Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet (dec-12) Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Politikerna är idioter (maj-12) Sjöbatterier (maj-12) En osynlig förvandling (april-12) Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11) Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ekonomernas växande inflytande (mars-11) John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Geotermisk energi (feb-11) En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Varför finns det städer (jan-11) ROT- och RUT-avdrag (dec-10) Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Anpassning under omvandling (nov-10) Sprängpunkten (nov-10) Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) En tankeväckande betraktelse (sep-10) Samhällets robotisering (aug-10) Tävlingsmänniskor (aug-10) Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) Varumärken och symbolproduktion (maj-10) Kunskapssamhället (april-10) Övertidsexpansionen (april-10) IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer Bilaga 4 Engelskan - den nya svenskan? Bilaga 5 Livsstilsbubblan Bilaga 6 Jordbruksregleringen Bilaga 7 Revoltera mot elbolagen Bilaga 8 Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen Bilaga 9 Money talks by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet 1 (dec-12) Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 2 I ett kapitalistiskt samhälle är det konsumenten som bestämmer. Och som konsumenter vill vi att så lite som möjligt ska förändras. Vi vill fortsätta att äta god och proteinrik kost, bo i ljusa och temperaturreglerade bostäder och kunna åka på semesterresor. Helst vill vi också hela tiden få det bättre och billigare. Vi som konsumenter kommer helt enkelt inte att acceptera att få en sämre levnadsstandard. Därför blir det upp till oss i vår andra roll, som producenter, att kunna leverera den livsstil vi vill ha som konsumenter. Men i framtiden med allt mindre och mindre resurser i termer av material och energi. Därför är det vår roll som producenter, det vill säga på jobbet, som effekterna av resursknappheten kommer att märkas tydligast. Den som lyckas inrikta sin karriär mot den miljökapitalistiska trenden kommer att få ett roligare och mer utvecklande jobb och dessutom lyckas bättre i löneförhandlingen. Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 3, Frivillighet är bra, tvång är bättre Det har talats mycket den senaste tiden om att konsumenter och företag ska ta sitt miljöansvar. Corporate social responsibility (CSR) har blivit ett modeord och tusentals produkter lanseras som ekologiska eller miljömässiga. Jag är säker på att mycket av det här är i bästa välmening, men tyvärr fungerar det inte. Vi såg under finanskrisen 2008 hur företagen skar kraftigt i sina CSR-budgetar. Vi ser konsumenter som i undersökningar påstår att de vill ha miljömässiga varor och sedan väljer andra produkter i butiken om de sparar ett par kronor på det. Ett bra exempel är miljöbilar. De blev en framgång först när det fanns ekonomiska incitament: miljöbonus, billigare bränsle, undvikande av trängselskatt och så vidare. Ingen kan väl på allvar mena att en barnfamilj med trängd ekonomi ska köpa en miljöbil om den blir tusentals kronor dyrare per månad för familjen? Poängen är att det måste bli dyrare att vara miljöbov och billigare att vara miljövän. Och det måste ske genom tvång som vi gemensamt beslutar om i demokratiska processer. Frivilliga initiativ är jättebra men de skrapar bara på ytan. Genom frivillighet har vi inte en chans att åstadkomma de stora förändringarna som krävs för att skapa ett hållbart samhälle. En annan viktig aspekt av detta är att vi slipper snålskjutsproblematiken varför ska jag handla dyrare miljömässiga tvättmedel när ingen annan gör det? Tvång gör att vi alla måste vara med och hjälpa till. För att motivera allmänintresset att skapa det ekonomiska utrymme som egenintressets miljökapitalister behöver, använder egenintresset ett vi begrepp som syftar till att uppmuntra allmänintresset, att genom lagstiftning om avgifter och subventioner, skapa det ekonomiska utrymme som bildar den grund med vilken framtidens miljökapitalister kan rädda världen och tjäna miljarder. Avgifter på varor och tjänster (vars kostnader finansieras av allmänintresset 4 ) och subventionerade varor och tjänster (vars kostnader sänks med skattemedel) förväntas få samhällets låg- och medelinkomsttagare att ändra sitt beteende (eftersom de inte har råd att slösa med ekonomiska medel) vilket leder till en bättre värld. I praktiken är det (främst) samhällets sämst ställda (för vilka kostnadsbegreppet är betydligt känsligare än för bättre bemedlade medborgare), genom av allmänintresset 1 Rubriken är tagen ur titeln till Carl Halls bok Miljökapitalisterna 2 Kapitel 14, Hur du själv blir en miljökapitalist 3 Kapitel 16, Hur vi gör samhället miljökapitalistiskt 4 Genom högre alternativkostnader by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 stiftade lagar om avgifter och subventioner, som erbjuds en möjlighet att rädda världen (vilket samtidigt skapar förutsättningar för nya miljökapitalister att tjäna miljarder). Tvång gör att den som inte har råd tvingas att hjälpa till. Carl Hall, Miljökapitalisterna (2012) 5, Politikerna sätter spelreglerna entreprenörerna gör jobbet Miljökapitalismen skapar inte sig själv. I mångt och mycket är det brister i den kapitalistiska modellen som skapat miljöproblemen. Därför har våra folkvalda och vi som väljer dem en oerhört viktig uppgift att skapa spelregler för miljökapitalism. Men det är viktigt att det är just spelregler. Politiker och byråkrater kommer aldrig att uppfinna nya energiformer och göra dem ekonomiskt gångbara. Det kan bara kreativiteten och effektiviteten hos oss alla när vi jobbar tillsammans som konsumenter och producenter på en marknad göra. Därför är det viktigt att vi sätter långsiktiga spelregler som kan utgöra grundval för långsiktiga beslut. Beslut som: vilken karriär ska jag satsa på? Är det värt att investera i en ny biogasanläggning? Är det lönsamt att energieffektivisera mitt hus? Men det är viktigt att politikerna inte lägger sig i teknikvalen eller försöker detaljstyra. Till exempel är subventioner till vindkraft, som ju riktar sig till en specifik lösning, inte bra. Däremot är koldioxidskatter och utsläppsavgifter bra eftersom de träffar alla verksamheter lika oavsett teknikval. Avgifter och subventioner finansieras av allmänintresset och syftar till att förändra ett beteende genom en justering av enhetskostnaden. Avgifter (t.ex. biltullar) leder till att ekonomiskt svaga grupper avstår konsumtion eller väljer ett billigare (men före avgiftens införande dyrare alternativ); subventioner (t.ex. rabatt på miljöbilar) leder till att (främst) ekonomiskt svaga grupper väljer den (av allmänintresset) subventionerade varan eller tjänsten. Av allmänintresset finansierade avgifter och subventioner skapar därmed det ekonomiska incitament med vilket egenintresset entreprenörer förväntas tjäna miljarder och rädda vår planet 6. Fristående tillägg 7 och när miljöpartiets språkrör försvarar flygpendling mellan Stockholm och Helsingfors med att hon miljökompenserar genom att köpa utsläppsrätter, så säger även miljörörelsen att 'om du har pengar, om du är rik, så äger du rätt att köpa dig fri från ansvar'. Har du pengar kan du flyga och köra bil hur mycket du vill. Men är du fattig och inte har råd att miljökompensera så får du låta bilen stå och resan till Thailand ska du helt förtränga. Och det är ytterligare exempel på hur allmänintresset och egenintresset ingått en ohelig allians utifrån olika motiv där allmänintresset till slut kommer att förlora... 5 Kapitel 16, Hur du själv blir en miljökapitalist 6 Miljöfrågornas behov av ekonomisk tillväxt diskuteras bland annat i sammanställningen Betraktelsen 7 En osynlig förvandling (april-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Afrika är en stor kontinent, till ytan mer än tre gånger så stor som Europa, och med en befolkning på nära en miljard 8. Sverige har en BNP på dollar/år per capita medan de flera afrikanska länder har en BNP under, eller långt under, dollar/år per capita. Sverige har långt utvecklade koncept för miljövänlig produktion och har dessutom ett gott renommé på den Afrikanska kontinenten. Sverige bör därmed ha goda förutsättningar att ta marknadsandelar inom det Afrikanska miljö- och energiområdet under de kommande decennierna. Ghana lär av svensk återvinning (2011) 9 Det är stor skillnad på återvinningen i Sverige och i Ghana. Agbogbloshie market i Accra är den största soptippen/återvinningsplatsen. Där återvinns mycket, men kanske på fel sätt. Det ankommer runt 100 containrar i veckan. Ghana har blivit en marknad där Europa och USA dumpar sina produkter. Platsen är fylld med gamla bildäck, vitvaror, elektronik och en rad andra trasiga varor. En svart giftig rök ligger tät över platsen eftersom kablar eldas hela dagarna för att få bort plasten så att det går att komma åt metallen inuti. Intill ligger den största matmarknaden. Allt sker manuellt. Det sitter folk med hammare och försöker slå sönder tv skärmar och datorer. De har inga skyddsglasögon eller annan skyddsutrustning. Dessvärre är det också en hel del barn på området som plockar upp småbitar som de försöker sälja. Uppskattningsvis arbetar personer på Agbogbloshie market. Samtidigt som skräpet är en påfrestning på miljön skapar det arbetstillfällen. Man ska komma ihåg att folk är väldigt nöjda. De har ett jobb, de kan försörja en familj. Man skulle kunna sätta dit en modern anläggning. Men då skulle folk bli utan jobb. Det är svåra avvägningar. Man kan sponsra maskiner men skapar då kanske samhällsproblem i slutänden. Skrothandlarna är välorganiserade och ghananerna är nöjda över att de kan försörja sig på skrothandeln. Här uppstår ett dilemma. Ur miljö- och hälsosynpunkt är situationen i Agbogbloshie bäst beskriven som katastrofal. Utifrån ett moraliskt perspektiv kan Europas och USA:s agerade anses förkastligt. Men utifrån de personer som erbjuds en försörjning är situationen trots allt bra. "Med stabil tillgång till starkström och modern teknologi kan man bedriva en rationell och ekologiskt långsiktigt hållbar verksamhet i Agbogbloshie market med femtio personer. Fler anställda behövs inte" kommenterar en Global Account manager för ett återvinningsföretag i maj Detta är egentligen samma dilemma som vi finner i västvärlden 10. Men i Accra blir frågeställningen så mycket tydligare. I Agbogbloshie, utan utbyggt socialt skyddsnät, etablerade institutioner och ett etablerat fördelningspolitiskt program blir samhällets robotisering brutal. Hur får samhället personer att medverka i en positiv process som leder till att de förlorar sin försörjning? 8 Afrikas area är 30,2 miljoner km2; Europas area är 10,1 miljoner km2. Afrika har en befolkning på över 900 miljoner uppdelat på 55 stater; Europa har en folkmängd på 712 miljoner uppdelat på 45 stater (Europas area, folkmängd och antal stater inkluderar bl.a. Ryssland fram till Ural-bergen). 9 Fritt omskrivet baserat på två artiklar i NKP samt "Politikerna är idioter" (maj-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Frågan är utomordentligt relevant och svaret av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i länder med låg BNP per capita. Men den är inte ny. Frågan har ställts många gånger tidigare under vår historia. Fristående tillägg 11 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 12 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Det enkla svaret är att skylla ifrån sig. Det är någon annans fel att jag förlorar min försörjning. Deras fel. Den globala ekonomin/storfinansen/europas och USA:s egoism/den utbredda korruptionen i Afrika/de omättliga storbankerna/den bakåtsträvande religionen/de naiva politikerna/de rika/det finansiella systemet.... Eller varför inte allt och alla på en gång. Allting hänger ihop. Det går inte att diskutera en enskild soptipp i Agbogbloshie!! Därför måste man protestera. Säga NEJ till allting!!! En möjlighet är att lyfta hela frågeställningen; att detta inte bara berör en soptipp i Agbogbloshie, inte ens en soptipp i Ghana, utan även Indien, Vietnam och många andra ekonomier varför detta är en betydligt större fråga som måste diskuteras utifrån andra infallsvinklar som EU och storfinansen. Visst. Man kan hävda att EU och USA bör ta hand om sitt eget elektroniska avfall istället för att dumpa det i Agbogbloshie. Men vi bör påminna oss att Sverige importerar sopor från Brasilien som används i den svenska energiproduktionen. Således är det inte en orimlig tanke att Ghana skulle kunna göra detsamma; återvinna metaller och andra råvaror från kasserad elektronisk utrustning. Ett mera komplicerade svar är att det är allas vårt fel. Om det nu är något eller någons fel överhuvudtaget? Ständiga produktivitetsökningar leder till att allt färre människor behövs i värdeskapande processen. I Agbogbloshie kommer människors muskelkraft att ersättas med andra energikällor. Lastmaskiner, robotar och datorer övertar deras försörjningsmöjlighet. Så vad gör vi? Vad är lösningen? Vad är svaret på frågan? 11 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 12 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 Politikerna är idioter (maj-12) "Politikerna är idioter! De kommer på studiebesök och tror att vi ska anställa mer personal om vår produktionsvolym ökar. Det är precis tvärtom! Om vi skulle få en kraftigt ökad efterfrågan så skulle vi investera i nya maskiner och göra oss av med personal". Uttalandet görs av platschefen vid ett mellansvenskt industriföretag under hösten I en tid när transportkostnaden per ton Göteborg - Syd Amerika 1000 mil med båt, motsvarar 20 mil med lastbil på svenska vägar, tvingar den växande internationella konkurrensen företag och organisationer till ständigt nya produktivitetshöjande åtgärder. Människan ersätts med maskiner. Robotar och datorer tar över. Och det finns många fler exempel. Kristina Mattsson; Landet utanför (2010) Förr fanns hela Wasabröd i Filipstad från högsta ledningen och nedåt. Idag har globaliseringen förändrat företaget, som numera är uppköpt av italienska Barilla. En fabrik finns i Tyskland för att komma närmare den europeiska marknaden och försäljnings- och marknadsavdelningen är i Stockholm. Närheten till kunder, flygplatser och viktiga kontakter är nödvändigt, men förflyttningen beror också på att det är svårt att rekrytera folk med högre utbildning till östra Värmland. De vill bo i större städer. När Christer Jonsson var ny på företaget hörde han berättas om hur det var förr. Då gick Karl Edward Lundström först av allt ner i bageriet och pratade med bagarna på morgonen. Han var väl insatt i bakandets finstämda avvägningar mellan fuktighet, mjölmängd och jäsningstider. "Hans filosofi var att innanför grindarna skulle allt finnas" berättar Christer Jonsson. Företaget hade egen bilverksstad och chaufförer för de höga herrarna, tennisbana, eget snickeri och måleri". På den tiden hade människor jobb i Filipstad, men slitsamma jobb. Spritsarna var en yrkesgrupp som med brödspade flyttade brödkakor från band till jäsning, från ugnar till paketering. Det var normalt att lyfta sex eller sju ton på ett skift. "Arbetsmiljömässigt var det ju vansinnigt" säger Christer Jonsson. "Det går inte att beskriva ens och folk klarade ju inte av det utan blev utslitna". Under åttiotalet tog automatiseringen fart och jobben blev färre. När Christer Jonsson började på Wasabröd 1977 fanns här ungefär tusen arbetare. Idag är de knappt 400. Det är klart att den utvecklingen är tveeggad för facket, men Christer tycker ändå att fördelen med en bättre arbetsmiljö överväger. "En ska inte slita ut sig på en industri! När folk inte får uppleva sin 65-årsdag är det något fel i systemet". Wasabröd är ett företag som går bra. Sedan Barilla klev in som ägare pekar siffrorna uppåt. Att jobben blir färre är egentligen ett positivt tecken, påpekar Tommy Mohlin som är platschef på Wasabröd. "Det är en fråga om överlevnad för företaget. Alla vill köpa billigare mat. Det går inte att behålla manuell verksamhet om konkurrenterna effektiviserar och gör det billigare". Ett halvår senare kommer rapporter som förstärker den här bilden. Barilla investerar 150 miljoner i modernisering av Wasabröd. En investering som innebär att ytterligare 100 tjänster kommer att försvinna mellan 2010 och I dåliga såväl som i bra tider försvinner industrijobb. De orter som är beroende av en eller ett fåtal industrier har ofta svårigheter att möta denna utveckling. Å ena sidan ett bättre arbetsliv för dem som blir kvar. Å andra sidan färre jobb och därmed större utflyttning och ett sämre skatteunderlag att ordna vård, skola och omsorg för. Detta är Filipstads historia som liknar många gamla bruksorters, fast här handlar det om bröd och inte om stål by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Den ekonomiska energiteorin, skriven 2004, utgår från att antalet arbetstillfällen ökar när volymen ökar 13, vilket sannolikt, utifrån ett övergripande perspektiv, fortfarande, eller ännu, kan betraktas som den generella regeln. Men ovanstående exempel visar på en utveckling som även den är sannolik, att alltfler av framtidens volymökningar kommer att minska istället för att öka antalet sysselsatta vilket accelererar den marknadsekonomiska mognadsprocessen påtagligt 14. Så vem är egentligen idiot? Vem sitter egentligen med Svartepetter? 13 Anteriore; Se Ordlista 14 Den ekonomiska energiteorin leder till slutsatsen att det marknadsekonomiska systemets målsättning inte är att göra människan arbetslös utan istället att ge henne en större fritid. Det mogna marknadsekonomiska systemets utmaning är således fördelningspolitisk. Parallellt kommer en övergång till post ultimus att behöva inledas by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 Sjöbatterier (maj-12) Vatten från sjöar och vattendrag kan pumpas upp till naturliga dammar med energi från solceller och vindkraftverk, för att senare generera ström i lokala vattenkraftverk de nätter vinden inte är tillräckligt stark. Detta har dock visat sig bli en allt mindre accepterad lösning eftersom den naturliga dammens förändrade vattennivå kan påverka strandkantens känsliga ekosystem. De miljöutredningar som krävs och risken för avslag har minskat intresset för denna typ av lösning. Flera av oss har någon gång försökt att pressa ner en badboll i vattnet och upplevt det motstånd badbollen gör. Badbollen vill upp till ytan igen. Varför skulle man inte kunna använda samma princip för ett batteri? Man laddar genom att, med en elmotor, dra ner badbollen mot botten av sjön och man låter badbollen driva en generator när den släpps upp. Motorn kan med fördel drivas av solceller och/eller vindkraftverk för att om natten, när det inte blåser tillräckligt, få generera elektricitet allteftersom badbollen släpps upp mot vattenytan. Hur mycket energi skulle ett sådant "sjöbatteri" kunna lagra? Lyftkraften (lägesenergin) i sötvatten för en luftvolym om 1 dm 3 är knappt 10 J (Joule) per meter (något högre för saltvatten 15 ). En kilowattimme motsvarar J. En kubikmeter (1000 dm 3 ) luftvolym behöver således en löplina på 360 meter för att lagra en kilowattimme. "Badbollens" volym blir därmed av stor betydelse. Ju större volym, desto större batterikapacitet. En badboll, eller en sfär, har volymen V=4/3πr³ (V = volym, π = 3,14, r = radien). Det bör noteras att sfärens volym ökar med radien upphöjt till tre varför redan en mindre ökning av radien ger ett stort volymtillskott. Ett 12 volts batteri på 100 Ah (t.ex. ett vanligt bilbatteri) ger 1,2 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 43.2 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 2.2 meter). (43.2 m 3 = dm 3 ; dm 3 => J; J * 10 m = J; J / J = 1,2 kwh) Ett 12 volts batteri på 200 Ah (vilket motsvarar två bilbatterier) ger 2,4 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 86.4 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 2.8 meter). Ett 12 volts batteri på 500 Ah ger 6.0 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 216 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 3.8 meter). Ett 12 volts batteri på Ah ger 30.0 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 1080 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 6.4 meter). Ett "stort" sjöbatteri på en MWh (1000 kwh) motsvarar en sfär med en radie på drygt 20 m vid 10 meters löplina. 15 Sötvatten har densiteten 998 kg/m 3, saltvatten 1030 kg/m 3 (det bräckta vattnet i Östersjön har densiteten 1008 kg/m 3 ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Där sjödjupet så medger kan löplinan göras längre och volymen minskas och ändå uppnå samma batterikapacitet. Det bör observeras att beräkningarna är teoretiska utan hänsyn till verkningsgrad eller överföringsförluster. Sjöbatterier skulle med fördel kunna placeras vid kustområden, gärna med saltvatten (som har en högre densitet och därmed kan "lagra" mer energi per meter löplina). Som exempel på sjödjup kan nämnas Vättern, vars östra sida är meter djup. Havsdjupet utefter norska kusten överstiger flera hundra meter vid många platser. I Afrika har Malawisjön ett medeldjup på knappt 300 meter; Tanganyikasjön har ett medeldjup på 570 meter by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 En osynlig förvandling (april-12) Under vintern/våren utspelar sig flera samtal mellan olika personer vid skilda tillfällen som berör samma grundläggande tema. Nedanstående tänkta dialog, är ett försök att återskapa något av dess innehåll. Eventuella slutsatser överlåts åt läsaren. N: 16 Det finns mycket vi inte får prata om i Sverige. Kärnkraften var under flera år belagd med munkavel. Invandringspolitiken är ett annat exempel. Det är väl helt naturligt att invandrarbarn som kommer till den svenska skolan drar ner på undervisningstakten om samhället inte tillför extra resurser. Och vi har under flera decennier sparat på skolan, färre lärare och större klasser, samtidigt som andelen invandrarbarn i klasserna ökat. Det är väl inte konstigt om resultat i internationella jämförelser då försämras. Men om detta får vi inte prata. För då är man omedelbart invandrarfientlig och rasist. Det svenska samhällets munkavlar, att vi inte får ifrågasätta, gör oss mer egocentriska. Vi tycker oss se ett alltmer splittrat framtida samhälle där vår enda garanti är de möjligheter som pengar ger oss. Vi förmodas i en framtid kunna köpa oss plats i ett "reservat" där vi får leva i lugn och ro långt från de områden där den sociala oron växer. Vi känner, intuitivt, att en alltför stort mångkulturellt samhälle inte kommer att fungera, vilket vi inte kan eller får säga högt, och absolut inte i det offentliga rummet. Konsekvensen blir att vi sluter oss och får ett allt större egoistisk beteende. Vi är inte längre ett folk, en kultur, ett språk, som Assar Lindbäck lär ha uttryckt det. Det framväxande mångkulturella samhället skapar djupa klyftor som kommer att ta generationer att överbrygga. Om vi riskerar att bli kallade för främlingsfientliga eller rasister, då vi i olika sammanhang hänvisar till vår nationella identitet och historia, så förlorar vi vår rätt till trygghet och tillhörighet. Att få tillhöra ett vi ställt emot ett dem är en naturlig känslomässig och social överlevnadsdrift som måste få finnas för att förhindra att vi känner oss rädda, osäkra och bli misstänksamma eller hotfulla mot en främmande eller påträngande omvärld 17. G: Vart är det svenska samhället på väg? N: Vi vet naturligtvis inte säkert. Men vi blir sannolikt alltmer likt USA. Det blir med nödvändighet alltfler privata lösningar. Vi får en ökad marketeringsgrad dvs att alltmer av samhället övergår i en fri marknad. Och detta är en megadrivkraft som inte går att hejda. Vi bör påminna oss att Sverige inte verkat under andra makter på mycket länge. Både Norge och Finland har andra erfarenheter och i den svenska debatten beskrivs deras agerande i det närmaste som invandrarfientligt. Men det finns även politiska motiv. Högern bedriver en aktiv invandringspolitik i syfte att sänka de svenska lönerna på sikt. Och vänstern driver en aktiv invandringspolitik av humanitära skäl. Högern och vänstern har, av olika skäl, ingått i en ohelig allians. Men det vänstern inte förstår är att deras politik långsiktigt leder till motsatt syfte. Det är en smygande förändring. Den pågår mitt framför ögonen på oss. Men vi ser den inte. Vi ser inte hur den förändrar oss. Fast egentligen är det inte egoismen och egenintresset som breder ut sig! Det är allmänintresset som krackelerar. Men låt oss samtidigt komma ihåg att det amerikanska samhället fungerar! Låt oss inte glömma det. Vi är således på väg mot ett annat samhälle som bevisligen fungerar. Och fungerar väl. Och som medborgare har vi det bra under förutsättning att vi har pengar. För med pengar köper vi oss en bostad i ett 16 N och G är slumpmässigt valda bokstäver. 17 Douglas Modig, Socialantropolog vid Lunds universitet; Reciprocum (2011), Kapitel 1 Kommunikation, tillit och omvärldsfaktorer (Om vi.. påträngande omvärld) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 reservat, vi köper våra barn bra utbildning, vi köper oss själva bra sjukvård. Och det är dit vårt svenska folkhem är på väg. I en smygande förvandling. När folkrörelsernas representanter lämnar politiken och skaffar sig herrgårdar och accepterar höga befattningar i näringslivet så är bara några exempel av flera på hur våra traditionella värderingar sakta mals ner och fräts sönder. Kapitalet belönar politiker som gynnat samhällets marketering. Budskapet är tydligt, den politiker som sköter sig blir belönad i livet efter politiken. Björn Borg blev nästan lynchad av den svenska pressen när han flyttade till Monaco för att slippa undan skatt på 1970-talet. När Ingemar Stenmark några år senare gjorde samma sak var det knappast någon som reagerade. Och idag anser väl en majoritet av oss att den idrottsman som inte flyttar till Monaco den dag han eller hon börjar tjäna stora pengar får skylla sig själv. Våra värderingar, dina och mina, håller sakta på att förändras. Vi märker det inte ens själva. Det är en megadrivkraft som smyger sig på oss. Och den går inte att hejda. G: Vi får ett samhälle av fifflare. Är det så det kommer att sluta? N: Begrepp som fifflare och fiffelsamhälle är intressanta. Det är egenintresset som har mest att vinna på att förmedla en allmän känsla av fiffel och rovdrift därför att det underminerar allmänintresset möjligheter att påverka. Man brukar tala om att en social fälla öppnas, där ingen vill vara solidarisk om alla andra tar för sig 18. Det är samma underliggande syfte som vi nämnt tidigare, hur vi intuitivt får ytterligare en bekräftelse på att samhället blir alltmer splittrat, alltmer fragmentiserat, vilket förstärker den underliggande megakraften och ökar marketeringsgraden. G: Men något måste vi väl ändå kunna göra? N: Ska vi göra något? Eller är det så att våra, dina och mina värderingar, är det egentliga problemet. Att vi, du och jag, har värderingar som inte längre överensstämmer med samhället i övrigt. Att det snarare är vi som borde förändras än dom. Vi kanske borde acceptera tanken på att pengar är allt. Vi kanske borde rekommendera alla vi tycker om att tjäna så mycket pengar de bara kan. G: Om alla tänker så, hur kommer då framtiden för våra barn att se ut? N: Se på USA. Det fungerar! Vi kan ha åsikter om det. Men det amerikanska samhället fungerar. Och i USA är det pengar som gäller. Pengar och enbart pengar 19. Och vi är på väg åt samma håll. Se på våra politiker. Se hur våra politiker roffar åt sig. De skaffar sig pensioner som en vanlig arbetare aldrig kommer i närheten av. Och inte nog med det, de startar egna företag efter att de har lämnat politiken och tar inte ut någon lön utan lyfter istället ut den ekonomiska ersättningen som vinst vilket inte påverkar riksdagspensionen. Och deras handlingar accepteras av allmänintresset. De avgörande protesterna uteblir. Våra före detta politiker kan till och fortsätta som opinionsbildare med hedern i behåll. Bara det faktum att de fortfarande får sitta på första bänk, legitimerar deras handlingar. Vilket får effekt på allas våra värderingar som kollektiv. Sakta, sakta, nästan omärkligt, leds vi in i fållan. Det är samma fålla miljörörelsen ger uttryck för när de kämpar för biltullar och högre avgifter på drivmedel i syfte att rädda världen. Och när miljöpartiets språkrör försvarar flygpendling mellan Stockholm och Helsingfors med att hon miljökompenserar genom att köpa utsläppsrätter, så säger även miljörörelsen att 18 Se bilaga 8 19 Se bilaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 'om du har pengar, om du är rik, så äger du rätt att köpa dig fri från ansvar'. Har du pengar kan du flyga och köra bil hur mycket du vill. Men är du fattig och inte har råd att miljökompensera så får du låta bilen stå och resan till Thailand ska du helt förtränga. Och det är ytterligare exempel på hur allmänintresset och egenintresset ingått en ohelig allians utifrån olika motiv där allmänintresset till slut kommer att förlora. När till och med vänsterpartiets ledare försvarade privatskolor i valrörelsen sommaren 2010 så var det ännu ett av dessa små, oskyldiga tecken, på allmänintressets nedmontering. Även språket har förändrats. Ord som respekt, tolerans, heder, ömsesidighet, empati, globalisering, levande lärande, nyorientering, flexibilitet, kvalitetssäkring, arbetslinjen, etik och moral utgör sådana tidspräglade markörer som för tillfället styr våra tankar och den allmänna debatten. Ord som förlorat sin centrala roll i den allmänna offentliga debatten är t.ex. solidaritet, lojalitet, frivillighet, ideell och välgörenhet som speglar ett Sverige under uppbyggnaden av det 'svenska folkhemmet', embryot till välfärdstaten och som anses förlegade. Kunskaper och erfarenheter som var av central betydelse för ett halvt sekel sedan betraktas idag som betydelselösa, oönskade och missvisande 20. G: Kapitalisterna kopplar greppet om oss. Staten, kapitalet och massmedia sitter i samma båt. Det är deras fel. Alltsammans är en konspiration. N: Nej det finns ingen konspiration. Vi kan inte skylla på staten, kapitalet, massmedia eller egoismen. Vänd på det! Det är allmänintresset som krackelerar. Vi tittar åt fel håll. Egoismen är symtomet. Inte sjukdomen. Sven Hulterströms ord på den socialdemokratiska kongressen 1978 var enastående förlösande. Han har, mer tydligt än någon annan, satt hammaren rakt på spiken. Men detta andra, som Hulterström efterlyser har vi ännu inte 21. Och det har vi ännu inte år Det är ingen som tycks ha en aning om vart vi ska. Den enda väg vi alla tror oss förstå är att låta marknaden och pengarna styra. Genom avgifter och subventioner ska samhället ledas framåt. Men det är en osäker väg att gå. Det nya pensionssystemet hotar att slutgiltigt förgöra den svenska samhällsmodellen. Privatiseringen av skolan, sjuk- och åldringssjukvården var de första stegen. Apoteken och bilprovningen följde efter. Nu startas privata bibliotek på försök. Men vid den fulla implementeringen av det nya pensionssystemet kommer den svenska, och i en förlängning den europiska, modellen att ställas på sin spets. Då, om inte förr, tvingas vi välja. När den arbetsföra befolkningen i handling kommer att få uppleva sin egen pensionering genom sina föräldrar och farföräldrars ekonomiska situation, då kommer de yngre generationerna att börja ifrågasätta skälet till att betala skatt. Kanske kommer myndigheterna i en framtid, att tvingas, i likhet med sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent eller införandet av ROT- och RUT-avdrag, att sänka den allmänna skatten i syfte att reducera den svarta ekonomin i samhället, och samtidigt rekommendera medborgare att spara mera till den egna pensionen i privata försäkringar. Därmed riskerar generationskontraktet att bryta samman vilket är ett grundfundament i den svenska och i den europeiska samhällsmodellen. Om inte nya ideologier, nya ekonomiskt sociala plattformer utvecklas, vilka får ett brett folkligt stöd, så är allmänintressets möjlighet att balansera egenintresset obefintlig. Det enda som då återstår är kapitalets makt. Den som har kapital kan köpa barnomsorg, utbildning, sjukvård och advokater. Och den fattige får klara sig bäst hon eller han kan. Solidariteten, att ställa upp för varandra kommer helt att falla isär. 20 Douglas Modig, Socialantropolog vid Lunds universitet; Reciprocum (2011), Kapitel 1 Kommunikation, tillit och omvärldsfaktorer (Ord som.. och missvisande) 21 Se Sprängpunkten (nov-10) 22 Från och med födda 1954 gäller det nya pensionssystemet fullt ut by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 G: Vad ska vi göra då..? N: Det finns idag bara ett svar på den frågan. Vi måste alla tänka som Norges förre socialdemokratiska statsminister Bruntland som idag är pensionär i Nice och lär debitera kronor för en föreläsning; Tjäna pengar! Bli rik! Det är den enda garanti vi har. Vi kan inte längre lita på allmänintresset. Därav egoismens utbredning. G: Men något måste vi väl ändå kunna göra? Vi, du och jag, måste agera. Vi måste säga ifrån. Vi måste göra något! N: Det pris som en enskild person skulle få betala är orimligt högt. Ingen kan begära det av oss. Det finns varnande exempel inom riksdagens departement där enskilda tjänstemän riskerat avsked därför att de författat en intern skrivelse som på ett balanserat sätt belyst den svenska invandringspolitikens möjliga konsekvenser. G: Den europeiska kulturen kommer aldrig att acceptera en fullständig amerikanisering. Det kommer aldrig att gå! Aldrig! EU kommer att gå omkull. Det kommer att rasa alltsammans. N: Den dagen EU går omkull; den dagen Europa återfaller i nationalstater, den dagen gäller det att ha massor med pengar på banken så att vi har råd att lämna kontinenten. Om EU faller, då faller Europa. Då är Europas välmående slut för överskådlig tid framöver. I det läget är pengar det enda skydd den enskilda individen har by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 Grundsatsen (maj-11) Värdeteori är centralt inom nationalekonomin 23. Egenvärdesteorin framhåller att en vara eller en tjänst har ett egenvärde medan den subjektiva värdeteorin anser att värdet uppstår i relation till de individer som efterfrågar den. Den idag mest utbredda uppfattningen är att varans eller tjänstens värde avgörs av den sist konsumerade enheten - maginalnytteteorin -, medan andra menar att värdet bestäms av det arbete som nedlagts på varan eller tjänsten arbetsvärdeteorin -. Värde 24 Värde har varje nyttighet, å vilken knapphet råder. Den nationalekonomiska forskningen har från början brottats med problemet att uppbygga en motsägelsefri värdelära. Adam Smith påpekade skillnaden mellan bruksvärde (eng. value of use) och bytesvärde (value of exchange). Bruksvärdet bestämde icke värdet men var dess förutsättning. För deras nyttigheter, som kunde reproduceras i önskad omfattning, voro kostnaderna för reproduktionen bestämmande för värdet. Viktigast bland dessa kostnader var det för nyttighetens framställande nödvändiga offret av arbete. Arbetet blev därför den rätta mätaren av varans värde. Denna på naturrättsliga äganderättsföreställningar grundade arbetsvärdelära utvecklades vidare av David Ricardo, som dock måste uppbygga sin stränga logiska teori på en serie verklighetsfrämmande förutsättningar. Driven till sin spets blev klassikernas värdelära av Marx och socialisterna. Gentemot nu nämnda försök till en objektiv värdelära, där värdet grundas på i varan inneboende egenskaper, står den subjektiva gränsnyttoläran i bestämd opposition. Som värdets grundval framställs gränsnytteteoretikerna (bland vilka framför allt märkas Jevons, Menger och Walras) nyttan, men icke totalnyttan utan den nytta, som den sist förfogade stående enheten av ett förråd kan skänka individen. Även den subjektiva värdeläran är motsägelsefylld och otillfredsställande. På gränsnyttoteoretikernas numera av alla erkända bytesteori har den moderna nationalvetenskapen byggt upp en värdefri prislära, där man med hjälp av jämviktsekvationer söker analysera de varandra bestämmande faktorer, vilka påverka prisbildningen. Arbetsvärdeteorin utgår från äganderättens princip, att människan äger rätten till resultatet av det egna arbetet. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) 25 Förklaringen ligger i den naturrättsliga konstruktion av äganderätten såsom naturligt grundad i det nedlagda arbetet, en föreställning som införts i engelsk samhällsfilosofi av Hobbes, som fått sin närmare logiska gestaltning av Locke framför allt i dennes verk Civil Government och som därefter blev allmänt accepterad i det engelska samhällstänkandet. Tankegången som naturligtvis har än fler och än längre rötter, får i olika tolkningar en något skiftande utformning, men har i huvudsak följande innebörd. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) Syftet är inte att redovisa nationalekonomiska värdeteorier utan endast, med stöd av några utdrag, förtydliga den ekonomiska energiteorins relation till arbete, värde och kostnad 24 Svensk uppslagsbok 1937 års upplaga 25 Kapitel 5 Frihandelsläran; Utdrag från 1970 års svenska nyupplaga 26 Kapitel 3 Den klassiska värdeläran; Utdrag från 1970 års svenska upplaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 Locke utvecklar sin tankegång sålunda: Även om jorden själv och alla lägre varelser skulle vara gemensam egendom för alla människor, så har likväl varje människa en äganderätt till sin egen person; till den har ingen någon rätt utom hon själv. Det arbete som kroppen utför, hennes händers verk, som man säger, är rättmäteligen hennes. Om nu en människa flyttar eller förändrar någonting, vad det än må vara, från det tillstånd vari naturen lämnat det, så har hon blandat sitt arbete därmed och givit en tillsats därtill av någonting, som är hennes eget; och därigenom gör hon det till sin egendom. Då hon förändrat en sak från dess allmänna naturtillstånd, så har denna sak genom detta arbete fått någonting knutet till sig, som utesluter andra människors allmänna rätt till saken. Ty då detta arbete utan tvekan är arbetarens egendom, så kan ingen annan människa än denna äga rätt till det, som arbete en gång förenats med. Under hela denna teori ligger en bestämd föreställning om människans ställning i naturen. Blott människan är i verkligheten levande, naturen är död; blott det mänskliga arbetet är värdeskapande, naturen är ett passivt objekt för denna verksamhet. Människan är ensam orsak, som Rodbertus sedermera säger, medan den yttre naturen bara är en summa av betingelser, förutsättningar, men alls inte orsaker. Det mänskliga arbetet är det enda aktiva momentet, den enda orsaken, den enda skaparen av det som är värde i tingen. Här har vi även ursprunget till det ekonomiska begreppet produktionsfaktor. Mot den idéhistoriska bakgrunden är det inte att undra över, att klassikerna egentligen bara ville räkna en produktionsfaktor, arbetet. På samma metafysiska analogier som man grundar en naturlig rätt, grundar man så även ett naturligt, ett realt värde. Den ekonomiska energiteorin kan tyckas utgå från den klassiska arbetsvärdeteorin, vilket den inte gör. Varken människans äganderätt till det arbete hon utför, eller människan som orsak till förändring av det allmänna naturtillståndet ligger till grund för teorin. Till skillnad från andra storheter, som t.ex. energi och rörelsemängd, existerar storheten kostnad 27 endast mellan människor. Därav följer slutsatsen att det samhällsekonomiska utrymme som den sänkta enhetskostnaden genererar med nödvändighet måste fördelas mellan människor. Vi skulle kunna stanna här, men i syfte att föra ett övergripande resonemang, tillåter vi oss att betrakta människan, hennes arbete, som en energikälla, vilken därmed kan ställas i relation till andra energikällor. Människan och hennes verktyg blir härigenom jämförbara med övriga energikällor och dess maskiner. Det är således inte människans arbete i sig som är avgörande, utan det faktum att kostnadsbegreppet omöjligt kan relateras till något annat än människan, varför, som en konsekvens och ett antagande, kostnadsbegreppet i den ekonomiska energiteorin relateras till energikällan muskelkraft. Utgångspunkten är således, att en sänkt enhetskostnad (generellt sett) skapar ett samhällsekonomiskt utrymme och därmed en efterfrågan. Det samhällsekonomiska utrymmet fördelas utifrån av samhället accepterade regelverk, där människans naturrättsliga konstruktion av äganderätten till resultatet av det egna arbetet, anses som en, av flera, accepterade konventioner. Läsaren bör därför inte förledas in i en diskussion huruvida en arbetsinsats genererar ett större eller mindre värde än en annan arbetsinsats. Jämförelser huruvida en arbetsinsats är effektivare än en annan arbetsinsats blir, utifrån den ekonomiska energiteorin, orelevant. Tandläkaren, direktören och snickaren representerar en kostnad. 27 Storheter används inom fysiken för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är resans längd, min kroppsvikt (egentligen massa) eller bilens hastighet. Dimensionen i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet. Det kallas ibland även storhetsslag. Källa: Wikipedia I den ekonomiska energiteorin definieras kostnad som en storhet vilken relateras till storheten energi by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 Det är allt vi behöver veta. Vi är inte ens intresserade av huruvida den ena tandläkaren representerar en annan kostnad än en annan tandläkare. Det som intresserar oss är den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i vilket kostnadsbegreppet betydelse reduceras genom en fortlöpande övergång från muskelkraft till övriga energikällor. Vi skulle lika gärna kunna utrycka det som att maskiner, alltifrån robotisering av varuproduktionen till datoriseringen inom tjänstesektorn rationaliserar bort människan i produktionsprocessen 28. Vi väljer dock att uttrycka processen utifrån energibegreppet i syfte att bättre förstå den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande och konsekvens. I vårt resonemang är varans eller tjänstens bytesvärde kostnaden för arbetet alldeles oavsett i vilket form den uttrycks, till skillnad mot arbetsvärdeteorin där det i varan eller tjänsten nedlagda arbetet bestämmer bytesvärdet eftersom arbetet är källan och ursprunget till alltings värde. Hur det samhällsekonomiska utrymmet, den efterfrågan som den sänkta enhetskostnaden genererar, tillgodoser mänskliga behov och därmed omvandlas till värde, blir därmed av underordnad betydelse. Det svårdefinierade begreppet värde och rummets värderingar tillåts därmed att förändras fortlöpande inom ramen för de grundläggande samhällsekonomiska premisserna. Det sannolikt bästa sättet att förstå, eller komma till en djupare insikt om den ekonomiska energiteorin, är att förflytta betraktarens utgångspunkt med stöd av grundsatsen: Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft, skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en kostnad 29. En häst kan skapa ett värde i människans värld men är ingen kostnad. 28 Vars effekt blir tydligare i posteriore 29 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Begreppet handel tas upp i några sammanställningar 30 och det kan därför vara intressant att föra ett avgränsat resonemang om den renodlade handelns betydelse för rummets ekonomiska och sociala välstånd. Vi har diskuterat handeln tidigare, men då huvudsakligen ur producentens perspektiv, att en lantbrukare idkar handel för att få avsättning för den egna produktionen 31. Men om vi betraktar handeln som fristående, vad är då handel? Varför förekommer handel överhuvudtaget? Handel syftar till att tillfredställa behov och till att utjämna skillnader i enhetskostnad mellan olika rum 32. Om enhetskostnaden är högre (för en vara eller en tjänst för vilket det finns ett behov) i ett rum och lägre i ett annat rum, så motiverar det en handel, en överföring eller en förflyttning, av varor och tjänster, där transporten (vilken är en tjänst) finansierades inom ramen för den sammantagna sänkta enhetskostnaden. Kunden, transportören och handelsmannen delar på det överskott som uppstår när enhetskostnaden sänks. Men är det verkligen enbart en fråga om enhetskostnad? Naturresurserna är trots allt inte jämt fördelade. Brist på varor, som kryddor och siden, skapar förutsättningar för naturlig handel. Det finns inget motsägelsefullt i det faktum att kryddor och siden exporteras från Kina och Indien till Europa som saknar dessa varor, eftersom det endast blir en fråga om definition; vi skulle lika gärna kunna hävda att enhetskostnaden för siden och kryddor i Europa är oändligt hög, just av det anledningen att det inte finns någon inhemsk produktion av dessa varor. Det är samma grundläggande princip som driver IKEA och H&M eller vilket annat handelsföretag som helst; både igår, idag och imorgon. Samma envetna, ändlösa, strävan att sänka (och därmed utjämna) rummens enhetskostnad. Det viktiga är handelns utgångspunkt. Handeln i sig skapar inte något eget ekonomiskt och socialt utrymme. Det ekonomiska och sociala utrymme som handeln genererar uppstår i förmågan att omfördela enhetskostnader och därigenom bidra till att sänka rummets enhetskostnad och stimulera den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Handeln i sig är en kostnad, men dess sammantagna resultat, dess summa, kan på flera sätt bidra till ekonomisk och social tillväxt. Går det att förtydliga vad som menas med det sammantagna resultatet? Om vi tänker oss en vara som produceras till en kostnad 100 i land A och till en kostnad 200 i ett land B. Låt oss anta att fraktkostnaden för varan är 20 mellan land A och land B. När land B importerar varan från land A uppkommer en kostnadssänkning (en vinst/ett överskott) på 80 att fördela mellan parterna 33. Härigenom sänker handeln enhetskostnaden vilket bidrar till ekonomisk och social tillväxt, trots att själva överföringen, frakten, i sig kostar 20. Vilket brukar benämnas absolut fördel. Redan David Ricardo utvecklade Adam Smiths teori om absoluta fördelar när han formade teorin om komparativa fördelar 34 som visar att två länder kan gynnas av att handla med varandra även om varje enskilt land har en absolut fördel i den egna produktionen. Om respektive land specialiseras på de produkter och tjänster där landet 30 Ekonomiska energiteorin, Samtal i Hagaparken, Betraktelsen 31 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen 32 Rum: Den yttre begränsning som definierar vi och dem och som normalt förknippas med en geografisk begränsning (t.ex. staden, nationen eller världsdelen) men som även kan definieras utifrån mer abstrakta objekt som ett system (t.ex. multinationella företag) eller en intressegemenskap (t.ex. språklig och kulturell förankring) eller social ställning. 33 Kunden, transportören och handelsmannen 34 Se Ordlistan: Komparativ fördel by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 har komparativa fördelar så kommer båda ländernas ekonomiska och sociala välstånd att gynnas. David Ricardo ( ) Nationalekonomins och beskattningens huvudprinciper (1817) 35 Om Portugal inte hade någon handel med andra länder och inte använde en stor del av sitt kapital och sin verksamhet åt den vinproduktion som gör det möjligt för landet att för egen användning inköpa kläde och järnvaror från andra länder, skulle det vara tvunget att ägna en del av detta kapital åt att tillverka dessa varor, som då sannolikt skulle vara av mindre kvantitet och sämre kvalitet. Den kvantitet vin som Portugal skall ge i utbyte för Engands kläde, bestäms inte av de respektive mängder av arbete som nedläggs på att producera dessa varor, så som det skulle vara om båda varorna var tillverkade i England eller båda i Portugal. England kan befinna sig i sådana omständigheter att det kan behöva 100 mäns arbete i ett år för att producera klädet, och om England försökte producera vinet skulle kanske 120 man under samma tid behövas. England skulle därför fina det ligga i sitt intresse att importera vin och att köpa det genom export av kläde. För att producera vinet i Portugal krävs kanske bara 80 mäns arbete i ett år, och att producera klädet där kanske kräver 90 män under samma tid. Det skulle därför vara fördelaktigt för Portugal att exportera vin i utbyte mot kläde. Detta utbyte kan till och med äga rum även om den vara som Portugal importerar kunde produceras där med mindre arbete än i England. Även om Portugal kunde tillverka klädet med 90 mäns arbete, skulle Portugal importera det från ett land där det krävdes 100 mäns arbete att producera det, därför att det vore fördelaktigt för Portugal att snarare investera sitt kapital för att producera vin, för vilket Portugal skulle få mer kläde från England än Portugal kunde producera genom att styra över en del av sitt eget kapital från vinodling till klädesproduktion. På så sätt skulle England ge produkten av 100 mäns arbete för produkten av 80 mäns arbete. Ett sådant utbyte skulle inte kunna äga rum mellan personer i samma land. 100 engelsmäns arbete kan inte bytas mot 80 engelsmäns arbete, men produkten av 100 engelsmäns arbete kan ges för produkten av 80 portugisers arbete, 60 ryssars arbete eller 20 ostindiers arbete. Skillnaden i detta avseende mellan ett enstaka land och många länder förklaras lätt genom att ta hänsyn till den svårighet, med vilken kapital flyttas från ett land till ett annat land för att finna mer lönsamma investeringar och genom hänsyn till den energi med vilken det oföränderligen rör sig från en provins till en annan i samma land. Handel syftar till att påskynda den marknadsekonomiska mognadsprocessen genom att fortlöpande sänka rummens enhetskostnad, men även till att långsiktigt utjämna skillnaderna i enhetskostnad mellan dem. Betraktelsen 36 Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder det (som en konsekvens) till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. 35 Om Utrikeshandel; avsnitt 1 36 Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20