblioteket har fortsatt drivit utvecklingen av verksamheten i syfte att bättre svara mot kundernas krav samt bättre utnyttja IT-utvecklingens möjligheter inom området. Försvarsmaktens högkvarter, Försvarshögskolan och övriga delar inom försvaret har erhållit stöd och tjänster av god kvalitet. Verksamhetens utveckling framgår av nedanstående tabell. Resultatmått Boklån Fotokopiering (antal blad) Databassökningar Ca * *Värdet avseende databassökningar 1999 är skattat p g a att teknik och metod har förändrats så att exakta tal ej erhålls. Programansvar Fackprogrammet Under året har arbetet inriktats på att utveckla, kvalitetssäkra samt implementera det nya Fackprogrammet inom Försvarsmaktens utbildningssystem. Detta har skett genom informationsbesök vid Försvarsmaktens skolor och centra, deltagande i dialoger, planeringsmöten, marknadsföring samt utvecklingsarbete av utbildningar och kurser. Arbetet har bl a resulterat i godkända utbildnings- och kursplaner inom ca 30 fackområden. Arbetet fortsätter under 2000 och allt tyder på att det blir en lyckad satsning som kommer att tillföra Försvarsmakten en stor volym värdefull kompetens i framtiden. Utveckling och kvalitetssäkring UGL Under året har utvecklingen av UGL-konceptet (Utveckling-Grupp-Ledare) inriktats mot utveckling av nya koncept samt fördjupning/revidering av existerande delar. Utvecklingen har grundats på erfarenhets- och kunskapsutbyte kring gruppdynamik och gestalt. Kvalitetsarbetet har främst fokuserats på förankring av UGL i termer av etik hos handledare. Arbetet fortsätter under 2000 med bl a översättning av material till en engelskspråkig version samt digitalisering av UGL materialet. Sidan 16 av 39

17 Kvalitetssäkring / Röda tråden Arbetet som är omfattande och långsiktigt har under 1999 resulterat i en första preliminär sammanställning av officersutbildningens ingående kurser inom de fyra skolstegen. Med detta som grund har därefter en samordning av utbildningen mellan skolstegen påbörjats. Redan har positiva effekter märkts genom att oönskad repetition alternativt luckor i kompetensuppbyggnaden mellan skolstegen har kunnat undvikas. Lärarutbildning för Försvarsmakten Kompletterande lärarutbildning, omfattande 5 veckor studier, har utvecklats och upphandlats vid tre högskolor (Lärarhögskolan i Stockholm, Mitthögskolan och Högskolan i Halmstad). De första utbildningarna ( 40 deltagare) på respektive ort har genomförts med hittills goda resultat och erfarenheter. Planering har påbörjats med inriktning att kunna utbilda huvuddelen av lärarna vid Försvarsmaktens skolor under Resultatmått för utveckling och stöd Resultatmått /96 Total kostnad Total intäkt Antal beställningar Antal personår 42 15, Personår per beställning 1,0 1,7 1,4 3 Kostnad per producerat personår Not: Det ökade antalet beställningar 1999 beror främst på att huvudkunden, Försvarsmakten, har strukturerat sina beställningar på annat sätt. Totalt Resultatmått för Militär chefs och specialistutbildning Resultatmått /96 Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Antal kurser Antal program Antal elever Antal HP Kostnad per HP * Styckkostnad per kurs Styckkostnad per program Kostnadsproduktivitet (kurs) 0,0012 0,0008 0,0009 0,0010 Kostnadsproduktivitet (program) 0, , , ,00011 *Kostnad per HP 1998 är justerad i förhållande till redovisat värde i Årsredovisning 1998 p g a felräkning. Kommentar: Ökningen av antalet kurser 1999 är i huvudsak en följd av pågående akademiseringsprocess där tidigare längre kurser brutits ned i mindre och klarare definierade kurser. Detta i sin tur leder till att styckekostnaden per kurs har sjunkit. Dock har genom rationaliseringar och en högre grad av stabilitet i utbildningen möjliggjort att kostnad per HP har kunnat hållas på samma nivå. Sidan 17 av 39

