Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund

Transkript

1 Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund Pilar Reyes el

2 Utgångspunkter: Syftet med denna eftermiddag: levandegöra socialstyrelsens skrift Ensam och utsatt, 2014 Era frågor. Mina och era kunskaper och erfarenheter. Våra reflektioner.

3 Grundbegrepp VÅLD psykiskt, fysiskt, sexuellt KVINNOR personer av biologisk kvinnokön, från år UTLÄNDSK BAKGRUND utlandsfödd eller, född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar (!)

4 Särskilt sårbar : Starkt underläge som gör det svårt att: värja sig, säga ifrån, skydda sig, påtala/avslöja Skadan kan blir värre än annars pga. skölden är bräcklig Mindre tillgång till resurser för läkning (omgivningens, egna) Särskilt utsatt: Tacksam måltavla för den/de som har behov av att visa sin makt, kuva och manipulera en annan människa för egna behov/egen nytta (läs gärna: Meningen med Våld, Per Isdal 2001) Omgivningen blandar sig inte i, blundar eller ger tyst medgivande till förövaren (Prostitution o Människohandel).

5 Olika former av våld mot kvinnor med utländsk bakgrund, i Sverige och Skandinavien 1. Fru-import 2. Prostitution och människohandel 3. Våld under väpnad konflikt /förföljelse och dess följder i det nya landet 4. Våld under flykten/migrationen 5. Hedersrelaterat våld 6. Riktat våld mot kvinna med utländsk bakgrund på arbetsplatsen, skolan och det offentliga rummet

6 Varför nekar hon / berättar inte/ ljuger? 1) Tror inte hon kan få hjälp 2) Pejlar, rekognoserar, testar i fall du är någon att lita på, någon som kan förstå, någon som inte kommer att göra det hela värre för henne 3) Är rädd för konsekvenserna ( förlora barnen, skada familjen och/eller gruppen eller att hon och/eller barnen ska råka illa ut, bli utvisad) 4) För barnens skull ( de behöver sin familj och sin far, hon kan inte ensam försörja dem) 5) Skammen ( trodde aldrig att detta kunde hända mig ) och skulden 6) Har inte ord för det 7) Man anger inte sina egna ( vill bara att han ska sluta slå, inte att han ska hamna i fängelse eller bli utvisad )

7 II. Varför nekar hon / berättar inte/ ljuger? 8. Klarar inte av fler förluster (har redan förlorat sitt land, sitt hem, sitt jobb, sitt sociala nätverk, kanske flera av sina närmaste) 9. Orkar inte ( deprimerad, traumatiserad, rädd, alla krafter går åt att hålla ihop sig och ta sig igenom en dag i taget, klara av de enklaste vardagssysslorna) 10. Har ingen annan ( gäller många av dem som kommit hit för att gifta sig med man bosatt här och blivit totalt kontrollerade av honom, isolerade) 11. Tidigare erfarenheter av diskriminering mot sin grupp. Vill inte riskera att det händer igen: De kastar bara skit på alla xxxx -er

8 III. Varför nekar hon / berättar inte/ ljuger? 12. Hindras av honom handgripligen 13. Rädd att bli bemöt som en representant för en viss kultur istället för som en egen individ 14. Kan inte språket, det svenska samhället, sina rättigheter Vanligtvis anges detta som huvudorsaken till att kvinnorna inte söker hjälp. Om vi gör så begränsar vi problemet till brister hos henne och gör oss blinda för andra brister/faktorer som hindrar henne från att söka hjälp. T ex det faktum att hon kan bli mistrodd, missuppfattad, avvisad, skuldbelagd, kränkt, återtraumatiserad av andras agerande eller utvisad.

9 Några kontextuella/ sammanhangs faktorer som försvårar Dominerande uppfattningar om att kvinnor med utländsk bakgrund är generellt okunniga, lågutbildade, underdåniga offer. Reflektion: Klarar vi inte av att se och bemöta dem som inte passar in i det mönstret? Hur kommer det sig i så fall? Dominerandehänvisning till deras kultur som grundorsaken till våldet. Reflektion: vad menar vi med deras kultur i de fall av kvinnor med utländsk bakgrund som kommer hit för att gifta sig med svenska män och blir våldsutsatta? Läs gärna Kvinnor och barn i rättens gränsland Statens Offentliga utredningar 2012:45 Vilken kultur tänker vi på när svenska män köper sig rätten till utländska kvinnors/flickors kroppar för sexuellt bruk, ett bruk som inte sällan blir rätt brutalt? Bokförslag: Vilospår, av Henning Mankell Stressade myndighetspersoner som inte orkar/hinner med Socialt och ekonomiskt beroende (Tillfälligt Uppehåll Tillstånd, 2-års regel ) Flera olika faktorer samspelar och förstärker utsattheten, se nästa bild

10 Intersektionalitet: flerdimensionell diskriminering En kvinna kan bli/blir ibland (eller ofta) diskriminerad p g a flera olika egenskaper samtidigt. Några exempel: Kvinna, fattig, svart hår Kvinna, gammal/ung, svart hår (eller blond, dock inte i Norden) Kvinna, lågutbildad, minoritet, svart hår Kvinna, välutbildad, fel religion, svart hår Kvinna, funktionsnedsatt, svart hår (eller blond, dock inte i Norden) Kvinna, lesbisk, svart hår(eller blond, dock inte i Norden) Kvinna, väl utbildad, fel namn, svart hår I Sverige är enligt lag förbjudet att diskriminera någon pga: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Däremot är det tillåtet (i Sverige och hela världen)och accepterat att diskriminera pga klass/socioekonomiskt status. I den diskriminering är vi alla involverade på något sätt, från vaggan till graven. Den är organiserad,sanktionerad och väletablerad. Så vi kanske bär alla på en idé om att diskriminering kan vara rumsren?

11 Mannen Manligheten Patriarkatet Varför gör han på detta viset? Läs gärna: Med uppenbar känsla för still, av Stephan Mendel-Enk, 2005 Lilla Hibiskus, av Chimamanda Ngozi Adichie

12 en riktig man universell uppfattning Kan försörja, ta hand om och beskydda sin familj/ sin grupp/ sitt land Är lojal mot -och skyldig till att värna om och bevara samhållets rådande normer och värderingar, om nödvändigt med bruk av våld Respekterar och rättar sig efter samhällets rådande hierarkier Säkrar släktens fortbestånd och skyddar släktens/sin grupps tillgångar och sammanhållning

13 Så, vad lär sig pojkarna? Våldet är fel, men ändå rätt eller? Läs gärna Meningen med våld av Per Isdal 2001 Våldet handlar aldrig om rätt och rättvisa. Våldet handlar alltid om att tvinga någon annan till underkastelse, såväl i nära relationer som mellan olika grupper och mellan länder

14 Maktfrågan - klassfrågan Utsatt offer, den dominerande identiteten livet ut? Eller är det tillåtet att kasta av sig den, bli sedd på annat sätt och accepterad? En resa i hundra år. Överklassen förlägger gärna de dåliga egenskaperna och beteenden helt och hållet hos andra som beskrivs som mindre civiliserade, de outbildade, underklassen. I praktiken pågår samma beteenden bland den bildade överklassen, men den döljs Skilsmässor Den unga generationen Läs gärna Invandrarkvinnor som bryter mönstret, av Mehrdad Darvishpour

15 Kultur- människans sätt att dela upplevelser och kommunicera med sin omgivning Kulturen är under ständig förändring oavsett om vi vill det eller ej. Vilka kulturella företeelser lever vidare, vilka nya skapas, varför? Kulturella företeelser som inte är funktionella i den aktuella miljön och situation dör av sig själva. Värna om sin kultur öppet systemtänkande eller ett slutet system? När och varför? Varför vill man hålla fast och stoppa utvecklingen av något som i sin egen natur är under ständigt förändring?

16 Kulturvarning! Det är deras kultur. Om det inte är deras kultur, vad skulle det kunna vara? Något där som vi inte vill se? Det är min kultur. Man använder sig av och tar till sig majoritetens definition av problemet, fast problemet kanske beror på annat De ser inte mig utan bara min kultur. Varför ser vi inte människan, individen? Lever inte vi i ett samhälle som värnar om individen? Eller gäller inte det alla individer? Ingår pedofili i svensk kultur? Det borde många människor i Thailand, Brasilien, Nigeria tro kanske. Kulturförklaringar gör att vi missar värdefulla allierade: alla individer som inom en viss kultur är emot de negativa företeelser som finns i den och kämpar för att utrota dem.

17 Några tips

18 fråga gärna, men se upp med att förhöra tänka flerdimensionellt hjälper att förstå det som inte sägs tänka i kors, dvs på längden och på tvären uppmärksamma alla kränkningar( fysiska, psykiska) som inte är brottsliga enligt brottsbalken men som tillsammans ger en annorlunda bild ha en god ( olika men jämbördiga ), systematiserad samverkan med de ideella org. De är den livsviktiga länken använd helst telefontolk

19 Välj uttryck med mottagaren i fokus, vilka begrepp hanterar hon? Hellre: känner du dig trygg med den som du bor tillsammans med/ med din man? än: känner du dig trygg med din partner? Ge gensvar, men ta inte över. Vad är viktig för henne? Gå henne tillmötes- och börja där

20 Viktigt att jag: Har koll på mina egna behov/ motiv /rädslor Skaffar mig fakta, vara öppen för nya fakta Är klar över min och min verksamhets uppdrag och gränserna för det och ha en stödjande organisation Får uppskattning och bekräftelse från en annan källa Har en hyfsad känsla av makt och kontroll över viktiga områden i mitt eget liv hjälper att klara av ett bakslag Håller isär personligt och privat

21 Har inblick i och förstå kontexten intersektionalitet tänker systemiskt Vet något om min klients tidigare erfarenheter av kontakt med myndigheter Hittar en balans mellan det jag vill och det hon vill och om vägen dit Är noga med att värna om min klients värdighet och integritet Kommer ihåg att sanningen kommer inte fram på en gång men den kommer, om man ger den en chans

22 Tack!