Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling Bregårdsskolan 7-9

Transkript

1 2014/15 Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling Bregårdsskolan

2 Vision: Våra förskolor och skolor präglas av respekt för människors olikheter och skolorna ska vara trygga för våra barn och elever. Kommungemensam del 1. Bakgrund From 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen 6:e kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan som beskriver hur skolan arbetar för att motverka diskriminering, samt en Årlig plan mot kränkande behandling som beskriver hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. På vår skola är dessa planer hopslagna till en plan. Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga har beslutat att synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev, inte ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN: s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2010:800) FN: s konvention om barns rättigheter. Diskrimineringslagen (2008:567) Lgr11(2011 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Regeringsformen 1 kap. 2

3 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering Brottsbalken 3. Definitioner Så här definierar vi begreppen: 1. Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Ex om kommunen eller den enskilda skolan har lokaler, scheman, regler eller arbetssätt som missgynnar en elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. 2. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Diskrimineringsombudsmannen, (DO) övervakar diskrimineringslagen. 3. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker en persons värdighet Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum i alla miljöer, när som helst. Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barns som vuxna. De kan ske på 4 nivåer. Begreppet elev innefattar även barn i det här fallet. elev-elev elev-personal personal-elev personal-personal

4 Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: ex slag och knuffar Verbala: ex muntliga hot eller att bli kallad för hora, bög, tönt ed. Psykosociala: ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna: ex genom klotter, sms, e-post, lappar De flesta handlingar som ryms under begreppet annan kränkande behandling till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BEO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet annan kränkande behandling. Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande 4. Mobbning Mobbning är en form av kränkning som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Varför ska jag gå till skolan? Det är ändå ingen som bryr sig - jag är som luft pojke 11 år Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar.

5 Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig, okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på de vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde, Gunnar Höistad Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier, mobbning eller annat kränkande beteende. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande beteenden. 5. Skolpersonalens befogenheter: Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Både elever, lärare och annan personal ska ha ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och ha respekt för varandra. Elever ska ges möjlighet att påverka och delta i utformningen av lärandemiljön. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa trygg skolmiljö. Det finns dock situationer när de förebyggande insatserna inte varit tillräckliga och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärderna som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Åtgärderna ska vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna ska vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre åldrar.

6 Rätt att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö: Exempelvis tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever som stör. Skollagen ger även rätt för rektor och lärare att gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Utvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt. Kvarsittning/Försittning: Rektorn eller läraren kan besluta att eleven ska stanna kvar på skolan en timme efter skolans slut eller en timme före skolan börjar. Den som fattar beslutet ska dokumentera det. Utredning om varför elever stör: Om eleven upprepat stört sin omgivning ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Utifrån utredningen ska rektorn se till att skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan vara en skriftlig varning eller ge eleven stöd i undervisningen eller av elevhälsan. Skriftlig varning: Efter avslutad utredning kan rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Syftet är att dels dokumentera det som kommit fram i samtal och att peka på att skolan inte accepterar elevens uppträdande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta om att tillfälligt omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom skolenheten. Max 4 veckor. Omplacering får bara göras efter att man gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft effekt. En tillfällig omplacering kan göras akut utan utredning utifrån andra bestämmelser. Vårdnadshavare ska informeras och den som beslutar dokumenterar. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet: Om den tillfälliga omplaceringen inte har effekt få rektorn besluta om att en elev tillfälligt får flytta till en annan skola. Placeringen få bara i undantagsfall vara längre än två veckor och aldrig längre än 4 veckor. Elever kan dock flyttas permanent för att ge andra elever trygghet och studiero. Den som beslutar om tillfällig placering vid annan skola dokumenterar. Avstängning: I vissa fall får rektorn besluta om att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan har en mycket jobbig situation. Tex. att det förekommit grovt våld och att skolan varit i kontakt med polisen. Tre krav måste vara uppfyllda innan beslut om avstängning kan ske 1. Det är nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero 2. Andra åtgärder har inte haft effekt 3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning.

7 Om eleven utfört ett allvarligt brott mot annan elev eller personal kan skolan stänga av utan att ha prövat andra åtgärder först Innan beslut fattas har eleven och vårdnadshavarna rätt att yttra sig i frågan. Rektorn kan inte delegera beslutet till någon annan och om eleven är under 18 år ska socialnämnden informeras. Beslutet kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan, och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som ex alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Källa: Mer om Trygghet och studiero i skolan, Ur nya skollagen, Skolverket Målstyrt arbete mot kräkningar: 1. Nya mål: 2014/15 Bakgrund: Skolan utreder allt fler ärenden där elever blivit kränkta via sms eller sociala medier. Det målstyrda arbetet på skolan kommer att ha fokus på att utbilda personal och elever i åk 7 runt näthot och nätvett. Insatser: - skolans likabehandlingsteam utbildas via föreläsare - åk 7 arbetar med temat nätkränkningar med hjälp av kulturskolan - elevhälsan arbetar med åk 7 med nätvett och kränkningar Utvärdering: Sker i samband med att trivselenkät genomförs ht 2015