18 C I V I L C H E F S - O C H S P E C I A L I S T U T B I L D N I N G Verksamhetsmål Målen är att kompetensutveckla personal inom totalförsvaret till det antal och med den målsättning som överenskommits med uppdragsgivarna. erbjuda utbildning på högskolenivå som motsvarar de mål som fastställts tillsammans med Överstyrelsen för civil beredskap för Program i Statskunskap med inriktning totalförsvarskunskap. Återrapportering: FHS skall redovisa hur totalförsvarets behov av utbildad personal tillgodosetts, med vilket resultat samt om uppställda utbildningsmål uppnåtts. Eventuella avvikelser skall anges och kommenteras. Måluppfyllnad Nedanstående verksamhet har genomförts under 1999 Avseende den första punktsatsen: Särskild beställningsutbildning På särskild beställning från UD har genomförts, en totalförsvarskurs som en del i UD handläggarutbildning, med 12 kursdeltagare under en vecka. Måluppfyllelsen har enligt kursdeltagarnas utvärdering varit mycket hög. På särskild beställning från ÖCB har genomförts, en utbildning i The Swedish Total Defence Concept för 17 civila högre tjänstemän från de tre baltiska staterna och Polen. Tre svenska resurspersoner ur olika civila myndigheter har också medverkat. Måluppfyllelsen har varit mycket god och kursutvärderingarna i allt väsentligt mycket positiva, en uppföljning av ovan beskriven utbildning inklusive två dagars vidareutbildning i RIGA/Lettland, en utbildning i Krisledningsorganisation. Måluppfyllelsen har varit mycket hög. en utbildning i Försvars- och säkerhetspolitik. Måluppfyllelsen har varit mycket hög. En utbildning i Folkrätt 5 poäng har genomförts för folkrättsrådgivare. Måluppfyllelsen har varit mycket hög. På särskild beställning från Försvarsmakten har genomförts, en kompetenshöjande utbildning i totalförsvarsfrågor mm vid försvarsmaktens sjukvårdscenter (FSC). Måluppfyllelsen är mycket hög enligt gjorda utvärderingar. På särskild beställning från Livsmedelsverket har genomförts, Sidan 18 av 39

19 en beredskapskonferens vad avser såväl planering som utbildning och genomförande. Mycket hög måluppfyllelse. Avseende den andra punktsatsen : Utbildningen har i dialog med beställarna flyttats till vårterminen år Under året har utbildningen planerats, utvecklats och förberetts. Nu planerad ny kursstart Totalt Resultatmått för Civil chefs- och specialistutbildning Resultatmått /96 (NOT 1) Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Antal kurser Antal elever Antal HP 4,4 1,7 1,8 - Kostnad per HP Styckkostnad per kurs Kostnadsproduktivitet (kurs) 0,0064 0,0054 0, Not 1 Verksamhetsgrenen Civil chefs- och specialistutbildning tillkom först budgetåret Kommentar: Verksamhetsgrenen är ny vid Försvarshögskolan sedan 1997 och är under uppbyggnad. Det är glädjande att kunna konstatera att verksamhetsgrenen, som vänder sig till andra kunder än huvudkunden Försvarsmakten, har expanderat över förväntan. Förklaringen till detta är i huvudsak att andra totalförvarsmyndigheter har konstaterat att Försvarshögskolan är en bra samarbetspartner i utbildnings- och kompetensfrågor. Som en följd av detta sjunker styckkostnad då volymer ökar, koncepten blir stabilare mm. Sidan 19 av 39

20 F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G Verksamhetsmål Målet är att åtgärder vidtas så att forskningen kvalitetssäkras och anknyts till alla delar av utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden. Detta skall bl.a. ske genom att grundforskningen byggs upp inom skolan. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt vilka effekter dessa bedöms ha medfört på forskningen. För den anslagsfinansierade delen gäller att verksamheten utformas i dialog mellan Försvarshögskolan och Försvarsdepartementet. Inriktningen får beslutas av chefen för Försvarsdepartementet. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa en samlad bedömning av de resultat och effekter som forskningen och produktionen genererat. Den anslagsfinansierade forskningen skall särredovisas. Måluppfyllnad Under 1999 har fortsatta steg tagits mot att utveckla den vetenskapliga grunden för skolans undervisning. Samtliga institutioner har nu professorer och/eller adjungerade professorer som kan leda den fortsatta vetenskapliga utvecklingen. Alla institutioner har på olika sätt arbetat med att stärka undervisningens forskningsanknytning. Uppbyggnadsskedet vad gäller den vetenskapliga grunden för skolans undervisning får nu i stort sett anses vara