guide för ett hållbart engagemang

Transkript

1 guide för ett hållbart engagemang

2 2 Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till vad pris som helst. ur romanen Doktor Glas, av Hjalmar Söderberg. det är svårt att hitta ett mer träffande citat för att visa hur vi människor fungerar när vi samlas i grupp och visar upp våra mest grundläggande behov. Det spelar ingen roll hur länge du varit med i unf, hur gammal du är eller var du kommer ifrån. Vi vill alla bli älskade och respekterade för den vi är. Om vi blir det i en förening finns det goda chanser att vi stannar kvar. Men det är ändå inte så enkelt. För trots att vi alla är lika är vi samtidigt olika. Varje person är unik och har sina egna, unika behov och önskningar. Dessutom kan det finnas många olika orsaker till varför någon blir medlem i unf men orsakerna kan ju ändras efter ett tag. Därför måste vi anpassa verksamheten och engagemanget efter medlemmarnas behov.

3 3 EN GUIDE FÖR LEDARE det här är unf:s handbok för ett hållbart engagemang. Tanken är att vi medlemmar ska känna oss trygga i unf och tycka att de är meningsfullt att med så länge som möjligt. unf engagerar handlar om att så många medlemmar som möjligt ska må bra i unf. Nyckelpersonerna för att lyckas med detta är ledarna. unf engagerar är till för dig som är eller vill bli ledare i unf. Materialet kan användas på föreningsträffar, under ledarutbildningar eller läsas på egen hand. Här finns både teori och verktyg för dig som vill göra unf till en ännu bättre organisation. ps. Till texten har vi lånat det smarta, finska ordet hen när vi menar henne eller honom. ds. Text Mikael Hansson Grafisk form Anton Hull Pasadena Studio Foto Jonas Forsberg Korrektur Birgitta Jacobson Tryck Sandvikens Tryckeri, 2011

4 4 STARKARE STÄLLNINGS- TAGANDE det som gör unf så unikt är att här kan du få uppleva nyktra arrangemang och stärka ditt ställningstagande för ett helnyktert liv stärkt och därmed viljan att vara medlem längre. Att ha en verksamhet som inte bara är rolig utan också stärker ställningstagandet gör oss mer engagerade. Det är just ställningstagandet som gör att vi som medlemmar kan uppleva ett högre syfte med att vara med. I en organisation som aktivt arbetar mot alkohol och andra droger kan det lätt uppstå ett positivt grupptryck som både ger ett ökat skydd mot en drogkultur och stärker det egna ställningstagandet. Undersökningar visar att ju starkare ställningstagandet är, desto lättare kan vi stå emot negativa grupptryck från annat håll. Det finns många saker som stärker ställningstagandet som inte behöver vara varken tråkiga eller avancerade. Det kan t ex handla om att få vara med vid ölköpskontroller, utbyten med en systerorganisation och värvningskampanjer eller få insikter om alkoholens baksidor för barn och unga. Om vi kombinerar kunskap med värderingar kring alkohol och egna insatser mot alkohol och alkoholkulturen stärker det ställningstagandet, mer eller mindre medvetet. Det är bra om medlemmarna blir lite arga på alkoholkulturen. Ilska kan nämligen vara ett tecken på ett starkare ställningstagande. Men det ska förstås inte riktas mot människor, utan mot situationer som att det är för lätt för minderåriga att få tag i alkohol. Att ha en gemensam fiende, som alkoholen eller alkoholkulturen, gör att vi känner gemenskap. Det ger också styrka till både gruppen och det egna beslutet att inte dricka alkohol.

5 SE STÖRRE DU GÖR SKILLNAD din handling gör skillnad. Alla som har valt att stå emot alkoholnormen gör en fantastisk insats för att göra världen bättre. Du kan störa alkoholnormen och försvaga alkoholindustrin om du visar att nyktert festande är mest naturligt och roligare. Dessutom ger du inte dina pengar till alkoholindustrin. När du är med och bidrar till nykter verksamhet skapar du också nyktra frizoner som är precis det som utsatta unga behöver. Då gör du skillnad! 5 IDEOLOGI INSPIRERAR! ideologi är kul! Om vi skapar aktiviteter som medlemmarna både tycker är roliga och samtidigt har en tydlig koppling till vår ideologi, stärks ställningstagandet hos den enskilde. Samla gruppen kring en känsla, t ex ilska över att alkoholreklam finns, och skapa en aktivitet där ni får utlopp för känslan. Ni kan driva med alkoholreklam, gör opinionsbildande aktiviteter på stan eller trycka tröjor med smarta budskap. VAR EN FÖREBILD! vi inspireras ofta av andra människor vi möter. Du kan inspirera andra i deras ställningstagande genom att själv vara öppen med ditt ställningstagande och tala positivt om valet att vara nykter.

6 BE OM HJÄLP du får mer respekt om du vågar erkänna att du inte klarar allt själv. Ingen är perfekt och alla behöver andra människor för att göra skillnad. Det visar på styrka att blanda in fler personer när det behövs ju fler kockar, desto roligare soppa! Många medlemmar växer när de får ta över någon annans uppdrag. DET ÄR KUL ATT DELA PÅ ANSVAR att vara ansvarstagande i unf blir bara roligare om fler hjälper till. Det är inte fult att be om hjälp. De flesta medlemmar blir glada när de får en uppgift och känner sig behövda! Skriv en lista på allt du gör i unf. Fundera sedan på vilka uppgifter som någon annan kan göra. Att dela på ansvaret är viktigt på lång sikt. En bra ledare försöker alltid hitta den som är bäst på att utföra en uppgift. ENGAGERA PÅ FLERA SÄTT det är inte alla som kan eller vågar ta första steget själv men de flesta vill göra världen nyktrare. Om vi bygger en kultur där alla bidrag är viktiga skapar vi möjligheter för alla medlemmar att bidra på sitt sätt. Försök att se vad varje medlem vill, kan och är intresserad av. En liten uppgift kan utvecklas till något stort.

7 7 VÄXA MED UPPGIFTEN ETT DYNAMISKT MEDLEMSKAP dataspel och unf har något gemensamt! Att möta en lagom svår utmaning i ett dataspel brukar oftast leda till att man levlar upp och tar ett konkret steg upp i status eller styrka för att sedan kunna möta större utmaningar. Det leder i sin tur till att dataspelaren fortsätter att spela. Men effekten försvinner om steget upp är för lätt och utan utmaning eller för svårt och omöjligt. Då försvinner lusten att vilja kämpa för det. Forskning visar också att belöningen måste vara lagom stor. Är den för liten är den inte värd att kämpa för, men även om den är väldigt stor blir den faktiskt inte mer lockande! Att få kalla sig unf-ledare, efter att ha gått en helgkurs, och sedan få vara ledare på nästa unf-arrangemang kan vara ett bra exempel på belöning. Ledare lär nya ledare unf är en folkrörelse. Hos oss är alla ovärderliga men ingen är oersättlig! Därför måste de som tar och får ansvaret för verksamheten hela tiden tänka på att träna upp nya ansvarstagare, som jobbar tillsammans med dem och kan ta över efter dem. Om många gör lite, blir det mycket gjort! Om några få gör allt, bränner de ofta ut sig och så finns det ingen som tar över efter dem. Att få chansen att växa med uppgiften genom nya utmaningar, samtidigt som man kan få stöd när det behövs, leder till ett aktivt medlemskap. Men ingen vill fastna i en viss roll. Därför måste en ansvarstagande medlem också få vara bara deltagare ibland.

8 8 BEVARA ENERGIN & DELEGERA det kan finnas många saker som driver oss. Det kan vara bra saker som engagemang och glädje och dåliga saker som skuld och dåligt samvete. När vi hittar vår egen, inre drivkraft något att brinna för kan vi oftast jobba länge med den. Men engagerade medlemmar ska inte jobba ihjäl sig, det handlar om att hitta en lagom nivå. Ett bra och hållbart engagemang betyder att du drivs av vår vision och tar ansvar samtidigt som du tar hand om dig själv. Det är därför det är så bra att dela på ansvar och uppgifter. unf har flera utbildningar som lär dig att delegera, prioritera och hitta motivation och att hitta en lagom nivå för ditt engagemang. Dela ansvaret! Du kanske ser ditt engagemang på kort sikt. Men vår vision om en solidarisk, demokratisk och drogfri värld är ju inget 100-meterslopp! Det är snarare en stafett där engagemanget ska fördelas under loppet och på flera personer. Att delegera, dvs ge bort ansvar, är svårt. Men det ger trippelvinst! Det blir mer gjort. Andra får träna på lagom stora uppgifter. Det minskar risken för att de som tar ansvar bränner ut sig. Men du måste du lita på den du ger ansvaret. Du ska ge hen äran om det funkar men dela ansvaret om något går snett. Då är du ett riktigt bra föredöme!

9 bråttom ej bråttom PRIORITERINGS- FÖNSTRET när du måste välja kan du använda prioriteringsfönstret : Vik ett papper på mitten och sedan på mitten igen. Då får du fyra rutor. viktigt ej viktigt Hugg sedan tag i uppgifterna! Börjar med det som är viktigt och bråttom uppe till vänster. 9 HITTA DET SOM GER ENERGI skriv en lista på allt som ger energi stort och smått, i och utanför unf. Gör sedan minst en sak som ger energi varje dag! Då är det lättare att orka med det svåra eller tråkiga sakerna. VAR EN BRA FÖREBILD som ledare är du en förebild för andra! Vill du att dina unf:are ska vara positiva och tycka det är roligt att jobba så måste du bete dig likadant själv. Vad du själv gör och hur du själv är, spelar 100 gånger större roll än vad du säger. Så var den förebild du vill vara! MENTOR hitta en mentor som kan peppa och ge stöd i olika saker. Välj gärna en äldre och mer erfaren person, t ex från iogt-nto-rörelsen, en lärare eller någon annans förälder.

10 10 ÅTERKOPPLING KÄNNS MENINGSFULLT genom att få återkoppling och se resultat av sitt handlade ökar meningsfullheten. Återkoppling kan ges både för att uppmärksamma sådant som är bra och sådant som behöver ändras. Alla har ett ansvar att både ge och ta emot återkoppling. När du märker att du gör skillnad och kan påverka andra ökar ofta ditt engagemang. TYDLIGA ARRANGEMANG BLIR BEGRIPLIGA sätt upp scheman, regler och annan viktigt information så att alla kan se. Läs gärna högt för deltagarna så att alla kan ta till sig informationen. Vissa regler kan behöva förklaras, så att alla förstår varför de finns. Om något förändras ska alla få veta det, för att undvika osäkerhet. ATT FRÅGA OCH HA STÖD ÖKAR HANTER- BARHETEN du har också ett eget ansvar för att just du har hög Kasam att du förstår, hur du hanterar situationen och att den känns meningsfullt. Innan du ska utföra ett uppdrag ska du se till att du fått tillräckligt mycket information om vad som ska göras och vad som förväntas av dig. Dessutom måste du se till att det finns personer runt dig som du kan bolla med om något känns för svårt.

11 11 KASAM FÅR MEDLEMMAR ATT MÅ BRA, STANNA KVAR OCH ENGAGERA SIG kasam är en förkortning för känsla av sammanhang. Kasam formulerades av Aaron Antonovsky. Han ville veta vad som gjorde att en människa var (mentalt) frisk och behöll sin hälsa trots svåra situationer. Enligt Kasam krävs det tre viktiga saker för att en människa ska må bra. Vår vardag måste vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Då är chansen mycket större att vi känner oss friska och mår bra. Begriplig Hanterbar Meningsfull betyder att jag upplever att jag har tydliga ramar och struktur betyder att jag har kraften och förmågan att hantera olika situationer. betyder att jag tycker att det är värt att satsa tid och energi i situationen. Det här är tre bra riktmärken för vår verksamhet. Här kommer några konkreta exempel: Begriplighet Om du har hög känsla av begriplighet upplever du att verksamheten är förutsägbar på ett konkret och positivt sätt. Det är viktigt att framför allt nya medlemmar snabbt begriper verksamheten. Ett enkelt sätt är att ha ett schema över vad som ska hända, uppsatt på väggen. Hanterbarhet Om du har en hög känsla av hanterbarhet känner du att det finns andra som ger stöd för att klara olika händelser och situationer. Både nya och gamla medlemmar kan behöva en vän att luta sig mot ibland. Meningsfullhet Om du har en hög känsla av meningsfullhet upplever du att det är värt att satsa din tid och ditt engagemang i unf. Därför behöver alla stärka sitt ställningstagande mot alkohol och andra droger med jämna mellanrum. Det ger en känsla av att det är meningsfullt att vara medlem och ökar drivkraft att fortsätta vara medlem.

12 12 GAMMAL ELLER NY MEDLEM en ny medlem ska känna sig inbjuden både till unf och till gemenskapen i gruppen. För några kan det räcka med att få höra hej och välkommen en enda gång. Andra behöver mer tid och uppmärksamhet för att känna samhörighet. Men de som varit medlemmar ett tag kan också behöva umgås i en tajt kompiskrets ibland. Därför måste det både finnas verksamhet som gör att vi kan umgås med våra nära vänner och verksamhem som är mer inbjudande för nya medlemmar. Verksamhet för alla Hur kan vi anpassa verksamhet till alla olika önskningar och behov? Ett bra sätt är att ha en grundsyn som är gemensam, t ex unf:s vision. Det kan också behövas olika insatser för att öka engagemanget, beroende på t ex ålder och hur aktiv en medlem är. Det går ju att vara medlem på många olika sätt. Var och en väljer själv hur medlemskapet ska utvecklas. Några betalar medlemsavgiften men är inte med på aktiviteter. De är kanske nöjda med att gjort ett ställningstagande och läsa Motdrag. Vissa är med på aktiviteter för sin egen skull och är nöjda med att bara vara med. Andra är mycket aktiva och vill gärna planera och leda verksamheten. Men alla betalar ju inte medlemsavgiften. Det finns förstås många anledningar, men det kan ofta bero på antingen bristande intresse eller att man inte har hittat sin plats i organisationen. Oavsett hur aktiv en medlem är behöver alla känna att de får ut något av sitt medlemskap för att fortsätta att vara medlemmar. Vissa kommer till en punkt där de känner att de behöver gå vidare. Då kanske de slutar att vara aktiva, men fortsätter ändå att vara medlemmar. Om medlemmen har känt sig behövd, bekräftad och sedd under sin aktiva tid är chansen större att hen blir kvar som icke-aktiv en längre tid.

13 13 SAMSPELA INTERAGERA var noga med att se och bekräfta nya medlemmar när de kommer till sin första föreningsaktivitet. Ha en presentationsrunda och se till att blanda gamla rävar med nya nyfikna. Ge alla möjlighet att engagera sig i verksamheten på det sätt som passar dem. Fråga efter och ta vara på nya idéer och initiativ. KONTAKT ge nya medlemmar kontaktuppgifter (namn, adress, telefon och mejladress) till konsulent, ordförande eller ledare. Samla också in kontaktuppgifter från nya medlemmar så att de kan bjudas in på fler aktiviteter och få information. EGET GRUPPSPRÅK en tajt grupp har ofta väldigt roligt tillsammans med interna skämt och aktiviteter som skapar sammanhållning och ger en skön känsla. Samtidigt måste unf-föreningen vara öppen, så att nya medlemmar kan komma in i gruppen. Tänk på att nya medlemmar inte alltid förstår våra förkortningar och slangord eller varför vi tycker det är så kul att sjunga Dusten och Droger gör dig passiv! Förklara ord och förkortningar. Dela ut texten och gå långsamt igenom rörelserna till Droger gör dig passiv. Då kan också de nya hänga med.

14 14 STÄRK GRUPPEN OCH INDIVIDERNA samarbets- och tillitsövningar stärker sammanhållningen i gruppen. I en grupp med bra sammanhållning har alla har en plats och alla känner att de kan bidra. I en sådan grupp är det lättare att förebygga mobbning. Högt självförtroende och hög självkänsla hos var och en minskar också behovet av att hävda sig genom att trycka ner andra. UPPTÄCK TIDIGT OCH GÖR NÅGOT DIREKT chanserna att upptäcka tidiga tecken på mobbning ökar om det finns flera ledare i större grupper. Det är också viktigt att du som ledare högt och tydligt säger ifrån om du ser beteende som inte är acceptabelt. Om det inte finns någon formell ledare i föreningen kan det vara bra att vända sig till någon utifrån, t ex konsulenter eller äldre iogtnto-medlemmar. Det är nämligen bättre om flera, erfarna ledare tillsammans hjälps åt när det handlar om mobbning.

15 15 MOBBNING ÄR INTE OKEJ om någon blir trakasserad av en eller flera personer flera gånger är det mobbning. Mobbning är alltså inte en engångshändelse eller en enskild konflikt, utan upprepade kränkningar. Elaka beteenden och kränkande behandling är förstås helt oacceptabelt även vid enstaka tillfällen. Mobbning kan också vara sådant som juristerna kallar misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning och sexuellt ofredande. Det är alltså inte bara hemskt och elakt det kan också vara straffbart. Kom ihåg att det som kanske bara var skoj och skämt kan såra och kränka den som blir utsatt. I så fall räknas det som trakasserier. Att skämta på någon annans bekostnad är sällan roligt för den som blir utsatt. Att sedan säga jag skojade bara gör det inte mindre smärtsamt. Trakasserier förekommer tyvärr överallt, på skolor, arbetsplatser och i föreningar. Säg ifrån direkt! En mobbare är oftast ute efter någon form av makt över andra. Men för att få makt behöver mobbaren den tysta massans hjälp! Den tysta massan är de som ser, men inte gör något. De kan i värsta fall att öka mobbarens makt, eftersom de inte säger ifrån. Om du inte säger ifrån kan det uppfattas som att du håller med mobbaren. Ofta beror trakasserier och mobbning på flera saker. Det är inte ovanligt att det börjar för att några personer känner sig osäkra samtidigt som gruppen är intolerant och har dålig stämning. Därför ska vi alltid säga ifrån så fort vi hör eller ser att någon behandlas illa. Vi ska också förebygga mobbning genom att arbeta med tolerans, jämlikhet, sociala värden, respekt och kommunikation i gruppen. Om det redan är en dålig grupp kan det vara bra att ta hjälp av andra för att tillsammans stoppa mobbningen.

16 16 ALLA FAMILJER ÄR OLIKA alla familjer har bra och dåliga sidor ingen är bara dålig eller helt perfekt. Men det finns förstås familjer som saknar vissa grundläggande och viktiga delar som behövs för att alla ska må bra, fysiskt, psykiskt och känslomässigt. Det kan bero på flera saker. Det kan t ex handla om missbruk, psykisk eller fysisk sjukdom hos någon i familjen som då konkurrerar ut ut andra viktiga behov i familjen. Det påverkar förstås alla i familjen och ofta drabbas barnen hårdast. Ibland försöker barnen ta ansvar för sådant som föräldrarna borde göra. Det kan handla om att städa, handla mat eller ta hand om yngre syskon. Att växa upp i en familj som inte fungerar kan leda till att det saknas en grundläggande trygghet i livet eller andra svårigheter. Dessutom skapar de ofta massor med känslor. Vissa skäms och vill hålla problemen hemliga. Andra berättar för flera i sin omgivning. Här finns inga rätt eller fel! För vissa är det lätt att berätta, medan andra behöver längre tid. För ett barn som har en familj som inte fungerar är det viktigt att få veta att det finns många som har det likadant. Ungefär svenska barn växer upp i en familj där minst en förälder riskbrukar alkohol eller andra droger. Katastrof kan bli katapult En jobbig uppväxt är ingen livstidsdom. Det som var kaos i barndomen kan bli en positiv drivkraft längre fram. En katastrof kan bli en katapult som skickar en människa mot ett bra liv, med framgång och lycka. En familj som inte fungerar kan ändå vara varm och trygg på vissa områden. Alla familjer kan utvecklas och det finns hjälp som har rätt att få om det behövs.

17 VANLIG 17 VERKSAMHET vanlig unf-verksamhet som är trygg och mysig kan också stärka en medlem som har en familj som inte fungerar. Föreningsträffar där ni ser på film eller käkar pizza kan betyda att den som har det tufft hemma får komma hemifrån till en drogfri miljö med bra vänner. Det kan räcka långt! PRATA ÖPPET OM DET avdramatisera ämnet och våga prata om familjen. En trygg och öppen grupp har ofta ett högre tak som gör det lättare att prata om svåra saker. Den som har det svårt kan då se att hen inte är ensam om sin situation. Ni kan t ex bjuda in någon som har egen erfarenhet av en svår uppväxt och kan berätta. Men tvinga aldrig någon att berätta om sitt privatliv! AKTIVITETER KRING HÖGTIDER för ungdomar som växer upp i familjer med hög alkoholkonsumtion är högtiderna särskilt jobbiga eftersom det då dricks extra mycket. Att ha unf-verksamhet på skollov och storhelger är ett bra sett att stötta dessa medlemmar. Kom ihåg att peppa medlemmen att åka på unf:s julkurs, om det finns en sådan. HÄNVISA VIDARE som unf:are kan du finnas som kompis och vara ett stöd till någon som har det tufft hemma. Men du måste alltid hänvisa vidare om någon behöver professionell hjälp. Du kan t ex tipsa om att besöka skolkuratorn eller en ungdomsmottagning. På finns mycket stöd att få.

18 18 SE INDIVIDEN en människa är inte lika med sin diagnos. Se varje människas unika förmåga och låt inte diagnosen vara det som hela tiden styr ditt sätt att möta personen. Den som är ansvarig för aktiviteten kanske bör känna till om någon av deltagarna har en särskild diagnos. Ibland kan det vara bra att ledare och deltagare får information om den. Men den som har diagnosen måste få välja det själv i så fall! Ett enkelt sätt är ofta att våga fråga om det finns någon som behöver extra hjälp. TYDLIGHET se till att allting runt unf:s arrangemang är tydligt. Ingen ska behöva tveka på när en aktivitet börjar, var den sker, att det finns en bra sovplats, vilka regler som gäller på arrangemanget osv.

19 19 BEHOV AV SÄRSKILT STÖD vissa medlemmar behöver mer stöd än andra. Några kommer från familjer som inte fungerar, andra har funktionsnedsättning och några behöver extra stöd utan att det finns en tydlig orsak. Det vi ofta kallar bokstavsdiagnoser heter egentligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är ett samlingsnamn för svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar. Du känner säkert igen diagnoser som adhd, add, Aspergers syndrom, autism, tvångssymtom eller Tourettes syndrom. Personer som har särskilt behov av stöd riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva kan hamna i destruktiva gäng och de inåtvända kan bli alltmer ensamma om de inte kan skaffa sig bra kompisrelationer genom sina intressen! Du måste inte vara utbildad läkare för att möta en medlem som har någon av dessa funktionsnedsättningar. Däremot ska du som amatör aldrig försöka ställa diagnos. En stämpel som damp-unge kan vara både kränkande och oerhört svår att tvätta bort särskilt för den som kanske har en diagnos. Bra att veta: en person med en eller flera av dessa diagnoser har samma behov som alla andra av att bli sedd och bekräftad. diagnoserna kan ta sig olika uttryck hos olika person. Ofta handlar det bara om helt normala mänskliga beteenden men som förstärkts så att personen inte alltid kan styra dem. en diagnos är inte alltid en belastning. Det kan bli en persons bästa sidor om hen får uttrycka det i rätt miljö och med rätt stimulans. läs gärna mer på t.ex.

20 unf bygger på att tusentals medlemmar trivs och utvecklas genom sitt arbete för en demokratisk och solidarisk värld fri från droger. Det här är din guide till ett hållbart engagemang i unf! Att brinna för en fråga kan ge otroligt mycket energi och livsglädje. Här har vi samlat våra bästa tips för att det engagemanget ska bli så starkt och långvarigt som möjligt. Utifrån vad du vill och vem du är! Vi hoppas att guiden ska hjälpa dig till ett hållbart engagemang!