8 7. Hur vi förebygger diskriminering och annan kränkande behandling: Likabehandlingsteam: Skolan har ett team som består av: Mira Fielding, skolkurator Emma Erlandsson: syv Joakim Svensson: skolfritidsledare Christoffer Danielsson: åk 7 Louise Carlsson: åk 8 Ann-Christine Alsbjer: åk 9 Teamet har som uppgift att bevaka kränkningsfrågor på skolan. Teamet utreder och åtgärdar kränkningsärenden men har även förebyggande uppgifter. Exempelvis att göra klasskartläggningar och organisera den årliga trivselundersökningen. Rastvärdar: Synliga vuxna finns tillgängliga under raster. Rastvärdsschema finns synligt för eleverna. Skolfritidsledare: En vuxen på skolan som har som uppgift att finnas bland eleverna på skolan. Det finns ett rum på skolan där elever kan vara på raster. Skolfritidsledare anordnar rastaktiviteter och har även after school en gång i veckan. Rastverksamhet: Organiserade verksamheter under raster och håltimmar. Ex pingis, karaoke, musik, biljard, tv-spel. Kafé: Omsorgsverksamheten driver ett kafé på skolan. Kaféet erbjuder ett sortiment av enklare fika och smörgåsar. Kaféet finns centralt i rasthallen och bidrar till att öka vuxentätheten i rasthallen. Elever kan sitta i kaféet för att umgås, spela spel och för att köpa fika. Matvärdar: Personal finns ute i matsalen under lunchtid för att bevaka att matsalsregler följs och att ingen blir utsatt för kränkningar. Värdschema finns uppsatt synligt för eleverna. Idrotten: Idrottslärarna bevakar att inga elever blir utsatta under idrotten. Ex hånade eller nedvärderade pga sämre idrottsförmågor. Idrottslärarna bevakar att lagindelning sker på ett sätt att ingen behöver riskera bli utsatt. Omklädningsrum: Det finns möjligheter till en enskilt dusch.

9 Klassrummet: Undervisande lärare har ansvar att se till att ingen elev riskerar bli utsatt i klassrumssituationen. Läraren markerar att nedsättande kommentarer eller beteenden inte accepteras. Läraren bevakar att ingen elev riskerar att bli utsatt vid klassrumsplaceringar eller grupparbeten. Läraren ska utse placeringar och gruppsammansättningar för att undvika utsatta situationer. Knapped: Alla årskurs 7 elever deltar i gruppstärkande aktiviteter i kommunens lägergård vid terminsstart och vid senare behov. Belyst elev: Om en elev riskerar utsatthet kan ett arbetslag besluta att belysa eleven extra. Dvs ge uppmärksamhet på ett sådant sätt att elevens status bland kamraterna kan höjas. Ordningsregler: Klassföreståndarna går igenom ordningsreglerna med eleverna varje terminsstart. Klasskartläggningar: Görs av Likabehandlingsteamet för att kartlägga klassdynamiken och för att identifiera ev. risker för utsatthet i klassen. Bevakning av närvaro/frånvaro: Klassläraren är uppmärksam på elevernas frånvaromönster eftersom frånvaro kan vara en indikator på utsatthet. Dessutom går skolsköterskan igenom närvarorapporteringen månadsvis för att se ifall en elev har ovanligt hög frånvaro. Elevhälsoplanering: Likabehandlingsfrågor lyfts varje vecka på elevhälsoteamets möte där rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog närvarar. Insatser kan planeras tillsammans med berörd personal. Arbetslag: Likabehandlingsfrågor lyfts varje vecka på arbetslagsmöten. 8. Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling Enkätundersökning: Varje år genomförs en kommunomfattande enkätundersökning som visar på förekomsten av utsatthet på skolorna. Den gäller alla elever på 7-9-skolan. Klasskartläggningar: Genomförs efter behov av elevhälsans personal. Metoden bygger på strukturerade intervjufrågor om klassdynamiken, trivsel och utsatthet. Utvecklingssamtal: I samtalen tar man upp frågor som handlar om trivsel, trygghet och utsatthet.

10 Rastvärdar: Synliga vuxna som speciellt bevakar utsatta områden på skolan ex In- och utgångar Toaletterna Kaféet Studiehallen Biblioteket Elevskåpen Elevrådet: Elevrådsrepresentanterna är ett bollplank för rektor och skolans Likabehandlingsteam i arbetet för att kartlägga och upptäcka områden på skolan där det kan förekomma kränkningar. Föräldrakontakter: Personalen på skolan har en nära och tät kontakt med föräldrar och tar deras signaler om utsatthet på allvar. Skolan har största ansvaret i dessa kontakter. 9. Hur vi utreder diskriminering och annan kränkande behandling När skolans personal misstänker att det förekommer trakassering eller kränkningar ska personalen agera på följande sätt: 1. Personal som upptäcker eller misstänker kränkningar ingriper direkt om läget är akut. Klassföreståndaren till eleverna informeras. Den berörda personalen pratar med alla inblandade i enskilda samtal för att utreda vad som hänt. Om man misstänker mobbning ska man aldrig ha gruppsamtal. 2. I de flesta fall kan kränkningarna redas ut med hjälp av några samtal. 3. Insatserna och samtalen dokumenteras av klassföreståndaren eller någon annan personal enligt överenskommelse på en särskild blankett. 4. Om det handlar om mobbning eller långvariga kränkningar kan klassföreståndaren söka stöd från Likabehandlingssteamet. Representanter från teamet tar då över utredningssamtalen. 5. De utredande samtalen avgör vilka insatser som skolan ska sättas in. 6. Om det rör sig om personal som kränkt elever är det alltid rektor som utreder.

11 7. Föräldrarna hålls alltid informerade. Vid planerade insatser kontaktas föräldrarna innan samtalen genomförs. Vid akuta insatser kan det hända att föräldrarna informeras i efterhand. 8. Alla insatser dokumenteras på särskild blankett. Blanketten lämnas till specialpedagogen som förvarar dem i elevakterna. 9. Insatser följs upp över tid av utsedd personal 10. Hur vi åtgärdar diskriminering och annan kränkande behandling När det har blivit klart för skolan att det förekommit diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, är det rektor som har som ansvar för åtgärderna. Det kan handla om att titta på lokaler, skolans arbetsmetoder, personalens förhållningssätt eller liknande. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. När det har förekommit trakasserier eller kränkningar enligt definitionen annan kränkande behandling ska skolan alltid agera utifrån planen. Att kränka någon på skolan innebär att man bryter mot skolans värdegrund. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Åtgärderna består av att skolan samtalar med den berörda samt tar föräldrakontakter. Skolans ståndpunkt görs klar för de berörda. Stöd kan erbjudas till alla inblandade parter. Stödet ges av lämplig utsedd vuxen. Åtgärderna dokumenteras och följs upp. Exempel på åtgärder på: Individnivå: De inblandade erbjuds stöd i form av samtal. Gruppnivå: En analys av klassen görs i form av klasskartläggningar. Det är viktigt att utreda ifall mobbningen är något som berör hela klassen och då arbeta med gruppsamtal. Organisationsnivå: Resurser kan behöva omfördelas. Klasser kan behöva göras om. Avskiljning: Om en elev fortsätter att kränka andra elever kan skolan bestämma att eleven flyttas till annan klass, grupp eller plats för att skydda den utsatta eleven. Hemundervisning kan bli aktuellt. Skolan kan även bestämma att eleven har sina måltider och raster på andra tider och platser. Skolan kan även besluta att eleven inte får följa med på utflykter, studieresor eller liknande om det finns risk att andra blir utsatta. Trepartssamtal: Om det har varit konflikter mellan jämbördiga elever kan skolan föreslå trepartsamtal. Då är skolans kuratorer behjälpliga med att föra samman parterna för att medla och hitta nya förhållningssätt till varandra som bygger på att man kan mötas i skolans verksamhet utan att nya konflikter

12 uppstår. Det kan också handla om stöd till att förhålla sig till en nyfiken och pådrivande omgivning. Om det har förekommit mobbning är det alltid den som varit utsatt som får avgöra om den vill medverka eller inte. Att delta i sådant möte kan för många kännas otryggt och som en ytterligare utsatthet. Skolan tvingar aldrig någon att göra något som inte känns bra. 11. Hur vi följer upp diskriminering och annan kränkande behandling Klassföreståndaren har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade eleverna. Om Likabehandlingsteamet har gjort insatser kan man enligt en överenskommelse göra upp om att det är en representant ur teamet som har uppföljningssamtal. Vid behov har skolan uppföljningar i samband med regelbundna elevvårdskonferenser. Även uppföljningarna dokumenteras. 12. Dokumentation: I Karlskogas förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Alla misstänkta kränkningsärenden rapporteras till huvudmannen enligt gällande rutiner och riktlinjer. 13. Elev- och föräldradelaktighet: Eleverna har gjorts delaktiga genom elevrådet. Representanter från Likabehandlingsteamet har diskuterat olika ämnen i rådet för att få elevernas synpunkter. Bland annat har det gett information om vilka platser på skolan det kan ske kränkningar på så att rastvärdarna kan ha bättre uppsikt. Föräldrarna har varit delaktiga genom verksamhetsrådet. De har läst igenom ett förslag till Likabehandlingsplanen och gett synpunkter på innehållet.