avslutat. Anslagsfinansierad verksamhet Den anslagsfinansierade verksamheten är av tre slag: ett anslag för grundforskning som används för att bygga upp den vetenskapliga grunden för skolans undervisning, ett anslag för forskning inom säkerhetspolitik och militärhistoria, och stöd för verksamheten inom informationskrigsområdet. Vetenskaplig grund Anslaget för grundforskning gör det möjligt att bygga upp forskning vid Försvarshögskolans samtliga institutioner för att säkra den för akademisk undervisning nödvändiga forskningsanknytningen. Försvarshögskolan menar att detta bäst sker genom att inrätta fasta forskningsresurser vid skolans institutioner på samma sätt som vid andra universitet och högskolor. Skolan har därför beslutat inrätta professurer och s k rekryteringstjänster (forskarassistenttjänster och tjänster som forskningslektor) vid samtliga institutioner. Det skapar dels möjligheter att utveckla nya forskningsprojekt, dels också möjligheter att handleda doktorander. Dessa möjligheter har också utnyttjats vid skolans institutioner under det gångna året. Anslaget för grundforskning har således verksamt bidragit till att utveckla den vetenskapliga grunden för undervisningen liksom också till att skapa underlag för återväxt inom forskning och undervisning. Professorstjänster finns i dag vid tre av skolans institutioner (Militärtekniska institutionen: professur i militärteknik, särskilt relationen mellan teknik och taktik, Operativa institutionen: professur i ledningsvetenskap, särskilt beslutsprocesser, och Strategiska institutionen: professur i säkerhetspolitik och strategi. Professuren i ledarskapspsykologi vid Ledarskapsinstitutionen är fortfarande vakant eftersom det inte varit möjligt att finna någon Sidan 20 av 39

21 kompetent sökande, liksom också professuren i logistik vid Managementinstitutionen. Vid Ledarskapsinstitutionen finns idag tre adjungerade professorer (sociologi 80%, psykologi 100% och pedagogik 20%) och vid institutionen för civil beredskap finns en adjungerad professur i folkrätt (50%). Adjungerade professorer finns också vid den Militärtekniska institutionen (militärteknik 20%) och vid Managementinstitutionen (logistik 20%). Vid den militärtekniska institutionen har den sökande till en lektorstjänst i militärteknik, särskilt kompressibla vågor i samband med tillsättningen bedömts ha professorskompetens. Han anställdes följaktligen som professor. I samarbete med Uppsala universitet har skolan också en professor i statskunskap, särskilt krishantering och internationell samverkan. Professuren är inrättad vid Uppsala universitet med 40% tjänstgöring där och 60% tjänstgöring vid Försvarshögskolan. Rekryteringstjänster på forskarassistentnivå finns nu inrättade vid Operativa institutionen, Ledarskapsinstitutionen, Managementinstitutionen och Militärtekniska institutionen. Vid den Strategiska institutionen, Militärtekniska institutionen och Institutionen för civil beredskap finns rekryteringstjänster på mellannivå. Forskningsprojekt som finansieras med medel för vetenskaplig grund I väntan på professurer har Managementinstitutionen använt medel för vetenskaplig grund för att bygga upp olika forskningsprojekt. Managementinstitutionen driver f n fem projekt på detta sätt. Cross-Culture Management in the Defence Sector: Aktionsforskningsprojekt med inriktning på kartläggning av kulturella och administrativa skillnader mellan några viktiga nationer i Europa Lokala ekonomisystem i Försvarsmakten: Aktionsforskningsprojekt med inriktning mot anpassning av förbandens ekonomiska rutiner så att dessa tillgodoser Försvarsmaktens nya mål och ökar den ekonomiskt/administrativa rationaliteten. Studier i ekonomisk styrning i Försvarsmakten: Utveckling av ekonomisystem för organisationer som inte har ekonomisk vinning som ett övergripande mål och där det finns styrkulturer som befinner sig i konflikt. Totalförsvarets anpassningsförmåga: Kartläggning och analys av förutsättningarna för att implementera totalförsvarets anpassningskoncept. The Transformation of the Swedish Armed Forces ominriktningen av det svenska försvaret ur ett processuellt perspektiv. Säkerhetspolitik och militärhistoria Sveriges försvar och säkerhet: Den svenska säkerhetspolitiken under efterkrigstiden. Säkerhet i Östersjöregionen: Säkerhetens varaktiga och föränderliga karaktär och betingelser i Östersjöregionen efter Europeisk säkerhet och de transatlantiska relationerna: Den förändringsprocess som det europeiska säkerhetssystemet håller på att undergå under 1990-talet och den transatlantiska länken. Ryssland och OSS: Den ryska stats- och försvarsmaktens utveckling med särskild inriktning mot Östersjöregionen samt OSS eventuella framtid. Det strategiska forskningsprogrammet: Ökning av den svenska förmågan att utarbeta relevanta strategier. Sidan 21 av 39

22 Svensk militärhistoria: Översikt över det svenska totalförsvarets framväxt under statlig kontroll och styrning vid mitten av 1900-talet. Europeisk säkerhet: Samarbete mellan den svenska Försvarshögskolan och dess polska och österrikiska motsvarigheter. Nordisk säkerhet: Samarbete mellan den svenska Försvarshögskolan och norska, danska och finska institutioner. Kansliet för informationskrigföring Kansliet för informationskrigföring har dels i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet till FHS/SPF gällande sk aktiva åtgärder arbetat med den s k ASTA studien, dels också givit omfattande stöd till Arbetsgrupp Information Warfare och till regeringskansliet. Avgiftsfinansierad forskning Under året har följande avgiftsfinansierade projekt bedrivits vid Försvarshögskolan. Beställaren står inom parentes. The Transformation of the Swedish Armed Forces: Ominriktningen av det svenska försvaret ur ett processuellt perspektiv (FM). Operativa funktioner: Kunskapsuppbyggnad vad gäller förståelsen av operativa funktioner i ett svenskt och internationellt perspektiv. Metoder för analys av operationer (FM). ROLF 2010 :Underlag för att utveckla framtidens små rörliga staber. Informationsbehov i framtida krig: Analys av den information som krävs för att leda militära operationer vid framtida väpnad strid (FM). Co-operation, command and control in UN peace support operations: Analys av de problem som uppstår i FN:s fredsfrämjande operationer (FM). Urval av pliktpersonal: Utveckling och prövning av metoder för mätning av begåvning och personlighet vid mönstringen (FM). Urval av officerare: Metodik för urval av officerare till främst Militärhögkolorna (FM). Ledarskap och stress: Studier av utvecklande ledarskap, personlighet och ledarskap, ledarskap under stress (FM). Stress: Reaktionsmönster i starkt stressfyllda situationer som underlag för utbildning om stressreaktioner (FM). Ergomas: Jämförande europeiska studier av officersprofessionens utveckling (FM). Internationella insatser: Longitudinell studie som följer de svenska Bosnienbataljonerna sedan Pedagogisk forskning och utveckling: Studier av förbandsutbildning (FM). Reaktioner vid nedfall av radioaktiva ämnen: Reaktioner hos olika befolkningsgrupper i samband med problem relaterade till livsmedelsförsörjningen vid radioaktivt nedfall (Jordbruksverket). Säkerhetsmedvetande: Människans förmåga och begränsningar när det gäller att förebygga olyckor och att ha beredskap inför svåra påfrestningar (SRV). Beredskap inför hot: Viktiga psykologiska faktorer när det gäller hur beslutsfattare och andra aktörer i totalförsvaret uppfattar hot och risker (ÖCB). Sidan 22 av 39

23 Pedagogisk utvärdering JAS: Pedagogiska studier av utbildningen av JAS-piloter, bl a simulatorutbildningen (FM). Totalförsvarslagstiftningens folkrättsliga förankring: Analys av följderna av skillnaderna mellan det svenska totalförsvarskonceptet som innebär att den civila delen av totalförsvaret stödjer den militära delen och den distinktionsprincip som finns i internationell humanitär rätt (ÖCB). Det folkrättsliga skyddet för personal på internationellt uppdrag: Syftar till att identifiera det skydd som folkrätten erbjuder olika typer av personal på olika typer av uppdrag (ÖCB). International crisis management: Internationellt projekt med inriktning på analys av kriser och krishantering i nordiska och baltiska stater samt Ryssland (ÖCB). Kartläggning av forskning med avseende på lågnivå-konflikter med betoning på etnopolitiskt våld och terrorism: Orsaker och trender avseende terrorism och etno-politiskt våld (ÖCB). Omvärldsbevakning beträffande skydd mot informationskrigföring med tonvikt på USA, Norge och Finland: Analys av hur stater skyddar sig mot informationskrigföring (ÖCB). Staters möjligheter till insyn/påverkan i privatiserade tidigare statliga telebolag med tonvikt på England och Frankrike: Analys av staters möjligheter till insyn i avseenden av betydelse ur informationskrigsaspekter (ÖCB). Strategisk Årsbok Analys av svenska strategier för det nya Europa (ÖCB). Konferenser och seminarier Under året har Försvarshögkolan genomfört en rad konferenser och seminarier, bl a följande. ÖCB forskardagar under temat Säkerhet i en föränderlig värld nya kunskapskrav! I samarbete med ICRC och med stöd av ÖCB genomfördes i november Ett internationellt seminarium på temat After Kosovo: The Heritage of the Geneva Conventions and the Future of Humanitarian Law för sammanlagt 180 deltagare. På uppdrag av Försvarsmakten/HKV genomfört ett seminarium om OSSEs Uppförandekod i Tartu för 20 deltagare från Estland, Lettland och Litauen. Seminarier i samarbete med RUSI I London och IPO i New York på temat Security vid vilka resultat från projektet Co-operation, command and control in UN peace support operations presenterades. World Conference on Transformational Leadership vid FSC, Hammrö med deltagare från fem kontinenter. Sedan 1997 driver SI med egen och UD-finansiering ett större, nationellt projekt med ett tiotal internationella partners från bl a Ryssland, Jordanien, USA, Kina, Kanada, Storbritannien och Sydafrika under rubriken Peace Support Operations in the 21 st Century med en till två konferenser per år. Under året anordnades en konferens i Sydafrika inom detta program. I maj 1999 genomfördes inom programmets för militärhistoria ram en konferens över ämnet Military History: Why and How?. Konferens har hållits om samarbetet inom Västeuropa inom försvarsindustrisektorn med sikte på mer framtida forskning om dessa frågor. Sidan 23 av 39

24 Konferens i samarbete med Utrikespolitiska institutet och Västeuropeiska unionens institut för säkerhetsstudier angående utvecklingen av europeisk krishanteringsförmåga. Doktorander Vid Försvarshögskolan fanns vid årets början 12 doktorander inom Försvarsmaktens doktorandprogram. Under året har en av dessa avlagt doktorsexamen och en har slutat av andra skäl. I december har tre nya doktorander antagits i Försvarsmaktens doktorandprogram. Doktoranderna har bedrivit sina studier enligt planerna. Två licentiatexamina har avlagts. Förutom de nu tretton doktoranderna inom Försvarsmaktens doktorandprogram bedriver ett tjugotal lärare och forskare vid FHS doktorandstudier inom ramen för sin kompetensutveckling. Tabell 1. Publikationer under 1999 Anslagsfinansierad forskning Avgiftsfinansierad forskning Böcker (inkl. ACTA) 7 2 Artiklar och bokkapitel Rapporter 4 23 Konferensbidrag 1 12 Populärvetenskapliga artiklar - 2 Lic. och doktorsavhandlingar - 3 Totalt resultatmått Forskning och utveckling Resultatmått /96 (Not 1) Total kostnad för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Total intäkt för verksamhetsgrenen Varav avgift Varav anslag Not 1 Budgetåret 1995/96 går inte att rekonstruera enligts tabellens utformande p g a tidigare redovisningsmodells oklarheter. Kommentar: Då kunden Försvarsmakten från och med 1999 lägger sina beställningar avseende doktorander och sakkunniga officerare inom verksamhetsgrenen Militär chefs- och specialistutbildning har den totala avgiftsintäkten sjunkit avseende Forskning och utveckling. Beställningen avseende ovanstående omfattar ca 10 miljoner kronor. Detta medför att forskningen i realiteten 1999 har ökat med i storleksordningen 7 miljoner. Denna ökning är framförallt uppdragsforskning ifrån Överstyrelsen för civil beredskap. För att skapa en helhetsbild över Forskning och utveckling har vi dock valt att göra den verbala redovisningen av doktoranderna under denna verksamhetsgren. Sidan 24 av 39