Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. FÖRVALTNINGSPROGRAM Del 1 Vision Särskilda värden Mål och riktlinjer

Transkript

1 Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm AB 183 FÖRVALTNINGSPROGRAM Del 1 Vision Särskilda värden Mål och riktlinjer Fastställt april 2007

2 Byggnadsverk och monument: (byggnader markerade med fetstil = SBM upptagna i skyddsföreskrifterna) Bergrum och skyddsvärn, se karta sidan Skeppsholmen Högvakten Uthus Skeppsholmskyrkan Marketenteriet Båtsmanskasernen Ateljéhuset Arresten Exercishuset och museerna Prästgården Amiralitetshuset Hantverkskasernen Vattentornet Sjökarteverket Vattenståndsmätarhus Kompasskontrollhus Intendenturförrådet Kasern III och Konsthögskolan Kasernslöjden Kasernbefälhavarens boställe Sjövärnskåren Sjökrigsskolan Västra boställshuset Östra boställshuset Badanstalten Kallbadhusets paviljong Omformarstation Sophus Uthus Uthus Uthus Svensksundsstenen Vega-stenen Kajsa Rultas pump Styckekranen Råseglarhuset Mindepartementet Torpeddepartementet Torpedförråd Uthus Oljeförråd Tyghuset Kanonverkstaden Norra fundamentet Södra fundamentet Västra varvskansliet Östra varvskansliet Byggnadsdepartementet Sanitetsbyggnad Sprutbod Sjöreservens kasern Beckborg Årboden Förråd Klockstapeln Skeppsholmsbron Kajer Skeppsholmen Pumpstation Kastellholmen Hantverksbostället Underofficersbostället Flaggkonstapelsbostället Kastellet Kolskjulet Kruthus Kruthus Fosforförrådet Kanothuset Skridskopaviljongen Uthus Uthus Uthus Källare Uthus Kastellholmsbron Kajer Kastellholmen SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

3 Innehållsförteckning del 1 0. SAMMANFATTNING VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL PROGRAMOMRÅDET SÄRSKILDA VÄRDEN MÅL OCH RIKTLINJER FÖRKLARINGAR OCH HÄNVISNINGAR Innehåll del 2 5. NULÄGE 5.1 YTTRE MILJÖ 5.2 TEKNISK FÖRSÖRJNING 5.3 TILLGÄNGLIGHET 5.4 MILJÖ 5.5 BYGGNADER 5.6 BEFINTLIGA VERKSAMHETER OCH HYRESGÄSTER 5.7 UTVECKLING AV VERKSAMHETER 5.8 EKONOMI Innehåll del 3 6. HISTORIK Bilagor endast internt inom SFV: - Adress- och telefonlista Rev Vårdprogram, fastställda och pågående. Förteckning - Relationsritningar. Förteckning Caditma Markhandlingar PM Caditma VA Rör , med bilagor - El och Tele Kajer och bryggor, med bilagor. Rev Belysningsprogram och Belysningsplan - Färgsättningsprogram Rev 200X-XX-XX - Marinarkeologisk dokumentation, förteckning Uteskulpturer, Moderna museet - Byggnader, kortfattad historik Äldre material hos SFV-KA (B v Haslingen). Förteckning Förteckning över bildillustrationer, foton och kartmaterial i Förvaltningsprogrammet är under utarbetande Förord Skeppsholmen och Kastellholmen i centrala Stockholm förvaltas i sin helhet av Statens fastighetsverk (SFV), som har till uppgift att bevara och utveckla området för framtiden och levandegöra det i vår tid genom en lämplig användning. Det är en uppgift som kräver samverkan med andra statliga myndigheter, som Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen, med Stockholms stad och inte minst med våra hyresgäster. SFV övertog förvaltningen av området efter Byggnadsstyrelsen år Mycket har hänt på holmarna sedan dess. Tillkomsten av nya Moderna museet är välbekant. Många förbättrings- och underhållsåtgärder har också genomförts, nödvändiga men ofta mindre iögonenfallande. Behovet av en samlad redovisning av förutsättningar och tydligt formulerade mål för bevarande och utveckling av Skeppsholmen och Kastellholmen har accentuerats genom det tryck som finns från olika håll rörande nya och växande verksamheter på holmarna. Det är också viktigt att få ett helhetsperspektiv som grund för den mer detaljerade planeringen av åtgärder. Syftet med det här presenterade förvaltningsprogrammet är att redovisa hur SFV tolkar sitt uppdrag och att skapa underlag för en saklig diskussion och en bred förankring av långsiktiga mål för holmarna hos alla berörda parter: internt inom SFV, hos hyresgäster, statliga och kommunala myndigheter, besökare och ytterst svenska folket, för vars räkning SFV förvaltar Skeppsholmen och Kastellholmen. I programmet ingår en beskrivning av holmarnas historia och framväxten av den miljö vi ser idag. Det är inte bara intressant utan nödvändigt att känna till holmarnas historia för att rätt förstå byggnadsminnet och hur dess värden ska tas till vara och utvecklas Programmet, som utan att vara detaljstyrande ska utgöra en långsiktig bas för SFV:s förvaltnings- och investeringsplaner, har tagits fram inom SFV av förvaltningsområdet i samarbete med kulturarvsenheten. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har följt arbetet med programmet genom sin områdesansvarige och lämnat synpunkter på internremissutgåvan. Även synpunkter från framför allt Länsstyrelsen och Stockholms stad, som framkom vid externremiss 2006, har nu inarbetats. Konsulter som lämnat bidrag och övriga namnuppgifter, se sista sidan. Förvaltningsprogrammet, som av praktiska skäl delats i tre delar, sammanställs dels i en pärm i A3-format, dels i en häftad version utan bilagor. Denna kan även inhämtas i pdf-format på SFV:s hemsida Tillämpning av programmet Förvaltningsprogrammet är ett planeringsverktyg för SFV och ligger till grund för fastighetsförvaltningen. Det utgör grund för val av hyresgäst och därmed verksamhet liksom för planering av underhåll och investeringar. Målsättningar för verksamhetsplaneringen stäms av mot programmet. Programmet är ett verktyg i kulturarvsarbetet och ska användas i kontakterna med tillsynsmyndigheten RAÄ och som en del av SFV:s egenkontroll. Programmet fungerar som ett övergripande paraply för de olika delarna i planeringen och genomförandet. Takten på genomförande kommer att variera beroende på kringliggande faktorer som hyresmarknad och verkets ekonomi. Skeppsholmen och Kastellholmen är inte detaljplanelagda (med undantag av områden kring Moderna Museet och Arkitekturmuseet respektive Konsthögskolan). Förvaltningsprogrammet kan ingå i underlag för bedömning av eventuella bygglov i den mån byggnadsnämnden anser det lämpligt. Förvaltningsprogrammet skall utgöra grund för samverkan med verksamhetsutövare och intressenter. Även den löpande fastighetsdriften planeras och genomförs i överensstämmelse med programmets riktlinjer. Exempelvis vård av markytor, miljöarbete, trafik och användningen av kajer har betydelse för upplevelsen av området, liksom årligen återkommande evenemang. Förvaltningsprogrammet har således ingen bindande tid för genomförande och är inte något löfte om ekonomiskt åtagande utan en sammanfattande målsättning för SFV:s långsiktiga förvaltning. Hållpunkter: Förvaltningsprogrammet är tänkt för dubbelsidig utskrift Omslagsbild: Skeppsholmen, fasad mot väster ur Färgsättningsprogram, Gösta Edberg Arkitektkontor AB Förvaltningsprogrammet på extern remiss Programmet fastställs i version 1: Programmet uppdateras därefter vartannat år Förvaltnings-, investerings- och underhållsplaner samt plan för fastighetsdrift och verksamhetsplan stäms av mot förvaltningsprogrammet årligen. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

4 Planen visar situationen 1989, på Byggnadsstyrelsens tid. Bergrum och skyddsvärn har i stort sett inte förändrats sedan dess. Uppdaterad situationsplan ovan mark, se sidan 2 SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

5 0. Sammanfattning 1. Vision och övergripande mål SFV:s vision är att med utgångspunkt i områdets unika kulturhistoriska värden vidareutveckla Skeppsholmen och Kastellholmen som besöksmål och rekreationsområde. SFV vill se området som en mötesplats för kultur, hantverk, forskning och utbildning i en avspänd och kreativ miljö med historisk och maritim atmosfär. Riksdagen beslutade år 1953 att örlogsbasen skulle flytta från Skeppsholmen och Kastellholmen. De övergripande målen för områdets användning formulerades först av 1959 års Skeppsholmsutredning i betänkandet (SOU 1966:27). Detta låg till grund för den utbyggnadsplan som togs fram i 1969 års Skeppsholmsutredning (DsFö 1972:1), efter remiss redovisad till riksdagen i prop. 1974:34. Målen vidareutvecklades i enlighet med propositionen av en arbetsgrupp (Skeppsholms-gruppen) som på utbildningsdepartementets uppdrag tog fram Riktlinjer för planeringen av Skepps- och Kastellholmarna (Ds U 1978:9). I dessa riktlinjer, som gäller för SFV liksom de gjorde för Byggnadsstyrelsen, sägs målet sammanfattningsvis vara att genom ett pietetsfullt ianspråktagande av den befintliga miljön förvandla holmarna till en levande stadsdel för mångsidig verksamhet, med tonvikt på kultur och rekreation. 2. Programområdet Skeppsholmen och Kastellholmen ligger i Saltsjön i centrala Stockholm. Området ägs av staten och SFV förvaltar inte bara byggnader utan även all mark inklusive broar, kajer, vägar, ledningsnät mm Området är en del av Nationalstadsparken. Ett stort antal byggnader omfattas som statliga byggnadsminnen (SBM) av skyddsföreskrifter och området i sin helhet utgör skyddsområde kring dem. Det innebär att allt som kan inverka på områdets skick är tillståndspliktigt (t.ex. nya byggnader eller omfattande skyltprogram). 3. Särskilda värden Historiskt och marinhistoriskt värde På Skeppsholmen och Kastellholmen är Sveriges och Stockholms historia starkt närvarande. Bevarade byggnader och namn vittnar om marinhistorien och den tekniska utvecklingen inom flottan. Natur- och kulturvärden - Flottans landskap Ladugårdslandsviken med Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Beckholmen utgör ett samlat örlogslandskap med vattnet som sammanbindande element. Flottans markanvändning har format kulturlandskapet, ibland hårdhänt men i huvudsak betydligt mer skonsamt än det civila stadsbyggandet. Här finns ännu rester av naturmark som gör att man, i synnerhet på Kastellholmen, kan uppleva att skärgården börjar i huvudstadens centrum. Arkitektoniskt värde - den militära byggnadskonsten Området utgör genom marinens och arméns omsorgsfullt gestaltade byggnader ett landmärke vid inloppet till Stockholm och ett betydelsebärande inslag i Stockholms historiska stadsbild. Så har t.ex. Amiralitetshuset, Skeppsholmskyrkan och Kastellet blivit symbolbyggnader för staden och för flottan. Byggnader för kronans och flottans behov har ritats av sin tids främsta arkitekter, som Tessin d.y., Adelcrantz och Carlberg. Från början av 1800-talet utbildades officerarna i teknik och i arkitektur och blev ledande inom dåtidens byggnads- och anläggningskonst. Särskilt Fredrik Blom kom att prägla örlogsstationen med sina byggnadsverk. Militärens oftast enkla och funktionella byggnader är en god förebild också för vår tids arkitekter. Kontinuitet - en verksamhet från 1640 till mitten av 1900-talet som satt sin prägel på öarna Flottans verksamheter har präglat öarna in i vår tid. De två bebyggelseområdena örlogsvarvet, en gång en av Stockholms största arbetsplatser, och örlogsstationen, ett bostads- och institutionsområde med kontor, skolor, sjukhus, bostäder, butiker och annan service, är ännu tydligt avläsbara. Varvsområdet (på Skeppsholmens östra sida) utgör ett av Stockholms få bevarade verksamhetsområden, som tidigare dominerade stadens stränder. Örlogsstationen bevarar en för Sverige unik militär bostadsbebyggelse med en rik variation av bostadshus: kaserner för meniga och varvsarbetare, bostäder i en- eller flerfamiljshus med tillhörande uthus och trädgårdar för stamanställda officerare och civila tjänstemän. Ett in i våra dagar bevarat väldefinierat lokalsamhälle med egna traditioner och berättelser Området kunde på flottans tid närmast liknas vid ett brukssamhälle med örlogsvarvet som den stora arbetsplatsen. Som i alla brukssamhällen utvecklades här egna traditioner. Byggnader och utemiljö bär vittnesmål om historien men det finns även skriftliga berättelser om livet på holmarna och ännu kan många människor berätta egna minnen från flottans tid på ön. Rekreationsvärde - en grön oas mitt i stenstaden Skeppsholmen var tidigt ett populärt utflyktsmål. Under fredstid hade Stockholmarna från år 1749 tillträde till holmarna för promenader, bad, segling, skridskoåkning och förlustelse på caféer, krogar och söndagsbaler. Skridskopaviljongen och tennisbanan är de enda bevarade anläggningarna från de publika idrottsverksamheter, som bedrevs inom flottans område. Sedan örlogsbasen flyttat övertogs flottans byggnader av Konstakademin, teatrar, museer, skolor och föreningar. Moderna museet öppnades år 1958 i Exercishuset och blev en populär mötesplats i en tid när stadens nöjesliv för unga inte var så utvecklat. Nu är museerna mötesplatser för nya generationer. Den som promenerar på Skeppsholmen och Kastellholmen möter en mängd aktiviteter men kan också finna en egen lugn vrå mitt i stenstaden. Läget i staden Områdets läge har gett goda förutsättningar för verksamheterna på öarna genom seklerna. Öarna kan ses från alla centrala stadsdelar. De ger varje dag hundratusentals människor mer eller mindre medvetna upplevelser av skönhet, natur, arkitektur, historiskt samband och kontinuitet. Det centrala läget innebär att området har värden (ekonomiskt och andra) som inte direkt sammanhänger med de kulturhistoriska värdena. De kan upplevas som ännu ej fullt utnyttjade. Utan insikt om och hänsyn till övriga värden kan möjlighetsvärdet bli ett hot. 4. Mål och riktlinjer För att nå den övergripande målsättningen har SFV formulerat följande delmål : Alla förändringar ska ske med hänsyn till områdets historia och dess värden Kulturlandskapet som vuxit fram under århundraden ska bevaras och utvecklas Skeppsholmen och Kastellholmen ska vara tillgängliga för alla men tydligt uppfattas som en annorlunda stadsdel med ett lugnare tempo och kvaliteter som inte återfinns i den omgivande stenstaden Områdets byggnader ska bevaras och samtidigt utvecklas genom väl vald användning och nära samarbete med hyresgästerna Besöksmål och verksamheter ska i omfattning och inriktning vara anpassade till holmarnas förutsättningar och traditioner Flottans verksamheter på Skeppsholmen och Kastellholmen ska även i fortsättningen vara möjliga att förstå Området ska året om vara ett rekreationsområde i ordets verkliga bemärkelse, en källa till återhämtning för boende och besökare i Stockholm Området ska vara levande alla tider på dygnet genom att verksamheter blandas med boende De som bor och verkar i eller besöker området ska känna sig delaktiga i dess historia och uppskatta byggnadsminnets kulturhistoriska värden Området ska förvaltas i enlighet med de nationella miljömålen, på ett sätt som innebär en varaktigt hållbar utveckling Området ska ge ett ekonomiskt positivt resultat för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och en hållbar utveckling av byggnadsminnet 5. Nuläge (del 2 av programmet) I kapitlet beskrivs åtgärder som genomförts under SFV:s tid, från 1993, och nuläget, dvs förutsättningarna för bevarande och utveckling, beträffande 5.1 Yttre miljö 5.2 Teknisk försörjning 5.3 Tillgänglighet 5.4 Miljö 5.5 Byggnader 5.6 Befintliga verksamheter/hyresgäster 5.7 Utveckling av verksamheter Nya verksamheter som f.n. diskuteras är ett nytt Nobelmuseum (med utnyttjande av bl.a. bergrummen under kyrkan), Konstbiblioteket som är knutet till Moderna museet och Nationalmuseum, en utrustningsstation för seglande fartyg i Kolskjulet på Kastellholmen samt publik service i form av fler serveringar och ev. övernattningsmöjligheter 5.8 Ekonomi 6. Historik (del 3 av programmet) Områdets historia från medeltiden till SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

6 SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

7 1. Vision och övergripande mål SFV:s vision är att med utgångspunkt i områdets unika kulturhistoriska värden vidareutveckla Skeppsholmen och Kastellholmen som besöksmål och rekreationsområde. SFV vill se området som en mötesplats för kultur, hantverk, forskning och utbildning i en avspänd och kreativ miljö med historisk och maritim atmosfär. Skeppsholmen och Kastellholmen är ett statligt byggnadsminne där ett stort antal byggnader omfattas av skyddsföreskrifter och området i sin helhet utgör skyddsområde kring dem. Grunden för byggnadsminnet är holmarnas långa historia som militärt område och bas för Sveriges flotta. Det är också orsaken till att dessa öar i centrum av Stockholm inte smält samman med den intilliggande stenstaden utan idag utgör en viktig del av Nationalstadsparken, med bevarade kultur- och naturvärden. Riksdagen beslutade år 1953 att örlogsbasen skulle flytta från Skeppsholmen. En principskiss för områdets framtida användning formulerades av 1959 års Skeppsholmsutredning i betänkandet (SOU 1966:27). Riktpunkten var att söka förvandla områdena till en levande stadsdel med kulturell inriktning under beaktande av de pietetskrav som områdenas historia, läge, natur och bebyggelse otvivelaktigt uppställer. Utredningen framhöll vidare vikten av att områdena ej förvandlas till ett utpräglat och huvudsakligen inom utställnings- och arbetstider fungerande musei- och undervisningsområde, visserligen utrustat med nya och vackra parkanläggningar och promenader samt vissa serveringar m.m. Angelägenheten av att eftersträva åtgärder som kan bidraga till att under enkla och trevliga former berika folklivet och skänka rörelse och innehåll åt holmarna i deras nya utdaning må därför ännu en gång framhållas. Detta var grunden för den utbyggnadsplan som togs fram av 1969 års Skeppsholmsutredning (DsFö 1972:1), efter remiss redovisad till riksdagen i prop. 1974:34. Målen vidareutvecklades i enlighet med propositionen av en arbetsgrupp (Skeppsholmsgruppen) som på utbildningsdepartementets uppdrag tog fram Riktlinjer för planeringen av Skeppsoch Kastellholmarna (Ds U 1978:9). I dessa riktlinjer, som gäller för SFV liksom de gjorde för Byggnadsstyrelsen, sägs målet sammanfattningsvis vara att genom ett pietetsfullt ianspråktagande av den befintliga miljön förvandla holmarna till en levande stadsdel för mångsidig verksamhet, med tonvikt på kultur och rekreation. 2. Programområdet Skeppsholmen och Kastellholmen ligger i Saltsjön mellan Gamla stan och Djurgården i Stockholm. De ligger inom Norrmalms områdesförvaltning och stadsdelen Jakob, som även omfattar Blasieholmen och kvarteren runt Kungsträdgården. Författningsskydd Skeppsholmen och Kastellholmen ingår i Nationalstadsparken, ett historiskt landskap vars natur- och kulturvärden sedan 1995 skyddas av särskilda hushållningsbestämmelser, numera i miljöbalkens 4 kap. Holmarna hör till de områden som utpekats som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. För statliga byggnadsminnen finns regler om tillsyn och ändringar i förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen mm (FSBM). Denna förordning trädde i kraft den 1 januari 1989 och ersatte kungörelsen (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är tillsynsmyndighet för statliga byggnadsminnen (SBM). Detta innebär att alla åtgärder som strider mot skyddsföreskrifterna är tillståndspliktiga. Frågan om en byggnad ska förklaras som SBM prövas av regeringen efter framställning med förslag till skyddsföreskrifter från RAÄ. Ett antal byggnader på Skeppsholmen byggnadsminnesförklarades redan År 1993 fastställde regeringen skyddsföreskrifter för ett utökat statligt byggnadsminne bestående av 24 byggnader samt ett skyddsområde som omfattar båda öarna. Skyddsföreskrifterna säger att området skall hållas i sådant skick att områdets utseende och karaktär inte förvanskas. Det innebär att allt som kan inverka på områdets skick, utseende och karaktär är tillståndspliktigt (t.ex. rivning av byggnader, nya byggnader, åtgärder även på icke SBM-märkta byggnader och på mark, skyltning mm). Skyddsföreskrifterna reviderades senast 1997 då Skeppsholmsbron undantogs från byggnadsminnet, sedan det visat sig nödvändigt att byta en stor del av konstruktionen pga rostskador. Se kopia av skyddsföreskrifterna på följande sidor Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för fornminnen och prövar ärenden om t.ex.ingrepp i mark som kan beröra fornlämningar. Stockholms Stadsmuseum är remissinstans inom kommunen vid bevakning av kulturhistoriska värden enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Ovanstående utdrag ur karta från Stockholms stadsbyggnadskontor 2004 visar kulturhistorisk klassificering av hus i Nationalstadsparken. Den streckprickade linjen är gränsen för Nationalstadsparken. Stadsmuseiförvaltningens kommentarer: Blå färg Byggnad vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen, samt statliga byggnadsminnen och kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. PBL 3 kap 12 är tillämplig. Grön färg Byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. PBL 3 kap 12 är tillämplig. Gul färg Byggnad av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Grå färg Byggnad som är uppförd 1960 eller senare och som ännu ej klassificerats eller annan ej klassificerad byggnad. Bland dessa finns många byggnader av stort kulturhistoriskt värde. Trädgårdar, murar staket och andra anläggningar har ofta ett betydande kulturhistoriskt värde men är ej redovisade på denna karta. (Klassningen finns även i skrift i tabellerna i avsnitt 5.5 om färgen är svår att se på bilden ovan) SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

8 SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

9 SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

10 Utdrag ur detaljplan Dp Utdrag ur detaljplan Dp Planen innehåller nybyggnadsbestämmelser och skyddsbestämmelser. Full bygglovplikt gäller enligt PBL:s bestämmelser. Enligt 9 kap2 punkt 6 PBL ska bygganmälan göras för underhåll av byggnader med skyddsbestämmelser. Bygganmälansplikten i detta avseende omfattar byggnad 24 intendenturförrådet, 26 kasern III, 23 Kompasskontrollhus, 28 Kasernslöjden och 29 kasernbefälhavarens boställe. Användning av mark:.kvartersmark Q kulturreservat, S - skola q1 q2 q3 q4 q5 Byggnad får inte rivas. Byggnads exteriör, stomme, äldre planlösning och äldre inredning får inte förändras. Underhållsarbeten skall utföras på traditionellt sätt Byggnad får inte rivas. Byggnads exteriör och trapphus med inredning får inte förvanskas. Underhållsarbeten skall utföras på traditionellt sätt Byggnad får inte rivas. Byggnads exteriör, äldre planlösning och äldre inredning får inte förvanskas. Underhållsarbeten skall utföras på traditionellt sätt Byggnad får inte rivas. Byggnads exteriör får inte förvanskas. Underhållsarbeten skall utföras på traditionellt sätt Parkmiljön skall bevaras och underhållas. Kajen skall bevaras och underhållas SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April 2007 Denna plan innehåller nybyggnadsbestämmelser och skyddsbestämmelser. Full bygglovplikt gäller enligt PBL:s bestämmelser. Bygganmälan ska göras för underhåll av byggnader med skyddsbestämmelser. Bygganmälansplikten i detta avseende omfattar byggnaderna 15 exercishuset, 14 arresten och 129 västra varvskansliet. Användning av mark: Kvartersmark P parkering, R museum. Prickad mark får inte bebyggas 10 (20 q1 q2 q3 q4 Exercisskolan. Den äldre byggnadens exteriör får inte förändras. F.d gymnastiksalars rumsvolym skall bevaras arrestbyggnaden. Exteriören får inte förändras. I interiören skall plandisposition och äldre fast inredning bevaras Västra Kanslihuset. Varvsporten och exteriören får inte förändras. Interiören får inte förvanskas Den obebyggda markens ursprungskaraktär får inte förvanskas. Befintliga träd bevaras eller ersätts med likvärdiga

11 Kommunala planer Ärenden som handläggs av stadsbyggnadskontoret är åtgärder som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) samt nationalstadsparksfrågor och strandskyddsdispenser enligt Miljöbalken. PBL För Skeppsholmen och Kastellholmen gäller översiktsplan ÖP En fördjupad översiktsplan för nationalstadsparken har nyligen varit ute på samråd. ÖP 1999 redovisar bl.a riksintressena och stadens kulturhistoriska klassificering. Förhållningssätt till stadens karaktärsdrag vid bygglovgivning mm finns under rubriken Institutionspark i skriften Stockholms byggnadsordning, kopplad till översiktsplanen. Två detaljplaner finns inom området, dels för Konsthögskolans nybyggnad i Flaggmannen 1, Dp87029A (laga kraft ), dels för Moderna museet och Arkitekturmuseet, Dp (laga kraft ). Se utdrag på föregående sida För holmarna i övrigt gäller områdesbestämmelser Ob (laga kraft ). Enligt dessa gäller för området att Bygglov krävs enl 8 kapitlet 1 och 2 samt utökad bygglovsplikt för o att färga om byggnader o att byta fasadbeklädnad och o taktäckningsmaterial att göra andra ändringar av byggnader vilka avsevärt påverkar byggnadernas yttre utseende Rivningslov krävs för rivning av byggnad och del av byggnad Området utgör en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö vilket innebär att 3 kap 12 PBL är tillämplig. Befintlig markyta och vegetation skall bevaras. Bygganmälan ska göras för åtgärder enligt bestämmelserna i 9 kapitlet PBL. Staten är undantagen bygganmälninsplikt för åtgärder som avser o Ändring av konstruktion, bärande delar eller planlösning o Installation eller ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler eller ventilation o Installation eller ändring av vatten och avlopp Miljöbalken Kapitel 4. Nationalstadsparken. Åtgärder får ej innebära intrång i parklandskap eller naturmiljö så att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. I april 2006 redovisade Länsstyrelsen till regeringen ett handlingsprogram för Nationalstadsparkens utveckling, vård och förvaltning. I programmet presenteras utvecklingsidéer som berör Skeppsholmen och Kastellholmen. Framför allt handlar det om utveckling av ett maritimt centrum i området runt Ladugårdslandsviken samt idéer om att göra Skeppsholmen till en tydligare port till Nationalstadsparken. Se vidare Miljöbalken Kapitel 7. Strandskydd Strandskyddet för Skeppsholmen och Kastellholmen är 100 meter. Detaljplanelagda områden omfattas ej av strandskydd. Fastighetsuppgifter Området omfattar fastigheterna Skeppsholmen 1:1 1:4 samt Flaggmannen 1. Området ägs i sin helhet av staten och förvaltas av SFV. Det gäller även vägar, broar, kajer, bryggor och fasta förtöjningsanordningar som ducdalber, liksom ledningar för vatten, avlopp, fjärrvärme och starkström. På kartan t.h. syns även ledningsområdet för en kulvert för renat avlopp som går genom området. Fastighet Areal Registrerade byggnader Skeppsholmen ca 15,5544 HA 39 st 1:1 Skeppsholmen ca 3,8000 HA 1:2 vattenområde Skeppsholmen ca 2,9000 HA 13 st 1:3 Kastellholmen Skeppsholmen ca 1,3000 HA 1:4 vattenområde Flaggmannen kvm 7 st Miljöbalken Kapitel 3.Riksintressen. Åtgärder får ej påtagligt skada natur- eller kulturmiljö. Skeppsholmen och Kastellholmen utgör i sig själva riksintressen samtidigt som kajer och stränder ingår i riksintresset stadens front mot vattenrummen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

12 Historiskt värde. Arkeologiska fynd. Kartans färger visar när befintliga hus fick sin nuvarande karaktär, alltså inte när de först byggdes. På kartan anges också var och när större antikvarisk dokumentation gjorts, t ex 1993 inför ombyggnaden av Exercishuset, utbyggnaden av Moderna museet och utbyggnaden av Kasern III för Konsthögskolan. Lägg märke till strandlinjen som nu ändrats genom landhöjning och utbyggnad av kajerna. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

13 3. Särskilda värden Historiskt och marinhistoriskt värde På Skeppsholmen och Kastellholmen är Sveriges och Stockholms historia starkt närvarande, även om spåren kan vara mer eller mindre tydliga (se kartan på föregående sida). Spåren från tiden före flottans tid, när Skeppsholmen hette Lustholmen och nyttjades av Vasakungarna som sommarnöje, får vi söka på gamla kartor som visar bl.a Johan III:s trädgård och lusthus. Sedan flottan på 1640-talet flyttats från Blasieholmen var öarna fram till 1680 militär rustningsplats och utskeppningshamn i ett Stockholm som var centrum i det expanderande Östersjövälde. Bland de byggnader som tillkom under denna period finns ännu Amiralitetshuset (18), Repslagarbanan (numera Tyghuset 114), Torkhuset (nu Råseglarhuset 101) och Styckekranen (100). När riket var som störst och gränserna låg långt bortom Östersjön behövdes inte flottan i Stockholm men desto mer i de tidigare danska provinser som blivit svenska genom freden i Roskilde Stationen flyttades 1680 till Karlskrona och Skeppsholmen lämnades åt andra verksamheter. Runt 1700 byggdes boställshusen för Karl XII:s drabanter (Långa raden,33 och 34), som dock dragit ut i krig innan husen blev färdiga. Bara några decennier senare var situationen förändrad: stormaktstiden var slut, det militära hotet kom från den nya växande stormakten Ryssland. Örlogsbasen behövdes igen, även som försvar för huvudstaden, men de stora skeppen var nu ersatta med galärer, roddskepp för skärgårdsbruk. Galärvarvet låg alltså på Skeppsholmen innan det flyttades till Djurgårdssidan. Vid stränderna låg stapelbäddar och bråbänkar. Efter de ryska anfallen på Stockholm år 1719 sänktes i vattnet kring örlogsbasen flera fartygsskrov för att stoppa eventuella landstigningsförsök. Kastellet byggdes om och fick kanoner. Byggnader från denna tid är Kanslihusen (129, 130) med intilliggande trädgård, marketenteriet Stenkrogen (nu Prästgården 16), Intendenturförrådet (24) och från slutet av talet Fundamenten (119,120) och Högvaktsbyggnaden (3), som syns nedan på ritning godkänd av Gustav III. En historisk ögonblicksbild från Skeppsholmen, hämtad ur amiral Carl Tersmedens memoarer. Det är den 19 augusti 1772 och Gustav III har just genomfört sin statskupp, dvs avsatt rådsherrarna:. Jag for sedan öfver till Holmen, där Corps de gardiet vid Bommen var fullt af officerare och civila holmboar, som vid en stor bål pounche roade sig och fått Bellman som Friesens intima vän emellan sig, alla i full sång: Gustafs skål, den bästa kung som jorden eger, vilken Bellman då komponerat och de nu höllo på att lära sig. Vi väntade till kl. emot 11, innan H.M:t med dess suite kom, och då konungen nådigt hälsat, frågat efter anstalterna och fått underdånig rapport, att allt var tyst och i god ordning, red han med dess suite ett stycke utför backen, vände där om och kom tillbakars. Sedan jag med hela svärmen följt till vindbron och konungen där passerat, började vi alla med en mund Gustafs skål, så att han höll med suiten och hörde hela första versen. Han ropade själf helt högt: Tack för skålen! Melodien var allmänt känd som gardiestroupp. Då konungen passerat holmkyrkan, lät jag åter hala upp vindbryggan och bad nu hvar och en retirera sig till sitt och straxt rapportera mig, ifall något buller höres. Jag gick hem, klädde af mig under innerligaste böner och tacksägelser till den nådefulla Guden för denna mer än lyckliga dagen, att igenom konungens kloka anstalter en så betydelig revolution och förändring blifvit gjord utan minsta blodsdroppas förspillande. Under en aktiv byggnadsperiod i början och mitten av 1800-talet tillkom en rad av holmarnas nuvarande märkesbyggnader, huvudsakligen med Fredrik Blom som arkitekt: Kyrkan (10), Hantverkskasernen (19), Kastellet (204), Båtsmanskasernen (12) och Exercishuset (15). Även Amiralitetshuset fick sin nuvarande karaktär av Fredrik Blom. Skeppsholmsbron, byggd av Motala verkstad och invigd 1861, var en föregångare bland stadens järnbroar. Om långa fredsperioder i Sveriges historia vittnar det faktum att öarna trots militär överhöghet också tidigt blev ett rekreationsområde för stockholmarna Varvsområdet var visserligen slutet men örlogsstationen i övrigt, med parker och så småningom utbyggda kajer, erbjöd då som nu populära promenadstråk. Från mitten av 1800-talet tillkom också fritidsaktiviteter som segling, bad och skridskoåkning. Ett annat vittnesmål om Sveriges fredliga historia är det faktum att örlogsbasen låg kvar mitt i huvudstaden fram till Flottan var fram till andra världskriget försvarets viktigaste vapenslag, en roll som då övertogs av flygvapnet. Utvecklingen av stridsflyget gjorde flottans förläggning till huvudstadens centrum farlig, för örlogsbasen själv men också för staden. Under senaste världskriget var örlogsbaserna primära mål för flygbombningarna och många av de krigförande ländernas baser skadades svårt. En flyttning av basen från Skeppsholmen hade diskuterades länge utan resultat. När krigen drabbade Europa var tiden för knapp och planerna avbröts. De skyttevärn och bergrum med lokaler för stridsledningen som istället byggdes på Skeppsholmen Ett minnesmärke som Svensksundsstenen, ovan, kan i vår tid påminna om den ursprungliga händelsen, svenska flottans seger vid Svensksund 1790 (på målningen överst skildras flottans ärorika återkomst med Skeppsholmen i fonden), men också om de samhälle som reste stenen och avtäckte den vid en anslående ceremoni den 9 juli 1890, bilden t.h. säger oss hur nära kriget var även vårt land. Om utvecklingen på varvet och inom flottan av teknik, fartygstyper, drivmedel och vapen vittnar öarnas kulturlandskap och byggnader, från bråbänkar och repslagarbana till kol- och torpedförråd. Se vidare kap 6 Historik (programmets del 3) SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

14 Natur- och kulturvärden - Flottans landskap Ladugårdslandsviken med Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Beckholmen utgör ett samlat örlogslandskap med vattnet som sammanbindande element. Flottans markanvändning har format kulturlandskapet, ibland hårdhänt men i huvudsak betydligt mer skonsamt än det civila stadsbyggandet. Här kan man ännu uppleva att skärgården börjar i huvudstadens centrum mitt emot Kungliga slottet. Det marina landskapet består av: orörda, branta strandpartier, dels på Kastellholmens norra och östra sida dels på Skeppsholmens norra del, som visar Stockholms ursprungliga grundtopografi. I omgivande stadsdelar har nivåskillnaderna utjämnats genom sprängningar och utfyllnader vid upprepade stadsplaneregleringar och vid etableringar av verksamhetsområden utmed stränderna. gångsystem och vägar, som vuxit fram ur naturliga kommunikationer under 300 år, en struktur karaktäriserad av småskalighet, förläggning till naturliga lägen utan sprängningar eller uppbyggda vägbankar och sträckningar som utgör den kortaste vägen mellan målpunkter. varvets branta klippkant, som delvis byggts över med det nya Moderna museet, bevarar spår av de omfattande sprängningar som omdanade skärgårdslandskapet till verksamhetsområde. strandskoningar och stenkajer, vars anläggande också innebar utfyllnader, var en anpassning till det sena 1800-talets modernisering av fartygsflottan. parker - utifrån olika tiders ideal. I början av talet inleddes en successiv omdaning av området mellan Långa raden och varvet till en lund med drag av engelsk landskapspark. Från militärövningarna i skärgården medfördes lind, lönn, ask, hägg, rönn och flera dylika trädsorter för att planteras på stationsområdet. Då promenader var en viktig del av det sena 1800-talets borgliga umgängesliv ordnades utmed kajerna mot Strömmen en promenadpark med gångvägar, kantade med lövträd. Den blev en för huvudstadens invånare välbehövlig och allmänt omtyckt promenadplats, som på Zorns målning från bostadshusens trädgårdar och uthus visar på naturahushållningen som ett viktigt komplement till dåtidens stadshushåll Trädgården bredvid nuvarande Arkitekturmuseet ( Bloms trädgård ) var i flera hundra år nytto- och nöjesträdgård för örlogstationens officerare. Nu kan man här inta frukost i det gröna i sällskap med Picassos figurer Arkitektoniskt värde - den militära byggnadskonsten Marinens och Arméns omsorgsfullt gestaltade byggnader utgör ett landmärke vid inloppet till Stockholm och ett betydelsebärande inslag i Stockholms historiska stadsbild. Genom framträdande lägen, karaktärsfull arkitektur och viktiga militära funktioner har Amiralitetshuset, Skeppsholmskyrkan, Kastellet och Sjökrigsskolan blivit symbolbyggnader för örlogsbasen och för staden. Sättet att möta Skeppsholmen via Skeppsholmsbron har varit detsamma genom århundraden. Amiralitetshuset, till vänster skymtar Högvakten på ett populärt vykortsmotiv från 1909 Militären med sitt utarbetade system för arbetsledning, disciplin och väldokumenterade tekniska kompetens utförde omsorgsfullt gestaltade, konstruktivt innovativa och funktionella byggnader. I början av 1800-talet utbildades officerarna i teknik och arkitektur. Detta innebar att officerarna blev ledande inom dåtidens byggnads- och anläggningskonst. Vid örlogsbasen inrättades ett eget byggnadsdepartement med fast anställda arkitekter och byggmästare, som med stor omsorg gestaltade och byggde såväl symbol- som ekonomibyggnaderna. Charles Apelquist anställdes som dess förste chef i slutet av 1700-talet och efterträddes av Fredrik Blom, Gustav Adolf Blom och Victor Ringheim. Holmarna tillhörde kronan. Mark för kungens och kungliga slottets behov avsattes på västra och södra delen av Skeppsholmen. Av de byggnader som uppfördes här ritade Nicodemus Tessin d.y. drabanthusen (boställshusen som senare blev mer kända som Långa raden), Carl Fredrik Adelcrantz det magasin som sedan blev kasern III och Stockholms stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg Intendenturförrådet, som fortfarande har kvar sin magasinskaraktär. Karl XIV Johan, som i själ och hjärta förblev militär, prioriterade det militära byggandet. Härigenom kom Fredrik Blom att prägla örlogsstationen med sina byggnadsverk - Båtmanskasernen, Hantverkskasernen, Exercishuset, Kastellet, omgestaltningen av Amiralitetshusets fasader och framför allt Skeppsholmskyrkan, som kanske är det bäst bevarade exemplet på Bloms innovativa byggnadsteknik sedan Stora slupskjulet rivits. Kyrkans exteriör är ännu, med undantag för byte av takmaterial till kopparplåt, i det närmaste oförändrad sedan byggnadstiden på 1840-talet. Även interiören är i stort sett bevarad i sitt ursprungliga skick. Militärens oftast enkla och funktionella byggnader är goda förebilder också för moderna funktionalistiska arkitekter och vår tids byggnadskonst. Kontinuitet - en verksamhet från 1640 till mitten av 1900-talet som satt sin prägel på öarna Flottans verksamheter skeppsbyggeri och materielvård samt boende, utbildning och exercis innebar att det på öarna utvecklades vad som närmast kan liknas vid ett brukssamhälle, med örlogsvarvet som central arbetsplats. De två bebyggelseområdena örlogsvarvet och örlogsstationen - är ännu tydligt avläsbara. Örlogsvarvet - ett aktivt arbetsområde Varvsområdet utgör ett av Stockholms få bevarade verksamhetsområden, som tidigare dominerade stadens stränder. Området är idag till stora delar upplåtet för maritima verksamheter. Örlogsvarven var industriella centra långt före den industriella revolutionen. Under lång tid var flottans varv i Stockholm en av stadens största arbetsplatser. Området på nordöstra delen av Skeppsholmen började från 1790-talet användas av skärgårdsflottan för nybyggnad och reparation av båtar samt för förvaring av fartygs- och artillerimateriel. Varvsområdet kan ännu avläsas genom: den till stora delar bevarade slutningsmuren, i vilken större eller mindre del kunde utgöras av byggnader som stängde ute obehöriga från varvet. I denna ingick de yttre till stor del fönsterlösa långfasaderna av Tyghuset, Arresten, Exercishuset samt Västra och Östra kanslihusen. Östra delen av varvsmuren motbyggdes på insidan med förrådshus först i en våning och senare påbyggdes ytterligare en våning. Varvsentrén mellan Östra och Västra kanslihusen. Genom dessa grindar, numera ett nålsöga för turistbussar, har generationer av varvsarbetare vandrat varvets klockstapel står idag utanför Exercishuset mot varvet. Med klockringningen markerades arbetsdagens början och slut. flera verksamhets- och förrådsbyggnader har kvar utvändiga byggnadsdelar - hög skorsten, sågtak, lastbommar, kranhuvud och kranarm som berättar om tidigare funktioner. verksamhetsbyggnaderna, som genom flera om- och tillbyggnader varit möjliga att anpassa för nya funktioner, har än idag ett betydande bruksvärde. de från flottans tid bevarade namnen på byggnader och anläggningar - brobänk eller bråbänk, dykdalb, Råseglarhuset, Slupskjulsplan, Kolskjulet, Tyghuset, Styckekranen, Mindepartementet, Torpedverkstaden, Torpeddepartementet och Kanonverkstaden - beskriver förutom tidigare verksamheter även den tekniska utvecklingen inom flottan. Örlogsstationen - en för Sverige unik militär bostadsbebyggelse På holmarna bevaras en för Sverige unik militär bostadsbebyggelse med en rik variation av bostadshus. För meniga och varvsarbetare uppfördes kaserner och SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

15 för stamanställda officerare och civila tjänstemän inrättades bostäder, i en- eller flerfamiljshus med tillhörande uthus och trädgårdar. Från början av talet övertog kronan ansvaret för soldaternas kost och logi. Tidigare hade soldaterna bott hos borgarna, som en beskattning av dem som ägde eller hyrde ett helt hus. Östra och Västra boställeshusen (33 och 34) utmed Långa raden var landets första, för sitt ändamål uppförda kaserner. De ritades av Nicodemus Tessin d.y. och uppfördes åren för Karl XII:s drabanter, som dock aldrig hann flytta in då de tvingades följa kungen ut i krig. Vid mitten av 1700-talet byggdes kasernerna om till bostäder - högborgerliga våningar med upp till 20 rum, för officerare och högre civila tjänstemän. Långa raden har paralleller i danska flottans bostadsområde Nybodarne i Köpenhamn. Karantänshuset från Djurö flyttades på 1860-talet till Kastellholmen och byggdes om till Underofficersboställe (202) med lägenheter om 1-2 rum och kök. Flaggkonstapelbostället (203) utgörs av en friliggande villa. Båtsmanskasernen (12) på Skeppsholmen stod klar år 1819 och tillhör den äldsta gruppen av kasernbyggnader. På översta våningen fanns också rum för civila och militära tjänstemän, som måste vara på plats när arbetsdagen vid varvet började kl och som pga av de stegrade hyrorna i Stockholm hänvisades till bostäder i avlägsna utkantsområden, vilket ur flera synpunkter inverkade menligt på arbetet. Ytterligare logement tillkom genom ombyggnad av Amiralitetshuset (18) till Kasern I och Adelcrantz magasin till Kasern III (26). Hantverkskasernen (19) uppfördes för att kunna nyanställa och behålla arbetsfolket inom örlogsvarvets hantverks- och timmermansstat. Den innehöll såväl enkelrum som mindre lägenheter om 1 rum och kök. För att göra det lättare att få tag i arbetskraft till varvet byggdes på 1870-talet Skeppsgossekasernen på Kastellholmen om till Hantverkarboställe (201) med enkelrum och lägenheter på 1-2 rum och kök. Skeppsholmen är ett in i våra dagar bevarat väldefinierat lokalsamhälle med egna traditioner och berättelser På örlogsstationen fanns inte bara administrationsbyggnader och bostäder, utan även lokaler för service åt de många som bodde och verkade på holmarna, som sjukhus, marketenteri, mäss, skola, bibliotek, frisersalong, skrädderi, skomakeri, tobakskiosk, handelsbodar mm. Marinen var självförsörjande i mycket: i Kolskjulet finns ännu kafferostmaskinen där man rostade sitt eget kaffe. Samhället kunde närmast liknas vid ett brukssamhälle med örlogsvarvet som den stora arbetsplatsen. Byggnader och utemiljö bär vittnesmål men för att verkligen förstå hur livet levdes i äldre tid är vi ofta hänvisade till skriftliga källor. Cedergrens skildring av en skeppsgosses liv visar att det ofta var svårt, med hunger, torterande kyla i den tunna vita skeppsgosseuniformen (det var förbjudet att ha underplagg, för man skulle härdas) och återkommande aga av lärare och förmän. Bal på Skeppsholmen av Eugen Jansson Som i alla brukssamhällen utvecklades på örlogsstationen egna traditioner. Staffan Tjerneld förmedlar i Stockholmsliv från 1950 en skildring av hur man firade Nyårsdagen, sedan mitten av talet: Pehr Vilhelm Cedergren ( ) var en av de stora marinmålarna på 1800-talet. Han var också verksam vid mariningenjörsdepartementet, efter en fattig barndom på Skeppsholmen. Vid nio års ålder skrevs han in som skeppsgosse för att bidra till familjens försörjning.. Gamla smedjan som blev kok- och badhus är byggnad 35. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20 Trots berättelser om dåliga boendeförhållanden, löss (som lär ha varit en svår plåga i Långa raden), sjukdomar och hårt arbete finns också ljusa minnen som är värda att ta till vara. De sista skeppsgossarna är nu till åren men man behöver inte vara gammal eller tillhöra marinen för att ha egna erfarenheter av hur vakten vid bron stängde holmen kl. 21, hur det var att gå i skola i prästgården eller som liten få militäreskort från varvet över isen till Djurgårdsskolan, handla i någon av öns livsmedelsaffärer, göra lumpen på Skeppsholmen och ha suttit på markan och kanske arresten, som konfirmand svärmat för den stilige amiralitetspastorn doktor Brandt, upplevt familjehögtider i sorg och glädje i Skeppsholmskyrkan, dansat på bal i Exercishuset etc. Medan nattmörkret ännu vilade över en trött stad började man tända ljus i fönstren överallt i kaserner och boställen, hos amiraler, underofficerare och hantverkare. Långt i förväg, när man i början av december började med övriga julbestyr såg man till att alla ljusstakar för fönstren var klara. Från staden kom en jämn ström av folk, undan för undan dök nya ansikten upp i ljuset från facklorna, som hölls av en grupp flottister under befäl av en fänrik. Skeppsholmsborna letade rätt på sina bekanta. Överallt hörde man Gott nytt år följt av ett ni tittar väl hem till oss efteråt. Så började musikkåren ställa upp, fackelskenet reflekterades i den blanka mässingen, man prövade sina instrument, andedräkten stod som moln ur munnarna, man hörde trumvirvlar. Jo, det var Eklund, musikkonstapeln, som skulle leda och gå som tamburmajor. Så på givet klockslag hördes reveljens utdragna melodi, när den var färdig virvlade trummorna taktfast och under tonerna av marschen satte sig det långa tåget i rörelse ner mot Högvakten där man tog av vägen mot söder, bort genom mörkret medan ljusen i alla boställen flammade vänligt. Man iakttog noga varje nyhet. Se där har Olssons skaffat sig en sån där stor stake och titta uppe på Kastellet, se vad det lyser hos flaggmaskinist Bohm. Den tidiga marschen slutade på exercisplan där facklorna kastades i en hög och falnade medan det första ljuset började skönjas över exercishuset. Så bar det iväg hem till boställen och kaserner, där alltid någon höll vakt om ljusen och värmde glöggen. Ingenstans började det nya året så trevligt som på holmen. Ja, fortfarande går som sagt reveljen. Sedan 1926 avslutas den på initiativ av amiralitetspastorn doktor Brandt med en högtidlig nyårsotta i Karl Johans kyrka, där musikkåren medverkar. Nyårsdagen är numera holmens kanske största högtidsdag.

16 Rekreationsvärde - en grön oas mitt i stenstaden Redan på flottans tid var Skeppsholmen ett populärt utflyktsmål. Under fredstid hade Stockholmarna från år 1749 tillträde till holmarna för promenader, bad, segling, skridskoåkning och förlustelse på caféer, krogar och söndagsbaler. I det militära livet ingick även fysisk träning och friluftsliv. En påminnelse om detta är Exercishuset och det exercisbatteri, attrapper av kanonslupar, som bevarats under golvet i den stora salen. Sedan 1830-talet finns mellan holmarna mot Djurgården en segelbåtshamn för Svenska Segelsällskapet (senare med tillägget Kungliga). Bruket att ha mindre båtar liggande även på andra sidan Kastellholmsbron, vid Skeppsholmens södra strand, skulle kunna återupptas, till glädje både för båtfolket och för dem som promenerar på kajen. Sedan örlogsbasen flyttat övertogs flottans byggnader av Konstakademin, teatrar, museer, skolor och föreningar. Flottans generella byggnader, som redan använts för flera funktioner, kunde efter mer eller mindre genomgripande ombyggnader anpassas för nya verksamheter. Moderna museet som öppnades år 1958 i Exercishuset var under flera decennier ett av Europas ledande museer för 1900-talskonst. Det blev också en mötesplats för studenter och gymnasieungdomar, i en tid när stadens nöjesliv för unga inte var så utvecklat. Många följde Roy Liechtensteins manande finger och blev medlemmar av Moderna Museets Vänner. Läget i staden Skeppsholmen ligger bara ett par hundra meter från Gamla stan, mitt i staden men ändå fysiskt avskiljt av vattnet. Läget har gett goda förutsättningar för verksamheterna på öarna genom seklerna: -tillräckligt nära men ändå avskilt som rekreationsplats -strategiskt läge, väl avgränsat och överblickbart vilket passade den marina verksamheten -brandsäkert för den kungliga vedgården -avskilt område för sjuk- och fattigvård -lättillgängligt men ändå långt från stadens larm med utrymme för kulturella verksamheter Sjöofficerarna var naturliga medlemmar när kungliga segelsällskapet bildades. Flottans badhus öppnades så småningom för civila och inspirerade till Stockholms första bad för kvinnor. Sin underbaraste oas av sparad natur har Stockholm i Skeppsoch Kastellholmarna. Men betänke att dessa orörda klippor och denna frodiga växtlighet icke ligger utanför stadens hank och stör utan i dess mitt och man måste tacksamt erkänna att ännu är Stockholmsnaturen icke helt fördärvad. Vart man ser, utsikt över glittrande vatten och rätt som det är en skärgårdsvik och en skärgårdsklippa. En främling måste tro det vara en dröm med så mycket naturlig skönhet mitt i en tätbebyggd stad. (Anna Lindhagen, ur Idyller och utsikter ) Förr tränade värnpliktiga på södra brobänken, nu ingår den i många stockholmares motionsrunda Förutom marketenteri och mäss fanns flera krogar som Tuppen ( ) och Blås ut ( ). På Blåsut (Flaggkonstapelbostället på Kastellholmen) satt bl.a Hjalmar Söderberg gärna. Folklivet har skildrats av konstnärer som Carl Mikael Bellman, Evert Taube, Eugène Jansson, Anders Zorn, Einar Jolin, Per Vilhelm Cedergren m.fl. Kastellholmsviken, som om somrarna disponerades av segelsällskapets båtar, utnyttjades från 1860-talet vintertid för skridskoåkning, både av kungliga och vanligt folk. Kungl Skridskoklubben kunde 1884 inviga sitt klubbhus på Kastellholmen. Skridskoåkningen var i och för sig nog omtyckt men framför allt var det det friare umgänget och sällskapslivet som lockade. Om kvällarna gavs någon gång isfester då banan upplystes med marschaller och tjärtunnor, musiken spelade och varma drycker serverades. Nostalgiska minnen från denna tid bidrog kanske till att en del äldre besökare först kände en viss besvikelse över Moneos nya byggnad, men Moderna och de andra museerna är nu mötesplatser för nya generationer. Precis som förr ger Skeppsholmen möjlighet till möten av många olika slag, t.ex som här där sjöscouterna möter kungen vid Kajsa Rultas pump. Pumpen var förr en folklig mötesplats, så populär att det blev ett mindre folkuppror när det föreslogs att den skulle bytas ut mot en staty av Carl XIII. Läget gör att öarna kan ses från alla centrala stadsdelar och bildar bakgrund till alla stadsdelar Södermalm, Gamla stan med slottet, Helgeandsholmen, Norrmalm med Kungsträdgården, Blasieholmen, Östermalm med Strandvägen och Djurgården och vattnen däremellan. Det innebär att de varje dag ger hundratusentals människor mer eller mindre medvetna upplevelser av skönhet, natur, arkitektur, historiskt samband och kontinuitet. Läget innebär också ett möjlighetsvärde : öarna är lockande och fantasieggande även på håll. Det centrala läget innebär att området har värden (ekonomiskt och andra) som inte direkt sammanhänger med de kulturhistoriska värdena. De kan upplevas som ännu ej fullt utnyttjade, vilket genom tiderna lett till många förslag från arkitekter och andra kreativa personer. Kungl skridskoklubbens aftonfest å isbanan vid Kastellholmen 9 mars. Tecknad av R Haglund. Ny illustrerad Tidning Lägg märke till den höga mastkranen från 1600-talet, som stod kvar till Skridskopaviljongen och tennisbanan är de enda bevarade anläggningarna från de publika idrottsverksamheter, som bedrevs inom flottans område. Foto Värmdö sjöscouters fotoalbum 2003 Även om ingen numera förespråkar höghus och kvartersbebyggelse på Skeppsholmen är skämttecknaren Edvin Forsströms teckning från 1905 värd att betrakta, som en påminnelse om att möjlighetsvärden kan bli ett hot. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

17 4. Mål och riktlinjer För att nå den övergripande målsättningen har SFV formulerat följande delmål och förhållningssätt: Alla förändringar ska ske med hänsyn till områdets historia och dess värden Att bevara och utveckla ett så centralt beläget kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde innebär konflikter mellan olika intressen. En process för hur förändringar ska hanteras, förutsebar och känd av alla berörda, bör göra dessa lättare att hantera. En stor medvetenhet och kunskap krävs av dem som beslutar om och medverkar till förändringar. Även små steg, som var för sig kan tyckas obetydliga, kan tillsammans hota områdets värden. Grunden för alla förändringar ska vara byggnadseller områdeshistoriken tillsammans med mål- och värdebeskrivningar. Arbetet bör sedan föras vidare i öppen samverkan mellan olika intressenter och professionella aktörer för att utveckla en gemensam syn på bevarande och utveckling. Vårdprogram Vårdprogram ska finnas för alla de byggnader som upptagits i skyddsföreskrifterna. Övrig dokumentation Även för övriga byggnader och delar av mark bör före förestående upprustning eller ändrad verksamhet finnas en kulturhistorisk förundersökning och dokumentation, bestående av (byggnads)historik samt redogörelser för de kulturhistoriska värdena och målen för bevarande och utveckling. Ändringsprocess De fastlagda mål- och värdebeskrivningarna i förvaltningsprogrammet och i vårdprogrammen för enskilda byggnader och mark ska vara styrande för beslut om underhåll, om-, till- och nybyggnad samt ändrad användning. - mål- och värdebeskrivningarna används som ett av underlagen för programarbetet - genom en konsekvensanalys relateras sedan programhandlingarna till de antagna mål- och värdebeskrivningarna samt till skyddsföreskrifterna för det statliga byggnadsminnet - för att i ett tidigt skede säkra ändringsprocessen bör programhandlingar och konsekvensbeskrivning tillsammans med en redogörelse för vilka särskilda skäl, som eventuellt motiverar avsteg från skyddsföreskrifterna, inlämnas till Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för samråd - fortsatt handläggning och projektering sker med beaktande av RAÄ:s synpunkter Kulturlandskapet som vuxit fram under århundraden ska bevaras och utvecklas Områdeskaraktärer Holmarnas historiskt betingade områdeskaraktärer ska bevaras: - Skeppsholmens västra sida, örlogsstationens prydliga och officiella fasad mot slottet och staden, med institutionsprägel och enstaka stora byggnader i parkmiljö - varvsområdet på den östra sidan som ett aktivt verksamhetsområde och en del av det marina landskapet runt Ladugårdslandsviken - parkstråket mitt på ön omgivet av örlogsstationens administrationsbyggnader och bostäder - museiområdet, i skärningspunkten mellan ovanstående områden, präglat av museernas utåtriktade samlingar och verksamheter - Skeppsholmens södra sida som en promenadoch rekreations-yta - Kastellholmen, utposten och samtidigt den innersta skärgårdsön, mer orörd, med enklare bebyggelse, mest bostäder Naturmark Resterna av den ursprungliga skärgårdsnaturen med branta klippor utmed stränderna ska bevaras. Den oplanerade och självsådda vegetationen har alltid funnits på öarna. Sådan slyvegetation bör finnas kvar på vissa ställen. Det gäller bl.a. på delar av Kastellholmen, i bergsslänterna bakom Moderna museet och i bergsslänten på norra delen av Skeppsholmen. Slyet måste dock hållas efter och åtminstone några berghällar bör friställas så att bergets ursprungliga karaktär framträder, t.ex i norr. Vägar och platser Det naturligt framvuxna vägnätets skala och struktur ska inte ändras, inte heller bör andelen hårdgjorda ytor utökas. Det innebär att trafik och parkeringar måste begränsas. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att promenerar runt holmarna längs kajer och bryggor. Biltrafik och parkering ska hållas borta från vattenfronten. Exercisplanen bör få en mer öppen karaktär och enhetlig markbehandling så att platsens tidigare militära funktion förtydligas. Grönområden Grönområden på öarna ska ha en parkkaraktär med inslag av naturlika delar. En trädplan för underhåll och kontinuerlig föryngring av träd och alléer ska upprättas. Det centrala parkstråket ska bevaras som ett grönt rum mellan de två bebyggelseområdena, med solitära träd och gräs. I anslutning till bostadshusen har sen länge funnits rabatter och trädgårdar för nytta och nöje. Denna karaktär bör bevaras genom småskaliga odlingar och återplantering av fruktträd. Omfattning och stil på odlingar bör skrivas in i kontrakten. Hyresgästerna i bostadshusen bör inte tillåtas att med odlingar, anläggningar och möbleringar privatisera alltför stora ytor på bekostnad av allmänhetens tillgång till grönområdena - och stadsbilden. Förutom vid trädgårdarna är pynt i form av utplanteringsväxter, perenner och krukor främmande i miljön och bör undvikas. Grönskan på holmarna har idag vuxit sig mycket tät. Det finns anledning att lyfta fram Fredrik Bloms idéer om att arkitekturen hos vissa byggnader, t.ex. Skeppsholmskyrkan och Amiralitetshuset ska framträda och inte döljas. Träden i slänten framför kyrkan bör hållas efter så att kyrkan syns och utblickarna från kyrkplanen mot staden inte skyms. Slänterna kring Amiralitetshuset ska hållas relativt öppna, åtminstone åt väster, mot Gamla stan. Kajerna hölls tidigare mycket öppna. Här planterades träd i slutet av 1800-talet enligt rådande parkideal. Eftersom kajerna runt nästan hela öarna breddats sedan dess och tjänar som promenadstråk, finns behov av skuggande och skyddande vegetation. Den bör dock gallras i vissa lägen, så att husfasaderna syns bättre. Bebyggelse Holmarnas bebyggelse utgör bevis på den omsorg som präglat militärens och även kulturinstitutionernas byggnadsverksamhet. Samma omsorgsfullhet bör även i fortsättningen vara styrande för underhåll, ändringar och eventuella nybyggnader. Bebyggelsen på öarna präglades från 1920-talet av en djupgul fasadfärg skeppsholmsgult eller stockholmsgult. Den väl sammanhållna färgskalan bör vårdas och ändringar av färgton bör främst utgå från husens arkitektur och helhetsverkan i stadsbilden. Små uthus och bodar t.ex på varvsområdet har i allmänhet inte varit gula. Inför varje ommålning bör val av kulör diskuteras med utgångspunkt i färgsättningsprogrammet för Skeppsholmen och Kastellholmen. Monument mm De monument som finns på öarna ska bevaras och underhållas, som minnen av de tilldragelser de berättar om men också om den tid då de restes. Som historiska minnesmärken ska också skyttevärnen från andra världskriget och Kajsa Rultas pump betraktas. Öarna är alltför små att bereda plats för ytterligare monument eller minnesmärken från vår tid. Även när det gäller utplacering av konst eller museiföremål måste konsekvenserna för kulturlandskapet och för andra verksamheter på holmarna noga belysas och beaktas. Belysning Den belysningsplan som tagits fram ska fullföljas. Se bilaga Ambitionen är att uppnå en trygg miljö som samtidigt anknyter till öarnas historiska utseende. Särskilt ut mot staden innebär det en nedtonad belysning. Stora lysande fönsteröppningar som stör helhetsintrycket bör undvikas genom ljusavskärmning kvällstid. Fasadbelysning (av vissa av märkesbyggnaderna) ska vara mycket diskret. Skeppsholmen och Kastellholmen ska vara tillgängliga för alla men tydligt uppfattas som en annorlunda stadsdel med ett lugnare tempo och kvaliteter som inte återfinns i den omgivande stenstaden Att Skeppsholmen är så klart avgränsat är värdefullt. Entrén, sättet att möta byggnadsminnet, är ännu samma som i århundraden, via Skeppsholmsbron eller med båt. Bron som den enda fasta landförbindelsen till örlogsbasen underlättade för militären att kontrollera tillträdet till öarna. I våra dagar är området vid brofästet en naturlig plats för information om det statliga byggnadsminnet. Genom sin låga kapacitet, en körbana och dubbla gångbanor, fungerar bron fortfarande som en flaskhals för tillträdet till området. Den saktar ner tempot och uppmanar till gångtrafik, vilket också idag är det vanligaste sättet att ta sig till öarna. Genom bron bevaras upplevelsen av nålsögat till örlogsbasen. Biltrafiken på holmarna bör inte öka. Redan 1959 års Skeppsholmsutredning varnade för arrangemang som kräver väsentligt ökat utrymme för trafik och parkering samt framför allt sådana anordningar som skulle kunna spoliera eller försämra holmarnas enastående möjligheter att erbjuda ett visst mått av ro och avkoppling. En noggrann prövning av tillkommande verksamheter ska ske med beaktande av att fordonstrafik och - uppställning inte får inskränka områdets värden. Hastighetsbegränsningen på ön måste hävdas med kraft. Förbättrad kollektivtrafik är önskvärd främst höst, vinter och vår. Helst bör detta ske genom tätare turer SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

18 av små miljövänliga bussar, som passar vägnät och hållplatser. Fler färjeförbindelser med olika delar av staden skulle öka tillgängligheten till området och ytterligare förstärka den maritima karaktären. Förslag har lagts om en tunnebaneförbindelse till Skeppsholmen med gångtunnel till Djurgården. Det skulle öka besöksunderlaget för museerna och andra besöksmål men samtidigt drastiskt ändra mötet med byggnadsminnet och uppfattningen av öarna. Det skulle också minska underlaget för de önskvärda båtförbindelserna. Dessa och andra konsekvenser måste belysas noga före beslut. Tillgänglighet för funktionshindrade Den naturliga topografin medför svårigheter i öarnas inre men promenadstråket utmed kajerna på Skeppsholmen är tillgängligt med rullstol. En ny gångbro intill Kastellholmsbron föreslås för att det sammanhängande promenadstråket ända till Kastellholmens spets ska bli tillgängligt även för rörelsehindrade. Bänkar för vila, anpassade även för funktionshindrade, ska finnas utefter stråket. Arbete pågår med inventering av tillgängligheten till byggnadernas entréer och att ta fram förslag till förbättringar. Ett pilotprojekt vid Långa raden ska visa på goda lösningar. Verksamheter på öarna ska i största möjliga utsträckning vara tillgängliga för funktionshindrade. Lokalhyresgästerna på öarna ska påminnas om detta och uppmuntras till åtgärder som gör det möjligt. Områdets byggnader ska bevaras och samtidigt utvecklas genom väl vald användning och nära samarbete med hyresgästerna Byggnadernas exteriörer, planlösningar och fasta inredningar berättar om tidigare funktioner och äldre tiders ideal. Nya verksamheter bör därför inrymmas på sådant sätt att dessa karaktärsdrag bevaras. Husen har genom tiderna kunnat anpassas till skiftande verksamheter med bevarade kvaliteter. I vår tid ställs dock större krav på arbetsmiljö, tillgänglighet mm. Verksamheter som har särskilda krav på installationer, inneklimat eller säkerhet kan vara svåra att passa in i skyddade äldre byggnader. Den bästa garantin för ett uthålligt bevarande är brukare som förstår och uppskattar byggnadens värden. Patina, spår av historiens gång, ska inte betraktas som tekniska brister utan som berikande egenskaper. Besöksmål och verksamheter ska i omfattning och inriktning vara anpassade till holmarnas förutsättningar och traditioner Skepps- och Kastellholmen ska även fortsättningsvis vara ett rekreationsområde med inriktning på kultur och på marin/maritim verksamhet. Inom denna ram bör tillkommande verksamheter bidra till ett brett och varierat utbud, som ger allmänheten ökad anledning och möjlighet att besöka området och byggnaderna, även höst, vinter och vår. Företrädarna för verksamheter som finns eller önskar etablera sig på Skepps- eller Kastellholmen ska vara medvetna om och acceptera de restriktioner som det statliga byggnadsminnet innebär. Möjligheten till fysisk expansion är t.ex. mycket begränsad. En annan begränsning är tillgängligheten för transporter och tillgång på parkeringsplatser och uppställningsytor vid in- och utlastning. Trots sitt centrala läge är Skeppsholmen således inte särskilt väl lämpad som lokalisering av turistmål som förutsätter busslaster av turister. Det holmarna istället kan erbjuda är en lugnare rytm som kontrast till storstadspulsen samt möjligheter till båttransporter. Befintliga institutioner ska inom dessa ramar ges förutsättningar att utvecklas. Utbildningsinstitutionerna och museerna bör utvecklas inom sina respektive intresseområden. Försök bör göras att inom Konsthögskolans område samla de ateljéer som idag är spridda över ön. Inom institutionsområdet ligger också Skeppsholmskyrkan, idag avsakraliserad. Vid sidan om salen i Exercishuset (idag Arkitekturmuseets utställningssal) var kyrkan det stora samlingsrummet på örlogsstationen. Rummet bör även i fortsättningen vara tillgängligt för allmänheten med en bred användning som t.ex. samlingssal för högtider, konserter, tillfälliga utställningar mm. Då bilokalerna i kyrkan är små kan lokaler i det närliggande Marketenteriet vara ett lämpligt komplement. Eventuella nybyggnader bör inordnas i den befintliga bebyggelsestrukturen men tillåtas ha en egen karaktär. En kartläggning av möjliga lägen för ev. nya byggnader kommer att göras med detta program som utgångspunkt. Nya verksamheter som f.n. diskuteras är ett nytt Nobelmuseum (med utnyttjande av bl.a. bergrummen under kyrkan), Konstbiblioteket som är knutet till Moderna museet och Nationalmuseum, en utrustningsstation för seglande fartyg i Kolskjulet på Kastellholmen samt publik service i form av fler serveringar och ev övernattningsmöjligheter. Flottans verksamheter på Skeppsholmen och Kastellholmen ska även i fortsättningen vara möjliga att förstå Minnet av hur holmarna såg ut och fungerade under Flottans tid bleknar fort och måste stödjas. Marinens traditionella verksamheter bör prioriteras t.ex med tillgång till Kastellet, salutbatterier och bryggor samt vid evenemang som Skeppsholmsdagen. Om Marinen och näraliggande organisationer och föreningar inte kan driva verksamheterna kan de i viss mån ersättas av civil verksamhet. Skeppsholmen och Kastellholmen utgör en del av det maritima landskapet runt Ladugårdslandsviken tillsammans med Galärvarvsområdet, Djurgårdsvarvet och Beckholmen. Dessa samband bör bevaras och utvecklas enligt de idéer som förts fram i Länsstyrelsens handlingsprogram för Nationalstadsparken. Häri ingår t.ex att stötta verksamheter som ger en levande sjöfartsmiljö och verka för reguljära båtförbindelser inom och till området. För storskaliga projekt, t.ex skeppsbyggen, är dock Beckholmen mer lämpad ur miljösynpunkt och med hänsyn till andra verksamheter. Norra och Östra brobänken och varvskajen bör även i fortsättningen upplåtas för maritima verksamheter. Under Flottans tid varierade verksamheterna och bryggor och enklare byggnader har uppförts och försvunnit. Därför bör även i fortsättningen tillfälliga enkla och funktionella byggnader, gestaltade med omsorg, kunna tillåtas på varvsområdet, invid stränderna och ute i vattnet. Byggnader eller arbetsområden bör dock inte tillåtas inkräkta på allmänhetens möjligheter att röra sig utmed kajerna och framkomlighet för utryckningsfordon måste beaktas. Tillfälliga verksamheter bör kunna beredas plats utan risk för permanentning. Verksamheter ska också kunna försvinna. Utanför varvsområdet kan den maritima karaktären förstärkas genom en utvidgning av antalet båtplatser inom det av KSSS redan på 1830-talet nyttjade området mellan holmarna och även med nya bryggor utefter Södra brobänken. Det var förr vanligt att segelfartyg slutade sina dagar som fast förankrade förläggningsfartyg. Ytterligare fartyg skulle ev. kunna komplettera fullriggaren af Chapman som vandrarhem/hotell. En konsekvent användning av byggnadernas etablerade namn med anknytning till Flottans verksamhet bör tillämpas - utan tillägg av f.d - liksom de av Stockholms stad antagna marina namnen på vägar och platser. Byggnadernas namn bör även användas i registeruppgifter. Området ska året om vara ett rekreationsområde i ordets verkliga bemärkelse, en källa till återhämtning för boende och besökare i Stockholm Skepps- och Kastellholmarna är nationalstadsparkens mest stadsnära del och ett omistligt friluftsområde i stenstaden. Många stockholmare tar sin dagliga motionsrunda här (Skeppsholmen runt är ca 1,5 km, promenaden från Blasieholmen till Kastellholmens yttersta del ca 1,2 km). En stor tillgång är områdets lugn och att det inte är överfullt besökaren har en god chans att vara ostörd. Utan att göra avkall på detta skulle traditionen med friluftsaktiviteter kunna återupptas genom att kring Kastellholmsbron tillåta etableringar som rodd, tennis, curling, boule och liknande aktiviteter, som inte kräver stort utrymme, omfattande nybyggnader och inte heller medför en alltför stor publik. Serveringar och utvärdshus har genom tiderna varit dragplåster på öarna och skulle säkert kunna bli så igen. Problemet är att de numera medför en stor mängd biltransporter av varor mm och att miljö-och hälsoaspekter ställer höga krav på lokalerna. Konsekvenserna för trafik, kulturvärden, miljö och även finansiellt måste analyseras noga före etablering av nya serveringar. Ett ökat antal besökare kräver publik service i form av t.ex. toaletter. Etablering av nya verksamheter för allmänheten (inte bara serveringar) bör om möjligt innebära att man även tillhandhåller toalett, som kan användas även av personer i utomhusrullstol, och skötplats. Ett informationscentrum nära brofästet skulle kunna fylla flera behov för besökande allmänhet. Ett öppet hus i detta läge skulle psykologiskt korta avståndet till övriga verksamheter på öarna. Det stämmer också väl med den idé som framförs i Länsstyrelsens handlingsprogram för Nationalstadsparken, att etablera en ny markerad huvudentré till denna på Skeppsholmen.Man ska vara medveten om att en större attraktivitet och därmed ett ökat besökstryck på holmarna medför större slitage och ökade kostnader för den nödvändiga skötseln, som måste finansieras. Det gäller även i högsta grad de tillfälliga aktiviteter som drar stora besöksskaror till holmarna. Jazzfestivalen och Skeppsholmsdagen är exempel på traditionella evenemang som betyder mycket för allmänhetens upplevelse av området och bör ges möjlighet att fortsätta SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

19 Området ska vara levande alla tider på dygnet genom att verksamheter blandas med boende Genom tiderna har öarna varit betydligt mer tätbefolkade och visst vore det önskvärt med fler upplysta fönster kvällstid. Det som eftersträvas är en naturlig dygnsrytm med arbete, kvällsavkoppling och nattro. Boende, både permanent och tillfälligt, bidrar till detta. Antalet bostäder för permanent boende bör inte minska. En del mycket stora lägenheter bör kunna delas i mindre. Det är dock inte möjligt att skapa underlag för en bättre service i form av butiker, skolor mm, som på örlogsstationens tid. Det finns också behov av mer tillfälliga bostäder, t.ex. för gästande forskare och konstnärer. Vandrarhemmets logi är mycket populärt året om. Underlag skulle förmodligen finnas för fler rum och eventuellt högre hotellstandard. Fördelarna med fler boende måste dock vägas mot det ökade slitaget och de förändringar av byggnaderna som krävs, särskilt om en högre standard ska uppnås. Konsekvenserna för trafik och behov av parkering måste också tas med i bilden. De som bor och verkar i eller besöker området ska känna sig delaktiga i dess historia och uppskatta byggnadsminnets kulturhistoriska värden Ett uthålligt bevarande och levandegörande förutsätter medverkan av dem som bor och verkar på öarna. Målet bör vara att skapa en ny Skeppsholmsanda, få samverkan istället för motsättningar mellan t.ex. finkultur och folkkultur och att få alla att uppleva byggnadsminnets restriktioner som ett positivt skydd för dess värden. Skeppsholmsrådet eller liknande forum för samverkan mellan SFV och hyresgästerna, bör utvecklas. Engagemang och delaktighet, även hos allmänheten, kan stimuleras genom insatser som - att inkludera historik, värdebeskrivningar och lästips i information till alla hyresgäster - att i någon av flottans byggnader ordna ett besökscentrum med information/utställning om holmarnas historia och dagens verksamheter - att i samverkan med museerna på ön ordna utställningar och program på holmarna - att i samverkan med utbildningarna på ön (Konsthögskolan, Nordregio, Folkhögskolan) på olika sätt belysa holmarnas historia och möjlig framtida utveckling - att komplettera och konsekvent följa programmet för informationstavlor, skyltar, belysning och övrig markutrustning - att konsekvent tillämpa hävdvunna namn på byggnader, vägar och platser Området ska förvaltas i enlighet med de nationella miljömålen, på ett sätt som innebär en varaktigt hållbar utveckling SFV arbetar fortlöpande med att få ner energiförbrukningen, som är den tyngsta miljöposten i de byggnader vi förvaltar. På Skeppsholmen och Kastellholmen värms byggnaderna med fjärrvärme och de kylanläggningar som finns hämtar kyla ur sjön.med effektivare styrning av klimat och belysning kan ändå mycket energi sparas. Utredningar rörande effektivisering i museerna och Konsthögskolan pågår. Även i fråga om energideklarationer är museerna prioriterade (klart 2007). Samverkan med hyresgästerna är avgörande för en effektiviserad energiförbrukning. SFV arbetar med kvalitetssäkrad mediauppföljning, som 2007 ska finnas i 88% av byggnaderna i fastighetsområdet (som helhet). Källsorteringsmöjligheter för alla hyresgäster är införd på öarna och ska kvalitetssäkras. SFV eftersträvar en miljö som är fri från giftiga ämnen och metaller som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Samtliga byggnader i området har radoninventerats och åtgärder pågår med att radonsäkra de byggnader där för höga halter uppmätts (klart 2007). Flottans verksamhet har inneburit en hantering av miljöfarliga ämnen som pågått i över 300 år ända in i våra dagar. Följderna har fått hanteras i arbetena med kajer och vattenområden (se del 2 Nulägesbeskrivning, avsnitt 5.4). De måste även framöver beaktas vid arbeten i mark och i byggnader, särskilt på det tidigare varvsområdet. Miljötekniska utredningar i tillämpliga delar bör genomföras enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden, Naturvårdsverkets vägledningar och Sveriges Geotekniska Förenings fälthandbok för miljötekniska markundersökningar. För bedömning av risker i byggnader finns Naturvårdsverkets vägledning i rapport 5491, nov Området ska ge ett ekonomiskt positivt resultat för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och en hållbar utveckling av byggnadsminnet Målet innebär i princip att varje verksamhet måste stå för sina egna kostnader, dels för lokaler dels för sin andel av den gemensamma infrastrukturen (vägar, ledningsnät mm). Ambitionen att dels trygga ekonomin, dels levandegöra byggnadsminnet Skeppsholmen kräver en balansgång ifråga om hyror och verksamheter. SFV och allmänheten vill ha maritima verksamheter, ett aktivt mångsidigt kulturliv och friluftsaktiviteter på holmarna. Dessa verksamheter bygger mycket på frivilliga insatser och föreningsliv och har ofta begränsade möjligheter att betala den hyresnivå som egentligen krävs. Kostnaderna kan hållas nere med en låg lokalstandard men krav på säkerhet, tillgänglighet mm får inte eftersättas. SFV måste också se till att byggnader och mark långsiktigt underhålls på en acceptabel nivå. Beslutsfattare inom stat och kommun och andra tillskyndare av verksamheter på holmarna bör därför inrikta sig på att trygga deras ekonomi långsiktigt, så att de kan bära sina egna kostnader. Alternativen är ett långsiktigt förfall (vilket inte är acceptabelt) eller att mer betalstarka verksamheter måste tas in, även om de inte är de mest önskvärda för levandegörande av byggnadsminnet. SFV:s strategi för att uppnå målet är att minska kostnaderna och öka intäkterna. I strategin för minskade kostnaderna ingår de satsningar SFV gjort sedan 1993 på upprustning av byggnader, kajer och infrastruktur. Numera sker allt mindre akut underhåll, vilket sänker kostnaderna. I framtiden kommer sannolikt det akuta underhållet att minska ytterligare i och med mer strukturerade rutiner. SFV arbetar också med att kontinuerligt förbättra driftresultat och minska energiförbrukningen. En ökning av intäkterna kan ske genom en uppföljning av hyresnivåer men också genom att minska vakanstider vid byte av hyresgäster och genom att öka utnyttjandegraden och den uthyrbara lokalarean. Konsekvenserna av föreslagna förändringar måste dock analyseras noga även ekonomiskt. Inga investeringar kan göras utan att intäkten är garanterad. Insatser för att öka tillgängligheten till öarna och enskilda byggnader kan t.ex medföra bättre betalningsförmåga hos hyresgästerna, men en ökad besöksfrekvens kan också leda till ökat slitage vilket i sin tur ökar kostnaderna. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20

20 Förklaringar och hänvisningar En liten Skeppsholmsordlista amiral amiralitet arsenal brobänk el.eg. bråbänk av brå=tjärstryka corps des gardes departement fr. franska dykdalb el. ducdalb (holländska dukdalf) fastage fastagekällare galär kölhalning högste befälhavare till sjöss, i rang lika general sjöförsvar, flotta vapenförråd strandbrygga där fartygen kunde vältas upp för att tjärstrykas även under vattenlinjen. Innan man lärde sig bygga torrdockor var detta den vanliga metoden för underhåll vaktkår, vaktbyggnad avdelning, gren av en verksamhet (ex.byggnadsdepartement) en anordning i hamnar för förtöjning eller förhalning (förflyttning) av fartyg. Ordet kan.vara bildat efter hertigen av Alba, duc d Albe. D. Är sammansatt av pålar som tryckts ner i sjöbotten och hålls samman av järnringar över vattenytan. stort laggkärl, fat förråd för flottans fastage, vattenförråd ett grundgående örlogsskepp utrustat för rodd. Galärerna på 1700-talet hade par åror, 2 el. 3 master, lätt artilleribestyckning och en besättning på man. 1. Skeppsbyggnadsterm 2. Bestraffningsmetod marin (subst. o. adj.) maritim (adj.) regalskepp relining ruderatmark av lat.ruderatus= täckt av grus råsegel råseglare slup, chalope, schalup, eskalup skeppsgosse stycke tyg äsping, esping äspingbod örlog sjöförsvar, flotta, sjöförsvars- sjö-, havs- kungligt krigsskepp metoder för renovering av rörledningar genom infodring, vilket minskar behovet av schakt oordnad mark i närheten av bebyggelse, t.ex rivningstomter och hamnplaner, ofta rik på kväveföreningar, vilket gynnar typiska ruderatväxter: korgblommiga, korsblommiga, mållor m fl ett fyrkantigt segel som i överkanten är fastgjort i ett rå, i motsats till snedsegel. Råseglen indelas nerifrån i undersegel (fock, storsegel och begin), undre och övre märssegel, undre och övre bramsegel och röjel. fartyg som bär råsegel mindre fartyg, utrustat för rodd, använt vid kusterna för last- och persontransport. i skeppsgossekåren, med anor från slutet av 1500-talet, uppfostrades och utbildades unga pojkar som sedan vid 18 års ålder kunde manskrivas i flottan. Kåren upphörde 1939 eldrör, kanon utrustning ett litet, nästan öppet lastfartyg eller jolle båtbyggarverkstad på örlogsvarv (sjö)krig, numera mest i sammansättningar som örlogsbas, -fartyg Litteratur och andra källor Gunnar Unger Skeppsholmsbilder Allhems förlag 1946 Nils G Wollin Skeppsholmen under 300 år KVA Antikvariska serien Almqqvist & Wiksell 1971 Amiral Carl Tersmedens memoarer i sammandrag Utgivna av Nils Erdman Wahlström o Widstrand 1915 Gustaf Brandt Några blad ur Skeppsholms församlings historia Fritzes hovbokhandel 1942 Erik Asklund Skeppsholmen Wahlström&Widstrand 1950 Staffan Tjerneld Stockholmsliv, del 2 Norstedts 1950 ISBN Staffan Timell, red Människan, staden, ljuset en antologi. Stockholms Elverk 1968i Örlogsliv Sjöhistorisk årsbok ISBN Göran Söderström Skeppsholmshöjdens gestaltningshistoria. Stockholms stadsmuseum 1973 Henrik O Andersson Den gröna ön, Skeppsholmsidéer. Projekt och hugskott under 250 år Arkitekturmuseets årsbok Henrik O Andersson Stockholms byggnader. och Fredric Bedoire Prisma års Skeppsholmsutredning Betänkande (SOU 1966:27) 1969 års Skeppsholmsutredning (DS Fö 1972:1) Proposition 1974:34 Riktlinjer för planering av Skepps- och Kastellholmarna (Ds U 1978:9) Skepps- och Kastellholmarna, Byggnadshistoria , Utbildningsdepartementet, Kulturenheten. Kerstin Lönngren (bil. 3 till Riktlinjerna) Stränderna vid Skeppsholmen Kastellholmen. Idéer om mark och byggnader. Användning. Åtgärder. KBS augusti Bo Kjessel Ark.kontor Namnuppgifter Förvaltningsprogrammet har utarbetats internt inom SFV av följande personer: SFV fastighetsområde Musei- och teaterbyggnader i Stockholm, förvaltningsområde Skeppsholmen: Ulf Tomner, fastighetschef, tidigare fastighetsförvaltare Lasse Johnsen, fastighetsförvaltare Ulrika Nylander, fastighetsekonom SFV Kulturarvsenheten: Cajsa Rydén, utredningsarkitekt. Huvudsekreterare Christina Olsson, landskapsarkitekt Hélène Hanes, kulturarvsspecialist Anders Bodin, kulturarvsspecialist Riksantikvarieämbetet har följt arbetet genom Harald Sundlin, tidigare områdesansvarig Skeppsholmen Följande konsulter har skrivit delar av programmet och bilagor: Birgitta von Haslingen, arkitekt Marianne Johnson, byggnadsantikvarie Desirée Johansson, landskapsarkitekt Taggen Miljö och Landskap (tidigare på S Koinberg AB) Lars Öman, ingenjör, Tibi Bo Wallgren, ingenjör, Tibi Per Östfeldt, ingenjör, ACNL Elkonsulterna Marcus Hjulhammar, marinarkeolog Digitalt ritningsmaterial: Ingert Appelqvist, Caditma SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (20