Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007"

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007 Sydafrika framsteg och många utmaningar Sydafrika har på senare tid kommit in på en något snabbare tillväxtbana. Förbättrade institutioner, bredare utbildningssatsningar samt effektiv bekämpning av brottslighet och hiv/aids skulle kunna ge landet ett mer varaktigt lyft. Sydafrika har ett nytt politiskt och ekonomiskt system sedan maktskiftet Omställningsprocessen sedan ANC:s övertagande har varit påtaglig. Under det första årtiondet med Sydafrikas nya ledning orkade ekonomin inte lyfta i nämnvärd grad (genomsnittlig BNP-tillväxt cirka 3 %). Åren gav dock en årlig BNP-tillväxt nära 5 %, motsvarande tillväxtökningen i den globala ekonomin. Dessa 5 % kan jämföras med cirka 6 % för hela Afrika söder om Sahara under motsvarande period. Till saken hör dock att övriga länder i Afrika är mindre utvecklade än Sydafrika, vilket ger dem en större inneboende tillväxtkraft. I Sydafrika förenas både "första, andra och tredje världen". Detta torde vara en objektiv beskrivning av det stora landet söder om bl a Namibia och Zimbabwe om än vetenskapligt något trubbigt. Sydafrikas rådande cirka 5-procentiga BNP-tillväxt låter med andra ord inte så dåligt. Vår genomgång av Sydafrikas politiska, ekonomiska och sociala förutsättningar visar emellertid att en högre framtida tillväxttakt framstår som helt nödvändig men inte så lätt uppnå. Vägen till en högre potentiell (trendmässig) tillväxt ter sig teoretiskt ganska enkel men mycket knagglig i praktiken. Sydafrika (faktaruta 2006, officiellt, delvis ungefärliga uppskattningar) Befolkning: 48 miljoner (de facto troligen kring 50 miljoner; enligt vanlig terminologi "African" eller "black": 80 %, "coloured": 9 %, "white": 9 %, "Asian/Indian: 2 %) Yta: 1,22 miljoner km 2 BNP/capita 2006: USD (ppp) Sysselsättning: 38 % BNP-ökning: : 3,0 %; : 5,0 % Inflationsmål: 3-6 % Valutapolitik: fritt flytande valuta (Rand) Svensk export: 6,2 miljarder SEK Svensk import: 2,8 miljarder SEK Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 1. Den stora politiska och ekonomiska omdaningsprocessen År 1994 fick Sydafrika sitt stora politiska maktskifte efter ANC:s och Nelson Mandelas maktövertagande. Sedan dess har Sydafrika genomgått en grundlig förändringsprocess med både positiva och negativa sidor. Även i det nya Sydafrika sker fortfarande en officiell befolkningsindelning i svart ("black South Africans"), färgad ("coloured South Africans") vit ("white South Africans") och indisk/asiatisk ("Indian/Asian South Africans"). Denna indelning spelar en stor roll inte minst på arbetsmarknaden med klar prioritet för "black South Africans" (vilket vi har anledning att återkomma till). Det råder numera ganska bred enighet om att Sydafrika har fått en anmärkningsvärt demokratisk författning. Däremot går meningarna starkt isär i vad mån verkligheten idag erbjuder vita och färgade medborgare erforderliga möjligheter att hävda sig. Politiken domineras numera helt av "black South Africans", vilka sedan systemskiftet i huvudsak samlas inom det starka regeringspartiet ANC ("African National Congress", med för närvarande 279 av 400 parlamentsplatser). ANC:s ledare Thabo Mbeki är Sydafrikas andre demokratiskt valde president (tillträdde efter nobelpristagaren Nelson Mandela) och har mindre än två år kvar av sin femåriga mandatperiod. Sydafrikas samtliga nio provinser styrs idag av ANC. Samma förhållande gäller i fyra av de fem största städerna; endast i Kapstaden regerar det största liberala oppositionspartiet DA ("Democratic Alliance"). ANC:s dominerande ställning kvarstår Stödet för ANC har minskat något på senare tid, också från "black South Africans". Kritiken avser bl a maktfullkomlighet, korruption, samröre med kretsar utanför lagens ramar och den fortfarande ytterst ojämna inkomstfördelningen inom den svarta befolkningsgruppen. Ändå bör poängteras att ANC:s ställning i sydafrikansk politik framstår som mycket stark även över nästa val. 2. Sydafrikas ekonomiska strukturer tunga utmaningar kvarstår Analyseras ett land som Sydafrika vilket i många avseenden fortfarande har emerging market -karaktär krävs självfallet en speciell analysteknik jämfört med ett moget industriland. Det gäller framför allt den institutionella ekonomin och utbildningssidan. Men även speciella demografiska faktorer kan komma in bilden liksom infrastrukturens utbyggnad. Ekonomisk politik handlar också om strukturpolitik. En av huvudpelarna i den ekonomiska politiken kallas officiellt Black Economic Empowerment (BEE) med syftet att skapa en om- 2 Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007

3 fattande black capitalist class. Statsmakten anser att BEE utgör en avgörande faktor för en på sikt stabil marknadsekonomi. Teoretiskt är dessa strategiska mål säkerligen eftersträvansvärda. Sydafrika kan inte åstadkomma en hög tillväxt i det längre perspektivet utan framgångsrik, bred aktivering av befolkningens stora majoritet, det vill säga black South Africans. Likväl finns det mycken kritik mot BEE, även från experter bland black South Africans. Exempelvis kan vita eller färgade ledare med hög kompetens få sparken p g a hudfärgen. När det gäller bankvärlden kan till exempel nämnas att black South Africans numera uppgår till 26 % av branschens ledningsledamöter, jämfört med aviserade 40 %. Liknande kvoteringar finns även för industrin och andra branscher inkluderande också senior management levels. Speciellt tufft har det blivit för de yngre vita på arbetsmarknaden, vilket framkallar en icke negligerbar utvandring av utbildade talanger. Detta problem ter sig ännu större med tanke på att det samtidigt råder brist på kvalificerad arbetskraft i arbetslöshetens Sydafrika. Troligen behöver Sydafrika en mer flexibel tilllämpning av kvoteringsreglerna. BEE-pragmatism bör sättas mer i fokus vid utformningen av den ekonomiska politiken. Utvandringen av utbildad arbetskraft har blivit ett problem Stora förändringar får man dock inte räkna med inom överskådlig tid inte heller efter ANC:s partikongress i slutet av innevarande år. Det kan gälla på gott och ont. På gott om en växande populism kan undvikas; på ont möjligen om ANC:s talesman verkligen menar allvar med definitionen av statens roll som macro-organizer of the national, provincial and local spheres. Följande faktorer är iögonfallande vid en genomgång av Sydafrikas strukturella ekonomiska förhållanden: Positiva strukturella faktorer Hygglig makroekonomisk balans Sydafrikas ekonomi befinner sig numera i en hygglig men ej bra strukturell situation. Det gäller framför allt den balanserade statsbudgeten. Tillväxten, den underliggande inflationen och med inskränkning bytesbalansen är också trots vissa brister någorlunda under kontroll. Omfattande privat företagsamhet Sydafrika har en lång privat företagshistoria. Detta är en viktig styrkefaktor, som statsmakterna i möjligaste mån bör värna om. Här finns det framtida möjligheter och risker. Ett relativt väl utvecklat finansiellt system Sydafrikas finansmarknader är moderna både beträffande funktionssätt och instrument. Den råvaruorienterade aktiebörsen i Johannesburg är bland de 20 största i världen och störst i Afrika (räknat i kapitaliseringsgrad). Penning- och obligationsmarkna- Swedbank Analys Nr 7 29 oktober

4 den lär duga väl, även för centralbankens marknadsoperationer. Sydafrika har också en oberoende obligationsbörs (BESA). Tillsyn och governance bedöms allmänt som goda för Sydafrikas kapitalmarknader, vilket behövs med tanke på de relativt stora omsättningsvolymerna. Rikedom på råvaror Den under många år framöver sannolikt stora efterfrågan på råvaror (metaller) gynnar Sydafrikas tillväxt om potentialen till högre tillväxt inom andra viktiga sektorer ej försummas. Sydafrika måste ta tillvara sin diversifieringschans under de kommande fem till tio åren. Kompetent centralbank Sydafrikas centralbank bedöms allmänt som kompetent med målmedveten linje. Denna positiva faktor bör ej undervärderas. För övrigt får finansminister Trevor Manuel också relativt ofta bra omdömen. Demokratisk författning Afrika vimlar inte av demokratiskt styrda länder. Sydafrika utgör fortfarande ett positivt exempel, även om denna känsliga planta kanske bör skötas med större omsorg än vad som på sistone varit fallet. Det finns mycket forskning som understryker att demokrati långsiktigt är positivt för ett lands tillväxt. Negativa strukturella faktorer Otillräckliga institutioner med hög brottslighet Sydafrika har många väl fungerande institutioner men också många med avsevärda brister. Speciellt stora institutionella brister kan upptäckas avseende - brottsbekämpning (avseende såväl våld som ekonomisk brottslighet); - trafiksäkerhet; - byråkrati (i vissa men ej alla sammanhang) Ojämnt och därför svagt utbildningssystem Sydafrikas utbildningssystem uppnår totalt sett ingen bra standard. Det gäller alla nivåer. Andelen dugliga skolor (och universitet) framstår som alldeles för begränsad. Black South Africans drabbas mest av detta negativa fenomen. Detta faktum innebär å ena sidan att situationen för Sydafrikas största befolkningsinslag förblir ytterst dålig å andra sidan på sikt till och med sociala risker och avtagande BNP-tillväxtpotential. Även om statsmakterna är medvetna om problemet, verkar hittillsvarande åtgärder snarare vara en droppe i havet. Minst 15 % av befolkningen anses dessutom vara analfabeter. Alldeles undermålig arbetsmarknad Sydafrikas höga arbetslöshet är tragisk och hänger delvis samman med föregående punkt om utbildningsbristerna. I vissa re- 4 Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007

5 gioner och storstäder uppgår arbetslösheten hos black South Africans till % en utvecklig som innehåller mycken potentiell sprängstoff. Av en befolkning på (cirka) 50 miljoner människor beräknas ungefär 13 miljoner officiellt delta i arbetsprocessen och 4,5 miljoner vara arbetslösa. Den senare siffran är dock troligen större. Otillräckligt socialt skyddsnät Den alltför svaga arbetsmarknaden innebär också att endast ett begränsat antal sydafrikaner ingår i det sociala skyddsnätet. Det gäller bl a pensioner och arbetslöshetskassa. Ytterst negativ inkomstfördelning Sydafrikas mycket snedvridna inkomstfördelning är ett gissel. Som särskilt negativt framstår den oerhört negativa inkomstfördelningen bland black South Africans. Någon synlig förbättring inom överskådlig tid skönjes tyvärr inte och därmed inte heller den för otroligt många sydafrikaner svåra boendesituationen (mest i storstädernas townships ). Den horribla folkhälsan främst p g a HIV/aids En sydafrikan har idag en livsförväntan på cirka 45 år. Denna dystra bild beror i hög grad på den nästan allt annat överskuggande HIV/aids-misären. Uppemot en tredjedel av Sydafrikas gravida kvinnor lär vara infekterade i vissa provinser och % av studenterna. Totalt uppskattas så många som 5,5-6 miljoner personer ha drabbats av HIV/aids, inte minst p g a regeringens ringa intresse för denna ödesfråga (med en hälsooch sjukvårdsminister som tidigare rekommenderade vitlök och rödbetor mot infektionen). 3. Sydafrikas konjunktur stigande inflation och VM i fokus Sydafrikas BNP-tillväxt under det första årtiondet efter maktskiftet i storleksordningen 3 % blev allt annat än lyckosam. Visserligen har Sydafrika många inslag som kännetecknar ett modernt land från vad många sydafrikaner själva kallar "the first world". Likväl bör Sydafrika i många avseenden definieras som en "emerging market". Landets BNP per capita (2006: USD, ppp) vilket är något lägre än exempelvis Estlands och Polens ger en indikation på detta. Med tanke på denna konstellation och landets resurser borde Sydafrika snarare klara 7-8 % i BNP-tillväxt. De senaste fyra årens ökning av bruttonationalprodukten kring 5 % räcker inte. Den potentiella tillväxten ligger emellertid inte högre än så. Det krävs med andra ord omfattande strukturella insatser enligt föregående kapitel för att få upp denna trendmässiga tillväxt till önskvärda 7-8 % eller rent av ännu mer. Den pågående råvaruboomen klarar inte ensamt ett mer kraftfullt generellt tillväxtlyft med erforderliga förbättringar på den extremt obalanserade arbetsmarknaden. Sydafrika måste eftersträva högre tillväxt Swedbank Analys Nr 7 29 oktober

6 BNP-tillväxten i Sydafrika (procentuell förändring) 6.0 % Source: Reuters EcoWin Som framgår av ovanstående diagram, påbörjades för cirka fyra år sedan en period med något högre ekonomisk tillväxt, beroende framför allt på en årlig ökning av den privata konsumtionen kring 6 ½ % en utveckling som ej helt kommer att kunna bibehållas under de närmaste kvartalen p g a de höga räntorna. I stället ökar investeringarnas bidrag till BNP-tillväxten, vilket givetvis i växande grad kan hänföras till VM i fotboll år Sydafrikas export cirka 30 % av BNP har under de senaste 2-2 ½ åren fått en del impulser via den växande globala (kinesiska) efterfrågan på råvaror. En viss exportdämpning torde dock ske under de närmaste kvartalen mot bakgrund av den (lätt) försvagade globala tillväxttakten. Importen har i sin tur också hamnat på en något snabbare tillväxtbana i kölvattnet av den accelererande inhemska efterfrågan. Sammantaget innebär dessa två tendenser inom utrikeshandeln att Sydafrikas underskott mot omvärlden (bytesbalansen) hamnat nära minus 7 % av BNP. På längre sikt är detta självfallet ingen bra siffra, eftersom kapitalberoendet av utlandet växer relativt snabbt. trots att tillväxttakten kommit upp på senare år Bytesbalansunderskottet har ökat Två tillväxtrisker för Sydafrikas vidkommande sticker ut i det något kortare perspektivet dels den globala konjunkturoron, dels inflationen med åtföljande höga eller ännu högre räntor. Utan dramatisk tillspetsning på dessa två fronter torde Sydafrika dock kunna uppnå en BNP-tillväxt nära 5 % även i år. Under 2008 kommer 4 ½ % med relativt stor säkerhet kunna klaras med tanke på de växande VM-investeringarna. För 2009 och 2010 sammanlagt kan man räkna med ett ytterligare genomsnittligt BNP-ökningstal kring 5-5 ½ %. Sydafrika verkar således ha blivit en 5-procentsekonomi, åtminstone fram till VM-året Inte så dåligt på papperet men alldeles för litet för att märkbart kunna reducera den allt mer obehagliga arbetslösheten och kriminaliteten. 6 Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007

7 4. Penning- och valutapolitik höga räntor och "carry trade" Sydafrikas centralbank SARB (South African Reserve Bank) är en modern penningpolitisk institution, som kan agera på en vanligen väl fungerande penning- och obligationsmarknad. SARB har ett inflationsmål, som ligger på 3-6 % och skall gälla på obestämd tid. Inflationsmålets avläsningsmått heter CPIX (KPI i 53 städer exklusive hypoteksräntor). Inflationstakten i Sydafrika (procentuell förändring, CPIX) % Source: Reuters EcoWin Penningpolitiken ter sig just nu något tung för SARB. Inflationen överskrider målet med några tiondelar och mycket oklara utsikter råder på månaders sikt. Höjningen av reporäntan med en halv procentenhet i mitten av oktober till höga 10,5 % kom ändå något oväntat och visar på en självständig inflationstolkning från centralbankens sida (SARB:s chef Tito Mboweni: "The Monetary Policy Committee is determined to ensure that inflation returns to within its target range"). Sydafrika har höga räntor Likväl borde Sydafrikas räntetopp i stort sett vara nådd för den här gången. Lätta konjunkturella inbromsningsspår börjar skönjas Ränteutvecklingen i Sydafrika årig statsobligation Reporänta Source: Reuters EcoWin Swedbank Analys Nr 7 29 oktober

8 Sydafrikas växelkurspolitik präglas av rörliga kurser för valutan rand (ZAR) utan särskild frekvent interventionspraxis. Det framgår också av nedanstående bild med periodvis ganska volatila marknadssituationer. Går vi längre tillbaka i tiden, kan konstateras att Sydafrika hade valutakriser exempelvis och år Vårt diagram ger en antydan om att randen i viss utsträckning blivit en "carry trade"-valuta (placeringsvaluta) som följd av de höga sydafrikanska räntorna. Enbart samma dag i oktober i år som SARB genomförde sin räntehöjning steg valutan rand med över 2 %. vilket gör randen till en viss carry trade - valuta Sydafrikanska valutan, randen (ZAR) gentemot USD och euron EUR/ZAR 9 8 USD/ZAR Source: Reuters EcoWin Man får nog även fortsättningsvis från tid till annan räkna med synliga ZAR-svängningar. Statusen som åtminstone temporär "carry trade"-valuta och nuvarande sydafrikanska högränteläge talar för denna slutsats. Dagens situation vållar en del oro på sina ställen. En alltför stark rand försvagar i vart fall kortsiktigt Sydafrikas konkurrenskraft. Något som inte brukar vara så populärt bland Sydafrikas exportföretag. 5. Utblick utbildning och arbetslöshet förblir avgörande Sydafrika har fått upp den potentiella (trendmässiga) BNPtillväxten något under de senaste åren. Det är bra men otillräckligt för att lindra och bemästra de största framtida strukturella utmaningarna med utbildningen, arbetslösheten och HIV/ aidsmisären i det främsta rummet. Bristen på viss specialiserad arbetskraft icke att förglömma. Kommer Sydafrika så småningom att åter öppna gränserna för viss invandring av arbetskraft? Kan en sådan utveckling över huvud taget åstadkommas utan en klar minskning av den betungande arbetslösheten? 8 Swedbank Analys Nr 7 29 oktober 2007

9 Trots all relevans som de ovannämnda områdena har: Någon vettig förbättring kan ej åstadkommas utan ordentlig politisk insikt. Den stora frågan som det sydafrikanska näringslivet och många väljare ställer sig är idag om den tidigare vicepresidenten Jacob Zuma verkligen kommer att efterträda Thabo Mbeki år Zuma ses av många allmänt som mer radikal än Mbeki och även som opålitlig. Politiken behöver nya tag Vem kommer efter Mbeki? Hur som helst, Sydafrikas utveckling ter sig spännande under de kommande åren. Vad som borde göras, torde stå klart vid det här laget. Det vore dessutom bra för hela den afrikanska kontinenten om Sydafrika mer effektivt skulle kunna sätta in sina befintliga positiva faktorer och verkligen ta upp kampen mot HIV/aids. Allt detta behövs också för att bevara eller återerövra utlandets investeringsintresse. Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 7 29 oktober

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbank Analys Nr 29 20 december 2006 Swedbanks Tysklandspanel - konjunktur och reformer i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbanks Tysklandspanel

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Lägesrapport om den ekonomiska situationen #EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2007

Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2007 Swedbank Östersjöanalys Nr 11 9 oktober 2 Polen Ekonomin rullar på oavsett politisk ledning Den 21 oktober blir det nyval i Polen. Oavsett valutgång räknar vi med en BNP-tillväxt på goda ¼ % under 2. Nu

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras

PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras 10 05 03 PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras PMI totalt steg med 2,9 indexenheter till 64,0 i april jämfört med mars. Det innebär att återhämtningen i

Läs mer

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit 17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018 Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet

Läs mer

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomisk rapport Översikt Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4

Läs mer

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Förbindelser med medborgarna ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Eurobarometerundersökning

Läs mer

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 7 11 1 27 Konjunkturinbromsning på väg omvärldsoron drar ned tillväxtprognoserna Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat Nr Författat av Cecilia Hermansson

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat Nr Författat av Cecilia Hermansson Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat Författat av Cecilia Hermansson Nya förutsättningar kan leda till en upprevidering av Sverigeprognosen BNP-tillväxten blev något högre ifjol än vi räknade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer